Inkomstbeskattningen och kunskapssamhället Ulf Jakobsson och Jan Herin Februari 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inkomstbeskattningen och kunskapssamhället Ulf Jakobsson och Jan Herin Februari 2009"

Transkript

1 Inkomstbeskattningen och kunskapssamhället Ulf Jakobsson och Jan Herin Februari 2009 Expertrapport till Svenskt Näringslivs skattekommission

2

3 Författarpresentation Rapporten är framtagen av Ulf Jakobsson och Jan Herin på uppdrag av Svenskt Näringslivs skattekommission. Ulf är docent i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit chef för Institutet för Näringslivsforskning. Han verkar numera som konsult. Ulf Jakobsson Även Jan är nationalekonom. Han var tidigare chefekonom i SAF samt chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor. Idag verkar han som konsult inom näringslivet. Jan Herin 3

4 Innehåll Sammanfattning 6 1 Inledning 8 2 Den svenska beskattningen av högutbildad arbetskraft i en internationell jämförelse 15 3 Avkastning på högre utbildning 29 4 Globaliseringen och Sverige som lokalisering för kunskapsdriven verksamhet 36 5 Internationella jämförelser hur konkurrenskraftigt är Sverige? 44 6 Resultat av enkät om Sverige som investeringsland 52 7 Sammanfattning och slutsatser 67 Referenser 72 4

5 Sammanfattning Inkomstbeskattningen och kunskapssamhället Föreliggande rapport argumenterar för att Sverige i den internationella konkurrens, som vi ser framför oss när det gäller att utveckla högkvalificerade verksamheter, hämmas starkt av den höga och progressiva beskattningen av löneinkomster. Detta framgår bland annat av en enkät riktad till företag med verksamhet såväl inom som utanför Sveriges gränser. Det finns flera andra faktorer som är viktiga i detta sammanhang. Sverige hävdar sig här ofta bra. Detta understryker vikten av att vi inte låter just lönebeskattningen av högutbildade bli ett hinder för en positiv svensk strukturomvandling. Rapporten pekar på två områden där beskattningen av högutbildade har stor betydelse. Det första området är avkastningen på utbildning. Forskningen visar att denna faktor har en betydande effekt på individernas val av omfattning och inriktning på sin utbildning. Här erbjuder OECD ett omfattande material, som visar vilken avkastning individen i OECD-länderna får på sin utbildning. Här är nettoavkastningen det mest relevanta begreppet. I en jämförelse mellan 21 OECD-länder placerar sig Sverige i detta avseende som trea från slutet med en nettoavkastning för män på drygt 6 procent och en nettoavkastning för kvinnor på cirka 5 procent. Detta kan jämföras med exempelvis Storbritannien, som ligger på tredje plats från toppen i tabellen med en nettoavkastning på 12 procent för både män och kvinnor. Huvudförklaringarna till den låga svenska placeringen är den sammanpressade lönestrukturen och den höga progressiva inkomstbeskattningen. Den senare bidrar till en sammanpressad lönestruktur därigenom att de höga marginalskatterna minskar incitamenten för högutbildade att höja sina inkomster. OECD-kalkylerna förutsätter att den som utbildar sig i ett land också använder sig av denna utbildning i samma land. Detta är givetvis fortfarande det vanligaste förhållandet. Med en tilltagande internationalisering av såväl högre utbildning, som arbetsmarknaden för högutbildade, blir det dock allt viktigare för ett land att i konkurrens med andra länder kunna erbjuda en attraktiv miljö för högutbildade, oberoende av i vilket land dessa har utbildat sig. Eftersom den totala beskattningen av högre löneinkomster i Sverige är högre än i alla andra industriländer står det klart att Sverige i en skattekonkurrens med andra länder hävdar sig mycket dåligt. Frågan är då hur betydelsefullt detta är i praktiken. För Sveriges del finns det oroande tecken på att Sverige inte är framgångsrikt i den konkurrens vi diskuterar. De tydligaste negativa tecknen är: 5

6 Sverige har under flera år haft ett nettoutflöde av högutbildad arbetskraft. Den stora utflyttningen av huvudkontor från Sverige under senare år, är ett tydligt tecken på ett misslyckande i konkurrensen om avancerade verksamheter. Sverige har under lång tid haft en trendmässigt fallande terms-of-trade. Det vill säga vi har genom åren fått sälja våra exportvaror till allt lägre relativpriser. Detta tyder på att Sverige snarare klättrar nedåt än uppåt i värdekedjan. I rapporten belyses dessa frågor ytterligare genom en enkätundersökning. Respondenter har varit 200 VD:ar eller andra ledande befattningshavare i utlandsägda företag verksamma i Sverige och forskningsintensiva företag med verksamhet både i Sverige och i utlandet. Företagen har tillfrågats om sin syn på det svenska företagsklimatet ur olika aspekter. De har också blivit tillfrågade om det svenska individklimatet d v s hur attraktivt Sverige är för kvalificerad arbetskraft. Ett resultat som framträder i enkäten är att det svenska företagsklimatet generellt sett upplevs som positivt. Resultatet dras dock ned av höga skatter och av det svenska regelverket på arbetsmarknaden. På frågor om individklimatet, uppfattas detta som mindre positivt än företagsklimatet. På en fråga om företagen upplever det som lättare eller svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft till Sverige än till andra länder svarar 71 procent av de tillfrågade företagen svårare medan endast 4 procent svarar lättare. Företagen blev också tillfrågade om svagheter för Sveriges del som rekryteringsland. Det framgår att beskattningen, med bred marginal, upplevs som den mest negativa faktorn. Om Sverige ska kunna utveckla den kunskapsdrivna ekonomin i den globala konkurrensen är det nödvändigt att sänka den höga och progressiva inkomstbeskattningen. Om målet sätts att likställa de skattemässiga förutsättningarna för framväxten av högkvalificerade uppgifter i Sverige med de som gäller i övriga Europa (men ej i hela OECD) måste värnskatten tas bort och statsskatten sänkas till 10 procent och enbart tas ut från den övre brytpunkten i skatteskalan. En inkomsttagare skulle därmed betala den kommunala inkomstskatten (ca 32 procent) upp till en beskattningsbar årsinkomst på kronor (2009) samt en statlig skatt på 10 procent på inkomster därutöver. Den marginella och genomsnittliga inkomstskatten skulle därmed för högre inkomsttagare hamna i paritet med vad som genomsnittligt gäller i våra europeiska konkurrentländer. En sådan inkomstskattereform kan beräknas ge ett initialt skattebortfall på ca 35 miljarder. Flera oberoende studier visar emellertid att en sådan sänkning av inkomstskatten efter en tid i stor utsträckning blir självfinansierad genom ett återflöde av skatteintäkter till budgeten, främst som följd av att arbetsutbudet ökar. 6

