1/2011 I DETTA NUMMER: Utgiven av Vuxendöva i Sverige. Spread the sign - nu även i mobilen. TSS i skolan - hjälp i inlärningen

Transkript

1 VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: Spread the sign - nu även i mobilen TSS i skolan - hjälp i inlärningen Tolktjänstutredningenvad händer? och mycket mer... 1/2011 besök oss gärna på internet: OMSLAGSBILD: VIStidningen har besökt Wiks folkhögskola. Läs mer på sidan 7.

2 VIStidningen Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna tel: mobil: e-post: vistidningen@live.se Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 1/2011 Kerstin Kjellberg Elsie Johansson Isabella Alström Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Lena Munck Mikael Gustavsson Monica Wolf Bert Fahller Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIS 2/2011 ska ha inkommit senast den 2 maj Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. För prenumeration: VIS Sandsborgsvägen Enskede e-post: kansli@visriks.nu mobil/sms: För annonsering: VIStidningen att: Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna tel: e-post: vistidningen@live.se INNEHÅLL Vad vill jag ha sagt med det här? Jag har ställt fler frågor än jag gett svar. Så ska det vara! Ledaren 3 Ledaren - Ett nytt år - ett oskrivet blad 4 VIS Gävleborg - TSSkurser har väckt stort intresse 5 VIS Norrbotten - Avslutning med gröt och ting 7 Få deltagare på TSSkursernafolkhögskolorna vädjar om hjälp 8 Första veckan går åt till att våga - TSS en viktig del i rehabiliteringen 10 TSSkurserna givande - även för anhöriga 12 Porträttet - Liisa Sammalpenger 13 Hoppfulla elever på skrivtolksutbildningen 16 Spread the sign - nu även i mobilen 18 Här är TSS en naturlig del 20 Kryssa med 22 Tolktjänstutredningen 26 Kort och gott 27 Near Deaf Experience - Precis som vanliga människor 2

3 ledaren: Ett nytt år - ett oskrivet blad Nu har vi tagit steget in i ett nytt år med nya utmaningar. Fjolåret var ett bra år för VIS. Vi fick en del nya medlemmar, dock inte så många som vi hoppats. VIS etablerade kontakt med en del viktiga organisationer och påbörjade ett samarbete med ABF gällande utbildning av TSS-cirkelledare. Deltagandet i Almedalen gjorde att många nu vet vad VIS och TSS, tecken som stöd, är. VIS arbetade både på riks- och länsnivå så långt personella och ekonomiska resurser räckte. Nu står VIS inför nya uppgifter. Sommarveckan ska förbättras och förnyas. VIS ska vara delaktigt i Tolktjänstutredningen och även i år delta i Almedalsveckan. VIS representeras även i HRF:s grupp (Hörselskadades Riksförbund), som arbetar med att ta fram ett dokument över vad TSS är. Vårt intressepolitiska program ska revideras. Då kan vi se vad vi uppnått de senaste åren. Dessutom fortsätter värvningen. Men om vi vänder blicken från VIS och ut mot världen var 2010 naturkatastrofernas, terrorismens och självmordsbombningens år. Även i Sverige hände otäcka saker. Man undrar vad det är för värld vi lever i. Det finns så Redaktörens ruta mycket hat och missnöje. Måste det vara så? Nej, under 2011 ska VIS medlemmar vara rädda om varandra, ta hand om och hjälpa varandra. Kanske vi ska tänka igenom våra egna värderingar och se våra medmänniskor. Det ger varken ära eller pengar, men en härlig känsla av glädje, när man ser att man gjort så att någon annan mår bra. VIS ska stå för glädje och gemenskap och ha stor betydelse för sina medlemmar. Länsföreningarna ute i landet spelar här en stor roll. Föreningen ger oss gemenskap och sammanhållning, där finns människor i samma situation som jag. VIS bör vara en del i vårt liv som vuxendöv. Därför kommer förbundet att försöka satsa mer på länsföreningarna. Hur tar vi hand om de nya medlemmar vi värvar? Har vi för lite tid för att vara medmänskliga? När tog du en fika med en ny medlem sist och verkligen lyssnade på honom eller henne? Jag vet av egen erfarenhet, att det inte händer så ofta. Vi har inte tid säger vi, men om du tänker efter, så visst kan du ta dig den tiden och göra en medmänniska glad. Det kan bli ett mycket givande möte för er båda För att ytterligare stärka VIS måste vi stärka sammanhållningen mellan medlemmarna på alla nivåer. Vårt samhälle blir hårdare och vi måste kämpa mer för våra rättigheter och det måste vi göra tillsammans. Vi måste prioritera i vårt liv och se vad som är viktigt. Visst är VIS viktigt, men för att föreningarna ska överleva måste någon ta på sig förtroendeuppdragen. Att få representera VIS och vuxendöva är ett stort förtroende. Vad vill jag ha sagt med det här? Jag har ställt fler frågor än jag gett svar. Så ska det vara! Fundera över vad VIS betyder för dig och hur du på ett eller annat sätt kan göra en insats för VIS och vuxendöva. Låt oss tro på VIS och på att vi kan göra något för våra medmänniskor och verkligen ta dem på allvar. När jag skriver dessa rader tittar jag ut genom fönstret. Solen skiner, snön är gnistrande vit och det är kallt men vackert. Snart är det vår igen. Visst kan vår värld vara härlig och vi ska hjälpa till att göra den bättre. Text: Kerstin Kjellberg Jag hoppas så innerligt att det är vår när du läser det här. Att fåglarna kvittrar, att solen skiner, att snödropparna ser dagens ljus och att du går längs med vägen och dikar hjälpsamt åt smältsnön. Här i Sörmland har vi haft en enastående vinter. Visst, ganska mycket snöskottning har det varit. Visst, ganska mycket ved har det burits. Visst, ganska många långkalsonger har tvättats. Men på det stora hela har det varit många gnistrande klara dagar då snön liksom magiskt singlat sakta ner över redan vittäckta fjärder. Nu är så också vårnumret av VIStidningen här och bara det ger hopp om en kommande sommar med sommarvecka och många trevliga möten med både gamla och nya bekantskaper. Detta vårnummer bjuder på flera spännande reportage. Själv har jag ett så varmt minne av mitt besök på Wiks folkhögskola. Då mitt hjärta klappar alldeles extra för gamla hus och byggnader var jag såld redan på parkeringen. (Kolla gärna upp vad jag gör när jag inte arbetar med VIStidningen på Att jag sedan träffade trevliga människor och åt god mat gjorde hela resan till ett enda stort nöje. Så stort att jag har förhoppning att kunna återvända under våren för att lära mig lite TSS. Förutom besöket på Wiks folkhögskola har jag även besökt Bettna skola utanför Flen. Här fick jag klar insyn i hur TSS vidgar sig och får allt större betydelse för allt fler grupper. Något som jag hoppas kunna fördjupa mig i ytterligare under året. I skrivande stund kvarstår nu endast några rader av redaktörens ruta och sedan är tidningen färdig att skickas till tryck. Det är alltid lite vemodigt och så fort jag satt sista punkten i denna lilla ruta är det som att skiljas från en vän. I alla fall till nästa nummer. Så, nu... punkt Lisa Wadin vistidningen@live.se tel: mobiltel:

4 VIS gävleborg TSSkurser har väckt stort intresse Anna-Carin Hellström, Marie Ahlgren, Carina Norrman och Tilda Norrman är fyra av de som deltagit vid VIS Gävleborgs TSSkurser. Vår länsförening fick tillökning i form av nya medlemmar under Dessa blev lovade en nybörjarkurs i TSS, tecken som stöd, under året. Vi startade en grupp i januari och höll på i tio veckor med undertecknad som cirkelledare. Alla var fantastiskt flitiga och duktiga. Det var två deltagare som inte hade många år på nacken. De fick inget eget material att jobba med, men snappade upp mycket under lektionerna. Vi hade mycket roligt tillsammans. Allt gick bra, trots att gruppen var väldigt stor. Alla ville fortsätta så i september körde vi igång igen. Men då hade flera fått ändrade förhållanden med jobb, barnpassning och annat, så gruppen krympte väsentligt. Vi repeterade mycket, men byggde hela tiden på med nya tecken. Vi har jobbat med Tecken som stöd, häfte 1 samt cdskivan, och då hängde Tilda, 7 år, med oss varje lektion. När vi slutade till jul lovade jag att ta hand om dem igen hösten Tack vare Annika Elftedts kurser för cirkelledare i TSS, har det blivit möjligt att genomföra dessa cirklar i länsföreningen. Vi samarbetar med ABF i Uppsala och har hållit den senaste cirkeln i deras lokaler hyresfritt. Just nu är vi ett gäng som har en cirkel i vegetarisk matlagning och TSS, eftersom vi inte klarar oss utan teckenkommunikation. Vi återkommer och berättar hur det avlöper. Text och foto: Elsie Johansson Visste du att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se välj funktionshinder i menyn, eller är en sida värd ett besök! Här kan du läsa om allt som rör tjänsten. Få nyheter, tips och information... 4

5 VIS norrbotten Årsavslutning med gröt och ting VIS Norrbotten bjöd in sina medlemmar till julgröt på Sundsgården i Luleå. Samtidigt med julgröten hade vi vårt höstting, där vi beslutade om aktiviteter och budget för nästa år. Vi fick in en del förslag från medlemmarna om olika aktiviteter. En av medlemmarna föreslog hjärt- och lung räddning. Det ska vi ordna under våren Vilket bra förslag. Vi skickar det gärna vidare till andra länsföreningar som ett tips till dem. Kommunernas räddningstjänst brukar, på de flesta platser, komma och besöka föreningar och berätta om hjärt- och lungräddning samt ha med sig en docka som man kan få prova på. Detta är ju viktigt att kunna och det kan rädda liv. Vi informerade också om sommarveckan, som blir i Skellefteå och uppmanade de som tänkt vara med, att söka fondmedel i god tid. Efter hösttinget samlades vi kring grötbordet och de goda skinksmörgåsarna. Vi hade också flera olika sorters kort och gott glögg som vi lät medlemmarna smaka på. Det var med chokladsmak och apelsin och så vanlig glögg så klart. De som var med, tyckte att det var roligt att få smaka på lite olika ovanliga sorter. Vid kaffet sjöng vi tillsammans, och tecknade till, några fina julsånger. Ett lotteri hade vi också med fina vinster. Barnen fick en liten julklapp som tomten lämnat in i förbifarten, han hade så mycket att göra, så han kunde inte komma till oss. Men han lovade komma på julaftonen istället. Efter några timmars trevlig samvaro städade vi undan tillsammans och önskade varandra en god jul och ett gott nytt år. Britta Lind ställde sig upp och tackade styrelsen för ett fint arbete, vi fick sedan en rungande applåd som tack från de nöjda deltagarna. Text: Maggan Eriksson Textad teater på Åbo svenska teater Fler möjligheter för bildtelefon Sedan september 2010 har Åbo svenska teater i Finland spelat Les Misérables. Föreställningarna är textade på både svenska och finska och syftet är att öka servicen till hörselskadade kunder. Över 55 miljoner människor världen över har fängslats över den täta intrigen, den oförglömliga musiken och de stora känslorna som utmärker musikalernas musikal Les Misérables. Musikalen baserar sig på Victor Hugos klassikerroman Samhällets olycksbarn. Les Misérables spelas på Åbo svenska teater till och med den 30 april Dock kan teatern inte garantera full synlighet av textningen från alla platser i salongen. Biljetterna kostar EUR. Mer information på www. visriks.nu eller VIStidningen söker annonssäljare VIStidningen letar nu efter någon som vill arbeta med annonsmaterial till tidningen. Viss ersättning fastlagd av styrelsen utgår. Vill du bidra till föreningens kontakter och framtid från hemmaplan? Vill du ha mer information om arbetet? Hör av dig till vistidningen@live.se Personer som använder text- och bildtelefoner som hjälpmedel ska tillsammans med landsting prova hur valfriheten kan ökas i en försöksverksamhet. Målet är att döva, personer med talskada, grav hörselnedsättning och dövblindhet ska ha större valfrihet att kunna påverka vilken typ av produkt eller program som de vill använda. I en försöksverksamhet ska man prova att arbeta med program för bildtelefoni och chatt som finns på konsumentmarknaden. Försöksverksamheten ska bland annat undersöka hur teknisk support och utbildning för den som vill använda konsumentprodukter som hjälpmedel ska gå till. Regeringen har gett i uppdrag till Hjälpmedelsinstitutet och Kommunikationsmyndigheten PTS att driva försöksverksamheten som ska pågå under 2011 och De bild- och texttelefonitjänster, som idag erbjuds av PTS, ska i ökad utsträckning göras tillgängliga i konsumentprodukter. VIStidningen rättar I VIStidningen 4/2011 uppgavs fel artikelförfattare till VIS Skånes höstting och måbrahelg. Artikelförfattare var Anna-Lisa och Bo Olsson. Vi ber om ursäkt för de felaktiga uppgifterna. /Lisa Wadin, redaktör VIStidningen 5

6 Välkommen till nordiska sommarveckan i Åbo! Finska Hörselförbundet ordnar Nordiska sommarveckan för vuxendöva den 4-10 juli 2011 Sommarveckan är förlagd till Åbos kristliga institut på Kongresscentret och hotellet Linnasmäki ( som ligger fyra kilometer från Åbo centrum. Åbo ligger 160 kilometer från Helsingfors och 330 kilometer från Vasa. PROGRAMMET Ankomstdagen måndagen den 4 juli ordnas inget särskilt program, men kvällsmat serveras. Tisdagen den 5 juli öppnas sommarveckan och vi får höra rapporter från de olika nordiska länderna enligt temat Hänt sen sist. På eftermiddagen arrangeras en utflykt till den charmiga trästaden Nådendal och ett besök på Gullranda (presidentens sommarresidens med en vacker park). Onsdagen den 6 juli är det först framställningskonst på programmet och sen berättar Svenska hörselförbundet om projektet Skriv TiLLgänglig kultur. Torsdagen den 7 juli arrangeras en heldagsutflykt i Åbo skärgård. Fredagen den 8 juli är temat cochelaimplantat, CI. Lördagen den 9 juli ordnas slutdiskussion och feedback och på eftermiddagen en utflykt runtom i Åbo. På lördagskvällen äter vi en festmiddag tillsammans som avslutning av sommarveckan. Söndagen den 10 juli serveras bara frukost och hemresan börjar under dagen. Tolkningen på finska ordnas under de olika programmen och utfärderna. Varje land svarar för sin egen tolkning. PRISER Kostnaden är 450 EUR per person i dubbelrum och 500 EUR per person i enkelrum. Deltagande för barn under 4 år kostar 70 EUR och barn 4-12 år kostar 225 EUR. I priserna ingår inkvartering, helpension från kvällsmat på måndagskvällen till frukost på söndagen samt utflykter. ANMÄLAN SKER SENAST DEN 30 APRIL TILL Tarja Kaikkonen, Finska Hörselförbundet, Ilkkavägen 4, Helsingfors, Finland e-post: kuuloliitto.fi fax: Efter anmälningen skickar Hörselförbundet en betalningsblankett som du kan betala med. Deltagaravgiften bör betalas senast den 31 maj Avgiften är bindande och kan återbetalas endast vid sjukdomsfall och på basen av läkarintyg. 6

7 Få deltagare på TSSkurserna - Folkhögskolorna vädjar om hjälp Sedan början av 80-talet drivs kurser i TSS på flera av landets folkhögskolor. Kurserna är en del i rehabiliteringsarbetet via landstingen. En viktig del, säger flera av de ansvariga som VIStidningen talat med. Men trots att många är i behov av TSS, tecken som stöd, har skolorna svårt att få tillräckligt med deltagare till kurserna. En av de skolor som driver TSSkurser i landstingens regi är Wiks folkhögskola utanför Uppsala. En skola som har ett stort upptagningsområde för TSSkurserna. Men trots det stora upptagningsområdet med närmare 3 miljoner invånare har skolan svårt att få tillräckligt med deltagare. Anders Nordström är biträdande rektor på Wiks folkhögskola: Ja, allt bygger ju på efterfrågan och det är mycket upp till de som har behovet av TSS att själva trycka på hörcentralerna för att de ska förstå att behovet finns. Jag tycker också att intresseorganisationernas ansvar är stort, säger han. På flera håll i landet märks liknande problem. Sundsgårdens folkhögskola i Helsingborg är en annan skola som bedriver dessa kurser. Där är Gudrun Rooth biträdande rektor. Hon bekräftar de problem som Anders Nordström upplever, att det är svårt att hitta deltagare till kurserna. Ja, det är svårt och beror nog på olika faktorer. Dels är det nog en organisatorisk fråga, det byts ut mycket folk ute i regionerna och finns ingen direkt ansvarig för att sprida informationen. Men dessutom bedrivs i våra regioner (Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland reds. anm.) mycket TSSundervisning ute i kommunerna och då glöms vi bort, säger hon och fortsätter: Men då missar man ju också ett av våra andra viktiga syften, själva folkbildningsdelen. Våra kurser är ju så mycket mer än TSS. Det är även en social bit i rehabiliteringen och möjligheten att under längre tid knyta kontakt med andra med liknande erfarenheter. Gudrun Rooth vill också lyfta fram att det egentligen inte kan vara någon ekonomisk fråga: Nej, själva utbildningen finansieras ju till största delen av statliga pengar via SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) så jag tror att det i första hand handlar om bristande information. För behovet vet vi finns, säger hon. Men Gudrun Rooth ser ljust på framtiden. Den synen har även Anders Nordström på Wik som under våren träffar personer från Sörmlands läns landsting för att se möjligheterna att lägga till även den regionen till Wiks upptagningsområde. Båda är överens om att en stor del av ansvaret tyvärr ligger på intresseorganisationerna, däribland VIS. De som träffar människor som kan utnyttja den här möjligheten måste vara de som informerar om att vi finns och vilken otrolig resurs det här är för vuxendöva, säger Anders Nordström. Text och foto: Lisa Wadin 7

8 Första veckan går åt till att våga - Tecken som stöd en viktig del i rehabiliteringen Wiks folkhögskola ligger vackert belägen vid Lårstaviken i Mälaren utanför Uppsala. Här bedrivs långtidskurser i estetiska ämnen såsom teater och skrivande. Men även kortare kurser av olika slag och inte minst, kurser i TSS, tecken som stöd. Till vänster: Sandro Colombo, Anette Nyberg Graw, Ywonne Colombo, Marie Nordström och Milot Sköld är några av deltagarna i TSSkursen på Wiks folkhögskola. I förgrunden Nathalie Colombo som här leder de övriga deltagarna i TSSandet till Idas sommarvisa. Till höger: Lärarna Birgitta Sandgren och Carina Karlsson berättar gärna om undervisningen på skolan. Övningar sker med hjälp av övningsbok och gruppövningar. 8 Wiks folkhögskola drivs av Landstinget i Uppsala län och hit kommer deltagare till TSSkurserna från landstingen i Stockholm, Västerås, Uppsala och Gävleborg. För att gå kursen krävs att du slussas hit via ditt landsting, din hörcentral, och kursen ingår då i din rehabilitering. Wiks folkhögskola bedriver idag den största verksamheten i landet gällande TSSkurser. Jag kommer till Wik en solig onsdagsmorgon. Även om det kanske inte är aktuellt i sammanhanget måste nästan tilläggas att Wiks folkhögskola är slående. Jag häpnas av såväl byggnaderna som omgivningarna. Precis vid vattnet ligger slottet och dess sidobyggnader. TSSkurserna bedrivs strax intill slottet i ett hus med sagolika kakelugnar, breda golvtiljor och maffiga kristallkronor. TSSkursen är i full gång och jag träffar först biträdande rektor Anders Nordström för att försöka sätta mig in i situationen idag och hur allt började. Vi var först i landet, tillsammans med Nordiska folkhögskolan att starta den här typen av kurser. Första kursen gick av stapeln 1983 och behandlade då örats anatomi, psykologi och MHS (mun-hand-systemet red. anm.). Men MHS mötte kritik och i slutet av 80-talet kom alternativet, TSS, tecken som stöd. Några år senare släppte man utbildning i MHS helt och sedan dess bedrivs kurserna i TSS. Idag har skolan både veckokurser och kurshelger. Veckokurserna är nio veckor utspridda på tre år. Syftet är att deltagaren efter dessa kurser ska klara vardagskommunikation med hjälp av TSS. Idag arbetar tre lärare på skolan med TSSundervisningen. För att underlätta rekryteringen har skolan även valt att satsa på helgkurser. Målgrupperna är döva, gravt hörselskadade, hörselskadade med risker för ytterligare försämrad hörsel och sist med inte minst anhöriga till de tidigare nämnda. Birgitta Sandgren och Carina Karlsson är två av de TSSlärare som arbetar på skolan. Övrig tid arbetar Birgitta Sandgren som vuxendövtolk och Carina Karlsson som TSS- och teckenspråkslärare samt hörselpedagog inom

9 grundskolan. De är eniga om att kurserna på folkhögskolarna är otroligt oersätteliga. Första gången en deltagare kommer hit lever de ofta ett besvärligt liv. De har ju redan då gjort en lång resa som förändrat livet och står nu inför ännu en i och med att lära sig en ny hjälp till kommunikation, säger Carina Karlsson. Birgitta Sandgren fortsätter: Kommunikation ger ju gemenskap och att kunna kommunicera göra ofta att deltagarna lättare orkar kämpa i vardagen. Många har dåligt självförtroende när de först kommer hit. Även om deltagarna, enligt lärarna, är här för att lära sig tecken så använder de helst ordet kommunikation. Birgitta Sandgren förklarar att språket är så integrerat i våra liv idag och menar att det inte alltid är viktigt hur många tecken man lär sig utan att man lär sig att kommunicera. Något som inte behöver vara samma sak. Även lärarna verkar se en ljus framtid för TSS och folkhögskolornas kurser. De ser inte något hot från ny teknik, att alt fler får tillbaka sin hörsel tack vare Cochleaimplantat bland annat. De miljöer vi lever i blir allt bullrigare och TSS och teknik är viktiga komplement till varandra men det ena kan aldrig ersätta det andra, säger de båda. Om kurserna säger de att första veckan ofta går åt till att våga. Att våga teckna, att våga göra fel och att våga söka kontakt. På väg till klassrummet möter jag Margareta Fisk från Stockholm. Hon deltar i den kurs som just nu är inne på sin tredje kursvecka. Det här är helt fantastiskt, säger hon. Hon lovordar såväl lärare som kursens praktiska och pedagogiska upplägg, tempot och övningarna. Men poängterar även det som lärarna pratat om, att det är så mycket mer än bara tecken. Det sociala spelar stor roll, att få träffa andra med hörselskador. Något som inte är självklart i vardagslivet där jag lätt kan känna mig ensam med mina problem. Text och foto: Lisa Wadin FAKTA TSSkurserna på Wiks folkhögskola kostar femhundra kronor per vecka, resterande del av kostnaden bekostas av landstingen. Det går endast att gå kurserna som en del i rehabiliteringen och ansökan måste ske via hörselvården som sedan beslutar om man beviljas kursen. Samma premisser gäller för anhöriga. Som deltagare kan du söka ersättning från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) om inkomstbortfall,för närvarande 82 kronor/timme. TSSkurser finns på flera håll i landet. För information om dina möjligheter att gå en kurs i TSS, kontakta din hörcentral. Wiks folkhögskola kan du läsa mer om på eller kontakta dem via telefon , fax Möt två av deltagarna på Wik folkhögskolas TSSkurs på nästa sida... 9

10 TSSkurserna givande - även för anhöriga... Nathalie Colombo är hörselskadad och bor i Uppsala. Hon blev tipsad om kursen via hörcentralen där. Jag blev nyfiken och har en kompis som gått här tidigare och sagt att det är bra, berättar hon. Nathalie Colombo har inte använt tecken tidigare. Hon har gått gymnasium för hörselskadade i Örebro men där bara lärt sig ett fåtal tecken. Efter gymnasiet har inte haft så mycket kontakt med andra som tecknar så de kunskaper hon hade har fallit bort. Nu är hon här tillsammans med sin mamma och lillebror. De går kursen som anhöriga på samma villkor som Nathalie. Tack vare att de går kursen alla tre finns det nu andra i Nathalies omgivning att teckna tillsammans Thomas Larsson, anhörig och kursdeltagare: Det var otroligt att kunna byta några ord på bussen Nathalie Colombo, hörselskadad och kursdeltagare: Det är ju ett jobb i sig att bara höra med när hon kommer hem. Nathalie arbetar inom hemtjänsten. Där är det ingen som tecknar. Jag blir ofta väldigt trött på arbetet. Jag är alltid på spänn och fokuserar enormt på de som pratar med mig. Den här tröttheten har gjort att Nathalie nu söker efter andra arbeten. Det bästa, tycker hon, vore ett jobb i en tyst miljö med uppgifter som hon kan fokusera på själv i en lugn miljö. Nu är det som att jag arbetar dubbelt. Först jobbet i sig, sedan är det ju ett jobb i sig att höra, säger hon. Thomas Larsson är här som anhörig till Åsa, som är hörselskadad. Tillsammans har de en dotter på 1 ½ år. Thomas ser två anledningar till att han går kursen: Dels vill jag ju självklart kunna kommunicera bättre med min sambo Åsa men jag hoppas också kunna lära mig TSS tillsammans med vår dotter när hon växer upp. Hos familjen Larsson tecknas det allt mer sedan de började på kursen. Dottern kan redan fler tecken än ord. Nu vid tredje träffen känner Thomas att han kommit över ett slags barriär och känner sig allt mer bekväm med att använda TSS i vardagen. Förutom användningen av tecken i familjen har Thomas även andra fördelar med att lära sig TSS. Han arbetar nämligen som synpedagog på Arbetsförmedlingen Syn-Döv-Hörsel i Uppsala där flera av hans kollegor är döva. Jag har mycket stor användning av TSS även i mitt arbete. Dels att kunna kommunicera bättre med mina kollegor men också för att kunna lotsa besökare rätt hos oss, berättar Thomas och fortsätter: Häromdagen mötte jag en bekant på bussen som är döv. Det var en helt otrolig känsla att kunna byta några ord. Thomas får även hjälp av dottern med att lära sig tecken. Tillsammans tittar de på tecknade barnprogram. Program för vuxna är fortfarande lite för avancerat tycker han. Jag trivs jättebra med den här kursen. Den är pedagogiskt och bra upplagd, lärarna är jättebra och dessutom börjar det ju bli ett kärt återseende varje gång vi träffas, avslutar han. Text och foto: Lisa Wadin Psst! Skicka gärna in material till VIStidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material. e-post: vistidningen@live.se 10

11 Inbjudan till kurs för cirkelledare i TSS NÄR? den 3-5-juni 2011 VAR? på Hagabergs folkhögskola Ånnu en gång inbjuder VIS sina medlemmar till en kurs för cirkelledare i TSS. Den här gången gäller utbildningen steg 1. Det vill säga en kurs för dem som är nya som cirkelledare och för dem som funderar på att ta steget till att bli det. KURSENS INNEHÅLL: Lektionsupplägg Metodik Problemlösning Teckenkunskap Materialbearbetning Egna erfarenheter, funderingar o.s.v. Kursen hålls i samarbete med ABF. Lärare är Annika Elfstedt, MeraKom. Mer information och intresseanmälan: Anita Nilsson, e-post: anita.vis@telia.com, texttelefon (från vanlig telefon ring och begär numret). Välkomna med er intresseanmälan! Skicka in material till VIStidningen och Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut! Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten när de inte lever upp till kraven om tillgänglighet! Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening! VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar, men också en viktig kanal för att nå framtidens medlemmar. VIS hemsida har genomgått stora förändringar de senaste åren. Vi har nu alla möjligheter att utveckla ännu en viktig informationskanal. Men även här är det upp till DIG! VIS är sina medlemmar! Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra förutsättningarna för vuxendöva! 11

12 porträttet Liisa Sammalpenger 12 Liisa Sammalpenger är en av få VISmedlemmar som bor utanför Sveriges gränser. Men trots att hemmet ligger i Helsingfors i Finland är engagemanget för vuxendövfrågor även i Sverige stort. Liisa omnämns ofta av VISmedlemmar som engagerande och karismatisk. Hon bor i Helsingfors tillsammans med sina två katter. Tidigare har hon arbetat som bland annat redaktör och som vuxendövsekreterare i Kuulonkuoltoliitto, finska hörselförbundet. Numera är hon dock förtidspensionerad. Förutom sitt engagemang och sina uppdrag inom föreningslivet för vuxendöva så njuter hon gärna av en dag i sin koloniträdgård. Hon tycker om att odla, väva, umgås med sina katter och att resa. VISmedlem sedan starten Liisa har varit medlem i VIS sedan föreningen startade. Hon trivdes att, som hon själv säger det ha kontakt med eldsjälar. Anledningen till att hon engagerat sig i VIS i Sverige är att hon ville stödja den svenska vuxendövrörelsen på något sätt. Dessutom är Sverige ett slags andningshål för mig. Eftersom jag arbetade med och för vuxendöva i Finland så visste alla där vem jag var. I Sverige kunde jag vara civil vuxendöv. Skillnaden mellan arbetet med specifikt vuxendöva i Sverige och Finland är stort menar Liisa. Finland tog efter Sverige mycket i det praktiska arbetet efter Sveriges första vuxendövkongress i Älvsjö Idag finns en arbetsgrupp för vuxendöva inom Hörselvårdsförbundet i Finland. Gruppen har dock en snäv budget. Liisa talar varmt om VIS och säger att inom VIS känner hon sig som hemma. Hon understryker vad hon tycker är viktigt att arbeta med för vuxendöva. Att teknologin inte är svaret på allt och att tillgänglighetsfrämjande åtgärder i samhället inte räcker för att överleva. Tillgång till fungerande kommunikation mellan människor och kamratstödjande arbete är livsviktigt. Lång utredning om Liisas hörsel Liisas egen hörselnedsättning började då hon studerade vid Helsingfors universitet. Först diagnostiserades det av en öronläkare hos studenternas hälsovårdsstiftelse som en reaktion på stress och sedan som en allergi. Men Liisa sökte sig till en läkarcentral där man istället remitterade henne vidare till audiologiska avdelningen på centralsjukhuset i Helsingfors. Där fick jag svaret att min hörselnedsättning var ärftlig då jag berättat att min mormor hade hörapparat och min mor opererat mellanörat, berättar Liisa. I samband med detta fick hon sin första hörapparat. Den hangde med ett år för att sedan ersättas av en annan. Efter ytterligare ett år hjälpte inte den heller längre. Då lämnade hon tillbaka den till audiologiska avdelningen och från deras sida gjordes inget mer. Efter några månader sökte hon sig till rehabiliteringsstiftelsens rehabiliteringsgranskning. Men öronläkaren där gav inga direkta besked heller. Dock remitterades hon till röntgen som snabbt gav svaret att de hål där hörseloch ansiktsnerver passerar skallen var större än normalt. Man konstaterade att Liisa hade en dubbelsidig tumör i hörselnerven, akustikusneurinom. Året var Till en början bluffade Liisa sin förlorade hörsel. Hon låtsades helt enkelt att hon hörde bättre än hon gjorde. Men hon isolerade sig alltmer. I och med att hon blev helt döv vände det. Efter en operation fick hon mer energi och sökte upp olika möjligheter till kommunikation. Det var också i den här vändan som hon blev inbjuden till Sveriges första vuxendövkonferens. Där fick jag mer energi och importerade många idéer till Finland. Det resulterade i starten av finska motsvarigheten till VIS. Arbetet fortskred och 1982 fick de så äntligen finansiering av projektet. Engagerad internationellt Men det är inte bara i Sverige och Finland som Liisa engagerar sig. Hon är också medlem i ALDA International Committee (Association of Late-Deafened Adults). USAs motsvarighet till VIS. Hennes första internationella konferens var 1994 i Toronto. Därefter har hon närvarat på ett flertal och även stött på svenska deltagare där. Genom sitt engagemang inom ALDA välkomnade Liisa Sammalpenger ALDAs ordförande Cynthia Amerman till våra breddgrader. Det resulterade i ett besök i bland annat Stockholm, Helsingfors och Tallin. Via sitt internationella arbete har Liisa också kommit att engagera sig inom IF- HOH (International Federation of the Hard Of Hearing). Där har hon även blivit bekant med vuxendöva från bland annat England. I maj reser hon till Bulgarien med koloniträdgårdsföreningen. Med sig på resan har hon tolkar. I Finland står Folkförsäkringen för tolkning under utlandsresor upp till två veckor per år. Därefter följer deltagande i Nordiska sommarveckan i Åbo och Liisa ser fram emot att se många VISare på plats. Däremellan ska hon rensa ogräs, vattna plantor och hålla kontakt med folk från både när och fjärran. Martin Luther King hade sin dröm. Liisa Sammalpenger har sin: Min dröm är att vuxendöva världen över hittar ett starkt samarbete. Vi har mycket att lära av varandra och skulle också tjäna på att slippa göra misstag som andra redan gjort, säger hon. Text: Lisa Wadin

13 Hoppfulla elever på skrivtolksutbildningen Evelina Alenäs på Södertörns folkhögskolas skrivtolksutbildning övar i undertextningsprogrammet Swift. På Södertörns folkhögskola drivs en ettårig tolkutbildning med inriktning på skrivtolkning och undertextning. Här berättar eleverna själva om sin syn på framtiden som skrivtolkar och undertextare. I september samlades tolv elever som genomgått och klarat de antagningsprover som krävdes för att komma in på skrivtolksutbildningen på Södertörns folkhögskola. Samtliga kommer från olika bakgrunder, vissa har tidigare erfarenheter av språkstudier medan andra kommer direkt från arbetslivet. Åldersspridningen är mellan 20 och 40 år och eleverna kommer från hela Sverige, från Luleå i norr till Sölvesborg i söder. Två i klassen är tolkar sedan tidigare, en teckenspråkstolk som med utbildningen vill bredda sin kompetens, och en outbildad skrivtolk. Övriga sökte för att vi bland annat var intresserade av språk, att utbildningen var kort och intensiv och att samarbetet med SVT möjliggör framtida anställning som undertextare. Man får med utbildningen en dubbel kompetens, och samtliga elever hoppas självklart på jobb inom något av områdena efter genomförd utbildning. I början av höstterminen upplevde vi i klassen att vi saknade struktur och framförhållning i schemat. I samband med detta valde en elev att lämna utbildningen. Sedan dess har vi tillsammans med lärarna förbättrat upplägget. Det har blivit bättre och vi jobbar hela tiden framåt! Utbildningen innehåller både praktiska och teoretiska ämnen, samt sex veckors praktik nu på vårterminen. Vi lär oss TSS men vi blir inte TSStolkar utan lär oss detta för att lättare kunna kommunicera med framtida tolkanvändare. En stor del av utbildningen ägnas åt att träna på veyboard, verktyget som gör det lättare att skriva snabbare än på vanligt tangentbord. En högskolekurs i Undertextning och textredigering på 7.5 högskolepoäng ingår. I den kursen lär vi oss textredigering och att jobba i datorprogrammet Swift, undertextningsprogrammet som SVT använder för att texta sina sändningar. Genom det har vi fått en större förståelse för svårigheterna i undertextning. Man har väldigt lite utrymme att förmedla den talade kommunikationen på och därför måste man ibland redigera ner till det som är själva kärnan i det som sägs. Vi gjorde här på skolan ett experiment där vi prövade att strunta i konventionerna kring undertextning, och istället texta allting som sades. De som såg på programmet hade stora svårigheter att hänga med i vad som hände. Om man hann läsa allting, så hann man istället inte se på bilderna som hörde till. Vi har även föreläsningar om bland annat tolkteori och etik och lektioner med minnesträning. Praktiken är förlagd till två inledande veckor på SVTs undertextavdelning och sedan fyra veckor på olika tolkcentraler i landet. Det ser vi väldigt mycket fram emot! I tolkning och undertextning så överför man talat språk till skrivet, och i den övergången måste en del redigering ske för att det man läser ska bli begripligt. Man kan inte heller läsa i samma takt som man kan uppfatta tal. Det viktigaste tycker vi är att underlätta kommunikationen genom att leverera en läsbar text med samma innehåll som det som sagts. Vi ser fram emot att träffa er VISmedlemmar på vår praktik och i framtida arbete. Text och foto: Isabella Alström, skrivtolks- och undertextarklassen 2010/

14 VIS sommarvecka i TSS STADEN I år kommer vi att göra ett kärt återbesök till Norrlands vackra stad Skellefteå. I denna stad kan man bada, gå strandpromenader, fiska eller varför inte shoppa på gammalt vis i Nordanå kulturcenter som har sin alldeles egna lanthandel med café. För barnen så är ett besök på HB Adventure ett måste. Här finns bland annat Sveriges, och en av världens, största samlingar av Lego Star Wars. Utställningen har över 350 olika minifigurer och mer än 300 byggsatser. Förutom Star Wars kan man även se andra uppbyggda Legobyggsatser som Batman, Indiana Jones och Harry Potter. SKOLAN Medlefors folkhögskola ligger i ett underbart, naturskönt område 2 km från Skellefteå centrum beläget mellan Klintforsån och Skellefteälven. Det är 18 km till Falmarks flygplats och flygtiden Stockholm/Arlanda Falmark är 1 timma. Adress: Medlefors folkhögskola, Medleforsvägen 2, Box 707, Skellefteå, tel , fax Mer info finns på skolans hemsida Medlefors folkhögskolas profil är inriktad mot friskvård, hälsa och arbetsmiljö. Vi har full tillgång till skolans rekreationsavdelning med inomhuspool, bastu, ljusrum och bibliotek. Dessutom har skolan cyklar och gåstavar för utlåning i receptionen för de som känner för att röra på sig. Vill man gå ett steg längre kan man använda sig av skolans gym. BOENDE Alla rum är rökfria, allergianpassade och utrustade med toalett och dusch. För de som behöver handikappanpassat rum finns det också att tillgå. Man väljer mellan enkel eller dubbelrum. För lektionerna under dagarna finns både lokaler och grupprum efter de behov vi har. Utanför lektionstid har vi även tillgång till samlingslokaler med TV och pentry. UPPLÄGG Vi kommer att starta måndagen den 1 augusti kl med fika för att sen starta upp kl Vi avslutar på fredagen den 5 augusti med eftermiddagsfika. I er anmälan för TSSsommarveckan anger ni vad ni vill arbeta med. Efter detta gör TSSlärarna den gruppindelning de anser lämplig. Undervisningsmaterialet är häftena 1-5 från MeraKom, Tecken Som Stöd samt Kommunikationshäftet. Föra att denna uppdelning skall bli så bra som möjligt är det viktigt att man i sin anmälan uppger vad man vill träna på, t.ex. nybörjarkurs, ordkunskap, att TSSa löpande text, kommunikation o. dyl. Ta med de häften ni har! FAMILJEN Eftersom kommunikationen är en så viktig del i vårt sociala umgänge är TSS inte bara viktigt för dig som döv eller hörselskadad. TSS är minst lika viktigt för dina anhöriga. Därför är VIS TSSkurser riktade till hela familjen. BARNGRUPPEN Det är givetvis lika viktigt att våra barn kan kommunicera med TSS. Därför anordnas det även i år en undervisningsgrupp för barn med sin egen specialutbildade lärare. Minimiålder för gruppen är 5 år. 14

15 1-5 augusti 2011 KOSTNADER VIS söker i samverkan med skolan Bidrag för vissa studier från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Bidrag ges till personer över 18 år, ingen övre åldersgräns finns. Korttidsbidrag för förlorad arbetsförtjänst är 82 kr/tim, internatbidrag är 405 kr/dygn, reseersättning kan beviljas med max 810 kr/person under ett kalenderår, förutsatt att resan kostar minst 200 kr. Folkhögskolans pris för helinackordering under en kursvecka är kr för enkelrum och kr för dubbelrum. Barn mellan 4-13 år betalar halvt pris, över 14 år fullt pris. VIS strävar efter att kursveckan skall motsvara deltagarnas önskemål om komfort samtidigt som vi vill hålla deltagarnas kostnader nere. VIS kommer att söka fondpengar för veckan, huvudsakligen för ungdomar under 18 år som inte får SPSM-bidrag. Preliminära beräkningar, innan vi vet hur mycket fondpengar vi får, visar att nettokostnaden för deltagarna kan bli mellan kr kr; kr för barn under 18 år. ANMÄLAN Anmälan sker via e-post eller PER brev senast den 30 april 2011 Skicka anmälan till: VISRiks kansli, e-post: kansli@visriks.nu, adress: Sandsborgsvägen 52, Enskede, tel , mobil I anmälan ska stå: namn, personnummer, adress, e-postadress, speciella önskemål, t.ex. beträffande mat, handikappanpassat boende mm, om du vill bo i enkelrum eller dela rum med någon och i sådana fall med vem samt vad du vill arbeta med under veckan. Anmälningsavgift 500 kr ska betalas samtidigt med anmälan till bg OBS! Extranatt - Ange gärna redan nu om du planerar att anlända till skolan redan på söndagen! Pris per person för extranatt + frukost är 590 kr i enkelrum och 393 kr i dubbelrum. Arbetsgruppen för TSSsommarveckan 2011 önskar er alla hjärtligt välkomna! Vid frågor kontakta: Annika Willberg: Tel: , Mobil: , e-post annika.willberg@telia.com Anita Nilsson: Texttel: 90165/ , e-post: anita.vis@telia.com Pia Thulin: Tel: , Mobil , e-post: piathulin@hotmail.com 15

16 Spread the sign - nu även i mobilen 16 Spreadthesign.com är en gratis tjänst på internet där du kan slå upp skrivna ord och med rörlig bild få dem tecknade. I samband med att tjänsten under året lanseras till mobiltelefoner spelas och läggs även omkring 3000 nya ord in. Spreadthesign.com är en hemsida där du kan söka tecken, ett teckenlexikon. Syftet med hemsidan är att göra tecken mer lättillgängliga. Hemsidan startades av Örebro kommun men drivs sedan i höstas av Europeiskt teckenspråkcenter. Mobillansering Spreadthesign står just nu inför stora förändringar. Inom en snar framtid kommer de även att lanseras till mobiltelefoner. Något som kommer att vara av stor betydelse tror Thomas Lydell-Olsen, kordinator på europeiskt teckenspråkcenter. Jag tror att det kommer att innebära en stor förenkling för de som idag använder tjänsten. Tänk dig att kunna gå i svampskogen och få hjälp när du inte kommer ihåg ett tecken, säger han. Tjänsten till mobiltelefoner kommer att kunna nyttjas via applikationer för Iphone och Android. Förhoppningarna är att det i samband med mobillanseringen även kommer att bli lättare att navigera bland de mellan tecken som tjänsten kommer att innehålla. Idag är tjänsten på hemsidan gratis, dock kommer det att kosta en mindre summa att ha tjänsten i sin mobil. Det finns liknande idag men skillnaden nu kommer vara att man arbetar med rörliga bilder och ett större teckenutbud. Under våren kommer även tjänsten på hemsidan att utökas med omkring 3000 nya ord. Förutom att man som besökare på sidan, och i framtiden även via mobilen, kan skriva in ett ord och få reda på tecknet finns tecknen även på 12 olika språk, något som gör att lanseringen med mobilapplikationer förhoppningsvis kommer att göra det lättare även att resa. En tjänst för alla Absolut. Dessutom försöker vi att nå ut till fler användare. Från början var hemsidan tänkt för gymnasieelever som ville göra sin praktik utomlands. Därför innehåller den många gymnasietermer. Men i takt med att vi lägger in allt fler tecken så ökar även

17 antalet användare och tanken är att det ska vara en tjänst för såväl döva som anhöriga och de som vill lära sig teckna, säger Thomas Lydell-Olsen. Fler språk och fler tecken Än så länge drivs tjänsten helt ideellt och alla som är involverade i arbetet jobbar gratis. Just nu arbetas det med att söka finansiärer och för kommande mobillansering har ett avtal slutits med en stor mobiloperatör som bidrar med sina tjänster. Idéerna är många och Thomas Lydell-Olsen hoppas också att man i framtiden ska kunna få förklaringar till ord även på teckenspråk på hemsidan. Men under kommande år är mobillanseringen det största projektet. Även om kostnaden för tjänsten i mobilen inte kommer att bli särskilt hög så kräver den ändå viss teknisk utrustning. Ja, det blir ju lite plåttrigt i en vanlig mobiltelefon med liten bildskärm, det krävs nog att man har en telefon med större skärm, säger Thomas Lydell-Olsen. Mycket är minst sagt på gång för europeiskt teckenspråkcenter. En kölista med fem nya språk ligger och pockar på uppmärksamhet, bland andra polska, italienska och norska. Dessutom hoppas man på sikt även kunna få in ASL, American Sign Language. Dessutom har ju många ord flera olika tecken och idag har vi bara inlagt det som är mest använt. Men under året kommer vi att jobba för att även få in flera olika tecken för samma ord, säger Thomas Lydell-Olsen. Text : Lisa Wadin Foto : Europeiskt teckenspråkcenter Inbjudan till ABF 100 år jubileumsvecka juni 2012 Samhället sådant det är och sådant det borde vara År 2012 firar ABF sitt 100-år jubileum. Plats för firandet blir Stockholm. Under jubileumsveckan kommer olika aktiviteter att genomföras i ABF-huset på Sveavägen, i Kulturhuset vid Sergels Torg och i Kungsträdgården. Dagarna ska fyllas av spännande seminarier, pröva-på verksamhet, kultur och utställningar. ABF vill nu bjuda in alla sina medlems- och samarbetsorganisationer att deltaga. Dessutom söer de organisationer som vill medverka med seminarier, workshops och liknande. Det kan röra sig om spännande forskning, brister i samhället som bör lyftas fram, teater, musik mm. Temat för jubileet är Samhället sådant det är och sådant det borde vara. ABF bidrar gärna med idéer om vad just vår organisation skulle kunna bidra med. För frågor eller kontakt: Anne Strindberg, jubileumsansvarig ABF Tel: E-post: anne.strindberg@abf.se 17

18 Här är TSS en natur TSS, tecken som stöd, är en viktig del i hörselskadades och vuxendövas rehabilitering såväl som i det vardagliga livet. Men TSS kan även ha andra fördelar. Annika Lindström har i många år använt TSS och handalfabetet som en naturlig del i undervisning på Bettna skola utanför Flen. Det borde vara obligatoriskt för alla som utbildar sig till lärare att även lära sig teckna. Det är ett sådant stöd i undervisningen och inlärningen går mycket lättare, säger hon. 18 Annika Lindström arbetar som lärare på låg- och mellanstadiet på Bettna skola utanför Flen. Hon undervisar elever från förskoleklass upp till årskurs sex. Redan från början får eleverna lära sig bokstäverna med ljud, skrivna och med tecken. Att Annika började med tecken som en del i den vanliga undervisningen kommer sig av att hon fick egna erfarenheter av fördelarna. Jag arbetade som elevassistent åt en pojke med en CPskada för 25 år sedan. Jag fick då gå en teckenspråkskurs och upplevde, ju mer jag använde tecken, att det var bra även för andra barn omkring mig, berättar hon. Tydligast upplevde Annika att barnen omkring henne var väldigt intresserade av tecken. De tyckte att det var roligt, som ett hemligt språk. Annika slutade som elevassistent och utbildade sig till lärare och sina upplevelser med tecken tillsammans med barn låg alltid i bakhuvudet. I sitt arbete som lärare började hon sedan att använda tecken med hörande barn. Hon drog igång ett projekt, sökte och fick pengar från Kunskapsbanken. För några år sedan uppmärksammades hennes arbete av lokala media. I Sveriges radio P4 Sörmland gjorde man ett reportage om hennes arbete med tecken. Ett reportage som hördes av Thomas Lydell-Olsen på europeiskt teckenspråkcenter. Thomas hörde av sig till mig och skickade även en berättelse om en kvinnlig lärare i Portugal. Hon hade arbetat på en skola för döva men sedan börjat jobba på en skola för hörande barn. Hon upptäckte genast att inlärningsförmågan ökade även hos de barnen om de fick hjälp av tecken. Det var precis som att läsa om mina egna erfarenheter, berättar Annika. Annika menar att om alla förstod hur bra det är med tecken som stöd i undervisningen så skulle det bli en obligatorisk del i undervisningen. Tecknen ger ett stöd i minnet, menar hon. Via Thomas Lydell-Olsen på europeiskt teckenspråkcenter kom Annika och hennes undervisning att ingå i ett projekt. Projektet leds från Örebro universitet av Karin Allard. Förutom Bettna skola är även Byleskolan i Täby knuten till projektet. Syftet är att se betydelsen av tecknen som en del i undervisningen. Studien kommer att sammanställas och publiceras under 2011.

19 lig del Till vänster: Handalfabetet används frekvent som en del i bokstavsundervisningen på Bettna skola utanför Flen. Barnen tycker att det är jätteroligt, som ett hemligt språk, säger läraren Annika Lindström. Ovan: Angelica Engström och Ida Wikström i förskoleklass tecknar tillsammans. Det är bra att jag lär mig tecken, om jag skulle vilja bli lärare, säger Ida. Text och foto: Lisa Wadin Nedan till vänster: Nils Gjuse och Dennis Viheruoon lyssnar uppmärksamt på läraren Annika Lindström och provar ivrigt nya tecken. Nedan i mitten: Hampus Åkerlind får hjälp med bokstaven K. Ingen går på rast förrän de lärt sig tecknet... Nedan till höger: Annika Lindström bokstaverar korta ord till var och en av eleverna i förskoleklassen. S - O - L, I - S, R - O - S, bra! 19

20 Kryssa med vis 1/ VÅGRÄTT 6. Kommunikationshjälp Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 maj till: VIS Sandsborgsvägen Enskede. Märk lösningen VISKRYSS LODRÄTT 1. Kvar efter gran 7. Kan höra hemma på 2. Ej Listerlandet 3. Gav Bergman 10. SKurvig riktning I R S G 4. Lite i taget 14. Tidig affärsresa? 5. Ögonform T E C K E N T O L K U K G E O B L E K I N G E B O B A V S Insänt av: A T I A R O K O K O S T I L L L M I I V I K I N G A T Å G Rätt lösning på krysset i VIS 4/2010:! " # $ % & ' " # $ % # % (! " # ) % * ' " + + *, - # % ) " - * &. / 0 " ) / # % $ & 1 $ 2 ( - 2 * %, # # % - # & ' # 3 - %, & 2 % / % - *! %. /, 1 / &, # % ) # 4 & "! & * " ), 3 3 ' -. *. $ " / " #, (, " # $ $ / 2, #, 2 %! % - % 2 * : ; Vinnare av VISkryss nr 4/2010 < är = 5> Anna-Lisa Eriksson i Lunde Grattis! Trisslott kommer med posten. 59 5: 5; LODRÄTT 5< 5= 6> : 6; 6< 6= 7> Gav Bergman Har boss i Vatikanen 9. Sådana andar finns 11. Färg och frukt 12. Rama in 13. Mes VÅGRÄTT Kommunikationshjä höra hemma på List riktning affärsresa? Kvar efter gran Lite i taget Ögonform boss i Vatikanen andar finns frukt 13. Mes Adress: Krysset är gjort av Lena Munck

21 Kontaktpersoner i länen: VIS Norrbotten: Pentti Nording tel/fax: e-post: p.nording@telia.com VIS Västerbotten: Agneta Forsberg tal/texttel: e-post: agneta.forsberg@nashnet.nu VIS Jämtland: Gith Holmgren tel: e-post: gh2002@live.se VIS lokalförening Östersund: Hans Löfvenberg tel: e-post: hansi@telia.se VIS Västernorrland: Henry Höglund texttel: e-post: sirhen@telia.com VIS Dalarna: Lars-Åke Henningsson tel: e-post: lars-ake.henningsson@borlange.se VIS Gävleborg: Katrin Petersson texttel: e-post: i.k.petersson@telia.com VIS Stockholm: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld texttel: e-post: k.tynderfeldt@comhem.se VIS Örebro: bjarne sundström texttel: e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com VIS Kalmar regionförening: Kalmar, Östergötlands, Jönköpings län Eva-Marja Åkesson mobil: e-post: eva-kjell@telia.com VIS Kalmar län: Kjell Åkesson mobil: e-post: eva-kjell@telia.com VIS Halland: Mona Sammens tel: e-post: sammens1@hotmail.com VIS Skåne: Krister Weidenmark tel: e-post: krister.weidenmark@swipnet.se VIS Västra Götaland: Pia Thulin tel/fax: e-post: piathulin@hotmail.com VIS förbundsstyrelse: Studieorganisatör: Annika Willberg Midsommarvägen Luleå tel: mobil: e-post: annika.willberg@telia.com Ordförande: Kerstin Kjellberg Lekattvägen 17 C Leksand texttel: bost. texttel: arb. fax: arb. e-post: vis.kjellberg@sdrf.se Vice ordförande/ kontaktperson till länen: Krister Gustafsson Handöl Handöl texttel: e-post: elgubbe@msn.com Kassör/reseansvarig: Ingegerd Fahller Trollnäsvägen 3 A Luleå tel: e-post: ingegerd@fahller.se Sekreterare: Pia Thulin Stationsvägen Mölnlycke tel/fax: mobil: e-post: piathulin@hotmail.com Vice sekreterare: Margurite Södergren, VIS kansli Sandsborgsvägen Enskede tel: mobil: e-post: kansli@visriks.nu Ledamot: Anita Nilsson Jacob Ulfssons väg 8 B Mariefred Texttel: e-post: anita.vis@telia.com Kontaktperson till länen: Gith Holmgren Jägarstigen Frösön mobil: e-post: gh2002@live.se Suppleant: Göran Möller Åkertegsgatan Borlänge tal/texttel: e-post: goran.mller@spray.se Suppleant/Vice kassör: Roland Bengtsson Källshult Hamneda Mobil (sms):