Nyligen hade jag nöjet att inviga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyligen hade jag nöjet att inviga"

Transkript

1 Tebladet. personal Posttidning B Nr årgång 29 Innehåll Inledare 2 Landstingsdirektören har ordet 3 Tårtan 3 Nyheter 4-5 Bildreportage Mitten Personal Fokus Framtid Kåseri 18 Avdelning Apropå 20 Nu satsar vi på att hitta nya uppdrag för den högspecialiserade vården INLEDARE SIDAN 2 Nyheter Fokus på vårdcentralerna Länsborna har tyckt till om länets vårdcentraler. Hälsoval införs. Det händer mycket inom primärvården nu. SIDORNA 6-7 Forskning om svininfluensan Arbets- och miljömedicinska klinken vid USÖ ska studera hur allmänhet, myndigheter och experter tycker att kommunikationen kring svininfluensan fungerat. Kåseriet SIDAN 8-9 Premiär för etikcafé i psykiatrin På psykiatrins första etikcafé var temat självmord. Vi som jobbar är inga robotar. Vi får relationer till patienterna och känner också sorg när någon begår självmord, sa en av deltagarna. SIDAN 14 Kikki och idrott Kåsör Kikki minns åren som idrottsatlet. Slungboll, höjdhopp och 60 meter mellan Gottfrids och Alfreds hus i Gammelbo. SIDAN 18 På väg in i vårdyrket. En grupp blivande sjuksköterskor i Örebro i början av 1920-talet. Svensk Sjuksköterskeförening fyller hundra år i år. I Örebro län var sjuksköterskorna organiserade tidigare än så. Redan 1907 bildades Örebro Stads och Läns Sjuksköterskeförening Gula Korsets Sjuksköterskebyrå. Bland pionjärerna fanns översköterskan Centrum för huvud- och halsonkologi en vinnare i regionvården Universitetssjukhuset Örebro har slutit ett nytt avtal om högspecialiserad vård med landstingen i Sörmland och Västmanland. Avtalet innebär ett ökat uppdrag för vissa kliniker, medan andra kliniker tappar patienter. Bland vinnarna finns Centrum för huvud- och halsonkologi. Här kommer uppdragen och antalet utomlänspatienter att öka under den kommande femårsperioden. Matilda Svensson som startade den första elevskolan på länslasarettet, det som kan sägas vara grunden för den nuvarande sjuksköterskeutbildningen på Örebro universitet. En annan person som satt tydliga spår i historien är instruktionssköterskan och föreståndarinnan Fanny Drake. Det samma gäller för onkologiska kliniken, ögonkliniken och öron-, näs- och halskliniken. Däremot tappar USÖ de båda grannlandstingens thoraxpatienter. SIDAN 5 Operation inom Centrum för huvud- och halsonkologi på USÖ. Foto: Lars-Göran Jansson, Sjukhusstaben foto Foto: Länarvet 100 år med sjuksköterskeföreningen Både Matilda Svensson och Fanny Drake verkade under en tid då kallet var viktigt i sjuksköterskeyrket, liksom klädseln. Ett korrekt och oklanderligt yttre, utan fläckar på manschetter, krage och förkläde, var tecknet på ett korrekt inre. REPORTAGE SIDAN 9 OCH MITTEN... och Tebladstårtan går till: vårdkoordinatorerna på USÖ SIDAN 3

2 2 Tebladet 2/10 Matilda Svensson och Fanny Drake Det är förstås en kraftig underdrift att säga att sjuksköterskorna är viktiga för vården. Men vi säger det ändå. Det blir extra tydligt när man ser det lite historiskt. Matilda Svensson och Fanny Drake är två sjuksköterskor som verkligen påverkat vårdens och sjuksköterskerollens utveckling i vårt län. Matilda Svensson var verksam inte bara under förra seklet, utan även i slutet av seklet före det. Och Fanny Drake något senare. Tänk om dessa kvinnor kunde slå upp ögonen och se vården i dag, den vård som de var med och stegade ut. Varsågod - tidningen är din! Inledare Redaktionen Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare E-post: orebroll.se Helena Jansson redaktör E-post: orebroll.se Weine Ahlstrand redaktör E-post: orebroll.se Kristin Lundström redaktör E-post: orebroll.se Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca ex. Med en annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris per spaltmm: 7:50 kr Helsida: kr Halvsida: kr Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Tebladets utgivning och manusstopp 2010: (P - personaltidning, L - länstidning) Nr 3 15 april (31 mars) L Nr 4 10 maj (28 april) P Nr 5 3 juni (19 maj) L Nr 6 21 juni (9 juni) P Nr 7 9 sept (25 aug) L Nr 8 11 okt (29 sept) P Nr 9 1 nov (21 okt) P Nr nov (10 nov) L Nr dec (2 dec) P Tryck: VF-tryck. En likvärdig och tillgänglig psykiatri för hela länet marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Nyligen hade jag nöjet att inviga psykiatrins nya lokaler i Lindesberg. Det var Närpsykiatri Rehab som lämnade Lindevillan mitt i stan och flyttade in i nyrenoverade utrymmen på lasarettet. Jag blev verkligen glatt överraskad av hur man med enkla medel förvandlat de gamla och tidigare ganska nerslitna lokalerna till någonting så fräscht och ändamålsenligt. Här finns nu heldygnsvård, närpsykiatri och rehabilitering samlat under samma tak. Vid invigningen fanns brukare med som, liksom jag, trodde på att det här blir bra. Psykiatrin i länet har ju genomgått stora organisationsförändringar. Det gör att vi fått en mer samlad och länsövergripande allmänpsykiatri, med mer gemensamma resurser och liknande arbetsmetoder. Målet med förändringen är att sätta patienterna mer i centrum och att garantera en likvärdig psykiatrisk vård i hela länet. Ännu har väl inte alla verksamheter kommit till rätta i alla delar. Men jag tror att den nya organisationen blir bra på sikt, både för de som behöver vården och för alla som jobbar med att ge den. Landstinget har ju under några år anslagit extra medel till psykiatrin för att förbättra tillgängligheten. Nu är psykiatrin i den ovanliga situationen att man har pengar över. Det beror främst på att det varit svårt att rekrytera rätt sorts specialister. Jag tror som sagt att länets invånare och brukare får det bättre i nya psykiatrin. Ytterligare en förhoppning är att förändringarna blir så bra att fler människor vill arbeta inom psykiatrin i just vårt län. Ytterligare en förhoppning är att förändringarna blir så bra att fler människor vill arbeta inom psykiatrin i just vårt län En bra fungerade psykiatri är viktig. Samma gäller för regionvården. Det är därför glädjande att Universitetssjukhuset Örebro nu tecknat ett fem år långt avtal om att leverera högspecialiserad vård till landstingen i Sörmland och Västmanland. Inom specialiteterna ögon, öronnästa-hals och onkologisk brachyterapi ökar uppdragen. Långsiktigheten ger trygghet för ekonomin och för det fortsatta arbetet med att ytterligare utveckla den här vården, både där vi är bra redan nu och kanske inom nya områden. Naturligtvis är det inte lika bra att USÖ tappar patienterna från Sörmland och Västmanland inom thorax- och handkirurgi. Men ett viktigt besked i det negativa är att uppdraget inte försvann på grund av dålig kvalitet. De två landstingen, som förhandlade tillsammans, hade en tydlig önskan att samla respektive patientgrupp till endast ett universitetssjukhus, och inte som tidigare köpa från flera. USÖ tappade därmed vissa områden, men fick ett utökat uppdrag inom andra. Så är det i förhandlingar, och nu gäller det att i stället satsa på att hitta nya uppdrag och partners för den högspecialiserade vården. Och det arbetet vet jag har redan börjat. När det här skrivs har vi precis haft verksamhetsöverläggningar i vårt landsting. Samtliga förvaltningar har redovisat var man står för landstingsstyrelsen. Då är det gott att kunna konstatera att man klarar de flesta av sina verksamhetsmål och även ekonomin. Det har varit givande diskussioner där vi delvis blickat bakåt, men framför allt blickat framåt mot nya utmaningar. Koll på landstinget En nationell patientenkät visar att länets vårdcentraler hamnar något under riksmedel i patientupplevd kvalitet. Vad är ditt råd till vårdcentralerna med anledning av resultatet? Britt Öhman, Socialdemokraterna: Lotta Olsson, Moderaterna: Erik Johansson, Folkpartiet: Mia Sydow Mölleby, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Maria Rönnbäck, Centerpartiet: Jonas Eriksson, Miljöpartiet: David Kronlid, Sverigedemokraterna: Patienternas synpunkter på vården är viktiga att lära av. När du är sjuk är du som mest utsatt. Målet måste vara att alla kvinnor, män och barn ska vara nöjda med sitt besök på vårdcentralen och känna att de fått bra information, blivit väl bemötta och omhändertagna och trygga kan återvända hem. Att uppnå detta måste ingå i ett ständigt förbättringsarbete, inte bara bland läkarna, som denna undersökning handlade om. Patientupplevd kvalitet är beroende av hur det fungerar i verksamheten men också hur styrningen av vården fungerar. Vårdcentralerna behöver under friare former ges möjlighet att skapa en bra kvalitet. Många verksamheter kan inte utvecklas, de får styra för lite av sin verksamhet. Hälsoval är början till en bra utveckling där fler vårdgivare kan etableras och pengarna följer patientens val. Det kommer att leda till bättre kvalitet, nöjdare patienter och personal. Folkpartiet anser att bemötandefrågorna inom vården är ett angeläget och viktigt område. Här borde de enskilda vårdcentralerna ta till sig resultatet och analysera hur de ska kunna förbättra sig. Det är inte lätt att ge generella råd till vårdcentralerna, de fungerar olika. Det varierar vad patienterna tycker är bra kvalitet, så mitt råd blir: Fråga patienterna vad som är bra kvalitet för dem. När jag själv är patient så är bemötandet jätteviktigt. Den medicinska kvaliteten kan jag knappast bedöma som patient, men hur jag blir bemött är avgörande för helhetsintrycket av besöket! Det börjar redan med mötet i receptionen. Vårdvalet/Hälsovalet kommer att utmana vårdcentralerna att ännu mer arbeta med profilering, kvalitetsfrågor och bemötande. Läkarbemanningen betyder mycket för att patienterna ska uppleva god kvalitet, då måste det vara bra arbetsmiljö så att läkare vill komma till vårt landsting, och stanna kvar. Personalens eget inflytande är viktigt. Undersökningar visar att bemötandet är minst lika viktigt som själva vården. Lite kaffe och trivsel i väntrummet är inte oviktigt. Örebro läns invånare har förväntningar på sina vårdcentraler. Dagligen måste ni ställa er frågan: Vem är vi till för? Att ständigt ha patientens fokus i fokus, kan stundom kosta på. Men vad är alternativet? De vårdcentraler som bättre klarar detta utgör de goda exemplen, berätta er berättelse. Och till er som misströstar: tala om att ni gör det. Tillsammans i med- och motgång bygger vi världens bästa primärvård. Jag tror att de som jobbar på landstingets vårdcentraler är mycket ambitiösa och kommer att ta patientenkätens resultat som ett underlag i en diskussion om hur man arbetar idag och hur man skulle kunna arbeta för att öka kvaliteten och tillgängligheten. Jag tror också att landstinget kan stödja vårdcentralerna mer i deras utvecklingsarbete genom ökade resurser och kompetens. Vårdkunderna borde ha rätt att själva välja läkare för att uppnå bättre kontinuitet och kunna välja den läkare de själva anser vara bäst lämpad. Vidare ser vi gärna mer engagemang från läkare i att lösa komplicerade hälsoproblem. Långvariga eller regelbundet återkommande problem behöver tas på större allvar. Det kan behövas bättre uppföljning vid remiss och efter behandling, samt vägledning i hur vårdkunden går vidare om vårdcentralen inte kan hjälpa.

3 Tebladet 2/10 3 TÅRTAN Omtyckta. Vårdkoordinatorerna Kerstin Fredlund, Maria Åvall, Kicki Ahlén, Annika Jansson och Martina Ceder överaskades med en Tebladstårta som tack för den hjälp de är för personal och patienter på akuten. Alla älskar vårdkoordinatorerna Vårdkoordinatorerna på USÖ slussar patienter rätt och många var glada när de fick månadens Tebladstårta. De är det bästa som hänt sjukhuset på flera år, säger överläkaren Mikael Rizell. Vårdkoordinatorerna började jobba på USÖ i ett projekt 2007 och har snabbt blivit uppskattade. Både av läkarna på akuten, personal på avdelningarna och av patienterna. ST-läkaren Mirabela Juresta nominerade de fem vårdkoordinatorerna Kicki Ahlén, Maria Åvall, Martina Ceder, Annika Jansson och Kerstin Fredlund till Tebladstårtan för Fakta Övriga nomineringar denna gång var: Lokalvårdargänget på röntgenkliniken USÖ, av Eva Liljeholm Andersson, Carina Hedberg och Pirjo Hänninen, storstädet LoVs Lindesberg, av Lotta Sälle, Kerstin Förnes, biträdande avdelningschef, TIVA Thoraxkliniken, USÖ, av personalen genom Solveig Jonsson, Anita Sjögren, kanslist, USÖ, av arbetskamraterna genom Anita Bitting, PÅ GÅNG mars Hälso- och sjukvårdsnämnden. 17 mars Forskningsnämnd. 23 mars Ekonomi- och investeringsutskottet. 23 mars Produktionsberedning. att hon ville att de skulle veta hur uppskattade de är. Att de är omtyckta märks under tårtutdelningen. Personal från flera håll skyndar till dem för att visa sin uppskattning. Roger Eriksson, transport, LoVs, USÖ, av Dagge Renstrand, Kalle Nysjö, ekonomienheten, av Eva Ekstrand och Eva Frantz, Personalen på PIVA USÖ, av personalen på jourmottagningen, psykiatrin, USÖ, Rolf Andersson, överläkare ortopedkliniken Karlskoga, av Annmarie Rotqvist, Anders, Jimmy och David, servicecentralen, Lindesberg, av Ulla Vikterlöf Larsson och Sanna Nordmark. 24 mars Personalpolitiska utskottet. 24 mars Tandvårdsberedning. 25 mars Beredning för tillväxt och bildning. 25 mars Länsberedning Väster. Spar läkartid och hjälper patienter Mikael Rizell blir lyrisk när han berättar hur bra arbete de gör, och hur mycket de underlättar arbetet på akuten. Tidigare när man hade bakjour var man tvungen att springa runt och kolla vilka avdelningar det fanns sängar på till patienterna som behövde läggas in, säger han. Nu behöver han bara ringa till vårdkoordinatorerna. De har stenkoll och dessutom hittar de den bästa platsen för just den patienten. Förr kunde Mikael Rizell behöva lägga 1,5 timmar bara på att att hitta en plats. Nu fixar de allt, säger han. Meningsfullt arbete De fem vårdkoordinatorerna är sjuksköterskor i grunden. De tycker att jobbet är både annorlunda, roligt och känns meningsfullt. Att få Tebladstårtan värmer eftersom den bekräftar att de arbetar på rätt sätt. Vi är väldigt glada. Det är alltid roligt att få ett tecken på att man är uppskattad, säger Kerstin Fredlund. Hon tycker att det känns extra roligt eftersom de har Nästa tårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Har du förslag på någon lämplig mottagare av Tebladstårtan? Skicka in motiveringen till Tebladet via, brev, internpost, fax, mejl eller direkt från landstingets webb före 31 mars. Använd gärna talongen på sidan 19. Tänk på att motiveringen är viktig för juryns val. 25 mars Länsberedning Örebro/ Lekeberg. 26 mars Länsberedning Söder. 31 mars Landstingsstyrelsen. 11 april Patientnämnd Foto: Weine Ahlstrand utvecklat verksamheten från grunden. Målet är att hjälpa till utifrån patientens behov. Martina Ceder och Annika Jansson tycker att de i rollen som vårdkoordinatorer ger en helhetssyn på sjukhusets verksamhet. Man får större förståelse för sjukhuset och patienternas väg genom sjukhuset, säger Martina. Vi märker att det finns en väldigt stor vilja att lösa problem på det här sjukhuset, säger Kerstin Fredlund. Vårdkoordinatorerna började började jobba i ett projekt. Utvärderingen visade att alla ville ha dem kvar. Alla älskar vårdkoordinatorerna, säger Mikael Rizell. Överläkaren Peter Lindell, som också kommit för att fira tårtvinnarna, tycker att de gör ett väldigt bra jobb, även jämfört med andra sjukhus han jobbat på. Ni hittar alltid bästa lösningen för patienten, säger han. Så vi älskar er verkligen på riktigt, säger Stella Cizinsky, som är verksamhetschef på kardiologen. KRISTIN LUNDSTRÖM 15 april Tebladets länsnummer ute. 16 april Miljöberedning. Utblick Förändringar och höjda ambitioner Det är många år sedan som vi haft en sådan här vinter med riktigt med snö och en ihållande kyla. Och trots att solen nu äntligen kommit fram, håller Kung Bore fortfarande sin kyliga hand över vädret Men allting förändras, och våren kommer trots allt. Nu hörs talgoxarna starta sina vårsånger som ett fint förebud om varmare tider. En förändring är också införandet av Hälsoval i vårt län, som ger länets invånare utökad möjlighet att välja vårdcentral och som också innebär möjlighet för privata vårdgivare att starta vårdcentral. Hälsoval Örebro län beräknas vara genomfört fullt ut vid halvårsskiftet. Ett antal länsinvånare har valt att byta vårdcentral, och det ska bli spännande att följa hur etablerandet av vårdcentraler utvecklas. På nationell nivå pågår ett antal utredningar som påverkar landstingsverksamheten. Frågan om att bilda större regioner i Sverige har aktualiserats igen. Enligt uppgift kommer frågan att tas upp mer aktivt efter valet i september. Klart är i alla fall att den s k Sjöstrandska utredningen, som ska avlämna sitt förslag om ny regionindelning i december 2012, har fått ytterligare utredningsdirektiv. Den ska bl a också ge förslag på hur en ändrad länsindelning bör utformas och föreslå residensstäder. Det är en mycket viktig utredning, som kommer att påverka vår framtida regionala struktur. Under tiden pågår samarbete mellan landstingen på många håll för att hitta gemensamma lösningar, främst inom hälso- och sjukvården. Oklarheten om den framtida regionindelningen har enligt min uppfattning negativt påverkat det regionala samarbetet inom Uppsala/Örebroregionen, men i Örebro läns landsting håller vi våra dörrar öppna för ett framtida vidgat samarbete. Det finns nu två samarbetsgrupper i regionen; dels en med Gävle, Dalarna och Uppsala, och dels en med Sörmland, Västmanland och Stockholm. I vårt dagliga arbete gäller högsta prioritet med att klara vårdgaranti, rehabiliteringsgaranti samt sjukskrivningsmiljarden. När det gäller vårdgarantin är ambitionen nu att den ska klaras inom 60 dagar i stället för 90. Vi har kapaciteten till det i Örebro läns landsting, vilket det glädjande resultatet från förra året visar. Vi har dock fortfarande kvar en kövolym inom vissa områden, som det krävs extra insatser för att få bort. När det gäller arbetet med att korta köer och väntetider, kommer landstingsstyrelsen att vid ett kommande möte anvisa ytterligare medel för att få bort befintliga köer. För övrigt är det faktiskt så att vi nu har en produktionsinsats som motsvarar det aktuella patientflödet. Det innebär att om vi kan bibehålla nuvarande produktionsinsats efter det att vi betat av befintliga köer, så har vi i princip inget tillgänglighetsproblem längre. Och dit ska vi nå! Örebro läns landsting och dess medborgare nöjer sig inte med att vi ligger i mittfåran i nationella jämförelser. Vi både satsar mer resurser och har genom den högspecialiserade vården högre kompetens än många motsvarande landsting. Vi måste höja våra ambitioner ytterligare. bo anderson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Nyheter. Tebladet 2/10 NYHETER I KORTHET Väntetiderna till sjukvården ökar igen Antalet länsbor som har väntat mer än 90 dagar på mottagningsbesök och behandling på sjukhusen har fördubblats sedan 30 november förra året. Det visar statistiken från sista februari i år. Nu får 86,3 procent av patienterna ett besök inom 90 dagar och 78,8 procent en behandling. I praktiken innebär det att cirka fler länsbor nu väntat på vård längre än 90 dagar, än vad som var fallet i november. Efter det att Örebro läns landsting under 2009 lyckades bra med att öka tillgängligheten till vården och därmed få del av den statliga kömiljarden, så pekar kurvorna nu åt fel håll. Dessutom har beräkningsgrunderna för att få del av kömiljarden 2010 blivit tuffare. Ersättningen grundas nu på snittet av köerna under två perioder, januari-mars och september-december. Därför fordras en ordentlig förbättring redan till 31 mars för att landstinget ska klara hem årets första del av kömiljarden. Framför allt gäller det på operationssidan. Lionspengar till cancerforskare på USÖ Fem cancerforskare vid Universitetssjukhuset Örebro har tilldelats sammanlagt kronor från Lions Cancerforskningsfond. Forskarna som tilldelats pengar är: Ove Andrén, överläkare vid urologiska kliniken (forskning om prostatacancer). Victoria Hahn-Strömberg, biomedicinsk analytiker, laboratoriemedicinska länskliniken (tjocktarmscancer). Gisela Helenius, biomedicinsk analytiker, laboratoriemedicinska länskliniken (prostatacancer). Pontus Thulin, AT-läkare, urologiska kliniken (prostatacancer). Elisabet Tina, biomedicinsk analytiker vid Kliniskt forskningscentrum (bröstcancer). Nya och effektiva metoder för att förebygga och behandla cancer är målen för de belönade forskningsprojekten. Forskningen är en viktig del av universitetssjukhusets verksamhet, som för den medicinska utvecklingen framåt och vars resultat slutligen kommer våra patienter till nytta, säger sjukhusdirektör Jan Olsson. Anslag från Lions för att finansiera USÖ:s cancerforskning är ett återkommande och välkommet bidrag som vi kommer att förvalta på bästa sätt för att stimulera fortsatt utveckling av cancersjukvården. Örebro universitet får utbilda biomedicinska analytiker igen Från och med i höst kan Örebro universitet utbilda biomedicinska analytiker igen. I slutet av 2008 drog Högskoleverket in examensrätten för utbildningen till biomedicinsk analytiker. Då hade biomedicinska analytikerprogrammet två inriktningar (laboratoriemedicin och fysiologi) och Högskoleverket bedömde att inriktningen mot fysiologi inte fyllde kraven på en generell kompetens, enligt examensmålen i högskoleförordningen. Nu har universitetet gjort om utbildningen och även rekryterat fler lärare, vilket har lett till en ny examensrätt. Från och med i höst kan man läsa ett program som leder till en generell biomedicinsk analytikerexamen. Samarbetet om ett nytt lönesystem avbryts Landstinget häver avtalet med Agresso som skulle leverera ett nytt datasystem för löner och övrig personaladministration. Agresso har inte kunnat leverera enligt avtalad kravspecifikation och tidplan. Därför avslutas samarbetet med omedelbar verkan. Processen för att hitta en ny leverantör har redan påbörjats. Det arbete som hittills lagts ner i projektet har gett viktiga erfarenheter när vi nu jobbar vidare, säger personaldirektör Maria Åkesson. Ett nytt så kallat LPA-system ska vara i drift i landstinget den 1 januari Landstinget säljer fastigheter Örebro läns landsting säljer fastigheten Sjukstugan 10, Koppargården, till Ljusnarsbergs kommun för 9,5 miljoner kronor. Som fastighetsägare tar kommunen över hyreskontrakten för primärvården, Folktandvården och ambulansen. Landstinget säljer också fastigheten Skalbaggen 2 i Kumla för 3, 1 miljoner kronor. Byggnaden har fungerat som ett behandlingshem för psykiatri och habilitering, riktat mot ungdomar och deras familjer. Men PPH-förvaltningen har sagt upp lokalerna och ingen verksamhet inom landstinget har visat behov av dem. Det har däremot Kumla kommun gjort, som nu köper hela fastigheten för 3,1 miljoner kronor. Beslut om försäljningarna togs av landstingsstyrelsen den 10 mars. Skön motion. Skidåkning förknippas med skön motion och avkoppling. Så är det också för de flesta, men för dem som vallar skidor hela dagarna kan det vara farligt. Foto: Weine Ahlstrand Faran med skidvalla granskas av Örebroforskare Vinter-OS i Vancouver är över. Men skidsäsongen fortsätter för skidåkarna, och för vallaforskarna. Nu ska forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet undersöka skidvallares hälsa. Studien görs på svenska skidlandslagets professionella vallateam. Under tre skidtävlingar i Drammen, Holmenkollen och Falun ska forskarna följa vallateamet och göra Män som har sex med män är en viktig målgrupp där det riktade arbetet kan utvecklas. Det menar Socialstyrelsens enhet för hiv-prevention som har granskat hur Örebro läns landsting arbetar med hiv/sti-förebyggande insatser (sexuellt överförbara infektioner). Socialstyrelsen menar vidare att det behövs en bättre struktur för att identifiera riskpersoner och erbjuda dem som vill motiverande samtal om exempelvis kondomer. Mer uppmärksamhet kan också riktas mot anknytningsflyktingar och en rad mätningar på såväl personer som miljö. Årligen använder tusentals elitoch motionsskidåkare i Sverige högfluorerad skidvalla för att få bättre glid. Vid påstrykning av vallan exponeras vallarna via luftvägarna för organiska fluorämnen (PFCer) som kan ge akuta besvär i luftvägar och ögon. Sedan tidigare är det känt att fluorvalla kan orsaka så kallad fluorfeber med frossa och ont i lederna. Hos professionella skidvallare kan det leda till nedsatt lungfunktion. I inledande studier har forskarna Godkänt förebyggande arbete mot hiv/sti anhöriginvandrare. Rapporten ger inte bara förslag på förbättringar. Här ges också en hel del beröm till landstingets hiv/ STI-arbete. Bland annat menar Socialstyrelsen att det förebyggande arbetet har en stark koppling till det övriga folkhälsoarbetet i länet, och att kommunerna och ideella organisationer finns med på ett bra sätt. Man säger också att det finns ett starkt politiskt stöd för frågorna. Socialstyrelsen noterar att det pågår ett genomtänkt arbete med i Örebro visat att personer som arbetar som vallare har upp till 250 gånger högre fluorhalter i blodet än normalbefolkningen. Det känns viktigt att sprida de nya kunskaper vi kommer att få vidare i skidsverige, säger Anne- Marie Porat, miljösköterskan som ska göra de medicinska testerna på skidlandslagets vallateam. Forskningen bedrivs av arbetsoch miljömedicinska kliniken, USÖ, och forskningscentrum människa- teknik - miljö, Örebro universitet. att omorganisera och förbättra kvaliteten på smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar. I den nya organisationen ska smittspårningen ledas av ett fåtal specialistutbildade personer. Landstinget är dessutom på gång med att införa möjlighet till klamydiatest via Internet. I granskningsrapporten poängteras vikten av jämlik tillgång till testning och kunskapsbaserad rådgivning. Det är därför positivt att landstinget har en mottagning riktad till unga män, menar Socialstyrelsen. Rädda hjärnan en kampanj för snabb strokevård Rädda hjärnan. Så heter en pågående strokekampanj. Med kampanjen vill landstinget uppmärksamma allmänheten på vilka symtom som kan vara tecken på stroke, och att de söker hjälp i tid. Avvakta inte utan slå 112 direkt till SOS alarm om du eller någon i din närhet får symtom som kan vara stroke. Det är huvudbudskapet i kampanjen som även har som mål att trimma organisationen i alla led, så att patienten snabbt får rätt behandling. Framför allt är det trombolys, propplösande behandling, som visat sig ha en gynnsam effekt för att begränsa omfattningen av bestående skador på hjärnan. Men tiden är mycket avgörande. Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Årligen drabbas nästan 1000 personer i Örebro län, ungefär lika många män som kvinnor.

5 Tebladet 2/10 Nyheter. 5 Nytt viktigt regionavtal för USÖ Men tappet av thoraxpatienter måste mötas med offensivt nytänkande, menar sjukhusdirektören Universitetssjukhuset Örebro har fått ett nytt avtal om högspecialiserad vård med landstingen i Sörmland och Västmanland. Avtalet är på fem år och beräknas vara värt cirka 100 miljoner kronor per år för USÖ. Det är cirka 20 miljoner kronor mindre än tidigare avtal. Under femårsperioden kommer landstingen i Sörmland och Västmanland att köpa all regionvård för patienter inom ögon, öron-näsahals och onkologisk brachyterapi (inre strålbehandling av framför allt prostatacancer) från USÖ. För de berörda klinikerna betyder det ett utökat uppdrag. Det två grannlandstingen har upphandlat regionvård gemensamt för att kunna pressa priserna. Ett resultat av det samarbetet är att man nu köper thoraxkirurgi, arytmibehandling och handkirurgi från Uppsala och Stockholm. USÖ:s sjukhusdirektör Jan Olsson är i huvudsak nöjd med det nya avtalet, trots att man förlorat vissa uppdrag. Det är mycket positivt att vi har ett fortsatt långsiktigt avtal med landstingen i Sörmland och Västmanland. Med ett så här omfattande uppdrag över tid kommer vi att ha en fortsatt stabil utveckling inom ögon-, öron-näsa-hals- och onkologiiområdena. Det är bra, inte bara för våra patienter, utan också för sjukhuset. Inget fel på kvaliteten Visst är det ett bakslag att vi tappar patienter inom thoraxki- Färre hjärtoperationer. Men USÖ kommer att fortsätta leverera hjärtsjukvård med hög kvalitet till länets invånare och patienter i andra delar av landet, säger sjukhusdirektör Jan Olsson. rurgi, kardiologi och handkirurgi. Men det finns inga invändningar på vår kvalitet, tillgänglighet eller samarbetsförmåga. Och det är viktigt. Jan Olsson. I förhandlingarna har de två landstingen uttalat att de har ett minskat behov av traditionell thoraxkirurgi. Samtidigt vill man koncentrera varje patientgrupp till ett universitetssjukhus. Men USÖ kommer att leverera hjärtsjukvård och handkirurgi med hög kvalitet även framöver till länets invånare och patienter från andra delar av landet, säger Jan Olsson. USÖ har gjort cirka 600 hjärtoperationer per år under senaste åren. Jan Olsson bedömer att det blir cirka 100 färre i och med förlusten av hjärtpatienter från Sörmland och Västmanland. Hitta nya nischer Tappet av patienter från Sörmland och Västmanland ska mötas med ett offensivt förhållningssätt, som kan leda till att vi utvecklar nya nischer och får nya samarbetspartners. Det är en utmaning för både berörda kliniker och hela sjukhuset att möta ökade patientströmmar inom några områden och minskade inom andra, säger Jan Olsson. Han har därför initierat ett antal uppdrag som ska hitta intressanta utvecklingsområden. Enligt Jan Olsson är det svårt att redan nu bedöma hur avtalet påverkar sjukhuset, både arbetsmässigt och ekonomiskt. Men USÖ kommer att leverera vård för cirka 100 miljoner kronor om året inom ramen för avtalet med Sörmland och Västmanland. Jämfört med det tidigare avtalet är det cirka 20 miljoner kronor mindre. I avtalet som nu gäller mellan parterna ingår inte specialistområdet gynekologisk onkologi. Här pågår en separat upphandling som ska vara klar inom några veckor. Värmlandsavtal gäller Örebro läns landsting har också avtal med Landstinget i Värmland om köp av högspecialiserad vård från USÖ. Det vårdavtalet tecknades för ett år sedan och löper på fyra år. Värmland köper högspecialiserad vård inom flera områden för drygt 100 miljoner kronor per år. Det finns också en ömsesidig ambition mellan de båda landstingen att utveckla samverkan inom flera områden. USÖ kan erbjuda mycket Landstingsdirektör Bo Anderson är också nöjd med att det blev ett långsiktigt avtal. För att upprätthålla kompetens inom högspecialiserad vård och kunna bedriva forskning och utbildning är det nödvändigt att ha ett tillräckligt stort patientunderlag. Det gäller för alla universitetssjukhus, menar han. Därför samarbetar landstingen kring specialistvård, så att man ska kunna erbjuda högkvalitativ vård till sina invånare. USÖ har mycket att erbjuda andra landsting inom flera specialiteter. Weine Ahlstrand Flera kliniker vinnare i det nya avtalet om högspecialiserad vård USÖ:s onkologiska klinik, ögonklinik och öron-, näs- och halsklinik inklusive Centrum för huvud - och halsonkologi är vinnarna i det nya regionavtalet med landstingen i Sörmland och Västmanland. Här kommer uppdragen och antalet utomlänspatienter att öka under den kommande femårsperioden. Det kommer att ske en successiv volymökning på flera kliniker. Exakt hur stora de blir är svårt att säga i dag. Men ett så här stort och långtsiktigt avtal ger oss inte bara uppdrag nu, det ger oss även Inger Dedorssonmöjligheter, säger större utvecklins- Inger Dedorsson. Hon är områdeschef för Område huvud, hud och onkologi på USÖ. Hon är dessutom målansvarig för den samlade högspecialistvården på sjukhuset. Inom den onkologiska brachyterapin, som i dag bland annat används för behandling av prostatacancer, ser vi redan nu en stadig volymökning. Här är utvecklingspotentialen till andra områden dessutom stor, menar Inger Dedorsson. Centrum för huvud- och halsonkologi, ett samarbete mellan onkologen, plastikkirurgen, käkkirurgen och öron- näs- halskliniken, är sedan tidigare en viktig kugge för USÖ:s högspecialiserade vård, liksom ögonsjukvården. Nu ökar utomlänsuppdragen ytterligare. Förstärkningar behövs Det är förstås glädjande. Vi har god beredskap för den här utvecklingen, men vi måste säkert göra en del förstärkningar och förändringar inom sjukhuset. Vårt uppdrag att ta hand om länets patienter får inte påverkas, säger Inger Dedorsson. En arbetsgrupp ska nu ta fram behoven av förstärkningar, organisationsförändringar och eventuella lokalomflyttningar. Weine Ahlstrand Det ska bli lättare för patienter att anmäla skador i vården Det ska bli enklare för patienter att anmäla misstag som görs i vården. Det är ett av huvudsyftena med en ny patientsäkerhetslag som beräknas träda i kraft nästa år. Årligen drabbas cirka patienter av undvikbara vårdskador i Sverige. Cirka personer avlider till följd av vårdskador. De undvikbara vårdskadorna leder varje år till cirka extra vårddygn, vilket motsvarar omkring 5,7 miljarder kronor. I regeringens lagförslag som nu är ute på remiss föreslås att Socialstyrelsen i framtiden ska ta ett helhetsgrepp över de skador och felbehandlingar som uppstår inom vården. De nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskild personal. Det införs nya grunder för prövotid eller återkallande av legitimation. Det ska bli enklare för patienterna att påtala fel och brister. Klagomålen ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen och inte som nu av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen. Det räcker att anmäla händelsen. Vårdgivaren ska också göra det lättare för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att till exempel uppmuntra dem att lämna in synpunkter. Regeringen föreslår också att vårdgivaren får ett tydligare ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens tillgodoser kravet på god vård. En patient som drabbas av vårdskador ska snarast informeras om händelsen och vilka åtgärder som vidtas för att det inte ska hända igen. Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientberättelse, en beskrivning om hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år, till exempel när det gäller vårdrelaterade infektioner eller fallskador.

6 6 Nyheter. Tebladet 2/10 Gemensam laboratorieklinik Alla laboratoriemedicinska verksamheter i landstinget gick samman till en gemensam klinik den 1 januari Den nya enheten, Laboratoriemedicinska länskliniken, leds av verksamhetschef Mats G Karlsson. Ett starkt skäl bakom en gemensam organisation har sin grund i att trygga en långsiktig kompetensförsörjning, säger verksamhetschef Mats G Karlsson. En gemensam organisation ska ge effektivare samverkan med övriga hälso- och sjukvården. Arbetet med personalplanering, kvalitet, inköp och användning av utrustning, blodförsörjning och plasmaverksamhet samt administrativa och ekonomiska rutiner ska kunna bli effektivare och enklare i den nya organisationen. Utredning om vård för papperslösa och gömda Örebro läns landsting ska utreda frågan om vård till papperslösa och gömda som vistas i länet. Det beslutades på Landstingsfullmäktige den 3 mars. Papperslösa och gömda får inte vara glömda människor, sa Maria Rönnbäck (C) under landstingsfullmäktige Maria Rönnbäck står bakom motionen om att utreda möjligheterna för Örebro läns landsting att ge vård på lika villkor för papperslösa och gömda. Landstingsfullmäktige beslutade att utreda frågan. Utredningen ska vara klar under Jämställdhetsarbetet förstärks Jämställdhetsarbetet inom Örebro läns landsting förstärks under En ny jämställdhetsplan tas fram och den 7 april genomförs ett rådslag för ökad jämställdhet inom landstinget. Nyckelpersoner är inbjudna till rådslaget men det finns även några platser avsatta för dig som är intresserad. growingpeople.se till landstingen Den tidigare privatdrivna webbplatsen Growingpeople.se, en kunskapskälla om föräldraskap och barns utveckling, hälsa och vård, övertogs 1 mars 2010 av Sveriges landsting och regioner. Webbplatsen ska komplettera och på sikt införlivas i 1177.se, landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård och hälsa. Länsborna har tyckt till Nu vet vårdcentralerna vad som måste förbättras Hur bemöts du som patient på vårdcentralen? Går det att komma fram på telefon? Förklarar läkaren hur du ska ta dina mediciner? Det har patienter i hela Sverige fått svara på i en nationell patientenkät. I Örebro län svarade patienter. Hans Maltén som är primärvårdschef tycker att resultaten från patientenkäten i stora drag är bra. Framförallt är resultaten för telefontillgängligheten bra. Det är roligt eftersom vi har jobbat mycket med att förbättra den, säger han. I Örebro kommun var Adolfsbergs vårdcentral en av dem som rankades högst av patienterna. Enkäten baseras på patienter som varit på ett läkarbesök, så det är inte en bedömning av hela verksamheten. Vårdcentralschef Eva-Britt Jansson tycker att det är roligt att se resultatet eftersom vårdcentralen i andra, interna mätningar av tillgängligheten inte haft lika bra resultat. Vi kämpar hela tiden med tillgängligheten. Resultatet speglar hur man upplever tillgängligheten i stort, d v s alla vägar in till vårdcentralen, telefon, vanliga brev och e-post och fax. Jag hoppas att utvecklingen av den webbbaserade kontaktmöjligheten ska ökas, vilket kan innebära att vi får mer möjligheter för telefonrådgivning. En orsak till att Adolfsberg får höga patientbetyg kan bero på att de under flera år aktivt job- Patienttätt. Vårdcentralerna tar emot många patienter under ett år. I den nationella patientenkäten har patienterna fått svara Behöver bli bättre Men Örebro läns landsting låg under riksgenomsnittet med värdet 68 när det gäller helhetsintryck av besöket man gjorde. Rikets genomsnitt är 71. Från ledningshåll analyserar vi resultaten och jag har redan kontaktat verksamhetschefer för att se vad som kan göras, säger Hans Maltén. Det finns områden som bör förbättras, menar Hans Maltén. Ett förbättringsområde är att patienten får större möjlighet att påverka vilken tid och dag de vill komma på ett läkarbesök. Det tror jag är en viktig utveckling. Webbokning som vi ska börja införa under året tror jag kommer att öka den möjligheten. Han tycker också att det är viktigt att se till att patienterna får mer avskildhet när de kommer till receptionen. Receptionerna ligger ofta i samband med väntrummen och vi har redan jobbat med det och byggt om på vissa vårdcentraler. Men här ser Hans Maltén möjligheter för varje verksamhetschef att även söka andra lösningar innan ombyggnationer kan göras. Bemötandet inom vården är en fråga Hans Maltén som ständigt återkommer. Resultatet i Örebro län är generellt bra, tycker Hans Maltén. Men på de vårdcentraler som fått lägre siffror i bemötande behöver respektive verksamhetschef tala med berörd personal och se hur man kan förbättra bemötandet, säger han. Patienterna uppfattar vårdcentralerna i Örebro län olika, visar Vi är inte perfekta men vi är en bit på väg Eva-Britt Jansson bat med bemötande och kommunikation. Vår övertygelse är att en bra kommunikation och bemötande internt ger samma effekt externt, d v s det våra patienter upplever. Även en stabil bemanning kan påverka resultatet i denna form av enkät, tror Eva-Britt Jansson. För några år sedan hade vi det tufft, speciellt beträffande läkarbemanningen, men nu är det bättre. Däremot är det nu lite svårare inom andra professioner, t e x distriktssköterskor. Det är också viktigt att personalen trivs, att alla får möjlighet att vara med och påverka, och att vi är lyhörda för varandras idéer och förbättringsförslag. Den känslan kan också spridas till våra besökare och hur de uppfattar oss. Eftersom den här enkäten är gjord efter läkarmöten visar det att det är en grupp bra doktorer som jobbar här. Det är roligt att vara chef på ett sånt ställe. Vi är inte perfekta, men vi är en bit på väg. Kan alltid bli bättre Men det är viktigt att vårdcentralen hela tiden fortsätter att förbättra information, patientflöden och bemötande, menar Eva-Britt Jansson. En patient som bokat en läkartid vill självklart komma på den tiden. Man avsätter ju inte en hel dag för att gå till doktorn. Då är det viktigt att vi, ifall det är förseningar, informerar om varför. Där har vi en del förslag som vi arbetar med, men där har vi även vår budget att ta hänsyn till. En annan fråga hon tycker är viktig att jobba med är patientflödet. enkäten. Vissa vårdcentraler i länet har fått höga poäng i de flesta svarskategorierna, medan andra vårdcentraler genomgående fått lägre poäng. Läkarbrist ger låga betyg De vårdcentraler som fått bra betyg av patienterna är Lekebergs vårdcen- Om en patient ska få en tid hos både en läkare och en diabetessjuksköterska, så är det ju bra om patienten får träffa dem i följd och slipper åka till vårdcentralen flera gånger samma vecka. Hur tror du att Adolfsbergs vårdcentral kommer att påverkas av att Hälsoval införts? Jag vet inte hur det kommer att påverka, men för oss betyder de goda omdömena från patienterna jättemycket och kanske att vi får fler patienter som vill lista sig här. Under januari-februari fick vi ca 50 nya listade personer, och vi ser gärna att det blir fler, eftersom vår budget bygger på det antal personer som är listade. Om drygt ett år är ju vårdcentralen Ängen i Ladugårdsängen klar, så då kommer antagligen några tusen personer av våra att vilja lista sig där och vi får då ett annat ekonomiskt underlag.

7 Tebladet 2/10 Nyheter. 7 om sina vårdcentraler Behandla patienten som vi själva vill bli behandlade Doktorer som jobbat i år och en välbemannad vårdcentral, samt en personal med samstämmig syn på hur man ska bedriva primärvård. Det tror Anders Berg, vårdcentralschef på Storå vårdcentral i Lindesbergs kommun, har påverkat deras betyg från patienterna. Det är patientomhändertagandet som kommer i första hand. Vi har ett patientfokus, och man kan uttrycka det så att vi ska behandla patienten som vi själva vill bli behandlade, säger Anders Berg. Anders Berg goda på hur de uppfattade sitt senaste läkarbesök. Resultatet för Örebro län var lite lägre än riksgenomsnittet, men det varierade mellan olika vårdcentraler. FotoN: Arkiv tral, Storå vårdcentral, Baggängens vårdcentral i Karlskoga, Laxå vårdcentral och Brickegården i Karlskoga. I Örebro kommun fick Adolfsberg och Lillån högst betyg i helhetsintryck. Vårdcentralerna som hamnat i det nedre skiktet har haft svårigheter att få fasta läkare. Medan de Patientnyttan är det viktigaste ordet för oss som fått höga poäng däremot ofta haft en stabil personalgrupp med fasta läkare, säger Hans Maltén. Men han poängterar samtidigt att de vårdcentraler som ligger högt ofta har jobbat mycket med att förbättra verksamheten på vårdcentralen. Hans Maltén tycker dock att det Baggängens vårdcentral i Karlskoga fick höga poäng av patienterna i den nationella patientenkäten. Där har personalen arbetat systematiskt för att få en bättre tillgänglighet. Något som ledde till att vårdcentralen i höstas fick landstingets kvalitetspris. Men att patienterna är nöjda är det viktigaste, tycker vårdcentralschef Birgitta Lindh. Resultatet från enkäten är jätteroligt, eftersom vi jobbar mycket med gott bemötande och omhändertagande på vårdcentralen. Förhållningssättet på vårdcentralen kan sammanfattas i ordet Patientnyttan. Det är det viktigaste ordet för Birgitta Lindh oss. Birgitta Lindh tror att en viktig orsak till att Baggängen fick höga poäng är de fasta distriktsläkare och stabila personalgrupp som finns. Det gör att patienterna oftast får träffa samma läkare. Birgitta Lindh tycker att läkarförsörjningen till vårdcentralerna är en av de viktigaste kvalitetsfrå- är en brist i den nationella patientenkäten eftersom den endast fokuserar på läkarbesöken. På vårdcentralerna finns många fler yrkesgrupper, som barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. En del vårdcentraler har arbetat hårt med att bygga upp system där patienten gorna som vårdcentralernas verksamhetschefer kan jobba med. Jag har under lång tid jobbat hårt och strategiskt för att få hit läkare. Bland annat genom att ta personliga kontakter. Men hon tror också att klimatet på arbetsplatsen påverkar hur patienterna trivs, och det får också läkare att vilja stanna på arbetsplatsen. Det krävs att medarbetarna peppar varandra och att ledarna coachar. Om personalen har det bra på jobbet, så märker patienterna det också. Ni har goda resultat, men vad möts av andra yrkesgrupper och det är lite synd att inte det syns i enkäten, säger han. Han hoppas att de frågorna kan lyftas i nästa enkät. Jag tror att det är viktigt. kan bli bättre hos er? Vi kan till exempel bli bättre på att informera patienter om varför de får vänta på att komma in till läkaren. Vi jobbar hela tiden med vad som kan bli bättre för patienterna. Nu har Hälsoval införts. Hur tror du att Baggängens vårdcentral kommer att påverkas? Vi kommer att fortsätta jobba för att de patienter som tillhör vårdcentralen ska tycka att vi är så bra att de inte känner att de behöver byta. Och om någon väljer oss kommer vi att ta hand om dem också. Har jobbat länge Anders Berg tror att Storå vårdcentral är ganska unikt när det gäller bemanningen. Läkarna har jobbat länge. Jag har till exempel varit distriktsläkare i området sen Och de andra har också jobbat här många år. Sådant spelar roll. Vi känner våra egna patienter och vi känner även kollegornas patienter. Han poängterar att även den övriga personalen på vårdcentralen spelar stor roll för hur vårdcentralen fungerar, och han gläds över patienternas omdömen. Det är glädjande för oss och ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt. Men han tror att primärvården kan ha problem i framtiden om man inte lyckas med rekryteringen av nya läkare. När 40-talisterna går i pension har landstinget stora bekymmer. Ni har goda resultat, men vad kan bli bättre hos er? Det är informationen, till exempel när det gäller läkemedel. Det verkar ju gälla hela Sverige. Men när det är tidsbrist så är det kanske den biten som får stryka på foten. Hur tror du Hälsoval kommer att påverka Storå vårdcentral? Vi ligger ju lite offside så det är inte så lätt att ta sig hit. Då kanske man hellre blir kvar på en vårdcentral som ligger nära. Jag tror att de flesta vill gå till en vårdcentral som ligger nära där de bor. Har man 40 graders feber vill man nog inte åka genom hela Bergslagen för att komma till vårdcentralen. TEXTER: KRISTIN LUNDSTRÖM Fakta nationella patientenkäten Den nationella patientenkäten för vårdcentralerna visar att primärvården i Örebro läns landsting ligger omkring, eller något under, genomsnittet för riket. Mest nöjda är länets patienter med bemötandet, att läkaren lyssnade och förklarade, att man har förtroende för läkaren, att man inte behövde vänta så länge på läkarbesöket och telefontillgängligheten. Minst nöjda är länets patienter med att man inte fick tillräcklig information om eventuella biverkningar av mediciner, samt möjligheten att påverka tidpunkten för besöket och att man inte får träffa samma läkare vid sina besök. Nationell patientenkät är ett samarbetsprojekt som koordineras av Sveriges Kommuner och Landsting. Nu pågår en nationell patientenkät inom psykiatrin och i slutet av februari påbörjas en nationell patientenkät om specialistvård på sjukhusen.

8 8 Nyheter. Tebladet 2/10 Forskning om riskkommunikation efter Under hösten 2009 skulle information om den nya influensan, även kallad svininfluensan, snabbt ut till allmänheten. Den som söker på Hans Fredlund, smittskyddsläkare får träffar på sökmotorn Google. Resultatet vittnar om en höst då Örebro läns landstings talesman sågs och hördes överallt, ständigt i färd att informera om det senaste i faktaväg kring den nya influensan. Influensapandemin ställde höga krav på Örebro läns landstings riskkommunikation. I Sverige och andra länder diskuterar man nu hur myndigheterna hanterade informationen. Nådde ut. Medieintresset var stort inför vaccineringen av den nya influensan. När smittskyddsläkare Hans Fredlund tog en av länets första influensasprutor var nästan alla medier där och bevakade. Medierna var viktiga i riskkommunikationen för att få ut information till allmänheten. FOTO/ARKIV: KRISTIN LUNDSTRÖM Planerade efter ett värsta scenario Hans Fredlund inledde planeringen kring svininfluensan under senvåren utifrån jämförelser med Spanska sjukan. Snart kom erfarenheter från Nya Zeeland och Australien som speglade ett stort tryck mot primärvården. Vi planerade utifrån det värsta scenariot och inventerade hur sjukvården skulle kunna klara trycket, säger Hans Fredlund. Arbetet som under sommaren gick ut på regelbundna avstämningar med Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet accelererade under hösten till att omfatta hela hans vakna tid. Samverkan med länsstyrelsen blev en viktig del för att sprida samma information till hela länet. Hans Fredlund hade en särskild telefon för vaccinfrågor. Under en månads tid var det cirka tio samtal i timmen och fem mediakontakter om dagen. I nära samarbete med informatören Sten Lundberg formulerade han budskapen. Vår största utmaning var vaccintillgången och att den information som nådde oss ändrades hela tiden, säger Hans Fredlund. Den allmänna vaccinationen på Örebromässan möttes av en del kritik kring logistik och köer. Vårt mål var att vaccinera så många som möjligt på så kort tid som möjligt där fick mysfaktorn i köerna lägre prioritet, säger Hans Fredlund. Under de tre första dagarna vaccinerades personer, en siffra som han är mycket nöjd med. Överhuvudtaget upplevde Hans att arbetet med svininfluensan fungerade bra. Han lyfter fram media som en viktig kanal att snabbt sprida information och nämner särskilt lokalradions roll och frågespalten i lokaltidningen som värdefull. Trovärdighet, tydlighet och öppenhet är ledord i mitt arbete och att bjuda in media direkt är avgörande för resultatet, säger Hans Fredlund. En heldag för den patientnära forskningen i regionen För 2010 har Regionala forskningsrådet för Uppsala-Örebroregionen fördelat tio miljoner kronor i stöd till olika forskningsprojekt. Den 16 februari genomfördes en FoU-dag på Universitetssjukhuset Örebro, där fler av de stöttade projekten presenterades. Cirka 170 forskare från regionen deltog i FoU-dagen, som var den första i sitt slag. Tankar finns dock på att det ska bli ett regelbundet återkommande arrangemang. Programmet erbjöd korta föreläsningar, abstractpresentationer och workshops i ett snabbt tempo. Dagen avslutades med en prisceremoni där bästa poster och bästa idéposter (projektidé) belönades. Äldres läkemedel ett aktuellt område Bästa poster gick till ett forskningsprojekt som granskar läkemedelsbehandlingen av äldre patienter och hur den påverkar livskvaliteten. Ett aktuellt och eftersatt område. Snygg och läslig layout, framhöll juryn. Projektansvarig är distriktsläkare och doktorand Inger Nordin Olsson, allmänmedicinskt forskningscentrum, Örebro läns landsting. I hennes frånvaro mottog huvudhandledare Peter Engfeldt checken på kronor. Etik i det kliniska kaoset Priset för bästa idéposter gick även det till Örebro läns landsting. Här är frågeställningarna bland annat: Möte med styrelseledamöter. Bo Anderson, Örebro läns landsting, Hans Karlsson, Landstinget i Värmland, Marianne Omne-Pontén, Landstinget Dalarna, Jan-Erik Johansson, Örebro läns landsting, och Ulf Hållmarker, Landstinget Dalarna, är några av styrelseledamöterna i Regionala Forskningsrådet som deltog i FOTO: Weine ahlstrand Örebro. Hjälper etikarbete i vården? Hur hantera etiska problem mitt i det kliniska kaoset? USÖ-sjuksköterskan och forskningshandledaren Mia Svantesson mottog en check på kronor. Ett angeläget och stort område. Projektplanen är inte färdig utan inbjuder till att vara med och tänka vidare, menade juryn bland annat. Fakta Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen är ett avtalsbaserat samarbete kring den patientnära och kliniska forskningen som bedrivs inom Landstinget i Uppsala län, Örebro läns landsting, Landstinget Sörmland, Landstinget Värmland, Landstinget Dalarna, Landstinget Västmanland och Gävleborgs läns landsting. RFR ska genom utdelning av anslag till forskningsprojekt stärka den kliniska och patientnära forskningen inom Mia Svantesson stod bakom Bästa idépostern. Peter Engfeldt tog emot priset för bästa poster i Inger Nordin Olssons frånvaro. regionen samt bidra till ett ökat regionalt samarbete inom den kliniska forskningen. Forskningen ska ha en särskild betoning på den patientnära forskningen. Mer pengar För 2010 anslog RFR drygt 10 miljoner kronor till 48 forskargrupper i Uppsala-Örebroregionen. Till 2011 beräknas summan stiga till 15 miljoner kronor.

9 Tebladet 2/10 Nyheter. 9 pandemin Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, vill nu forska vidare kring riskkommunikation och vaccinationer. Forskning om riskkommunikation Tillsammans med forskare från Göteborg och Lund har kliniken ansökt om pengar för att studera hur allmänhet och myndigheter/ experter tycker att kommunikationen om risker med influensan och vaccinet fungerat. Lars-Erik Warg, som är docent i psykologi på arbets- och miljömedicinska kliniken har i många år forskat kring frågor som rör tillit och trovärdighet i riskkommunikationen. Han följde spänt händelseutvecklingen i höstas. Jag tycker att de nationella myndigheterna duckade i början jämfört till exempel med Storbritannien, som snabbt kommunicerade hur befolkningen skulle bete sig. Medierna har däremot agerat som förväntat och speglat den oro och tveksamhet som har funnits, säger Lars-Erik Warg. Arbets- och miljömedicinska kliniken har utvecklat och praktiserat en modell för effektiv riskkommunikation som bygger på trovärdighet och tillit fann man till exempel dioxiner i marken i Rönneshytta på en gammal sågverkstomt. Men genom att kliniken bemötte ortsborna enligt riskkommunikationens riktlinjer uppstod aldrig den förväntade krisen. Bloggar ställde nya krav I takt med utvecklingen på internet blev bloggar och sociala medier en del i informationsflödet kring den nya influensan och vaccineringen. Lars-Erik Warg är inte odelat positiv till de sociala medierna som en ny arena för riskkommunikation. Aktiviteten på bloggarna späder ut kunskapen, vem som helst kan säga vad som helst och det ställs högre krav på enskilda att tolka information och på professionella kommunikatörer att få fram sitt budskap, tycker Lars-Erik Warg. ANNIKA GELIN Läs om riskkommunikationens grunder i Naturvårdsverkets rapport 5887 Kriterier för effektiv riskkommunikation sanering av förorenade områden, oktober Sjuksköterskeelever omkring sekelskiftet. Foto: Länsarvet. Örebrosyrrorna har spelat en viktig roll Gynnsam utveckling för diabetiker visar Laxåstudie En studie som distriktsläkare Stefan Jansson genomfört på Laxå vårdcentral visar att personer med diabetes har lägre dödlighet nu än tidigare. Jämfört med personer utan diabetes löper personer med diabetes en ökad risk att dö i förtid. Men utvecklingen över tid visar en minskad dödlighet över 1970, 1980 och 1990-talen. Resultaten är statistiskt säkerställda för män med diabetes, medan kvinnor med diabetes ligger lite efter männen när det gäller förbättring. Orsaken till detta är inte helt klarlagt, säger distriktsläkare Stefan Jansson, som genomfört studien som ett arbete inom Allmänmedicinskt forskningscentrum i Örebro läns landsting. I studien har man följt alla nyinsjuknade personer med diabetes från 1972 fram till 2001, totalt 776 personer. God vård ger resultat Dödsorsaken för dessa individer har sedan sammanställts fram till Överdödligheten för personer med diabetes är den hittills lägsta observerade. Möjliga förklaringar till denna positiva trend är god kontinuitet på vårdcentralen med screeningverksamhet, bättre läkemedelsbehandling samt god vård given på sjukhusen, säger Stefan Jansson. Minskad dödlighetsrisk Tidigare forskning har visat att personer med diabetes har cirka två till fyra gånger högre risk att dö i förtid jämfört med personer utan diabetes. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken, särskilt hos personer med vuxendiabetes, så kallad typ 2-diabetes. Laxåstudien visar på en positiv utveckling. Dödlighetsrisken har minskat, och personer med diabetes har nu endast 1,17 gånger högre risk att dö jämfört med de utan diabetes. Också risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar har minskat. KRISTIN LUNDSTRÖM Svensk sjuksköterskeförening bildades 1910 och fyller därmed hundra i år. Men i Örebro län var sjuksköterskorna organiserade tidigare än så. Redan omkring sekelskiftet, 1900, fanns en förening för sjuksköterskor utbildade vid länslasarettet i Örebro. Gula Korsets sjuksköterskebyrå 1907 bildades Örebro Stads och Läns Sjuksköterskeförening Gula Korsets Sjuksköterskebyrå. Styrelsen för den nybildade föreningen bestod från 1910 av översköterskan Matilda Svensson, fyra läkare(!) samt två damer med anknytning till lasarettet och länsstyrelsen. Matilda Svensson var översköterska och husmor på länslasarettet åren Det var hon som startade en elevskola på lasarettet, som kan sägas vara grunden till nuvarande sjuksköterskeutbildningen vid Örebro universitet. Matilda Svensson var en pionjär i arbetet med att samla och höja statusen på sjuksköterskeyrket i länet. När medicinalstyrelsen kom till Örebro 1923 för att inspektera Gula Korsets Sjuksköterskebyrå skrev man så här: Örebro Sjuksköterskeförening kan anses som tämligen enastående i sitt slag, ty med undantag av de större sammanslutningar som finnas i Stockholm, Uppsala, Sjuksköterskepionjär. Matilda Svensson. Sjuksköterskepionjär. Fanny Drake. Göteborg och Malmö finnes icke i landsorten någon så högt kvalificerad sjuksköterskebyrå som denna. Gula Korsets Sjuksköterskebyrå gick 1955 upp i Mellersta Sveriges Sjuksköterskors Arbetsförmedling med säte i Örebro. I början av 1960-talet överförs verksamheten till de allmänna arbetsförmedlingarna. Gula Korset finns kvar som en kamratförening för sjuksköterskor utbildade i Örebro. Bland pionjärer och förebilder måste också Fanny Drake omnämnas, instruktionssköterska och föreståndarina vid länslasarettet. Fanny Drake var en av stiftarna av Örebro läns Sjuksköterskeförbund, som sedan blev SSF:s lokalavdelning för Örebro län. Modern utbildningsort Under Fanny Drakes ledning genomfördes stora förändringar av sjuksköterskeutbildningen i Örebro län. Den moderniserades och anpassades till den tidens krav. När SSF för första gången någonsin skulle hålla en repetitionskurs på landsorten, så valdes därför Örebro. I Örebro var man först tveksam till det stora uppdraget och övervägde att tacka nej. Men under världsvana Fanny Drakes ledning roddes aktiviteten i hamn. I dag finns Fanny Drakes park inom Universitetssjukhuset Örebros område. Fanny Drake var ingen drake Ruth Folestad påbörjade sjuksköterskeutbildningen i Örebro 1943, och hon minns Fanny Drake mycket väl. Fanny Drake var en stark ledare. Hon hade mycket att stå i och ibland hettade det till. Den starka finska dialekten kunde ibland göra att det lät allvarligare än det var. Hon var världens underbaraste människa. Fanny Drake var absolut ingen drake, säger Ruth Folestad. Även Ruth Folestad har varit ett viktigt namn i utvecklingen av sjuksköterskans utbildning och roll. Hon var bland mycket annat kliniklärare och SSF-ordförande i Örebro under många år. Mycket utvecklades och förändrades sedan jag började som sjuksköterska på 1940-talet. I Örebro har lasarettet på många sätt varit en föregångare. Det var exempelvis här som sjuksköterskorna var först med att få ge medicin och vätska intravenöst. Ett tidigt och viktigt steg för att utveckla sjuksköterskans roll.

10 10 Mitten. Tebladet 2/10 Från ett kall till en ac Svensk sjuksköterskeförening firar hundra år Texter: WeinE ahlstrand Svartvita bilder: Länsarvet Sjuksköterskans lif är fylldt af träget, allt annat uppslukande arbete. Det arbetet kräfver ett kärleksfullt hjärta, goda kunskaper, ett vaket sinne och stor uthållighet. Att framvisa dessa krafs innebörd och att vara en hjälp i bemödandet att fylla dem är en stor uppgift. Citatet ovan är hämtat ur Svensk sjukskötersketidning år I citatet finns en uppräkning av de krav som ställdes på sjuksköterskearbetet. Ett kärleksfullt hjärta, goda kunskaper, ett vaket sinne och stor uthållighet. Och inte minst, en beredskap att låta arbetet uppsluka allt. Med anledning av Svensk sjuksköterskeförenings 100-årsjubileum har Tebladet tittat tillbaka i historien med hjälp av den nyutgivna boken Bilden av sjuksköterskan Svensk sjuksköterskeförening 100 år och Jubileumsskriften Sjuksköterskeutbildningen i Örebro Kallet: Frestelsen att låta hemmet intaga första platsen blir för stor om sjuksköterskan gifter sig Begreppet kall knyts ofta till sjuksköterskeyrket. Men vad innebär egentligen kallet? Idéhistorikern Åsa Anderssons konstaterar att begreppet kall har en både lång och föränderlig historia. Hos de allra tidigaste sjuksköterskorna, diakonissorna, hade begreppet en strikt kristen innebörd. Drivkraften att arbeta med sjuka var ett uppdrag från Gud, en kristen barmhärtighetsgärning. Genom att avkläda sig sina personliga intressen, och här fungerade den speciella sjuksköterskedräkten som en viktig symbolisk markering, skulle de kvinnor som valde sjukvården kunna viga sina liv åt den av Gud givna uppgiften. Parallellerna till nunnerollen är slående, också benämningen syster för tankarna till klosterkulturen. Så kom Florence Nightingale ( ) och det religiöst grundade kallet blandades med en mera individuell drivkraft. Andra ideal än de kristna barmhärtighetsidealen växte fram; hög moral, ordning, diciplin och hygien. I de första svenska sjuksköterskeutbildningarna fanns fortfarande olika synsätt på kallet. En del var det religiösa inslaget centralt, medan andra betonade sådant som kvinnligt ledarskap och Florence Nightingales ideal, ordning, diciplin och hygien. Synen på kallet gjorde att det länge ställdes speciella krav på de kvinnor som sökte sig till sjuksköterskeyrket. Uppoffrande, plikttrogen, kärleksfull och osjälvisk var egenskaper som värderades högt. I Svensk sjukskötersketidning från 1927 skrev insändaren En reflekterande syster så här: En gift sjuksköterska möter i sitt hem plikter, vilka starkt konkurrera med dem hennes arbete som yrkesmänniska ålägga henne. Hon kommer att stå inför pliktkonflikter, som bliva alltför svårlösta. Frestelsen att låta hemmet - särskilt om barn finnas - intaga första platsen blir stor; men hur går det med hennes arbete, om hon skulle följa den både naturliga och mänskliga maningen härvidlag? Av detta redan sagda torde framgå, att en ring (förlovningsring) icke behöver vara diskvalificerande för en sjuksköterska, men att, när hon anlägger den andra, d v s gifter sig, bör hon helst lämna sjukvården. Men tilläggas bör att vid den här tiden, på slutet av 1920-talet, hade kravet på att de sjuksköterskor som ville ansluta sig till SSF skulle vara ogifta upphört. Under SSF:s första decennier var uppfattningen om att sjuksköterskeyrket var ett kall en viktig del i föreningens agerande. I dag står det så här på SSF:s hemsida: Svensk sjuksköterskeförening är en professionell sammanslutning av sjuksköterskor. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling och utbildning inom vård och omsorg. SSF:s historia i snabbformat Sjuks mars. SSF, Svensk sjuksköterskeförening grundas. Första ordförande heter Emmy Lindhagen Skolor som ger kvalificerad utbildning erhåller statligt godkännande. I praktiken innebär det en bestämd gräns mellan den som är sjuksköterska och den som inte är det SSF får sitt föreningsmärke SSF ansluter sig till ICN, International Council of Nurses Föreningen tar in facklig verksamhet i sitt program och antar nya stadgar. Lokalavdelningar bildas SSF driver löneaktion inom hela landstingssektorn. Yrkanden: 1) Lika lön för lika sjuksköterskearbete inom landstinget. 2) Samma lön som småskollärarinnor Allmänt lönelyft, för somliga upp till 30 procent. Yrkanden från året innan går igenom. Men fortfarande gäller nettolönesystem, att kost och logi är inräknat i lönen. Världskrig. SSF startar Internationella

11 Tebladet 2/10 Mitten. 11 cepterad profession Dräkten: Plätt, smäck, fracken och byxdress. Sjuksköterskans kläder har diskuterats i alla tider Sjuksköterskans yttre har genom historien varit en viktig fråga. Redan 1910 hade diskussionen om hur man skulle vara klädd pågått länge inom kåren. Och så har det fortsatt. Kjollängder, kraghöjder, strumpfärger och även frisyrer har ständigt engagerat nya grupper av sjuksköterskor. Redan från början, i de allra tidigaste sjuksköterskeutbildningarna, blev det bestämt att sjuksköterskeeleverna skulle bära särskilda dräkter. En viss variation skulle alltid finnas mellan de olika utbildningsanstalternas dräkter, exempelvis i utformningen av mössan. Som regel bestod sjuksköterskans dräkt av en lång, av hygieniska skäl ej fotsid, blå kjol. Till detta bars en långärmad, höghalsad blus i blått bomullstyg, ett vitt förkläde, vit krage, vita manchetter och en liten vit huvudbonad. Dräkten fungerade som en markör av var i utbildnings- och vårdsystemet som sjuksköterskan befann sig. Samma funktion hade den viktiga broschen, som sjuksköterskor än idag tar emot vid examen. Genom stor variation i utformningen visar den var sjuksköterskan är utbildad. På sin fritid och vid högtidliga Örebroörnen. I silver på gult kors. Bars till den svarta kappan och endast av sjuksköterskor. tillfällen bar sjuksköterskan den så kallade fracken, eller högtidsdräkten, en svart ylleklänning med vit krage. Den blivande sjuksköterskan skulle själv skaffa sin dräkt, och sedan sköta den. Och den som inte lyckades fick skämmas. Ett korrekt och oklanderligt yttre, utan fläckar på manschetter, krage och förkläde, var tecknet på ett korrekt inre. Sjuksköterskeelever och sjuksköterskor som utbidades vid Örebro länslasarett tog 1910 själva fram ett förslag på dräkt, brosch och emblem. Förlaget godkändes omgående och Örebrouniformen var ett faktum. Den kom sedan, med endast små justeringar, att användas i mer än 40 år. Örebrouniformen var komplett och bestod av högtids-, arbetsoch ytterdräkt samt dessutom en fältuniform ( ). Dräktbestämmelserna var utformade in i minsta detalj. Några exempel: Sjuksköterskeelev i Örebro. Med plätt och smäck. Blusen skulle ha tre veck från axlarna till midjan, på ryggen ett motveck och knäppning med knappar och ärm med 12 centimeter linning. Kjolen sydd i våder med rynkor samt skärp i samma tyg som kjolen. Högtidsförkläde till jul och påsk Förkläde till högtidsdräkten fick endast användas vid advent, juloch påskhelgerna, men då bara på avdelning eller motsvarande. Till arbets- och högtidsdräkt bar sjuksköterskor en vit, stärkt mössa med hakband och rosett under hakan. Sjuksköterskeeleverna hade på huvudet snibb, kallad plätt, kantad med spets, sista elevåret. År 1935 ändrades arbetsdräkten radikalt för sjuksköterskorna på Örebro länslasarett. Doktor G Bohmanssons reform av arbetskläder innebar införandet av vit överrock i engelskt skinn (bomullssatin). I mitten av 1960-talet började så de traditionella sjuksköterskeuniformerna att försvinna. Men då uppstod snart problem, såväl patienter som anställda undrade Vem är vem?. Namnskyltarna infördes, gröna för sjuksköterskeelever och röda för sjuksköterskor, med namn och yrkestitel. Den första manliga sjuksköterskeeleven i Örebro började sin utbildning Han bar vita byxor, vit läkarrock och vit skjorta med svart slips. På 1970-talet kom revolutionen, vit byxdress till både kvinnlig och manlig personal. Till sist, ett citat ur dräktbestämmelser från 1920-talet: En uniform förpliktigar alltid, den väcker ansvarskänsla och samhörighet, den enar och styrker kåren Susann Ejnesjö, Pernilla Lindqvist och Ann-Marie Jonsson Wallin är sjuksköterskor på Vårdenhet rehabilitering och reumatologi på USÖ. De är nöjda med yrkets utveckling. I dag är klädseln mera fri på USÖ. Bussarong och byxa, eller alternativet klänning, är det som gäller. Blått eller vitt för sjuksköterskorna. Vi är nöjda med våra kläder och vill inte tillbaka till de gamla reglerna. Kallet då? Vi gillar att arbeta med människor, men något direkt kall känner vi inte. Arbetsdräkt köterska i Örebro. Arbetsfräkt nordiska hjälpen för att hjälpa krigsdrabbade sjuksköterskor. Från 1939 till 1951 samlas kronor in SSF ansluter sig till TCO. Princip om 48-timmarsvecka fastställs för sjuksköterskor Sjuksköterskor får rätt att begära och erhålla legitimation. Framstötar i ärendet har gjorts sedan Förhandlingskartellen Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund, SHSTF, bildas där bland anat SSF ingår. SHSTF blir senare Vårdförbundet Bodelning mellan SSF och Vårdförbundet. Vårdförbundet driver den fackliga verksamheten inklusive yrkesfrågorna, medan SSF blir en renodlad yrkes- och kunskapsorganisation med huvuduppgift att stärka och utveckla professionens kunskapsområde, omvårdnaden SSF:s lokalavdelningar avvecklas. Nya utvecklingsarbeten startar, bl a om kvalitetssäkring och smärta SSF är sjuksköterskornas professionella organisation. Föreningen arbetar för att stärka professionen genom bland annat etik, kvalitet, forskning/ utveckling, utbildning och hälsofrämjande arbete. Till SSF hör ca 50 sektioner och nätverk. Jubileumsfirandet Den mars firades de 100 åren med Sjuksköterskedagarna och en jubileumsbankett på Stockholms stadshus. Bilden av sjuksköterskan föreläsning på Örebro universitet Den 24 mars arrangeras en offentlig föreläsning på Örebro universitet med Anna Götlind, professor i historia och förbundsordförande i Sveriges universitetslärarförbund. Hon har till jubileet skrivit den omfattande boken Bilden av sjuksköterskan Svensk sjuksköterskeförening , där mycket av innehållet till vidstående artiklar är hämtat. Anna Götlind föreläser i Örebro på samma tema.

12 12 Tebladet 2/10 Allt mer sprit på Karlskoga lasarett liter under 2006, liter under 2007, liter under 2008 och liter under Konsumtionen av handsprit ökar stadigt vid Karlskoga lasarett. Utmärkt, säger hygiensjuksköterskan Birgitta Israelsson. Jag tolkar det som att fler händer spritas oftare, att patientsäkerheten främjas. Rökslutarstöd på Karlskoga lasarett En tobakspreventiv enhet har tagits i bruk vid kliniken för medicin och geriatrik, Karlskoga lasarett. Sjuksköterskorna Viktoria Lindberg och Anette Jakobsson samt patientombud Christina Wanberg Långh vid Patientcentrum ansvarar för mottagningen som i första hand vänder sig till patienter vid den egna kliniken och till patienter som ska opereras. Övriga patienter med behov av att sluta röka hänvisas till vårdcentralerna. Föreläsningar på Karlskoga lasarett Under våren bjuder Karlskoga lasarett in allmänheten till en serie föreläsningar. Inkontinens och stroke är två ämnen som redan avhandlats. Tisdag 20 april hålls nästa föreläsning och då är ämnet fysisk aktivitet bra matvanor som medicin för god hälsa. Föreläsare är distriktsläkare Lillemor Nyberg, Karolina vårdcentral. Vårens sista föreläsning för allmänheten kommer 27 april och då är ämnet diabetes. Hälsovecka i Lindesberg För fjärde året i rad har det genomförts en hälsovecka för medarbetare på Lindesbergs lasarett. Under vecka 10 lyftes frågor runt hälsa och välmående på arbetsplatsen och i livet i stort. Årets hälsovecka bjöd bland annat på en sömnföreläsning, hälsofrukost, personlig kostoch träningsrådgivning och skomässa. Dessutom berättar Lasse Gustavsson, som brännskadades svårt 1981, om sin inställning till livet. Hälsoveckan var också startskottet för vårens stegtävling på lasarettet. Webbokning för bättre och säkrare vårdservice Webbokning. Under våren ska det nya webbokningssystemet Mina vårdkontakter provköras i landstinget. Projektledare Maria Bülow tror att systemet kommer att innebära bättre tillgänglighet för patienterna. Länsbornas kontakter med vården via webben ska bli säkrare. Lösningen är det internetbaserade systemet Mina vårdkontakter. I Mina vårdkontakter kan invånare av- och omboka tider, förnya recept, beställa tid, förnya hjälpmedel och kontakta vården med frågor. Det har man kunnat även tidigare, men nu ska det ske på ett säkrare sätt. Systemet ska först testas på Olaus Petri vårdcentral, Adolfsbergs vårdcentral och alla ungdomsmottagningar i Örebro län under våren. Sedan är tanken att det ska införas i hela landstinget. Ytterligare längre fram kommer invånarna även att via Mina vårdkontakter kunna se sina bokade tider i primärvården, specialistvården och Folktandvården. Man ska kunna av- och omboka tider och i vissa fall även nyboka tider direkt online. Ökad tillgänglighet Detta är ett utvecklingsarbete som pågår tillsammans med systemleverantörerna. När vi har en säker invånarportal kan vi utnyttja den till många bra e-tjänster. Syftet är att Ett klipp för hemlagad mat på Lindesbergs lasarett Köket på Lindesbergs lasarett är åter i bruk. Efter nästan ett års arbete med upprustningen kunde landstingsrådet Marie-Louise Forsberg-Fransson klippa det blå-gula bandet. Mat är en viktig del i vården av våra patienter. Det är många fördelar med att köket nu är igång igen här i Lindesberg, konstaterade hon i sitt tal. Köket har nu ett nytt golv och ett så gott som nytt diskrum. Förnyelsen ger kökspersonalen en bättre arbetsmiljö med betydligt mindre spring. Under den tid som köket renoverats har maten tilllagats på Universitetssjukhuset Örebro och sedan transporterats till Lindesbergs lasarett. Men nu lagas maten återigen på plats. På invigningsdagen serverades fläskfilé med kantarellsås och potatisgratäng. Ett klipp för Kliniskt forskningscentrum på USÖ Kliniskt forskningscentrum, KFC, vid Universitetssjukhuset Örebro invigdes Nu har det även återinvigts. Sedan starten har verksamheten vuxit för varje år. Behovet av mer utrymme till nya professorer och doktorander har varit stort. Nya forskningsmetoder kräver också mer utrustning och därmed mer plats. Den 10 februari var det dags för återinvigning efter en omfattande renovering. Ett nytt stort laboratorium, cellodlingsrum, apparatrum och annan ny utrusning gör verksamheten mer komplett. I och med att universitetet har ansökt om läkarutbildning så har vi satsat på att bygga upp den biomedicinska forskningen. Vi har därför anställt sex professorer i biomedicin som har olika forskargrupper under sig. Det har varit trångt. Men nu får alla plats, förklarade FoU-chef Jan Källman vid invigningen. öka tillgängligheten och servicen till invånarna, säger Maria Bülow. Men Mina vårdkontaker ska inte ersätta telefon. Däremot kan systemet avlasta telefonen så det blir lättare att komma fram för dem som behöver, säger Maria Bülow, som är projektledare för införandet av Mina vårdkontakter och utvecklandet av webbtidbokning online. Finns nästan i hela landet Mina vårdkontakter är inget nytt system. Det utvecklades av Stockholms läns landsting 2003 och används nu av 14 landsting i Sverige. Och fem landsting, däribland Örebro läns landsting, håller på att ansluta sig. De landsting som redan har Mina vårdkontakter är nöjda och vill gärna att invånarna ska använda det mer, berättar Maria Bülow. Utvärderingar visar även att patienterna som använder Mina vårdkontakter är nöjda. 89 procent tycker att tjänsten är bra och 71 procent tycker att det är lättare att ta kontakt med vården via Internet än på andra sätt. Flest användare på kvällen De flesta av invånarna använder tjänsten mellan klockan 17 och 24 på kvällarna. Majoriteten, 35 procent, av användarna är mellan 51 och 64 år. Och 16 procent av användarna är i åldersgruppen 65 år och äldre. Maria Bülow tror att Mina vårdkontakter kommer att innebära stora fördelar för invånarna i länet, och även för personalen. De stora fördelarna med systemet är att det är säkert, strukturerat och öppet dygnet runt. Som invånare kan man skaffa ett konto i Mina vårdkontakter. All information skickas krypterad och hanteras enligt lagar och regler för hälso- och sjukvården. Personalen som ska använda Mina vårdkontakter kommer att få utbildning i systemet. Maria Bülow kommer också att hålla en del öppna informationsmöten för övrig intresserad personal. Datum, tid och plats för dessa kommer att finnas på intra. orebroll.se/minavardkontakter. TEXT och FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM Bandklipp 1. Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg- Fransson inviger Lindesbergs lasaretts kök. Foto: Weine Ahlstrand Bandklipp 2. Sjukhusdirektör Jan Olsson inviger nya Kliniskt forskningscentrum på USÖ. Foto: Weine Ahlstrand

13 Tebladet 2/10 Personal. 13 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Välkommen till våra hälsofrämjande föreläsningar! En vecka med fokus på hälsa Beroendets mysterium, Mat som medicin, Det goda livet rörelse och matvanor i harmoni, är rubrikerna på några hälsosamma föreläsningar som Örebro läns landsting arrangerar under vecka 19 i vår. Föreläsningsserien är en del i arbetet att vara ett hälsofrämjande landsting. Vecka 19 är också utsedd till en nationell hälsovecka för att uppmärksamma goda levnadsvanor, mat och motion hos allmänheten. Ett friskare Sverige heter projektet som leds av Folkhälsoinstitutet. Hälsoveckan genomförs för att uppmuntra till arrangemang runt om i landet som ökar kunskapen och medvetenheten om hur matvanor och fysisk aktivitet har betydelse för hälsan. Sociala skillnader ska uppmärksammas speciellt, eftersom det är viktigt att alla individer får möjlighet att delta i hälsosamma aktiviteter. Några av aktiviteterna som Örebro läns landsting ordnar är heldagar och några halvdagar. Två föreläsningar är på kvällstid och Kvinna i vården 2010 att mötas över gränserna. Det är namnet på en konferens om genus, kommunikation, kultur och roller som genomförs den 25 mars på Universitetssjukhuset Örebro. Syftet med konferensen är att föra ut aktuell kunskap och att presentera goda exempel på hur ett bra arbetsklimat kan påverka arbetsmiljön för personal i vården. Ur programmet: Varför är dom så annorlunda? Eva Gyllensvaan, beteendevetare med mera, föreläser om att förstå andra kulturer, om kulturmöten och om lagom-landet Sverige i andras ögon. Att skapa allians med patienten. Angelica Frithiof, vårdkonsult och öppna för allmänheten. Alla föreläsningarna hålls på Universitetssjukhuset Örebro, men hälsoveckan är som sagt en landstingsövergripande aktivitet, ett led i att vara ett hälsofrämjande landsting. Mer om ÖLL:s deltagande i Hälsoveckan finns på intra.orebroll.se/ halsovecka. Hälsofrämjande grupp Hälsoveckan kan också ses som en del i USÖ:s arbete med att bli ett hälsofrämjande sjukhus. Bakom den inriktningen finns stöd från såväl politiska beslut som egna verksamhetsplaner. En samverkansgrupp för hälsofrågor på sjukhuset bildades i slutet av förra året. Här finns representanter från Hälsocenter, Landstingshälsan, Avdelningen för sjukgymnastik, Överviktsenheten med flera. Gun Loiske är processledare i gruppen: Idag arbetar varje enhet som bedriver och stöttar i hälsoarbete var för sig. Med gruppen vill vi skapa en röd tråd i hälsoarbetet som gynnar både patienterna och organisationen. Det finns stora hälsoekonomiska författare, föreläser om kommunikationens betydelse för resultatet. Duktig, fantastisk och helt slut. Cecilia Duberg, psykolog och hälsocoach, föreläser om risken med duktighetsmani, om riskerna med att pressa sig till det yttersta. Vad händer med hjärnan? Hur kan man prioritera och motverka att vinster med ett mer hälsofrämjande sjukhus och arbetssätt, menar Gun Loiske. Det leder till färre infektioner, kortare vårdtider, bättre överlevnad och minskad sjukfrånvaro hos personalen. Genom samverkan ska det hälsofrämjande arbetet bli mera effektivt, nätverk ska byggas och tidigare erfarenheter ska tas tillvara. Några mål: Sjukhuset ska ha bra förutsättningar för att hjälpa människor att göra hälsosamma val i livet och att mer ta ansvar för den egna hälsan. Personalen ska få bättre kunskap kring levnadsvanor och i samtalsmetodik. Personalen ska motiveras till att i större utsträckning ta upp frågor kring levnadsvanor med patienter. Nu finns en hälsofrämjande samverkansgrupp på USÖ. Det finns också pågående hälsofrämjande arbeten på andra håll i landstinget, inte minst inom primärvården, säger Gun Loiske. Det pågår också ett arbete för att skapa en landstingsövergripande grupp för det hälsofrämjande arbetet. Weine Ahlstrand Lagomlandet Sverige och kulturkrockar några ämen på konferens om kvinnor i vården dras in i ekorrhjulet? Tacka vet jag Sverige. Zinat Al Sadat Pirzadeh, persisk-svensk komiker och föreläsare, talar om humor som bottnar i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Arrangörer är Paraplygruppen, arbets- och miljömedicinska kliniken och konferensen ingår i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården. Paraplygruppen bildades redan 1988 för att upprätthålla kunskapen om forskningen om kvinnor och arbetsmiljö. Sedan 1990 har gruppen arrangerat årliga kvinnokonferenser. Sista anmälningsdag till konferensen är 18 mars. Anmälan görs till eller tel , eller direkt på Beroendets mysterium - och hur gör vi? En dag av inspiration och ökad kunskap kring hur beroende uppstår och hur vi kan arbeta i länet för att minska tobaksbruk och riskbruk av alkohol. Bland föreläsarna finns Bo Söderpalm, Göteborgs universitet, Margareta Pantzar och Sven Wåhlin från Riskbruksprojektet, FHI, Natasha Anderberg, Tobakspreventiva enheten, USÖ. Underhållning av Eva Ahrenmalm. Tid: 7 april kl Plats: Wilanderssalen, USÖ Det goda livet rörelse och matvanor i harmoni En inspirationskväll för allmänheten i hälsans tecken med dietister, sjukgymnaster, läkare med flera på scenen. Under kvällen finns utställare på plats. Arrangeras i samband med Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige. Tid: 12 april kl Plats: Wilanderssalen, USÖ Ledarskapet i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ledarskap som leder till känsla av sammanhang främjar hälsa och goda prestationer i en organisation. Vi ger en grund för att kunna utveckla en allt mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och en attraktiv arbetsplats. Föreläsare är Anders Hanson, författare och utbildare inom hälsopromotion och ledarskap. Tid: 13 april kl Plats Bohmanssonsalen, USÖ Hälsosamtal - hur då? Motiverande samtalsteknik har visat sig vara en framgångsrik metod för att få människor att förändra sina levnadsvanor. Denna eftermiddag får vi veta mer om det redskap som kan tillämpas direkt i din vardag. Föreläsare är Natasha Anderberg, hälsoutvecklare, Tobakspreventiva enheten. Eftermiddagen avslutas med en paneldiskussion som leds av Stella Cizinsky, chef Kardiologiska kliniken. Tid: 13 april kl Plats Bohmanssonsalen, USÖ Fysisk aktivitet & bra matvanor som medicin för god hälsa En föreläsning för allmänhetetn om hur du kan förebygga och behandla sjukdom genom bra matvanor och fysisk aktivitet. Karlskogas lokala aktivitetsarrangörer och föreningar kommer samtidigt att finnas på plats för att informera om sina verksamheter. Föreläsare: Distriktsläkare Lillemor Nyberg, och en dietist och sjukgymnast från Karlskoga lasarett. Alla föreläsningar är kostnadsfria. För anmälningar och mer information om vad som kommer hända under våra uppmärksamhetsveckor: intra.orebroll.se/halsovecka

14 14 Personal. Tebladet 2/10 Många frågor kring självmord men inga givna svar Psykiatrins etikcafé en chans till reflektion kring svåra etiska frågor Diskussion. Psykiatrin har startat ett etikcafé för att belysa svåra etiska frågor som personalen ofta möter. Första mötet handlade om självmord. Johan Lagerqvist, Bert Palmblad, Veikko Pelto-Piri, Lillemor Peterson och Madeleine Henriksson var några som var där. Hon verkar lycklig. Hon har ett bra jobb, är omtyckt, har sambo och ett litet barn. Men en dag hittas hon död i sitt hem. Hon har tagit sitt liv. Varför? Är förmodligen den första frågan. Sedan kommer ofta ilskan, samtidigt som sorgen. Inom psykiatrin möter personalen ofta patienter som riskerar att begå självmord. Under psykiatrins första etikcafé på Kulturhuset samtalade personalen om denna svåra fråga ur flera olika perspektiv. Ingemar Engström, som är forskningschef på psykiatriskt forskningscentrum, inledde cafét med att ställa frågor och ta upp olika filosofiska inriktningar i resonemanget kring självmord. Frågor som: Finns situationer där självmord kan försvaras? Ska andra människor förhindra självmord? Kan självmord vara rationella? Men han menade att det inte fanns några givna svar. Tanken med etikcafét är att de som jobbar inom psykiatrin ska få en chans att prata om frågor som man sällan diskuterar. Ett 50-tal deltagare var anmälda. Bland dem Madeleine Henriksson, enhetschef Närpsykiatrin Karla, Lillemor Peterson, Närpsykiatrin Lindesberg, Veikko Pelto-Piri, Psykiatriskt forskningscentrum, Johan Lagerqvist, psykiatrisjuksköterska, Bert Palmblad, sjuksköterska som jobbar med behandling av komplicerat sorgearbete. Bert Palmblad påpekade hur viktigt det är att de anhöriga får vara delaktiga. För anhöriga är ett självmord oerhört traumatiskt, säger han. Madeleine Henriksson håller med. Hon tycker att vården hela tiden måste arbeta för att bli bättre på att ta tillvara anhörigas kunskap, som kanske skulle kunna förhindra självmord. Det är olyckligt om man inte gör det med tanke på hur mycket ett självmord påverkar hela familjen, säger Johan Lagerqvist. Om en patient är djupt deprimerad är det bra att tidigt få med de anhöriga, tillägger han. Viktigt att tala om döden Personalen inom psykiatrin ställs inför risken att en patient ska begå självmord, och det kan vara påfrestande. Vi som jobbar är inga robotar. Vi får relationer till patienterna vi möter och känner också sorg när någon begår självmord, säger Madeleine Henriksson. Sorg och skuldkänslor Ibland händer det värsta, trots att det inte får hända. Madeleine minns när en patient tog sitt liv på en avdelning, och vilket trauma det innebar för de anställda. Många kände skuld och skam för att de inte kunnat förhindra det. Flera grät och var jätteledsna. Samtidigt är de anhöriga arga och frustrerade eftersom vi är där för att förhindra dödsfall, säger hon. När det värsta händer är det viktigt att personalgruppen kan vara öppna för varandras tankar och åsikter och att man kan minnas, skratta och gråta tillsammans, utan att skuldbelägga. Det är också viktigt ta lärdom av vad som inträffat, tycker Madeleine Henriksson. Men många gånger har man generellt svårt att prata om döden, tror Madeleine Henriksson. Lillemor Peterson håller med. När det gäller självmord och självmordsrisk lägger man ofta locket på. Man vill inte prata om det, säger Lillemor Peterson. Vi måste börja prata om det här. Det är bra att ta upp frågor som självmord. Vi möter ju detta hos våra patienter, säger Madeleine Henriksson. TEXT OCH FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM Etikcafé Etikcaféerna är till för alla som jobbar inom psykiatrin. Under våren kommer två etikcaféer till att arrangeras: 26 mars och 7 maj. Nästa etikcafé är kl och handlar om tvångsvård. Anmäl dig via intranätet. Utmärkelser Anders en ledstjärna Utmärkelsen 2009 års ledstjärna går till Anders Nilsson, överläkare vid neurokliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Det är SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Örebro Anders Nilsson. läns landsting som varje år röstar fram årets bästa handledare. Motiveringen: Anders Nilsson är ett föredöme i bemötandet av patienter, anhöriga och kollegor. Hans lugna, förtroendeingivande och trevliga förhållningssätt omfattar en fantastisk förmåga att undervisa genom humor och empati. Anders Nilsson står för en ödmjuk handledning full av kunskap. ST-handledare My Falk och verksamhetschef Anna Josefsson på Hudkliniken, USÖ. Randningspokal till hud För första gången har SYLF också röstat fram årets bästa klinik för att göra sin ST-randning. Vandringspriset Randningspokalen tilldelades premiäråret hudkliniken på USÖ. Storslam av Peter Örebrodelen av SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, har två årliga priser: Bästa allmänmedicinska insats och priset för goda pedagogiska insatser, Kunskapens Peter Engfeldt. ljus. I år inträffade det unika att båda prisen gick till samma person, professor Peter Engfeldt, allmänmedicinskt forskningscentrum. Han belönas för sina insatser vid bildandet av Hälsoakademien vid Örebro universitet där allmänmedicinen fått en stark ställning. Peter Engfeldt har också skapat en stödjande miljö för allmänläkare och ST-läkare som vill forska. Juryn för Kunskapens ljus lyfte särskilt fram Peters arbete att stödja ST-läkarnas projektarbeten. Båda jurygrupperna lyfte också fram Peters personliga egenskaper, hans anspråkslösa, lågmälda och mycket omtänksamma sätt. Förutom äran mottog Peter Engfeldt ett vandringspris och diplom. Gunilla kollegialast Priserna delades ut vid Örebro- Värmlands allmänläkardagar i januari. Värmlandssektionens Gunilla Stenninger. pris Årets kollegiala insats gick till distriktsläkare Gunilla Stenninger, Brickegårdens vårdcentral i Karlskoga, för hennes engagamang för fortbildning och samverkan. Morgondagens stjärna Jonas F Ludvigsson, barnläkare på USÖ, har tilldelats utmärkelsen Rising Star in Jonas F Ludvigsson. European Gastroenterology av organisationen European Gastroenterology Association. Utmärkelsen ges till morgondagens ledande forskare inom området gastroenterologi som handlar om mag- och tarmsjukdomar. Det är första gången sedan 2006 som en forskare från Norden får denna utmärkelse.

15 Tebladet 2/10 Personal. 15 Löneöversyner och nya avtal gå gång Mer i lönekuvertet? Merparten av landstingets anställda är organiserade i något fackförbund. De fackliga företrädarna ligger nu i startgroparna för att diskutera nya avtal och löneöversyner med arbetsgivaren. Cirka personer har en anställning i Örebro läns landsting. De flesta är med i något fackförbund.några är det inte, 14,2 procent är oanslutna. Det kan jämföras med 2002 då endast 5,9 procent inte var med i något fack. Bland landstingets anställda är det Vårdförbundet som har flest medlemmar. Därefter följer Kommunal, SKTF och Läkarförbundet räknat i antalet medlemmar (se faktarutan). Förhandlingarna förs på olika nivåer; centralt med Sveriges Kommuner och Landsting, därefter överläggningar på landstingsnivå och med vissa fackförbund även på förvaltningsnivå. Vårdförbundet Vårdförbundet har ett avtal som löper till 31 mars En löneöversyn ska göras med ett garanterat utfall på två procent från 1 april i år. Här har samtalen precis påbörjats. Den 22 april är det dags för landstingets årliga miljödag. Bland föreläsarna finns meteorologen Tone Bekkestad som talar om klimatet och de globala utmaningarna Dagen fokuserar på tre områden: klimatfrågan, läkemedelsanvändningen och det sociala ansvaret. Föreläsningar om det interna miljöarbetet inom Örebro läns landsting blandas med föreläsningar om det externa och globala miljöarbetet. Bland annat föreläser professor Åke Wennmalm om en hållbar läkemedelsanvändning och Johan Fackförbund och antal medlemmar inom Örebro läns landsting: Akademikeralliansen: Civilekonomerna 16 DIK (akademiker inom dokumentation, information, kommunikation) 111 FSA, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 134 Sveriges Ingenjörer 87 Jusek 38 Kyrkans Akademikerförbund 1 LSR, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund 194 Skolledarna 2 Naturvetarna 40 Psykologförbundet 105 SRAT (bl a audionomer och tandhygienister) 118 Tjänstetandläkarförbundet 106 SULF 112 Kommunal, Läkarförbundet, SKTF Kommunal, Läkarförbundet, SKTF, SSR och flera andra fackförbund inom Örebro läns landsting har centrala avtal som löper ut 31 mars i år. Men ännu händer inget på lokal nivå. Först måste diskussionerna bli klara centralt i Stockholm, och där avvaktar man just nu avtalsförhandlingarna inom industrin. Akademikeralliansen Akademikeralliansen är en sammanslutning av flera fackförbund. Ununger, VD för Saltå Kvarn, talar om mat, klimat och affärer. Landstingets miljöchef Mariann Eriksson sammanfattar miljöåret 2009 och Miljöpriset för 2009 års arbete delas också ut under konferensen. Tomas Jennebo, radiolärare vid Linnéuniversitetet, är moderator. Miljödagen hålls i Wilandersalen, USÖ, kl Miljödagen, som anordnas av landstingets miljöfunktion, är öppen för alla anställda. HELENA JANSSON Vårdförbundet SKTF/SSR/Ledarna/Teaterförbundet Ledarna 25 Akademikerförbundet SSR 262 SKTF Teaterförbundet 1 Lärarnas samverkansråd SFHL, Svenska Folkhögskolans Lärarförbund 12 Lärarförbundet 24 Lärarnas Riksförbund 9 Läkarförbundet 860 Kommunal Här finns ett tillsvidareavtal som löper tills någon vill säga upp det. Här avvaktar landstinget för att se resultatet av de centrala förhandlingarna med bland annat SKTF och SSR. Weine Ahlstrand Miljödag med Tone Bekkestad Tone Bekkestad. Meteorologen och författaren Tone Bekkestad föreläser under Miljödagen. Helena Jansson ny Tebladsredaktör Helena Jansson är ny redaktör på Tebladet. Hon är vikarie för Kristin Lundström som är föräldraledig i ett år. Helena Jansson kommer närmast från arbetet som informatör på Örebro universitet. Det ska bli jättespännande att jobba på Tebladet. Jag ser fram emot att lära känna nya människor och lära mig mer om landstingets olika verksamheter, säger Helena Jansson. Hon har tidigare varit nyhetspresentatör och reporter på Sveriges Radio Örebro. Hon har även jobbat som journalist, författare, lärare och radiopratare i Sydney, Australien. Forskartjänst på Vetenskapsrådet Elisabeth Westerdahl, sjukgymnast på Universitetssjukhuset Örebro, har fått en forskartjänst på Vetenskapsrådet. Anställningen är på halvtid i minst tre år. Elisabeth Westerdahl ska undersöka om andningsgymnastik förebygger allvarliga lungkomplikationer vid öppen hjärtkirurgi och större bukoperationer. I ett samarbete mellan USÖ och Akademiska sjukhuset i Uppsala ska hon följa 360 patienter efter hjärtoperation. Att få en tjänst på Vetenskapsrådet är mycket hedrande. Nu kan jag koncentrera mig helt på forskning och handledning, säger Elisabeth Westerdahl. Nytt om namn Nytt om namn är avdelningen för personalnyheter på Örebro läns landsting. Tipsa oss genom att skicka ett mejl till Agneta Westman är ny chef för Rättsmedicinska kliniken. Hon tillträdde 1 februari och förordnandet är på 4 år. Heléne Fredriksson är från 1 april ny ekonomichef på Lindesbergs lasarett. Tidigare ekonomichef Lisbeth Axelsson har övergått till andra uppdrag på lasarettet. Inger Nordin Olsson är sedan 1 januari och fyra år framåt anmälningsläkare inom primärvården. Ditte Hedlund Tammi förordnas som verksamhetschef vid Frövi vårdcentral 4 år fr o m Michael Holmér har förlängt förordnande som verksamhetschef vid Laxå vårdcentral 4 år fr o m Anita Ivarsson har förlängt förordnande som verksamhetschef vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 4 år fr o m Ann-Christina Stark-Engwall är tf verksamhetschef vid Fellingsbro vårdcentral t o m Ingela Iversen blir ny verksamhetschef vid Tybble vårdcentral fr o m t o m Marie Matérne har förlängt förordnande som verksamhetschef vid Vuxenhabiliteringen t o m Christer Holmström är ny rektor vid Kävesta folkhögskola från och med den 8 mars. Anders Nydahl har fortsatt förordnande som verksamhetschef vid ANIVA-kliniken, USÖ, t o m Börje Svensson har fortsatt förordnande som verksamhetschef vid käkkirurgiska kliniken, USÖ, t o m Claes-Mårten Ingberg har fortsatt förordnande som medicinskt ansvarig för katastroffrågor vid USÖ t o m Olof Lundblad är förordnad som verksamhetschef för thoraxkliniken, USÖ, Lena Sunnermalm är förordnad som områdeschef för Område kirurgi, USÖ, t o m Britt-Marie Hennerdal förordnas som verksamhetschef vid geriatriska kliniken, USÖ från t o m Lena Adolfsson är ny verksamhetschef vid kliniken för medicin och geriatrik, Karlskoga lasarett t o m Åsa Ek är ny verksamhetschef vid kirurgkliniken, Karlskoga lasarett, t o m Pensionärer Till 1 januari gick följande landstingsanställda i pension: Lindesbergs lasarett: Kerstin Viberg Ljungsten. Karlskoga lasarett: Berit Söderberg. PPH: Laila Fjällryd. Till 1 februari: Lindesbergs lasarett: Maud Bergkvist, Birgit Nilsson, Claes Waller. PPH: Lars Körner. LoVS: Margareta Håkansson. Till 1 mars: USÖ: Rut Pettersson. PPH: Birgitta Andersson, Jan-Erik Andersson, Börje Sandberg, Birgitta Reveny Hagström. Till 1 april går följande i pension: USÖ: Inger Bädicker, Maria Torebring. Karlskoga lasarett: Marie- Louise Nauclér. PPH: Marianne Karlsson, Eva-Lisa Röjmalm. Fellingsbro folkhögskola: Lisbeth Billgren. Kävesta folkhögskola: Ulla- Maj Wiberg.

16 16 Tebladet 2/10 Kvalitetsutveckling driver övergripande utvecklingsfrågor inom landstinget. På detta uppslag presenterar vi medarbetare i Örebro läns landsting som delar med sig av motivation, inspiration och drivkraft för förbättringsarbete. Har du tips på vad som kan tas upp? Hör av dig till Elisabet Weiner, eller Margita Svensson, Inspiration till andra och stolthet över ett bra arbete Glöm Jantelagen och var stolta när ni gjort ett bra arbete. Det budskapet var en röd tråd under landstingets Inspirationsdag den 11 februari. Inom landstinget pågår ständigt olika förbättringsarbeten. Arbeten där hela personalen deltar och där resultaten ger stora förbättringar i kvaliteten för patienterna. Under inspirationsdagen finns möjlighet att se och lära sig av de goda exemplen. Dessutom föreläste Bengt Klefsjö, professor vid Luleå tekniska universitet, om kvalitetsarbete. Lära av varandra Han poängterade att det är viktigt att lära sig av dem som gjort ett bra kvalitetsarbete. Och man behöver inte alltid titta i samma brancher. Däremot behöver man inte alltid åka långt för att hitta goda förebilder. Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen berättade som exempel om ett studiebesök i på Centralsjukhuset i Karlstad för att se hur en avdelning Pia Öijen. arbetat med patientnärmare vård. De hade gjort ett fantastiskt arbete och hade folk på studiebesök från hela landet. Men kollegorna på sjukhuset i Karlstad var inte lika intresserade. Detsamma har Bengt Klefsjö upplevt. Han reser riket runt som eftertraktad föreläsare. Men i Luleå är intresser inte lika stort. Därför är det viktigt att se det som finns nära, poängterar Pia Öijen. Vi har fantastiskt duktiga arbetskompisar i vår egen organisation och det händer mycket positivt i landstinget. Det ska vi ta till oss. Stolthet på jobbet är så pass viktigt att Bengt Klefsjö alltid brukar fråga chefer han träffar om de har någon stolthetsstrategi. Ta fram en stolthetsstrategi Om de inte har det, uppmanar jag dem att ta fram en. Jantelagen som säger att Du ska inte tro att du är något känner de flesta i Sverige till. Men Bengt Klefsjö ser den som ett stort hot mot utveckling. Du ska visst tro att du är duktig. Vi människor har ett behov av att känna oss duktiga och vara stolta över vad vi åstadkommit. Och då menar jag inte att vi behöver skryta. Stolthet är en känsla. Och jag tror att bara den som är stolt kan också vara ödmjuk och se brister som behöver förändras till det bättre, säger han. Läs mer: intra. orebroll.se/inspirationsdagen Skyr Jantelagen. Föreläsaren Bengt Klefsjö ser Jantelagen som ett hot mot utveckling. Du ska visst tro att du är duktig, säger han. Viktigt ledarskap i vården Postervinnare. Annika Javinder, enhetschef och Sören Säterhagen, skötare, lämnade över rapport till Birgitta Johansson, psykiatrichef. Ann Ceder, socialpedagog (ej med på bilden), har också varit med i arbetet. Från kaoskänsla till ordning och vårdgaranti Förbättringsarbeten pågår runt om i landstinget. Under inspirationsdagen lämnade flera avdelningar över rapporterna från sina förbättringsarbeten till förvaltningscheferna för deras områden. Flera avdelningar har arbetat framgångsrikt med förbättringsarbeten med metoden Idealt genombrott. De hade även gjort posters med förbättringsarbetena. Postertävlingen vanns av Närpsykiatrin rehab i Lindesberg. När de startade förbättringsarbetet i Lindesberg hade personalen en känsla av kaos. De uppfyllde inte vårdgarantin och kände stress i vardagen och ville hinna med allt. Personalen har varit jätteduktiga och kreativa, säger enhetschef Annika Javinder. Ett viktigt mål var att de skulle uppfylla vårdgarantin. Det gör vi nu, säger Annika Javinder. Läs mer: intra.orebroll.se/postersinspirationsdagen Under inspirationsdagen talade Årets omvårdnadsledare Elisabeth Alfredsson, avdelningschef på ortopedkliniken avd. 3 på Lindesbergs lasarett, tillsammans med Anna Sand, biträdande avdelningschef. De berättade om ledarskap i vården och om hur viktigt det är att ha arbetsglädje och ett bra medarbetarskap i personalgruppen. Arbetsglädje gör det lättare att arbeta med förbättringar som i sin tur ger nöjdare patienter. På avdelningen har man haft tydliga mål i förbättringsarbetet, med fokus på tillgänglighet, bemötande och kvalitet. Ett mål var att minska vård- Ledare. Anna Sand, biträdande avdelningschef ortopedkliniken Lindesberg, och Elisabeth Alfredsson, avdelningschef ortopedkliniken Lindesberg. tiden efter operationer. Genom bättre information till patienterna har avdelningen lyckats minska den genomsnittliga vårdtiden med två dygn per patient. Trots fler inbokade operationer. Dessutom visar enkäter att patienterna är nöjda och upplever mer trygghet tack vare den förbättrade informationen. Ett annat mål var att frigöra läkartider. Det gjorde man genom att höftpatienter fick träffa specialistsjuksköterskor och knäpatienter fick träffa sjukgymnast. Från 2005 till 2009 har man gått från att ha 145 frigjorda läkartider till 339. Som ett resultat av flera förändringar inom kliniken har kön till mottagningen minskat från 2004, då den var 900 patienter, till siffran idag som är drygt 100 patienter i kö.

17 Tebladet 2/10 17 Läkemedelsfel kräver långsiktigt arbete Ibland blir det fel med läkemedel i vårdens övergångar. Dessa fel skulle kunna undvikas, men det krävs systematiskt och långsiktigt arbete. I det nationella genombrottsprojektet Steget före 2009 har tre team från Örebro läns landsting arbetat för att minska felen med läkemedel i vårdens övergångar och därmed ökat patientsäkerheten. Teamen har funnits på Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt ett Örebroteam som består av personer från USÖ, Örebro kommun och Primärvården. Samarbetet i Örebro har varit en stor fördel i gruppens arbete att titta på läkemedelsfel i vårdens Det finns flera orsaker till att det blir läkemedelsfel i vårdens övergångar. Teamet på Karlskoga lasarett har under 2009 försökt att kartlägga och hitta lösningar på det som blir fel. Teamet består av Jakob Bäckman överläkare, Maria Wedin ST-läkare, Birgitta Eriksson och Åsa Ahlström sjuksköterskor från medicin- och kirurgkliniken. Ett av målen med arbetet var att alla patienter som låg inne på avdelningarna skulle ha en korrekt ifylld läkemedelslista. Vid den första mätningen var det endast 30 procent av patienterna som hade en helt rätt ifylld läkemedelslista. Felen kan bero på en otydlig ifylld läkemedelslista eller om man har glömt att signera en given dos, säger Åsa Ahlström. Genom information om hur läkemedelslistan ska fyllas i ökade andelen patienter som hade rätt ifyllda läkemedelslistor till 100 Multiresistenta bakterier gör att det har blir allt viktigare att stoppa infektioner som orsakas av vården. Ett första steg för att stoppa infektionerna är att mäta hur många infektioner som orsakas på sjukhus och vårdcentraler. Men vi får inte glömma att jobba med resultatet så att det blir bättre till nästa mätning, säger Inga Zetterqvist och Ing-Marie Larsson, som är projektledare för patientsäkerhetsprojektet. Infektioner som orsakas av vården skapar onödigt lidande för patienten och onödiga kostnader för sjukvården. Nationellt har Sveriges kommuner och landsting under två år arbetat med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Och antalet vårdrelaterade infektioner har sjunkit i Sverige under de två år projektet har pågått. Det har räddat ungefär 220 liv enligt beräkningar från SKL, säger Inga Zetterqvist. Även ekonomiskt är det en vinst att minska antalet infektioner. övergångar, säger Yvonne Erlandsson, som jobbat med patientsäkerhetsprojektet och är projektledare för läkemedelsprojektet. Resultaten av teamens arbete visar att det går att få ökad patientsäkerhet. Men arbetet måste ske kontinuerligt och systematiskt. Ett stort och aktivt läkarengagemang i alla tre teamen har också varit en förutsättning för att nå resultat, säger Yvonne Erlandsson. Arbetet handlar ofta om små och enkla förändringar. Det kan vara att ställa rätt frågor till patienterna, eller att sjukhuspersonal förstår arbetssituationen på de kommunala äldreboendena, säger Yvonne Erlandsson. procent vid den sista mätningen. Ett annat mål var att alla patienter skulle förstå vilka mediciner de ska ta och varför. Därför skickades enkäter ut till patienter som nyligen legat inne på sjukhuset. De fick fylla i vilka mediciner de tog och sedan jämfördes deras svar med Vi gjorde en beräkning på Karlskoga lasarett på hur mycket vi skulle kunna spara, om antalet infektioner orsakade av vården halverades. Sex miljoner kronor skulle kunna sparas, säger Ing- Marie Larsson. Genom att mäta antalet infektioner Men det gäller att jobba på ett strukturerat sätt. Ofta finns redan föreskrifter för hur man ska jobba med Sveriges Kommuner och Landstings evidensbaserade åtgärdspaket. Men det är inte under en dag, en så kallad punktprevalensmätning, PPM, får man en uppfattning om hur många infektioner som vården orsakar. Vid den senaste mätningen i Örebro läns landsting i november 2009 var andelen vårdrelaterade infektioner 8,1 procent. Det är en siffra som legat relativt konstant sedan de nationella mätningarna startade Det sjukhus i länet som skiljer ut sig positivt med minskade infektioner är Karlskoga lasarett, säger Ing-Marie Larsson. Men vi måste vara försiktiga att dra för stora slutsatser av mätningarna, eftersom det är en ögonblickbild av situationen som visas. Men ju fler Yvonne Erlandsson. alltid de följs helt och hållet. Det kan handla om att läkaren som skriver in patienten ska fråga om han/hon äter några receptfria mediciner. Det görs inte alltid, trots att man idag kan köpa Ipren receptfritt. Det är en medicin som i vissa fall kan påverka hälsotillståndet, mätningar som görs, desto tydligare blir bilden av hur det ser ut. Det handlar mer om att man kan titta på resultaten och se i vilka situationer som vårdrelaterade infektioner uppkommer, säger Inga Zetterqvist. Vanliga riskfaktorer är om patienten får antibiotika, urinkateter, nyligen blivit opererad, ligger i respirator eller har centrala infarter. Där får vi kunskap tack vare punktprevalensmätningen. Och resultaten kan användas på varje avdelning för att undersöka om man verkligen följer alla riktlinjer som finns, säger Inga Zetterqvist. Nästa mätning 14 april Såväl Inga Zetterqvist som Ing- säger Yvonne Erlandsson. Att ställa denna rutinfråga vid inskrivningen och dokumentera medicinerna ger en helhetsbild av patienten. Det är också viktigt att patienterna vet vilka läkemedel de ska ta. Man förutsätter ofta att de vet, men det gör de inte alltid. Därför måste man fråga alla, påpekar Yvonne Erlandsson. Läkemedelshanteringen i vårdens övergångar är ett stort område och de tre teamen har hittat metoder för förbättringsarbete som kan användas i det fortsatta arbetet. Det går att läsa rapporterna i sin helhet samt se posters på: intra.orebroll.se/läkemedelsprojektet Förbättringsarbete minskar läkemedelsfel i vårdens övergångar Jakob Bäckman, överläkare, Åsa Ahlström, sjuksköterska, Maria Wedin, STläkare och Birgitta Eriksson, sjuksköterska var Karlskoga lasaretts team för arbetet med att minska läkemedelsfel i vårdens övergångar. journalen. Det visade sig att det var stor skillnad mellan vilka mediciner som ordinerats och vilka patienterna tog, berättar Åsa Ahlström. Patienternas följsamhet till ordination var 30 procent. För att förbättra följsamheten testade teamet att införa en läkemedelsberättelse i i patientepikrisen. Där förklarar man på ett lättförståligt sätt för patienten vilka medicinändringar som gjorts, orsaken till ändringarna, samt hur länge behandlingen ska pågå, förklarar Åsa Ahlström. Detta ökade patienternas följsamheten av ordination till 60 procent. Under arbetes gång har teamet även jobbat med att sprida information till övrig personal på sjukhuset. Man har utbildat AT-läkare i E-dos och dokumentation av läkemedelsjournal, satt upp kom-ihågplanscher för att tydliggöra viktiga budskap gällande läkemedel. Vi har också gjort blanketter där patienterna får fylla i vilka läkemedel de tar för att underlätta inhämtandet av information. Trots att det nationella projektet via SKL är slut kommer teamet att arbeta vidare. PPM-mätningarna viktiga men vi får inte glömma att jobba med resultaten Ing-Marie Larsson. Inga Zetterqvist. Marie Larsson betonar vikten av att alla avdelningar arbetar med resultaten efter mätningarna genom att identifiera områden som behöver förbättras och därefter vidtar lämpliga åtgärder. Vi måste alltid fortsätta jobba med detta, särskilt med den hotbild som finns nu i form av multiresistenta bakterier. Vi har inte tid och råd att låta bli, säger Inga Zetterqvist. Dessutom finns hygiensjuksköterskor och hygienläkare som kan hjälpa till att stötta i arbetet för att förbättra resultaten. En annan mätning som genomförs kontinuerligt på de tre sjukhusen i länet är följsamheten till basala hygienrutiner samt klädregler. Positivt är att följsamheten för hygienrutinerna har förbättrats bara på ett år. Hygienrutinerna har gått från en följsamhet på 63 procent i februari 2009 till 77 procents följsamhet i december Under samma period ökade följsamheten för klädreglerna från 86 procent till 94 procent. Kurs i evidens på universitetet Den 22 mars är det sista anmälningsdag för dig som är intresserad att gå en kurs på halvfart i evidensbaserat arbetssätt. Kursen arrangeras vecka på Hälsoakademin på Örebro universitet. Den vänder sig till vårdpersonal som har treårig akademisk yrkesutbildning inom arbetsterapi, medicin och omvårdnadsvetenskap. Kursen innehåller fem föreläsningar och man lär sig att söka, granska och sammanställa vetenskaplig kunskap samt modeller för att införa ny kunskap i den kliniska verksamheten. Mer information: se/akademier/halsoakademin Fortsatta pengar för analyser 2010 När något inträffar i vården som skadar patienten, eller kunnat skada patienten, är det angeläget att finna orsakerna och vidta Bo Anderson. åtgärder så att inte fler patienter skadas. Även i år betalas därför kronor ut till varje genomförd händelseanalys. Det är för att stimulera verksamheterna så att de genomför fler händelseanalyser. Landstinget och Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, har under flera år gett bidrag för detta. Från och med i år upphör dock detta stimulansbidrag från LÖF:s sida. Men landstingsdirektör Bo Anderson har beslutat att landstinget kommer att betala ut bidraget även under år 2010, eftersom händelseanalyser är viktiga för det förebyggande arbetet. Börja tänk på Diamanten i höst Nu är det dags att börja tänka på kvalitetspriset Diamanten för Diamanten kan sökas av enheter och team inom Örebro läns landsting. Och ansökan ska vara inne senast 20 augusti Ansökningar bereds av Örebro läns landstings Utvecklings- och kvalitetsgrupp. Diamantendagen arrangeras den 20 oktober Ansök via intranätet: intra. orebroll.se/diamanten

18 18 Tebladet 2/10 KIKKIS KÅSERI På tal om OS... Jag minns de unga åren, jag minns dem som igår. Då jag är bäst i idrott, och alla andra slår. Ja, skratta ni, men jag har faktiskt i min ungdom varit en atlet. Man hade inte direkt några elljusspår att träna i, och inte visste man vad spinning var. Man hade sin kropp som verktyg. 60 meter sprang man mellan Gottfrids hus och Alfreds hus i Gammelbo, på en gropig grusväg. Magistern hade ett gammalt måttband, som han mätte med. Kedjerökande stod han där och hejade mellan hostattackerna. Jag var bäst! Alltid bäst! Stor och stark och snabb. Numera är jag bara stor. Kanhända har ni svårt att tro det, men min barndomsvän Berith är möjligtvis villig att intyga detta. Om hon inte ställer upp, så beror det på att hon själv var alltför långt från atletstadiet och känner en viss avund. Jag ska villigt erkänna att det var sommaridrotterna som var min styrka. Jag var tre år i rad distriktsmästare i slungboll - jaså ni vet inte vad det är för sport? och tränades av en gammal militär. Han var stenhård och krävde allt eller inget. Jag minns hur stort det kändes att fullständigt krossa de stöddiga Örebrotjejerna i Örnsro. Herr militär var mäkta stolt och bjöd på glass efter segern. Vill också så här i förbigående nämna att jag hoppade 1.45 i höjdhopp. Ja, ja. Som atlet hamnade jag på träningsläger. Tränare Pelle Wester, om han är bekant. Jaså, inte det? Om jag inte minns fel så var han en kändis på den tiden. Nog om detta. Efter idogt tränande blev jag så uttagen till skolungdomens på Stockholms Stadion. Mötte där damer i Tamara Press storlek, som ingav respekt. Jag hamnade på 7:e plats och kände mig totalt misslyckad. Så även Herr militär, som inte bjöd på glass den gången. På vintern var det skridskor som gällde. Ishockey. Min käre far slipade bort taggarna på mina konståkningsskridskor, eftersom jag inte var ämnad för konståkning. Min lillasyster gjorde åttor och var tylltypen, medan jag själv ingick i Gammelbo ishockeylag. Konstigt nog blev jag ofta placerad i målburen. På mina ben fästes två stora läderklumpar och på händerna handskar, som gjorde händerna helt orörliga. Ibland räckte det med att man råkade rädda ett mål för att bli hjälte. Räddade man två så var lyckan fullständig. Skidor, det måste erkännas, har aldrig varit min starka sida. Visserligen utrustades man varje påsk med hickoryskidor med stålkant och låg bindning. Mot Tandådalen och Caravan club! På den tiden var det en sport att ta sig ner för backarna. Idag har man pjäxor som når till knäna, i alla fall på de kortbenta, och gör det till en omöjlighet att ramla. Anoraken är utrotad, och den tuffa skiddressen är viktigare än åkningen. Ska det kallas sport? After ski!! Jo, jag tackar jag. Själv fick man hålla till godo med en trång hembyggd husvagn och en kaviarmacka. Det var tider det! Jag har en väninna som har varit distriktsmästare i slalom. I Ljusnarsberg, om det intresserar? Klädd i lila täckkappa och käck toppluva skulle jag få lära mig att åka slalom proffsigt. Sladda och hoppa med mera. Det var svårt i täckkappa. Väldigt svårt. Det gjorde det inte lättare att se henne ligga dubbelvikt i backen och skrika av skratt. Barnen, som var åskådare, förnekade sin mor. Nej, tacka vet jag sommaridrotten. Den passar mej bäst. Mina barnbarn tycker att mormor och farmor är tjatig när hon berättar om sina meriter. Din tid på 60 meter håller inte idag, farmor! Slungboll tävlar man inte i längre! Bara att känna sig besegrad. - Du har haft din glanstid, flinar maken. Bara att erkänna. Men tänk så långt man kan komma på sin grundkondition! Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro och kåserar regelbundet i Tebladet. Ekonomiska spelregler skärps De ekonomiska spelreglerna vid Örebro läns landsting förändras under Det beslutades på landstingsfullmäktige den 3 mars. De nya ekonomiska spelreglerna ska skapa förutsättningar för en ekonomisk styrmodell som stödjer och underlättar ett ökat helhetstänkande inom landstinget. Förvaltningarna ska fokusera mer på det årliga driftresultatet och landstingsfullmäktige ska också ha tydligare fokus på att följa upp resultaten inom förvaltningarna. Vi bedömer att det behövs en skärpning av de ekonomiska spelreglerna, förklarade ekonomidirektör Rickard Simonsson under landstingsfullmäktige. Enligt de nya ekonomiska spelreglerna ska det inte längre vara möjligt att förvaltningarnas resultat ackumuleras till nästkommande år. Istället för att skjuta upp problemen måste man handskas med dem under innevarande år, menar Rickard Simonsson. En förvaltning som upptäcker ett underskott måste alltså försöka åtgärda det på en gång. En handlingsplan med förslag på åtgärder ska då lämnas in till nästa styrelsemöte. Undantag görs för Folktandvården som finns i en konkurrensutsatt verksamhet, liksom Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolkförmedling där verksamheten delas med två kommuner. De delar av primärvården som avser hälsoval berörs inte heller. Fler bussar trafikerar Universitetssjukhuset Från den 1 april förändras busslinjenätet i Örebro, och då blir det enklare att ta sig till Universitetssjukhuset Örebro. Tio busslinjer ska trafikera USÖ. Det innebär att de flesta örebroare kan ta sig till sjukhuset utan att byta linje. Det blir också enklare att ta sig till vårdcentralerna i Örebro. Det finns minst en busslinje som passerar i närheten av en vårdcentral. Den som gör vårdbesök kan använda kallelse resp besökskvitto som färdbiljett till och från vården. För övriga resor kostar en resa i stan 12 kronor för vuxna och 6 kronor för ungdomar. Om du först rest med landsbygdsbuss gäller samma biljett på stadsbussen. Stadsbussarna i Örebro drivs med biogas, som produceras av gräs, rester från livsmedelsindustrin och annat organiskt material. Biogasen tillför inte koldioxid till atmosfären, vilket gör resan miljövänligare. Pia Kvarnsudde, sektionsledare på landstingets sjukreseenhet, tycker att det är positivt att det blir enklare att ta sig till USÖ med buss. Vi får hoppas att fler åker buss på sin kallelse nu, säger hon. HELENA JANSSON Stiftelsen Maja Johanssons och Maria Brantefors stipendiefond för utbildningsarbete inom hälso- och sjukvård Stipendiefonden delar årligen ut ett eller flera stipendier om tillsammans kronor. Behörig att söka är legitimerad sjuksköterska utbildad i Örebro vid något av sjuksköterskeprogrammen på grundnivå eller avancerad nivå. Företräde ges till forskningsprojekt inom medicinska och kirurgiska specialiteter samt inom äldrevård/rehabilitering. Kvinna har företräde före man om sökande i övrigt har likvärdiga kvalifikationer. Stipendierna kan användas till resebidrag, företrädesvis inom de nordiska länderna, eller andra omkostnader. Ansökan med motivering, kostnadskalkyl och styrkt meritförteckning i 6 exemplar (1 original och 5 kopior) skall vara Örebro universitet tillhanda senast , ställd till: Forskningsadm Christina Sylwander Örebro universitet Hälsoakademin Örebro Fler bussar. Från och med den 1 april trafikerar 10 busslinjer USÖ. FOTO: HELENA JANSSON Liderduavontiryggen?Villdudeltaiettforskningsprojekt? Projektetriktarsigtilldigsom - harsmärtaellervärkirygg,axlarellernacke - uppleverattsmärtangörattdufungerarsämreivardagen - harvaritsjukskrivenmindreänsexmånaderdetsenasteåret - villdeltaibehandlingförattförebyggaattsmärtproblemen ökar Dusomdeltarkommerattfåtadelavbehandlingförsmärtproblem.Syftetmed behandlingenärattförebyggaattbesvärenblirvärre.omduärintresserad,kontaktaoss! Adress:FÖRprojektet,Landstingshälsan,Box1613,70116Örebro Telefon: FörebyggRyggont FÖRprojektet Landstingshälsan&Örebrouniversitet

19 Tebladet 2/10 19 Avd 19 Avdelning 19 är en avdelning för stort och smått. Hör av dig till avdelning 19 med sådant som kan passa. Adress: Avdelning 19, Tebladet, Box 1613, Örebro. Mail: Eller varför inte ringa avdelningsföreståndarna: Weine , Helena Den perfekta OS-sprutan, eller...? Rekordsprutor står det på skylten. Men vad är en rekordspruta bra mot, eller bra för? Det har i alla fall definitivt med läkekonst att göra, eftersom skylten kommer från en äldre apoteksinredning, som nu finns på Länsarvet i Örebro. Med de olympiska spelen i färskt minne, går tankarna snabbt mot idrott och dopning: -Ta en spruta och slå rekord! Har du kunskap om rekordsprutor, eller kanske ett förslag på vad som kan ha funnits i lådan en gång i tiden? Hör av dig till avd 19 så att vi kan föra informationen vidare till våra läsare. Våren med konstföreningen startar alltid med konstlotteriet Mosaik. En olja av Lotta Lindblom var en av högvinsterna i konstföreningens lotteri. Det som göms i snö... Landstingspersonalens Konstförening har hållit sitt årsmöte med sedvanliga förhandlingar och den årliga konstutlottningen. 55 konstverk till ett värde av kronor lottades ut bland medlemmarna. Ur konstföreningens vårprogram: En höjdpunkt i föreningens program kommer redan 20 mars. Då görs en resa till Stockholm med besök på Vårsalongen på Liljevalchs och en visning på Hallwylska Palatset. Sedan blir det en tvådagarsresa i Glasriket i Småland 8-9 maj. Glaskonst, avkoppling och shopping står på programmet. Övernattning på Kosta Boda Art Hotel. Totalkostnad kronor. Anmälan senast 15 april till Monica Boström, tel Övervintrande trädgårdsmöbler. Ingen sommarbil. Parkering med föhinder. Anslagstavlan Sälj-köp-byt, lämna meddelanden, tacka. På anslagstavlan affischerar du gratis. Skriv eller skicka e-post. STORT TACK till alla på medicinmottagning 1, USÖ, för present samt trevlig fest med bland annat galant modevisning när jag gick i pension. Ingegerd Almlöf TACK! Vad har jag gjort? Ni var så många som ville tacka mig. Tack alla underbara arbetskamrater på Lindesbergs lasarett för presenter och för att ni tog er tid att avtacka mig. Det värmde! Saknar er! Stor kram från Anne-Britt Engreus Tack till alla mina gamla arbetskamrater på LoVS, ekonomi och Sjukhusstaben, ekonomi, USÖ för fest och uppvaktning i samband med min pensionering! Jag vill ge tårtan till: Motivering: Insänt av Namn: Nästa Tebladstårta (Fortsätt gärna på annat papper) Telefon arb: Ingbritt Nordström Skicka ditt förslag till: Tebladet, ledningskansliet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Du kan också faxa: , eller skicka ditt förslag via e-post:

20 20 Sista. Tebladet Telefon: , E -post: apropå Skulle du vilja åka utomlands och hjälpa till med vården vid en katastrof? Awat Jalal, överläkare reumatologiska kliniken, USÖ. Ja, om familjesituationen tillåter så skulle jag kunna tänka mig att göra det. Jag tycker det är viktigt att hjälpa till om behov finns. Man rör sig i sin lilla värld här så det skulle vara utvecklande både som människa och som doktor. Operationssal i Haiti. Gunnar Hagström, sjuksköterska på USÖ, arbetar för Läkare utan gränser i Haiti. Gunnar byter USÖ mot Haiti Margaretha Persson, undersköterska, avdelning 82, USÖ. Ja, det skulle jag kunna tänka mig. Att hjälpa till i nödsituationer är självklart inom vården. Sanja Sauli, distriktssköterska, Lillåns vårdcentral. Absolut, men inte till krigsdrabbade länder. Jag kan tänka mig att vara borta upp till tre månader i ett naturkatastrofområde. Rolf Sörgärde, distriktsläkare och vårdcentralschef, Lillåns vårdcentral. Ja, det skulle kännas spännande. Då kanske man kan göra en insats. Jag har tänkt på att arbeta som biståndsarbetare för t ex Läkare utan gränser. Bengt Karlsson, distriktsläkare, Baggängens vårdcentral. Nej, mest för att jag inte känner mig lämpad. Jag är bäst på det jag gör här på vårdcentralen. Och kanske saknar jag en viss grad av äventyrslystnad. Jordbävningskatastrofer i Haiti och Chile. Krig i Afghanistan. Världen behöver människor som ställer upp, inte minst behövs det hjälparbetare som har en vårdbakgrund. Det behövs sådana som Gunnar Hagström på Universitetssjukhuset Örebro. Han befinner sig just nu i den jordbävningsdrabbade staden Port au Prince i Haiti, där han arbetar som operationssjuksköterska på uppdrag för Läkare utan gränser. Gunnar Hagström. Tebladet har gjort en mejlintervju med Gunnar Hagström. Var befinner du dig? Sedan cirka en månad tillbaka har jag min vardag på ett mödravårdssjukhus som heter Chancerella. Jag arbetar som operationssjuksköterska med samordningsansvar tillsammans med en haitisk kollega. Vad möter du för skador? Mest handlar det om sluten frakturkirurgi, rengöring av infekterade krosskador och hudtransplantationer. Det sker också en hel del våldsamheter i Port au Prince. Vi får in akuta patienter som blivit skjutna, knivskurna eller varit med om en trafikolycka. Tar hand om nyfödda Akuta kejsarsnitt hör till vardagen, upp till tio per dag. Och här har vi inte tillgång till barnmorskor och barnläkare som i Sverige. De mest lämpade får ta hand om barnen och då blir det oftast jag, tillsammans med anestesipersonal. Har ni utrustning som behövs? Vi har syrgas, men den och all annan teknik är minimal och sliten. Bristen på utrustning kan vara ganska tröttande. Ibland finns inte operationsskjortor, så då får vi jobba i egna t-shirts. Drömmer om handsprit Ibland finns inte engångshandskar och handsprit kan vi bara drömma om. Som tur är har vi tillgång till vatten vid operationerna, men ibland måste vi operera utan ström. Då är det tur att salarna har stora fönster. Hur ser din vardag ut? Jag går upp lite före sex på morgonen och försöker hitta lite torra kläder som tillhör mig. Det lyckas inte alltid. Sedan blir det en hastig enkel frukost innan vi kliver in i minibussarna som tar oss till jobbet en timma bort. Säkerheten runt oss är minutiös. Det måste alltid finnas en walkie talkie i varje fordon och vi måste alltid meddela vår position. Vi får inte heller vara ute mer än då vi blir skjutsade mellan sovplatsen och sjukhuset. På morgonen när vi kommer fram till sjukhuset möter vi nattpersonalen och får en rapport om nattens händelser. Så hälsar jag på dagens haitiska personal, skriver ett operationsprogram och prioriterar tillsammans med kirurgen vad vi ska ta först. Eftersom vi har fasansfullt mycket mygg på operationsavdelningen går jag runt och sprayar med myggmedel. Så kör vi igång. Är det något som gripit tag i dig extra mycket? Flera saker. En dag pratade jag med en fyrabarnspappa som förlorat två av sina barn i katastrofen. Ett av hans överlevande barn har vi som patient. Vi gör såromläggningar varannan dag eftersom hon har krosskador på både ben och en hand. Tyvärr har vi fått amputera fler fingar på flickan. Många amputerade Jag kommer aldrig heller att glömma patienten med bäckenfraktur och sårskada i ryggslutet. Hennes mod och tapperhet trots svåra smärtor var ofattbar. Jag undrar mycket över hur det ska gå för alla dessa amputerade som ska lära sig gå och hitta sysselsättning. Finns det något hoppfullt? Läkare utan gränser har funnits i Haiti sedan 19 år tillbaka. Nu i veckan öppnar organisationen ett sjukhus i en hangar med tillhörande tältavdelning. Detta sjukhuskomplex kommer att bestå av två operationssalar, en intensivvårdsavdelning med fyra platser och vårdavdelningar i tält. Anhöriga har också möjlighet att bo i en liten tältby i anslutning till sjukhuset. Vi flyttar snart dit våra ortopedpatienter. Det här är mycket positivt för den fortsatta hjälpen. Det är också positivt att det finns många hjälporganisationer här. Vilken hjälp behövs mest nu? Det behövs hjälp med att riva byggnader och återuppbygga bostäder till den miljon människor som nu lever på gatan. Snart börjar en regnperiod. Psykologhjälp till dem som mist allt. Hjälp att bygga skolor så att barn och ungdomar kan få en normalare tillvaro. Sover på golvet Vad gör du när du inte arbetar? Jag bor i en stadsdel som heter Pietonville. Här bor ett femtiotal personer från Läkare utan gränser. Jag delar två rum och kök med sex andra personer. Sover gör vi på golvet på madrasser. Nyligen fick vi äntligen impregnerade myggnät. Efterlängtat. Dusch finns inte i vårt hus, men det rinner lite vatten ibland i våra kranar. Då kan man koppvis hälla över sig lite. Får ni själva något stöd? Vi snackar mycket med varandra. Läkare utan gränser har också psykologer på plats som stöd för både patienter och oss personal. Men det var värre för hjälparbetarna som var här när katastrofen inträffade och för dem som kom hit först. Varför åkte du till Haiti? Jag såg som alla andra tvbilderna. Det känns skönt att utföra någonting konkret då man först känner sig maktlös. Jag kan tänka mig att göra någonting liknande även framöver. Mejlintervju: Weine Ahlstrand

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton Kvalitet och patientsäkerhet Ylva Gorton Västervik topprankas av AT-läkarna Västervik sjukhus rankas som näst bästa AT- ort i hela landet. Psykiatri- och kirurgdelarna i Västervik rankas för andra året

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-09-03 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 28 augusti kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Vad du kan göra själv

Vad du kan göra själv Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-12-21 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsgrummet,

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-01 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 18 maj 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor i hälso- och sjukvården Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer