TA CHANSEN, låt det bli en vana!
|
|
- Monica Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TA CHANSEN, låt det bli en vana! 1
2 2 NJUTNING är vägen till bestående resultat Ta chansen, låt det bli en vana! -guiden för viktbemästring leder dig till bestående livsstilsförändringar på ett avslappnat och njutbart sätt. Guiden ger dig ny livsstil genom små förändringar i kost- och motionsvanor. Instruktionerna hjälper dig att bemästra vikten, minska fetmarelaterade hälsorisker, höja konditionen och må bra. Lite i ta- get blir det så en vana att äta bättre och vara fysiskt aktiv, en mare livsstil är plötsligt en hälsosamvana. Näringsexpert Patrik Borg har utarbetat denna modell för framgångsrik bantning. En förutsättning för att en viktnedgång skall lyckas är att man får äta när man är hungrig, får äta tillräckligt och smakfull mat. Dessutom skall man kunna ta till sig de nya vanorna på ett sätt som man tycker om. Bestående viktnedgång sker alltså utan hunger eller stress. Träningsprogrammet börjar med kartläggning av vardagsmotionen och utökning av den. Programmet framskrider stegvis tills fysisk aktivitet är en vana. Du beaktar din egen konditionsnivå och vad du tycker om att göra under konditionshöjningen. Motionen består av fysisk aktivitet i vardagen, uthållighets- och muskelkonditionsträning samt stretching. Guiden är avsedd för dem med övervikt som vill ha stöd för sin livsstilsförändring. Eftersom varje människas utgångsläge är unikt rekommenderas att du diskuterar med en läkare eller en hälsovårdare före du sätter i gång med din livsstilsförändring. Njut, så lyckas du! [ M a a r i t o c h J u k k a b e r ä t t a r ] Stresstoleransen samt orken är på en helt annan nivå än förut. Vi mår bättre överlag. Livsstilsförändringen påverkade vår hälsa betydligt: kolesterolvärdena samt blodtrycket har sjunkit och konditionen stigit. Modellerna i vår guide Maarit Merimaa-Piirainen och Jukka Piirainen förverkligade en livsstilsförändring enligt guiden och till följd därav gick Maarit ner 12 kg och Jukka 20 kg i vikt. Familjen Piirainen låter sig inte nedslås trots tillfälliga bakslag, de njuter av sin nyfunna livsstil. 2
3 Innehåll Tid LIVSSLSFÖR ÄNDRINGAR Innehållförteckning Tag ett steg i taget så lyckas du gå ned i vikt! Guiden ger råd om nya livsvanor steg för steg. Njutning är vägen till bestående resultat...2 Innehåll...3 Målsättningen god livskvalitet...4 Njutning eller utmattning? mån Granska måltidsrytmen (vk 1 4) Levnadsvanornas inverkan på vikten...6 Mera frukt och grönsaker Hungern är din vän...7 Anteckna vardagsmotionen Ät när du är hungrig iakttag dina vardagsrörelser mån Välj drycker med låg energihalt (vk 5 8) Kocka grönt, drick lätt och slit på skorna Hitta smakliga grönsaker Mätt med god mat vardagsmotion till en vana Öka den fysiska aktiviteten i vardagen Låter det bekant? mån Välj fiber- och proteinrika produkter (vk 9 12) Lös svåra situationer Öka intaget av grönsaker Mellanmål och annorlunda motion piggar upp Påbörja muskelkonditionsträningen och stretchingen Omron mån Välj produkter med enbart lite socker (vk 13 16) Kloka val effektiv motion Vardagsmotion regelbundet varje dag Kvalitet på aktiviteten och tallriken mån Granska fettmängd och kvalitet (vk 17 20) Harmoni som målsättning Minska på småätandet Låt det bli en vana! Börja motionera Konditionscirkelträning mån Helhetsmässig granskning av näringsintaget (vk 21 24) program Fortsatt mångsidig motion (vk 25 28) Raskt och ansträngande Prova någon ny motionsform och finn din egen gren (vk 29 32) Tallink Silja mån Livsstilsförändringarna befästes I form för livet -programmet
4 LSÄTTNINGEN god livskvalitet 4 Livet är till för att njutas av. Att banta betyder att sträva efter bättre livskvalitet, inte enbart att gå ned i vikt. Om du koncentrerar dig enbart på din vikt mao. äter och rör på dig bara för att gå ned i vikt, kommer du att plåga dig alldeles i onödan. Enbart angenäma och stressfria förändringar i levnadsvanorna medför bestående viktförändring. Sträva efter en hälsosam näring och mera rörelse i vardagen. Så här lyckas du med livsstilsförändringar Börja öva dig att förändra en vana när du är utvilad och tidpunkten är sådan att grundbetingelserna i livet är något så när i skick. Ha tålamod, att lära sig nytt tar tid. I den här guiden får du handledning i att steg för steg göra förändringar för bättre livskvalitet. Samtidigt går du bestående ner i vikt. Gör sådana förändringar som känns bra och som passar in i din vardag. Gå inte med på att göra något som känns motbjudande. Mät din midja inte din vikt. Midjeomkretsen berättar om förändringar i kroppen. Vikten går inte rakt ner och växlar oftast dagligen. Om du ändå vill väga dig, godkänn att vikten inte hela tiden behöver gå ner. 1 2 kilos viktnedgång per månad är ett utmärkt resultat! Sömn och vila ger kraft En tillräcklig och djup sömn är viktigt vid viktbemästring. Dålig sömnkvalitet ökar hungerkänsla, matintag och fettansamling kring midjan på grund av hormonella förändringar. Negativ och långvarig stress har samma effekt. Om du ofta känner dig trött, förändra då din livsrytm för att få mera tid för vila och sömn. Trötthet och stress påverkar både dina psykiska och fysiska resurser och då är det ännu svårare att förverkliga förändringar i levnadsvanor. Trötthet efter en lång nattsömn kan bero på sömnapné eller andningsavbrott och snarkning. Enbart snarkning kan vara ett tecken på sömnstörning. Symptomen lättar ofta då vikten gått ner. NÄRING/MO Njutbarhet Sociala kontakter Hälsa Vikt Stressfrihet LIVSKVALITET KÄNSLA 4
5 NJUTNING eller utmattning? Har du tidigare misslyckats med att gå ned i vikt? Om så är fallet så år det inte fel på dej utan på ditt sätt att banta. Smaklös mat, ständig hungerkänsla och motion med sammanbitna tänder kommer inte att lösa dina viktproblem. Typisk uppfattning om bantning är att man anser att ätandet, motionerandet och viktbemästringen kräver självdisciplin. Isåfall skulle enbart de hårdnackade vara slanka. Det framgångsrika avslappnade greppet Fördelarna med ett avslappnat grepp: långsamma förändringar är bestående lättare för humör och sinne viktnedgången syns uttryckligen i fettvävnaden muskelmassan bevaras och därmed hålls ämnesomsättningen hög Vid sträng bantning strävar man efter snabb viktnedgång på ett otrevligt sätt. Man äter tråkig smaklös mat och äter för lite. Man motionerar bara för att gå ner i vikt. Förr eller senare faller man för frestelsen att äta vad som helst, vilket i sämsta fall leder till att man frossar i mat och får ätstörningar. Sträng bantning leder till två slutresultat och båda är dåliga: en tillfällig viktnedgång eller en ätstörning. Med ett avslappnat grepp går du långsammare ned i vikt men får bestående resultat och behöver inte ge avkall på livskvaliteten. Du får äta enligt hungerkänslan. Förverkliga förändringar i matvanorna småningom och på det sätt som passar dig och smakar dig bäst. I början av motionerandet tar du det lugnt och framskrider enligt din egen kondition och på det sätt som tilltalar dig mest. Planera förändringar som passar in i din vardag, så att du kan förverkliga dem två år framåt. Behagliga sätt att förändra livsstilsvanor. Angenäm bemästring av näringsintag och motion, till exempel: Hälsosammare och lättare mat enligt hunger och mättnadskänsla ät så mycket du behöver. Mera fysisk aktivitet på de sätt som känns bra. Pröva på samt förverkliga förändringar som känns bra. Godkänn en kompromiss: hellre lite bättre och njutbart, än det häftigaste sättet. AMGÅNGSRIK VIKTBEMÄSTRING BANTNINGSVILJA Godkännande av långsam viktnedgång. Snabb viktnedgång som målsättning. Överdriven kontroll av näringsintag och motion, till exempel: Minskar på ätandet, kämpar mot hungerskänslan. Ensidig smaklös mat. Motion bara för att bränna kalorier. Viktbemästring är otrevligt känslan godkänns. Återfall MISSLYCKAD VIKTBEMÄSTRING Två olika sätt att bemästra vikten. På det ena sättet lyckas man, på det andra misslyckas man. [ M a a r i t o c h J u k k a b e r ä t t a r ] Benägenhet till frosseri I början var det svårt för oss att tillägna oss den avslappnade bantningssmetoden, eftersom de tidigare bantningsförsöken varit kurer, där man inte fått äta någonting och måste motionera med blodsmak i mun. Den stora glädjen med den här modellen var att få äta och ändå gå ner i vikt. Att må bra som målsättning! 5
6 6 Levnadsvaneförändringars inverka på vikten inom ett år (Beräknat på en man som väger 100 kg) FÖRÄNDRING i levnadsvanorna Ökning av grönsaker Regelbundna måltider Minskning av energirika drycker Måttligt med läckerheter Val av fiberrika spannmålsprodukter Val av produkter med enbart lite socker En för fet näring görs fettfattigare Motion Förbättrandet av fettets kvalitet Viktnedgång över 10 kg yli 10 kg 5 7 kg 4 5 kg 3 4 kg 2 4 kg 2 4 kg 0 3 kg 1 2 kg LEVNADSVANORNAS inverkan på vikten Med tanke på vikten är de viktigaste förändringarna i matvanorna ökning av grönsaker, regelbundna måltider och minskning av energirika drycker. Sträva efter måttfullhet också när det gäller sötsaker och salta läckerheter. Vilken metod som helst som ökar intaget grönsaker främjar också viktbemästring till och med korvsallad eller grönsaker med sås. Energitätheten i vegetabilier är låg och därför påverkar de viktnedgången effektivt. Se upp med att sträva efter total fullkomlighet, där du förändrar allt på en gång. Ovanstående tabell belyser hur livsstilsförändringar påverkar vikten. T.ex. om en man, som väger 100kg, inte har någon som helst rytm i sina måltider, förändrar dem och lyckas äta regelbundet kommer han att gå ner ca. 10 kg på ett år. [ J u k k a b e r ä t t a r ] Den största förändringen för mig var att börja äta regelbundet. Tidigare var mitt morgonmål ett glas vatten, lunchen hoppade jag över och åt sedan egentligen på kvällen. Då man vill gå ned i vikt ska man motionera. Förutom allmänna hälsoeffekter korrigerar fysisk aktivitet hungerkänslan, påverkar speciellt midjefettet, vårdar besvär i stöd- och rörelseorganen samt förbättrar orken. Koncentrera dig på motion som är njutbar och håll mängd samt intensitet vid måttliga gränser. 6
7 HUNGERN är din vän Du kan faktiskt äta så mycket som du vill, om du bara tillfredsställer din hunger på rätt sätt. Ät inte för lite, och vänta inte på att mättnadskänslan nog infinner sig senare. Till en avslappnad viktnedgång hör ingen kamp mot hunger. Allt eftersom du följer råden i den här guiden ändrar du småningom kvaliteten på din mat och din vikt kommer att gå ned. Ändå äter du dig mätt. Att följa den naturliga hungerkänslan är den bästa, säkraste och hållbaraste viktbemästringsmetoden. Man kan inte vinna över hungern ät tillräckligt! Att begränsa ätandet vilseleder den naturliga hungerkänslan. Detta leder till hejdlöst ätande eller frosseri när hungern växer. De bantare som äter mindre och mindre och kontrollerar allt, äter till slut mera för i något skede växer sig hungern för stark. Därför ska en bantare inte koncentrera sig på hur mycket mat hon eller han äter utan på vad hon äter. Man kan inte vinna hungern! Ät redan då du är lite hungrig. Skrikande hunger ger problem. Normal mättnadskänsla betyder att känslan av hunger försvinner eller känns som en lämplig mättnad. Om du nästan dagligen känner dig proppmätt fungerar inte din mättnadskänsla rätt. Slappna av och låt din egen hungerkänsla berätta Om du äter först när du är skrikande hungrig eller äter dig för mätt, påminn dig om de uppgifter din mättnadskontroll har. Lösningen är enkel, men svår: sluta upp med att kontrollera mängden mat, en medveten minskning av ätandet, ett oupphörligt reflekterande över maten och att flytta på din hunger eller lurandet av den. Slappna av och ät med gott samvete! På det här sättet lär sig din kropp att känna igen vad en riktig hunger och mättnadskänsla är. Hungermätare Beskriv din naturliga känsla av hunger och mättnadskänsla med hjälp av hungermätaren. Vilken beskrivning på hungermätaren tycker du att motsvarar din känsla av hunger, då du börjar äta eller då du börjar känna dig hungrig? Eller hur känns det när du är som hungrigast under dagen? Vrålhungrig Mycket hungrig Lite hungrig Under 400 g mat Hungern försvann Lämpligt mätt För mätt Proppmätt Det är naturligt att äta redan när man är lite eller lämpligt hungrig men inte hungrig som en varg. Om du anser att du nästan dagligen äter först när du är mycket hungrig eller skrikande hungrig då vet du att din hungerkänsla och rytmen i dina matvanor inte är i balans. Är man vrålhungrig kan man inte äta förnuftigt och efter en skrikande hunger blir det ofta kvar en för stor hungerkänsla ännu till senare måltider. Hurudan mättnadskänsla har du i allmänhet under dagen? Svaghetskänsla Blodsockerfall g mat över 600 g mat 7
8 VECKORNA 1 4 ÄT, när du är hungrig iakttag dina vardagsmotionsvanor 8 Välkommen med för att lära dig nya levnadsvanor! Var fjärde vecka får du handledning till nya experiment. Börja med att fylla i tabellen invid genast från första veckan och anteckna vad du ska lära dig. Att skriva upp fungerar som ett bra stöd vid förändring av levnadsvanor. Allt efter att du går vidare i guiden behåller du dina nya inlärda förändringar. När nya vanor börjar löpa bra, provar du igen något nytt, helt enligt guiden eller t.o.m i långsammare takt. Om någon förändring inte känns naturlig, fundera själv ut hur du hellre skulle göra den. Veckorna 1 4 provar du på: Regelbundna måltider och att äta tillräckligt Sträva efter att få en regelbunden måltidsrytm under de följande fyra veckorna. Ät redan när du är lite eller lämpligt hungrig och ät dig mätt. Dagens näringsintag skall fördelas så att fram till klo 16 har du ätit hälften av det dagliga näringsintaget. Vrålhunger på kvällen beror på att du inte har ätit tillräckligt under dagen. Oregelbundet ätande kan förorsaka hejdlöst ätande. Om du märker att det regelbundna ätandet minskar på vrålhungern och frossandet kommer du att gå ned i vikt. Titta på hungermätaren på föregående sida och beskriv din hungerkänsla med hjälp av den. Anteckna ett kryss i tabellen när du inte var vrålhungrig under dagens lopp. Måltidsrytmen Ät morgonmål samt måltider och mellanmål med 3 5 timmars mellanrum. Ät lunch. Om du inte ätit morgonmål ät en ordentlig lunch. Ät ett gott mellanmål under dagen ifall middagen blir sen. Ät över hälften av dagens matintag före klockan 16. Ät när du är hungrig. Fast på kvällen. Om du har skiftesarbete, gå till sid 24 och bekanta dig med skiftesarbetarens måltidsrytmer. Smaka på frukt och grönsaker Det tar sin tid att vänja sig vid grönsaker, så det lönar sig att börja genast. Att öka intaget av grönsaker är den viktigaste förändringen för att bemästra vikten. Det lönar sig att börja med att smaka på olika UKTER, som ofta är smakligare än grönsaker. Vänj dig vid att varje dag äta två frukter. När du klarar det, ökar du intaget färska eller tillagade grönsaker vid varje huvudmål, under veckorna 3 och 4. Anvisningar för ifyllandet av tabellerna Börja genast från och med första veckan att fylla i tabellen. I tabellen finns antecknat de uppgifter du skall lära dig om näring och motion. De står skrivna upprätt med grå text i tabellen. Du kan göra dina anteckningar direkt på den gråa texten. Anteckna näringsuppgifterna med ett kryss (x) Anteckna motionpassen t.ex. i tid (min) eller som antal steg. vecka 1 vecka 2 vecka 3 vecka 4 Motion tid/steg Motion tid/steg Motion tid/steg Motion tid/steg Åt 2 frukter Åt 2 frukter Åt grönsaker vid huvudmålet Åt grönsaker vid huvudmålet 8
9 De första fyra veckorna är utgångsläget för förändringar i dina levnadsvanor. Dokumentera hur du rör på dig Rör på dig, som förut, utan att öka mängden motion. Anteckna din fysiska aktivitet i tabellen på sid 8. Räkna ut hur många minuter under dagens lopp du utnyttjat muskelkraft. Minst 10 minuters oavbruten aktivitet räknas. Om du använder en stegmätare, anteckna då också stegantalet vid dagens slut. Med hjälp av stegmätare kan du följa stegens antal och hur långt du gått. Det finns olika sorters stegmätare och du kan köpa dem bl.a i varuhus. Mera information: /Omron De första fyra veckorna är utgångsläget för förändringar i dina levnadsvanor. Mät omkretsen på din midja, under revbenen i höjd med naveln. Midjemått cm. Datum Kvinnor Män < 80 cm < 90 cm Ingen risk att insjukna på grund av fetma cm cm Lindrigt höjd risk för sjukdom > 90 cm > 100 cm Förhöjd risk för fetmarelaterad sjukdom Mera information: VECKORNA 1 4 9
10 VECKORNA 5 8 KOCKA grönt, drick lätt ock slit på skorna 10 [ M a a r i t o c h J u k k a b e r ä t t a r ] Genom att använda olika sorters dippsåser blev grönsakerna goda och också salladen genom att lägga till t.e.x lätt fetaost, skinkstrimlor eller höna. Tidigare drack vi ganska mycket fruktjuice, vilket vi trodde var hälsosamt. Vi kom inte att tänka på att de innehåller mycket energi. Nuförtiden är vatten vår favoritdryck för att släcka törsten. Läckra grönsaker Du har redan ökat på intaget grönsaker, men har du lyckats göra dem läckra? Enbart rårivet och råa grönsaker kanske inte kittlar dina smaknerver. Sök upp välsmakande grönsaksrecept. Att följa matrecept är inte snobberi utan en väsentlig del av mångsidig och njutbar matlagning. Änvänd färska eller djupfrysta grönsaker, blanda dem med huvudrätten eller servera som sallad. Wokgrönsaker och varma köttsallader är bra alternativ. Alla sätt som gör grönsakerna smakliga är bra. Om du vill förändra din vikt och din hälsa är ätandet av grönsaker, frukter och bär nödvändigt. Grönsaker åstadkommer viktnedgång, för de ersätter mat som innehåller ännu mera energi. Varje frukt eller grönsak du äter minskar ätandet av nåt annat. Samtidigt får du vitaminer, fibrer och näringsämnen som främjar hälsan. Ät fortgående två frukter varje dag. Öka på grönsakerna i samband med huvudmålet, så att de fyller åtmistone en tredje del av tallriken. Lätta drycker Drick tillräckligt, åtminstone 1,5 2 liter per dag. Om du dricker för lite känner du dig ännu hungrigare och tröttare. Vatten är att rekommendera men om du nödvändigtvis vill dricka läsk och saft ska du välja artficiellt smaksatta drycker. Fettfri mjölk eller surmjölk passa bra, fast en liter per dag, för dom innehåller proteiner som ökar mättnadskänslan. Vanlig fruktjuice och läsk samt alkoholdrycker innehåller mycket onödig energi som dessutom endast svagt ökar mättnadskänslan. Med tanke på viktbemästring är det maximala dagliga alkoholintaget en portion: ett glas vin (12 cl), en flaska öl eller cider (0,33 l) eller en sup (4 cl). Av alkoholdrycker innehåller torra viner och light-drycker minst energi. Saft och läsk ska man dricka högst några glas per dag, men inte som huvudsaklig dryck. vecka 5 vecka 6 vecka 7 vecka 8 Promenerade minst 10 min eller steg Promenerade minst 10 min eller steg Promenerade minst 10 min eller steg Promenerade minst 10 min eller steg Åt grönsaker 1/3 av huvudmålet Drack mindre än 2 glas saft/ läskedrycker Åt grönsaker 1/3 av huvudmålet Drack mindre än 2 glas saft/ läskedrycker Åt grönsaker 1/3 av huvudmålet Drack mindre än 2 glas saft/ läskedrycker Åt grönsaker 1/3 av huvudmålet Drack mindre än 2 glas saft/ läskedrycker Inte vrålhungrig Inte vrålhungrig Inte vrålhungrig Inte vrålhungrig 10
11 [ M a a r i t o c h J u k k a b e r ä t t a r ] För att öka på vardagsmotionen gjorde vi små val: vi lämnade bilen hemma och promenerade till jobbet. Vardagsmotion, såsom regelbunden promenad till och från jobbet eller hem- och gårdsarbeten är grunden för en rörlig livsstil. Motionsråd Promenera dagligen i ett kör åtminstone tio minuter eller allt som allt steg. Obs! Om du redan i början av programmet (veckorna 1-4) rörde dig 10 minuter eller mera eller 4000 steg eller mera, fortsätt på samma sätt. Promenader lämpar sig ypperligt för viktbemästring. Promenader i naturen lindrar stress och ger avslappning. Börja lugnt. Följ minnesregeln PPP = Prata Passligt På. Om du flåsar iväg utan att kunna prata med din kamrat går du för snabbt! Gör omgivningen (hemmet, arbetsplatsen, stugan osv.) motionsvänlig. Skaffa hem motionsredskap, en stång för armhävningar, motionsbänk på gården och roddbåt till stugan. Fundera också ut andra metoder att öka på vardagsrörelserna. Metoder att öka vardagsmotionen Åk buss till jobbet och promenera hem efter arbetsdagen. Alternativt hoppar du av bussen några hållplatser tidigare. Undvik att använda bilen. Sköt dina angelägenheter promenerande eller med cykel. Om du nyttjar bilen, parkera i rutan längst bort. Undvik hissen, sök upp trapporna. Undvik att sitta. I bussen går det bra att stå, fastän det finns lediga platser. Samtidigt förbättrar du balansen. Om du har sittarbete, stig regelbundet upp och gå och tänj på dig. Tänj på dig under arbetsdagen, i hushållsarbetet och framför televisionen. Att hänga gör ryggen gott. Häng t.ex. i ett räck eller en trädgren. (Obs! Håll fotsulorna på underlaget.) Gå ut med hunden flera gånger under dagen och gå ibland en lite längre väg än vanligt. Städa raskt till musik. Dammsugningen går som en dans! VECKORNA
12 VECKORNA 9 12 MÄTT med god mat vardagsmotion till en vana 12 Tycker du att du inte hittar tid för motion? Anteckna och reservera tid för nästa veckas motionspass redan veckan före. Kom iförväg överens om din motionsstund också med din vän eller din familj och håll fast vid överenskomna tider. Förutse de situationer där du vet att din vardagsmotion sätts på prov och fundera ut hur du kan finna mera tid för motion. Ge inte avkall på din motionstid fast du har bråttom! Hälften av tallriken med grönsaker (tallriksmodellen) Prova modigt olika sätt att tillreda grönsaker. Sträva efter tallriksmodellen vid huvudmåltiderna. Då är t.o.m halva tallriken fylld med grönsaker, ¼ av tallriken fylld med kött, fisk eller höna och ¼ av tallriken fylld med potatis, ris eller pasta. Mätt med protein Mat som innehåller protein är nyttigt med tanke på viktbemästring för den ökar mättnadskänslan effektivt. Protein finns rikligt i kött, fisk, höna, ägg, mjölkprodukter och baljväxter. Minska inte på användningen av proteinrika födoämnen. Det lönar sig att öka proteinintaget om du bara äter lite protein. Välj proteinrika produkter med endast lite fett. Ha som målsättning att vid varje måltid äta någon proteinkälla. Hungern hålls borta längre och du kan undvika suget efter sött. Välj fiberrika spannmålsprodukter Fibrer ger mättnadskänsla. Välj bröd, grötflingor, morgonmålsflingor, ris, pasta och andra spannmålsprodukter, som innehåller över 6 g/100 g fibrer. Fibermängden står skriven i produktens förpackningsbeskrivning. Fiber förhindrar förstoppning för att det inte sugs upp i matsmältningsorganen. Grönsaker innehåller också fibrer. 12
13 Fortsätt att promenera i din vardag. Lägg till muskelkonditionsträning och stretching i ditt program. Muskelkonditionsövningarna kan du utföra hemma eller pigga upp dig med under arbetsdagen. Motionsråd Promenera dagligen minst 20 minuter fortgående eller 2 gånger 10 minuter. Eller promenera varje dag sammanlagt minst steg. Obs! Om du rör på dig mera än rekommendationerna fortsätt på samma sätt. Utför muskelkonditionsträningen två gånger per vecka. Stretcha efter träningen enligt töjningsråden på sidan 29. MUSKELKDISTRÄNING MED SL Utför varje rörelse 8 10 gånger. Håll en paus och repetera serien på nytt 2 3 gånger. Andas avslappnat under rörelsens gång. 1. Uppvärmning Marschera på stället, lyft händer och ben effektivt 2 3 min. 2. Lår och stjärt Tuscha stolsitsen lätt ( så att du just förnimmer sitsen). Pressa dig genast upp och stå. Repetera rytmiskt. 3. Mage och skuldror Sitt på stolens främre kant, fötterna stadigt mot golvet och händerna på stolskanten. Spänn magmusklerna (dra in naveln) och lyft upp stjärten från stolen. Håll spänningen en stund och sänk dig sakta ner igen. 4. Armar Gör dig klar i utgångsläge med raka armar, knäna i 90 grader (en dyna mellan knäna). Tryck knäna motvarandra och böj armbågslederna. Låt stjärten sjunka ner enligt dina kafter. Sträck armbågarna och pressa dig upp. 5. Sidor och ryggrad Sitt med rak rygg och stöd armarna mot endera knäet. Öppna den yttre handen ut till sidan. Låt blicken följa handens rörelse. Gör samma sak åt andra hållet. vecka 9 vecka10 vecka 11 vecka 12 Åt grönsaker med god aptit, 1/2 av huvudmålet Varje mål innehöll någon proteinkälla Använde fiberrika spannmålsprodukter Promenerade minst 20 min eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) Åt grönsaker med god aptit, 1/2 av huvudmålet Varje mål innehöll någon proteinkälla Använde fiberrika spannmålsprodukter Promenerade minst 20 min eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) Åt grönsaker med god aptit, 1/2 av huvudmålet Varje mål innehöll någon proteinkälla Använde fiberrika spannmålsprodukter Promenerade minst 20 min eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) Åt grönsaker med god aptit, 1/2 av huvudmålet Varje mål innehöll någon proteinkälla Använde fiberrika spannmålsprodukter Promenerade minst 20 min eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) VECKORNA
14 LÅTAR det bekant? 14 Jag faller alltid för festelsen att äta sådant som jag inte borde äta. Om du upplever att du fallit dit igen, godkänn det som hänt. Försök inte förbättra situationen med en överlopps promenad eller genom att äta mindre. Kroppens egna hunger- och mättnadskänslor balanserar upp ditt matintag under de närmaste dagarna du behöver inte göra något åt det. Med ett avslappnat bantningssätt finns det ingenting som kan ge skuldkänslor. Det finns förstås en orsak till att du fallit för frestelsen som det lönar sig att funder på och korrigera. Har du ätit för lite? Har du stressat över ditt matintag? Var den mat du åt förbjuden och så åt du för mycket av den? Lär dig att äta med gott samvetet. Resultaten måste synas genast. Varför är starten sådant här pjåskande? I starten är det viktigt att gå fram med små steg. Jämför och välj sådana sätt som passar dig, prova olika alternativ gällande motion och näring. Välj sedan sådana levnadsvanor som du kan tänka dig att blir bestående. Programmet blir successivt mera krävande. Genom att stegvis vänja kroppen vid förändringar ger du dig de bästa möjligheterna att lyckas. Min vikt går inte ner. Var är felet? Om du är i början av programmet ska du ta det helt lugnt. Vikten börjar först gå ner under veckorna 4 6. Fastän din kroppsvikt inte har förändrats kan du konstatera förändringar genom att mäta ditt midjemått (anvisningar på sid 9). Om du har hunnit längre i programmet se tilläggsanvisningar på sid 26. Lyssna på din känsla av hunger och fundera på om du fortfarande försöker kontrollera ditt ätande. Att kontrollera sitt ätande ökar hungern och kan förhindra viktnedgång t.o.m fast du följer en sträng diet. Stressa mindre, ät bättre och rör på dig. Musklerna blir ömma av motion. Varför? Muskelömhet på grund av ökad fysisk aktivitet är alldeles normalt. Det hör till att musklerna blir ömma och sjuka när man börjar motionera. Ömheten är som värst 1 2 dygn efter den fysiska ansträngningen. Upprepning av träningen minskar ömheten och rätt snart vänjer sig kroppen vid ansträngningen. Då jag rör på mig känns det som om luften skulle ta slut. Vid ansträngning ökar andningen på grund av att muskelarbetet ökar muskelcellernas syrebehov. Det är helt normalt att andningen ökar när man sätter igång. Det lönar sig att starta lugnt och småningom öka farten. PPP-regeln (Prata Passligt På) är bra att komma ihåg. Den betyder att du orkar prata samtidigt som du anstränger dig. Varför svettas jag? Vid fysisk ansträngning ökar kroppens värmeproduktion vilket märks som svettning och detta är helt normalt. Jag har aldrig njutit av motion. Motionsupplevelser från olika livsskeden finns länge i minnet. Om du inte har motionerat tidigare gör det ändå! Trevliga erfarenheter uppmuntrar till regelbunden motion, som är en viktig del av viktbemästring. Att äta enligt hungerskänslan och att vara mätt låter bra men jag är rädd att jag då går ännu mera upp i vikt. Oron är förståelig. Funder över hur bra du tidigare lyckas banta genom att kontrollera mängden mat och hungerkänslorna. Om resultatet har varit ett typiskt snabb viktnedgång i början men ohållbart i längden så är det nog tid att fundera över ett nytt grepp. Om du inte har bantat tidigare fundera på varför du inte skulle lita på din hungerkänsla. Kanske problemet sen också är innehållet i din mat? Ni förslår att man kan äta gott när man har lust. Ni vet inte hur mycket choklad jag kan sätta i mig. Vi gissar: mycket. Det är typiskt att förbjuden godis är förknippad med stort begär, som ändå minskar när du ger dig själv lov att äta det. Om du är medveten om problemet kan du småningom ändra din attityd. Granska ändå din måltidsrytm och ditt näringsintag. Råden i den här viktbemästringsguiden är annorlunda än på andra håll vem ska man tro på? Det skulle vara trevligt att säja tro på oss. Det är bäst att du förverkligar sådana råd som hjälper dig att både bemästra vikten, minska allmänna hälsorisker (blodtryck, blodsocker, blodfetter), öka din fysiska aktivitet och må bra samtidigt. Med detta program är det möjligt, men om andra råd leder till samma mål följ dem om dom verkar att passa dig bättre. 14
15 HUR SER DU svåra situationer? Fester och kvällsfirande Om du sällan festar och ditt vardagsätande är i skick kan du äta vad du vill på fester. Å andra sidan om du ofta deltar i fester, tänk på vad du väljer. Vid festmåltider bjuds ofta hälsosammare alternativ också, såsom grönskasrätter och kött- eller fiskbitar. Favorisera dem. Läckra kaloribomber bjuds alltid också. Vad ska man göra? Om du verligen vill äter du dem utan samvetskval. Vid viktbemästring är inte en portion avgörande. Man kan alltid lämna mat på tallriken och också tacka nej. Ingen märker något om du inte själv gör reklam för dina nya vanor. Semesterresor Semesterresor är till för avslappning och nya upplevelser. Sträva efter att göra goda val men pröva också nya smaksensationer, oberoende av om det är hälsosamt eller inte. Glöm inte ändå helt de goda matvanorna under resan. Energirika drycker, bröd med låg fiberhalt, sötsaker och rikligt med alkohol torde inte ge nya upplevelser. På resande fot i arbetet Vad du äter under resor beror mycket på dig själv. Ha med frukt, rågbrödssmörgåsar och andra hälsosamma mellanmål för att stilla den värsta hungern. Ät ett stadigt mål mat en gång per dag. Tänk på tallriksmodellen och sköt om att ungefär hälften av portionen består av grönsaker. Arbetsplatsmåltider Utnyttja stående bord om det är möjligt. Tallriksmodellen är då lätt att förverkliga. Om du inte erbjuds mat på arbetsplatsen kan du tillreda din egen lunch eller ta reda på närbelägna lunchställen. Att tillreda lunch och hälsosamma mellanmål kräver lite planering. Komplettera butikens färdiga portioner med grönsaker eller tillred en stor portion mat som räcker också till vägkost. Kom också ihåg de hälsosamma mellanmålen. 15
16 VECKORNA PIGGA UP DIG med mellanmål och annorlunda motion 16 Det är skillnad på mellanmål Följ hungerkänslan och ät mellanmål mellan huvudmåltiderna och som kvällsmat. En frukt är ett bra mellanmål. Ät proteinrik mat som mellanmål, t.ex. skinka på brödet eller en yoghurt. Favorisera: frukt och grönsaker yoghurt, fil, bärkvarg fiberrikt bröd skinka och ost med låg fetthalt Ta sällan: sötsaker bakelser köttpiråger och pasteijer fet snabbmat (hamburger, hot dog, pizza) för många smörgåsar (över 2 st/mellanmål) eller smörgås med lite fibrer och feta pålägg Anteckna i tabellen alla hälsosamma mellanmål du ätit. Lägg till också frukt som mellanmål. Kvällsläckerheter Granska hur ofta du äter läckerheter, som innehåller mycket fett och socker om kvällarna. 2 3 gånger per vecka kan du med gott samvete njuta av läckerheter, men inte varje kväll. Kom ihåg mellanmål som är att rekommendera. Anteckna i tabellen då du inte var vrålhungrig. vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 på kvällen eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) på kvällen eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) på kvällen eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) på kvällen eller steg Muskelkonditionsträning (2 ggr/vecka) Valde hälsosamma mellanmål Valde hälsosamma mellanmål Valde hälsosamma mellanmål Valde hälsosamma mellanmål 16
17 Hittills har du höjt din kondition med vardagsmotion, ss. promenader. Pröva under de följande veckorna också andra uthållighetsformer t.ex. cykling, rodd, simning, vattenlöpning, skidning eller gång med snöskor, beroende på årstid och vad du tycker om. Motionera tillsammans med en vän eller i grupp. Då får du uppmuntran vid sidan om. Utnyttja motionsmöjligheter nära ditt hem och närmiljön ss. cykelstråk, parker, skolgårdar och skogar. Motionsråd Promenera dagligen åtminstone sammanlagt 30 minuter eller 3 gånger 10 minuter eller 2 gånger 15 minuter. Eller promenera dagligen allt som allt minst steg. Obs! Om du redan rör på dig mera, fortsätt i samma takt. Utför muskelkonditionsträningen två gånger per vecka. Stretcha efter träningen enligt töjningsråden på sidan 29. MUSKELKDISTRÄNING Repetera varje rörelse gånger. Håll en paus och repetera serien på nytt 2 3 gånger. Andas avslappnat och lugnt under rörelsen. 2. Lår och stjärt Stig upp och ner på en trappa. Byt emellanåt foten som stiger först. Du kan också utföra rörelsen utan trappa. 1. Uppvärmning Svinga armarna bredvid kroppen, både samtidigt och turvis. Svikta i knäna och låt övre kroppen svänga med i armarnas rörelser. Utför rörelsen 2 3 minuter. 3. Armar och rygg Fyrfotastående med knäna under bäckenet och händerna vid axlarna. Pressa dig lugnt upp och ner. Om du vill kan du också pröva armpress med rak kropp och knäna i golvet. 4. Mage Böj knäna, håll fötterna på golvet i bäckenbredd. Drag ena knä upp mot bäckenet och för det långsamt ner. Gör rörelsen turvis med höger och vänster ben. Rörelsen blir ännu effektivare om du vrider övrekroppen upp mot knä. 5. Stjärt och ryggrad Lägg dig på rygg med böjda knän och fötter samt knän ihop. Lyft bäcknet rullande mjukt upp kota för kota. Håll bäckenet uppe en stund och för sedan långsamt ner tillbaka. VECKORNA
18 18
19 19
20 VECKORNA KLOKA val effektiv motion 20 Under de följande 4 veckorna ger du akt på fettets kvalitet, hur mycket fisk du äter och prövar på produkter med låg fetthalt. Byte av olja byggmaterial med goda fetter En hälsosam diet betyder inte att fettmängden ska minimeras, utan avser beaktandet av fettets kvalitet. Fisk- och växtfetter (rypsolja, inte olivolja) innehåller omega-3-fettsyror, vilka har en gynnsam effekt på bl.a hjärnans och hjärt-och blodkärlssystemets funktionsförmåga. Använd växtmargariner och växtoljor minst 30 g/dygn (motsvara 2 3 msk växtolja eller 50 g nötter). Öka användandet av fetter som baserar sig på växtolja. Använd t.ex. salladssåser baserade på växtolja och använd åtminstone en matsked olja i stekpannan. Ät fisk två gånger per vecka eller använd fiskolja. Fundera på hur ofta du äter färsk fisk ( inte fiskpinnar eller -nugget). Om du äter fisk mindre än två gånger per vecka sträva först efter att öka ätandet av färsk fisk. Om det inte lyckas ska du gå till butiken eller apoteket och köpa fiskolja eller omega-3-fettsyror. Välj för det mesta produkter med lite fett och lite socker Om du använder färdigmat, favorisera de kött-, mjölk- och färdigprodukter du tycker om och som innehåller lite fett. Du behöver inte välja den med minst fetthalt om du inte tycker om den. Kött med låg fetthalt är stek, skinka, filebitar och malet kött av stek. Ost med 5 % fett eller de lätta altenativen med % fett är att rekommendera. Vissa mjölkprodukter innehåller socker ss. de smaksatta yoghurterna. Du behöver inte rent socker så det är alltid förnuftigt att välja produkter med så lite socker som möjligt. Välj Hjärtmärkta produkter, med enblemet Bättre val. Fettet och salthalten i dem är bättre med tanke på hälsan. Snabbmat, saltiga bitar, bakelser och läckerheter med måtta Ät dem 2 3 gånger per vecka enligt hur starkt begär du har. Då du ger dig lov att äta läckerheter kommer du att kunna hålla dig till måttlighet. vecka 17 vecka 18 vecka 19 vecka 20 Använde produkter med växtolja Valde för det mesta fettfattiga produkter eller steg Idkade uthållighetsmotion (30 min, 1 ggr/vecka) Muskelkonditionsträning (1 ggr/vecka) Använde produkter med växtolja Valde för det mesta fettfattiga produkter eller steg Idkade uthållighetsmotion (30 min, 1 ggr/vecka) Muskelkonditionsträning (1 ggr/vecka) Muskelkonditionsträning (1 ggr/vecka) Muskelkonditionsträning (1 ggr/vecka) eller steg Idkade uthållighetsmotion (30 min, 1 ggr/vecka) eller steg Idkade uthållighetsmotion (30 min, 1 ggr/vecka) Valde för det mesta fettfattiga produkter Valde för det mesta fettfattiga produkter Åt fisk Åt fisk 20
Låt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs merMikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Läs merMOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion
Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa
Läs merNyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom
Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar
Läs merUt och gå. 30 60 minuter per dag!
Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen
Läs merUtfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund
Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska
Läs merStavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se
Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är
Läs merNIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.
NIVÅ 1 NIVÅ 1 HÖFTLYFT Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. Utgångsposition: Ligg på rygg med fötterna på en bänk eller stol. Pressa
Läs merSommarträning utomhus Tips på träningspass
Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna
Läs merPREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION
Sisäinen ohje 1 (5) Motionens inverkan PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION I predialysskedets helhetsinriktade vård är motionen viktig. Regelbunden motion har positiv inverkan t.ex. på typ 2-diabetes, högt blodtryck
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merditt Träningsprogram: Uppvärmning
ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning
Läs merAKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att
Läs merHur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merHemmaträningspass! 1. Uppvärmning. Hoppa runt i lägenheten/huset till två låtar och släpp loss ORDENTLIGT! Likt en afrikansk kvinna runt lägerelden.
Hemmaträningspass! Här kommer det efterlängtade hemmaträningspasset! Du behöver en stabil stol, ett par hantlar (eller två vatten/stenfyllda PETflaskor), en matta eller ihopvikt handduk. En skivan som
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs merStartprogram version 3
Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merEatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Läs merUPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)
UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merGummibandsträning med ett dörrhandtag.
Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merSå minskar du risken att falla
Så minskar du risken att falla Balansera mera! Alla kan falla men med rätt mat, motion och koll på dina mediciner kan du minska risken för fall. Så minskar du risken att falla Så minskar du risken att
Läs merDu kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.
Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som
Läs merTeori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Läs merUppvärmning. Övningar på träningsmaskiner
MOTION & MISSION CIRKELTRÄNING Gör 10-15 upprepningar per övning i programmet. Pausa. Upprepa 2-3 gånger. Du kan även välja hälften av övningarna till ditt träningspass och således variera träningspassen.
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merViktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007
Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merSida 1 av 6. Ryggliggande
Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och
Läs merLättläst svenska. Så kan du hindra fallolyckor
Lättläst svenska Så kan du hindra fallolyckor Innehåll Så kan du hindra fallolyckor... sidan 3 Ät rätt för att få bra balans sidan 4 Träna för att få bra balans... sidan 8 Din medicin kan påverka balansen
Läs merTräningssplan: vecka 7-12
Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på
Läs merKyIF F99/00 Stabilitet
Baklänges utfall med partner Stå med sidan mot en stol eller annat som du stöttar dig mot. Stå på ett ben med lite böjt knä. Lyft tårna upp från golvet så att du har den mesta av vikten på hälen. Be en
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs merInnehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord
Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår
Läs merUPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1
UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 ENBENSKNÄBÖJ - DRAKEN Stå på ett ben och håll en boll framför kroppen på raka armar. Starta rörelsen genom att sänka bollen långsamt mot golvet och fäll samtidigt i höften
Läs merSå minskar du risken att falla. Lättläst svenska
Så minskar du risken att falla Lättläst svenska Så minskar du risken att falla Lättläst svenska Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merSommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.
Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig
Läs merTräning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.
Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma
Läs merCopyright I FORM/Bonnier Publications.
Är du redo att köra för fullt? Programmet bjuder på hård träning, men 10 minuter går snabbt och i gengäld kan du säga farväl till ett kilo rent fett och välkomna vackra och friska muskler, som du inte
Läs merPausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Läs merBollträning. Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil.
Bollträning Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil. Bollträning Så kör du övningarna:» Sträva efter att dra in naveln mot ryggraden för att
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merBRUKSANVISNING Maskinöversatt
Svensk (SV) BRUKSANVISNING Maskinöversatt IN-7758 Balance Dome Advance, insportline IN-10973 Balance Trainer Dome Big, insportline Bilder endast i illustrations syfte. Innehållet SÄKERHET INSTRUCTIONER...
Läs merTesta dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,
Läs merLektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merTemakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merPasset är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.
Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör
Läs merFysträning 2011. Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka
Individuella träningspass under Juli månad 1 Mängd: Längd: Pass 1: 3 träningspass per vecka Växla mellan passen 90 minuter Kondition / benstyrka Uppvärmning - 15 minuter löpning 70% fart Tänjningar framför
Läs merProgram José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29
TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen
Läs merHälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.
2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att
Läs merBålstabilitet Träning med balansboll
Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre
Läs merHur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram
6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.
Läs merKompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.
Kompisträning Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder. Kompisträning Så lägger ni upp passet: Värm upp så ni blir mjuka
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merRåd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
Läs merTräningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från
Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete
Läs merSTYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj
ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom
Läs merGrundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan:
EGENTRÄNING 2012 Följande program är framtaget för att ge er spelare de bästa förutsättningarna inför säsongen 2013. Tanken med programmet är inte att ni ska bygga kroppen och öka kondititionen utan återhämta
Läs merKom i form träna som Pernilla
Kom i form träna som Pernilla Foto: STEFAN MATTSSON I år blev Pernilla Wahlgren, en 35-årig trebarnsmamma, utsedd till Sveriges sexigaste kvinna i tidningen Café. På bilderna visar Pernilla upp en kropp
Läs merYogaövningar. för mer. Energi
Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis
Läs merInformation från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst
Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen
Läs merVår träningsbank. schemalagda övningar som passar alla. Sara Norrman Lundberg. Christoffer Kullander
Vår träningsbank schemalagda övningar som passar alla Sara Norrman Lundberg Christoffer Kullander Hälsoillusionen info@halsoillusionen.se www.halsoillusionen.se Första utgåva, April 2012 INNEHÅLL Del
Läs merREHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg
REHABTRÄNING fibromyalgi Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merPROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen
PROGRAM STÅENDE YOGA fokus på hållning, balans, rörlighet, kroppsmedvetenhet och styrka. Programmet avslutas med några sittande övningar. Inom parentes har vi lagt till de namn på sanskrit som ofta används
Läs merFunction Kiropraktik & Rehab
1. Stående armrörelser Stå vanligt med fötterna en höftbredd isär Känn hur en ballong drar dig uppåt Magen blir då automatiskt något indragen Lyft båda armarna ovanför huvudet Känn hur magen dras in ännu
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merSeniorsportutrustning
Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i
Läs merTräningsprogram med fitness training ball
Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med
Läs merRyggträna 1b. Bålrotation
Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.
Läs merTRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merSTARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen
STARKA ARMAR MED YOGA 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen Nej, du behöver inte kasta runt med tunga kettlebells för att få starka armar. Lugna yogaövningar
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merTesta dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merSolveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet
Solveig Backström Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet De nya nationella näringsrekommendationerna 04.05.2017 hur kan man minska på användningen av socker och salt hälsosam kost och motion som
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merHär får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merTräna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.
Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.
Läs merStrandträning med funktionella övningar
Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med
Läs merMammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.
Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.
Läs merLär dig bli en joggare
Lär dig bli en joggare Träna, svettas, promenixa, leka, vardagsmotionera Hur kommer en igång med träning? Hur ska en lägga upp det? Här får du tips på hur du kan bli träningssmart. Alla tips är skonsamma
Läs merPass 1: Styrka och kondition
Pass 1: Styrka och kondition Ett komplett träningspass för hela kroppen som utvecklar både styrka och kondition. Förbered kroppen genom valfri uppvärming i cirka 10 minuter innan du börjar. Utfall Stå
Läs mer