Modell för att ta fram länsstyrelsens underlag för materialförsörjningsplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modell för att ta fram länsstyrelsens underlag för materialförsörjningsplanering"

Transkript

1 Modell för att ta fram länsstyrelsens underlag för materialförsörjningsplanering Modell för att ta fram länsstyrelsens underlag för materialförsörjningsplanering Lars Arell SGU-rapport 2005:20

2 Förord SGU har regeringens uppdrag att verka för att delmålet om uttag av naturgrus under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö uppnås. Att minska naturgrusuttagen samtidigt som samhällets försörjning med ballastmaterial säkerställs är en uppgift som ställer krav på förändringar hos de ballastproducerande företagen. Dessa förändringar kan och bör stödjas genom en täkttillståndsgivning och en fysisk planering som väger in miljömålen i allmänhet och naturgrusmålet i synnerhet. Plan- och bygglagen anger att det i första hand är en kommunal angelägenhet att planera användningen av mark och vatten. Kunskaperna om dagens materialförsörjningsläge och om förutsättningarna för att lokalisera en ballasttäkt finns i första hand hos länsstyrelserna, som i sin roll som tillståndsgivande myndighet har byggt upp en kompetens under lång tid. En kommunal planering som bidrar till att uppnå miljömålet om minskade uttag av naturgrus är beroende av ett underlag från länsstyrelsen. I denna rapport beskrivs en modell för hur ett sådant underlag, som samtidigt blir vägledande för länsstyrelsens tillståndsgivning till täkter, kan tas fram och förankras inom länet. Vid framtagandet av den här rapporten har ambitionen att fullständigt beskriva och hantera alla aspekter på materialförsörjning fått stå tillbaka för viljan att presentera en generell arbetsmodell som alla länsstyrelser ska kunna tillämpa med insats av begränsade resurser. Modellen är koncentrerad till hur huvuddelen av produktionen vid dagens grustäkter ska kunna ersättas inom de närmast 20 åren. Lösningen i de flesta län blir att öppna fler bergtäkter. Återvinning av olika typer av restprodukter, liksom frågor om förändrade konstruktionslösningar i syfte att begränsa ballastanvändningen har i de flesta län mindre betydelse för att nå det aktuella miljömålet och ges mindre utrymme i modellen. Rapporten är skriven av Lars Arell, miljöhandläggare vid SGU. Samråd har skett med Boverket och Naturvårdsverket. Rapporten har varit utsänd på remiss under perioden maj september Uppsala i november 2005 Johan Anderberg Verksamhetschef Miljö

3

4 Innehåll Syfte... 5 Bakgrund och förutsättningar... 5 Materialförsörjning... 5 Miljöpåverkan från täkter... 6 Miljömål... 6 Länsstyrelsens roll... 7 Materialförsörjningsplanering i plan- och bygglagen... 7 Prövning av täkttillstånd... 7 Regionala skillnader... 8 Gemensam förutsättning... 8 Modell för att ta fram länsstyrelsens underlag för materialförsörjningsplanering... 9 Checklista...10 Framtagande av underlag...11 Dagens produktion och användning av ballast...12 Produktion Användning och försörjningsområden Framtida behov av ballast...13 Behovet av ballast allmänt Behov av sand Framtida försörjning med ballast Ballast allmänt Befintliga täkter m.m Bergtillgångar efter vissa kriterier Moräntillgångar efter vissa kriterier Befintliga eller sannolika återvinningsbara avfallsmängder Infrastruktur som medger införsel från platser utanför länet Sand Befintliga sandtäkter, kvarvarande mängder (2010 respektive 2025) Sandtillgångar efter vissa kriterier Hushållning med mark och vatten och relevanta miljömål Regionala miljömål Överväganden och scenarier Förutsättningar för samtliga scenarier Strategiska frågor Hur ser framtidens ballastmarknad ut? Ska befintliga täktlägen utnyttjas innan nya täkter öppnas? Vad är viktigast, materialförsörjningen eller? Ska antalet täkter hållas nere? Avgränsning av områden Konsekvensbeskrivning av scenarierna Samråd och remiss av scenarier Länsstyrelsens beslut Sammanställning av samrådssynpunkter Omarbetning till färdigt underlag Fastställande Formerna för uppföljning av materialförsörjningen Referenser Bilaga 1. Exempel på remisshandling... 23

5

6 modell för at t ta fr a m Länsstyrelsens underlag för materialförsörjningsplanering Syfte Denna rapport innehåller en beskrivning av hur en länsstyrelse med insats av begränsade resurser kan ta fram och besluta om ett underlag inom materialförsörjningsområdet som dels gör det möjligt att ge stöd till kommunerna i deras översiktsplanearbete, dels utgör underlag för länsstyrelsens beslut i täktärenden. Syftet är att processen med att ta fram underlaget, liksom dess tillämpning i planering och vid tillståndsgivning, ska bidra till att det av riksdagen beslutade miljömålet om begränsningar av naturgrusuttagen uppnås. Bakgrund och förutsättningar Samhällets försörjning med ballastmaterial är ett allmänt intresse. Tillgång till ballast till rimliga priser i hela landet är en förutsättning för utbyggnad, drift och underhåll av infrastruktur och bebyggelse. De av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål. De innebär nya förutsättningar för all verksamhet, också för samhällets försörjning med ballastmaterial. Det finns anledning att så långt det är möjligt underlätta för de ballastproducerande företagen att fortsätta bedriva sin verksamhet inom de ramar som miljömålen ger. Materialförsörjning I Sverige tillverkas ballastmaterial nästan uteslutande av naturmaterial i form av berg och jord. Olika typer av lättbyggnadsmaterial, samt industri-, förbrännings- och rivningsrester används också i begränsad omfattning som ballast. De restmaterial som representerar större volymer är gråberg från gruvindustrin, skrotsten från blockstenstillverkning och överskottsberg och -jord från anläggningsbyggande. Ambitionen är att skapa kretslopp där restprodukter tas tillvara och nyttiggörs, men under överskådlig tid kommer utbyggnaden av samhället att kräva tillförsel av ballastmaterial från naturen. Av figur 1 framgår hur leveranserna av ballast förändrats de senaste 20 åren. Uppgifterna hämtas in från producenterna av länsstyrelserna och sammanställs av SGU i årliga rapporter. miljoner ton Krossberg Övrigt *) Morän Naturgrus *) Absoluta merparten av "övrigt" består av krossat berg bl.a. från separata krossar, skrotsten, överskottssten från industrimineral- och prydnadsstensbrytning Figur 1. Leveranser av ballast i Sverige åren per materialslag (ref. 1)