7 1. Inledning Världsekonomin genomgår nu en process av omfattande förändring och strukturomvandling. Kombinationen av teknologiska genombrott och fortgående globalisering driver på utvecklingen. Till bilden hör också att flera mycket stora avancerade lågkostnadsländer är på väg att integreras i världsekonomin. Omfattningen av denna process är av samma storleksordning som den omvandling världsekonomin gick igenom under senare delen av 1800-talet, då Nordamerika integrerades i världsekonomin, som den då tedde sig. I omvandlingsprocessen skapas nya marknader och nya affärsmöjligheter på många områden. Samtidigt skärps konkurrensen och verksamheter slås ut genom priskonkurrens med låga kostnader och genom att ny teknik kommer in i bilden. De senaste 15 åren har vi sett en närmast obruten uppgång i världsekonomin. Då har också den expansiva effekten av globaliseringen dominerat utvecklingsbilden. Nu befinner vi oss å andra sidan i en nedgång i ekonomin. Då kommer utslagningsprocessen att bli den dominerande. På många områden som nu möter svag efterfrågan, kan man räkna med att efterfrågan kommer tillbaka när konjunkturen åter vänder uppåt. Nedgångar i konjunkturen har emellertid också en tendens att blottlägga strukturella problem och bidra till en utslagning, som i ett längre perspektiv kommer att betraktas som en del av en mera långsiktig strukturomvandling. När man befinner sig mitt i förloppet, kan det vara svårt att skilja strukturella effekter från konjunkturella. Vi tror dock, för att ta ett exempel, att de nuvarande problem, som vi har inom personbilsindustrin, förutom sitt uppenbart konjunkturella element, också är av strukturell natur. Detta innebär att vi, när konjunkturen åter vänder uppåt kan förvänta oss att detta starka och betydelsefulla kluster, som fordonsindustrin har utgjort, i den svenska ekonomin, kommer att vara påtagligt försvagat. Medan staliga hjälpinsatser kan vara verkningsfulla om det gäller att mildra effekterna av tillfälliga likviditetsproblem eller en tillfällig nedgång i efterfrågan, så är de på sikt närmast destruktiva om de sätts in för att förhindra en strukturell omvandling. Den svenska varvspolitiken under senare delen av 1970-talet är ett exempel på detta. Detta betyder att den försvagning av hela svenska ekonomin, som en försvagning av bilklustret innebär måste mötas med en tillväxt på andra områden, som har bättre långsiktiga förutsättningar. Detta har också, med industristödspolitiken under 1970-talet som beklagligt undantag, varit en traditionell svensk linje, kring vilken uppslutningen har varit anmärkningsvärt bred. Vi har sålunda i Sverige inte haft den typ av massivt fackligt motstånd mot nedläggningar av verksamheter som vi ser i många kontinentaleuropeiska länder. En del av förtjänsten för detta kan säkerligen tillskrivas den fackliga uppslutningen kring Rehn-Meidner modellen. En viktig del av denna var just, att utslagningen av mindre lönsamma verksamheter tjänade som en tillväxtmotor i ekonomin, genom att den möjliggjorde en överföring av resurser till mera snabbväxande delar av ekonomin. Medan behovet av att bejaka förändringar kvarstår, så har förutsättingarna för en positiv strukturomvandling förändrats radikalt i jämförelse med den ekonomiska miljö i vilken Rehn- Meidner modellen skapades. 7

8 För 60 år sedan skapades förnyelse ofta genom massiva investeringar med modernt kapital. Detta höjde arbetarnas produktivitet och förbättrade konkurrenskraften. Idag är detta inte, en tillräcklig strategi för ökad konkurrenskraft. Kapitalet är numera gränslöst. Modern informationsteknik innebär också att den modernaste kapitalutrustningen kan användas i verksamheter, snart sagt var som helst i världen. Konkurrensfördelar idag måste bygga på investeringar i kunskapskapital, d v s utbildning och förkovran hos de enskilda individerna, som i sin tur används för att förbättra produktionsprocesser eller skapa nya produkter. Också denna insikt är relativt allmän i Sverige. Att vi ska gå emot en kunskapsdriven ekonomi är ett närmast självklart mantra bland politiker och 8

9 organisationsfolk. Det finns också en betydande förståelse för att det är viktigt för Sverige att satsa på utbildning och forskning för att nå målet om en kunskapsdriven ekonomi. samman pressade svenska lönestruktur eller vår höga och progressiva lönebeskattning som hinder för de svenska ambitionerna att gå emot en kunskapsdriven ekonomi. Däremot är förståelsen mycket mindre för att det är viktigt att det finns individuella incitament för den enskilde individen att investera i sin egen utbildning och förkovran. Liksom för att det är viktigt att Sverige ur ekonomisk synvinkel kan erbjuda en attraktiv miljö för högutbildad och högkompetent arbetskraft. Praktiskt tar sig denna brist på förståelse uttryck i att vi knappast ser någon diskussion om vår I denna skrift argumenterar vi för att Sverige i den internationella konkurrens som vi ser framför oss när det gäller att utveckla högkvalificerade verksamheter, hämmas starkt av den höga och progressiva beskattningen av löneinkomster, som vi har i Sverige. Vi är väl medvetna om att det finns flera faktorer som är viktiga i detta sammanhang. Som vi skall se så hävdar sig Sverige i många av dessa andra områden mycket bra. Detta understryker, som vi ser det, vikten av att vi inte låter just lönebeskattningen bli ett 9

10 hinder för en positiv utveckling för Sverige, när det gäller att utveckla en kunskapsdriven ekonomi. Insikten om att humankapitalet blir allt viktigare för att skapa konkurrensfördelar och ekonomisk värdetillväxt i ett land bidrar till att vi fått ett starkt fokus på utbildning och forskning i debatten och, i någon mån, också i den ekonomiska politiken. Vad som hamnar i skymundan är, att det för ett land ligger många steg mellan ett starkt utbildningsväsende och omfattande forskningsinsatser och värdetillväxt och ökad konkurrenskraft i ekonomin. I det gamla Sovjetunionen var satsningarna på utbildning och forskning relativt sett mycket stora. Någon automatisk koppling mellan den höga utbildningsnivån och en god ekonomisk utveckling fanns dock inte. Incitamenten att använda det stora humankapitalet på ett ekonomiskt fruktbart sätt saknades. En god basal utbildning är en nödvändig förutsättning för en god ekonomisk utveckling i ett land. När det gäller högre utbildning är det viktigt att inse att det finns en betydelsefull skillnad mellan utbildning som konsumtion, som i huvudsak ökar den enskilde individens välbefinnande, och utbildning och forskning som kan ses som en investering i humankapital, som ger positiva ekonomiska effek ter både för landet och den enskilde individen. Skarpa gränser går inte att dra, men idealt sett bör incitamenten i en ekonomi vara sådana att tillräckligt många individer satsar på utbildning, som en investering i sin egen framtida produktivitet och intjäningsförmåga. I annat fall finns det knappast någon anledning att förvänta sig att stora utgifter nedlagda på utbildning och forskning i ett land också skall resultera i en god ekonomisk tillväxt. Med en allt starkare tendens till en globalisering av arbetsmarknaden för många kategorier av högutbildade är det inte bara viktigt att kvalitet och inriktning på den svenska utbildningen är den rätta, utan En genomgående slutsats är att den svenska beskattningen av höginkomsttagare både när det gäller genomsnittsskatten och marginalskatten tillhör de högsta i OECD området. också att incitamenten är tillräckligt starka för att Sverige skall vara ett attraktivt land att arbeta i för högutbildade individer. I detta arbete skall vi analysera vilka effekter den höga och progressiva inkomstbeskattingen i Sverige har på individens benägenhet att investera i sitt humankapital. Vi skall också analysera frågan hur lönebeskattningen påverkar Sveriges attraktivitet, som lokalisering för avancerade verksamheter. Eftersom studien gäller skattens effekter på Sveriges konkurrenskraft och attraktivitet i ett internationellt perspektiv är det viktigt att fastställa hur motsvarande beskatting är utformad i andra länder. En sådan översikt görs i kapitel 2. Där jämförs den svenska beskattningen av högre löneinkomster med sin motsvarighet i andra OECD-länder. En genomgående slutsats är att den svenska beskattningen av höginkomsttagare både när det gäller genomsnittsskatten och marginalskatten tillhör de högsta i OECD området. Inom nationalekonomin finns en välutvecklad teori för investeringar i humankapital d v s individens 10

11 satsningar på egen utbildning och förkovran. Det finns också mycket väletablerade metoder för att mäta avkastningen på investeringar i utbildning. Detta möjliggör siffermässiga jämförelser mellan länder när det gäller den individuella avkastningen för investeringar i utbildning. När det gäller formell utbildning är den investering som individen gör, liktydig med de inkomster som individen avstår genom att ägna sin tid åt studier och de kostnader i övrigt som läggs ned på studierna, terminsavgifter, kurslitteratur etc. Avkastningen är den extra inkomst som individen får efter studierna i jämförelse med vad hon skulle ha fått om studierna inte genomförts. I Sverige, där vi inte har några terminsavgifter är givetvis tidskostnaden den helt dominerande investeringskostnaden för den enskilde. I kapitel 3 går vi igenom ett antal nyligen gjorda internationella jämförelser av individens avkastning på utbildning. Jämförelse har gjorts både när det gäller netto och bruttoinkomster. På båda områdena hamnar Sverige på en bottenplacering i jämförelse med övriga utvecklade industriländer. Den sammanpressade lönestrukturen i Sverige medför sålunda att redan när man ser till avkastningen före skatt har Sverige en dålig placering. Denna försämras sedan ytterligare av den progressiva inkomstbeskattningen. Det finns dock en viktig koppling mellan beskattningens progressivitet och den sammanpressade lönestrukturen. Den progressiva inkomstbeskattingen minskar individens incitament att ta ut avkastningen av högre utbildning i form av högre inkomster. Att detta förhållande är kvantitativt betydelsefullt har tidigare visats på amerikanska data av bland andra Martin Feldstein 1. Nyligen har en liknade studie på svenska data genomförts av Holmlund och Söderström. 2 Denna studie visar att effekten är betydelsefull även med utgångspunkt i svenska förhållanden. I den analys av avkastningen på högre utbildning som gjordes ovan är den implicita förutsättningen att den som utbildar sig i ett land också använder sig av denna utbildning i samma land. Detta är givetvis fortfarande det vanligaste förhållandet. Med en tilltagande internationalisering av såväl högre utbildning, som arbetsmarknaden för högutbildade blir det en allt viktigare fråga för ett land om det i konkurrens med andra länder kan erbjuda en attrak tiv miljö för högutbildade oberoende av i vilket land dessa har utbildat sig. Eftersom den totala beskattningen av högre löneinkomster i Sverige är högre än i alla andra länder står det klart att Sverige i en skattekonkurrens med andra länder på detta område hävdar sig mycket dåligt. Frågan är då hur betydelsfullt detta är. Denna fråga analyserar vi i kapitlen 4-6. En viktig utgångspunkt för analysen är den stora omstrukturering av produktionen som globaliseringen för med sig. I debatten har det här funnits en koncentration på låglönekonkurrensens roll i denna omstrukturering. Med Sveriges ambitioner att klättra i värdekedjan och att gå emot en kunskapsdriven ekonomi är det snarare höglönekonkurrensen vi har anledning att oroa oss för. För att ett land långsiktigt skall kunna hålla en hög lönebetalningsförmåga måste det kunna dra till sig, behålla och utveckla högförädlande verksamheter. Här finns en konkur- 1 Feldstein (1995) 2 Holmlund och Söderström. (2008) 11

12 rens mellan de utvecklade länderna när det gäller att lyckas i denna strävan. Denna konkurrens skärps av att den nya kommunikationsteknologin och allt bättre fungerande internationella marknader har drivit fram en fragmentering av värdekedjan. Denna leder till en tilltagande specialisering av lokalisering av olika verksamheter i och med att specialiseringen kan ske på en väsentligt mycket finare nivå än tidigare. I förädlingskedjan för en viss produkt kan i princip varje del, lokaliseras till det land, eller den region som passar bäst för just den verksamheten. En konkretisering av ovanstående resonemang ges av den schablonmässiga uppdelning av värdekedjan som illustreras i figur1.1. Figuren ger en stiliserad bild av förhållandet mellan de olika delarna i värdekedjan med avseende på förädlingsgrad och lönebetalningsförmåga. Om man ser de olika verksamheterna i företagets verksamhet som helt separerbara, skulle en naturlig strävan för ett företag i ett högkostnadsland vara att söka lokalisera verksamheter som ligger högt upp på V-kurvan till det egna landet eller något annat högkostnadsland, medan lägre belägna verksamheter lokaliseras till lågkostnadsländer. På samma sätt skulle det för ett industriland med höga kostnader vara en naturlig strategi att i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att bli en lokaliseringsort för verksamheter som ligger i början och slutet av värdekedjan. Ett misslyckande i detta avseende kommer att innebära att landet tvingas till konkurrens med låga kostnader och låga priser, vilket på sikt leder till fallande terms- of- trade och därav följande välfärdsförluster. En viktig förutsättning för att ett land skall kunna utveckla verksamheter som ligger högt i förädlingsgrad är just att man förmår attrahera högutbildad och kvalificerad arbetskraft. Ett land som är svagt i detta Figur 1.1 V- kurvan: Förädlingsvärde i värdekedjan Hög Varumärkesvård Huvudkontorstjänster Förädlingsvärde Låg FoU Integrerad produktion Marknadsföring Modulär produktion Sammansättning Försäljning After-sales tjänster Uppströms Produktionsprocesser Nedströms Källa: Andersson T, Braunerhjelm P och Jakobsson U (2006) Det svenska miraklet i repris? SNS förlag 12

13 avseende får svårt att utveckla högförädlande verksamheter. Det framstår då inte heller som en attraktiv lokaliseringsort för avancerade verksamheter. För Sveriges del finns en del oroande tecken på att landet inte är helt lyckosamt i den konkurrens vi diskuterar. De tydligaste negativa tecknen är: Sverige har under flera år haft ett nettoutflöde av högutbildad arbetskraft. Den stora utflyttningen av huvudkontor från Sverige under senare år, är ett tydligt tecken på ett misslyckande i konkurrensen om avancerade verksamheter. Sverige har under lång tid haft en trendmässigt fallande terms-of-trade. Detta tyder på att Sverige snarare klättrar nedåt än uppåt i värdekedjan. I kapitel 4 utvecklar vi den diskussion om högförädlande verksamheters lokalisering som vi skisserat ovan. Vi diskuterar också med utgångspunkt i forskningen på området vilka faktorer som är av betydelse när det gäller att skapa attraktivitet för ett land som lokaliseringsort för avancerade verksamheter. Vi diskuterar där också frågan om var vi kan finna Sveriges starka respektive svaga sidor i detta avseende. göra. Respondenter har varit utlandsägda företag verksamma i Sverige och forskningsintensiva företag med verksamhet både i Sverige och i utlandet. De senare har valts ut bland både svenskägda och utlandsägda företag. Företagen har tillfrågats om sin syn på det svenska företagsklimatet ur olika aspekter. De har också blivit tillfrågade om det svenska individklimatet d v s hur attraktivt Sverige är för kvalificerad arbetskraft. Ett genomgående resultat i de undersökningar som presenteras i kapitel 5 och kapitel 6 är att det svenska företagsklimatet upplevs som i huvudsak positivt. Resultatet dras dock ned av beskattningen och av det svenska regelverket på arbetsmarknaden. I enkätundersökningen uppfattas individklimatet som mindre positivt än företagsklimatet. En mycket stor del av företagen anger att de har svårigheter med att rekrytera kvalificerad personal från utlandet till Sverige. Detta resultat går för övrigt igen i de undersökningar som presenteras i kapitel 6. I enkäten anges de svenska skatterna som det största hindret för rekrytering av kvalificerad personal till Sverige. I kapitel 7 sammanfattar vi våra resultat och diskuterar deras betydelse. Vi diskuterar också vilka åtgärder som kan vidtas på skatteområdet för att stärka de svenska möjligheterna att utveckla en framgångsrik, kunskapsdriven ekonomi. I kapitel 5 ger vi en översikt över hur Sverige har placerat sig i olika internationella undersökningar när det gäller att söka rangordna länders konkurrenskraft och attraktivitet. I kapitel 6 presenterar vi en enkät som vi själva låtit 13

14 2. Den svenska beskattningen av högutbildad arbetskraft i en internationell jämförelse HÖGA SKATTER PÅ ARBETE FÖRSVÅRAR FÖRETAGS MÖJLIGHETER ATT REKRYTERA SPETSKOMPETENS Syftet med detta kapitel är att ge en översikt av arbetskraftsbeskattningens effekter på den mer högproduktiva arbetskraftens vilja att arbeta och bygga upp kvalificerad kompetens i vårt land. Relativt andra länder har Sverige en hög beskattning av kvalificerat arbete såväl inkomstskatten som arbetsgivaravgifterna är höga relativt andra länder. Detta riskerar leda till att företag får svårt att attrahera och behålla högkvalificerad personal på en internationell arbetsmarknad till följd av höga lönekostnader och låga inkomster efter skatt i förhållande till konkurrenterna. De höga skatterna på arbete i Sverige riskerar leda till att kvalificerade arbetsuppgifter läggs utomlands. 2.1 Inkomstskatten Generellt har skattekonkurrensen mellan olika länder ökat betydligt under senare år. Vi har t ex sett en nedåtgående trend för bolagsskatten, där Sverige för några år sedan låg i en mittfåra med en bolagsskatt på 28 procent, men där vi nu åter börjat hamna i det övre skiktet även efter sänkningen av skatten till 26,3 procent. EU- ländernas genomsnittliga bolagsskattenivå ligger just under 25 procent. Även för inkomstskatterna ser vi en tendens mot lägre skatter, vilket vi belyser längre fram i detta kapitel. Tydligast är tendensen mot allt lägre progressivitet i flera länders inkomstskatteskala. Detta torde bland annat vara ett uttryck för den ökande konkurrensen om den kvalificerade och högutbildade arbetskraften, som efterhand blivit alltmer rörlig över nationsgränserna. Inkomstskatterna och då inte minst progressiviteten - i de något högre inkomstskikten är en nyckelfaktor vid individers drivkraft till högre studier såsom visas i kapitel 3. På samma sätt är inkomstskatteuttaget för den högutbildade arbetskraften en avgörande konkurrensfaktor i kampen om den kvalificerade arbetskraften mellan olika länder. Det totala skatteuttaget för högre inkomsttagare är också mycket betydelsefullt för lokaliseringen av internationella företags huvudkontor 1. För att få en bild av olika länders attraktionskraft för högutbildad arbetskraft, som blivit alltmer internationellt rörlig, är en belysning av inkomstskatterna i de högre inkomstskikten speciellt intressant. Det visar sig att det svenska inkomstskattesystemet har internationellt sett mycket höga marginalskatter redan vid relativt måttliga inkomster. Efter det att den taxerade inkomsten minskats med ett, i internationell jämförelse, relativt lågt grund- och jobbavdrag, beskattas inkomsten med en kommunal skatt. Den genomsnittliga kommunalskatten var år procent. Som framgår av tabell 4.1 börjar statlig inkomstskatt på 20 procent tas ut redan vid beskattningsbar inkomst på drygt kronor, vilket höjer marginalskatten till ca 52 procent. Marginalskatten höjs sedan till 57 procent vid kronor då även den s k värnskatten på 5 procent tas ut. I tabellen 2.1 visas skiktgränser och skattesatser för 1 Eliasson G (2007) och Braunerhielm(1999) 14

15 den beskattningsbara inkomsten år Brytpunkten, eller gränsen för den beskattningsbara inkomsten där statlig skatt på 20 procent betalas, låg sålunda vid kronor år 2008 eller kronor per månad. Den övre brytpunkten infaller vid kronor i beskattningsbar inkomst eller kronor per månad. I tabell 2.2 visas den genomsnittliga inkomstskatten år 2007 för en enskild löntagare utan barn vid olika inkomstnivåer - nämligen 67 procent, 100 procent samt 167 procent av den genomsnittliga inkomstnivån i ett antal OECD länder. 1 Den genomsnittliga inkomstskattesatsen är beräknad som inkomstskatten (inklusive egenavgifter) i procent av bruttolöneinkomsten. För inkomsttagare med den högre inkomstnivån är den genomsnittliga inkomstskattesatsen 37,9 procent i Sverige. Genomsnittet inom OECD länderna är 32,3 procent samt inom EU 35,6 procent. 1 Taxing wages , OECD 2007 Tabell 2.1 Svenska inkomstbeskattningen Beskattningsbar inkomst (skiktfränser) 2007 (taxeringsåret 2008): Kommunalskatt Kommunalskatt +20% statlig skatt Kommunalskatt +25% statlig skatt Not: Beskattningsbar inkomst är den taxerade inkomsten minus grundavdrag och jobbavdrag. Brytpunkten justeras upp med den faktiska inflationstakten. Mellan 2008 och 2009 höjs brytpunkten för den statliga skatten från kronor till kronor i taxerad månadsinkomst. I tabell 2.3 illustreras dels de två högsta marginalinkomstskattenivåerna med angiven inkomst där marginalskatteskikten börjar. Sverige tar i jämförelse med andra länder ut den högsta marginalskatten i mellanskiktet och brytpunkten ligger relativt lågt. 15

16 Tabell 2.2 Genomsnittlig inkomstskattesats vid olika inkomstnivåer 2007 (ensamstående utan barn; inklusive egenavgifter betalda av löntagaren) Civilstånd: Lönenivå (% av den genomsnittliga lönen): Ensamstående Ensamstående Ensamstående Ensamstående Gift Gift Gift Gift utan barn utan barn utan barn 2 barn 2 barn 2 barn 2 barn utan barn (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) Australien Österrike Belgien Kanada Tjeckien Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Island Irland Italien Japan Korea Luxemburg Mexico Nederländerna Nya Zeeland Norge Polen Portugal Slovakien Spanien Sverige Schweiz Turkiet Storbritannien USA Unwighted average: OECD EU EU Två arbetstagare i familjen. 2 Inkomstsiffror som bygger på den gamla definitionen av genomsnittlig arbetstagare (ISIC D, rev3). Källa: OECD (2007) 16

17 Tabell 2.3 Högsta och näst högsta marginalinkomstskatt och inkomstgräns för ett antal europeiska länder samt USA år 2007 Högsta marginalskatt + inkomstgräns i SEK där skatten börjar tas ut Näst högsta marginalskatt + inkomstgräns i SEK där skatten tas ut Sverige 57% ( ) 52% ( ) Belgien 50% ( ) 45% ( ) Danmark 60% ( ) 45% ( ) Estland 22 % (flat tax) 22% (flat tax) Finland 50% ( ) 42% ( ) Frankrike 40% ( ) 30% ( ) Irland 42% ( ) 20% (15 000) Lettland 25% (flat tax) 25% (flat tax) Litauen 27% (flat tax) 27% (flat tax) Nederländerna 52% ( ) 42% ( ) Norge 40% ( ) 37% ( ) Storbritannien 40% ( ) 22% ( ) Tyskland 47,5% ( ) 44% ( ) Österrike 50% ( ) 43,5% ( ) USA 39,5% ( ) 37,5% ( ) Källa: Lodin S-O, Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer, Swedbank, Sverige har även vid sidan av Danmark den högsta marginalskatten på högre inkomster. Man bör då beakta att Danmark saknar lagstadgade arbetsgivaravgifter och täcker de sociala förmånerna med inkomstskattemedel 1. Som mer realistisk jämförelse gällande inkomstbeskattningen i andra länder kan nämnas att den högsta marginalskatten i Tyskland är 47 procent och tas ut på inkomster över 2,3 miljoner kronor. Allra lägst inkomstskatt har de baltiska länderna med ca 25 procent i proportionell skatt. 11 av de 14 jämförelseländerna har en högsta 1 Sammantaget är därmed den totala beskattningen av löneinkomster lägre i Danmark än i Sverige. marginalskatt på maximalt 50 procent. Frankrike, Norge, Storbritannien och USA har en högsta marginalskatt på cirka 40 procent, d v s kring 17 procentenheter lägre än Sverige. Marginalskatten, inklusive kommunal skatt men exklusive värnskatt, är i Sverige 52 procent, vilket är 10 procenten heter högre än genomsnittet för övriga länder. Sex länder har sänkt sin högsta marginalskatt mellan år 2005 och I flera länder har kommande marginalskattesänkningar aviserats. Vid sidan av Danmark är den svenska marginella inkomstskatten högst inom EU och bland övriga jämförelseländer. Skillnaden mellan svenska inkomstskatterna och 17

18 beskattningen av inkomster i de andra EUländerna har accentuerats under senare år. 1 I Sverige har inga förändringar skett av marginalskattesatser samt brytpunkter i inkomstskalan, sedan införandet av den s.k. värnskatten. Den största förändringen under senare tid har varit införandet av en skattereduktion för arbets- och näringsinkomster, det s.k. jobbavdraget. Från och med inkomståret 2007 finns en särskild skattereduktion för alla med arbetsinkomster och inkomster från näringsverksamhet. Under inkomståret 2008 har detta avdrag utökats och för 2009 föreslås ett ytterligare steg. Skattereduktionens storlek bestäms av den beskattningsbara inkomsten, grundavdraget och kommunalskattesatsen. Med arbetsinkomst avses pensionsgrundande inkomst från anställning samt näringsinkomst, minskade med avdragsgilla kostnader samt allmänna avdrag. Inga förändringar har därutöver skett av marginalskattesatserna eller brytpunkterna, utöver de justeringar som är kopplade till prisbasbeloppet. årsinkomst de enda som fått vidkännas höjningar av marginalskatten från 51,2 procent till 57,6 procent, främst till följd av värnskattens införande. Som framgår av tabellen 2.4 har detta lett till att marginalskatten i stort sett inte sänkts för gruppen med inkomster över kronor i årsinkomst mellan åren 2006 och Däremot har inkomsttagare under denna nivå, under samma period erhållit relativt kraftiga sänkningar av marginalskatten. Detta är ett resultat av att jobbskatteavdraget är krontalsmässigt oförändrat från och med kronor i årsinkomst, vilket innebär att marginalskatten inte sänks över denna nivå. Mellan åren 1991 och 2009, d v s från skattereformen till idag, är gruppen av inkomsttagare som har över kronor i 1 Lodin S-O (2007) Som framgår av tabellen 2.4 har regeringen genom införandet av jobbskatteavdraget åren sänkt inkomstskatterna med 5,5 procentenheter för låg- och medelinkomsttagare. Därtill kommer en höjning av brytpunkten utöver den automatiska justeringen, som ger sänkta marginalskatter också för inkomsttagare strax under den nuvarande brytpunkten. Antalet heltidsarbetande som betalar statlig skatt kommer dock fortfarande att uppgå till drygt personer. Detta motsvarar 22 procent av de förvärvsarbetande. Av tabell 2.4 framgår att mellan åren 1991 och 2009 har cirka 1,5 miljon förvärvsarbetande fått höjd marginalskatt. 18

19 Den stora grupp av svenskar som betalar statlig inkomstskatt har en marginalskatt, som är högre än den som betalas av de allra högsta inkomsttagarna inom övriga EU, Norge och USA. Även om värnskatten togs bort för de ca inkomsttagare som idag betalar denna, skulle Sverige fortfarande ha den högsta marginalskatten av alla länder (vid sidan av Danmark). givaravgifterna började införas i Sverige på en mycket låg nivå redan 1955 och förblev under flera år relativt låga. De stora höjningarna skedde under senare hälften av 1960-talet och under i synnerhet 1970-talet då delar av inkomstskatten omvandlades till arbetsgivaravgifter. Avgifterna var som högst, 39 procent år 1990, men minskade något och uppgick 2008 till ett påslag på lönesumman om 32,42 procent. I dag betalar så många som 1,25 miljoner förvärvsarbetande, 27,3 procent av samtliga inkomsttagare, statlig inkomstskatt. Målsättningen i propositionen som låg till grund för års skattereform var att högst 15 procent av de förvärvsarbetande skulle betala statlig inkomstskatt och då högst 50 procent i marginalskatt. Jobbavdraget bedöms ha gett ett ökat arbetsutbud och bidragit till en ökad sysselsättning, främst genom ökad förvärvsfrekvens bland dem med lägre inkomster. En negativ sidoeffekt är att individer med högre inkomster inte stimulerats att öka sin arbetstid därför att skattesänkningen för dem bara haft en, ur sysselsättningssynpunkt, negativ inkomsteffekt. De har fått råd att arbeta mindre genom sänkt genomsnittsskatt men ingen stimulans har getts för att få denna grupp att arbeta mer genom sänkta marginalskatter 1. Som framgår av tabellen har marginalskatten till och med höjts i denna grupp. 2.2 Arbetsgivaravgifterna För att beräkna den totala skattekilen, mellan vad arbetsgivaren betalar för arbetskraften och vad löntagaren får ut, måste hänsyn även tas till de lagstadgade arbetsgivaravgifterna som läggs ovanpå lönen. Arbets- 1 Lundgren med flera (2008), SNS Konjunkturrapport, sidan 69. Vissa av avgifterna främst pensionsavgiften är försäkringsmässiga genom att de påverkar den framtida pensionens storlek. Det finns även en viss försäkringsmässighet i sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgifterna, men endast för låg- och medelinkomsttagare eftersom avgifterna även utgår på oförsäkrade inkomster (över 5,3 respektive 7,5 inkomstbasbelopp). I dag intjänas inga förmåner på inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp (drygt kronor), men arbetsgivaravgifter utgår ändå på dessa inkomster. Den nuvarande skattedelen av arbetsgivaravgifterna, d v s den del som inte är kopplad till en motsvarande försäkringsförmån, kan uppskattas till drygt 20 procentenheter av 32,42 procentenheter som läggs på lönen, d v s cirka 2/3 av avgiftens storlek. De svenska arbetsgivaravgifterna är relativt höga i en internationell jämförelse. I jämförelsen bör även beaktas att vissa länder använder sig av egenavgifter som löntagaren och inte arbetsgivaren formellt betalar. Hänsyn måste även tas till att denna avgift är avdragsgill i inkomstbeskattningen. Som framgår av tabellen 2.5 är Sverige, med ett avgiftsuttag på 32,4 procent av lönesumman, bland de länder som har den högsta arbetsgivaravgiften. Högst ligger Belgien och Frankrike med 34 procent respektive 33,5 procent. 19

20 Tabell 2.4 Marginalskatten och dess förändring samt antalet inkomsttagare i olika inkomstskikt Kommunalskatt 32,64 % (inkl. kyrkoskatt) Årsinkomst före skatt 2009(= taxerad inkomst) Förändring i p. e. Förändring i p.e. Antal yrkesaktiva Marginalskatter (%) ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00 0, ,0 32,8 0,0 0,0 0,0-32,80 0, ,1 26,2 26,2 26,1 24,5-1,76-6, ,2 26,2 26,2 26,1 24,5-1,76-6, ,2 26,2 26,2 26,1 24,5-1,76-6, ,2 32,8 32,8 31,6 30,5-2,28-0, ,2 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-0, ,4 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56 7, ,4 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56 7, ,4 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56 7, ,4 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56 7, ,4 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56 7, ,4 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56 7, ,1 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-0, ,3 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-3, ,3 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-3, ,3 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-3, ,3 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-3, ,3 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-3, ,3 36,1 32,8 31,6 30,5-5,56-3, ,3 36,1 32,8 32,6 32,6-3,44-1, ,3 52,8 32,8 32,6 32,6-20,16-1, ,3 52,8 52,8 32,6 32,6-20,16-1, ,2 52,8 52,8 52,6 32,6-20,16-18, ,2 52,8 52,8 52,6 52,6-0,16 1, ,2 52,8 52,8 52,6 52,6-0,16 1, ,2 57,8 57,8 52,6 52,6-5,16 1, ,2 57,8 57,8 57,6 57,6-0,16 6, ,2 57,8 57,8 57,6 57,6-0,16 6, ,2 57,8 57,8 57,6 57,6-0,16 6, ,2 57,8 57,8 57,6 57,6-0,16 6, Summa Medelvärde 40,3 39,5 37,5 36,7 35,2-5,22-5,1 Antal arbetande som fått höjd marginalskatt Källa: Beräkningar gjorda av Gunnar Du Rietz ; p.e.= procentenheter 20

21 Ser man till sammanlagda arbetsgivar- och egenavgifter har Belgien det högsta uttaget. Det effektiva avgiftsuttaget blir dock lägre då avgiften är avdragsgill i inkomstbeskattningen. Högst egenavgifter har Tyskland med 19,6 procent, där arbetsgivar- och egenavgifterna är lika stora. Båda har dock tak. Det är endast i Norge och USA som egenavgifterna inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. USA har tillsammans med Irland det lägsta avgiftsuttaget. Båda länderna använder sig såväl av arbetsgivarsom egenavgifter. Sverige utmärker sig som det enda land vid sidan om Estland att inte ha någon egenavgift utan endast en arbetsgivaravgift. Som framgår av tabell 2.5 tas såväl arbetsgivar- som egenavgifterna ut utan tak i flertalet länder, inte bara i Sverige, närmare bestämt tio av länderna i tabellen. Härmed ökar avgifternas skatteinslag. De höga avgifterna i relation till förmånssystemen innebär också att avgifterna i själva verket till stor del utgör skatt. Danmarks system utan arbetsgivaravgifter och endast en låg egenavgift är följden av att Danmark i huvudsak finansierar de sociala avgifterna med en högre inkomstskatt. För att få en rättvisande jämförelse mellan Danmark och andra länder är det därför nödvändigt att ta med socialavgifterna i jämförelsen. 2.3 Arbetsskattekilen I de flesta länder är arbetsgivar- och egenavgifter till stor del en skatt, vilket gör att också dessa måste beaktas vid en beräkning av den totala skattebelast- Tabell 2.5 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter för anställda 2007 Arbetsgivaravgift Egenavgift Arbetsgivaravgift Egenavgift avgift i % tak avgift i % tak avgift i % tak avgift i % tak Sverige 32,4 0 Litauen 31,7 3 Belgien 34 13,7 Nederländerna ** 19 X ** 6,5 X Danmark 0 8 Norge 14,1 *** 7,8 Estland 33 0 Storbritann Finland 25 6,3 Tyskland *** 19,6 X *** 19,6 X Frankrike *33,5-45 (X) 13,7 (X) Österrike 22 **** 17,5 X Irland 10,75 9 (X) USA(NY) ******* 13,8 (X) ****** 7,65 (X) Lettland 24 3 * Frankrike, av arbetsgivaravgiften är 20,5% utan tak. För övrigt 13% varierar takets höjd.avgifter över 33% utgår för exectutives på inkomster upp till euro Liknande avgiftstak gäller för egenavgifter över 2% ** Nederländerna, taket för olika avgifter varierar 13% arb.givaravgift utgår på inkomst upp till ca för övriga är taket euro inkomst. Egenavgifter utgår på inkomst upp till euro *** Norge, egenavgiften är ej avdragsgill **** Tyskland, aket för de olika avgifterna varierar mellan en årsinkomst på ca euro och euro ***** Österrike har tak på egenavgifter vid en inkomst av euro ****** USA, 1,45% tas ut utan tak. 6,2% på lön upp till dollar och ytterligare 6,2% på inkomst upp till dollar För egenavgifter på 6,2 % finns tak vid en inkomst på dollar Egenavgifterna är inte avdragsgilla. Källa: Lodin S-O 21

22 ningen på arbete. Om arbetsgivaravgifterna beaktas tillsammans med inkomstskatterna blir bilden för Sverige lika negativ, som när vi enbart studerade marginalskatten. Sverige har då en total belastning av skatter och avgifter på kvalificerad arbetskraft som är betydligt högre än i konkurrentländerna. Två vanliga mått för att analysera skattesystemets effekter på ekonomin är marginalskatten och den marginella skattekilen. Marginalskatten på arbete anger (i procent) hur stor andel av en löneökning, exklusive arbetsgivaravgifter, som går bort i inkomstskatt. En inkomstökning påverkas emellertid av fler skatter än marginalskatten. Därför brukar även den så kallade arbetsskattekilen användas i analysen av skatternas effekter. Arbetsskattekilen tar hänsyn till alla skatter som påverkar en inkomstökning av arbete. Den mäter hur stor andel av en inkomstökning som sammanlagt går bort i olika skatter. Förutom den marginella inkomstskatten inkluderar den också arbetsgivaravgifterna, momsen och eventuella egenavgifter. Den kallas för skattekil därför att samtliga dessa skatter slår in en kil mellan den samhällsekonomiska och den privatekonomiska avkastningen av olika handlingsalternativ. Den marginella arbetsskattekilen är definierad som den totala lönekostnadsökningen, inklusive arbetsgivaravgifter, minus förändringen i lön efter inkomstskatt och efter indirekta skatter på konsumtion, satt i relation till den totala lönekostnadsökningen. I tabellen 2.6 anges för 30 EU- och OECD- länder år 2006, samt år 2009 för Sverige, marginalskatten (inklusive de egenavgifter som betalas av löntagaren), arbetsgivaravgiften, indirekt skatt (moms och punktskatter i procent av priset) och den totala skattekilen. Konsumtionsskatterna tas med för att de höjer prisnivån och därmed minskar lönernas köpkraft. I tabellen visas marginalskatten och skattekilen för en låginkomsttagare, genomsnittlig löntagare och höginkomsttagare för olika länder. En låginkomsttagare respektive höginkomsttagare definieras som en inkomsttagare som har 67 procent respektive 167 procent av den genomsnittliga löntagarens inkomst i respektive land. Detta är en definition som används av OECD. 1 Som framgår av tabellen 2.6 avviker Sverige i internationell jämförelse genom höga marginalskatter och höga marginella arbetsskattekilar : i) Marginalskatten för den genomsnittlige löntagaren och höginkomsttagaren är betydligt högre i Sverige (2009) än för genomsnittet i OECD och EU (2006). För en svensk höginkomsttagare, som fokuseras på i denna studie, går 57,6 procent bort av en inkomstökning. Motsvarande siffra för OECD länderna är 42,1 procent och 46,2 procent inom EU. ii) År 2009 är den marginella arbetsskattekilen 72,5 procent i Sverige men endast 58,1 procent för OECD länderna i genomsnitt (2006) och 63,3 procent inom EU. När kostnaden för en medarbetares arbetsinsats ökar med 1000 kronor går 725 kronor bort i olika skatter (inkomstskatt, arbetsgivaravgift samt indirekt skatt) och arbetstagaren får behålla 275 kronor efter det att alla dessa skatter har betalts. 1 OECD( 2007) 22

23 Tabell 2.6 Arbetsskattekilar år Ensamstående utan barn 1) Marginalskatt Hel marginalskatt Indirekt Skattekilar Land (% av APW) (inkl. egenavgifter) Arbetsgivaravgift (inkl soc. avg.) skatt Låg Medel Hög År Australien 31,5 31,5 43,5 6,0 35,4 35,4 46,7 13,9 44,4 44,4 54,1 Belgien 61,3 54,8 59,3 30,4 71,2 66,4 68,4 17,7 76,3 72,3 74,0 Danmark 42,9 49,2 63 0,6 42,9 49,2 63,0 28,6 59,2 63,7 73,6 Finland 43,5 43,9 49,1 24,0 54,4 54,8 58,9 24,2 65,4 65,7 68,8 Frankrike 32,6 36,8 42,2 42,3 66,8 55,8 59,6 18,5 72,9 64,0 67,1 Grekland 28,6 41,2 49,6 28,1 44,2 54,1 60,6 18,1 54,3 62,4 67,7 Irland 24,0 26,0 44,5 10,8 31,4 33,2 49,9 22,3 46,7 48,1 61,1 Island 35,3 35,3 35,3 5,8 38,8 38,8 38,8 26,3 54,9 54,9 54,9 Italien 37,1 37,1 45,6 32,1 52,4 52,4 58,8 17,1 60,5 60,5 65,8 Japan 20,0 24,4 28,7 13,1 29,3 33,2 32,6 8,7 35,5 39,0 38,5 Kanada 26, ,4 11,7 34,7 40,8 36,6 17,3 46,0 51,0 47,6 Korea 10,4 23,2 20,0 9,2 17,9 29,7 23,6 16,7 31,6 41,4 36,4 Luxemburg 35,4 47,9 47,9 13,5 42,9 54,0 54,0 25,6 57,5 65,8 65,8 Mexico 8,8 14,7 23,7 27,8 14,4 21,5 29,8 11,8 24,5 30,8 38,1 Nederländerna 47,2 45,0 52,0 15,0 55,2 50,6 52,0 18,6 63,5 59,8 60,9 Norge 35,8 44,8 44,8 13,3 43,3 51,3 51,3 27,8 59,1 64,8 64,8 Nya Zeeland 21,0 33,0 39,0 0,0 21,0 33,0 39,0 19,4 36,3 46,0 50,8 Polen 35,0 35,0 43,9 20,4 46,0 46,0 53,4 16,7 55,0 55,0 61,2 Portugal 24,0 34,5 45,0 23,8 38,6 47,1 55,6 21,4 51,7 58,4 65,1 Schweiz 26,7 28,9 37,1 11,1 34,0 36,0 42,8 10,6 41,0 42,8 48,9 Slovakien 29,9 29,9 28,7 26,2 44,4 44,4 42,8 18,0 54,4 54,4 53,1 Spanien 28,8 28,8 37,0 30,6 45,5 45,5 37,0 15,2 53,8 53,8 46,6 Storbritannien 33,0 33,0 41,0 10,7 40,6 40,6 47,7 15,5 49,8 49,8 55,8 Sverige 34,8 51,6 56,6 32,3 50,7 63,4 67,2 23,1 62,1 71,9 74,8 Sverige ,5 32,6 57,6 32,4 47,5 49,1 64,2 23,1 59,6 60,9 72,5 Tjeckien 29,1 29,1 40,5 35,0 47,5 47,5 55,9 16,8 56,3 56,3 63,3 Turkiet 32,6 32,6 38,6 36,9 44,5 44,5 49,4 19,9 55,5 55,5 59,5 Tyskland 52,4 59,0 44,3 20,5 60,5 65,9 44,3 15,0 66,4 71,0 52,7 Ungern 37,3 68,3 50,3 32,0 53,1 76,3 62,8 24,4 64,5 82,1 71,9 USA 28,9 28,9 38,9 7,8 34,0 34,0 43,3 6,1 38,0 38,0 46,8 Österrike 44,9 44,9 37,5 29,1 57,3 57,3 41,9 19,9 65,8 65,8 53,5 Medelv. OECD 32,6 37,6 42,1 20,0 43,1 46,8 48,9 18,5 53,4 56,3 58,1 Medelv. EU 15 38,0 42,2 47,6 22,9 50,3 52,7 54,6 20,1 60,4 62,2 63,5 Medelv. EU 19 36,9 41,9 46,2 24,1 49,8 52,9 54,4 19,8 59,8 62,2 63,3 Källa: OECD, främst Taxing Wages tabell I.7. APW= Average Production Worker. G. Du Rietz, Selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna, Underlag till Globaliseringskommissionens skattegrupp (2009) 1)För Sverige även för

24 2.4 Högkvalificerade tjänster Många högt kvalificerade personer verkar på en internationell arbetsmarknad, till exempel personal inom finansbranschen, chefspersoner inom företagsledningar, specialister inom sjukvården, forskningen och idrotten. Dessa grupper kräver en viss nettolön för att låta sig rekryteras. På grund av de höga skatt erna på arbete, marginalskatterna och arbetsgivaravgiften, blir företagens totala lönekostnader för högkvalificerad personal så höga att denna typ av verksamhet blir svår att bedriva i Sverige. En jämförelse av ett företags arbetskraftskostnad i Sverige, Nederländerna, Schweiz och Storbritannien för en högkvalificerad tjänsteman inom ledningen för ett företag, exempelvis en finansdirektör, illustrerar hur skatterna kan försvåra utvecklingen av kvalificerade tjänstebranscher i Sverige genom att fördyra rekryteringen av nyckelpersoner. 1 Utgångspunkten för beräkningarna är att bruttolönen motsvarar 150 procent av medianlönen för ledningspersonal inom respektive land. De första tre kolumnerna i tabell 2.7 visar faktisk arbetskraftskostnad och faktisk brutto- respektive nettolön. De nästföljande kolumnerna visar hur höga arbetskraftskostnaderna skulle vara i Sverige givet att samma nettolönekrav ställs, som i de enskilda länderna och att de svenska skattereglerna hade efterlevts (utan respektive med hänsyn tagen till 1 Se ISA (2008) Företagen i en globaliserad ekonomi. Full fart i huvudkontoret samt D. Johansson, G. Du Rietz, K. Stadin och M. Stenkula, Skatterna och tjänstebranschernas utvecklingskraft - en ekonomisk analys, RATIO (2008), Braunerhielm P. och Lindqvist T. Utvandrarna- effekter och drivkrafter bakom huvudkontorsflytten, Ekonomisk Debatt, no 8, expertskatten). I de två sista kolumnerna framgår hur mycket högre i procent kostnaderna blir i Sverige, givet det svenska skattesystemet. Om ett svenskt företag vill värva högkvalificerad personal från något av länderna i jämförelsen, och personalen kräver samma nettolön som i hemlandet, blir den totala arbetskraftskostnaden mellan 35 och 75 procent högre i Sverige, givet svensk ordinarie skatt. Problemet med höga svenska skatter vid utländsk rekrytering har svenska politiker varit medvetna om under senare år och man har därför också i Sverige, sedan år 2001, infört en så kallad expertskatt för 24

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn 2016-06-02 Mål Hög inkomstnivå Jämn inkomstfördelning Hög och jämnt fördelad sysselsättning Generös invandrings- och flyktingpolitik

Läs mer

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Förändringar i förutsättningarna sedan 1991 års skattereform 1. Traditionella effektivitetsargument 2. Internationell

Läs mer

Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer

Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer av Professor Sven-Olof Lodin 1 Förord Skattenivån och skattepolitiken spelar en

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Den nya ekonomin: globalisering, skattekonkurrens och tillväxt

Den nya ekonomin: globalisering, skattekonkurrens och tillväxt MATS PERSSON Den nya ekonomin: globalisering, skattekonkurrens och tillväxt Globaliseringen har bl a medfört att vissa skattebaser, främst kapital och högutbildad arbetskraft, blivit betydligt mer lättrörliga

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

REMISSYTTRANDE SN 157/2007 Fi 2007/5092. Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag

REMISSYTTRANDE SN 157/2007 Fi 2007/5092. Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag 27-8-16 REMISSYTTRANDE SN 157/27 Fi 27/592 Finansdepartementet 13 33 Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge yttrande

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer

Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer av Professor Sven-Olof Lodin 1 Förord Skattenivån och skattepolitiken spelar en

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Sänkt skatt på förvärvsinkomster Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på förvärvsinkomster Juni 2008 1 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229);

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv 1 2005-09-14 Johan Fall, Svenskt Näringsliv Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv Sammanfattning e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend Kraftig inbromsning av seniorernas sysselsättningsgrad Den 1 januari i år återinfördes den särskilda löneskatten för de som fyllt 65 år med

Läs mer

Löneökningen som försvann Poff! Inte en krona kvar efter skatt

Löneökningen som försvann Poff! Inte en krona kvar efter skatt Löneökningen som försvann Poff! Inte en krona kvar efter skatt Löneökningen som försvann Årets kontrolluppgifter från arbetsgivaren för 2016 har landat i brevlådan. Nu blir regeringens skattehöjningar

Läs mer

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel 1 (15) PM 2016-12-19 Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Det är bra att ha rätt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna när man

Läs mer

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Disposition 1. Skattesystemet Avstegen från 1991 års skattereform Fastighetsskatt och moms Värnskatten

Läs mer

Fakta om. Sveriges ekonomi 2001

Fakta om. Sveriges ekonomi 2001 Fakta om Sveriges ekonomi 2001 1 Skriften har tagits fram av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har deltagit: Lars-Olof Jacobsson, projektledare Lars Jagrén Patrik Karlsson Anders Rydeman

Läs mer

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom Skatter för arbete, förkovran och ansvar En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008 Eva Löfbom Omslag: Johan Wikström är studentmedlem hos Akademikerförbundet SSR, dessutom praktikant

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer