FOKUS:FLEMINGSBERG. DE Slåss mot. UTBILDNINGAR FLYTTAR TILL FLEMINGSBERG Nu samlas fler ingenjörsutbildningar på Campus Flemingsberg.

Transkript

1 FOKU:FLEMINGBERG DECEMBER 2012 Foto: AB L DE låss mot sjukhussjukan En idé från vårdpersonal vid Karolinska Universitetssjukhuset kan drastiskt minska antalet vårdrelaterade infektioner i framtiden. Klartecken för pårväg yd pårvägen knyter samman södra tockholm. Tema: Innovationer UTBILDNINGAR FLYTTAR TILL FLEMINGBERG Nu samlas fler ingenjörsutbildningar på Campus Flemingsberg.

2 INLEDARE Vården som innovationsmotor i Flemingsberg Hela vård och omsorgssektorn är en outtömlig källa vad gäller kommersialiserbara produkt- och tjänsteinnovationer som kan göra skillnad i den dagliga verksamheten. Just nu fokuserar vi inom projektet Kraftcentrum Flemingsberg kring 40 potentiella affärscase med fokus på Medicinsk teknik. Alla inom de styrkeområden, regenerativ medicin, bild i vården, telemedicin och patientsäkerhet, där Flemingsbergs kliniska och akademiska verksamheter visar på toppklass och där det finns förutsättningar för kommersialisering. I projektet har vi knutit erfarna affärsarkitekter till oss vilka samtliga är aktivt verksamma i näringslivet och med väletablerade nätverk. Dessa personer har en mycket proaktiv roll ute på sjukhuset där de pratat med kliniker inom de valda styrkeområdena. Affärsarkitekterna är ansvariga för att stödja behovs- och idébärarna i nästa steg och bära processen framåt genom att koppla samman alla olika delar i innovationsstrukturen som krävs för att driva varje unikt potentiellt affärscase fram till en Nedslag: TIFTELEN FLEMINGBERG CIENCE affär. Affärsarkitekturen bygger på en integrerad innovationsutveckling där klinik, akademi, industri, entreprenörskap och finansiering arbetar tillsammans på daglig basis. På så sätt möjliggörs industriella samarbeten och nyföretagande. Projektet kombineras med etablering av traditionell inkubation och utbyggnad av cience-park verksamheten, och utvecklar Flemingsberg till en innovationsmotor för södra torstockholm med en etablerad modell för behovsdriven innovation. Att tillsammans med våra affärsarkitekter få vara med och arbeta med en integrerad innovations- och företagsutveckling är otroligt spännande och lärorikt. Vi hoppas att detta kommer generera många nya vårdutvecklande produkter och tjänster som kommer göra skillnad i den dagliga verksamheten och skapa tillväxt i hela tockholmsregionen. Följ med oss på resan som behovs-, idébärare eller intressent! Lena trömberg, Project Manager, Flemingsberg cience FOTO: PERNILLE TOFTE INNOVATIONER UR VÅRDEN VARDAG ILLUTRATION: LAE KARBOVIK tiftelsen Flemingsberg cience verkar för att stärka det innovativa företagandet i Flemingsberg genom integrerad innova tions - och företagsutveckling. Arbetsmodellen bygger på att företrädare för klinik, akademi, industri, entreprenörskap och finansiering tillsammans identifierar och utvecklar affärsidéer som bygger på kliniska behov, akademisk kunskapstillförsel och industriell relevans. Entreprenörer och fi nansiärer bjuds in för att skapa företag med starkt affärsfokus, erfarna grundarteam och god finansiering. tiftelsen kompletterar och utvecklar det befintliga innovationssystemet i Flemingsberg med affärserfarenhet. tiftelsen Flemingsberg cience grundare är tockholms läns landsting, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och ödertörns högskola. Läs mer på flemingsberg.se/science Kunskapsstaden Flemingsberg Flemingsberg cience tiftelsen Flemingsberg cience ska främja samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle i Flemingsberg. Bakom stiftelsen finns tockholms läns landsting, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och ödertörns högskola. Karolinska Institutet Karolinska Institutet är veriges enda universitet med renodlat medicinsk inriktning och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning. Här finns veriges bredaste utbud av utbildningar inom det medicinska området. Många av dem är förlagda till Flemingsberg. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus som tillsammans med Karolinska Institutet leder den medicinska utvecklingen i verige. Karolinska Universitets sjukhuset Huddinge har cirka anställda och är Huddinge kommuns största arbetsgivare. ödertörns Högskola ödertörns högskola har utbildning och forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan har även lärarutbildning med interkulturell profil. Här finns över registrerade studenter och 750 anställda, varav två tredjedelar är lärare/forskare. Majoriteten av lärarna har doktorsexamen. Karolinska Institutet cience Park Karolinska Institutet cience Park skapar en möjlighet för mogna eller nystartade företag att finna en etablering fysiskt nära den akademiska forskningen och utbildningen. I Flemingsberg driver Karolinska Institutet cience Park en starthus- och inkubatorverksamhet som är öppen för forskare och studenter. KUNgLIGA TEKNIKA HÖGKOLAN KTH svarar för en tredjedel av veriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. KTH kolan för teknik, medicin och hälsa finns representerade i Flemingsberg med såväl utbildning som forskning inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse. Centrum för teknik I medicin och hälsa Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet samt tockholms läns landsting. Målet är att bidra till utvecklingen av tockholmsregionen till ett världsledande kluster inom medicinsk teknik. Möt dessa och många fler på Vi utvecklar Flemingsberg tillsammans! Det sker en kraftsamling för Flemingsbergs utveckling. En ny stad för forskning, utbildning och företagande planeras och byggs. Ett arbete som går i linje med det utvecklingsprogram som tockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun gemensamt tagit fram för Flemingsberg. Visionen sträcker sig fram till år 2030 och Fokus Flemingsberg speglar två gånger per år utvecklings programmets fem huvuduppgifter. 2 Fokus: Flemingsberg

3 du att s första sömnlaboratorium... u att ns högskole...kasper elin-priset sökande till ödertörns högskola Trenden håller i sig med rekordmånga sökande. Inför vårterminen 2013 har närmare personer sökt till ödertörns högskola.resultatet innebär en ökning av antalet sökande med nio procent jämfört med motsvarande period förra året. ödertörns högskolas erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning är det program som fått flest förstahandssökande till våren. De program som lockar flest sökande totalt är två populära journalistikprogram, Journalistik med samhällsstudier och Journalistik och multimedia. På ödertörns högskola studerar idag över studenter på cirka 60 program och 250 fristående kurser. Mer info: sh.se Visste du att det nya studenthuset i Flemingsberg... Visste du att unik koncentration av högt utbildade och... NOTERAT IT-ministern föreläste om öppet internet IT- och energiminister Anna-Karin Hatt föreläste på ödertörns högskola i november. Temat var Ett öppet internet utvecklar människor och föreläsningen var öppen för alla. IT-ministern var inbjuden av ämnet medieteknik på ödertörns högskola för att ge sitt perspektiv på skolvärlden, utvecklingspolitik och nätneutralitet. Anna-Karin Hatt har tidigare såväl pluggat på ödertörns högskola som bott ett stenkast från Flemingsberg. Det känns nästan som att komma hem, inledde IT- och energiminister Anna-Karin Hatt. e hela föreläsningen på medietekniks blogg: mt.sh.se VITE DU ATT Flemingsberg rymmer idag en mångfald högt utbildade och kreativa människor. Här finns studenter vid KTH, ödertörns högskola och Karolinska Institutet. Foto: Andia Ghafouri/Regeringskansliet Visste du att Flemingsbergs färgstarka bostadsområde Visste du att varje år analyseras tusentals dopingprove Möt företagen Under våren kan du möta företagen som ryms inom Karolinska Institutet cience Park i Flemingsberg. Bolagen presenterar sig själva och varje möte avslutas med mingel. Målet är att stärka befintliga samarbeten och även öppna för nya konstellationer. Det här är ett sätt att förstärka gemenskapen och öka kunskapen om de olika teamens erfarenheter. amt visa vilka faciliteter vi kan erbjuda, säger Caroline Ekstrand, projektledare vid Karolinska Institutet cience Park. Presentationsserien har pågått under hösten i olna och fortsätter i Flemingsberg under våren. Håll koll på webbplatsen för exakta tider: sciencepark.ki.se Fastighetsbranschen drogs till Flemingsberg Resultatet efter veriges ledande mötesplats för fastighetsbranschen, Business Arena, var bättre än väntat, menar Edward Howard, vd för Arena Huddinge. Under de båda mässdagarna möttes besökarna av en monter som visade upp dagens kunskapsstad Flemingsberg. Här deltog investerare, entreprenörer, forskare, politiker och tjänstemän, samt flera ur fastighetsbranschen. Vi mötte ett starkt intresse för Flemingsberg under de två dagarna och många mötte upp vid de seminarier vi höll. Ett mycket lyckat resultat, säger Edward Howard. Dag två avslutades med ett studiebesök i Flemingsberg där deltagarna fick veta mer om den fysiska utvecklingspotentialen och de pågående och planerade byggprojekten. Fokus: Flemingsberg 3

4 » TEMA: INNOVATIONER Idag framgår det sällan vilken sorts kateter som används, trots att detta är ett krav. En viktig del av att minska antalet vårdrelaterade infektioner är nämligen teknikutvecklingen av nya ytskikt och material. 4 Fokus: Flemingsberg

5 TEMA: INNOVATIONER «törre spårbarhet kan minska sjukhussjuka Bättre dokumentation av hur katetrar används i vården kan drastiskt minska dagens vårdrelaterade infektioner. En idé från vårdpersonal vid urologiska kliniken vidareutvecklas nu tillsammans med Flemingsberg cience. Text: Magnus Pahlén Trogen Foto: Håkan Lindgren Vårdrelaterade infektioner, eller populärt uttryckt sjukhussjuka, är ett stort problem inom vården. En stor del av dessa är infektioner som orsakas av katetrar då användningen är dåligt dokumenterad och det långsiktiga ansvaret faller mellan stolarna. Det är otydligt vem som har ansvaret i de olika skedena och hur dokumentationen ska gå till. Vi har liknat detta vid ett pussel där alla har varsin bit men ingen tar ansvar för att sätta samman hela pusslet, säger Helena Thulin, sjuksköterska vid urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Tillsammans med Märta Lauritzen, chef för uroterapienheten vid urologiska kliniken, har hon utvecklat en idé för hur katetrarna bättre kan spåras och behandlingen övervakas. Ursprunget kommer ur en kartläggning de gjort av vården med urinkateter vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Innovationsplatsen. Idag är detta en löst sammansatt vårdkedja där dokumentationen sker i olika system. Den som börjar behandlingen har inte insikt i hur den slutar och den som avslutar vet inte alltid varför den började, säger Märta Lauritzen. Dagens dokumentation sker oftast genom kortfattade anteckningar i löptext, vilket gör den svår att överblicka. Inte minst med tanke på att flera olika yrkesgrupper i vården ska dela informationen. Idén rymmer därför en dokumentationsmodul som kan fungera tillsammans med en streckkodsläsare för att registrera vil- ken sorts kateter som används. Modulen kopplas till journalsystemet för kunna följa med patienterna. Om patienten sedan får antibiotika utskrivet kan en påminnelse komma automatiskt att katetern bör bytas ut, säger Helena Thulin. Idag framgår det sällan vilken sorts kateter som används, trots att detta är ett krav. En viktig del av att minska antalet vårdrelaterade infektioner är nämligen teknikutvecklingen av nya ytskikt och material. Men idag kan vi inte gå tillbaka för att utvärdera vad som är bäst eftersom det inte dokumenteras. Dessutom har vi skyldighet att anteckna från vilket kartong respektive kateter kommer, allt för att de ska vara spårbara, men inte heller det sker idag, säger Helena Thulin. pårbarheten för varje enskild kateter skulle betyda mycket även för framtida forskning, menar Märta Lauritzen. Detta är ett internationellt problem som det är svårt att forska kring då det finns så många faktorer i kateteranvändning, både vad gäller material och metoder, säger hon. Miljardkostnad för vården Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett av de viktigaste hoten mot patientsäkerheten. Cirka tio procent av alla inlagda på sjukhus drabbas. Den totala vårdkostnaden för alla sjukhusinfektioner överstiger idag 3,7 miljarder kronor, enligt ocialstyrelsen. I en förlängning skulle samma system kunna användas för alla medicintekniska produkter som patienten kommer i kontakt med. Allt för att underlätta för vårdpersonalen och öka patientsäkerheten. Idén har stor potential eftersom den bygger på ett verkligt behov i vården och kan bli ett effektivt verktyg för att bekämpa vårdrelaterade infektioner, säger Catharina Borgenstierna, affärsarkitekt vid Flemingsberg cience. Nu söker de samarbetspartners för att ta idén till en produkt, samt finansiering av vidareutvecklingen. Tänkbara samarbetspartners för projektet är företag som arbetar med informations- och stödsystem för vården alternativt producenter av olika sorters katetrar. Är man som företag intresserad av att medverka är det bara att höra av sig till oss. Teamets expertis kan verkligen vara värdefull för företag som vill utveckla tjänster eller produkter som adresserar vårdrelaterade infektioner, säger Catharina Borgenstierna. Märta Lauritzen och Helena Thulin, båda vid urologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, vill förbättra hanteringen av katetrar i vården. Fokus: Flemingsberg 5

6 » TEMA: INNOVATIONER innovationer inom vården Invigningen av Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset gjordes av Birgir Jakobsson och Mikael Forss samt Innovationsplatsens Johan Permert. tartskott för starkare samverkan När Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset invigdes i november var det också startskottet för en starkare samverkan mellan fyra viktiga innovationsaktörer. Innovationsplatsen, LL Innovation, Flemingsberg cience och CTMH har nu ett aktivt utbyte av kunskap och erfarenheter av innovationsutveckling. Vi är alla delar av en viktig och affärsdrivande utveckling av innovationer ur vården. Här bidrar vi alla med vår enskilt unika kunskap och nätverk. Flemingsberg cience roll är att förädla idéerna till affärer med hjälp av våra affärsarkitekter, säger Björn Varnestig, VD Flemingsberg cience. Under invigningen av Innovationsplatsen visades en rad projekt upp som redan dragit nytta av innovationsstödet (se till höger). Invigde gjorde Karolinska Universitetssjukhusets ledning Birgir Jakobsson och Mikael Forss samt Innovationsplatsens Johan Permert. Nu efterlyser de fyra parterna fler idéer från vårdens vardag. Allt från förslag till konkreta förbättringar av tekniker eller arbetssätt, till smarta innovationer som kan förbättra framtidens vård. I utvecklingsarbetet finns också plats för fler entreprenörer och företag som kan bidra med affärs- och teknikutveckling. I vårt arbete med att söka igenom vården efter idéer och behov har vi tagit fram en lista på drygt 30 konkreta affärsprojekt. Dessa förädlar vi nu vidare till verkliga affärer i samarbete med våra partners, säger Björn Varnestig. Läs mer om Innovationsplatsen, LL Innovation, Flemingsberg cience och CTMH på flemingsberg.se. Pågående projekt Här är ett urval av de innovationsprojekt som pågår med hjälp av CTMH, L Innovation, Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset samt Flemingsberg cience. 1 Kläder som minskar smärta En tröja och en byxa med insydda elektroder minskar smärtan och ger bättre koordination till personer med CP-skada, stroke, M eller andra neurologiska funktionshinder. Kroppsdräkten kallas Elektrodress och har utvecklats av företaget Inerventions. CTMH är delaktiga i utvecklingen genom forskning, koordinering av forskningsinsatser och rådgivning. Innovatören Fredrik Lundberg fick idén till produkten efter mångårig arbete med rehabilitering av funktionshindrade. Efter utveckling i samarbete med bland andra KI, KTH och Textilhögskolan i Borås har den testats av patienter och lansering planeras ske inom kort. 2 topp för stick i fingret När undersköterskan onja Gustavsson stack sig i fingret vid en provtagning föddes idén till tick stop. Hon sökte sig till LL Innovation för att utveckla idén som idag är på gång att nå en internationell marknad. onja Gustavssons nål slant och stack henne i fingret, när ett navelsträngsprov skulle tas efter en förlossning. Provet tas på alla nyfödda sedan cirka tio år tillbaka och situationen är därför mycket vanlig. En prototyp togs fram, och en patentansökan gjordes, tillsammans med LL Innovation. Idag är idén såld till ett medicintekniskt företag för internationell lansering. 1 6 Fokus: Flemingsberg

7 TEMA: INNOVATIONER «3 Cyklar tandem Innovationen Actileg gör det möjligt för personer med förlamningar och rörelsehinder att träna sina ben. Träningen sker tillsammans med någon annan vilken gör den roligare och enklare. Idén till Actileg fick ten Brodin när han hälsade på sin far på ett äldreboende. Nu finns en kliniskt testad prototyp framtagen tillsammans med LL Innovation. Den består av två par trampor som är sammankopplade som på en tandemcykel. När den ene trampar följer den andras ben med. Tack vare att cyklandet sker tillsammans med någon annan blir också träningen ett socialt inslag. Nu pågår arbetet med att marknadsföra och sälja produkten till allt från vårdmiljöer till äldreboenden. 4 Ökar patientsäkerheten vid röntgen Projektet XQuality drivs vid Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset och fick nyligen utvecklingspengar från Vinnova. Projektet är ett kvalitetsarbete för att stärka patient- och personalsäkerheten vid röntgen. Målet är bland annat att effektivisera arbetsflödet och ge en högre lagefterlevnad inom strålsäkerhet. Idén och behovet har formulerats av sjukhusfysiker Charlotta Palmgren tillsammans med Flemingsberg cience och Innovationsplatsen. tödet från Vinnova kommer att användas till en förstudie inför en innovationupphandling och studien avslutas under BEHOV I VÅRDEN VARDAG Flemingsberg cience affärsarkitekter har finkammat vårdens vardag i Flemingsberg och hittat drygt 200 affärsidéer eller behov. Dessa har analyserats och värderats, kvar finns ett drygt trettiotal starka affärer som nu utvecklas vidare tillsammans med sjukvården, akademin och näringslivet. Här följer ett starkt urval, hela listan och mer information hittar du på flemingsberg.se/science: 5 Framtidens behandlingsmetoder underlättas Cellterapi beskrivs som en allt viktigare behandlingsform, idag och i framtiden. Ett stort projekt som drivs vid Innovationsplatsen syftar till att underlätta för spridningen av effektiva cellbaserade behandlingar i vården. Projektet är delfinansierat av Vinnova och syftar bland annat till att hitta en kliniskt implementeringsmodell för cellterapi i offentlig sjukvård, förbereda och ta fram handlingsplaner och regelverk samt utveckla effektiva redskap och processer. Allt i form av ett särskilt utvecklingslabb vid Karolinska Universitets sjukhuset. Allt från förslag till konkreta förbättringar av tekniker eller arbet ätt, till smarta innovationer som kan förbättra framtidens vård i urval Minskning av tungt arbete relaterat till förflyttning av sängar och patienter Behov: Förflyttningar av patienter i sängar och mellan sängar innebär risk för patienter och arbetsskador för personal. F insats: Behovsanalys, marknadsanalys, affärsplanering/coaching, affärsmodell, kontaktskapande med mottagarföretag, hitta eventuell entreprenör. Mål: Få till ett samarbete med ett befintligt företag som kan föra ut produkten på marknaden Dentalimplantat Behov: Öka hållbarheten på dentala implantat. F insats: Marknadsanalys, affärsmodell och paketering. Mål: amarbete med befintligt företag som kan föra ut produkter på marknaden. Läkemedelstitrering för parkinsonsjuka Behov: Titrering av läkemedel för patienter med Parkinson sker idag på sjukhus trots att de är bättre att göra detta i en hemmiljö. F insats: Kartläggning av ekosystemet som behövs för att detta skall bli möjligt. Mål: Organisation för att möjliggöra en kommersiell framgång. 4 5 Bättre visuell guidning vid minimalinvasiv kirurgi Behov: Dagens genomlysning i 2D är många gånger begränsande vid minimalinvasiva urologiska och gastrokirurgiska ingrepp, detta leder till längre operationstider, större patientrisk och ibland även avbrutna operationer. F insats: Behovsanalys, marknadsanalys, affärsplanering/coaching, affärsmodell, kontaktskapande med mottagarföretag, hitta eventuell entreprenör. Mål: Få till ett samarbete med ett befintligt företag som kan föra ut produkten på marknaden. Hudanalys på distans Behov: Effektivare och snabbare bedömning av hudförändringar. F insats: Coaching, definition av affärsmodell, marknadsstrategi, rekrytera entreprenör. Mål: Kommersiell framgång för bolaget, troligtvis genom att etablera försäljning i verige. Läs hela listan på flemingsberg.se/science och där får du också kontakt med respektive projektägare. Fokus: Flemingsberg 7

8 » TEMA: INNOVATIONER Bättre kontroll på läkemedel till barn läkemedelsdoser ges varje år till barn på sjukhus i tockholm. I hälften av fallen saknas dokumentation om biverkningar eller doseringar. Databasen eped används för att råda bot på informationsbristen. Text: Magnus Pahlén Trogen Foto: Håkan Lindgren ynnöve Lindemalm står bakom eped som kan användas för att se till att barn får rätt läkemedel på rätt sätt. När läkemedel skrivs ut till vuxna patienter används produktkatalogen Fass för att välja sort och dos. Men då få läkemedel testas på barn saknas ofta den informationen för patienter som är barn. Vi kan ju inte undanhålla mediciner från barnen utan vi ger dem läkemedel på grundval av den erfarenhet som finns i sjukvården. Men den är sällan dokumenterad i Fass, säger ynnöve Lindemalm, barnläkare och klinisk farmakolog. Informationsbristen fick henne att tillsammans med sina kollegor att börja samla in och samordna rätt information. Resultatet är databasen eped som idag rymmer strukturerad information om cirka 300 läkemedelssubstanser (som till exempel paracetamol) i olika former. All informationer som lagts i eped har granskats och bedömts vara tillförlitlig, och sedan anpassats till svenska förhållanden, säger hon. När patientjournalerna för barn digitaliserades 2008 inom tockholms läns landsting passade man på att samordna dessa med eped. Idag kan barnläkare därför slå upp vissa läkemedel direkt i journalen och även få hjälp att räkna ut en dosering. Det är väldigt lätt att förlora rimlighetskänslan när du har barn som patienter. I ena stunden har du ett barn som väger 5 kilo och i nästa 50 kilo, det är en enorm skillnad när det gäller rätt dosering. Informationsbristen blev också tydligare när journalsystemen digitaliserades, menar hon. Plötsligt blev det vanligare med stora doseringsfel där dosen kunde bli tio gånger för hög. Vi gick då vidare med integreringen av eped för att sätta gränser för doseringen direkt i journalsystemet. Överskrids den rekommenderade dosen så larmar journalen direkt, säger hon. Idag används Eped på barnsjukhusen i tockholmsregionen och nu inleds arbetet med att sprida den vidare i hela landet. Vi har önskemål från flera barnsjukhus i landet som vill få tillgång till informationen. Knäckfrågan för oss är dock hur den ska förvaltas och hållas uppdaterad i framtiden, säger ynnöve Lindemalm. Dessutom behöver det finnas en funktion för att återkoppla från vårdens praktiska verklighet, påpekar hon. Vi ser eped som en nyckel till att läsa information från olika källor och knyta den till patienter med olika diagnoser eller olika populationer. Den kan även bli källa till framtida forskning som kan förbättra läkemedel och doseringer i framtiden. Innovationsplatsen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har bidragit bland annat i steget till en ny och säkrare plattform. Flemingsberg cience bidrar med affärskunskap. Vi har fått en fantastisk hjälp av Flemingsberg cience inom de frågor vi inte behärskar som att bygga en affärsmodell och hitta medel för att utvecklas. Vi hade inte kommit så långt utan den hjälpen. Det finns även tankar kring en internationell spridning och redan idag finns ett samarbete med norsk barnsjukvård. Vi har sökt, bland annat i England och UA som ligger långt framme, men inte funnit någon lösning som ger en så komplett helhetsbild som eped, säger ynnöve Lindemalm. 8 Fokus: Flemingsberg

9 trafik «T MITA PARK MAMO GYLLENE RATTEN T KÄRHOLMEN IKEA KUNGEN KURVA YD T FRUÄNGEN LÅNGBRO PARK ÄLVJÖKOGEN ÄLVJÖ TN J PÅRVÄGHÅLLPLAT J JÄRNVÄG T TUNNELBANA GUTAV ADOLFVÄGEN KATRINEBERGVÄGEN HUDDINGE JUKHU J Flemingsberg Äntligen! Klartecken för pårväg syd Nu har pårväg syd fått klartecken av trafiknämnden i tockholms läns landsting. Den nya spårvägen ska knyta samman Flemingsberg, Kungens kurva, kärholmen, Fruängen och Älvsjö. Text: Magnus Pahlén Trogen. FOTO: AB L Det är ett glädjande besked för Huddingeborna att den fortsatta planeringen inriktas på att förverkliga pårväg yd. pårvägen skapar möjligheter för tusentals nya bostäder och arbetsplatser på södra sidan av länet, säger Daniel Dronjak Nordqvist (m) kommunstyrelsens ordförande i Huddinge. Beslutet i landstingets trafiknämnd betyder att L går vidare med en fördjupad utredning av dragningen. amt att kommunerna tillsammans med L ska formulera en avsiktsförklaring av en hållbar finansiering av projektet. Den första etappen av spårvägen föreslås bli dragningen mellan Flemingsberg och Kungens kurva/kärholmen. Totalt planeras 17 kilometer ny spårväg som når cirka boende och arbetsplatser till år pårväg syd knyter ihop de regionala kärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva/ kärholmen och skapar en spårförbindelse på tvären på ödertörn som ger människor och företag möjligheten att röra sig snabbt och miljösmart, säger Tomas Hansson (kd) samhällsbyggnadsnämndens ordförande i Huddinge kommun. Utbyggnaden av pårväg syd ingår i den regionala utvecklingsplanen RUF som ett steg i att förverkliga utvecklingen av flera stadskärnor i tockholmsregionen. Åk direkt till Arlanda och Uppsala Nu går det att ta tåget från Flemingsberg till Arlanda och till Uppsala. En ny pendeltågslinje startade i december. Tågen går i 30-minuterstrafik från tidig morgon fram till cirka klockan I högtrafik fortsätter tågen till Tumba. På helgmorgnar och sena kvällar är det en avgång i timmen. En särskild biljett krävs för att resa över länsgränsen. Mer på sl.se Förbättra lägesförutsättningarna Flemingsberg behöver få ett mer centralt läge i tockholm-mälarregionen. Det handlar om fysiska förbättringar av vägnät och spårvägar men även utbyggnaden av kollektivtrafiken i regionen. Läs mer om detta på sidan 22 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se Fokus: Flemingsberg 9

10 Kan upptäcka cance» forskning Universitetslektor Massimiliano Colarieti Tosti med forskaren Iván Valasyán tar fram det nya bildsystemet. Med hjälp av donationspengar håller forskare vid KTH i Flemingsberg på att ta fram ett bildgivande system som gör det möjligt att både kunna upptäcka exempelvis cancer och se var i kroppen förändringen är belägen. Text: abina Fabrizi Bild: taffan Larsson Detektortekniken som kommer att användas är en av de hetaste inom medicinskteknisk avbildning just nu. Det innebär nya möjligheter att designa system för att undersöka enskilda organ, säger Massimiliano Colarieti Tosti, universitetslektor och ansvarig för projektet vid TH. Den nya minipet/ct-kameran som håller på att byggas består av detektormoduler som går att flytta. Därför kan den anpassas till storlek och form beroende på vilken undersökning som ska göras. Flexibiliteten gör det möjligt att med en och samma apparat genomföra exempelvis mammografi, whole body-undersökning eller undersökning av hjärnan. Det öppnar för ytterligare forskningsmöjligheter. Att kunna optimera kamerans geometri efter undersökningen gör att man kan få avsevärt bättre upplösning, säger Massimiliano Colarieti Tosti. 10 Fokus: Flemingsberg

11 Forskning «äkrare diagnostik Det nya systemet ska användas för försök på smådjur och ska göra det möjligt att vid samma undersökningstillfälle avbilda både djurens fysiologi med positronemissionstomografi, PET, och deras anatomi med hjälp av datortomografi, CT. PET kan bland annat användas för att identifiera tumöraktivitet och CT visar mer precist var en tumör befinner sig. Att fusionera bilderna till en gemensam ger därmed en säkrare diagnostik. Läs mer på kth.se Projektet är ett resultat av flera decenniers samarbete mellan The Institute of Nuclear Research of the Hungarian Academy of cience, ATOMKI, i Debrecen, Ungern och KTH i Flemingsberg. Det nya systemet kommer att bestå av tredje versionens minipet, som håller på att byggas vid ATOMKI. Massimiliano Colarieti Tosti och hans forskarkollegor vid KTH kola för teknik och hälsa ansvarar tillsammans med kollegor från ATOMKI för design och bygge av systemets CT-del samt dess mjukvara för datainsamling, rekonstruktion och presentation. Till det har TH-forskarna fått fem miljoner kronor ur Rune och Kerstin Jonassons donation till KTH. Det nya med den tredje versionen av minipet är att den också går att använda tillsammans med magnetkamera, MR. Detektorsystemet använder halvledare, ipm, istället för den traditionella fotomultiplikatorn, som inte går att använda tillsammans med MR eftersom den är känslig för magnetfält. r snabbare Miljondonation till KTH i Flemingsberg År 2011 fick KTH motta en donation om 70 miljoner kronor av Rune och Kerstin Jonasson. Donationen var en av de större av privat slag i KTH:s historia. Donationspengarna ska huvudsakligen användas för forskningsändamål inom området medicinsk teknik genom anskaffning av kvalificerad utrustning för medicinsk avbildning. yftet är att skapa en högteknologisk infrastruktur som utgör en plattform för forskningssamverkan mellan KTH, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset inom området medicinsk teknik. Delar av donationen kan också användas för att rekrytera spetskompetens på området. Fyra miljoner kronor är vikta åt forskningssamarbete med ydkorea. ka främja samarbete Hittills har pengarna från donationen använts till inköp av fyra slags bildgivande utrustning vid KTH i Flemingsberg. amt skapandet av ett medicinskt bildcentrum i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Donationen på 70 miljoner kronor är en av de största i KTH:s historia och gavs som ett tack till KTH och KI. För mig personligen är denna donation även ett tack till KTH, där jag fick min utbildning i teknisk fysik i slutet av talet. Det är indirekt också ett tack till KI där jag senare fick min läkarutbildning, och till K där en stor del av min yrkesverksamhet var förlagd till avdelningen för klinisk fysiologi vid Thoraxkliniken. Ett ytterligare ändamål för donationen skall vara att främja ett forskningssamarbete inom området med ydkorea, detta som ett tack för den generositet landet visat oss allt sedan Kerstin under Koreakriget deltog som sjuksköterska vid det svenska fältsjukhuset i Pusan, säger Rune Jonasson. Foto: Håkan Lindgren Fördelen är att man kan ta PET- och MR-bilder i stället för PET- och CT-bilder vilket minskar strålningsdosen för patienten. Det ökar också den rumsliga upplösningen när det gäller den anatomiska delen. Dessutom gör MR-avbildningen det möjligt att särskilja olika mjukvävnader bättre än med CT. Det starka magnetfältet kan även medföra en ökad rumslig upplösning för PETbilderna, säger Massimiliano Colarieti Tosti. Utrustningen beräknas vara färdigbyggd tidigast vid slutet av nästa år. Dra fördel av den högre utbildningen och forskningens unika förutsättningar Flemingsbergs unika koncentration av högre utbildning och forskning ger mycket goda förutsättningar för nya utbildningsvägar och forskningssatsningar. Utveck lings programmet för Flemingsberg visar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena kan ge helt nya möjligheter. Läs mer på sidan 14 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se Fokus: Flemingsberg 11

12 » UTBILDNING KTH kola för teknik och hälsa samordnar sin forskning och utbildning till Flemingsberg. KTH, Kungliga Tekniska högskolan, vill samla sin forskning och utbildning inom det medicinsk-tekniska området på en ort. Går planerna i lås flyttar därför flera utbildningar med anknytning till medicinteknik till Flemingsberg om tre år. Text: Ursula tigzelius FOTO: Håkan Lindgren Fler ingenjörsutbildningar till Flemingsberg Hans Hebert tillträder som skolchef för KTH-skolan Teknik och Hälsa första januari För närvarande är han ansvarig för avdelningen för strukturell biovetenskap, en forskargrupp som redan nu är lokaliserad till Flemingsberg. Flemingsberg, med närheten till sjukhuset och Karolinska Institutet, är strategiskt rätt för vår profil, förklarar han. I Flemingsberg finns i dagsläget två utbildningar i medicinsk teknik, en för blivande civilingenjörer och en för högskoleingenjörer. Merparten av KTH kola för teknik och hälsas utbildningar är än så länge förlagda till KTH:s Campus Haninge. Men i slutet av oktober beslöt KTH:s ledning att skolans verksamhet så långt möjligt ska koncentreras till Flemingsberg. Det innebär att de utbildningar vi idag bedriver i Haninge kommer att flytta hit så snart det är praktiskt möjligt, förklarar Hans Hebert. Det finns flera goda skäl att samla den medicinsk-tekniska verksamheten på en ort konstaterar Hans Hebert. Ett är rent praktiskt, att ha två arbetsplatser som ska bemannas av samma personal innebär bland annat att mycket tid går åt till resor. En del administrativ personal arbetar några dagar i veckan i Flemingsberg och några i Haninge och lärare/forskare kan behöva åka emellan samma dag. Men det viktigaste argumentet är ändå det strategiska: att skapa bästa tänkbara förutsättningar för fortsatt utveckling. amarbetet med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge är mycket viktiga och gynnas av den geografiska närheten, menar Hans Hebert. Idag finns det också en obalans inom skolan med huvudsakligen undervisning i Haninge och huvudsakligen forskning i Flemingsberg. De två programmen i Flemingsberg samlar ungefär 450 studenter medan sammanlagt cirka 600 studenter utbildas i Haninge på något av tre högskoleingenjörsprogram, två master och magisterprogram eller tekniskt basår. Vi vill integrera forskning och utbildning bättre. Nu hinner de som undervisar i Haninge inte med så mycket forskning. Det kan ju vara svårt även i normalfallet, men med den här geografiska spridningen blir det ännu svårare, säger Hans Hebert. Den stora frågan är nu när flytten från Haninge kan bli av. De lokaler som KTH hyr av KI är för små för att rymma ytter- 12 Fokus: Flemingsberg

13 UTBILDNING «KTH i Flemingsberg KTH:s verksamhet i Flemingsberg startade under 2002 och sedan 2003 finns en högskoleingenjörsutbildning i medicinsk teknik vilket är ett samarbete med Karolinska Institutet (KI). Hösten 2008 startade även en civilingenjörsutbildning inom medicinsk teknik. Utöver grundutbildning finns här ett forskningscentrum: Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH), med samverkan med KI och tockholms läns landsting i syfte att medverka till utveckling och tillväxt av forskning inom teknik, medicin och hälsa. Mer info: kth.se Flemingsberg, med närheten till sjukhuset och Karolinska Institutet, är strategiskt rätt för vår profil. ligare verksamhet. Hoppet står istället till att en nybyggnation ska kunna ge plats för merparten av verksamheten. Både de utbildningar och forskning som redan finns i Flemingsberg och de verksamheter som flyttas från Haninge. Förhandlingar pågår med en tilltänkt fastighetsägare och går planerna i lås ska KTH kola för teknik och hälsa kunna flytta in i de nya lokalerna kring årsskiftet 2015/2016. Anders Hamsten ny rektor för KI Vid årsskiftet får Karolinska Institutet en ny rektor i Anders Hamsten, idag professor och överläkare vid Hjärtkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Jag ser fram emot att få sätta mig in i KI:s stora frågor, dels att försöka identifiera det långsiktiga arbete som pågår och dels att formulera min egen prioriteringslista och min strategi. Jag känner mig stolt och förväntansfull, säger Anders Hamsten i en kommentar. Uppdraget som rektor tillträds den första januari och Anders Hamsten efterträder då Harriet Wallberg-Henriksson. Fler förskollärare från H Nu växer förskollärarutbildningarna vid ödertörns högskola. Det är bristen på utbildade förskollärare som gör att antalet platser utökas. 80 ytterligare studenter får plats till hösten Det är mycket välkommet att fler kan utbilda sig till förskollärare. Helt rätt satsning eftersom det finns ett enormt behov av förskollärare i regionen, säger Lisa Öberg, akademisk chef på lärarutbildningen. ödertörns högskola erbjuder två förskollärarutbildningar, där studenterna på den ena jobbar kvar i arbetslivet under utbildningens gång. Mer på: sh.se. Karolinska Institutet rankas högt Den årliga rankingen från Times Higher Education sätter Karolinska Institutet främst bland världens icke-anglosaxiska medicinska universitet. I topp av den totala listan finns Oxford, Harvard och University of Cambridge. Den ämnesspecifika rankingen rör universitet inom ämnena Clinical, Pre-Clinical & Health. Även KTH klättrar kraftigt i årets Times Higher Education, hela 47 platser från föregående år. åväl KI som KTH är tillsammans med ödertörns högskola en del av Campus Flemingsberg. Genusutbildning med guldstjärna I Högskoleverkets pågående granskning av kvaliteten på landets högskoleutbildningar får ödertörns högskolas masterutbildning i genusvetenskap betyget mycket hög kvalitet. Jag är stolt över att man får till en så bra utbildning på alla nivåer inom genusvetenskap på ödertörns högskola. Det är ett viktigt arbete som görs, säger rektor Moira von Wright. Även kandidatutbildningen ges det goda betyget hög kvalitet. Genusvetenskapen har byggts upp på ödertörns högskola under tio års tid och har mycket gott renommé. Nästa steg för högskolan är nu en egen forskarutbildning i ämnet och de två första doktoranderna i ämnet har redan antagits. ödertörns högskolas master utbildning i genusvetenskap får betyget mycket hög kvalitet. tudenter prisade i arbetsmiljö De två ingenjörsstudenterna Ann-Britt Gunnarsson och Minke Wersäll, KTH, prisas för sin uppsats i arbetsmiljö. Prevents och AFA Försäkrings pris Utmärkt arbetsmiljöuppsats tilldelas de två som vid sidan av sina arbeten vid Arbetsmiljöverket studerat Ergonomi och MTO (Människa, Teknik och Organisation) vid KTH kola för teknik och hälsa. Av juryns motivering framgår att att resultaten av deras studie i hög grad kommer att vara praktiskt användbara för arbetsmiljöinspektörer och ergonomer inom företagshälsovården. Mer på kth.se Fokus: Flemingsberg 13

14 » kunskapsstaden växer Foto: HÅKAN LINDGREN Här pluggar drygt studenter 700 nya studentbostäder på Campus Flemingsberg Bild: ARO Arkitekter Nu växer Campus Flemingsberg med fler och efterlängtade studentbostäder. åväl Akademiska hus som kanska har långt framskridna planer och resultatet kan bli minst 700 ytterligare bostäder i anslutning till campus. Text: Magnus Pahlén Trogen Flemingsberg är redan idag ett starkt campus med de tre lärosätena Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och ödertörns högskola. Här pluggar drygt studenter, och i anslutning till campus bor även cirka 700 studenter i det kommunala Huge fastigheters olika studentboenden. tiftelsen tockholms tudentbostäder hyr även de ut cirka 300 bostäder i området. Nu kan siffran öka dramatiskt då både kanska och Akademiska hus vill medverka till ytterligare studentlägenheter. Vi vill medverka till ett attraktivt campus i Flemingsberg, därför har vi nu avsatt delar av vår mark i området för nya studentbostäder. Det ingår inte i vårt uppdrag att bygga eller förvalta studentbostäder därför söker vi nu efter en intresserad partner, säger ten Wetterblad, regiondirektör Akademiska hus. Förfrågan har skickats ut till ett antal intressenter och så snart detaljplanen finns redo kan bygget komma igång, menar han. Vi ser det som en viktigt del av vårt arbete att skapa en god miljö runt våra fastigheter som är universitets- eller högskoleområden runt om i verige, säger han. Även kanska äger mark i Flemingsberg och har färdiga planer på att uppföra en hel stadsdel kring pendeltågsstationen. Projektet kallas Flemingsbergsdalen och kan innebära såväl nya bostäder som kontor, idrottshall och ett kommersiellt centrum. Vi planerar för cirka 263 nya studentlägenheter inom ramen för vårt projekt i etapp 1. Förhoppningsvis kommer bygget igång under våren, säger Patrik Lindqvist, affärsutvecklare på kanska. tärk stadsdelen Flemingsberg Flemingsbergs utveckling mot en mer stadslik miljö har stor potential. En växande arbetsmarknaden behöver inte bara tillgång till fler kontorslokaler utan även till ett större och mer varierat utbud av bostäder. Läs mer om detta på sidan 27 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se Regiondirektör ten Wetterblad ser hur Akademiska hus kan bidra till en starkare campusmiljö i Flemingsberg. 14 Fokus: Flemingsberg

15 Foto: HÅKAN LINDGREN ex miljoner till forskning om hjälpinsatser Visste du att beslutade tockholms läns... Ett nytt forskningsprojektet för att studera utvecklingen av frivillig humanitär hjälpverksamhet vid ödertörns högskola har beviljats 5,9 miljoner i projektbidrag av Vetenskapsrådet. Projektledare är Norbert Götz, professor vid amtidshistoriska Institutet vid ödertörns högskola. Projektet ska bland annat undersöka vilken roll som frivilligorganisationer och stater spelat i historien. Mer på sh.se. Visste du att Karolinska Universitetssjukhuset...solceller på taket 5frågor Donnie Lygonis, affärsutvecklingscoach, KTH. Visste du att Flemingsberg har Huddinge...största arbetsgivare... NOTERAT ätt dig in din kunds situation och flytta fokus bort från dig själv Visste du att i Flemingsberg tränar läkare oc Visste du att tockholms första sömnlaboratorium... Nu är den nya anläggningen för rättspsykiatri i Flemingsberg invigd. Här finns 92 platser i en av de mest moderna och säkra anläggningarna i landet. Anläggningen vid namn Helix rymmer också öppenvårdsplatser. Rättspsykiatriska öppenvårdsmottagningar är något ganska nytt i verige. Hit ska patienter kunna vända sig om en del i rehabiliteringen, säger Magnus Kristiansson på Rättspsykiatriska vårdsektionen. Visste du att Projektet är det...ödertörns största högskole...kasper sedan Locum elin-priset... bildades och investeringen ligger på närmare 800 miljoner kronor. Mer på locum.se. Foto: Ingela Wåhlstrand, Karolinska Universitetssjukhuset Helix säkrast i landet Text: ara Wilk Visste du att det nya studenthuset i Flemingsberg... VITE DU ATT Flemingsbergs eget studenthus rymmer Visste du 169 att... studentlägenheter unik koncentration av högt utbildade och... Huge Fastigheter står för satsningen på det tretton våningar höga huset. Framtidens vårdavdelning finns i Flemingsberg Framtidens vårdavdelningar växer nu fram inom Karolinska Univeristetssjukhuset i Huddinge. Hittills har två plan, motsvarande kvadratmeter, byggts om för att skapa 48 nya vårdplatser. Avdelningarna ska kunna fungera för alla former av vård förutom intensivvård. Målet är bland annat att sätta patientens integritet i centrum då enkelrum är standard på de nya avdelningarna. Rummen har egen dusch, toalett och desinfektionsutrustning som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Här finns också sällskapsrum, ett internetcafé och reception. atsningen sker i samklang med bygget av Nya Karolinska olna. Hur kan vi öka strömmen av innovationer ur vården? Ett bra sätt är att lyfta ut såväl idéer som problem från vården och visa dem för personer med helt andra kompetenser. Jag tror på att föra samman en mångfald av kunskaper, erfarenheter och tankesätt för att nå bättre resultat. Visste Dessutom du att behöver de personer i vården Visste du att Flemingsbergs som har egna färgstarka idéer bostadsområde... uppmuntras att förverkliga...varje dag stiger drygt dem. De har unika kunskaper som kan komma många till nytta. Du är en del av KTH Innovation och hjälper forskare och studenter att kommersialisera sina patent och idéer. Varför är det viktigt? Forskning, utbildning och näringsliv är alla delar av samhället som driver utvecklingen framåt. Ett sätt att se till att forskningen når ut är att kommersialisera den för att den ska bidra till samhällsutvecklingen på bäst sätt. Du har även en plats i juryn för Uppfinnarna på TV4 som dubbats veriges största uppfinnartävling.hur skiljer det sig från ditt dagliga Visste du att Visste du att... 00X jobb?...varje år analyseras tusentals dopingprover xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Egentligen skiljer det sig inte alls utan målet är detsamma: att hitta och utveckla nya innovationer. Men i Uppfinnarna har vi dock mindre tid och tvingas säga ja eller nej till idéer, vilket vi inte gör på KTH Innovation. Där ser vi istället vår verksamhet som lärande med målet att utveckla personerna med idéerna såväl som själva affären. Vad behövs mer för att vi verkligen ska lyfta alla goda idéer till affärsdrivande resultat? Vi har en enorm innovationspotential i verige men vi saknar en verklig innovationsvision för landet. I dag rankas vi högt internationellt sett till vår kreativitet och innovationskraft. Men vi lyckas inte alltid göra affärer av våra idéer. Därför behövs en nationell vision för vad vi vill att verige ska vara i framtiden. Bjud på tre tips till någon som vill förverkliga en idé som de bär på! 1. Hitta din kontext. Ta reda på om din idé redan förverkligats, vilken tjänst eller produkt din idé ska ersätta och hur situationen ser ut idag. Gör din hemläxa. 2. Hitta din kund. Vem ska använda din innovation och i vilket syfte? ätt dig in din kunds situation och flytta fokus bort från dig själv. 3. Hitta din affär. Varför ska din kund betala för din idé, formulera din affärside! Fokus: Flemingsberg 15

16 Nystart som entreprenör Nu fylls Karolinska Institutet cience tjänsteinkubator av nya entrenprenörer. Urban Fagerholm är en av dem som tagit chansen till en nystart efter en forskartjänst på AstraZeneca. Nedläggningen av AstraZenecas forskningsanläggning i ödertälje har gjort det möjligt för en ny och högkvalificerad grupp hoppfulla entreprenörer att söka sig till tjänsteinkubatorn inom Karolinska cience Park. En av dessa är Urban Fagerholm med lång erfarenhet av läkemedelsforskning. Framtiden känns spännande. Jag ser uppsägningen som en spark i baken, säger Urban Fagerholm. Tjänsteinkubatorn drivs gemensamt av KI cience Park och ödertörns högskola i Flemingsberg och erbjuder ett organiserat program för att ge stöd till nya entreprenörer. Programmet är kostnadsfritt och sträcker sig över sex månader, och för att bli antagen krävs en klar bild av affärsidé och potentiell marknad. Idéerna började bubbla direkt efter nedläggningsbeskedet. Jag hade redan långt gångna funderingar kring ny metodik och det kändes naturligt att gå vidare med affärsutveckling, säger han. Att det blev KI cience Park var en lyckosam tillfällighet. Märit Johansson kom till AstraZeneca och berättade om möjligheter i forskningsparken. Jag visste ingenting om KI cience Park tidigare men kände att det var helt rätt arena för att pröva min affärsidé. Urban Fagerholm är docent inom farmakokinetik, ett kunskapsområde som handlar om läkemedels upptag och omsättning i kroppen. Han har under lång tid sysslat med utveckling av prediktionsmetoder. Utvecklingsprojektet i inkubatorn handlar om fortsatt metodutveckling och om att bland annat ta fram visualiseringssystem. Verksamheten bygger på utveckling av datorbaserade metoder som är bättre än traditionell metodik. Preliminära resultat för kritiska mätvariabler visar att vår metodik klarar målen, säger han. Det betyder att det finns möjlighet att snabbt producera kostnadseffektiva resultat som är minst lika bra, och bättre, än de man får fram med laboratoriemetoder och djurförsök. Urban Fagerholm menar att det här är ett rörigt fält där det finns mycket att göra, framförallt när det gäller kvalitetssäkring, samsyn, övergripbarhet och ersättning av metodik som inte håller måttet. Det vetenskapliga förhållningssättet är att man ska utmana metoder och tankegångar, inte minst de egna, och ha mod att välja nya vägar. Parallellt med utvecklingsprojektet i inkubatorn kommer Urban Fagerholm att läsa hälsopedagogik på halvfart på ödertörns högskola. Det är ett intresse som funnits länge och som han nu får chansen att utveckla när yrkeslivet tog en oväntad vändning. Jag vill skapa ett nytt sammanhang. Ibland är det enklare att vara själv och ibland är det viktigt att samverka med andra. Nu får jag båda delarna och dessutom en affärscoach att bolla idéer med. Min nya närhet till Karolinska Institutet ger massor av möjligheter till utveckling och intressanta samarbeten. timulera innovationer och entreprenörskap I utvecklingsprogrammet för den regionala kärnan Flemingsberg är en av de fem huvuduppgifterna att vidare stimulera innovationer och entreprenörskap. Här identifieras utmaningar och möjligheter samt ges förslag till vidare färdplan. Läs mer på sidan 19 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se Tjänsteinkubatorn drivs gemensamt av Karolinska Institutet cience Park och ödertörns högskola. Målgruppen är innovativa studenter, forskare och alumner som behöver hjälp med sina affärsplaner. För att antas till programmet krävs att den som är intresserad ska ha en klar bild av sin affärsidé och potentiella marknad. Programmet sträcker sig över sex månader och är kostnadsfritt. Tjänsteinkubator B Foto: PRIVAT Text och layout: Provins AB, Omslagsfoto: Håkan Lindgren Tryck: TMG THLM Välkommen att växa med oss! Utgivare: tockholms läns landsting, Huddinge och Botkyrka kommun i samarbete med Flemingsbergs aktörer. Vill du ha ett eget nummer av magasinet, eller avbeställa nästa, kontakta projektledare Jan Åkesson, jan.akesson@provins.se. 16 Fokus: Flemingsberg Ansvarig utgivare: Roger Höglund, roger.hoglund@huddinge.se, Huddinge kommun.