7 Utvinningen av berg och jord i syfte att använda som ballastmaterial sker i täkter. Definitionen av en täkt är just att det sker ett uttag av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter i syfte att tillgodogöra sig materialet. I första hand används berg och till mindre del grov morän samt de naturligt sorterade jordarterna sten, grus och sand för att framställa ballast. De naturligt sorterade jordarterna kallas med ett gemensamt begrepp naturgrus. År 2004 producerades ballast vid ca tillståndsgivna täkter, enligt vad som framgår av tabell 1. Utvecklingen går sedan flera decennier från naturgrus mot krossberg och från många små täkter mot färre stora. Ett hundratal företag producerar ballast i Sverige. Fem av dessa, Skanska, NCC, Swerock, Jehanders och Vägverket produktion, står för mer än 50 procent av leveranserna. Tabell 1. Täkter i Sverige. Uppgifterna baseras på de täkter som uppgivit att de levererat mer än 1 ton ballast under år Antal täkter Genomsnittlig leverans ton/år Antal små täkter <10000 ton/år Antal stora täkter > ton/år Andel producerat i stora täkter Bergtäkter % Naturgrustäkter % Moräntäkter % Totalt % Miljöpåverkan från täkter Att materialförsörjningen baseras på utvinning av naturmaterial i täkter aktualiserar miljöfrågor som i sin tur motiverar såväl tillståndsprövning som planering. Till skillnad från annan tillverkningsindustri är täkternas lokalisering bunden till områden med lämplig geologi. Mineralutvinning, som inbegriper uttag av bl.a. jord och berg, finns med bland de intressen som enligt miljöbalken 3 kap. ska beaktas vid bedömningen av vad som är en långsiktigt god hushållning med mark och vatten. Så länge grustäkter stod för huvuddelen av ballastproduktionen låg fokus vid bedömningen av miljöpåverkan på landskapsbild, kulturlandskap och på senare år också eventuell påverkan på grundvattnet. Med övergången till bergtäkter får störningarna från verksamheten (buller, vibrationer och damm) en allt större betydelse för bedömningen av vad som är lämpliga täktlägen. För en beskrivning av miljöpåverkan från en bergtäkt hänvisas till Naturvårdsverkets branschfaktablad (ref. 2). Oavsett varifrån materialet hämtas kräver hanteringen av ballastmaterial omfattande transporter, vilket ställer krav på vägnätet och kan innebära störningar. En bergtäkt med en årlig produktion på ton ballast genererar ca till- och fråntransporter med lastbil, eller ca 40 fordonsrörelser per arbetsdag. Miljömål Utvinning och hantering av ballastmaterial påverkar miljön på flera sätt, och påverkas därför av de uppsatta miljökvalitetsmålen. Målen om begränsad klimatpåverkan och frisk luft ställer krav på en verksamhet som till stor del består av att flytta tunga material att utnyttja bästa möjliga fordonsteknik i kombination med en medveten lokalisering av täkterna i förhållande till marknaden. Målet att grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska skyddas mot påverkan innebär att många täkter ligger felaktigt lokaliserade idag. Cirka 60 procent av alla naturgrustäkter låg år 2004 inom geologiska förekomster som av SGU bedöms vara av betydelse för vattenförsörjningen. Det miljömål som mest direkt påverkar ballastförsörjningen är generationsmålet att en God bebyggd miljö ska innebära att naturgrus inom en generation, ca år 2025, endast nyttjas när ersättningsmaterial inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområdet. Ett delmål på vägen är att naturgrusuttagen år 2010 inte ska överstiga 12 miljoner ton. Målet innebär i praktiken att krossat berg ska användas istället

8 för naturgrus i de allra flesta fall. För vissa användningsområden kan användning av naturligt rundad sand motiveras men på sikt bör utvinning av naturgrus med en kornstorlek >2 mm upphöra. Huvuddelen av dagens naturgrustäkter har en annan, grövre, materialsammansättning, och behöver därför avvecklas och ersättas med annan produktion. Ett mindre antal sandtäkter kan finnas kvar, eller öppnas på lämpliga platser där konflikterna med grundvattenintresset är små. För ett utförligare resonemang om miljömålets konsekvenser för materialförsörjningen hänvisas till SGU-rapport 2003:8 (ref. 3). Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har flera olika roller som ger myndigheten anledning att skaffa ett underlag för bedömning av förutsättningarna för materialförsörjning i länet. En sådan roll är att företräda statens intressen i samband med upprättande av kommunala översiktsplaner, en annan rollen som tillstånds- och tillsynsmyndighet i täktärenden. Länsstyrelsen har dessutom ett ansvar för att regionalisera miljömålen och att samordna miljömålsarbetet regionalt. Materialförsörjningsplanering i plan- och bygglagen Enligt miljöbalken 3 kap 7 ska mark och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dem. I kommunernas översiktsplaner ska denna allmänt hållna hushållningsbestämmelse konkretiseras. Boverket har givit ut Goda exempel på hur detta kan göras (ref. 4). Länsstyrelsen har enligt plan- och bygglagen 4 kap 5 att tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om allmänna intressen enligt bl.a. miljöbalken 3 kap och sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Länsstyrelsen ska dessutom verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Materialförsörjningsfrågor är nästan alltid kommunövergripande genom att det material som utvinns på en viss plats används i flera kommuner. Samtidigt är alla kommuner beroende av att det i närområdet finns täkter varifrån det kan levereras ballastmaterial. Kompetensen och underlaget för att bedöma de framtida behoven av ballastmaterial, och därmed efterfrågan på lämplig mark för täkter, finns sällan hos kommunerna. De är då beroende av det underlag och de råd som ges av länsstyrelsen. Relationen mellan länsstyrelse och kommun i översiktsplaneprocessen finns beskriven i Boken om översiktsplan (ref. 5). Prövning av täkttillstånd Tillståndsgivning med stöd av miljöbalken ska ske med beaktande av balkens övergripande mål om hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålen ska ge ledning vid bedömning av vad detta mål innebär och ska vara vägledande vid prövning av täkttillstånd. Det gäller även de regionala miljömål som tagits fram av länsstyrelsen på uppdrag av regeringen. Vid prövningen av täkt ska länsstyrelsen väga behovet av det material som kan utvinnas mot skadorna på miljön. Som underlag för bedömningen av behovet har länsstyrelsen sedan år 1984 lagstöd för att samla in uppgifter om ballastproduktionen i länet från producenterna. De insamlade uppgifterna ger goda förutsättningar också för att bedöma behovet av ballastmaterial på längre sikt och för att följa upp miljömålet om begränsade naturgrusuttag. Tillståndsprövningen beskrivs utförligt i Naturvårdsverkets Handbok med allmänna råd (ref. 6). Från den 1 augusti 2005 ska beslut i täktärenden fattas av miljöprövningsdelegationen med stöd av bestämmelser i miljöbalken 9 kap. De bestämmelser som styr prövningen är dock i huvudsak oförändrade. 7

9 Regionala skillnader Förutsättningarna för materialförsörjning och behovet av ett underlag för planering inom detta område skiljer sig åt mellan länen. De geologiska förutsättningarna varierar. I Skåne är berg med god nötningsbeständighet bara tillgängligt inom begränsade områden, medan det i många andra län är allmänt förekommande. Restprodukter som kan användas som ballastråvara finns i stor mängd i de län där gruv- och stenindustrin finns representerad. Den ekonomiska aktiviteten skiljer sig åt. Det är när samhället byggs ut som behovet av ballastmaterial ökar samtidigt som konflikten med annan markanvändning blir tydlig. I stora delar av landet minskar befolkningen och materialförsörjningsfrågorna är inte prioriterade. Kvaliteten på det planeringsunderlag som finns vid länsstyrelsen idag varierar. I t.ex. Västmanlands och Jönköpings län finns publicerat material som ger vägledning både vid kommunal planering och vid tillståndsgivning (ref. 7 & 8). I vissa andra län finns inga publicerade dokument överhuvudtaget. Gemensam förutsättning Alla län behöver ta ställning till vad miljömålen betyder för materialförsörjningen i länet i termer av förändrad markanvändning och policy för tillståndsgivning. 8

10 Modell för att ta fram länsstyrelsens underlag för materialförsörjningsplanering I det följande redovisas en modell för hur ett underlag för materialförsörjningsplanering kan tas fram i huvudsak på tjänstemannanivå inom länsstyrelsen. De olika moment som ingår i modellen (se figur 2) är: framtagande av underlag, överväganden och scenarier, samråd och remiss av scenarier, länsstyrelsens beslut. Samtal med producenter TDS & Emir Andra underlag vid lst ca 200 h Insamling och eventuell presentation av underlag Underlag, presenteras ev. ca 100 h Utformning av scenarier Scenarier för samråd eller remiss Samråd eller remiss Beslut lst Beslutat underlag Figur 2. Modellen bygger på att information som redan finns vid länsstyrelsen kompletteras med proucentsynpunkter och sätts samman till scenarier. Andra intressenter fångas upp genom att de lämnar synpunkter på scenarierna. Framtagande av underlag och presentationen av överväganden i form av scenarier bedöms ta ca 300 timmar i anspråk. Därefter vidtar samråd och beslutsprocesser som kan motivera fördjupningar i vissa delmoment. Tidsåtgången för detta kommer att variera starkt mellan länen. Vid de flesta länsstyrelser finns kunskaperna om täkter och materialförsörjning koncentrerade på den enhet som handlägger täktärenden. Vid arbetsmomentet överväganden och scenarier bör också länsstyrelsens planenhet eller motsvarande spela en aktiv roll. Den länsstyrelse som idag har ett relativt gott planeringsunderlag kan använda modellen som en checklista för att se var kompletteringar bör ske. För den länsstyrelse som idag saknar ett strukturerat underlag kan de tips som finns redovisade i blåtonade rutor vara ett stöd för arbetet. Som ett underlag för framtagandet av denna modell följdes arbetet med att ta fram ett materialförsörjningsprogram i Skåne län under ett år. Erfarenheterna därifrån har arbetats in i beskrivningen. Skånes materialförsörjningsprogram finns publicerat under planeringsunderlag på länsstyrelsens webbplats Det har under remissbehandlingen framförts en oro för att det kommer att bli dyrt att dra igång ett arbete baserat på den föreslagna modellen. Checklistan på sidan 10 visar vilka arbetsmoment som en projektledare med erfarenhet av täktverksamhet från den aktuella länsstyrelsen behöver utföra för att skapa ett planeringsunderlag enligt modellen. Checklistan kan vara en hjälp vid budgetering av framtagandet av planeringsunderlaget. 9

11 CHECKLISTA Moment 1. Erhåll en projektbeställning som innehåller målen att uppnå det regionala naturgrusmålet till år 2010 det efter år 2025 inte ska produceras eller användas naturgrus med en kornstorlek >2mm. Kontakt med Projektbeställaren 2. Ta ut uppgifter ur täktdatasystemet (TDS) för de tre senaste åren och placera i ett program som medger att det går att generera diagram. Komplettera om nödvändigt med de uppgifter som anges i tipsrutan på s. 11 och klassificera sandtäkter. 3. Kontrollera i vilket format planeringsunderlag i form av riksintresseområden, skyddade områden, viktiga grundvattenområden, tysta områden och kommunernas översiktsplaner finns tillgängliga. Bestäm eller föreslå ambitionsnivå för presentation av scenarier och resultat i GIS. 4. Ta genom kontakter med lämliga producenter och användare, inklusive alla betongtillverkare, reda på hur mycket ballast som köps och säljs över länsgränserna. Ev. projektbeställaren Producenter och användare av ballast 5. Presentera utbud och efterfrågan på ballast i ett diagram enligt nedan Produktion i täkter Återvinning Införsel Potential i befintliga tillstånd Behov Bestäm hur mycket ballast som måste tillföras marknaden år 2010 respektive år 2025, givet dina, tydligt redovisade, antaganden. 7. Ta fram uppgifter om bergtillgångar och moräntillgångar, återvinningsbara mängder och länets kapacitet att ta in ballast på båt eller järväg. Klassa befintliga bergoch moräntäkter efter möjligheterna att utvidga dem. 8. Ta ställning till vilka hushållningsintressen och regionala miljömål som kan komma i konflikt med intresset av att öppna en ny bergtäkt. Ta hjälp av översiktplaner och länsstyrelsens planenhet. Planenheten 9. Konstruera med hjälp av de uppgifter om sand som erhållits vid punkt 2 & 4 fram ett diagram enligt punkt 5 och bestäm behovet enligt punkt 6. Identifiera möjliga sandförekomster inom länet, eller möjligheterna att ta in sand utifrån enligt punkt Svara på de strategiska frågorna på s och bestäm vilka scenarier som ska konstrueras. 11. Utveckla scenarier som ger tydliga alternativa lösningar som uppfyller målen i punkt 1 och tillfredsställer behoven i punkt 6 och Redovisa scenarierna och deras konsekvenser för projektbeställaren innan de sänds ut till kommuner, grannlän, producenter och användare av ballast. Projektbeställaren 13. Gör en remissammanställning där synpunkterna på inriktningen skiljs ut från synpunkter på lokalisering av täkter eller andra anläggningar. 14. Formulera ett beslutsunderlag som innehåller en strategisk inriktning och en karta med angivande av områden som bör skyddas mot åtgärder som kan försvåra utvinning eller hantering av ballastmaterial. Projektbeställaren 10

12 Framtagande av underlag Underlaget hämtas i huvudsak från följande källor: register över täkter och miljöfarlig verksamhet vid länsstyrelsen, geologiska databaser från SGU som levererats till länsstyrelsen, annat befintligt planeringsunderlag från andra samhällssektorer, t.ex. förteckningar över riksintressen och regionala intressen, de företag som producerar ballast respektive tillverkar betong inom länet. Den viktigaste källan till kunskap om den historiska försörjningen med ballastmaterial är länsstyrelsens Täktdatasystem (TDS). Informationen i TDS kan behöva kompletteras, beroende på i vilken utsträckning länsstyrelsen tidigare lagrat in de uppgifter som ballastproducenterna årligen rapporterar. På en ballastmarknad som anpassar sig till miljömålen förutsätts en särskild delmarknad för sand växa fram. För att kunna hantera en sådan uppdelning av marknaden i modellen behöver täkter och materialmängder i TDS fördelas på sand och grus, med utgångspunkt från om täkten och det material som levereras från täkten kan möta de långsiktiga behov av sand som ryms inom miljömålet. så k an man gör a Uppdatera TDS så att följande uppgifter finns kompletta för åtminstone de tre senaste åren: Identifikation Kommun X- och Y-koordinat Exploatör Täkttyp Beslutsdatum Slutdatum Tillståndsgiven mängd Levererad mängd Kvarvarande mängd För att dela upp A-täkter i sand- och grustäkter kan uppgifter om materialsammansättningen i TDS, eller kunskap hos täkthandäggare eller producent användas. Alternativt klassas täkten efter materialsammansättningen i den grusavlagring där täkten ligger, så som den finns registrerad i SGUs Grusarkiv som finns hos länsstyrelsen. I Skåne tog arbetet med att uppdatera TDS en stor del av projekttiden, men bedömdes som helt nödvändigt för att kunna presentera ett resultat. För att kunna använda uppgifterna i TDS i en GIS-applikation, kopierades uppgifterna till ett annat databasformat. Uppdelningen i sand- och grustäkter genomfördes i Skåne av täkthandläggarna som i många fall hade en personlig kännedom om täkternas materialsammansättning. I det fall sådan kunskap saknades användes SGUs Grusarkiv som stöd. I det fall täkten låg i en förekomst med mer än 50 procent sand enligt uppgift i Grusarkivet betecknades den med sand. 11

13 Dagens produktion och användning av ballast Produktion Produktionen av ballast sker i täkter, vid fristående krossanläggningar och vid återvinningsanläggningar av olika slag. Ur TDS hämtas uppgifter om täkter och fristående krossanläggningar. Uppgifter om anläggningar för återvinning kan finnas i länsstyrelsens register över miljöfarlig verksamhet. så k an man gör a Tillståndsgiven mängd (miljoner ton) Grus Sand Uppgifter om dagens produktion kan presenteras i tabeller och kartor. Uppgifterna kan avse faktisk produktion fördelad på täkttyp (materialslag), exploatör (för att belysa konkurrens) eller kommun. Det kan också vara intressant att redovisa potentiell årsproduktion i termer av tillståndsgivna (kvarvarande) mängder fördelade på (kvarvarande) tillståndstid. I Skåne redovisades den potentiella produktionen av grus och sand enligt figuren till vänster som visar tillståndsgivna mängder naturgrus i giltiga tillstånd vid respektive år, fördelade på tillståndens löptid. Den streckade linjen motsvarar det regionala miljömålet för uttag av naturgrus år 2010 och den prickade linjen ett bedömt långsiktigt behov av sand. För att bedöma produktionen av återvunnen ballast utgick man i Skåne från produktionsuppgifter från de täkter som hade tillstånd för återvinning och miljörapporter från de B-anläggningar därutöver som hade tillstånd att återvinna avfall. En större C-anläggning i Malmö kontaktades också. Användning och försörjningsområden Ballast för olika användningsområden kräver olika egenskaper. Det gör att marknaderna inom vilka man kan förvänta sig en fungerande konkurrens skiljer sig åt för olika typer av ballast. Länsstyrelsen bör skaffa sig en bild av vilka marknader som finns etablerade. I princip ska en sådan bedömning utgå från vad ballastanvändarna inom länet bedömer som möjliga leverantörer. Antalet användare är dock stort och ofta tillfälligt, varför bedömningen i första hand får grunda sig på de uppgifter som ballastproducenterna lämnar vid den årliga rapporteringen av produktionsuppgifter. I de flesta län bör en telefonkontakt tas med ett antal producenter för att säkerställa att länsstyrelsens bild överensstämmer med producenternas. Någon delmarknad för sand finns inte idag i de flesta län men genom att kontakta samtliga anläggningar som producerar fabriksbetong, betongvaror och torrbruk kan en aktuell bild av hur dessa industrier ordnar sin materialförsörjning skapas, vilket ger vägledning för bedömningen av det framtida behovet av sand. så k an man gör a Ring upp producenterna och fråga var deras största kunder finns och vilka de uppfattar som konkurrenter. Lägg särskild vikt vid förhållandena i närheten av länsgränsen, där producenterna har uppgifter om in- och uttransporter som länsstyrelsen inte alltid besitter. Betongtillverkarnas uppgift om varifrån deras ballastmaterial hämtas noteras särskilt. I Skåne lades arbetet att bedöma dagens inflöde av ballastmaterial till länet, samt den framtida potentialen till sådan införsel, ut på en konsult (ref. 9). Kostnaden för detta uppgick till ca kronor. 12

14 Framtida behov av ballast Det framtida behovet bör uppskattas för två tidshorisonter år 2010, då det regionala miljömålet för uttag av naturgrus ska vara uppnått och år 2025, då generationsmålet att naturgrus endast nyttjas när ersättningsmaterial inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområdet ska vara uppnått. Det framtida behovet beräknas på grundval av dagens användning på marknaden, med de begränsningar som ges av miljömålet. Behovet av ballast allmänt Det finns ingen långsiktig tendens till ökad eller minskad efterfrågan på ballast i samhället. Efterfrågan på ballast i ett län kan därför grovt bedömas med utgångspunkt från de genomsnittliga leveranserna de senaste åren, så som de framgår i TDS, korrigerade med uppgifter om in- och utförsel till och från länet. Över tiden kan efterfrågan antas följa befolkningsutvecklingen, med eventuella avvikelser för större regionala infrastruktursatsningar eller förändringar i exporten av ballastmaterial. För att upprätthålla konkurrens på ballastmarknaden krävs att det finns många producenter representerade på marknaden och att det möjliga utbudet vid varje tidpunkt är större än efterfrågan. Det innebär att de tillståndsgivna mängderna i befintliga täkttillstånd hela tiden måste överstiga de faktiska leveranserna. Förhållandet mellan tillåtna och faktiska leveranser skiljer sig från län till län. När den framtida efterfrågan på ballast bedömts, ska en bedömning göras av vilket utbud, i termer av tillståndsgivna mängder, denna efterfrågan motsvarar. så k an man gör a Illustrera de tre senaste årens leveranser, korrigerade för in- och utförsel, i samma diagram som de tillåtna årliga uttagen i givna tillstånd. Beräkna ett genomsnitt av de tre årens tillåtna uttag och gör en framskrivning av behovet med hänsyn till SCBs prognos för länets befolkningsutveckling. Korrigera framskrivningen uppåt med hänsyn till om länets leveranser till grannlän och utlandet bör eller kan öka, om införsel från grannlän kan förväntas bortfalla och om byggandet kan förväntas öka mer än befolkningsutvecklingen. Korrigera nedåt vid de omvända förhållandena. Bedöm därefter om det finns anledning att Produktion i täkter Återvinning Införsel Potential i befintliga tillstånd Behov öka de tillåtna uttagen i förhållande till de faktiska leveranserna, t.ex. för att öka konkurrensen. Redovisa framskrivningen av behovet grafiskt, t.ex. som i diagrammet till vänster som visar produktionen och tillståndsgivna mängder per år i ett län med en förväntad befolkningstillväxt på 1 procent per år i miljoner ton. I Skåne antogs att varje invånare använder 10 ton ballast per år totalt såväl år 2010 som år Detta är ca 20 procent mer än vad som faktiskt levererats i Skåne under de senaste åren. Någon bedömning av vilket behov av tillståndsgivna mängder detta motsvarar gjordes inte. 13

15 Behov av sand Dagens leveranser av naturgrus i form av sand överstiger vad som ryms inom miljömålet, och de kan därför inte ligga till grund för en bedömning av vilket behov av sand som ska tillfredsställas i framtiden. Länsstyrelsen har istället att bedöma hur stor användning som ryms inom generationsmålets formulering användningsområden där ersättningsmaterial inte kan komma i fråga. Såväl bedömningen av vilka användningsområden som ryms inom miljömålets formulering, liksom vilka mängder som kan komma att efterfrågas, är öppet för tolkningar. SGU har tolkat det som att användningsområden där det idag används krossat berg någonstans i Sverige, inte ryms inom miljömålet. Med denna avgränsning är sand <2 mm för framställning av fabriksbetong och betongvaror den användning som sett över landet representerar de största volymerna. Efterhand som sanden får karaktären av en specialprodukt för allt färre användare, kommer det möjliga marknadsområdet för en leverantör att växa. Redan idag säljs sand till vattenfilter och golfbanor över hela landet. Finns det stora sandtillgångar inom ett län kan en nuvarande eller framtida exploatör komma att leverera betydande mängder. så k an man gör a I Skåne togs dagens produktion av betong (fabriksbetong och betongvaror) och torrbruk till utgångspunkt för bedömningen av de framtida behoven av sand. Samtliga anläggningar som tillverkar fabriksbetong, betongvaror och torrbruk, tillfrågades om hur mycket de producerat det senaste året. Betongtillverkarnas produktionsvolymer räknades om med ett gemensamt recept (nedan) till ett teoretiskt behov av sand, medan torrbruk antogs bestå till två tredjedelar av sand. Tillsammans gav detta ett sandbehov som uppräknat med befolkningsutvecklingen ska tillfredsställas år Det antogs att all betong idag tillverkas enligt recept A och att den år 2025 istället skulle tillverkas enligt recept B i tabellen nedan. Teoretiska betongrecept, kg/m 3 A B Cement Vatten Grus 0 8 mm Sten 8 16 mm Sand 0 2 mm Kross 2 8 mm TOTAL Framtida försörjning med ballast Behovet av ballast år 2010 och 2025 så som det bestämts ovan ska tillfredsställas på något sätt. I första hand finns de täkter som fortfarande har tillstånd vid dessa tidpunkter och de materialmängder som då återstår. I övrigt måste material hämtas från nya täkter (ibland belägna på samma plats som de täkter som finns idag), genom ökad återvinning eller från platser utanför länet. Allt material berg, morän, sand och återvinningsmaterial som bedöms vara tekniskt och ekonomiskt möjligt att använda som ballastråvara, redovisas på kartor. Avvägningen mellan materialförsörjningsintresset och motstående intressen görs i scenarioform i avsnittet överväganden och scenarier. 14

16 Ballast allmänt Befintliga täkter m.m. Kvarvarande mängder inom befintliga tillstånd 2010 respektive 2025, i berg- och moräntäkter samt bedömning för varje täkt av möjligheterna att ta ut mer material än vad nuvarande tillstånd medger redovisas. Bergtillgångar efter vissa kriterier Förutom kvaliteten på berget är tillgänglighet till väg och närhet till avsättningsområde kriterier för att bedöma användbarhet. Moräntillgångar efter vissa kriterier Förutom moränens sammansättning är tillgänglighet till väg och närhet till avsättningsområde kriterier för att bedöma användbarhet. Befintliga eller sannolika återvinningsbara avfallsmängder Under denna rubrik ryms överskott från infrastrukturbyggande, sten- och gruvindustrins överskott, askor och slagger från olika industrier liksom bedömda volymer återvinningsbart byggavfall. Industriella rester redovisas som en resurs på den plats där de uppstår, medan bygg- och rivningsavfall och överskottsberg och -jord redovisas vid de anläggningar där de kan bearbetas till säljbara produkter. Infrastruktur som medger införsel från platser utanför länet Att bygga den framtida ballastförsörjningen på materialtillförsel utifrån förutsätter, förutom i gränstrakter, tillgång till hamn- eller järnvägsterminaler. Befintlig eller utvecklingsbar infrastruktur sätter därför gränserna för hur mycket som kan hämtas utanför länet. så k an man gör a Länsstyrelsen har genom avtal tillgång till SGUs olika geologiska databaser. Ur de rikstäckande databaserna kan man utläsa bl.a. bergart, var berget går i dagen, tunt jordtäcke på berg, morän, isälvsavlagringar och andra sand- och grusförekomster. Dessa databaser är generellt alltför översiktliga för att kunna bedöma kvaliteten på berg och morän i detalj. Inom befolkningstäta områden finns bergkvalitetskartor framtagna som visar bergets användbarhet som ballast. Grusarkivet är en databas som innehåller uppgifter om naturgrusförekomster och grusets kvalitet över nästa hela landet. Vissa moränområden och bergförekomster lämpliga som ballastråvara finns också i grusarkivet. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning finns i en rikstäckande databas på översiktlig nivå. Det är i alla län fullt möjligt att utläsa var berggrunden utgörs av urberg som är blottat eller täckt med tunt jordtäcke. Sådana områden, liksom områden med grov morän kan antas rymma möjliga täktlägen. Ytterligare prioriteringar kan göras med utgångspunkt från var större tätorter är belägna och närheten till väg. Osäkerheten om bergets kvalitet, utrymme för hänsynstagande till lokala intressen, liksom möjligheterna att upprätthålla konkurrens är faktorer som talar för att relativt stora områden bör markeras som preliminärt intressanta för ballastutvinning. Om länsstyrelsen har tillgång till särskilda materialinventeringar eller om områden finns utpekade i befintligt planeringsunderlag eller i kommunala översiktsplaner bör detta underlag naturligtvis nyttjas. Statens geotekniska institut, SGI, genomförde år 2001 på uppdrag av SGU en rikstäckande inventering av restprodukter från industrianläggningar som bedömdes vara möjliga att använda som ballastråvara (ref. 10). Denna inventering kan erhållas från SGU. I Skåne redovisades allt urberg med tunt jordtäcke samt en befintlig inventering av morän som möjliga platser för täkter. Som möjliga återvinningsmängder redovisades av SGI inventerade industrier tillsammans med upplag från stenindustrin som identifierats vid en tidigare inventering. 15

17 Sand Befintliga sandtäkter, kvarvarande mängder (2010 respektive 2025) Endast de täkter som bedöms vara sandtäkter ingår bland de täkter som redovisas som resurser för den framtida försörjningen med ballast. Täkter som huvudsakligen innehåller grus, med tillstånd till utvinning bortom 2010, antas upphöra vid tillståndstidens utgång eller då tillståndsgivet material är utbrutet. Sandtillgångar efter vissa kriterier Vad som ska uppfattas som sandtillgångar ska i likhet med andra ballasttillgångar bedömas efter vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna. så k an man gör a I SGUs Grusarkiv som länsstyrelsen disponerar är grusförekomster större än m 3 redovisade, med uppgift om materialsammansättning. I Skåne markerades alla tillgångar i Grusarkivet med >50 procent sand som sandtillgångar. Hushållning med mark och vatten och relevanta miljömål De intressen som enligt länsstyrelsens erfarenhet kan komma i konflikt med en större bergtäkt redovisas, tillsammans med länsstyrelsens bedömning av i vilken utsträckning de olika intressena kan samordnas genom lämplig lokalisering, detaljutformning eller genom tekniska skyddsåtgärder. Redovisningen kan begränsas till de geografiska områden som innehåller lämpliga tillgångar enligt föregående avsnitt. De viktigaste allmänna intressena som tar mark- och vattenområden i anspråk anges i miljöbalken 3 och 4 kap, samt i PBL 2 kap. Bakgrunden till dessa allmänna intressen och hur de bör värderas framgår av Boken om översiktsplan (ref. 5). Intressen som inte räknas upp i lagstiftningen men som har relevans för bedömningen av lämplig lokalisering av täkter är vattenförsörjning och s.k. tysta områden. I övrigt innebär olika typer av områdesskydd oftast begränsningar för möjligheterna att utvinna ballast. Värderingen av om utvinning av ballast i en bergtäkt kan komma att påtagligt skada eller försvåra för ett visst annat intresse inom samma område innefattar avvägningar av politisk natur som i idealfallet har varit föremål för offentlig debatt. Resultatet av detta kan i vissa fall avspegla sig i de kommunala översiktsplanerna. Andra underlag för en sådan värdering är tidigare täktärenden där motstående intressen behandlats. Det är väsentligt att både plan- och miljöenhet vid länsstyrelsen (motsvarande) bidrar vid framtagande av detta underlag. så k an man resoner a Allmänna intressen i 3 kap miljöbalken Stora opåverkade områden Alt 1: Avsikten med bestämmelsen i miljöbalken är att det är en kvalitet att området är opåverkat. Det utgör i sig inget hinder att etablera en störande verksamhet. I vissa fall, t.ex. i storstadsområden med många konkurrerande intressen, kan det vara sådana ostörda områden som är möjliga att använda för etablering av en bergtäkt. Alt 2: Stora opåverkade områden bör om möjligt inte tas i anspråk utan förbli opåverkade. De ligger också långt från större bilvägar vilket gör dem mindre lämpliga för etablering av täkter. Ekologiskt känsliga områden Ekologiskt känsliga områden är i allmänhet olämpliga som områden för täkter. 16

18 så k an man resoner a Jord- och skogsbruk Jordbruksmark är normalt inte lämplig som bergtäkt men kan komma ifråga som sandtäkt. Med en lämplig efterbehandling går det att fortsätta att bedriva jordbruk på området. Skogsmark som tas i anspråk för täkt kan återgå till skogsbruk efter lämplig efterbehandling. Rennäring Rennäringen kan störas av täktverksamhet. Särskilt vid samlingsplatser och vadställen längs flyttleder bör täkter undvikas. Natur- och kulturvärden samt grönområden kring tätorter För områden av riksintresse för natur- och kulturvård finns beskrivningar av vilka värden som motiverat riksintresseförklaringen och möjligheterna att bedriva en bergtäkt får värderas mot bakgrund av dessa beskrivningar. Detsamma gäller i princip i övriga naturvårdsområden och i kulturvårdsområden. Ett visst motsatsförhållande finns mellan ett områdes användbarhet för friluftsliv och en bergtäkt. Båda intressena kan dock tillgodoses genom anpassningar under drifttiden och genom en för friluftslivet lämplig efterbehandling. Mineralutvinning Områden med industrimineral eller berg med särskilt goda egenskaper bör inte användas för vanliga ballasttäkter. Reststen från sten- och mineralindustri kan dock ge ett gott tillskott av ballast. Områden lämpliga för torvbrytning kommer normalt inte i konflikt med bergtäkter. Industrier, kommunikationer och andra anläggningar Möjligheten att låta en bergtäkt öppna i ett område som senare kan komma att användas för en anläggning bör prövas positivt. Ibland kan brytningen ingå som en del av utförandet av själva anläggningen, och den prövas då enligt PBL, väglagen etc. Det är då inte fråga om en täkt i juridisk mening och uttagen av ballastmaterial får underordna sig den färdiga anläggningens tidplan och utformning. Allmänna intressen i miljöbalken 4 kap En bergtäkt får komma till stånd endast om det inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden eller om det finns särskilda skäl (miljöbalken 4 kap 1 ). Vid bedömning av vad som kan utgöra påtaglig skada kan de avvägningar som kommunerna gjort i sina översiktsplaner vara ett stöd. Utvinning av ballast utgör normalt inte ett särskilt skäl i lagens mening. Allmänna intressen enligt PBL 2 kap Bebyggelse och detaljplanelagda områden De störningar som uppstår vid driften av en bergtäkt gör att det finns behov av ett skyddsavstånd mellan en bergtäkt och bebyggelse. I Bättre plats för arbete, Boverkets allmänna råd 1995:5 (ref. 11), anges ett riktvärde för skyddsavstånd till bebyggelse på 500 meter. I Hushållning med berg och grusmassor (ref. 6) redovisas att erfarenheterna talar för ett skyddsavstånd på meter till samlad bebyggelse. Andra allmänna intressen Vattenförsörjningen Vid sidan av de anläggningar för vattenförsörjning som ryms inom miljöbalken 3 kap, bör också geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skyddas (ref. 12). Dessa formationer utgörs i allmänhet av grusavlagringar som inte kommer i konflikt med en bergtäkt. Tysta områden Ljudmiljön i natur- och kulturmiljöer är en viktig kvalitet som nämns i flera fastställda miljömål. En samverkansgrupp bestående av representanter från flera myndigheter har tagit fram en metod för att inventera bullerfria områden och värdera deras ljudkvalitet. Arbetet sammanfattas i Naturvårdsverkets rapport nr 5440 (ref. 13). Etablering av en bergtäkt kommer i konflikt med ambitionen att etablera ett tyst område. 17

19 så k an man resoner a Områdesskydd enligt miljöbalken 7 kap I områden som omfattas av områdesskydd framgår det normalt av bestämmelserna för området om det är möjligt att bedriva täktverksamhet inom dessa. Speciellt för Natura 2000-områden är att även påverkan på området från verksamhet utanför detsamma ska prövas. De områdesskydd som räknas upp i miljöbalken är följande: Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Biotopskyddsområde Växt- och djurskyddsområde Strandskyddsområde Miljöskyddsområde Vattenskyddsområde Natura 2000-områden I Skåne redovisades riksintressen enligt miljöbalken 3 kap för naturvård, kulturvård, friluftsliv och värdefulla mineral, riksintressen enligt miljöbalken 4 kap samt geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjningen enligt SGUs bedömning, samt nationalparker, naturreservat, vattenskyddsområden, strandskyddsområden, natura 2000-områden och Ramsar-områden. Regionala miljömål Regionala miljömål som kan tänkas påverka materialförsörjningen bör lyftas fram och sambandet mellan det aktuella målet och materialförsörjningsfrågan tydliggöras. så k an man gör a Mål som innebär minskade utsläpp från transporter eller minskat trafikbuller påverkas av hur täkter lokaliseras. Detsamma gäller mål om grundvattenskydd. Mål som rör återvinning eller tillvaratagande av restprodukter kan påverka behovet av framtida täkter. Överväganden och scenarier Med kännedom om det framtida behovet av ballastmaterial, de möjliga vägar som står till buds för att möta behovet och de begränsningar som ges av miljömål och konkurrerande anspråk på markanvändning, är det länsstyrelsens uppgift att peka ut hur försörjningen med ballastmaterial bör lösas under tiden fram till år Varje förslag på lösning måste för att få genomslag förankras bland ballastproducenter och kommunerna i länet. I en fråga som många inte har någon tydlig bild av, kan det vara svårt att ta ställning till ett framlagt förslag om man inte känner åtminstone något alternativ. För att tydliggöra alternativa lösningar och ge förutsättningar för konstruktiva synpunkter, bör länsstyrelsens förslag utformas som två eller flera scenarier. Ett scenario är inte en prognos, utan en bild av en möjlig framtid bland flera. Scenarier är ett arbetsredskap för att tydliggöra vägval, och bör utformas med tanke på detta. Varje scenario ska med andra ord inte innehålla fullständiga avvägningar på alla punkter. Viktigare är att frågor där det är känt att det finns skilda ståndpunkter kommer till uttryck. Scenarierna sänds sedan ut på remiss och med ledning av de synpunkter som lämnas formar länsstyrelsen ett färdigt underlag. Till detta avsnitt finns tipsen samlade i bilaga 1 som beskriver alternativa scenarier så som de kan presenteras i en remiss. 18

20 Förutsättningar för samtliga scenarier Det färdiga underlaget bör dels peka ut den strategiska inriktningen för materialförsörjningen, dels de områden som bör hållas tillgängliga för utvinning och hantering av ballastmaterial. De scenarier som konstrueras kan alltså skilja sig åt antingen vad avser inriktning eller lokalisering, eller en kombination av dessa båda. Följande förutsättningar bör gälla för samtliga scenarier. 1. Två typer av ballast hanteras, ballast allmänt och sand 2. Behoven av ballast inom länet år 2010 respektive 2025 såsom de bedömts ska tillgodoses. Strategiska frågor Som ett första steg i uppbyggnaden av scenarier bör de fyra frågeställningarna nedan behandlas och antingen besvaras entydigt, eller hållas öppna som grund för konstruktion av scenarier med (delvis) olika inriktning. Hur ser framtidens ballastmarknad ut? Den bild av materialförsörjningen som är giltig idag behöver inte vara giltig för all framtid. Förändrade relativpriser och en förändrad värdering av miljöpåverkan från transporter i relation till andra allmänna intressen kan resultera i större eller mindre försörjningsområden än idag. Därmed ändras också förutsättningarna för vilka företag som kan konkurrera med varandra på samma marknad. Det är ingen självklar utgångspunkt att länets materialförsörjning ska ske inom länets gränser, eller att länets mineralresurser ska förbehållas det egna länets invånare. Ett beslut om att minska uttagen ur täkter till under de bedömda framtida behoven kan kompenseras med att konstatera att det finns resurser att föra in ballast i länet i form av hamnkapacitet under överskådlig tid i en utpekad hamn. En satsning på ballastindustrin inom länet som exportindustri kräver även det tillgång till hamn. Ska befintliga täktlägen utnyttjas innan nya täkter öppnas? De täkter som finns idag har vid något tillfälle lokaliserats efter en avvägning mot motstående intressen. Oavsett om värderingarna av olika intressen förändrats sedan dess är det ett faktum att störningar och intrång från en befintlig verksamhet har större acceptans hos allmänheten än samma störningar från en nyetablerad verksamhet. Det kan därför finnas anledning att utnyttja de platser där täkter bedrivs idag, och vars materialinnehåll motsvarar framtidens behov, så länge materialet räcker. I scenarioform kan denna värdering tillåtas slå igenom med olika styrka för att därigenom göra denna beslutsfaktor tydlig. Vad är viktigast, materialförsörjningen eller? Ballast är tungt och förbrukas i stor mängd. Varje ökning av transportavstånden ger ökade kostnader och miljöpåverkan i form av utsläpp till luft. Ur utvinningssynpunkt är det därför alltid lämpligast att lokalisera täkter så nära avsättningsområden oftast tätorter som de geologiska förutsättningarna medger. Ofta finns dock andra intressen som gör anspråk på samma områden. En avvägning måste därför ske, baserad på det synsätt som redovisats av länsstyrelsen i föregående avsnitt. Antingen sker denna avvägning i generella termer på den strategiska nivån eller så behandlas frågan vid värderingen av enskilda områden lämpliga för ballastutvinning. 19

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Metodik för regional materialförsörjningsplanering (Redovisas 20141215) tillämpning av metodiken och användning av karttjänst. (Plan klar 20141215)

Metodik för regional materialförsörjningsplanering (Redovisas 20141215) tillämpning av metodiken och användning av karttjänst. (Plan klar 20141215) Metodik för regional materialförsörjningsplanering (Redovisas 20141215) Stödja länsstyrelserna vid tillämpning av metodiken och användning av karttjänst. (Plan klar 20141215) Kartlägga processen Länsstyrelsens

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2006:6. Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2006:6. Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2006:6 Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län Miljöenheten, Länsstyrelsen i Södermanlands

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Länsstyrelsen i Västerbotten Miljöbalksenheten 901 86 Umeå Samråd om behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning för Avfallsplan/Strategi

Läs mer

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Presentation vid Berg och Grus 2011 Per-Olof Johansson Miljöbalken, 9:6 b (ändring 2009) n En täkt får inte komma tillstånd om: 1.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Ballast ett samhällsbehov

Ballast ett samhällsbehov handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län.

Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län. 1(5) Datum: 2013-02-07 Beteckning: 2013:68 Till berörda Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län. (tidigare

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

Uppgiftsskyldighet vid täkt och stenkrossrörelse

Uppgiftsskyldighet vid täkt och stenkrossrörelse RÅD OCH RIKTLINJER 1984:2 Uppgiftsskyldighet vid täkt och stenkrossrörelse - allmänna råd NATURVÅRDSVERKET 1 ISBN 91-7590-215-X ISSN 0347-5506 Ansvarig utgivare Ingvar Bingman, Naturvårdsverkets informationsenhet

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375

Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 294 Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Förslag till system för insamling av produktionsuppgifter för entreprenadberg

Förslag till system för insamling av produktionsuppgifter för entreprenadberg DELREDOVISNING Förslag till system för insamling av produktionsuppgifter för entreprenadberg Amanda Baumgartner mars, 2015 SGU-rapport: 317-1681/2013 Omslagsbild: Entreprenadberg från ombyggnation av riksväg

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(7) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(7) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(7) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen. PROTOKOLL 1(5) Byggnadsnämnden 2008-11-19 Byggnadsnämndens arbetsutskott Au 455 Dnr 85233 Delbetänkande PRÖVNING AV VINDKRAFT (20U 2008:86) Remiss från KS2008/461-40 BESLUT Byggnadsnämnden överlämnar nedan

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete

Läs mer

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands

Läs mer

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning Uppföljningen är utförd av Emma Sigvardsson under våren 2008, viss redigering av text är därefter gjord av Katarina Wallinder Projektets

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Nyheter från Naturvårdsverket

Nyheter från Naturvårdsverket Nyheter från Naturvårdsverket Berg- och grussymposium Oskarshamn 3-4 maj 2012 Annika Ryegård prövning och regelgivning Ingrid Johansson Horner tillsynsvägledning och annan vägledning Naturvårdsverket Swedish

Läs mer

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning

Läs mer

Slutföring av påbörjad metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering samt plan för stöd till länsstyrelserna

Slutföring av påbörjad metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering samt plan för stöd till länsstyrelserna Sveriges geologiska undersökning 1(6) DELRAPPORTERING 2 AV REGERINGSUPPDRAG: Slutföring av påbörjad metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering samt plan för stöd till länsstyrelserna I

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Presentation MinBaS dagen

Presentation MinBaS dagen MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,

Läs mer

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring

Läs mer

Seminarium 2009. Vindkraft

Seminarium 2009. Vindkraft Seminarium 2009 Hotell Continental, Stockholm Vindkraft Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket Vår syn på vindkraft Miljöpåverkan generellt liten, men tänk på Olägenheterna av ljud, vibrationer, ljus och skuggor

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

Resurseffektivisering och minskade transporter förslag till hur insamling av produktionsuppgifter från entreprenadberg kan utformas

Resurseffektivisering och minskade transporter förslag till hur insamling av produktionsuppgifter från entreprenadberg kan utformas regeringsrapport Resurseffektivisering och minskade transporter förslag till hur insamling av produktionsuppgifter från entreprenadberg kan utformas december 2015 SGU-rapport 2015:39 Dnr 317-1681/2013

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Tidigare ställningstagande

Tidigare ställningstagande 2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Information till dig som vill söka tillstånd till täkt

Information till dig som vill söka tillstånd till täkt Allmänt Information till dig som vill söka tillstånd till täkt Det krävs tillstånd enligt 9 kap miljöbalken (MB) för att få bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter.

Läs mer

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm 2009-10-17

Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm 2009-10-17 Länsstyrelsen i Stockholms län ÖVERKLAGAN Box 22067 104 22 Stockholm 2009-10-17 Överklagan hos Miljödomstolen av Miljöprövningsdelegationens inom Länsstyrelsen i Stockholms län beslut 2009-09-22 avseende

Läs mer

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Ansökningarna skall ha den struktur som beskrivs nedan. Om den information som skall lämnas i olika avsnitt är alltför omfångsrik skall sökanden även tillhandahålla

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom

Läs mer

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,

Läs mer

Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1

Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1 1 Miljönämnden 2008 02 21 12 1 Dnr 2008 0170 Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1 Ärendebeskrivning Miljönämnden har erhållit rubricerat

Läs mer

2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist

2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist UNDERLAG FÖR SAMRÅD (6 KAP 4 MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Gladö kvarn inom fastigheterna i Björksättra 1:3 och Gladö 76:5 i Huddinge kommun, Swerock AB. 2012-07-04 Upprättad av: Jenny

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer