Naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen en ny riktning för förskolan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen en ny riktning för förskolan?"

Transkript

1 Barn- unga- samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen en ny riktning för förskolan? Science in the modified curriculum a new tendency for preschool? Johanna Eriksson Kim-Anh To Förskollärarexamen 210 hp Datum för slutseminarium Examinator: Camilla Löf Handledare: Magdalena Öhrfelt Sjöstrand

2 Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka följder den reviderade läroplanen för förskolan från 2010, kan innebära för förskolans verksamhet med tanke på det förändrade utbildningssystemet. Förskolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och lyder under Skollagen (SFS 2010:800). Våra frågeställningar är: Enligt vilken anledning har förändringarna av målen i den reviderade läroplanen för naturvetenskap gjorts? Vilka följder kan förändringarna få för innehållet i förskolans verksamhet? Studien är baserad på en textanalys med inriktning av innehållsanalys där texter tolkas och analyseras. Dessa problematiserar vi med hjälp av hermeneutikens fem olika tolkningssituationer i kombination med Gert Biestas resonemang om läroplaner (Biesta, 2011). Vi kom fram till att förskolan är på väg mot den mätkultur som redan omfattar resten av den obligatoriska utbildningen i Sverige, med fokus på högre kvalité och kompetens. Vi menar att en mer resultatorienterad utbildning i förskolan kan leda till ökad fokus på mätning av kunskaper, vilket i sin tur kan medföra negativa följder för barns lärande och utveckling. Vi kom även fram till att det är viktigt att granska styrdokumenten och inte bara fokusera på hur verksamheten brister i förhållande till målen, vilket kan leda till ett skuldbeläggande av yrkeskåren förskollärare. Nyckelord: förskolan, lärande, läroplaner, naturvetenskap, skollag och styrdokument.

3

4 Förord Denna studie har varit utmanande och lärorik för oss att genomföra och vi har lärt oss nya saker som kommer till nytta i vårt kommande yrke, det vill säga kunna förhålla oss kritiska till styrdokumenten. Båda författarna har varit lika delaktiga genom hela arbetsprocessen, vi vill tacka oss själva för att inte ha gett upp under denna arbetsgång. Ett stort tack till nära och kära som har varit stöttande under hela denna period. Johanna Eriksson Malmö, augusti 2015 Kim-Anh To

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING BAKGRUND Den ursprungliga läroplanen träder fram Naturvetenskap i förskolans läroplan Nordiska läroplaner som jämförande exempel TIDIGARE FORSKNING LÄRANDEFOKUSERAD INRIKTNING FÖR BARNS UTVECKLING BARNS KUNSKAPER KARTLÄGGS METOD METODVAL URVAL ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TEORETISKT PERSPEKTIV BIESTAS RESONEMANG OM LÄROPLANER BEGREPP ANALYS REGERINGENS FÖRSLAG TILL ÄNDRAT ÄMNESINNEHÅLL Regeringens förslag till Skolverkets uppdrag Regeringens motivering till förändringarna i läroplanen Kvalitétsutveckling i förskolans verksamhet DEN REVIDERADE SKOLLAGEN INKLUDERAR FÖRSKOLAN Förskolan ska vila på en vetenskaplig grund LÄROPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRSKOLAN Promemorians dubbla budskap i jämförelse med läroplanen Naturvetenskapsmålens intentioner Vetenskapliga begrepp i målen gällande naturvetenskap Den vetenskapliga formuleringen av naturvetenskap i Norden DISKUSSION SLUTSATS METODDISKUSSION VIDARE FORSKNING REFERENSER... 33

6 1. Inledning Vi ska titta på naturvetenskapsmålen i läroplanen för förskolan för att vi uppfattar ämnet naturvetenskap som svårhanterat bland en del pedagoger ute i förskoleverksamheterna som vi tidigare haft erfarenhet av från vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Därmed ska vi titta på hur dessa mål skiljer sig åt mellan den ursprungliga läroplanen från 1998 och den reviderade som började gälla år 2011, då nya formuleringar av en del mål i läroplanen har tydliggjorts och har lett till ökat fokus på ämnesinnehållet (Utbildningsdepartementet, 2010). Läroplansmålen för förskolan definieras dock som strävandemål och inte som uppnåendemål som det är i skolans läroplan. Vi ska titta på Skollagen (SFS 2010:800), den ursprungliga läroplanen (Lpfö 98) och den reviderade (Lpfö 98, rev 2010), propositionen (U2008/6144/S) (Uppdrag till statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan) och promemorian (U2010/4443/S) (Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan) som ligger till grund för den reviderade läroplanen från 2010, för att kritiskt kunna granska målen med naturvetenskapligt innehåll och problematisera vilka följder den förändrade läroplanen kan medföra för den svenska förskolan. Vårt syfte är att föra en diskussion och göra en problematisering av vad de nya formuleringarna kan innebära för förskolans verksamhet. Eftersom den svenska förskolan på senare år har förändrats och skolan är ett centralt debattämne i den politiska sfären, blir frågan viktig att lyfta. Kravet på ökade ämneskunskaper har betonats i förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010). Studien kommer även att sättas i ett nordiskt sammanhang för att exemplifiera hur nordiska läroplaner för förskolan är formulerade i relation till den svenska förskolan. De metodredskap vi kommer att använda i analysen utgår från hermeneutikens fem olika tolkningssituationer (Bergströms & Boréus, 2012) och Gert Biestas resonemang om läroplaner (Biesta, 2011). 1

7 1.1 Syfte och frågeställning Målen i läroplanen för förskolan har fått nya formuleringar (Lpfö 98, rev 2010). Genom dessa ändringar uppstår reflektioner hos oss om vad som har påverkat besluten om förändringarna av de naturvetenskapliga målen, men även vilka bakomliggande intentioner som finns för formuleringarna. Syftet med denna studie är att diskutera vad den reviderade läroplanen kan medföra för verksamheten i förskolan. Den huvudsakliga frågan som kommer att behandlas i studien är: Enligt vilken anledning har förändringarna av målen i den reviderade läroplanen för naturvetenskap gjorts? Vår underfråga blir: Vad kan de reviderade målen för naturvetenskap innebära för innehållet i förskolans verksamhet? 1.2 Bakgrund För att ge förståelse för hur läroplanen för förskolan arbetades fram, presenteras nedan en kortfattad historisk tillbakablick. Underlaget för den första läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är propositionen (1997/98:93). Enligt Skolverket (2014) är läroplanen ett politiskt styrdokument som förskolan ska lyda under och ska följa de riktlinjer som anges Den ursprungliga läroplanen träder fram År 1996 flyttades förskoleverksamheten från socialdepartementet över till det nuvarande utbildningsdepartementet. Enligt propositionen (1997/98:93) betonade en idé om det livslånga lärandet, vilket kan tolkas som ett förslag där barns betydelse i samhället och deras rätt till omsorg och lärande blev tydliggjort. Förskolan lyftes fram som en startpunkt för detta livslånga lärande. Regeringen ansåg att det var viktigt att förtydliga förskolans pedagogiska roll, eftersom den sociala miljön och det pedagogiska stöd som barn finner i förskoleverksamheten ansågs ha en betydelse för deras fortsatta lärande och utveckling (Proposition 1997/98:93). Det livslånga lärandet kan definieras med hjälp av Dahlstedt & Fejes (2014) tolkning: 2

8 Förmågan att ständigt reflektera över sig själv i förhållande till den omgivande världen, och att dela dessa reflektioner i dialog med andra, är ett av de mest centrala kännetecknen för det livslångt lärande subjekt som undervisningen har till syfte att fostra (s. 32). Enligt citatet kan det livslånga lärandet tolkas som att det ska genomsyra läroplanen för förskolan, då regeringen lyfte fram det som en startpunkt för barns lärande och utveckling (Proposition 1997/98:93). En läroplan för förskolan kan leda till att verksamhetens kvalitét utvecklas på en hög och jämn nivå (Proposition 1997/98:93, s. 8). En förskoleverksamhet av god kvalitet skrivs fram som en avgörande faktor för välfärdspolitiken, därmed är förskolan det första steget i barns framtida lärande som ska fortlöpa genom hela skolgången (ibid.). Propositionen (1997/98:93) resulterade i att förskolan fick sin första läroplan år 1998, och detta var alltså början på att förskolan blev en del av det svenska utbildningssystemet Naturvetenskap i förskolans läroplan Mål för naturvetenskap har funnits med i den ursprungliga läroplanen från 1998, dock har de inte haft en lika framträdande roll som nu i och med den reviderade läroplanen, vilken trädde i kraft 2011 (Utbildningsdepartementet, 2010). I Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010), beskrivs bakgrunden till förändringarna som skett i läroplanen. Syftet med naturvetenskap i förskolan är enligt dokumentet att barnen ska få huvudsakliga ämneskunskaper, i matematik, språk och naturvetenskap (Utbildningsdepartementet, 2010). Till exempel ska barnen skapa en förståelse för vad hållbar utveckling är. Enligt Thulins (2011) tolkning innebär hållbar utveckling samhällets behov av människors engagemang och kunskaper kring sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer och deras förhållande till varandra. Thulin (2011) poängterar förskolans förutsättningar att kunna bidra till en viktig del av barns lärande och utveckling i relation till attityder, kunskaper och lärdomar om naturvetenskap som kan stämma överens med regeringens antydande om ökade ämneskunskaper (Utbildningsdepartementet, 2010). 3

9 1.2.3 Nordiska läroplaner som jämförande exempel En jämförelse av läroplanerna presenteras för att synliggöra om det finns likheter och skillnader av naturvetenskapsmålen i de olika läroplanerna. I avsnittet kommer länderna att beskrivas i separata stycken för att sedan dra paralleller till målen i den svenska läroplanen. Danmarks förskolor fick år 2004 Lov om pædagogiske læreplaner (Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund, 2015). En undersökning gjord av PISA (Program for International Student Assessment) visade att danska barn hade ett lågt resultat av inlärning gällande kunskaper, vilket ledde till ett ställningstagande i den danska utbildningsdebatten och påverkade diskussionen om utbildningens betydelse i Danmark (Broström, 2006). Enligt Danmarks styrdokument ska varje förskola utforma en egen läroplan en gång om året, med sex utgångspunkter. Utgångspunkterna är personlig kompetens, social kompetens, språkutveckling, motorisk utveckling, naturvetenskap och naturliga vardagliga fenomen och kulturell värdegrund (Broström, 2006). Danmark har inga specifika nationella mål (alla förskolor har samma riktlinjer) gällande naturvetenskap, utan använder sig av allmänna utgångspunkter för ämnet. Varje verksamhet ansvarar för att utforma sina egna mål utifrån utgångspunkterna (ibid.). Temat naturvetenskap beskrivs sammanfattningsvis som ett fokus mot naturvetenskapliga fenomen, i första hand inom ämnet biologi (t.ex. växter och djur) (Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund, 2015). Norges läroplan, Rammeplan for barnehagen (2013), är liksom den svenska reviderad och den senaste versionen började gälla år Norge har en starkare betoning på lek och lärande och mindre fokus på utveckling och omsorg i relation till den svenska läroplanen. Styrdokumentet utgår från sju ämnesområden som är kommunikation, kropp, konst, etik, närmiljö, natur och antal (Vallberg Roth, 2014a). Norges naturvetenskapliga mål omfattas av förståelsen för djur och natur, samt naturens betydelse för matproduktion, skapa erfarenheter och experimentera om den fysiska världens fenomen och är mål att sträva efter (Rammeplan for barnehagen, 2013). Islands läroplan kallas för Lekskola (The Icelandic National Curriculum Guide for Preschool, 2012). Island utgår från sex punkter som är literacy, hållbarhet, hälsa och 4

10 välfärd, demokrati och mänskliga rättigheter, jämlikhet och kreativitet (Vallberg Roth, 2014a). I Islands läroplan är inte målen för naturvetenskap lika framträdande som de övriga nordiska länderna, då målen beskrivs enkelt som förståelse och respekt för naturen och relateras till temat hållbarhet (The Icelandic National Curriculm Guide Preschools, 2012). Beteckningen förskola används inte i Finland för de vill göra en tydlig skillnad mellan förskoleundervisningen och småbarnsfostran, där av fick läroplanen namnet Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005). Läroplanens ämnesinriktade mål utgår från sex kategorier, matematik, naturvetenskap, historia, samhälle, estetik, etik och religion (Vallberg Roth, 2014a). Finlands läroplan (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005) utgår från att barnen ska lära känna naturen och få experimentera genom att verksamheten ger kännetecken för den naturvetenskapliga inriktningen (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005). Utifrån de nordiska länderna är Sverige det enda landet som har begreppen kemiska processer och fysikaliska fenomen av naturvetenskapsmålen i läroplanen, (Lpfö 98 rev, 2010). De övriga ländernas mål för naturvetenskap påminner om Sveriges oreviderade läroplan för förskolan från år Målen har förändrats i den svenska reviderade läroplanen och omfattar ett större område av naturvetenskap än vad det tidigare har gjort och ger en detaljrik områdesbeskrivning av målen än i den ursprungliga läroplanen. 5

11 2. Tidigare forskning I följande kapitel kommer vi att redogöra för ett urval av tidigare forskning av relevans för vår studie. I följande avsnitt beskrivs vidare vilka eventuella följder av en mer lärandefokuserad inriktning i förskolans verksamhet kan få för barns tidiga utveckling och lärande. Vi lyfter här resonemanget med hjälp av en studie från Singapore. I sista avsnittet i kapitlet kommer en beskrivning hur kartläggning och bedömning av barn kan påverka deras fortsatta lärande och utveckling. 2.1 Lärandefokuserad inriktning för barns utveckling Sverige är således det enda nordiska landet som har begreppen fysikaliska och kemiska processer skrivna i Lpfö 98 (rev 2010), vilket innebär ett närmande till de formuleringar som finns i skolans läroplaner och alltså mer skolförberedande än förut. Enligt Thulin (2011) är förskolan det första steget i skolsammanhang och en viktig grund för barns kunskaper i deras utveckling och lärande. Thulin (2011) tillägger att barns kunskapsutveckling inom ämnet naturvetenskap kan ses i relation till samhällets önskningar om en förändring. I citatet beskriver Thulin (2011) betydelsen av naturvetenskap i förskolan ses naturvetenskap främst som en självklar del av världen av själva livet och som något barn möter lika ohämmat och med lika stor självklarhet som de möter språk- eller samhällsvetenskap eller en lust att leka (s. 39). I följande stycke kommer ett exempel från Singapore gällande ett överdrivet fokus på barns tidiga lärande och även hur barn kan uppleva ett allt för målstyrt lärande. Forskning från Singapore (Ebbeck & Chan, 2011) visar hur landets regering vill förbättra förskolan genom att införa nya regleringar. Forskningen menar att fokus på att höja kompetensen och kvalitén i utbildningen har spridit sig till andra länder, vilket har inspirerat landet till ett tidigt lärande och utveckling för barn (Ebbeck & Chan, 2011). Singapore vill införa en förskola som liknar den svenska förskolan, det vill säga där barnen är aktiva mottagare av kunskaper och lär sig genom lek samt har en central roll i det egna lärandet. Läraren ska också stötta och väcka barnens intresse vilket är i motsats till hur landet har haft det tidigare, då läraren var budskapsbärare och barnen var passiva mottagare (Ebbeck & Chan, 2011). 6

12 I Singapore har den nya läroplanen skapat debatt om lärandet, då föräldrarna motsätter sig det nya förslaget från regeringen. I följande citat uttrycks föräldrarnas oro gällande förändringen och förskolans dilemma i förhållande till föräldrarnas önskningar. The views of parents continue to dominate the early childhood scene in Singapore where the requirements of successful transition to primary school, as perceived by parents, force kindergartens to implement curricula that reflect an academic approach to learning. As a consequence, kindergartens and their teacher forced to bow to the demands of parents (Ebbeck & Chan, 2011, s. 459). Förskolan måste ta hänsyn till individuella krav från föräldrarna och Ebbeck & Chan (2011) påpekar att barn behöver tid för justering av lärandet. Generellt accepteras det att barn snabbare kan anpassa sig efter justeringar än vad de vuxna kan (ibid.). I följande citat uttrycks det vad som kan bli resultatet av om barnet utsätts tidigt för ett akademisk lärande. Critics of the Singapore education system say that it puts too much pressure on the children, and that they have very little time for fun. Zakaria (2006) writes that though Singapore s children perform very well in standardised test and the country is ranked first in global science and math scores of children. Very few students attain top rankings years later. Zakaria points out how Singapore has a result-oriented, examfocused education system in which learning is something to love and engage in when enthusiasm is totally absent (Ebbeck & Warrier, 2008, s. 248). Ett resultat av forskningen är att en för tidig akademisk inriktning kan orsaka stress och press och hämma barnens framtida lärande. Detta exempel från Singapore kommer att bidra till vår studie med en problematisering och ett synliggörande av vad en lärande fokuserad inriktning kan medföra för barn i förskolans verksamhet i Sverige. 2.2 Barns kunskaper kartläggs I föregående avsnitt kan vi se en internationell tendens på att barns lärande riktas ner i åldrarna. Enligt Pramling Samuelsson (2010) vill politikerna ha bevis på hur samhället kan gynnas av satsningen på barns tidiga lärande och utveckling i förskolan. Pramling 7

13 Samuelsson (2010) menar att kartläggning och tester utgår från barns kognitiva egenskaper kring lärandet, och går ut på att mäta vad barn kan och klarar av vid ett tillfälle. Mätning i utbildningen kan beskrivas som att vi vuxna vill se hur barn utvecklas och lär sig i förskolan. Pramling Samuelsson (2010) menar att processen att mäta är styrd av någon (t.ex. politiker) utanför förskolans verksamhet för att kunna bedöma var i utvecklingen och lärandet barnen befinner sig. Vilket kan betyda att den ena utvärderingsstudien efter den andra lockar och utvecklar intresset i samhället för bevis av utbildningen. Följden kan bli att förskolor försöker klara målet som mätningen avser istället för att ha fokus på barns lärande generellt. Pramling Samuelsson (2010) poängterar kartläggning som ett sätt att få kontroll över barns lärande och utveckling. Enligt Dahlberg & Moss (2008) har denna utveckling av kartläggning påverkat förskolan, och gett en stor inverkan på hur styrdokumenten formulerats från den politiska sektorn inom skolväsendet. Följande citat kan ytterligare förklara hur kvalitétsutvecklingens inverkan har med samhällsförändringen att göra: Vi lever i mätningens tidevarv och tidstypiska fenomen är kvalitetssäkring, kundnöjdhet, evidens, mål- och resultat styrning samt nyckelkompetenser som varje medborgare anses behöva i ett livslångt lärande. I takt med en så kallad hårdnande internationell konkurrens har blickarna också vänts mot de yngre barnen. I sammanhanget råder ett ökat intresse för dokumentation och bedömning av förskolebarns lärande och kunnande (Vallberg Roth, 2014b, s. 103). Vallberg Roth (2014b) menar att utbildningen har påverkats av en hård internationell konkurrens som riktar mer fokus på de yngre barnens lärande och utveckling. Thulin (2011) anser att förskolan är en naturlig plats som skapar möjligheter för barns tidiga möten med naturvetenskap. Barns lärande av naturvetenskap kan synliggöras till exempel genom dokumentation som kan användas som verktyg för en mål- och resultatstyrning i förskolan. I nästa kapitel presenterar vi vårt val av metod med hjälp av vilken vi även ska presentera vårt resultat. 8

14 3. Metod I det här kapitlet kommer vi att presentera vilken metod vi har valt för att analysera och kritiskt granska naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen och övriga dokument som läroplanen grundar sig på. 3.1 Metodval Studien utgår från innehållsanalys som är en form av textanalys. Innehållsanalys betyder att texters innehåll analyseras på ett strukturerat sätt, det vill säga att vi tittar på mönster i de olika dokumentens texter (Bergström & Boréus, 2012). Vår empiri består av olika typer av dokument, det vill säga propositionen (U2008/6144/S), Skollagen (SFS 2010:800), promemorian (U2010/4443/S) och läroplanen (Lpfö 98 & Lpfö 98 rev, 2010). I vår textanalys gör vi tolkningar av de insamlade dokumenten. Hermeneutiken betyder läran om hur texter kan tolkas och hur läsning kan förstås. En text kan förstås eller göras på ett visst sätt beroende på vilka erfarenheter läsaren har. Texten kan få en ny innebörd beroende på vem som är textens uttolkare, till exempel vi i detta fall. Vi har valt en hermeneutisk tolkningsmetod för vår innehållsanalys. I hermeneutiken används fem olika tolkningssituationer (element) som ska tas hänsyn till (Bergström & Boréus, 2012). Texten är ett av de fem olika elementen (Bergström & Boréus, 2012). I vår studie består den av olika dokument som läroplaner, Skollagen och propositioner och promemoria. Avsändaren kan vara enstaka personer eller en större sammansatt grupp exempelvis en myndighet (Bergström & Boréus, 2012). I denna studie är avsändaren regeringen och Skolverket som är en myndighet som ansvarar för läroplanen. Mottagaren kan också vara enstaka personer eller en större sammansatt grupp (Bergström & Boréus, 2012). Mottagaren kan till exempel vara förskollärarna. På gruppnivå kan det handla om förskolans verksamhet. Uttolkaren fungerar också som en mottagare fast med andra glasögon. Det beror på vad som ska tolkas i en tolkningssituation (Bergström & Boréus, 9

15 2012). Uttolkaren i denna studie är vi som med kritiska glasögon granskar läroplanen i relation till vår fråga i studien. Det sociala sammanhanget utgår från var och i vilket sammanhang texten framställs eller används (Bergström & Boréus, 2012). Var texten framställs går att relatera till utbildningsdepartementet som har ansvaret för verkställandet av läroplanen. I förskolan ska läroplanen sedan styra verksamheten. 3.2 Urval Naturvetenskapsmålen i både den ursprungliga och reviderade läroplanen (Lpfö 98 & Lpfö 98, rev 2010) för förskolan är en del av vår studie. Vi intresserar oss särskilt för revideringen av naturvetenskapsmålen, detta för att kunna diskutera vilka intentioner som kan ligga till grund för formuleringarna och vilka följder de eventuellt kan få för förskoleverksamheten. Nedan ser vi hur målen tidigare har sett ut samt hur de ser ut idag. Naturvetenskapsmålen i den ursprungliga läroplanen löd: Förskolan skall sträva efter att varje barn, utvecklar förståelse av sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur (Lpfö 98, s. 9) Naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen lyder: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö 98, rev 2010, s. 10). Verktyget för vår analys är en innehållsanalys som är en form av en textanalys för att kritiskt granska styrdokumenten som består av Skollagen, läroplanen, propositionen och promemoria. Urvalet av dokumenten har valts ut för att vi anser det är dessa dokument 10

16 som läroplanen vilar och grundar sig på. Innehållsanalysen blev vårt val för att skapa ett tolkningsutrymme till de dokumenten som vi har använt oss av under studiens gång. Detta med hjälp av hermeneutikens fem olika tolkningsaspekter. Analysen kan då visa hur fokus har förändrats i läroplanen och även att ett större fokus på intentioner kring att lärandet kan synas svagt. Innehållsanalysen möjliggör en fördjupad jämförelse mellan den ursprungliga läroplanen och den reviderade läroplanen gällande naturvetenskapsmålen. 3.2 Etiskt förhållningssätt Utifrån vår beskrivning av metod och urval av mål och dokument vill vi visa vårt etiska förhållningssätt genom att referera till offentlighetsprincipen (Regeringen, 2013) som omfattar de dokument vi har som underlag till vår studie. Då vår forskningsetik inte behövts ta hänsyn på samma sätt till sekretess och etiskt förhållningssätt som om vi hade använt oss av intervjuer och dokumentation. Hänsyn har istället tagits till att vi inte skuldbelägger någon, utan vi problematiserar endast vårt insamlade material utifrån hermeneutikens tolkningsmodell. En allmän handling är ett dokument (t.ex. Skollagen och läroplanen 98, rev 2010) som tillhör en offentlig verksamhet, vilket kan betyda att det är ett inkommit dokument eller ett formulerat dokument som också kan förvaras av en myndighet (t.ex. utbildningsdepartementet) (Vetenskapsrådet, 2015). Enligt Vetenskapsrådet (2015) behöver vi inte ta hänsyn till sekretess för att vi endast har använt oss av offentliga handlingar. I nästkommande kapitel kommer en diskussion om vad en läroplan är för något och en beskrivning av Gert Biestas teoretiska begrepp och resonemang, detta med hjälp av vilka vi diskuterar och problematiserar resultatet av en innehållsanalys. 11

17 4. Teoretiskt perspektiv I detta kapitel kommer en förklaring, problematisering och diskussion om Biestas (2011) teoretiska resonemang om vad en läroplan är för något. Biestas (2011) begrepp behandlar övergripande syfte och mål med utbildningen så som det uttryckts i läroplaner och andra styrdokument (Skollag och Skolverket). Valet av Biestas teori grundar sig i att han konkretiserar möjliga följder av förändringar som sker inom utbildningssammanhang, men även för att hans begrepp passar in i vår innehållsanalys och vår problemformulering. Biestas begrepp (2011) blir därför vårt analysverktyg. En läroplan är ett politiskt dokument som styr riktningen för skolsammanhanget och grundar lärandemålen för verksamheten (Skolverket, 2014). I relation till vår studie kan Lpfö 98 (rev 2010) beskrivas enligt Jonssons (2013, s. 22) tolkning: Lärandet kopplas i den reviderade läroplanen till mer specifika kunskaper som anses relevanta för alla barns lärande i förskolan, fastän målen är att sträva efter och inte mål att uppnå. Biestas centrala begrepp kommer vi nu att ge en kort beskrivning av, medan det senare i kapitlet kommer en mer ingående förklaring av begreppen. Kvalificering Utbildningen ska tillföra individen kunskaper och kompetenser men det kan även bidra till att öka den ekonomiska utvecklingen och tillväxten inom arbetsmarknaden (Biesta, 2011). Socialisering Individen blir påverkad av sociala, kulturella och politiska värderingar genom till exempel utbildning som vi relaterar till vår egen studie (Biesta, 2011). Subjektifiering En vidareutveckling av socialisering som handlar mycket om regler/ordningar medan subjektfiering handlar om att individen ska kunna tänka själv utifrån dessa regler/ordningar som finns, till exempel ett barn i en barngrupp i förskolan (Biesta, 2011). Evidens Vetenskapliga bevis som grundar sig på kontrollerade studier till exempel OECD:s PISA (Programme for International Student Assassment), som bör ha en viss inverkan på utbildningens utveckling och hur den ska fungerar 12

18 (Biesta, 2011). 4.1 Biestas resonemang om läroplaner Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är Biestas (2011) resonemang om läroplaner vad utbildningens syfte kan vara och vad ett ökat fokus på kunskaper och mätning kan ge för följder för utbildningens utformning. Genom Biestas problematisering av mätning i utbildningen ska vi sedan föra en diskussion om detta i relation till våra frågor i studien. Biesta (2011) menar att ökat fokus på mätning kan medföra att det blir det som går att mäta som värderas som värdefull kunskap. Förskolans verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund (SFS 2010:800), vilket medför att förskolan kan bedömas ha en högre eller lägre kvalitét av vad mätningarna visar. Biesta (2011) menar att resultatet av den kunskap vi mäter kan väga tyngre i verksamheten än det som inte bedöms på samma sätt, fast det som inte bedöms kan vara minst lika värdefullt, till exempel barns naturliga förståelse för naturen. Biesta (2011) menar att utbildningen inte bara ska effektiviseras utan också skapa en diskussion om mätningens värde som ska ge ökade kunskaper för barns lärande i utbildningen. Vidare med Biestas (2011) resonemang om läroplaner och begrepp ska vi bidra med en problematisering om förskolan befinner sig i en skolifieringsprocess, som en följd av förändringarna av bland annat naturvetenskapsmålen i läroplanen för förskolan. 4.2 Begrepp I detta avsnitt kommer vi att presentera Biestas (2011) begrepp som vi använder för att problematisera dokumenten, det vill säga läroplanerna (Lpfö 98 & Lpfö 98, rev 2010), Skollagen (SFS 2010:800), propositionen (U2008/6144/S) och promemoria (U2010/4443/S). För att kunna problematisera läroplanen för förskolan måste vi skilja på utbildningens tre egenskaper som Biesta (2011) använder; kvalificering, socialisation och subjektifiering. Det gäller att vara distinkt med hur begreppen står i relation till varandra. Begreppen kan inte ses separata utan sker mer eller mindre i samverkan med varandra till exempel socialisation i relation till kvalificering (Biesta, 2011). 13

19 Kvalificering innebär att tillföra barn lärdomar, kvalifikationer, uppfattningar som bidrar till något specifikt, framförallt kunskap (Biesta, 2011). Enligt Biesta (2011) är kvalificering en av de viktigaste faktorerna för utbildningspolitiken, som har en relation till arbetsmarknad och ekonomi. Kvalificering gäller således också för dem som är utanför arbetsmarknaden och inte bara för de som arbetar. Kvalificering handlar också om politiska frågor och andra sociala färdigheter som spelar roll för att kunna vara en aktiv medborgare (ibid.). Begreppet kan inkludera moraliskt ansvar till exempel gällande hållbar utveckling i samhället som kan betyda ansvara om naturen och hantera sopsortering samt som medborgare att göra rätt för sig. Det andra begreppet Biesta (2011) använder sig av är socialisation, som hänger samman med att utbildningen kan påverka individer genom att bli en del av den sociala, kulturella och politiska kontexten, som bidrar till att individen blir en del av ett samhälle. Socialisation kan överföras genom att normer och värderingar sätts i relation till kulturella eller religiösa traditioner eller för andra sociala funktioner (Biesta, 2011). Socialisationen kan också vara indirekt genom outtalade meningar i till exempel läroplanen inom utbildningssektorn. Det outtalade kan uttryckas som den dolda läroplanen, som i sin tur betyder att det inte är några nedskrivna regler, normer och värden som egentligen finns i utbildningssammanhang, som både lyfter de önskvärda och icke-önskvärda egenskaperna hos individerna (Biesta, 2011). Socialisationens roll i utbildningen är att barnen blir påverkade av existerande bestämmelser om det är att vara och vad som får göras i till exempel förskolans verksamhet. Utbildningssektorn blir då som en viktig del för att bevara kulturer och traditioner (Biesta, 2011). Subjektifiering handlar om att individen blir ett subjekt (Biesta, 2011). Begreppet kan förstås som en förutsättning för individualisering. Det betyder att individen inte är beroende av andra regler utan verkar som ett subjekt i en större grupp, vilket kan beskrivas med ordet individualisering (Biesta, 2011). Subjektifiering skulle kunna tolkas som ett sätt för individen att tänka kritiskt kring beslut som ska tas och att vara självständigt ansvarig för sina handlingar i en social ordning. Biesta (2011) menar att all utbildning ska bidra till subjektifieringsprocesser som eventuellt kan göra så att barn, ungdomar och vuxna som håller på att utbilda sig blir självständiga och kritiskt tänkande i både åsikter och i görandet (Biesta, 2011). Begreppen som har beskrivits 14

20 ovan utgör en central del av analysen genom att de kan bidra till vår reflektion om vad den reviderade läroplanen kan medföra för verksamheten i förskolan. Evidensbaserad utbildning har fått en betydande roll eftersom mätstudier har ökat markant kring skolans resultat exempelvis OECD:s PISA (Program for International Student Assessment) (Biesta, 2011). Ökningen av mätstudier kan ses som en mätkultur där allt fler länder kan inspireras av att mäta resultatet eller utfallet av sin utbildning (ibid.). Ordet evidens har sin härkomst i det medicinska fältet där forskning är en viktig grund för till exempel hur ett läkemedel ska prövas fram eller vilka behandlingsmetoder som är framgångsrika, men detta sätt har nu även gått över till utbildningsområden exempelvis förskola och skola (Biesta, 2011). En evidensbaserad utbildning syftar till att driva forskning och praktik närmare varandra (Biesta, 2011). Evidensbaserad praktik innebär att forskning ska visa vad som fungerar till exempel hur skolmålen uppnås för bästa möjliga resultat. Dock kan forskningsresultat bara visa vad som redan har fungerat i den aktuella situationen då prövningen pågick (ibid.). Resultatet kan inte bara baseras på testtillfället, eftersom vad som fungerar eller inte alltid framgår ute i praktiken (Biesta, 2011). Enligt Biesta (2011) bör forskning därför inte bara granska det pedagogiska arbetet utan även de utbildningsmål som finns, i relation till vår studie handlar det om att granska de lärandemålen som finns i läroplanen för förskolan till exempel naturvetenskapsmålen. En tolkning av Biestas evidensbegrepp kan vara att mätning av utbildningen har påverkats av begreppet evidens som i förskolans verksamhet kan innebära kravet på dokumentation och skärpning av ämnesinnehåll. Skollagen (SFS 2010:800) uttrycker i 5 att förskolan ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. 15

21 5. Analys I analysen har vi utgått från de teoretiska begrepp och resonemang som vi har beskrivit i föregående kapitel för att problematisera vår empiri, det vill säga läroplanen, Skollagen, propositionen (Uppdrag till statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan) och promemoria (Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan). Läroplanen kommer också att ställas i relation till Skollagen eftersom förskolan lyder under Skollagen, som i sin tur anger att verksamheten i förskolan ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund (SFS 2010:800). För att utforma en relevant tolkningssituation av de olika dokumenten kommer vi att utgå från hermeneutikens fem olika tolkningsaspekter och fokus kommer att vara på uttolkaren och avsändaren (Borgström och Boréus (2012), som vi har redogjort för i metod avsnittet. Först kommer Skollagen som sammanställts av utbildningsdepartementet, som i sin tur gett Skolverket i uppgift att framställa en reviderad läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet är huvudansvarigt för publicering och utgivning av alla läroplaner. Vi kommer nedan att analysera varje dokument var för sig, och vi har rangordnat dokumenten i analysen. Rangordningen har skett i enlighet med hur uppdraget av läroplanen har fördelats och hur förslaget blivit till, och till sist hur den bearbetades innan den fastställdes för utskick, detta är då ansvarsfördelningen för hur en läroplan blev till. I första avsnittet analyseras propositionen (U2008/6144/S), därefter analyserar vi Skollagen (SFS 2010:800) som förskolan lyder under och till sist läroplanerna (Lpfö 98 & Lpfö 98, rev 2010) som grundar sig på de nämnda dokumenten (propositionen och Skollagen). 5.1 Regeringens förslag till ändrat ämnesinnehåll År 2008 gav regeringen i uppdrag till utbildningsdepartementet att utarbeta ett förslag till ändringar i förskolans läroplan 98 (Lpfö 98). Argumenten till ändringarna var att förskolan så tidigt som möjligt bör erbjuda pedagogiskt stöd för det enskilda barnets utveckling kring matematik och språk (Proposition U2008/6144/S). Förstärkningen av matematik och språk kan relateras till naturvetenskap som också har förstärkts i 16

22 förskolans reviderade läroplan Regeringen har gått ut med ett förslag till Skolverket och belyser att Förutom språket kan förskolan stimulera den matematiska utvecklingen samt intresset för naturvetenskap och teknik och därmed stimulera barns kunskapsutveckling (Proposition U2008/6144/S, s. 2). Målet med att revidera läroplanen var att höja kvalitén i förskolan (Proposition U2008/6144/S). Regeringen ger förslag till Skolverket att ändringar ska ske, som i sin tur leder arbetet vidare till förskolorna som ska uppfylla de reviderade målen i läroplanen, då förskollärarna är aktörerna som ska genomföra arbetet, och de blir då en del av en socialiseringsprocess. Barnen i förskolan socialiseras genom målen i Lpfö 98 (rev 2010) eftersom barnen blir en del av sociala, kulturella och politiska värderingar (Biesta, 2011). Ur en kvalificeringsaspekt kan det handla om att höja kunskaperna inom ämnet naturvetenskap, men det kan även ha en politisk inverkan till exempel genom att lära barn om hållbar utveckling och hur det påverkar oss individer i samhället och världen i framtiden (Biesta, 2011). Förskolan kan betraktas som en arena för naturvetenskapligt lärande, vilket ska introduceras så tidigt som möjligt för att barnen ska kunna skapa sig en förståelse för ämnet och varför det görs Regeringens förslag till Skolverkets uppdrag I propositionen (U2008/6144/S) (Uppdrag till statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan) redovisas förslagen som har utarbetats utifrån aktuell forskning om hur barn lär sig och hur de utvecklas. Regeringens (Proposition U2008/6144/S) önskan har varit att målen för naturvetenskap ska kompletteras och därmed tydliggöras. Regeringen (Proposition U2008/6144/S) anser att förändringarna av målen är viktiga för att läroplanen ska kunna fylla sin uppgift för verksamheten som ett inspirerande styrdokument. Förändringarna i läroplanen ska också leda till att stärka förskolans pedagogiska verksamhet och på så sätt ska verksamheten också höjas ambitionsmässigt (ibid.). Regeringen ville att förtydligandet av läroplanen även skulle ske på grund av att potentialen till barns lärande inte tidigare har tagits till vara i förskolans verksamhet (Proposition U2008/6144/S). Läroplanen kan tolkas med hjälp av Biestas (2011) begrepp där utbildning syftar till för att kvalificera barnen genom förståelse och kompetens. Det handlar inte bara om att förbereda barnen inför de kommande skolåren och överföra kunskap, utan även om att se det i ett större perspektiv, där den ekonomiska aspekten spelar in. Det handlar då om att forma barnen 17

23 inför det kommande arbetslivet, och för att kunna ge dem förståelse och färdigheter som bidrar till att det blir accepterade individer i samhället (Biesta, 2011). Utifrån propositionen (U2008/6144/S) har vi kopplat samman Biestas begrepp om vad utbildningens syfte kan vara Regeringens motivering till förändringarna i läroplanen I Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010) formuleras bakgrunden till revideringen av målen i läroplanen. Regeringens intention är att det stärkta pedagogiska uppdraget och barns utveckling och lärande ska fortlöpa (Utbildningsdepartementet, 2010). En anledning till varför regeringen valt att belysa vikten på naturvetenskapsmålen är för att barnen ska få en så tidig upplevelse av ämnet som möjligt (ibid.). Ett sätt att se på varför naturvetenskapsmålen blivit reviderade är på grund av att möta samhället på ett önskvärt sätt där barnen ska lära sig att få en förståelse och kunna handla från grunden för en hållbar utveckling. Det vill säga att samhället ställer krav på hur individerna ska formas och bli. Enligt Skolverket (2014) är läroplanen ett politiskt styrdokument som förskolan ska lyda under och ska följa de riktlinjer som anges. Utifrån förändringarna kan naturvetenskap ha fått en större innebörd i svenska förskolan, då skolformen befinner sig i aktuella frågor kring miljö och det hållbara synsättet som ska främja samhället. Förskolans syfte kan tolkas som en verksamhet att kvalificera, socialisera och subjektifiera in barnen i samhället. Biesta (2011) menar att målet att kvalificera barnen är en av utbildningens absolut viktigaste funktioner och samtidigt ett av de största argumenten för att kunna ha en statlig betald utbildning. Att kvalificera kan förstås som ett sätt att utrusta barnen med kunskaper som kan komma till nytta i ett framtida arbetsliv. Utbildningen kan också bidra till att den påverkas av de normer och traditioner som skapas i samhället, och blir en central del av livet där kulturer och traditioner ska bevaras (Biesta 2011), vilket kan relateras till målen i förskolans läroplan. Att bevara kulturer och traditioner i utbildningen kan kopplas till Biestas (2011) begrepp socialisation, där barnen utifrån befintliga mönster och traditioner får lära sig hur de exempelvis ska vara och göra i samhället. Genom att utgå från socialisation kan förskolan tolkas som den plats där barnen får goda kunskaper för det som anses väsentligt (t.ex. naturvetenskap), där hållbar utveckling mer eller mindre kan ses som en tradition på grund av samhällets 18

24 fokus på att lära framtida problem. Barnen påverkas av förskolans verksamhet, vilket kan tolkas i relation till vad som uttrycks i följande citat. Syftet med naturvetenskap i förskolan är att barn ska grundlägga sina kunskaper om naturen och få förståelse för allt liv. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor och ska medverka till att barnen utvecklar kunskap om sin egen delaktighet i naturens kretslopp (Promemoria U2010/4443/S, s. 19) Kvalitétsutveckling i förskolans verksamhet I propositionen (U2008/6144/S) lyfts att det enskilda barnets resultat inte ska bedömas. Fokus ska istället riktas mot verksamhetens kvalité och hur den tillgodoser barnens utveckling i ett kollektivt sammanhang, för att bidra till att förskolan utvecklas hela tiden (Proposition U2008/6144/S). En värdering av barnens lärande och utveckling är en del av den information som behövs för att utvärdera verksamheten. Syftet är att kunna utmana barnens lärande och utifrån detta följa upp och utveckla verksamheten, inte mäta enskilda barns kunskaper eller färdigheter och jämföra dem med varandra (Proposition U2008/6144/S, s. 3). Vidare upprepas meningar om kvalitetsutvecklingsarbetet som i första hand ska utgå från förskollärarnas ansvar att använda passande metoder för arbetet (Proposition U2008/6144/S). Propositionen (U2008/6144/S) understryker att barns kunskaper inte ska mätas eller jämföras med andra barns, utan det är verksamheten som ska utvärderas och på sätt bidra till barns lärande och utveckling och föra verksamheten framåt. I propositionen (U2008/6144/S) står det inte uttalat om individuell bedömning av barns lärande, dock kan politiska intentioner vara det. Kontrasterna mellan barns tidiga utveckling i förskolan och grundskolan kan tolkas som känslig, därför kan uttrycket ska uppfylla målen i Lpfö 98 (rev 2010) kännas fel, vilket kan vara anledningen till återhållsamhet i formuleringar kring målen för barn i förskolan. Samtidigt uttrycker Pramling Samuelsson (2010) att politikerna vill se att det resulterar i att satsa på barns tidiga utveckling för att gynna framtidens resurser för en tillväxt i samhället, vilket kan tolkas som en motsägelse kring målen. 19

25 5.2 Den reviderade Skollagen inkluderar förskolan År 2011, den 1 juli infördes Sveriges nya Skollag (SFS 2010:800). Enligt Skollagen (SFS 2010:800) är förskolan en del av skolväsendet, vilket kan tolkas som att förskolan går mot ett närmande till den obligatoriska skolformen exempelvis grundskolan. I följande citat från Skollagen kommer idén om att förskolan befinner sig närmre till den obligatoriska skolformen stärkas då ordet ska (vår kursivering) framträder. Utifrån 1 kap. i 4 av Skollagens (SFS 2010:800) förklaring till vad utbildningens syfte är Att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Fokus i meningarna blir på ordet ska (vår kursivering) vilket framgår att barn ska (vår kursivering) skaffa och utveckla kunskaper och värden, som i sin tur ska (vår kursivering) bidra till barns utveckling och lärande. Formuleringen kan tolkas som en förvirring med Lpfö 98 (rev 2010) då målen är mål att sträva mot. Definitionen av elev i 1 kap. 3 (SFS 2010:800) skriver att barn i förskolan inte ska bli kallade för elever, då den endast omfattar barn som går i skolan. Tolkningen är att det finns en osynlig gräns för att inte koppla samman barns mål och elevers mål, som kan bli en känslig kontrast mellan vad barn ska och inte i förskolan. En problematisering av definitionen elev och barn kan kopplas samman med hur synen på Singapores förskola skiljer sig åt mellan regeringens och föräldrarnas syn på hur lärandet uppfattas för barn (Ebbeck & Chan, 2011). Föräldrarna i Singapore strävar efter ett akademisk inriktande lärande medan Singapores regering strävar efter ett pedagogiskt lärande istället för den nuvarande akademiska inriktningen (Ebbeck & Chan, 2011). Föräldrarna motsatte sig förändringen genom tydliga signaler om att deras önskan är en mer skolförberedande förskola (ibid.). En jämförelse med Singapores utbildningssituation kan vara att Sverige är på väg mot en mer akademisk inriktning, genom regeringens uttryckta förväntan på hur förskolan ska se ut som verksamhet. Förskolan i Sverige kan alltså tolkas vara en skolförberedande institution, men det finns ingen direkt uttalad mening om det Förskolan ska vila på en vetenskaplig grund Enligt 1 kap. 5 (SFS 2010:800) ska utbildningen vila på en vetenskaplig grund och tidigare beprövad erfarenhet. I följande citat förklarar Skolverket innebörden av vetenskaplig grund och evidens i skolsammanhang; Vetenskaplig grund innebär att 20

26 kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang Den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område är det som betraktas som evidens (Skolverket, 2013, s. 1). Utdraget kan tolkas som ännu ett steg närmre mot den obligatoriska skolformen. Enligt Biesta (2011) har kravet på en evidensbaserad utbildning ökat genom ett antal stora studier som baserats på kontroller av utbildningens resultat. Biesta (2011) uttrycker också att den evidensbaserade utbildningen gynnar framväxten av en mätkultur, vilket inte handlar om vad utbildningen ska leda utan istället riktas fokus mot en effektivitet kring utbildningsprocesser. Utvecklingen går mot ökat fokus på ytterligare innehåll till förmån för utbildningens syfte, då många länder utgår från studier till exempel OECD:s PISA (Biesta, 2011) kan exempelvis regeringen i Sverige använda dessa studiers resultat som underlag vid bestämmelser kring nationella målsättningar för den svenska utbildningen. Avsikten med studier som till exempel PISA är för att lyfta ett konkurrensbetonat perspektiv inom utbildningen (Biesta, 2011). I den reviderade läroplanen 98 (rev 2010) har ämnesmålen för naturvetenskap förtydligats, men också fått nya formuleringar. Med de reviderade målen uttrycks regeringens vilja att öka kompetensen och höja kvalitén inom förskolans verksamhet. Utifrån barns lärande och utveckling kan barns kompetenser mätas genom att verksamheten ska ligga i fokus för kvalitetssäkring (Proposition U2008/6144/S) exempelvis genom dokumentation. I 8 kap. 2 (SFS 2010:800) finns bestämmelsen om förskolans utbildningssyfte. Ett av syftena är att Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) kan det tolkas som att förskolan är en förberedande process inför den obligatoriska skolformen, fast målen uttrycks i läroplanen som mål att sträva mot kan intentionerna bakom texten vara annat. Biesta (2011) talar om hidden curriculum som uttrycks som den dolda läroplanen kopplad till begreppet socialisation. Betydelsen kan innebära att de grundläggande värden och normer som utbildningen är blir barnen en del av, vilket kan kopplas till både Lpfö 98 (rev 2010) och Skollagen (SFS 2010:800). Därmed kan det finnas intentioner i både läroplanen och Skollagen att mäta barns lärande i verksamheten, utan att det behöver vara synligt i de tryckta styrdokumenten. I följande 21

27 avsnitt kommer den ursprungliga och den reviderade läroplanen att analyseras i relation till varandra med en teoretisk förankring i Biestas begrepp och resonemang. 5.3 Läroplanen för den svenska förskolan Till sist kommer vi att analysera läroplanerna både den ursprungliga från år 1998 och den reviderade från år Målen som ska analyseras är naturvetenskap i både den reviderade (2010) och den ursprungliga läroplanen (1998), för att sedan möjliggöra en tolkning av hela läroplanen om hur följderna av utvecklingstendensen har blivit i utbildningssammanhang. Målen för den ursprungliga lpfö 98 (s. 9) var att: Förskolan skall sträva efter att varje barn, utvecklar förståelse av sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Medan de reviderade målen är (lpfö 98, rev 2010, s. 10): Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforskar, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Meningarna har förändrats och målen har kompletterats i den reviderade läroplanen Istället för att barn ska utveckla förståelse av sin egen delaktighet i naturens kretslopp har det lagts mer fokus på ord som intresse och förståelse (vår kursivering) för naturens olika kretslopp i den reviderade läroplanen. Den kompletterade meningen i den reviderade läroplanen kan tolkas som mer än att tydliggöra då meningen fått en helt ny innebörd, dels för att sin egen delaktighet (vår kursivering) har försvunnit men även att formuleringen kring naturens kretslopp har förändrats. Där prepositionen för naturens kretslopp ersatt med prepositionen i naturens kretslopp i Lpfö 98 (rev 2010). En tolkning av den nya formuleringen kan vara att barnen inte längre ska upptäcka sin 22

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola 2013-2014 Årets prioriterade mål Våra prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och skolförvaltning Lunds stad Skolområde Centrum Torn Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för förskolorna Holken & Kobjer Ansvarig förskolechef: Gunilla Cederholm Inledning

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Från barnomsorg till undervisning för barn Förskolan i förändring

Från barnomsorg till undervisning för barn Förskolan i förändring Akademin för utbildning kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ 007 15hp HT 2010 Från barnomsorg till undervisning för barn Förskolan i förändring From child care to education for children. Changes

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling

Läs mer

Bedömningsunderlag förskola

Bedömningsunderlag förskola 1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja

Läs mer

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Några utgångspunkter för projektet Små barns lärande i förhållande till: Läroplans- och skollagsförändringar Allmänna råd om systematiskt

Läs mer