Förbundsstämma 13 april 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbundsstämma 13 april 2013"

Transkript

1 Förbundsstämma 13 april 2013 Handlingar del 2 Propositioner, Motioner, Valberedningens förslag, Ombudsförteckning. Landstingshuset Nyköping

2

3 Innehållsförteckning stämmohandlingar del 2 Medlemsavgift till förbundet 2015 och 2016 Sid 44 Proposition nr 1 Antagande av stadga sid 45 Proposition nr 2 Reviderad verksamhetsplan sid 46 Proposition nr 3 Certifieringsutbildning sid 50 Proposition nr 4 Antalet valkretsar i landstingsvalet 2014 sid 52 Proposition nr 5 Landstingsplform sid 55 Motion nr 1 God kontakt mellan elev, skola och vårdnadshavare sid 57 Förbundsstyrelsens svar på motion nr 1 sid 58 Motion nr 2 Kampanjförbud sid 59 Förbundsstyrelsens svar på motion nr 2 sid 60 Motion nr 3 Öppna upp sjukvården sid 61 Förbundsstyrelsens svar på motion nr 3 sid 62 Motion nr 4 Släpp läkarna loss sid 66 Förbundsstyrelsens svar på motion nr 4 sid 67 Valberedningens förslag sid 68 Ombud till stämma sid 70

4 Medlemsavgift till förbundet år 2015 och 2016 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta lägsta medlemsavgift för år 2015 och 2016 för medlem i Moderaterna i Södermanland skall vara oförändrat 200 kr (140 kr till RO, 60 kr till förbundet), medlemsavgiften för ny medlem skall fastställas till oförändrat 100 kr, medlemsavgiften för direktansluten medlem skall fastställas till 500 kr. 43

5 Proposition nr 1 Antagande av stadga På partistämman i Örebro 2011 antog partiet nya stadgar. Bl a reviderades stadgan för föreningar och kretsar. När förändringar görs i stadgan måste partiets länsförbund anta dem på närmast följande förbundsstämma, i de fall förbunden inte har egen stadga. Av tradition har vi i Södermanland inte haft egna stadgar utan följt de som antagits centralt. När det gäller partiets rekryterings- och nomineringsregler, som också ingår i stadgeboken, gjordes inga justeringar, så när det gäller dem behöver vi inte ta något nytt beslut. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta anta partiets normalstadga för förbund i Moderata Samlingspartiet, anta partiets normalstadgar för krets i Moderata Samlingspartiet, anta partiets stadga för partiförening i Moderata Samlingspartiet. 44

6 Proposition nr 2 Förbundsstyrelsen föreslå förbundsstämman anta den reviderade verksamhetsplanen för Moderaterna i Södermanland under perioden Verksamhetsplan för Moderaterna i Södermanland Valet 2010 innebar ett forts förtroende för Fredrik Reinfeldt och den alliansstyrda regeringen. Moderaterna i Södermanland fick för första gången i historien tre riksdagsmandat. Vi gick framåt i samtliga val men resultatet i riksdagsvalet var bättre än i kommuner och landsting. Undantag var Trosa och Oxelösund där resultatet i kommunalvalet var bäst. Utmaningen i valet 2014 kommer totalt sett vara resultaten till kommun och landsting blir på samma höga nivå som till riksdagen. Trots det goda valresultatet innebar valet moderaterna endast har en kommunstyrelseordförande, Trosa, och ingår i majoritet i ytterligare en kommun, Katrineholm. Det moderata inflytandet i länet är på grund av färre kommunstyrelseordföranden begränsat. Valet 2014 måste leda till moderaterna får större inflytande. Vår politik är viktig för länets invånare. Ökning av antal röster 2010 jämfört med 2006 i riksdag, landsting och kommun antal röster 2010 ökning jfr 2006 MÅL Vinna valet i minst fem av länets nio kommuner samt i landstinget och i Sverige som helhet. 45

7 ska förbundet ha medlemmar, dvs 5% av antalet väljare i riksdagsvalet Medlemsantalet måste börja öka under Eftersträva ett allianssamarbete i alla kommuner och i landstinget startar för ett kommande samarbete undermandatperioden I alla kommuner och i landstinget ska moderaterna driva minst tre lokala frågor i valet Alla ledamöter/ersättare i kommun, landsting och riksdag ska årligen genomföra verksamhetsbesök. 6. Fler kandidater och bredare representation på valsedlarna i valet 2014 än i valet STRATEGI Mål 1 Vinna valet i minst fem av länets nio kommuner samt i landstinget och i Sverige som helhet. Moderaterna måste driva en offensiv valrörelse. Det moderata budskapet måste ständigt föras fram i samtal, kampanjer, tidningar och sociala medier. Förbundsstyrelsen ska ansvara för utbildning och underlag i argumentationen samt stå för tjänstemannastöd. Genom kontinuerligt kampanjarbete ökar vi möjligheten ta makten i flertalet av kommunerna i länet samt i landstinget. Genom ständig närvaro och synlighet vinner vi förtroende. Då förbundet inte har någon förbundsstämma 2014 kommer ett förbundsråd anordnas en lördag där bl a en valplan samt landstingsprogram antas. Förbundsrådet kommer vara startskottet för länets valrörelse. Förbundet förstärktes under hösten 2012 med en projektledare som arbetar med lokala valfrågor och kampanjer men under 2014 kommer ytterligare personella resurser krävas. Två val ska genomföras inom fyra månader, dels till Europaparlamentet i slutet av maj och dels de allmänna valen den 14 september. Mål 2 År 2014 ska förbundet ha medlemmar, dvs 5% av antalet väljare i riksdagsvalet Medlemsantalet måste börja öka under Medlemmarna är en viktig bas. Ju fler förtroendeuppdrag moderaterna får desto viktigare är det värva nya medlemmar. Det är samtidigt viktigt inte tappa medlemmar. I samband med de samtal som ska genomföras finns det stora möjligheter också arbeta aktivt med medlemsvärvning. Att värva nya moderater ska vara naturligt för alla. Medlemsvård är också prioriterat man ska få något 46

8 tillbaka när man är medlem. Alla aktiva måste komma igång värva nya medlemmar. Förbundet ska initiera medlemsvärvaraktiviteter. Mål 3 Eftersträva ett allianssamarbete i alla kommuner och i landstinget startar för ett kommande samarbete undermandatperioden Allianssamarbetet fungerar inte i alla kommuner och inte i landstinget. Det är viktigt konstatera allianssamarbete är nödvändigt för ett forts regeringsinnehav. Samarbetet är också nödvändigt om vi ska kunna påverka politiken lokalt. Där allianssamarbetet fungerar är det viktigt man visar det genom gemensamma kampanjer, motioner mm även under valåret. Inför valet 2014 bör gemensamma valmanifest skrivas. Mål 4 I alla kommuner och i landstinget ska moderaterna driva minst tre lokala frågor i valet De lokala kampanjerna med lokala frågor är viktiga. Väljarna vill veta vad moderaterna vill i kommun och landsting. I de kommuner där moderaterna gjorde ett bra valresultat visar det tydligt det lokala budskapet är av stor, om inte avgörande betydelse. Ett event kommer anordnas i Katrineholm den 14 september 2013 kring hur man arbetar med lokala budskap. Det är nödvändigt moderaterna i alla kommunerna samt i landstinget har tre huvudfrågor som går profilera i valrörelsen. Grunden för dessa budskap ska samlas in genom samtal med väljarna. Lokala handlingsprogram måste i god tid arbetas fram. Fram till valet 2014 ska moderaterna i hela landet genomföra samtal under parollen Hallå Sverige och lokalt ska vi ha samtalat med sörmlänningar. Genom dörrknackning och personliga väljarsamtal skapas förtroende, nyfikenhet och öppenhet. Samtalskampanjen har utvecklats under mandatperioden. Genom ställa frågan vad vi kan göra för väljaren ger vi möjlighet för alla påverka vår politik. Samtalskampanjutbildning skall genomföras i alla kommuner. Mål 5 Alla ledamöter/ersättare i kommun, landsting och riksdag ska årligen genomföra verksamhetsbesök. Genom verksamhetsbesök i respektive kommun och landsting där de anställda får berätta om sitt arbete får vi politiker en bättre förståelse för verksamheten. Även verksamhetsbesök i icke kommunal verksamhet ska genomföras. Idéer och tankar som framförs kan ge en nytändning i det politiska arbetet samt skapa större förståelse mellan politiker och verksamheterna. Besöken ska baseras på den teknik som användes i projektet Välkommen till verkligheten syftet är 47

9 lyssna, inte föra fram moderat politik. Besöken ska rapporteras och sammanfas kommunvis. Mål 6 Fler kandidater och bredare representation på valsedlarna i valet 2014 än i valet I ett val där moderaterna ökar väljarandelen är det nödvändigt ha tillräckligt med kandidater. Väljarna måste också kunna identifiera sig med kandidaterna. Enligt verksamhetsplanen annonserades det under hösten 2011 efter nya kandidater och en kandidatskola startades som planerat Annonsering skedde även under hösten 2012 i samband med nominering till riksdagen pågick. Totalt deltar 30 personer i kandidatskolan. Ett mentorsprogram startade hösten 2012 dit 10 personer antagits. Föreningarna och kretsarna har också arbetat aktivt med nyrekrytering sedan valet Våra företrädare ska ha en klanderfri bakgrund något som garanteras genom kandidatförsäkran. Målet måste vara samtliga kandidater och valarbetare genomgår den webbaserade certifieringsutbildning som kommer erbjudas. Alla med moderata uppdrag ska ha goda moderatkunskaper samt vara medveten om partiets etiska regler. ÖVRIGT Ett lyckat val innebär goda förberedelser. Kampanjaktiviteter måste noga planeras för resurserna används på bästa möjliga sätt. Det handlar också om många aktiva med goda kunskaper. Därför krävs kunskapsutbildning både gällande det politiska innehållet och hur man för fram budskapen. Det är viktigt ha en god grund stå på. Förbundet erbjuder utbildningar fram till och med valet, en del i det är den utbildning som alla kandidater och valarbetare får genom certifieringsutbildningen som omfar: förtroendemannarollen, policy, kampanj, kommunikation, politik/ideologi. Denna utbildning måste dock kompletteras med ett avsnitt om landstingspolitik. Dessutom kommer förbundet,, liksom tidigare, anordna utbildningar med ledande moderata företrädare. Det åligger föreningarna lära ut om den lokala politiken. Erfarenhetsutbyte mellan föreningar och kommuner är nyttigt och nödvändigt. Därför är de nätverk som finns för ordförande och kommunalråd viktiga. Sedan valet 2010 har nätverk bildats kring äldre/social- EU och integrationsfrågor. Förhoppningsvis skapas fler nätverk under kommande år. Organisationen under kampanjer och i valrörelsen måste fungera. Därför måste medlemssystemet ständigt uppdateras med mejladresser, telefonnummer så alla går nå på ett funktionellt sett. Ett fungerande länsövergripande kalendarium samt aktuella hemsidor, även lokalt, skall också vara en självklarhet. 48

10 Proposition nr 3 Certifieringsutbildning Sedan valet 2010 har behovet av en certifieringsutbildning för alla som kandiderar i de allmänna valen diskuterats. Det visade sig kunskaperna om moderat politik varierade kraftigt hos valarbetarna under valrörelsen. Nu finns en webbportal som erbjuder detta. Alla som kandiderar för moderaterna bör kunna tillgodogöra sig en likartad kunskapsbas både som hjälp i det politiska arbetet under valrörelsen och som förtroendevald under mandatperioden. Genom en certifierad utbildning får partiet en kvalitetssäkring av kandidaten. Den som kandiderar får ett ökat politiskt självförtroende och samtidigt ökad trovärdighet och respekt. Tidigare har enda kravet varit kandidaten undertecknat en kandidatförsäkran som bl a inneburit man delar de moderata politiska värderingarna och man kommer delta i kampanjer. Den nu framtagna certifieringsutbildningen ger politisk information inom de centrala politikområdena. Kandidaten går på egen hand, eller i grupp, igenom de olika avsnitten och svarar på enkla kontrollfrågor. Först när hen gått igenom de obligatoriska avsnitten går det digitalt fylla i kandidatförsäkran som enligt nomineringsreglerna är obligatorisk för man ska få kandidera för moderaterna. Var och en kan själv bestämma i vilken takt och när man vill genomgå utbildningen. Den webbaserad certifieringsutbildning innehåller fem moduler under följande rubriker: förtroendemannarollen, policy, kampanj, kommunikation samt politik/ideolologi. Förutom de obligatoriska momenten innehåller webbmodulen en samlad bas med omvärldsorientering samt ett referensbibliotek. Modulerna innehåller både skriftlig information samt inspelningar med ledande moderat företrädare inom olika politikområden. Webbportalen ska kunna användas under mandatperioden om man vill lära sig mer eller söker information i en specifik fråga. Personer som får uppdrag under mandatperioden kan också genomgå utbildningen. När det gäller de som kandiderar till landsting och riksdag är det upp till förbundsstämman bestämma om genomgången certifieringsutbildning ska vara obligatorisk eller inte. När det gäller de kommunala valen är det upp till varje förening fastställa vilka krav som ska ställas. Förbundet står för kostnaden för webbportalen. Underskriven kandidatförsäkran är dock ett krav som även fortsättningsvis är obligatoriskt för samtliga kandidater. Förbundskansliet kan i datasystemet se vilka som klarat av utbildningen och godkänt kandidatförsäkran. 49

11 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta samtliga kandidater till landsting och riksdag ska genomgå certifieringsutbildningen, landstingsgruppen har ansvar se till de som får landstingsuppdrag under perioden, men ej är med på någon valsedel, genomgår certifieringsutbildningen, uppmana föreningarna ställa krav på alla som kandiderar till kommunfullmäktige ska genomgå certifieringsutbildningen, uppmana föreningarna ställa krav på alla som innehar kommunala uppdrag ska genomgå certifieringsutbildningen. 50

12 Proposition nr 4 Antalet valsedlar i landstingsvalet 2014 Landstingsvalet betecknas ofta som det glömda valet. Det gäller se till lyfta landstingsfrågorna. Med fyra valsedlar har det varit svårt marknadsföra landstingsvalet men med en gemensam valsedel kan detta förenklas. De som kandiderar gör det för länet och bör vara synliga. En valrörelse med en valsedel innebär en landstingskampanj med ett tydligt budskap och moderaterna blir än tydligare som det parti som vill göra något i landstinget. Alla kandidater är medlemmar i en förening och det är föreningarna som bildar grunden i valkampanjen. Ofta upplever valarbetarna de har dålig kunskap om landstingsfrågor. Därför är det viktigt de som kandiderar deltar i den vanliga valkampanjen vid valstugor och i samtalskampanj för dela med sig av sin kunskap. Om beslut fas om en lista måste uppdraget till rekryteringskommittén vara se till hela länet när förslag till valsedel sätts ihop. Varje kommun bör, liksom i dagsläget, ha möjlighet ha en ordinarie eller ersättare på valbar plats. Detta borde inte vara något problem då moderaterna i dagsläget har 18 ordinarie ledmöter och 19 ersättare i landstingsfullmäktige. Problemet har ibland varit man, för det inte ska vara för få personer på valsedeln, har fyllt ut med namn på personer som egentligen inte alls varit engagerade av landstingspolitik. Några kommuner har valt företrädare som egentligen är mer engagerade av sitt kommunala uppdrag och väljer prioritera detta. Med en valsedel är det större möjlighet de som kandiderar verkligen vill satsa på landstingspolitiken. En remiss har sänts till föreningarna och landstinggruppen. Deras svar samt övrig fakta finns redovisade i bilaga 1. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta uppdra åt nomineringskommittén för landstingsvalet föreslå nomineringsstämman anta endast en valsedel i landstingsvalet 2014, uppmana rekryteringskommittén i möjligaste mån se till alla kommuner är representerade på valbar plats. 51

13 Svar på remissen: 52 Bilaga Eskilstuna: Vill ha 3 valsedlar, en för Eskilstuna, Strängnäs, en för Katrineholm, Flen och Vingåker samt en för Nyköping, Trosa och Gnesta. Flen: Vi vill se en gemensam lista för samtliga fyra valkretsar, vi ser det är viktigt med bra och kunniga personer i landstingen och det kanske inte behöver styras allt för mycket ifrån vilken kommun man kommer, vi ska ju ändå representera länet (?). Det verkar inte vara helt lätt få ihop folk till listorna i landstinget vilket då gör det ännu viktigare ta vara på de personerna som idag har intresse och givetvis är engagerade. Gnesta: Förordar en gemensam lista. Nyköping: Anser det lokala inslaget är viktigt och vill därför ha en vetorätt för föreningarna inordna sig under en lista. Vid flera listor bör ett eller flera namn toppa alla listorna Katrineholm: En lista är ett bra alternativ. Vårt förslag är alltså: en gemensam lista med varvning av namn så samtliga kommuner blir representerade. Oxelösund: Avstår från ta ställning pga dåligt underlag. Stallarholmen: Alternativ 3 förespråkas (dvs gemensamma toppkandidater och varvning i slutet av listan). Nr 4 (någon ny idé) skulle kanske kunna vara två valkretsar Södra och Norra Södermanland. Strängnäs: En lista, dock ska lisan eftersträva största möjliga geografiska spridning. Trosa: Avstår från ta ställning Landstingsgruppen: Gruppen har beslutat ställa sig bakom följande principer som vi anser ska vara vägledande för förbundet vid beslut i frågan. Ska optimera antalet röster på partiet Ska maximera personvalskampanjandet över hela länet Ska främja en länsidentitet hos kandidaterna Ska säkerställa en bredd och mångfald av partiets kandidater Ska bidra till effektiv hantering av ersättare Den viktigaste frågan är naturligtvis antalet valsedlar och utformningen av dem ska bidra till optimera antalet röster på partiet. Det hänger också ihop med önskemålet om maximera personvalskampanjandet över hela länet. I frågan om fastställa antalet valsedlar måste förbundet i samband med nomineringsarbetet göra en skönmässig bedömning av vad som är mest raktivt för väljarna; om det ska vara en eller flera valsedlar. Samtidigt som gruppen anser det är viktigt skapa en länsövergripande identitet hos kandidaterna, bör man också säkerställa en bredd och mångfald hos kandidaterna.

14 Fakta: Maximalt antal namn på en valsedel är 76 personer föruts ingen tar mer utrymme än en rad. På valsedlarna 2010 krävde 3 kandidater 2 rader på de moderata landstingsvalsedlarna. I valet 2010 upptog de moderata valsedlarna 95 kandidater. Valet 2010 resulterade i moderaterna fick 18 ledamöter och 19 ersättare i landstinget, totalt 37 personer. Av de som valdes har 4 ersättare avsagt sig sitt uppdrag så i dagsläget är 41 kandidater förbrukade. Bakgrunden till diskussionen är det ibland varit svårt besätta platserna vid landstingsfullmäktiges sammanträden då vissa valkretare haft få ersättare. Om moderaterna endast har en landstingsvalsedel finns det fler ersättare välja bland och problemet skulle därmed inte uppstå. Fråga har ställt om hur inträdarordningen är om man har en valsedel. Idag kan ersättare bara plockas från samma valkrets där den ordinarie. När man har en valsedel plockas ersättarna i den ordning de är valda oberoende om de kommer från samma valkrets som ordinarie. Valmyndigheten har visat exempel på detta. Centerpartiet i Gävleborgs län hade också bara en lista och fick mandat i alla valkretsar. Där blev det samma ersättare i samma ordning i alla valkretsar. Södermanlands län består i landstingsvalet av fyra valkretsar. Storleken på dessa varierar kraftigt, minst röstberättigade har den valkrets som omfar Katrineholm och Vingåker. Se nedan. Totalt antal röstberättigade med kommunal rösträtt valet 2010 (källa SCB) Kvinnor Män Summa Krets 1 Gnesta Nyköping Oxelösund Trosa Krets 2 Katrineholm Vingåker Krets 3 Flen Strängnäs Krets 4 Eskilstuna Totalt Kontakt har tagits med SKL, Valmyndigheten och Länsstyrelsen i Södermanland. SKL hänvisade till valmyndigheten. 53

15 Proposition nr 5 Proposition angående Landstingsplform Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman anta följande: Sörmlands främsta sjukvårdsparti vi tar parti för patienter och personal Sjukvården är en av samhällets viktigaste funktioner. Vi är det enda moderna arbetarpartiet och tar ansvar för Sveriges offentliga finanser. Framtidens sjukvård kan bara finansieras om fler får jobb och kan vara med och betala. En offensiv satsning på sjukvården kan därför bara kombineras med en aktiv politik för fler arbeten. Utgångspunkten för vår förnyelse är verkliga problem i samhället. Vi har uppfat sex allvarliga problem som måste lösas i den svenska sjukvården. Vården ska vara personlig. Vi anser inte dagens sjukvård är tillräckligt väl anpassad till de personer den ska tjäna. I de flesta fall är vården centrerad runt sjukdomen, och inte runt personen. Det medför patienten inte har tillräcklig information för vara delaktig i besluten kring den egna hälsan. Idag har hyresgäster, arbetstagare och charterresenärer både tydligare och starkare juridiska rättigheter än patienter. De rättigheter som patienter har idag är vaga och svåra kräva ut. Dessutom känner få till dem. Vår viktigaste idé är därför stärka patientens ställning i vården Vi vill landstinget formulerar och antar en konvention som definierar rättigheterna i sjukvården. Det kan handla om rätt till vård i tid, rätt få vara delaktig i utformningen av vården och rätt till information. Dessa rättigheter måste göras kända hos allmänheten. Den som får en rättighet kränkt måste kunna få upprättelse. Patientnämnden är neutral och saknar, med dagens lagstiftning, befogenhet ta ställning till påstådda felaktigheter. Därför måste det skapas en instans som prövar anmälningar från patienter som inte fått sina rättigheter tillgodosedda. Vi föreslår också landstinget inrättar en patientombudsman som ska tillvarata patienternas intressen och som kan biträda patienter som behöver hjälp. Vården ska vara enkel. Många patienter och anhöriga berättar det är krångligt och komplicerat söka vård. Det kan handla om kommunikation som brister, otydliga rutiner och svårigheter samarbeta över organisatoriska gränser inom vården. Många patienter drabbas också av vården ställs in. Vi föreslår bland annat det bara ska finnas ett enda telefonnummer till sjukvården Dit ska man kunna ringa dygnet runt och få svar omedelbart. Vi vill också alla ska erbjudas fast vårdkontakt på riktigt och multisjuka och andra med stora behov ska kunna få en vårdlots. Vården ska vara snabb. Fortfarande är det ett allvarligt problem många patienter tvingas vänta orimligt länge på vård, rehabilitering och undersökningar. Vården ses inte som 54

16 en sammanhängande kedja, utan som en mängd separata delmoment. Onödig väntan på vård är destruktiv för patienten, sjukvården och samhället. När vårdköerna blir kortare i resten av landet ökar de tyvärr i Sörmland. Ingen tjänar på skjuta upp vården i flera månader. Vi vill den högsta tillåtna väntetiden ska halveras från sex till tre månader, vilket också ska omfa röntgenundersökningar och provtagningar. Vården ska vara säker. Modern sjukvård innehåller behandlingar och läkemedel som är väldigt potenta. Rätt använda är de kraftfulla verktyg för bota sjukdomar som tidigare inte gick behandla. Men de medför ibland allvarliga risker och tyvärr skadas många patienter upp emot var tionde patient av den sjukvård som var avsedd hjälpa dem. Det kan handla om fallskador, felaktig medicinering och infektioner efter operationer. Bara när det gäller det sistnämnda skadas ungefär 8 procent av alla patienter som läggs in på sjukhus. Vi vill ha ett systematiskt arbete för all vård ska vara baserad på vetenskapliga rön. Vården ska vara jämlik. Patienter med likvärdiga behov får inte tillgång till samma vård. Skillnaden är ett tecken på vården inte alltid baseras på vetenskaplig kunskap. Detta skapar en ojämlik vård, till exempel mellan olika landsting och mellan kvinnor och män. Det innebär också vården inte alltid använder de bästa och mest verkningsfulla metoderna. Vi anser vården ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Vi vill också vården ska ta särskilt ansvar när det gäller utsa barn. Bland annat vill vi se över skolhälsovården för säkerställa den erbjuds på ett likvärdigt sätt till alla elever i länet. Vården ska vara decentraliserad. De som arbetar i sjukvården gör ett hedervärt arbete och arbetar för varje patients bästa, men måste ofta slåss mot en byråkratisk och hierarkisk ledning. Alltför många beslut fas för högt upp. Goda idéer måste inte sällan kämpa för bli verklighet. Landstinget har långt kvar till vara ett föredöme som arbetsgivare. Varje medarbetare ska känna man kan påverka sin arbetssituation, utvecklas i sitt arbete och ha roligt i bemärkelsen man trivs på arbetsplatsen och får göra det man utbildat sig till. Vi moderater har inte alla lösningar på sjukvårdens problem. Men vi har en genuin vilja diskutera och ta till oss goda förslag om hur patientens ställning kan stärkas i vården, och hur besluten kan decentraliseras och fas närmare patienten. Vår vision är en enkel, snabb och säker vård. Vi tar parti för patienterna och gör därför anspråk på vara Sörmlands främsta sjukvårdsparti. 55

17 Motion nr 1 God kontakt mellan elev, skola och vårdnadshavare Fler och fler ungdomar väljer ett gymnasium på annan ort än den där man är uppväxt. Valfriheten är bra och för med sig många positiva effekter. Oavsett skolhuvudman, visar enkätundersökningar många unga mår psykiskt dåligt. Som en tragisk följd av detta visar statistiken suicid och suicidförsök bland ungdomar ökar. Studier visar unga människor med svagt socialt nätverk löper större risk utveckla depression. Detta kan ske vid exempelvis flytt till ny studieort där individen saknar befintligt socialt nätverk. I SOU 2002:121 belyser man problematiken kring kommunikation mellan skolan, elevhemmet och föräldrahemmet: I syfte underlätta kommunikationen mellan skolan och myndiga elevers hem förekommer det eleverna bereds möjlighet skriva på en förbindelse som ger skolan rätt i olika sammanhang ta kontakt med hemmet. När det gäller myndiga elever är förhållandena annorlunda. Sedan en person fyllt 18 år är han myndig och bestämmer själv om sina personliga förhållanden. Något undantag på skolans område finns inte i nuvarande bestämmelser i läroplanen och gymnasieförordningen. Det är viktigt respektera och värna myndighetsåldern. Men samtidigt är det viktigt sörja för en god kommunikation mellan skolan, elev och elevens hem i syfte uppmärksamma och stödja ungdomar som mår dåligt. Föräldrar uppbär försörjningsplikt fram till den dagen då barnet fyller 21 år om vederbörande går i skolan. Däremot garanterar inte försörjningsplikten någon rätt för föräldrarna ta del av barnets utveckling och studieresultat. Med anledning av ovanstående yrkar vi en översyn bör göras kring skolans möjlighet skriva en frivillig förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare, som ger skolan rätt i olika sammanhang ta kontakt med hemmet under hela studietiden med start när eleven börjar i gymnasiets årskurs ett, motionen skickas vidare till Moderata samlingspartiets partistämma Lotta Finstorp Flensbygdens moderater Björn Andersson Moderaterna Vingåker 56

18 Förbundsstyrelsens svar på motion 1 Kommunikation mellan skola, elev och föräldrar/vårdnadshavare är intensiv ända sedan barnet går i förskola och det är konstigt denna ska avbrytas under gymnasietiden. Kontakten mellan föräldrar och skola är viktig under hela skoltiden, även när eleven fyller 18 år och därmed blivit myndig. Förbundsstyrelsen instämmer därför i de krav som motionärerna ställer på en möjlighet till frivillig överensstämmelse bör kunna finnas i gymnasiet. Med hänsyn till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta bifalla motionen, sända motionen vidare till partistämman

19 Motion nr 2 Kampanjförbud Skolan har en viktig del i demokratin, samtidigt stänger fler och fler skolor ute politiska ungdomsförbund från skolans område. Nyköpings kommun är ett tydligt exempel på en kommun där skolornas rektorer enat säger nej till politiska ungdomsförbund kampanjar innanför skolans väggar. I läroplanen står det tydligt skolan har ett demokratiuppdrag och skolan ska samverka med omvärlden. Bara för man stänger ute ungdomsförbunden från skolan och behandlar varje ungdomsförbund likadant så går det inte rättfärdiga detta beslut helt på demokratiska grunder. Det är inte hållbart demokratiskt då en uteslutning ur skolan i själva verket blir en censur på varje enskilt ungdomsförbund. För när olika åsikter blockeras av skolans murar, när affischer med ett partipolitiskt namn tas ner från skolans väggar ja då kan vi se skolorna inte tar sitt demokratiska ansvar. Gymnasieungdomarna måste kunna ställa ungdomsförbunden mot väggen i fullt dagsljus. Därför är skolan inte bara en viktig plats för lärandet, utan också en arena för kritiskt tänkande, deb och därigenom demokratin. Den stora anledningen till uteslutning av ungdomsförbund är skolornas rädsla för sverigedemokrater och extremister. Det kan tillfälligt tyckas vara en god och lätt lösning inte låta något ungdomsförbund gästa skolan för slippa de man har svårt hantera. Men för motverka främlingsfientlighet är det viktigt vi politiska aktörer finns på skolorna och berättar om våra frihetsidéer, endast så kan frihetens budskap spridas. En av de orsaker till Sverigedemokraterna ökar bland unga väljare kan vara okunskapen hos ungdomarna om konsekvenserna av sverigedemokraternas politik. Kunskapen ökar inte när politiska ungdomsförbund utesluts från länets skolor, för när ingen informerar om hur verkligheten ser ut, hur ska vi då lära oss och rösta rätt. Eleverna behöver samtal med jämnåriga om demokrati och politiska system, vi tror starkt samtalen skapar en bredare nyfikenhet och förståelse än vad en lärobok någonsin kan erbjuda. Vi är beredda ta det ansvaret och hoppas Södermanlands rektorer förstår vi bäst bemöter främlingsfientligheten och stärker demokratin med öppenhet och deb. Med anledning av ovanstående föreslår motionärerna förbundsstämman Moderata Samlingspartiet Södermanlands län uttalar och verkar för avskaffande av kampanjförbudet på Södermanlands skolor. Hanna Göransson, MUF Nyköping Simon Hanström Lundin, MUF Nyköping Kristina Mach, MUF Nyköping Julia Scherlin, MUF Nyköping 58

20 Förbundsstyrelsens svar på motion nr 2 Enligt skolverket har rektorn möjlighet begränsa politiska partiers tillträde till skolan om det är motiverat av ordningsskäl och de negativa konsekvenserna för ordningens upprätthållande är klart påvisbara. Samtidigt, konstaterar Skolverket, får skälen inte ha något samband med partiets åsikter då det skulle strida mot kravet på saktlighet och opartiskhet. Om eleverna på skolan hotar med orsaka störningar och bråk om ett visst parti kommer tillskolan, så utgör inte heller det ett acceptabelt skäl för skolan neka ett parti tillträde. Skolan får inte heller anföra den allmänna ordningen, praktiska skäl eller liknande som svepskäl för inte släppa in ett poltitiskt parti. Lagstiftningen om förbud mot kränkande behandling eller diskriminering kan inte åberopas som skäl för beslut som strider mot grundlagarna. En tillåten lösning är alla partier nekas tillträde. En sådan lösning är dock svår förena med skolans demokratiska uppdrag och därför, enligt Skolverkets bedömning, en mindre lyckad lösning. Det borde, inte minst med hänvisning till skolverkets resonemang, vara naturligt för skolorna i Södermanland tillåta kampanjer från politiska partier på skolorna. Med hänsyn till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta bifalla motionen. 59

21 Motion nr 3 Öppna upp sjukvården! Moderaterna har under lång tid sagt sig vara förespråkare för avskaffa landstingen, men hela tiden missat målgången då det varit svårt hitta godtagbara lösningar för sjukvården. Nu när en ny regionindelning står för dörren vore det ett utmärkt tillfälle vara lite framsynt och se över sjukvårdens organisation. Åtminstone bör man förbereda sig på ta bort en nivå innan man tillskapar en annan, eller i alla fall samtidigt som man inför en ny nivå. På de flesta håll i landet bedriver kommunerna redan sjukvård genom skeväxlingar med landstingen genom Ädelreformen (1992) och på många håll har skeväxling även skett gällande hemsjukvård, dvs kommunen tar över en stor del av den roll som landstinget ansvarade för genom vårdcentralerna. För underlätta för de verksamheter som kommunen driver genom Ädelreformen, och där hemsjukvården är skeväxlad, borde en lagändring ske så kommun som så önskar, eventuellt efter förhandling med landstinget, skulle kunna få möjlighet i kommunal regi driva vårdcentraler. Sådan drift bör ske inom det öppna vårdvalet och likställas med privata vårdcentraler och på samma premisser som de privata aktörerna. Landstinget/Regionen skulle fortfarande kunna vara samarbetspart för ett medicinskt utvecklings och utbildningsarbete och förhoppningsvis skulle detta även innebära en möjlighet höja statusen för t.ex. allmänläkare och geriatriker. De flesta landstingssjukhus utgörs av bassjukhus som placerats på geografiskt invånartäta områden så de kan utgöra grunden för allmän sjukhusvård och akutsjukvård. Dessa sjukhus bör tas över och drivas av de nya Regionerna. För de stora universitetssjukhusen i Lund, Linköping, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå med såväl specialistvård som utbildning krävs helt andra resurser än för vanliga bassjukhus. Låt därför dess sjukhus bli statens ansvar, liksom övriga universitet i landet är statens uppgift och ansvar. Med anledning av ovanstående yrkar jag öppna upp möjligheter för en kommun driva vårdcentraler i egen regi enligt samma principer som för en privat aktör, verka för alla vårdcentraler på sikt skall drivas i privat eller kommunal regi med fritt vårdval, på sikt avveckla landstingen och överlåta drift av bassjukhus på de nya Regionerna, på sikt överlåta ansvaret av Universitetssjukhusen på Staten, översända motionen till partistämman Ingrid Jerneborg Glimne Moderaterna i Gnesta 60

22 Förbundsstyrelsens svar på motion nr 3 Förbundsstyrelsen instämmer med intentionerna i motionen angående de principiella fördelarna som det fria vårdvalet medför. Valfriheten och konkurrensen stärker patientens ställning och utvecklar sjukvården. Moderaterna är det parti som tydligast drivit frågan om ökad frihet välja utförare av offentliga tjänster och det ska vi fortsätta med. Motionen handlar emellertid inte specifikt om utvecklad valfrihet, utan om en förändring av huvudmannaskapet för sjukvårdens olika vårdnivåer där primärvården överförs till kommunerna, länssjukvården stannar kvar hos landstingen (regionerna) och regionsjukvården överförs till staten. En sådan organisatorisk uppdelning vore olycklig, främst för sjukvårdens gränser behöver suddas ut, inte förstärkas. Att kommunalisera primärvården innebär otvivelaktig ojämlikheten ökar och skulle slå sönder närvården (samarbete mellan primär- och länssjukvård) som idag har byggs upp och som fortfarande är under utveckling. Ett exempel på närvården är när specialister från sjukhusen bedriver en del av mottagningsverksamheten ute på vårdcentralerna för öka patientens tillgänglighet till vård. Mödrahälsovården är ofta förlagd på vårdcentralerna, men barnmorskorna är anställda vid kvinnokliniken på sjukhuset. Många anställda inom vården arbetar delvis på vårdcentral och delvis på sjukhus, vilket underlättar rekrytering, kompetensutveckling och bemanning. Att överlåta universitetssjukhusen (regionsjukvården) till staten innebär liknande problem. Basen för ett regionsjukhus är fortfarande länssjukvården, vilken i sin tur bygger på ett nära samarbete med primärvården. (Notera den akademiska verksamheten vid universitetssjukhusen redan idag är ett statligt ansvar.) Av all verksamhet som bedrivs på ett regionsjukhus är det bara en liten andel som är högspecialiserad vård. Att överföra ansvaret för driften av hela regionsjukhuset innebär därmed också länssjukvården och dess kopplingar till primärvården försvinner från landstinget (regionen), vilket är olyckligt då det skulle försvåra samarbete. Motionen anför förändringen av huvudmannaskapet för sjukvården är en nivå kan tas bort, men motionen föreslår dock ingen sådan förändring. Skillnaden mellan det vi kallar för region och ett landsting är det förstnämnda också ansvarar för regionala utvecklingsfrågor, vilket idag i Sörmland ligger hos Regionförbundet. En region är alltså inte en ny nivå, utan det är dagens landsting, fast med ytterligare ansvarsuppgifter för bland annat infrastruktur och näringslivsutveckling. Reformen om vårdval är en framgång för tillgängligheten inom primärvården. Grunden för vårdvalet är alternativa aktörer ska ersättas ekonomiskt på ett likvärdigt sätt som landstingets egna vårdcentraler. I hela landet har över två hundra vårdcentraler startats sedan den 1 januari 2010 när vårdvalet lagstadgades. 61

23 På mindre orter har utvecklingen gått långsammare. Politiskt kan det vara raktivt låta en kommun finansiera en vårdcentral, men därmed sätt grundläggande funktionssätt ur funktion. Landstingen är till exempel förhindrade ge fördelar till sina egna vårdcentraler på ett icke konkurrensneutralt sätt. Det är inte rimligt samhället går runt den regeln genom låta kommuner finansiera och driva vårdcentraler där det inte är lönsamt. Lösningen borde vara de ekonomiska villkoren blir sådana privata aktörer förmår driva vården om landstinget är förhindrat, inte kommunerna med sin beskningsrätt ytterligare subventionerar en vårdcentral och därigenom direkt eller indirekt medverkar till med skemedel snedvrida konkurrensen. Intresset för en kommun driva en vårdcentral på ideella grunder kan rimligen antas vara litet, utan det överväldigande intresset torde vara stötta rent ekonomiskt, något som alltså inte är förenligt med hälso- och sjukvårdslagens nuvarande ordning. Sedan början av 1990-talet har det varit möjligt söka primärvård över hela valet och den rättigheten föreslås nu enligt patientmaktutredningen bli lagstadgad. En kommun som subventionerar en vårdcentral kan därför inte förhindra invånare från andra kommuner eller län besöker vårdcentraler och kontinuerligt får sin vård där. Då kommunen som ägare av vårdcentralen inte har rätt särskilt debitera utomlänspatientens hemlandsting innebär det ett brott mot kommunallagens lokaliseringsprincip. Det skulle vidare innebära ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting blir otydlig. Det finns en inte försumbar risk landsting med sämre ekonomi för över ansvaret på kommunerna. Ett ytterligare argument är vården redan kräver störningsfritt samarbeta mellan primär- och länssjukvård. Samarbetet om hemsjukvården är ett exempel som indikerar patienterna ofta hamnat i kläm när kommuner och landsting inte förmår samarbeta. Förbundsstyrelsen tror inte man löser primärvårdens problem genom kommunerna, genom en allmän kommunal kompetens, ska driva vårdcentraler i konkurrens med landstinget och privata aktörer. Organisatoriska förändringar De organisatoriska frågorna kring vården har länge stått i fokus för politiken. Förbundsstyrelsen tar emellertid fasta på framtidens sjukvård kommer kräva mer av samarbete mellan primärvård, länssjukvård och specialiserad regionsjukvård. Att dela upp ansvaret för dessa vårdnivåer på tre olika huvudmän leder enligt erfarenheten till det blir fler och inte färre störningar i samarbetet och patienten kommer i kläm. Däremot är det inte sagt sjukvård fungerar optimalt idag ur ett organisatoriskt perspektiv. Det finns mycket som återstår och som kräver politiska initiativ. Men ett byte av huvudmän löser sällan ett problem i sig självt, och i det här fallet riskerar den föreslagna förändringen leda till värre problem för patienten. 62

24 En överföring av primärvården till primärkommunerna leder ofrånkomligen till en ökad geografisk ojämlikhet. Den leder också till den pågående uppbyggnaden av konceptet närvård försvåras, som bygger på gränserna mellan länssjukvården och primärvården ska suddas ut. Det är redan idag svårt bemanna vårdcentralerna med specialistkompetenser från sjukhusen och det kommer inte bli lättare med förslaget. Det är vanskligt förledas tro universitetssjukhusen och regionsjukhusen bara bedriver högspecialiserad sjukvård, men så är inte fallet. Delar av vården finansieras idag av staten via universiteten. Basen är alltjämt länssjukvård vilken utgör grunden för forskningen och den högspecialiserade vården. Motionen föreslår hela sjukhuset överförs till staten, inklusive länssjukvården som då inte längre står under landstingets åtagande. Regionernas roll i framtidens sjukvård Definitionen av en region är ett landsting som övertagit utvecklingsansvaret från länsstyrelsen alternativt det kommunala samrådsorganet, till exempel ett kommunalförbund. Skälet till överföra ansvaret för infrastrukturplanering och näringslivsfrågor till landstinget har andra skäl än explicit förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Ibland avser man med begreppet region det är större än dagens landsting med ett par hundra tusen invånare. Naturligtvis finns det vissa fördelar, men också betydande nackdelar, med ett stort landsting med närmare en miljon invånare. Idag går det inte entydigt säga vården är mer tillgänglig eller håller högre kvalitet i ett stort landsting jämfört med ett litet landsting. Sedan 1960-talet är Sverige indelat i så kallade sjukvårdsregioner, vilka alla innehåller minst ett regionsjukhus som svarar för den högspecialiserade vården också för de landsting som saknar sådan sjukvård. Inom ramen för dessa sjukvårdsregionen finns det möjlighet samarbeta kring frågor som de enskilda landstingen inte förmår lösa på egen hand. Behovet av slå samman landsting och bilda större regioner ser förmodligen olika ut på olika håll i landet. Moderaternas utgångspunkt har varit en sådan process slå samman landsting måste bygga på ett underifrånperspektiv. Att från nationell nivå besluta fram sammanslagningar av landsting är förmodligen inte politiskt möjligt. Förbundsstyrelsen välkomnar naturligtvis den politiska deben om vårdens organisatoriska förutsättning fortsätter, men bedömer frågan om olika huvudmän för olika vårdnivåer inte löser särskilt många problem, tvärtom. Moderaternas politik måste ta sin utgångspunkt i patienternas perspektiv, stärka inflytandet och valfriheten. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman avslår motionen, förbundsstämman antar följande uttalande: 63

25 Moderaterna i Södermanland anser valfrihet utvecklar sjukvården och patientens ställning i vården ska stärkas. Den positiva utveckling som vårdvalet medfört inom primärvården bör komma den specialiserade sjukvården till del. Samarbetet inom sjukvården och mellan olika vårdnivåer ska stärkas. Gränser som skapar ojämlik tillgång till vård och som utgör hinder för patienten få rätt vård i tid ska motverkas. Vården i Sörmland ska kännetecknas av den är enkel, snabb och säker. 64

26 Motion nr 4 Släpp läkarna loss! Bakgrund På flera håll i landet bedriver kommunerna sjukvård genom skeväxlingar med landstingen, till exempel genom Ädelreformen från Sådan skeväxling finns även gällande hemsjukvård: kommunen tar över en stor del av den roll som landstinget ansvarade för genom vårdcentralerna. För närvarande är det emellertid förbjudet för primärkommuner själva anställa läkare. Kommunerna får enbart driva sjukvård upp till sjuksköterskenivå. I nuläget måste därför kommunen träffa avtal med landstinget om hyra in läkarkompetens från landstinget, på de villkor och i den omfning landstinget kan och vill erbjuda. Detta innebär kommunen ofta lider brist på tillgång till kontinuerlig läkare vid SÄBO* och inom hemsjukvården. Särskilt råder stor brist på geriatriker, vilket ofta försvårar kommunernas arbete som ju främst är inriktad på just den äldre delen av befolkningen. Förslag För underlätta för de verksamheter som kommunen driver genom Ädelreformen, och där hemsjukvården är skeväxlad, borde kommuner snarast kunna tillåtas på eget mandat anställa läkare. Landstingen skulle fortfarande kunna vara samarbetspart för ett medicinskt utvecklings- och utbildningsarbete, och förhoppningsvis skulle detta även innebära en möjlighet höja statusen för geriatriker. Särskilt inom små kommuner, där vårdcentralerna stänger på helger och kvällar, hänvisas patienterna till akuten på länssjukhusen. Detta är oftast såväl onödigt som icke önskvärt, eftersom köerna och väntetiderna där blir långa. Många som söker till akuten gör det alltså av otrygghet och brist på lokal läkarrådgivning, och inte på grund av behov av just den dyra akutsjukvårdens resurser. Denna föreslagna reform skulle, i likhet med hemsjukvårdsansvaret, gynna de egna kommuninnevånarna, som då inte skulle hamna mellan stolarna i närvården vilket annars lätt sker då två huvudmän är inblandade. Reformen skulle positivt bidra till en ökad patientsäkerhet samt en minskad otrygghet särskilt bland äldre kommuninnevånare. Med anledning av ovanstående yrkar jag Moderaterna skall verka för en lagändring så primärkommuner får rätt anställa egna läkare, översända motionen till partistämman Ingrid Jerneborg Glimne Moderaterna i Gnesta 65 *SÄBO=Särskilt boende

27 Förbundsstyrelsens svar på motion nr 4 Landstingen ansvarar idag för läkarinsatser och kommuner har inte befogenhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anställa läkare. I skrivande stund pågår en översyn av hälso- och sjukvårdslagen av patientmaktutredningen, vilken kommer presentera sina förslag före partistämman. Förbundsstyrelsen anser dock det är otidsenligt kommunerna är de enda som är förbjudna anställa läkare. Emellertid kvarstår den allmänna problematiken kring kommunerna rimligen inte kan bedriva primärvård, då det bland annat snedvrider konkurrensen på ett otillbörligt sätt. Det kan dock finnas andra, legitima, skäl för en kommun vilja anställa läkare, till exempel för bedriva företagshälsovård och liknande. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman beslutar bifalla motionen, sända motionen vidare till partistämman

28 Valberedningens förslag Valberedningen föreslår förbundsstämman fastställa antalet ledmöter till 11. Valberedningen föreslår förbundsstyrelsen välja följande: Ordförande Björn Andersson, Vingåker (nyval) 1:e vice ordförande Helena Koch, Trosa (omval) 2:e vice ordförande Kjell Ericson, Nyköping (omval) Ledamöter Kim Fröde, Vingåker (omval) Lars Härnström, Katrineholm (omval) Ingrid Jerneborg Glimne, Gnesta (omval) Ann Landerholm, Strängnäs (omval) Roland Leek, Trosa (omval) Ann Berglund, Eskilstuna (nyval) Emma Dahlin, Flen (nyval) Jan Widegren, Oxelösund (nyval) Ordförande för Moderatkvinnorna i länet samt ersättare för denna. Ordförande Ann Landerholm, Strängnäs (omval) Ersättare Thérèse Palm, Flen (omval) Två revisorer med ersättare Gunnar Johansen, LR-revison, auktoriserade revisor, ordinarie (omval) Håkan S Lundberg, Nyköping, lekmannarevisor, ordinarie (omval) Lars-Åke Svensk, LR-revision, auktoriserad revisor, ersättare (nyval) Tomas Jönsson, Eskilstuna, ersättare (nyval) 67

29 Ombud med ersättare till partistämman Ordinarie ombud Björn Andersson, Vingåker (omval) Helena Koch, Trosa (omval) Kjell Ericson, Nyköping (omval) Daniel Portnoff, Trosa (omval) Jari Puustinen, Eskilstuna (nyval) Ann Landerholm, Moderatkvinnorna (omval) MUF:s ordförande Ersättare Dag Bergentoft, Oxelösund (nyval) Lars Härnström, Katrineholm (omval) Ann-Sofi Lifvenhage, Gnesta (nyval) Jacob Högfeldt, Strängnäs (nyval) Emma Dahlin, Flen (nyval) Thérèse Palm, Flen, Moderatkvinnorna (omval) Vice ordförande MUF Södermanland Ombud och ersättare till regionstämma Medborgarskolan Mälardalen Bibbi von Scheele, Åkers Styckebruk, ordinarie ombud (nyval) Göran Gredfors, Eskilstuna, ersättare (nyval) 68

30 Valda stämmoombud Förbundsstyrelsen Iha Frykman Helena Koch Kjell Ericson Kim Fröde Lars Härnström Bo Jender Ingrid Jerneborg Glimne Ann Landerholm Roland Leek Jari Puustinen Björn Zetterqvist Fredrik Gustafsson, MUF Björkvik, 1 mandat Fredrik Hermelin Flensbygden, 6 mandat Tomas Norander Thérése Palm Emma Angetun Gunnar Widell Björn Zetterquist Magnus Sandberg Gnesta, 4 mandat Fredrik Norberg Karin Braathen Gustavsson Jonathan Olsson Dan Glimne Göran Nilsson Kerstin Gullstrand Hermelin Birgitta Nilsson Clas Liljeblad Emma Dahlin Katarina Lagerstedt Lisbeth Brevig Sirkka Mäenpää Sven-Gunnar Johansson Catarina Andersson Sibylle Ekengren Sven Andersson Catharina Norberg Anders Nordström Carl Rosenquist Lena Dahlö Lööf 69

31 Mias Eldros Jasmin Lidström Kurt Cedergren Katrineholm 10 mandat Berit Hallén Wera Hempel-Persson Villy Persson Bo Sivars Christer Sundqvist Ebba Månsson Anna Härnström Ida Gärling Rasmus Rindom Mias Kjellstedt Mariefred, 4 mandat Magnus Stuart Patric Johansson Ursula Falkringe Anders Lindeborg Eskilstuna, 19 mandat Ann Berglund Göran Gredfors Oliwer Mamcarz Tomas Jönsson Madelene Tannarp Torgny Zetterling Lotta Prennfors Stina Ollila Jari Puustinen Sven Kerst Nils Brown Monica Wikberg Annelie Nyström Nina Widell Rebaz Sanar Khadja Ann-Marie Carlsson Erik Linjencrantz Ismaail Mahamed Lars-Eric Peterson Johan Hartman Sofi Tyllström Daniel Nilsson Olof Af Geijerstam Matilda Andersson Filippa Ahlcrona Carl-Fredrik Mowitz Robert Limmergård Kerstin Stuart Carl Jan von Bergen Ulf Ståhl Torbjörn Olsson Ingrid Nyhlén Brege Lars-Olof Lundkvist Peter Utas Abshir Osman Thomas Hylvander Ulla Grip David Dishart Lars Grape Ann-Louise How Ling Miroslaw Lijesnic Uno Karlsson Per Lundqvist Patrick Karlsson 70

32 Sandra Kaplin Shueyb Mohamed Robin Tannarp Filip Rundström Nyköping, 14 mandat Anne-Marie Wigertz Eva Sjöström Anna af Sillén Johan Schenström Margita Rohne Thord Revestam Anniola Nilsson Helena Naukhoff Jansson Marie Karlsson Charles Westerberg Holger Wallentin Hanna Göransson Simon Hanström Lundin Julia Scherling Oxelösund, 5 mandat Dag Bergentoft Agneta Rönn Leif Thor Lina Erixon Bo Jender Stallarholmen, 3 mandat Jacob Högfeldt Bengt Karlsson Stefan Hilmersson Strängnäs, 10 mandat Krister Berg Barbro Jergmar Maria von Beetzen Ann Landerholm Aestan Orstadius Pontus Andersson Bryan Conejeros Amanda Gardelin Mårten Skogh Raymond Mroczek Mats Ytterborn Adéle Bergentoft Jörgen Karlsson Inna Billnert Birgitha Andersson Lena Parmenstam Joakim Mroczek Jan Bonnier Gunnel Mellqvist Kerstin Windisch Jim Merkell Lars-Gunnar Gårdö Måns Cederberg Katarina Jakobsson Eva Asthage Ingemar Urborn Luiza Kaminska Jan Widegren Maria Ehrnfeldt Göran Carrehed Clas-Göran Ågren Birgitta Fredin Christer Alvin Lars Forssman Jarl Jergmar Kerstin Dahlström 71

Valplan för Moderaterna i Södermanland 2014

Valplan för Moderaterna i Södermanland 2014 Förbundsstyrelsen föreslå förbundsrådet att anta nedanstående valplan för Moderaterna i Södermanland 2014 Valplan för Moderaterna i Södermanland 2014 Det övergripande mål för Moderaterna i Södermanland

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Nomineringsstämma. Riksdagen. 16 november Stadshuset Eskilstuna Alva Myrdals gataa 1

Nomineringsstämma. Riksdagen. 16 november Stadshuset Eskilstuna Alva Myrdals gataa 1 Nomineringsstämma Riksdagen 16 november 2013 Stadshuset Eskilstuna Alva Myrdals gataa 1 Innehållsförteckning Program sid 3 Förslag till föredragningslista sid 4 Förslag procedurregler sid 5 Förslag valsedel

Läs mer

Nomineringsregler. Stockholms stad MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN

Nomineringsregler. Stockholms stad MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN Nomineringsregler Stockholms stad MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN Nomineringsregler avseende valsedlar i allmänna val Moderaterna i Stockholms stad Beslutade på förbundsstämman i Stockholms stad 8-9

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Antagna vid förbundsstämma den 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Partiföreningens strävan

Läs mer

Nomineringsregler. Stockholms län MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN

Nomineringsregler. Stockholms län MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN Nomineringsregler Stockholms län MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN Nomineringsregler avseende valsedlar i allmänna val Moderaterna i Stockholms län Beslutade på förbundsstämman i Stockholms län 30 maj

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 PM 2017: RIV (Dnr: 110-1751/2016) Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Moderata Samlingspartiet i Lunds kommun. Handlingar till kretsårsmötet den 10:e april 2016

Moderata Samlingspartiet i Lunds kommun. Handlingar till kretsårsmötet den 10:e april 2016 Moderata Samlingspartiet i Lunds kommun Handlingar till kretsårsmötet den 10:e april 2016 Verksamhetsberättelse för Moderaterna i Lunds kommunskrets Verksamhetsåret 2015 Styrelsen På Lundakretsens årsmöte

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Kompletterande nomineringsregler

Kompletterande nomineringsregler Kompletterande nomineringsregler 2013-06-14 Antagna av förbundsstämma för Moderaterna i Stockholms stad den 24-25 maj 2013 och Stockholms län den 26 maj 2013. Komplettering till Nomineringsregler inför

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Förbundsstämma Moderaterna Södermanland

Förbundsstämma Moderaterna Södermanland Förbundsstämma Moderaterna Södermanland Katrineholm 18 april 2015 Safiren, Drottninggatan 19 Innehållsförteckning Förslag till procedurregler sid 3 Förslag till föredragningslista sid 4 Verksamhetsberättelse

Läs mer

Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering

Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering Linköping Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering Dokumentet innehåller riktlinjer för hur val bereds, hur arbetarekommunen hanterar valärenden och kandidatnominering. Dokument ersätter alla

Läs mer

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut 1 (2) FÖRSLAG 2013:8 LS 1203-0467 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2012:10 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att europeiska och utomeuropeiska invandrare ska behandlas lika när det gäller

Läs mer

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51)

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Utlåtande 2003:127 RV (Dnr 011-2966/2002) Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:51 av Svante Linusson

Läs mer

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Utlåtande 2007:122 RI (Dnr 016-915/2007) Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:7)

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)

Läs mer

159 Motionssvar, Låt barn och ungdomar göra sig hörda

159 Motionssvar, Låt barn och ungdomar göra sig hörda Kommunfullmäktige 2016-09-26 1 (6) 159 Motionssvar, Låt barn och ungdomar göra sig hörda Kst/2016:82 Bakgrund/Ärendet Föreligger motion daterad den 8 februari 2016 från Bror Wallström (L) och Lena Jonsson

Läs mer

Normalstadgar för partiförening i Moderata Samlingspartiet

Normalstadgar för partiförening i Moderata Samlingspartiet Normalstadgar för partiförening i Moderata Samlingspartiet 1 Ändamål Partiföreningens strävan är att vinna människor för den samhällssyn som partiet företräder. Partiföreningens uppgift är därför att målmedvetet

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande: Yttrande över remiss SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS är ett partipolitiskt och religiöst neutralt förbund, som verkar för dem som är eller har varit drabbade av

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar 5 10 15 fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 2000 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

anta regler för lokalt partistöd i Österåkers kommun, i enlighet med tjänstudåtande, daterat (bilaga).

anta regler för lokalt partistöd i Österåkers kommun, i enlighet med tjänstudåtande, daterat (bilaga). 1 Österåker Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2014-12-04 Dnr KS 2014/0349 Regler för lokalt partistöd i Österåkers kommun Sammanfattning I slutet av år 2013 överlämnade Regeringen till Riksdagen

Läs mer

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 Föreningsstadgar Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 HRF, Hörselskadades förening i Stockholm Instrumentvägen 19, 126 53 Hägersten Telefon 08-462 24 30, texttelefon 08-462 24 35,

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

STADGAR. Förbundet. Vi Unga

STADGAR. Förbundet. Vi Unga STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad:

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad: Stadga för Mattecentrum Senast reviderad: 2017-03-19 1 Syfte Mom 1 Mattecentrum ska utan vinstdrivande intresse öka elevers förståelse för matematik och dess roll i samhället, inspirera med förebilder

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU17 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om avgiftsfrihet för viss screening

Läs mer

Motion: Personalpolicyn bör ge möjlighet till samvetsfrihet

Motion: Personalpolicyn bör ge möjlighet till samvetsfrihet 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Personalpolicyn bör ge möjlighet till samvetsfrihet Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping

Läs mer

Förbundsstämma 13 april 2013

Förbundsstämma 13 april 2013 Förbundsstämma 13 april 2013 Handlingar del 1 Program, praktisk information, Verksamhetsberättelse 2011 och 2012 Bokslut 2011 och 2012 Landstingshuset Nyköping Innehållsförteckning Förslag till procedurregler

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Förtroendevaldas möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna (8.5.2)

Förtroendevaldas möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna (8.5.2) Sid 1 (5) Yttrande Ert dnr KU2016/0088/D Vårt dnr 16KS128-8 2016-05-16 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället 103 33 Stockholm Remissyttrande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Läs mer

1 Förbundets ändamål. 2 Förbundet är partipolitiskt obundet. 3 Medlemskap. 5 Uteslutning av medlem. 4 Medlemskapets innebörd

1 Förbundets ändamål. 2 Förbundet är partipolitiskt obundet. 3 Medlemskap. 5 Uteslutning av medlem. 4 Medlemskapets innebörd Stadgar Stadgarna antogs av Akademikerförbundet SSRs kongress 8-10 maj 2015 1 Förbundets ändamål Akademikerförbundet SSR är ett fackligt yrkesförbund som ska tillvarata medlemmarnas ekonomiska, sociala

Läs mer

Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund

Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund Förbundets stadgar antogs vid Riksstämman i Kiruna den 24 maj 2003. Senast reviderad vid Riksstämman i Stockholm/Sollentuna 25-26 maj 2013. Brottsofferjoure

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Stadga för Teknologernas Centralorganisation

Stadga för Teknologernas Centralorganisation Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2

Läs mer

Stadgar. För Brottsofferjouren Sverige. Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Stockholm/Sollentuna maj 2015.

Stadgar. För Brottsofferjouren Sverige. Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Stockholm/Sollentuna maj 2015. Stadgar För Brottsofferjouren Sverige Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Stockholm/Sollentuna 30-31 maj 2015. 1 FÖRBUNDET, DESS NAMN OCH SÄTE Förbundet är en organisation av ideella

Läs mer

Unga Hörselskadades stadgar. Reviderade på årsmötet 2015

Unga Hörselskadades stadgar. Reviderade på årsmötet 2015 Unga Hörselskadades stadgar Reviderade på årsmötet 2015 Stadgar för Unga Hörselskadade 1 Ändamål Unga Hörselskadade (UH) är en intresseförening för personer med hörselskada i åldern 0 30 år. Med begreppet

Läs mer

STADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

STADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning STADGAR FÖR FUB föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Dessa stadgar gäller från och med 31 augusti 2013 och ersätter tidigare stadgar STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET Riksförbundet för barn,

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Stadgar för Svenska Naturskyddsföreningen

Stadgar för Svenska Naturskyddsföreningen för Svenska Naturskyddsföreningen Antagna vid riksstämman 1998 reviderade 2002, 2004, 2008, 2010 och 2012 Stadgar för Svenska Naturskyddsföreningen Antagna vid riksstämman 1998 reviderade 2002, 2004, 2008,

Läs mer

Utredning av Bris medlemsarbete. En sammanfattning

Utredning av Bris medlemsarbete. En sammanfattning Utredning av Bris medlemsarbete En sammanfattning På förbundsstyrelsemötet den 4/9-2015 gavs uppdrag till förbundskansliet att utreda Bris medlemsarbete samt ta fram förslag på en strategisk inriktning

Läs mer

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten Dir. 2015:104 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och lämna förslag

Läs mer

Motioner och motionssvar. Stadgar

Motioner och motionssvar. Stadgar Motioner och motionssvar Stadgar 0 0 0 0 0 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Demokratisera personvalen ( ) Många personval i Ung Vänster går till

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Stadga för Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad

Stadga för Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Stadga för Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Enl stämmobeslut 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Moderata Samlingspartiets i Stockholms stad strävan är

Läs mer

Kretsårsmöte 25 april 2013 Göteborgs nation. Propositioner och motioner

Kretsårsmöte 25 april 2013 Göteborgs nation. Propositioner och motioner Kretsårsmöte 25 april 2013 Göteborgs nation Propositioner och motioner Proposition 1: Verksamhetsinriktning för Uppsalakretsen 2013 Inledning Kretsen är ett samarbetsorgan för de tolv partiföreningarna

Läs mer

Allians för sjukvården i Sörmland

Allians för sjukvården i Sörmland Allians för sjukvården i Sörmland Enklare och snabbare vård för att patienten är viktigare Inledning Sjukvården i Sörmland håller generellt sett hög kvalitet, samtidigt som vården präglas av en begränsad

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Protokoll årsmöte 13 november 2015

Protokoll årsmöte 13 november 2015 Protokoll årsmöte 13 november 2015 Tid kl 16.30-18.00 Plats Svenska Mässan, Göteborg Närvarande Röstlängd Södra lokalavdelningen Kurt Månsson Peter Danielsson Västra lokalavdelningen Björn Smedberg Anders

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2012-11-16 Underlag för tjänsteutlåtande Svar på återremiss - Motion Vårdval även för barnhabilitering Sammanfattning

Läs mer

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Utlåtande 2009: RI (Dnr 334-529/2009) Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Motion av Paul Lappalainen och Rebwar Hassan (båda mp) (2009:8) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige.

Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. Reactas stadgar 1. ORGANISATIONENS NAMN Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL Organisationen

Läs mer

Kallelse till årsmöte 2015

Kallelse till årsmöte 2015 Kallelse till årsmöte 2015 Feministiskt Initiativ Nordöstra Skåne Datum: 21 mars 2015 Tid: 13.00 Plats: Spannmålsgatan 9 291 32 Kristianstad Information Lokalen är fullt tillgänglig och i närheten av tågstationen.

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom

Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom 1 Förbundets ändamål Riksförbundet Huntingtons Sjukdom är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Ändamålen är: arbeta intressepolitiskt för

Läs mer

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige MOTIONSSVAR SID 1(4) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-21 LS-LED15-1643-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Landstingsfullmäktiges föredragningslista

Landstingsfullmäktiges föredragningslista Landstingsfullmäktiges föredragningslista Sammanträdet den 16-17 november 2011 Tid: 16 november kl 10.00 17 november kl 09.00 Lokal: Landstingshuset, sessionssalen Sammanträdet öppnas...3 Anmälan om ny

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Stockholms läns landsting 19

Stockholms läns landsting 19 Stockholms läns landsting 19 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 1/2016 Tisdagen den 31 januari 2017 LS 2017-0084 10 Yttrande över betänkandet Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten (SOU 2016:71)

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Delta i valet av förtroendevald En självklar rättighet!

Delta i valet av förtroendevald En självklar rättighet! Delta i valet av förtroendevald En självklar rättighet! Möten mellan medlemmar är en viktig del av Vårdförbundets organisation. Som medlem med stort inflytande medverkar du i en demokratisk process som

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Utlåtande 2007: RI (Dnr 016-915/2007) Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:7)

Läs mer

Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun

Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun 1(8) Kommunstyrelsen 2014-09-01 Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun Ärendet Den 1 februari 2014 trädde nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen (1991:900) i kraft. Lagändringen innebär

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Om förbundets organisation

Om förbundets organisation 1 /5 Yttrande över inkomna synpunkter, Ert brev daterat 2016-06-13 (Dnr 10.4-13670/2016) Utan att ha sett den inkomna skrivelsen ni refererar till så ska vi försöka besvara era frågor och ge våra synpunkter.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning

Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2016-10-14 NSV16-0028-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Nämnden för samverkan kring socialtjänst

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Håkan Blomgren Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad Reviderad

Håkan Blomgren Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad Reviderad Håkan Blomgren 2014-03-18 Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad 2014-03-21 Reviderad 2014-04-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Politisk organisation i Landstinget Blekinge 2015-2018 Landstingsfullmäktige

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

Tid Lördagen den 29 mars kl Kvibergs idrottscenter, Göteborg Närvarande Röstberättigade 12 ombud Omfattning 1 20 Bilagor

Tid Lördagen den 29 mars kl Kvibergs idrottscenter, Göteborg Närvarande Röstberättigade 12 ombud Omfattning 1 20 Bilagor Årsmötet 2008 Protokoll Tid Lördagen den 29 mars kl. 13.00 16.00 Plats Kvibergs idrottscenter, Göteborg Närvarande Röstberättigade 12 ombud Omfattning 1 20 Bilagor 1 Mötets öppnande Förbundsordförande

Läs mer