MILITÄRSOCIOLOGI - en introduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILITÄRSOCIOLOGI - en introduktion"

Transkript

1 MILITÄRSOCIOLOGI - en introduktion

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDANDE ORD 5 INTRODUKTION 6 MILITÄRSOCIOLOGINS HISTORIA 7 DEN INDIVIDUELLA SOLDATEN 8 MILITÄRSOCIOLOGIN SOM ORGANISATIONSTEORI 11 DEN MILITÄRA PROFESSIONEN - INSTITUTION ELLER YRKE? 12 MILITÄREN OCH SAMHÄLLET 13 NYA UPPDRAG OCH UPPGIFTER FÖR DEN POSTMODERNA MILITÄREN 15 MILITÄRSOCIOLOGI I BÖRJAN AV 2000-TALETS NYA HORISONTER? 16 DEN SVENSKA MILITÄRSOCIOLOGIN 19 Karl Ydén BIBLIOGRAFI 22 OM FÖRFATTARNA 25 FÖRSVARSHÖGSKOLAN 26 SOCIOLOGI VID INSTITUTIONEN FÖR LEDARSKAP OCH MANAGEMENT 27

4 4 Militärsociologi - en introduktion

5 INLEDANDE ORD Vad är militärsociologi och hur har den utvecklats under de senaste decennierna? Hur har soldaternas självbild förändrats genom åren? Har den dramatiska skiftningen från krigföring till fredsbevarande styrkor bidragit till soldaternas förändrade självsyn? Vilka utmaningar står den militära sociologin inför och hur bör utvecklingen gå vidare? Dessa är bara några av de problem och frågeställningar som Militärsociologi - en introduktion behandlar. Syftet med denna broschyr är att belysa de ovanstående frågorna och ge dig en övergripande inblick i militärsociologi. Beskedet om avvecklingen av den svenska allmänna värnplikten från sommaren 2010 gör dessa frågor allt mer intressanta för både dig men även för oss här på Institutionen för ledarskap och management på Försvarshögskolan. Militärsociologi - en introduktion 5

6 INTRODUKTION Termen militär kommer från det latinska ordet militaris som främst ser till den organiserade aspekten av de beväpnade styrkorna. Ordet militär hänvisar vanligtvis till en etablerad institution som drivs av en nationalstat med monopol på det legitima användandet av våld, medan beväpnade styrkor däremot syftar till de organiserade grupper som upprätthåller statens våldsmonopol (Lang 1968). Militärsociologi är den gren av sociologin som fokuserar på den militära organisationens funktion, dess interaktion med samhället i stort och relationen till andra militära organisationer. Samtidigt som den militära organisationen är en del av samhället är dess relation till samhället komplex till följd av dess djupt förankrade och särpräglade kulturella identitet, med en unik uppsättning värderingar, normer, traditioner och sociala interaktionsformer. Det är detta spänningsförhållande mellan staten och den militära organisationen som följande text kommer att behandla genom att beröra frågor så som vilken relation har militären till det övriga samhället, staten och industrin? Vilka påfrestningar sker internt inom den militära organisationen, och hur ser soldaternas självbild ut? Därutöver kommer även framväxten av dagens militära organisation att beskrivas för att skildra de dramatiska förändringar som skett under 1900-talet. Vilket syfte skall militärsociologin ha? Frågan har varit ledande under många år då det råder skilda uppfattningar om det rätta svaret. Några av dessa uppfattningar kommer att belysas i följande text utifrån en kontextuell förståelse för händelseutvecklingen inom militären från början av 1900-talet till idag (Segal och Wechsler Segal 1993; Leonhard och Werkner 2005; Gareis och Klein 2004; Caforio 2003; Moskos och Wood 1988; Roghmann och Ziegler 1977; Lang 1968). 6 Militärsociologi - en introduktion

7 MILITÄRSOCIOLOGINS HISTORIA Ingenting föreföll mer närliggande efter andra världskrigets slut än att ge upp de spekulativa dimensionerna i sociologin och istället inrikta sig på de konkreta erfarenheter som utvunnits genom fältarbete; en förändring som återspeglade en samtida trend inom socialvetenskapen. Militärsociologin blev därför till övervägande del en empirisk vetenskap. Återupplivandet och intensifieringen av militärsociologisk forskning tog sin utgångspunkt i det anglosaxiska språkområdet. Redan år 1942 utkom A Study of War; en omfattande analys av kriget som fenomen, framför allt orsaker till krig, skriven av Quincy Wright. Denna följdes av Samuel A. Stouffers (ed., 1949/50) The American Soldier: Studies in Social Psychology in World War II som kom att bli grundstenen för den fortsatta empiriska forskningen om soldatens sociala psykologi och den militära organisationsteorin. Detta verk blev katalysatorn för utvecklingen av nya militärsociologiska forskningsansatser som slutligen ledde till grundandet av nya forskningsinstitutioner. En annan tänkare vars teorier varit betydelsefulla för den militära sociologin är Morris Janowitz som bland annat utvecklade den militära sociologin i USA genom att använda organisationsteoretiska tillvägagångssätt i studiet av relationen mellan militär och samhälle (Janowitz 1960). Ekkehard Lippert och Günther Wachtler (1982:335) lyfte fram att militärsociologins primära uppdrag är att utforska vilka specifika säkerhetsbehov och samhällsproblem staten står inför, samt att behandla säkerhet som en samhällspolitisk fråga. De menar vidare att den främsta uppgiften för en militärsociolog är att se militärens existens primärt ur ett samhällsperspektiv som ett uttryck för samhälleliga förhållanden. Kurt Posch (1983:93) ansåg däremot att militärsociologin endast var ett instrument och att den huvudsakligen skulle befatta sig med två områden. Det ena är att genom forskningsresultat ge militära och politiska representanter ett exakt beslutsunderlag och beslutshjälp, och det andra är att belysa militära institutionens anpassningssvårigheter i ett socialt system som en central problematik, särskilt i en tid av snabba sociala förändringar i samhället och en fullständig omstrukturering av värdegrunden inom den militära organisationen. Alla förväntningar och uppfattningar som präglat den militära sociologin sen år 1945 visar på att disciplinen lider av ett grunddilemma. Just de militärsociologer som besitter kunskap om och förståelse för militären, dess kultur, traditioner och vanor, riskerar, genom sin fascination för den militära organisationen att förlora distansen objektiviteten till sitt primära studieobjekt. Att övervinna detta dilemma har alltid varit en av militärsociologins största utmaningar. Militärsociologi - en introduktion 7

8 DEN INDIVIDUELLA SOLDATEN Andra världskriget presenterade omvärlden för ny och revolutionerande militärteknologi som kulminerade i fällningen av atombomben. För att hantera vetskapen om massförstörelsevapen tillämpades idéströmningar inom sociologin och psykologin. Studien The American Soldier (Stouffer et al. 1949/50) etablerade militärsociologin som ett empiriskt studieområde vilket dels har som mål att studera den psykologiska processen inom den militära organisationen, dels studera attityder, beteendemönster och motivation bland soldater i olika militära enheter. Studien visar att dessa olika faktorer starkt influerar trupperna och soldaternas vilja att strida, vilket antyder att soldaternas vilja inte har någon koppling till abstrakta symboler eller värderingar (såsom religion, frihet och nationssymboler), utan istället bestäms av de informella processer och gruppdynamik. Militärens referenssystem skapar informella grupper som avsevärt påverkar soldaternas beteende. Sammansättningen av grupper syftar till att skapa enheter som säkrar överlevnad genom ett riskmedvetet beteende som fostrar varken hjältar eller desertörer. Gruppen ger istället soldaten en känsla av trygghet; hjälper honom att överkomma stress och eventuella emotionella problem i syfte att stärka soldaten. Samuel P. Huntingon (1957) utvecklar i The Soldier and State: The Theory and Politics of Civil-Military Relations tesen om den moderna officerskåren som en yrkesmässigt utbildad kår, det vill säga en professionell institution som utmärker sig genom sitt expertkunnande, sitt centrala och sociala ansvar i samhället, och genom sin kooperativa organisationsstruktur (Abrahamsson 1972; Doorn 1969; Janowitz 1960 och 1968). Idén om militärens professionalisering sammanhänger med en rad dåvarande samtida förändringar, vilka än idag präglar den militära organisationen såväl internt som i sin relation till samhället (Huntington 1962): En tilltagande specialisering och differentiering inom militären avseende vapenteknologi och taktik Ett förändrat rekryteringssystem och nya träningsprogram som avser skapa en heterogen militär Den interna skillnaden mellan soldaten som specialist och den traditionella bilden av officeren som generalist, vilken fortfarande i stor omfattning tillämpas vid generalstabsutbildningen i åtskilliga arméer Vad beträffar rekryteringssystemet kan man inom den moderna militärsociologin skilja mellan två idealtyper: systemet med allmän värnplikt respektive yrkesmilitär. Skillnaden ligger primärt i att man använder eller avstår från tvångsåtgärder för att rekrytera soldater. Trenden i de västdemokratiska samhällena är att röra sig från systemen med allmän värnplikt i utbyte mot etablering av nya yrkesarméer (Doorn 1975; Haltiner 1998). 8 Militärsociologi - en introduktion

9 Militärsociologi - en introduktion 9

10 10 Militärsociologi - en introduktion

11 MILITÄRSOCIOLOGI SOM ORGANISATIONSTEORI Militärsociologin använder flera teoretiska tillvägagångssätt för att behandla militärens funktion under både fredstid och krig. Den militära organisationen betraktas som en organiserad våldsförvaltning, där man använder våld som instrument för att uppnå definierade politiska, ekonomiska och sociala mål. Burkhardt (1979:8f) studerar militärens primära karaktärsdrag, och beskriver militären som en stor byråkratiskt organiserad social grupp med en basstruktur som är inriktad på ett eventuellt krig. Därutöver belyser även Burkhardt att militären utvecklar en egen specifik kultur (Alvesson 1993; Andreski 1968; Ashkanasy, Wilderom och Peterson 2000; Dunivan 1994; Frevert 1997; Soeters, Winslow och Weibull 2003) som en del av sin separation från samhället, komma bland annat genom att bibehålla en intern struktur som är såväl tydligt hierarkisk som unik för det militära. Från en organisationssynpunkt är byråkratiseringen av militären absolut nödvändigt och ett fenomen som möjliggjort för militären att, som en organisation av omfattande storlek, fungera under fredstid (Weber 1972). Morris Janowitz (1960) går steget längre i The Professional Soldier: A Social and Political Portrait och menar att genom förändringar i internationell politik och i den sociala miljön har militärens funktioner ändrats från regelrätt krigföring till att istället utgöra en form av polisstyrka i fredstid. Dock visar dagens forskning på att den demilitarisering och införande av civila uppgifter för militären, som blivit allt vanligare i västerländska demokratier genom de nya internationella fredsbevarande och humanitära operationerna, inte har lett till att soldater förändrat synen på sig själva som primärt krigare. Militärsociologi - en introduktion 11

12 DEN MILITÄRA PROFESSIONEN INSTITUTION ELLER YRKE? Trots det stora antalet studier och analyser som ställt den militära professionen i fokus är det främst några bidrag som blivit samtida klassiker: Samuel P. Huntingtons (1957) The Soldier and the State, Morris Janowitzs (1960) The Professional Soldier, och Charles Moskos (1977) From Institution to Occupation: Trends in Military Organization. Huntington (1957:7) menar att det finns tre viktiga egenskaper som definierar ett yrke: expertis, ansvar och yrkeslojalitet (corporateness): The modern officer corps is a professional body and the modern military officer is a professional man. Huntington gör en tydlig skillnad mellan den militär som existerade i början av 1900-talet och militären av idag. Den moderna officeren möter följande tre kriterier som tillsammans, enligt Huntington, utgör en professionell yrkesman: En professionell person är expert när han/hon har specifika kunskaper och färdigheter inom ett viktigt verksamhetsområde Den professionelle är även expert i att praktiskt utöva sina kunskaper och jobbar i ett socialt sammanhang där han/hon är nödvändig för att samhället skall fungera Den som är en del av denna professionalism delar en känsla av samhörighet och medvetande med andra medlemmar av professionen. Denna kollektiva känsla har sitt ursprung i den formella skolning och träning som är nödvändig för erhållandet av professionell kompetens Janowitzs huvudtes är att den samtida pågående och fortlöpande förändringen inom militären kunde betraktas som en civilisering av militären. Denna transformationsprocess antyder inte ett radikalt skifte från professionalism, utan innebär mer en smidig anpassning av det militära yrket till ett ny social miljö. Han menar vidare att militären är mer av en polisstyrka, som alltid är redo att hålla ordning och reda, och som är utformad för att överstämma med demokratiskt-politiska mål. Moskos ser på militären mer som en social organisation vilken bibehåller olika grader av autonomi samtidigt som man bryter mot de utbredda sociala trenderna. Moskos presenterar två olika modeller för att beskriva alternativa föreställningar om den militära sociala organisationen, vilka är antingen institution eller yrke. Dessa koncept möjliggjorde att formuleringen av hypotesen att den amerikanska militären håller på att ändra inriktning från ett institutionellt format till ett yrkesformat. Enligt Moskos har det militära yrket, till skillnad från andra yrken, utvecklat en unik självbild som speglar soldatlivet som livsstil snarare än arbete. Soldaten ser sitt yrke som en form av konst, vetenskap, eller kall en självbild som backas upp av den militära organisationen och som understryker äran att få tjäna i det militära. 12 Militärsociologi - en introduktion

13 MILITÄREN OCH SAMHÄLLET Liksom andra organisationer är militären föremål för ständig förändring och som historien visar har militärens uppgifter skiftat dramatiskt under de senaste decennierna. Huvuduppgiften var tidigare i huvudsak territorialförsvar eller erövring för att nu ha ändrats till säkrandet och vidmakthållandet av rådande principiella normer och samhällsordning. Att döma av historien har relationen mellan det militära och det politiska alltid varit väldigt stark, och militären har betraktats som ett politiskt instrument. Konstitutioner, lagar, förordningar, rättsväsende och demokratiskt valda politiker utgör det system som säkrar att militären underställs politisk kontroll och görs till föremål för offentlig tillsyn. Dock har politiska teorier gång på gång definierat militären som en symbol för staten likväl som ett statligt instrument, vilket är en naturlig konsekvens av erfarenhet från krigstider då de politiska målen oftast är av militär karaktär. Hegel menar att en stats enighet och sammanhållning egentligen bygger på militärens existens och är en viktig del av staters kommunikation med varandra, eftersom stater hävdar sig mot varandra endast genom existensen av en armé. Utifrån det perspektivet kan man dra slutsatsen att militären är en yttring av statens suveränitet och därför måste tjäna sitt land och offra sig för statens självständighet. Länken mellan staten och militären ger militären en tydligt definierad roll i samhället eftersom den bär upp och bevarar staten. Militärens viktigaste uppgift är att skydda och försvara staten från externa hot. Det förekommer även diskussion om den komplexa relationen mellan militären och rådande industriella krafter; en relation som av vissa framlyfts som överordnad de politiska krafterna och därmed står över demokratisk kontroll. Syftet är att visa på betydelsen av de ekonomiska grunderna för politiken och att belysa och tolka förhållandet mellan militär och samhälle som ett primärt ekonomiskt betingat samspel mellan de båda. Militärsociologi - en introduktion 13

14 NYA UPPDRAG OCH UPPGIFTER FÖR DEN POSTMODERNA MILITÄREN Moderniseringsprocessen av både de beväpnade styrkorna och samhället har attraherat forskare. Moderniseringen verkar vara skälet till de större förändringar som kan observeras inom den militära organisationen, t ex den sociala processen, beteendemönster, militär standard, utbildning och träning samt militärt ledarskap. Den samtida diskursen för samhällets modernisering av beväpnade styrkorna har introducerat två nya koncept begrepp: (1) Den postmoderna militären; (2) Idén om globalisering. Begreppsdiskussionen kring postmoderna militära styrkor fick fäste och blev utbrett under 1990-talet i samband med de faktiska förändringar som militären genomgick. Enligt Moskos (1998 och 2000) karaktäriseras den postmoderna militären av fem fundamentala organisationsändringar: Den ökade interaktionen mellan den civila och militära sfären, både strukturellt och kulturellt Minskningen av skillnader inom de beväpnade styrkorna vad avser rang och strider Omställningen från traditionell krigföring till militära operationer andra än krig Det alltmer internationellt legitimerade användandet av militära styrkor för internationella uppdrag Internationalisering av militären (genom exempelvis EUFOR) Styrkornas struktur har förändrats från att ha varit stora professionella massarméer, som bestått mestadels av värnpliktiga, till istället små professionella arméer, samtidigt som uppdragen har förändrats dramatiskt; från att försvara hemlandet i början av seklet till att genomföra internationella uppdrag som fredsbevarande styrkor. Därutöver har kvinnors roll inom militären förändrats dramatiskt från att ha varit någorlunda integrerade under kalla kriget till full integrering under 1990-talet. Homosexuellas roll inom militären har även den förändrats, i alla fall juridiskt, då homosexuella alltid har tjänstgjort i armén. I början av 1900-talet var homosexuellitet förbjudet inom militären och under kalla kriget fick homosexuella inte tjänstgöra överhuvudtaget. En annan viktig förändring för militärens roll är den relation som uppstått mellan militär och media. Exempelvis följs amerikanska trupper av journalister under militära operationer i Mellanöstern, vilket har väckt frågor om vilket förhållande media och militär de facto har och huruvida medias objektivitet och opartiskhet kan bibehållas intakt. 14 Militärsociologi - en introduktion

15 Militärsociologi - en introduktion 15

16 MILITÄR SOCIOLOGI I BÖRJAN AV 2000-TALET NYA HORISONTER? Trots militärsociologins växande betydelse för den allmänna samt den akademiska förståelsen för relationen mellan militär och samhälle under senare delen av 1900-talet, finns det skäl att vara orolig för den fortsatta utvecklingen av detta utbildningsområde. Under och efter andra världskriget började militären, som tidigare varit misstänksam mot akademiker, att acceptera forskning inom statsvetenskapen och internationella relationer. Att dessa akademiska områden accepterades berodde på främst två saker: Genom uppkomsten av nya ansvarsområden som kärnvapenstrategier, vapenkontroll och antivapenspridning, blev militären van att jobba med specialister inom de områden som oftast stod i nära kontakt med politiska beslutsfattare Statsvetenskaplig forskning, till skillnad från militärsociologer, studerar inte militären på mikronivå och är därför mindre benägen att kritisera militären som institution Militärens misstänksamhet gentemot den akademiska sfären är intressant att studera i dagsläget, då man kan se att de flesta militärsociologer som jobbar för militären också är beroende av militären för sitt uppehälle. Beroendeställningen kan leda till att forskarnas objektivitet blir lidande och behovet av fortsatt tillgång till organisationen och soldaterna, som är absolut nödvändig för utförandet av forskningen, istället föredras. Debatten kring detta problem är stor och det är förståeligt att många sociologer inom detta område inte gärna kritiserar militären, men samtidigt är ju akademikerns huvuduppgift att tänka kritiskt, analysera situationer och problem utifrån nya perspektiv, formulera nya koncept och göra teoretiska framsteg och främja positiv samhällsförändring. Redan för mer än tjugo år sedan såg Gunther Wachtler (1983) de självklara hindren för militärsociologer och delade in dessa i tre olika grupper: I första gruppen återfinns individer som forskar om sammanhållningen, motivationen, och beredskapen inom en liten grupp militärer. Detta kan leda till att den militära sociologen blir expert på de psykologiska aspekterna av soldatens beteende och därmed utesluter studieobjektet från omgivningen Den andra gruppen inkluderar studier som tar itu med organisationsproblem såsom ledarskap, hierarkisk struktur, tekniska systemet och dess följder för den sociala strukturen inom de väpnade styrkorna. Därmed reduceras militärsociologin till en ren organisationsteori Den tredje gruppen forskare behandlar relationen mellan militär och samhälle, vilket vanligtvis resulterar i studier av beskrivande karaktär vars bidrag till teori- och metodutveckling är begränsat 16 Militärsociologi - en introduktion

17 Därmed måste man fråga sig om den militära sociologin är i behov av en radikal förnyelse. En sådan förnyelse innebär att kunna formulera lämpliga teorier avsedda att studera militären som en del av samhället men också som en del av det politiska systemet. Slutligen kan införandet av genusteorier nämnas som ett försök att radikalt förnya synen på relationen mellan militär och samhälle. Traditionellt är militären ett mansdominerat yrke som sakta har börjat anta ett mer heterogent utseende, vilket har väckt frågor om kvinnors roll i militären och för utförandet av militära uppgifter. Det har påvisats att kvinnor ofta utgör strategiska måltavlor i väpnade konflikter; ett bekymmersamt, och ännu relativt outforskat fenomen. Genusproblematiken som uppstår i mötet mellan militären och detta fenomen är därför i högsta grad aktuellt att studera men bristen på forskning visar att området ännu är känsligt för forskare att närma sig. Studerandet av militären och relationen till samhället kan komma att ha en positivt stimulerande effekt så länge som forskare förblir självständiga och tillåts ha intellektuell frihet att utöva sin kreativitet för att hitta nya tillvägagångssätt, koncept och metoder. Militärsociologi - en introduktion 17

18 18 Militärsociologi - en introduktion

19 DEN SVENSKA MILITÄRSOCIOLOGIN Karl Ydén I Sverige har det militärsociologiska fältet historiskt sett fört en relativt undanskymd tillvaro, för att under de senaste åren kännetecknas av en ökad intensitet, med en växande ström publikationer. Svenska universitetsforskares intresse av den moderna militärorganisationen har varit relativt begränsat. Forskning för svenska militära behov har primärt utgått från tekniska och/eller psykologiska perspektiv, vilket kom till uttryck i etablerandet av Försvarets Forskningsanstalt (FOA) 1945 och Militärpsykologiska institutet (MPI) Sociologer inom svensk försvarsforskning har i regel verkat i organisationer och forskningsprojekt där andra kunskapsfält utgjort norm. Vid MPI fanns emellertid under några år på talet ett antal sociologer som skulle komma att påverka den svenska militärsociologins utveckling (bl a Walter Korpi med licentiatavhandlingen Social Pressures and Attitudes in Military Training, och Bengt Abrahamsson med doktorsavhandlingen Military Professionalization and Political Power, 1972). Trots sitt namn hade Militärpsykologiska institutet en stor betydelse för utvecklingen av just sociologisk kunskap om svensk militär. Försvarsmaktens forskning har primärt utförts av stödmyndigheter som arbetat på uppdrag av militära beställare. Svensk officersutbildning har traditionellt saknat såväl universitetsinslag som sociologiska perspektiv det ovannämnda exemplet med MPIsociologerna undantaget - vilket har stärkt den tekniska och psykologiska dominansen. Flertalet av de samhällsvetenskapliga studier som Försvarsmakten har beställt har betingas av dess roll som fredstida utbildningsorganisation och statlig myndighet. Denna forskning är policyinriktad inom områden som prioriteras av den politiska ledningen, exempelvis arbetstillfredsställelse, jämställdhet och mångfald. Ett annat fokus är officerskåren med avseende på social rekrytering, relation till det politiska systemet, värderingar och status. Däremot uppvisar den samhällsvetenskapligt orienterade militärforskningen inte något djupt intresse för militär praktik. Denna praktik får istället utgöra en typifierad bakgrund i analys av officerens roll som chef eller av officerskårens värderingar och förhållningssätt. De skarpa internationella uppdrag som svensk militär deltagit i under femtio år har studerats relativt litet inom militärsociologisk uppdragsforskning, även om de utgör ett växande område. Det centrala svenska militärsociologiska bidraget utgörs av Bengt Abrahamssons ovan nämnda avhandling, svensk titel: Militärer, makt och politik. Verket anses internationellt tillhöra fältets klassiker, och analyserar förändringar i militärens sociala rekrytering och de socialisationsmekanismer reproducerar ett militärt tänkesätt. Abrahamssons analys bygger på Morris Janowitzs framställning av hur teknologisk utveckling och ökat omgivningsberoende förskjuter den kompetensmässiga och kulturella tyngdpunkten inom den amerikanska officerskåren. Militärsociologi - en introduktion 19

20 Ytterligare två sociologiska avhandlingar kan nämnas: Klas Borells Disciplinära strategier (1989) som analyserar hur den svenska arméns militära disciplin successivt omdefinieras under 1900-talet som resultat av både förändringar i civilsamhällets normer och framväxten av nya militära hot (exempelvis kärnvapen). Erna Danielssons Är delaktighet möjlig i en byråkrati? (2002) analyserar kulturella och strukturella effekter av Försvarsmaktens försök att skapa delaktighet i beslut om regementsnedläggningar. Förutom dessa har det senaste decenniet framlagts ett tiotal avhandlingar inom andra samhällsvetenskapliga ämnen. Även om dessa inte faller strikt inom det akademiska ämnet sociologi handlar de om militären som yrkesgrupp och om militärernas roll för utvecklingen av svensk försvarspolitik, med fokus på både invasions- och insatsförsvar. Det går således att hävda att det under det senaste decenniet har skett en betydande tillväxt inom den samhällsvetenskapliga forskningen om den svenska militära professionen och dess organisering. 20 Militärsociologi - en introduktion

21 Militärsociologi - en introduktion 21

22 BIBLIOGRAFI Abrahamsson, Bengt, Military Professionalization and Political Power (Beverly Hills, California: Sage, 1972). Andreski, Stanislav, Military Organization and Society (Berkeley: University of California Press, 1968). Alvesson, Mats, Cultural Perspectives on Organization (New York: Cambridge University Press, 1993). Ashkanasy, Neal M., Wilderom, Celeste P., Peterson, Mark F. (eds.), Handbook of Organizational Culture and Climate (Thousand Oaks: Sage, 2000). Borell, Klas, Disciplinära strategieren: En historiesociologisk studie av det professionella militärdisciplinära tänkesättet, (Almqvist International, 1989). Burkhardt, Anton, Einführung in die Militärsoziologie (Vienna: Österreichische Gesellschaft zur Förderung der Landesverteidigung, 1979). Callaghan, Jean, Kernic, Franz (eds.), Armed Forces and International Security: Global Trend and Issues (New Brunswick: Transaction, 2003). Caforio, Guieseppe (ed.), The Handbook of the Sociology of the Military (New York: Kluwer, 2003). Danielsson, Erna Är delaktighet möjlig i en byråkrati?: En fallstudie inom Försvarsmakten av det arbete som föregick försvarsbeslut-96 (Diss. Umeå: Umeå Universitet, 2002). Doorn, Jacques van, (ed.), Military Profession and Military Regimes: Commitments and Conflicts (The Hague: Mouton, 1969). Doorn, Jacques van, The Decline of the Mass Army in the West: General Reflections, Armed Forces and Society 1, 2 (1975). Dunivan, Karen O., Military Culture: Change and Continuity Armed Forces and Society 20, 4 (1994). Frevert, Ute (ed.), Militär und Gesellschaft im 19. Und 20. Jahrhundert (Stuttgart: Klett-Cotta, 1997). Gareis, Sven Bernhard, Klein, Paul (eds.), Handbuch Militär und Sozialwissenschaft (Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004). Haltiner, Karl W., The Definite End of the Mass Army in Western Europe? Armed Forces and Society 25, 1 (1998). 22 Militärsociologi - en introduktion

23 Hegel, G.W.F., Philosophy of Right, translated with notes by T.M. Knox (Oxford: Clarendon Press, 1965). Hegel, G.W.F., Elements of the Philosophy of Right, edited by Allen W. Wood, translated by H.B. Nisbet (Cambridge: Cambridge University Press, 1991). Huntington, Samuel P., The Soldier and the State (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 1957). Huntington, Samuel P. (ed.), Changing Patterns of Military Politics (New York: Free Press, 1962). Janowitz, Morris, The Professional Soldier (New York: Free Press, 1960). Janowitz, Morris, Armed Forces and Society: A World Perspective, in Armed Forces and Society: Sociological Essays, edited by Jaques van Doorn (The Hague: Mouton, 1968). Kernic, Franz, Entwicklungslinien der modernen Militärsoziologie. Versuch einer Bestandsaufnahme, Österreichische Militärische Zeitschrift 5 (2001), Korpi, Walter, Social Pressures and Attitudes in Military Training (Stockholm: Stockholm Studies in Sociology, 1964). Lang, Kurt. (1968), Military Sociology : A Trend Report and Bibliography, Current Sociology 16, 3 (1968). Leonhard, Nina, Werkner, Ines-Jacqueline (eds.), The Hybrid Soldier: Identity Changes in the Military in Armed Forces, Soldiers and Civil-Military Relations: Essays in Honor of Jürgen Kuhlmann (Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005). Lippert, Ekkehard, Wachtler Gunther, Militärsoziologie eine Soziologie nur für den Dienstgebrauch?, in Soziologie und Praxis: Erfahrungen, Konflikte, Perspektiven, edited by Ulrich Beck (Göttingen: Schwartz, 1982). Moskos, Charles C., Williams, John Allen, Segal, David R., The Post-Modern Military: Armed Forces After the Cold War (New York: Oxford University Press, 2000). Moskos, Charles C., Burk, James, The Postmodern Military, in The Adaptive Military: Armed Forces in a Turbulent World, edited by James Burk, 2 nd edition (New Brunswick, New Jersey: Transaction Publishers, 1998). Moskos, Charles C., Wood, Frank (eds.), The Military - More Than just a Job? (McLean, VA: Pergamon-Brassey s International Defense Publishers, 1988). Militärsociologi - en introduktion 23

24 Moskos, Charles C., From Institution to Occupation: Trends in Military Organization, Armed Forces and Society 4, 1 (1977). Posch, Kurt, Apekte der Militärsoziologie - im besonderen Hinblick auf die Integration von Militär und Bevölkerung - und das Milizsystem im internationalen Vergleich, M.A. thesis (Vienna: University of Vienna, 1983). Roghmann, Klaus, Ziegler, Rolf, Militärsoziologie, in Handbuch der empirischen Sozialforschung, edited by René König, vol. 9, 2 nd ed. (Stuttgart: Enke, 1977). Segal, David R., Segal, Mady Wechler, Sociology, Military in International Military and Defense Encyclopedia, edited by Trevor N. Dupuy (Washington: Macmillan, 1993). Soeters, Joseph, Winslow, Donna, Weibull, Alise, Military Culture, in Handbook of the Sociology of the Military, edited by G. Caforio (London: Kluwer, 2003) Stouffer, Samuel A. et al., The American Soldier: Studies in Social Psychology in World War II, 4 vols. (Princeton: Princeton University Press, ). Wachtler, Gunther (ed.), Militär, Krieg, Gesellschaft. Texte zur Militärsoziologie (Frankfurt am Main: Campus, 1983). Weber, Max, Essays in Sociology. Edited by H.H. Gerth and C. W. Mills (New York: Oxford University Press, 1972). Wright, Quincy, The Study of War (Chicago: University of Chicago Press, 1942). 24 Militärsociologi - en introduktion

25 OM FÖRFATTARNA Franz Kernic Franz Kernic är professor i sociologi på Institutionen för ledarskap och management (ILM). Innan han började på ILM år 2008, jobbade han som professor på Carleton University i Ottawa, Canada (januari april 2008). Han håller även utnämningar med Österrikiska försvarsdepartementet (tjänsteledig), universitetet i Innsbruck (Österrike), och det Tyska universitetet för Beväpnade styrkor i München (Tyskland). Hans forskning fokuserar på internationell säkerhet, freds- och konfliktstudier, EU s externa relationer och säkerhetspolicy, civil-militära relationer och (militär)sociologi. Tamara Tawaefi Tamara Tawaefi tog Magisterexamen i Statsvetenskap (Pol-Mag) från Karlstad universitet 2004 med fokus på freds- och konfliktlösning och Arabvärlden. Med fördjupande studier i Arabiska från American University in Cairo och freds- och konflikt lösning från American University in Washington DC har Tamara även jobbat för FN i Egypten, International IDEA i Stockholm, Stockholm Policy Group i Israel och de ockuperade Palestinska områdena och för European Public Law Center i Indien, Pakistan och Bangladesh. Hon arbetar för närvarande som forskningsassistent på ILM. Karl Ydén Karl Ydén är forskare på ILM. Karl avslutade sin doktorsavhandling (Kriget och karriärsystemet) på Göteborgs universitet år 2008 och är idag ansluten till skolan för handel, ekonomi och juridik vid Göteborgs universitetet. Hans forskning fokuserar på det militära yrket, militärt våld och de svenska beväpnade styrkorna. Ett särskilt tack Författarna vill tacka Professor Bengt Abrahamsson för hans goda råd och kommentarer till utbildningsmaterialet som började redan i ett tidigt skede. Militärsociologi - en introduktion 25

26 FÖRSVARSHÖGSKOLAN Försvarshögskolan etablerades som en statlig högskola den 1 januari 2008 med rätten att dela ut akademisk examen. Detta innebär att högskolan nu har ett bredare urval av civila universitetskurser och program än tidigare. Försvarshögskolan har existerat i sin nuvarande form sedan Högskolan strävar efter att vara samhällets främsta resurs inom ramen för utbildning och forskning inom det civil- militära ämnesområdet. Försvarshögskolan bidrar till den nationella samt internationella säkerheten genom sin forskning och konstanta utveckling, den utbildar militärer och civila personer till ledande poster inom krishantering och säkerhetsfrågor. Försvarshögskolans syfte kan sammanfattas på tre sätt; genom forskning, utbildning och samverkan tillför vi samhället kunskap och ger både organisationer och individer förmågan att leda civila och militära resurser samt att hantera kriser, konflikter och krig. 26 Militärsociologi - en introduktion

27 SOCIOLOGI VID INSTITUTIONEN FÖR LEDARSKAP OCH MANAGEMENT (ILM) Sociologi, som är en av Försvarshögskolans/ILM s huvuddiscipliner, är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Vikten läggs vid att försöka förklara och förstå människors beteende, handlingar, sociala identiteter och kulturella strukturer bland annat för att få klarhet i processer som präglar moderna samhällen. Den militära sociologin kan betraktas som ett särskilt område av sociologin vilket innebär att den fokuserar på väpnade styrkor och militära organisationer, men analyserar även de väpnade styrkornas funktioner och interaktioner med samhället i stort. Försvarsmakten har inte bara en väldigt stark relation till samhället utan kan även sägas utgöra en del av samhället på många olika sätt, som redogörs för i broschyren. Därför anses den vara en del av samhällsvetenskapen och beteendevetenskapen som sådan. ILM s forskning syftar till att på ett övergripande plan identifiera socialt relevanta och beteendemässiga faktorer som har betydelse för och som påverkar ledarskapsrelationer i komplexa och krävande situationer. För närvarande är den sociologiska forskningen och utbildningen på ILM primärt relaterade till följande områden: Konflikthantering och internationella fredsbevarande insatser Multinationella operationer och civil-militära relationer Våld och konflikter: sociologiska aspekter Ledarskap under påfrestande förhållanden Säkerhetsfrågor i det moderna samhället Både forskning och utbildning drivs på ett tvärvetenskapligt sätt och i nära samarbete med olika departement och institutioner. Organisation och Profession, som är en del av det aktuella forskningsområdet inom ILM, har fokus på forskning som ligger på Försvarsmaktens utveckling och i synnerhet på sociologiska och organisatoriska frågor, och undersöker aspekter av ledarskap i militära organisationer, internationella operationer och civil-militära relationer. Författarna och Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management Åsikterna som uttrycks i denna broschyr är författarnas egna och representerar inte Försvarshögskolan, inte heller Institutionen för ledarskap och management Foto: Andreas Karlsson / Försvarets Bildbyrå (framsida), Erik Thulin / Försvarets Bildbyrå (sid 2), Steffanie Müller / Försvarets Bildbyrå (sid 4), Rick Forsling / Försvarets Bildbyrå (sid 9), Försvarets Bildbyrå (sid 10), Katja Öberg / Försvarets Bildbyrå (sid 14), Combat Camera / Försvarets Bildbyrå (sid 18), Sgt Nicklas Gustafsson / Combat Camera / Försvarets Bildbyrå (sid 21) Grafisk formgivning: Karin Skelton Militärsociologi - en introduktion 27

28 MER INFORMATION OCH KONTAKTUPPGIFTER Mer information om Sociologigruppen vid Institutionen för ledarskap och management hittar du på Du kan också kontakta oss direkt: Franz Kernic Professor i sociologi Karin Skelton Projektledare Box / Stockholm Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37 Tel / Fax Våxnäsgatan 10 / Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10, Karolinen Tel / Fax

Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19

Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19 Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19 Foto Erik Hedlund/Louise Weibull Försvarshögskolan Rapport FoT pedagogik 2010 Försvarshögskolan

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

GMU-rekryterna. av Erik Hedlund. Syfte. Teoretisk referensram. Motivation, självbild och fortsatt engagemang i försvaret.

GMU-rekryterna. av Erik Hedlund. Syfte. Teoretisk referensram. Motivation, självbild och fortsatt engagemang i försvaret. GMU-rekryterna Motivation, självbild och fortsatt engagemang i försvaret av Erik Hedlund ANALYS & PERSPEKTIV den första juli 2010 avvecklades det drygt hundra år gamla värnpliktsförsvaret och ett frivilligt

Läs mer

Kursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course

Kursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kursplan Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kurskod: 1LL029 Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis. Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Lokal examensordning för Försvarshögskolan

Lokal examensordning för Försvarshögskolan 1 (13) Lokal examensordning för Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2016-04-01 Fastställd av rektor 2011-03-01 Reviderad 2012-06-28 Reviderad 2013-06-26 Reviderad 2015-05-19 Reviderad 2016-03-29 Box 27805,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Det svenska nationella försvarets nedgång och fall

Det svenska nationella försvarets nedgång och fall Det svenska nationella försvarets nedgång och fall Sverige skulle avveckla det befintliga försvaret och skapa ett nytt, anpassat för morgondagens utmaningar. Men något hände. Den svenska nationella försvarsförmåga

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Motiv för svenska soldater att vilja åka på utlandsmission

Motiv för svenska soldater att vilja åka på utlandsmission Motiv för svenska soldater att vilja åka på utlandsmission En rapport avseende motiven bland svenska soldater i KS20/21 och FS18/19 att vilja åka på utlandsmission. Foto Erik Hedlund/Louise Weibull Försvarshögskolan

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Nyheter om Pakistan och andra länder

Nyheter om Pakistan och andra länder Informationsresurser inför FN-rollspelet 2009 : Konflikten i Pakistan Allmän information om FN United Nations FN:s officiella hemsida http://www.un.org/en/ Svenska FN-förbundet Här finner du information

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och

Läs mer

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7 Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans:

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans: Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans: Ansvarig lärare: Henrik Edgren (henrik.edgren@fhs.se) Kursens övergripande innehåll Kursen ger en översikt över den militära idéhistorien i Västerlandet

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Utbildningsplan 1 (10) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 130,5 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Nationalekonomi GR (C), 30 hp

Nationalekonomi GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Nationalekonomi GR (C), 30 hp Economics BA (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression NA003G Nationalekonomi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Utvecklande ledarskap. Ökad självkännedom En riktning Ett förhållningssätt

Utvecklande ledarskap. Ökad självkännedom En riktning Ett förhållningssätt Utvecklande ledarskap Ökad självkännedom En riktning Ett förhållningssätt Utvecklande ledarskap Utvecklande ledarskap (UL) är Försvarsmaktens nya ledarskapsmodell sedan 2003. Utvecklande ledarskap tillämpas

Läs mer

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar I formulerandet av dessa riktlinjer har avstamp tagits i de etiska riktlinjerna från Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) och anpassats för sexologiskt yrkesverksamma

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Statsvetenskap GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer