en framtidsfråga innehåll Motion inte försäkringar lindrar hälsopaniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en framtidsfråga innehåll Motion inte försäkringar lindrar hälsopaniken"

Transkript

1 sumagasinet från sahlgrenska universitetssjukhuset nummer 4/2008 sumagasinet 4/2008 Sjukvården vinner på att förebygga ohälsa Angereds Närsjukhus gör många delaktiga Friskvård och motion 2009 bilaga med dina förmåner, Riv ur och spara!

2 Motion inte försäkringar lindrar hälsopaniken b i ld: m i c h a e l b j ö r c k Katarina S Hallingberg redaktör, SUmagasinet För några veckor sedan ringde telefonen. Du är ju kund hos Ellos och vi har ett erbjudande till dig. Här tänkte jag vänligt men väldigt bestämt avsluta samtalet. Men sedan blev jag lite intresserad utifrån min roll som journalist på SUmagasinet. Erbjudandet bestod nämligen i möjligheten att teckna en försäkring mot bröstcancer. Ja inte emot själva sjukdomen förstås men om jag olyckligen skulle drabbas skulle en ersättning på kronor betalas ut direkt efter ställd cancerdiagnos. Dessutom skulle jag få en tusenlapp om dagen i 100 dagar vid behov av sjukhusvård. Vid min 52-åriga ålder skulle försäkringen kosta 154 kronor i månaden. Det låter ju prisvärt för att kunna vara beredd när sjukdomen drabbar. Ändå kändes detta inte bra. Att på telefon behöva redovisa för en okänd försäljarröst huruvida jag haft cancer tidigare och mitt i blodpuddingsstekandet tvingas sätta mig in i hur det skulle bli den dagen detta händer var rent olustigt. Och vad säljs nästa gång? Begravningsförsäkring? Hur lätt är det inte att spela på folks rädsla för sjukdom i allmänhet och cancer i synnerhet? Att få folk att lätta på plånboken i ren panik för att känna sig säkra på att man gjort vad man kunnat? I själva verket är det en falsk trygghet. Den bästa hälsoförsäkringen är ju att jag gör vad jag kan för att sjukdomen aldrig ska bryta ut. Och att jag gör det NU! Minst en halv timmes motion om dagen är det som gäller. Massor av tips finns på de kommande sidorna. I mitten av tidningen hittar du SUs friskvårdserbjudanden. Riv ur och spara! Jag tror faktiskt att jag ska ta de 150 kronorna i månaden och satsa på något av det jag som SUanställd erbjuds. Genom friskvårdsbidraget kan jag till och med göra något som är dyrare. Eller delta i någon av gratisaktiviteterna som sjukgymnastiken erbjuder. Häng med du också så får vi ett riktigt GOTT nytt år 2009! Katarina S Hallingberg sumagasinet innehåll bild: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l i redaktionen Katarina S Hallingberg redaktör Kerstin Fredin Ann Louise Leikin Göran Samuelsson g r a f i s k f o r m o c h l a y o u t Maria Nordberg a n s v a r i g u t g i v a r e Göran Ekstedt e-po s t postadress sumagasinet Avdelningen för information och kommunikation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1a, mölndal t r yc k Cela Grafiska AB Du kan också läsa SUmagasinet på och intranätet. Uppgiftslämnare skyddas. Den som lämnar upplysning till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen får inte röja uppgiftslämnares identitet och myndigheter får inte forska efter den. Citera oss gärna men ange källan. omslagsbild Peter Friberg, professor och överläkare, testar klättring en sport som ökar i popularitet. Foto: Erik Yngvesson 4 En stund för ditt välbefinnande unnar du dig det? 4 Aktiviteter för alla anställda 5 H70-studien en källa att ösa ur för äldreforskningen 6 Avveckla patienterna det borde vara målet för ett sjukhus 7 Världens hälsa är vår angelägenhet 8 Rökande personal ger fel bild av sjukhuset 9 Populära hälsoföreläsningar på sjukhuset under hösten 10 Angereds Närsjukhus formas för befolkningens behov 11 Rapport från andra sidan 12 Vi arbetar som sjukgymnaster på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 15 5 snabba frågor om vårdkoordinatorerna på Östra sjukhuset 16 HTA-centrum hjälper vården att utvärdera nya metoder 17 Direktlinjen som ökar kontakten mellan ledning och medarbetare 17 Tyck till om din arbetsplats 18 Vinga Team medicinen mot tillfälliga problem 19 Patientsäkerhetsexpert föreläser på jubilerande kvalitetsvecka 19 Ny entré välkomnar besökare 20 Små men farliga resistenta bakterier ett allt större hot mot sjukvården 22 Gunilla skrev sig genom sorgens kaos b i l d: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l Kaisa Mannerkorpi, specialistsjukgymnast på reumatologen, Sahlgrenska sjukhuset. 23 Actiondrama på Sahlgrenska sjukhuset Vår hälsa en framtidsfråga Hur ofta frågar du dig hur det känns i kroppen när du rört på dig? Det får du hjälp med under yogapasset på Sahlgrenska sjukhuset. Yogarörelserna är ett sätt att få kropp, psyke och själ att förenas i harmoni. För sjukhuset är personalens hälsa en viktig fråga. Yoga är en av många aktiviteter i Sahlgrenska Universitetssjukhusets friskvårdsutbud för alla anställda. Att vi alla gör vad vi kan för att hålla oss friska är en framtidsfråga för hela samhället och inte minst för sjukvården. 14 Bättre flyt på ortopedoperation vid Mölndals sjukhus 23 Far och son under samma hatt 24 Barnsjukhuset som ett andra hem bild: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/2008 3

3 De som tror att de inte har tid för fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Edward Stanley (levde på 1800-talet) En stund för ditt välbefinnande unnar du dig det? Bara hälften av alla svenskar är tillräckligt fysiskt aktiva för att undvika att drabbas av vällevnadssjukdomar. För den som vill komma igång finns ett digert utbud med aktiviteter för alla som jobbar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. H70-studien en källa att ösa ur för äldreforskningen Hur länge ska det vara grön gubbe vid övergångsstället? Hur lång tid det tar för en genomsnittlig 75-åring att gå över en gata har den så kallade H70-studien givit svar på. Men inte bara det drygt 60-talet doktorsavhandlingar, 650 medicinska artiklar och en mängd forskningsstudier har hämtat siffror ur samma göteborgska befolkningsstudie. bild: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l Rekommendationen är att vardagsmotionera minst 30 minuter varje dag, till exempel en rask promenad. Hittar du dessutom en träningsform som du trivs med kan vinsten falla ut i flera hälsoeffekter, som bättre sömn, inlärningsförmåga och självförtroende. Det är lite synd att vi inte är fler som tränar på lunchtid. Det är så skönt, säger Eva-Britt Falk, som under hösten har testat både afrikansk powerdans och core i sjukgymnastikens regi. Då stämplar hon ut en timma och äter efteråt. Jag spar tid eftersom jag kan träna på Sahlgrenska sjukhuset och slipper åka någonstans efter jobbet. Man får till och med träningsvärk av den afrikanska dansen. Det hade jag inte väntat mig, skrattar Eva-Britt Falk. Hon går även på yoga en kväll i veckan, på ett pass som leds av Berit Vallén i försörjningsenhetens träningslokaler på Bruna stråket. SUmagasinet passar på att vara med vid höstens sista tillfälle. Hittills lyser männen med sin frånfriskvårdsaktiviteter för alla anställda Allt fler utnyttjar Sahlgrenska Universitetssjukhusets friskvårdserbjudanden. Totalt har det varit besök på sjukgymnastikens olika träningsaktiviteter under Du kan styrketräna på egen hand eller gå på ett pass ihop med andra. Utbudet varierar på sjukhusen, bland annat finns gympa, aerobics, yoga, pilates och avspänning. Schema och mer information finns på intranätet, under fliken Personal > Friskvård och aktiviteter. Ett terminskort för våren kostar 500 kronor och gäller för gruppaktiviteter och styrketräning, men vattengympan ingår inte. Den som önskar kan få träningsrådgivning av sjukgymnasterna på respektive sjukhus. SU har avtal med flera bad-, motions- och friskvårdsanläggningar i Göteborg som erbjuder SUs medarbetare rabatt på träningskort. Exempel på anläggningar är Sportlife, Nautilus, Sportrehab och World Class. Friskis och Svettis är inte med på listan. Det beror på att de inte erbjuder företagsrabatt, förklarar Margareth Blidkvist som samordnar friskvården på universitetssjukhuset. Men du måste inte träna på något av de ställen SU har avtal med för att kunna ansöka om friskvårdsbidraget, säger hon och tillägger: Den nya friskvårdssatsningen är jättebra. Alla som vill kan träna på arbetsplatsen direkt efter eller före jobbet. Det är dessutom bra att erbjudandet nu gäller all personal på hela SU och att man kan välja att träna på Högsbo, Sahlgrenska, Mölndal eller Östra. varo i yogagruppen. Vi är 13 kvinnor som sträcker ut oss på golvet och låter oss ledsagas av Berits tydliga instruktioner: Lägg bort alla andra tankar och fokusera på att vara här och nu. Hur känns det i kroppen? Kom ihåg att du gör yoga för ditt välbefinnande, inte för att prestera något. Börja med att ligga på mage med pannan i golvet. Andas in och sträck ett ben mot taket. Berits hathayoga, den klassiska indiska formen av yoga, hör till de aktiviteter som måste bokas i förväg, och avbokas om du får förhinder. Det är få platser och många som vill vara med. Till våren blir det yoga två kvällar i veckan på Sahlgrenska sjukhuset. För att delta krävs inga förkunskaper. Passet är för nybörjare. Det enda du behöver är bekväma kläder. Men inga jeans, det funkar inte, tillägger Berit Vallén. Än så länge är det bara aktiviteterna på Sahlgrenska sjukhuset som ska förbokas på intranätet. monica havström monica havström 1971 startade den så kallade H70-studien. Studien bestod av åringar, alla födda De följdes sedan under drygt 30 år. Prov, hälsokontroller och enkäter gjordes i syfte att studera hur äldre mådde, såväl fysiskt som psykiskt. Bland annat fick personerna i studien svara på frågor om det dagliga livet och socialt nätverk. I studien ingick också anhörigintervjuer, medicinska och psykiatriska undersökningar. Genom kontinuitet och samma mätbara studiemetoder år efter år har resultaten av dessa studier fått stort genomslag över hela världen. I början av 70-talet var det mycket ovanligt med stora, övergripande medicinska studier i allmänhet och på äldre människor i synnerhet. Studiens upphovsman, Alvar Svanborg, var pionjär inom geriatriken, inte bara i Sverige, utan i världen. När han pensionerades fortsatte professorn i geriatrik, Bertil Steen, undersökningarna. Det berättar Ingmar Skoog, professor och överläkare inom psykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har varit med sedan mitten av 80-talet med undersökningarna och gör fortfarande uppföljande studier på materialet. H70-studien har också följts upp med ytterligare studier, på såväl kvinnor som män. Nya 70-åringar undersöktes (födda ), 1992 (födda 1922) och år 2000 (födda 1930). Just nu pågår en ny H70-studie, där uppföljning av 79-åringar ska göras nästa år. Två faktorer har varit särskilt viktiga när man mätt resultaten. Dels att man använd samma undersökningsmetoder, frågor och verktyg varje gång i samma studie, dels att olika medicinska specialiteter har kunnat sam- arbeta, till exempel geriatriker, psykiatriker, allmänmedicinare med flera. Vi kan tydligt ur studien läsa ut att 70-åringar är friskare idag. Demenssjukdomar ökar i takt med att fler blir så mycket äldre. Men dödligheten har minskat från tio procent till en procent mellan studierna. De äldre är vitalare, äter nyttigare, klarar sig mycket bättre på intelligenstesterna och har ett bättre samliv än tidigare grupper. Ett exempel jag träffat på, berättar Ingmar Skoog, är en kvinna som fick en bergklättrarkurs av sina barn och barnbarn i 95-årspresent. Hon blev så biten av sporten att hon fortsatta med klättrandet. Populationsstudier som dessa är särskilt vanliga i Göteborg och när det gäller studier inom epidemiologi är Sverige världsledande. Det är vårt befolkningsregister som gör detta möjligt. Resultaten av studien gör att vi kan anpassa verkligheten till de äldres behov. Vi kan ta död på många inbitna myter, till exempel att de flesta gamla är ensamma och inaktiva. Det stämmer inte. Man blir ödmjuk inför all den aktivitet och de händelserika och socialt rika liv de flesta gamla lever, säger Ingmar Skoog. Inom psykiatrin har man genom studierna kunnat peka på en del effekter och samband, till exempel att kärlsjukdom orsakar demens, att alzheimers och övervikt har ett samband och att 70-åringar är lyckligare gifta idag än i början av 70-talet. 4 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/ kerstin fredin Gott liv. Anna Greta Samuelsson hör till dem som med sina 90 år passerat 70-strecket med råge och fortfarande lever ett aktivt liv. bild: m a r i e ullnert

4 Vi kommer inte att få mer pengar till sjukvård i framtiden. Vi på SU måste omfördela den budget vi har och satsa mer resurser på förebyggande sjukvård. Då skulle det på sikt bli pengar över för att dela med oss till andra länder i form av kunskap och bistånd. b i l d e r: er ik y n g v e s s o n Avveckla patienterna det borde vara målet för ett sjukhus Vi läkare är för dåliga på att behålla friskhet hos våra patienter. Om vi i stället satsade rejält på förebyggande hälsa skulle det ge mycket stora vinster för sjukvården på sikt. Peter Friberg sitter hemma i soffan i vardagsrummet och ser belåten ut efter en minst sagt späckad arbetsvecka. I magen vilar en god thailunch och i sinnet alla intryck från senaste dagarna: gårdagens disputation i Linköping där han var opponent, förberedelser inför jubileumsseminariet vid årets läkarstämma, samtal med ministrar, FN-representanter och föreläsare av världsklass som Hans Rosling och Michael Marmot. Vi bjöd in Kofi Annan som tyvärr hade förhinder. Men jag fick ett himla trevligt brev från honom om vikten av vårt arbete för global hälsa. Peter Friberg är professor och överläkare, anställd av Sahlgrenska akademin där han forskar inom hjärtoch kärlsjukdomar. En dag i veckan tjänstgör han på medicinmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. Dessutom samordnar han forskningsfrågor i Svenska Läkaresällskapet, vilket innebär stockholmsresor en dag i veckan. Jag har världens roligaste jobb. Låter som en fin mix av utmaningar och insatser för folks hälsa, med ett vitt spritt arbetsliv som både ger och tar energi. För att landa i vardagen, hur gör han då? Det kan räcka med en lång springtur. Sedan sätter jag på Jussi Björling på hög volym, fyller huset med toner. Det är avslappning för mig, säger Peter Friberg och sträcker sig efter en kudde i soffan. För honom är det en lycka att få forska kring barn och ungdomars hälsa. Då kan vi komma in tidigt och förändra sjukdomsbilden så personen har chans att uppnå bättre hälsa och ett friskare liv. Chefansvar. Peter Friberg tycker att ledare och chefer ska fokusera ännu mer på sina anställdas trivsel och välbefinnande. Den som inte klarar det ska inte vara ansvarig, menar han. Bland annat studerar hans forskarteam kopplingen mellan ungdomars psykiska ohälsa och hur deras kranskärl ser ut. Vi ser om kärlen är påverkade. Det är främst flickorna som mår dåligt, och har problem med aptit, koncentration och övervikt. Vi försöker få ihop kropp och knopp genom att fråga hur de mår. Det har nämligen stark påverkan på kroppen. Jag tycker att det är läkarens ansvar att se hela bilden, och göra något åt det. Peter Friberg kan genom sin delade tjänst på Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset se hur de båda organisationerna har samma grundmål; att göra gott för patienterna och bidra till bra diagnostik, behandling och forskning. Men vi satsar inte alls tillräckligt på förebyggande arbete. SUs mål måste vara att avveckla patienter. Det finns så många sjukdomar vi kan förhindra och fördröja i dag med tre enkla metoder: träning, kost och sömn. Sjukhusets resurser måste omfördelas och fokuseras betydligt mer på detta, säger Peter Friberg med övertygelse i både röst och kroppsspråk. Men hur ska folk fatta att de kan investera i sin egen hälsa, likväl som de investerar i pensionsförsäkringar och aktier? Att var och en måste ta ansvar för sin egen hälsa. Det gäller att förmedla kunskap till barn och ung- Världens hälsa vår angelägenhet Ett glas vatten det är lyx för många människor. Brist på vatten för med sig epidemier, barna- och mödradödlighet. Kan vi sätta folk på månen borde vi kunna förse alla människor i världen med färskt vatten, sa Jan Eliasson, en av talarna vid konferensen Global Health In A New World, som anordnades i Scandinavium i samband med läkarstämman. I konferensen där Stina Dabrowski, tillsammans med Rochard Horton från The Lancet, var ordförande medverkade prominenta föreläsare som Hans Rosling, från Karolinska Institutet, och mannen bakom Gapminder, Michael Marmor från WHO och Thoraya Ahmed från UNEPA. Det 50-årsjubilerande Svenska Läkaresällskapet var en av värdarna. Global hälsa är en stark och politisk utmaning att anta, sa Jan Eliasson. domar, och inte minst till deras föräldrar. Börja när barnen är små och gör vanliga saker tillsammans, som att cykla, gå i skogen och springa. Det behöver inte vara så sofistikerade träningsformer som många tycks tro. Peter Friberg engagerar sig även i hälsofrågor på global nivå och vill ha med sig fler i det arbetet. Sverige är ett fantastiskt rikt land med bra forskning och jag vill sprida vår kunskap internationellt. Vad gör till exempel SU för tredje världen? Hur kan vi öka vårt engagemang kring världshälsofrågor? Jan Eliasson var en av talarna vid konferensen Global Health In A New World, som anordnades i Scandinavium i samband med läkarstämman. monica havström Äventyrlig motion. Klättring är en sport som ökar i popularitet, både i Sverige och i resten av Europa. Kanske just för att den är så mångsidig, vintertid kan du träna inomhus och resten av året är det läckert att klättra på klippor i det fria. 6 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/2008 7

5 Om det finns några direktiv om att vårda en vänlig stämning så får detta inte legitimera idén att rökning är en mänsklig rättighet. (ur Göstas brev) Rökande personal ger fel bild av sjukhuset För två år sedan blev Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett tobaksfritt sjukhus. Det innebar ett förbud för anställda att röka under arbetstid. Ändå kan man ibland se rökande personal utanför sjukhuset entréer. Vi som anställda måste var och en se oss som ambassadörer för hälsa, säger Agneta Hjalmarson, projektledare för SU Rökfritt sjukhus. Förbjudet. Rökning i arbetskläder är tyvärr vanligt förekommande. Dagligen passerar jag blossande patienter, besökande och anställda, omkring entrén till före detta kvinnokliniken och jubileumskliniken skriver Gösta i ett mejl till sjukhuset den 25 september. Gösta besökte ofta sjukhuset eftersom en kär vän vårdats på avdelning 70 för sin cancersjukdom. Han har bara gott att säga om vården men är bestört över rökare och snuskiga fimpar inne på sjukhusområdet. Tre av mina nära vänner har gått bort av följder från sin rökning och jag är upprörd över den acceptans rökning fortfarande får av våra myndigheter skriver Gösta och önskar att reglerna i SUs rökförbud stramas upp. Agneta Hjalmarson blev berörd av Göstas brev och tycker att det visar på något viktigt: Eftersom rökning är skadligt kan vi inte framställa oss som ett sjukhus som ska hjälpa folk till hälsa om personalen samtidigt står ute i sina arbetskläder och röker. Det är inte lätt att säga till en patient att sluta röka när personalen själv röker, förtydligar hon, Men det är inte fråga om att förfölja dem som röker. Vi vill försäkra oss om att alla känner till att det är förbjudet för personalen att röka på arbetstid och i sina arbetskläder. Rökkurerna är inte till för personalen utan för patienter och besökare. Inför starten av SU Rökfritt sjukhus den 1 januari 2006 bedrevs en informationskampanj över hela SU. I den ingick erbjudande om rökavvänjningskurser för personal på arbetstid. 28 rökavvänjningsgrupper startades med totalt flera hundra deltagare. Efter det har anställda som vill sluta röka fått anmäla sig till de rökavvänjningsprogram som erbjuds inom SU, på samma sätt som andra patienter. De flesta kommer på remiss från en vårdcentral men det går även bra att anmäla sig själv. Stöd och hjälp sker individuellt och i grupp. Även om nikotinet klassificeras som en beroendeframkallande drog är det möjligt för alla att sluta, är Jasmina Lazarevskas erfarenhet. Hon arbetar med rökavvänjningen. Men man måste vara motiverad bild: m a r i e ullnert och det vanligaste motivet är riskerna med att röka. Reglerna som gör det så besvärligt att röka på jobbet spär på motivationen att vilja sluta, säger hon. Studier, i bland annat Italien och USA, visar att införandet av rökfria miljöer lett till färre hjärtinfarkter, fortsätter Agneta Hjalmarson. SU är ett hälsofrämjande sjukhus och sjukhusledningen har nu avsatt medel för en ny satsning som ska leda till bättre följsamhet till rökförbudet och förhoppningsvis färre rökare bland personalen. katarina s hallingberg Vill du sluta röka? Ring Kontaktpunkten ( ) och anmäl ditt intresse för att får hjälp med att sluta röka. Då får du tid för ett individuellt samtal om vilken metod som kan hjälpa dig bäst att sluta röka. Populära hälsoföreläsningar på sjukhuset under hösten Under rubriken Verktyg för bättre hälsa har Sahlgrenska Universitetssjukhuset under hösten inbjudit till en serie föreläsningar som ska inspirera till en hälsosammare livsstil. Flera av sjukhusets specialister har medverkat och intresset från allmänheten har varit stort. Satsningen är en följd av att SU i våras blev medlem i nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Här nedan kommer kortare glimtar från några av föreläsningarna. Längre versioner av artiklarna finns att läsa under Hälsofrämjande sjukhus på intranätets startsida. God hälsa grundläggs under skolåldern Hur många köper pensionsförsäkring vid 64 års ålder? Vi förser oss med brandvarnare och vi besiktigar bilen men vi ser inte i tid, och i tillräcklig omfattning, om vår egen kropp så att den kan bevaras för framtiden, sa Peter Friberg. Vi som är vuxna hetsar omkring och som vi beter oss beter sig våra barn och ungdomar, menade han, och talade om stressen som ett växande problem bland unga. I en undersökning på Lunarstorm, mötesplats på webben för yngre tonåringar, svarade ungdomar på frågan om hur ofta de kände sig stressade. Var tredje flicka svarade mycket ofta, bland killarna var det något färre, 19 procent. Det är också flickorna som skär sig mest och uppvisar psykosociala problem. Men killarna har den högsta självmordsfrekvensen. Vad är det för signaler vi missar? frågade han. Vad är fetma hos barn och ungdomar? 1984 var sju procent av barnen i Göteborg feta eller överviktiga. År 2000 är siffran 18 procent års mätning visar dock på en liten minskning av övervikt bland flickorna, sade Staffan Mårild. Måltidsordningen är viktig, inte minst att äta en rejäl frukost, visar studier. Vad barn äter, men också hur de lever och rör sig är föremål för ett EU-projekt, Idefics, där Sverige ingår tillsammans med sju andra länder. Med förebyggande insatser vill man nå fram till barnen med nyckelbudskap via tre arenor: kommun, skola, och familj. Budskapet är vatten, frukt och grönsaker kombinerat med minskat tv-tittande, lagom med sömn och mer tid tillsamman i familjen. Barns fetma och övervikt är hela familjens problem, slog Staffan Mårild fast. Den starke mannens svaga sidor Testosteron, det manliga könshormonet, är upphovet till mannens såväl starka som svaga sidor. Till svagheterna hör de problem som kan uppkomma i de manliga könsorganen, nämligen prostataförstoring, urinläckage och sviktande erektion, menade Ralph Peeker. De flesta män har problem med prostatan på äldre dar, men idag har vi flera metoder som kan hjälpa, såväl mediciner som till exempel så kallad hyvling och operation. Fysisk aktivitet och rätt mat kan vara sätt att själv kunna skjuta förloppet med besvären framåt. Mycket är en attitydfråga och att komma in i en god cirkel. Det ger tryck på industrin som pressar på politikerna så att dessa tar beslut som kan resultera i till exempel mediciner och metoder att förebygga symptom i framtiden, sade Ralph Peeker. Hälsoproblemet som växer i takt med bukomfånget Att arbeta bort bukfetman är den viktigaste åtgärden för att minska riskfaktorerna som kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, det så kallade metabola syndromet. På stenåldern gjorde man sig av med tre gånger så mycket energi som idag och man lade upp reserver för svåra tider. Idag lägger vi fortfarande upp reserver, men behöver aldrig använda dessa. Vi bara fyller på mer och mer. Redan i våra gener kan det finnas insulinresistens och vissa undersökningar pekar på att fostrets betingelser kan ge ökad risk för till exempel högt blodtryck, diabetes och hjärtsjukdomar. Men den absolut viktigaste faktorn är vår livsstil. Om du upptäcker att du rider på en död häst, är det dags att stiga av sade Thord Rosén. Var och en kan aktivt handla genom att gå ner i vikt äta rätt och mindre, börja motionera även i det lilla, sluta röka och avstå alkohol! Vem är vad? Peter Friberg, överläkare i klinisk fysiologi Staffan Mårild, överläkare Runda barn-teamet Ralph Peeker, överläkare i urologi Thord Rosén, överläkare i endokrinologi 8 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/2008 9

6 Krönikan Dialog. Projektchef Marianne Olsson låter många åsikter komma fram i planeringen av Angereds Närsjukhus. Angereds Närsjukhus formas för befolkningens behov Angereds Närsjukhus växer fram, klinik för klinik, i provisoriska lokaler i väntan på den nya sjukhusbyggnaden som ska stå klar om tre år. Verksamheten planeras med hjälp av synpunkter och behov som kommer fram i dialog och möten med befolkningen. Upptagningsområdet för Angereds Närsjukhus omfattar Göteborg Nordost, det vill säga Gunnared, Bergsjön, Kortedala och Lärjedalen. Här bor cirka människor, varav hälften är födda utanför Sverige och var fjärde utanför Europa. Nu när vi planerar ett helt nytt sjukhus, tillåter vi oss att tänka nytt och använda all kunskap och erfarenhet för att hitta nya lösningar. Målet är att skapa en vård som motsvarar befolkningens förväntningar och behov. Vi har gjort en behovsanalys med hjälp av statistik om hälsa och sjukdom i området, berättar projektchef Marianne Olsson. Därpå följde diskussioner i fokusgrupper och intervjuer med folk som har särskild kunskap om området. Nu pågår ett projekt kring delaktighet och dialog med olika befolkningsgrupper i Nordost. Projektet bedrivs tillsammans med föreningen CEMPI, Centrum för studier om mångfald och praktisk integration. Vi har haft fyra dialoggrupper med medborgarna. Folk har varit mycket intresserade av att delta, och vi har fått en bra spridning i grupperna när det gäller exempelvis åldrar, kön och bostadsort. Det har kommit fram vissa skillnader mellan hur vi i vården tycker och hur befolkningen tycker att vården ska fungera. Många synpunkter har att göra med bemötande. Man vill känna sig välkommen och förstådd. I dagens sjukvård krävs det ofta att folk ska ta kontakt genom att ringa. Att traditionell b i l d e r: m a r i e ullnert telefonkontakt betonas så starkt, blir ett sätt att utestänga dem som inte har svenska som modersmål och tycker det är svårt att formulera sig. Kanske borde sjukhuset underlätta för dem genom att satsa på mer drop-inmottagningar. En annan aspekt är att det i många kulturer är viktigt och självklart att ha med sig delar av familjen när man ska på ett läkarbesök. Det måste vi ta hänsyn till och hantera på ett bra sätt. Kanske kan vi ordna familjebesök, eventuellt med särskild taxa, funderar Marianne Olsson. De första enheterna på Angereds Närsjukhus startade hösten 2007 och verksamheten utökas successivt. Många har själva hört av sig och visat intresse för att arbeta där. Sjukhuset Intressant arbetsplats. Christina Nilsson, biomedicinsk analytiker är en av dem som sökt sig till det nya sjukhuset. har lyckats rekrytera medarbetare med rätt kompetens på alla poster. Det är lockande att få vara med och bygga upp någonting från grunden. Vi har mycket samarbete med SU och försöker forma gemensamma vårdkedjor. Det gäller till exempel kvinnooch barnsjukvård, kardiologi och internmedicin på Östra sjukhuset. Under hela planeringen av vår verksamhet har vi fått oerhört bra hjälp av specialister för att förstå vad som behövs och jag vill tacka alla på SU som ställt upp med sin kunskap, avslutar Marianne Olsson. Det pågår utredning om att eventuellt inrätta en gynekologmottagning, och på sikt etablera även ortopedi. En paviljong på Triörgatan 8 inrymmer Barn- och ungdomsspecialistcentrum. Psykiatrimottagning och primärvårdens jourcentral har adress Angereds torg 5. Sjukhuset omfattar enbart poliklinisk verksamhet fram till dess att en ny sjukhusbyggnad tas i bruk om tre år. Byggnaden ska också innehålla operationsenhet med tre operationssalar och en vårdavdelning. Dessutom ska nuvarande vårdcentraler i Angered och Lövgärdet flytta in i huset. Rapport från andra sidan Sjukdom och krämpor vill ingen ha. Men om man, som jag, arbetar inom sjukhusets administration kan plötsliga olyckor ge intressanta insikter. I maj föll jag i en trappa på jobbet på Torggatan, bröt höft- och lårben samt krossade axeln. Jag har varit blind i snart 30 år och under de fyra månaderna på olika avdelningar inom SU hann jag studera sjukhusets handikappanpassning, eller snarare brist på densamma. Det logiska är att en blind, rörelsehindrad person inte bör placeras alltför långt från toalett, badrum och matsal. Men på de tre olika avdelningar jag vistades var det inte en självklarhet. Med åren har jag fått egna knep. Med gummiband och tejpbitar markerar jag min salsdörr, duschrummet och toaletten. Att salsdörrarna alltid är utåtgående och att det längs väggarna står vagnar, rullatorer, rullstolar och annan utrustning är ett annat problem. På grund av kryckan kunde jag inte navigera med min vita käpp, vilket gjorde mig särskilt utsatt. På ett ställe utfärdades till och med utegångsförbud, utan personal, från rummet! Vid måltiderna var det inte ovanligt att brickan ställdes fram med ett trevligt var så god. Men jag behövde veta vad som fanns på tallriken och hur till exempel potatisen låg i förhållande till köttet och grönsakerna. Metoden att jämföra en tallrik med en klocka, där till exempel potatisen ligger mellan 3 och 5 och köttet vid 10, var det inte många som kände till. Eftersom det inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset saknas rehabilitering för personer under 65 år, som inte har en neurologisk skada, hamnade jag under denna sega sommar på två olika geriatriska avdelningar. Vården var bra och empatin flödade. 10 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/ ann louise leikin Fakta Angereds Närsjukhus svarar för nära specialiserad vård på en nivå mellan vårdcentralen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I lokaler på Triörgatan 2 finns Smärtcentrum, Medicinmottagning och Neurologopedi. I början av 2009 startar begränsad radiologisk enhet med slätröntgen och ultraljud. bild: k ata r i n a hallingberg Bara en sak det verkade som om personalen hade fått för sig att alla äldre hör dåligt. Då menar jag ALLA och VÄLDIGT DÅLIGT. Röstvolymen var nära smärtgränsen när de pratade med alla patienter. Nu ska vi ta tempen fungerade bra som väckarklocka på mornarna! En natt klockan 02 kom narkosjouren inklampande på vår fyrasal med träskor, tände lampan vid patienten och mer eller mindre skrek i örat Hur mår du? Gör det ont? Gissa hur gott vi andra sov? Varför inte istället fråga varje patient eller de närstående om hörseln. Avslutningsvis: Vården på vårt sjukhus är fantastisk! Kanske kan mina iakttagelser göra den ännu bättre för alla! Göran Samuelsson Informationssekreterare Avdelningen för information och kommunikation

7 Vi arbetar som sjukgymnaster på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Betydelsen av fysisk aktivitet för hälsan lyfts fram mer och mer. Ett särskilt ansvar har sjukhusets alla sjukgymnaster som hjälper sjuka och skadade patienter tillbaka till livet. Trots olika arbetsfält har de ett gemensamt: Förmågan att motivera och uppmuntra. te x t: k ata r i n a hallingberg, m i r j a m ko n t i o bild: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l I varje nummer av SUmagasinet presenteras en yrkesgrupp som arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I nästa nummer får vi läsa om läkarsekreterare inom olika verksamheter på sjukhuset. Kaisa Mannerkorpi specialistsjukgymnast inom reumatologi, Sahlgrenska sjukhuset, forskare på Sahlgrenska akademin Ålder: 53 år Fastän jag arbetar med något så negativt som kronisk sjukdom är mitt arbete inom reumatologi väldigt positivt. Som sjukgymnast ser man alltid framstegen och det känns bra att kunna hjälpa patienterna till en bättre funktion. Jag sökte arbete på Sjukgymnastiken på Sahlgrenska sjukhuset efter min sjukgymnastexamen 1985 och blev placerad på reumatologen. När jag började var det främst rörelseträning vi arbetade med. Men tack vare nya och bättre mediciner mår patienterna bättre och kan idag träna tuffare styrka och kondition. Vi hade då många patienter med långvarig smärta. Att fibromyalgi blev en medicinsk diagnos 1990 var en vändpunkt. Tillsammans med en amerikansk gästprofessor gjorde jag mina första studier på fibromyalgi- patienter. Min studie av bassängträning för denna patientgrupp var en av de första i världen och har bidragit till att fibromyalgipatienter nu erbjuds fysisk träning för att förbättra livskvalitet och fysisk funktion. Jag har fortsatt att forska om fysisk träning, om bassängträning, qigong och nu arbetar vi med en studie om medel-högintensiv träning, med stavgång tog jag magisterexamen, jag har disputerat och arbetar som specialistsjukgymnast. Jag har ett FoU-ansvar inom reumatologi men arbetar halva tiden med egen forskning. Det är viktigt för mig att ha kvar patientarbetet, för alla mina forskningsfrågor utgår från den kliniska verkligheten. Min lön är kronor. Det är mer än de flesta sjukgymnaster tjänar men jag är ju även docent och universitetslektor. Min första kontakt med sjukgymnastiken var när jag spelade för GAIS i division 1och fick en knäskada. Jag blev mycket intresserad av yrket och bestämde mig för att sadla om och utbilda mig till sjukgymnast efter att ha arbetat med att sälja rördelar. Jag arbetar som sjukgymnast på dagkirurgin och på ortopedmottagningen på Mölndals sjukhus. Mitt arbete går ut på att rehabilitera patienter efter operation eller skada och guida dem med träningsråd och information. Jag jobbar för det friska, hjälper människor till självhjälp och ser att resultatet blir bättre, vilket betyder mycket för mig. De vanligaste skadorna jag stöter på under mitt arbete är korsband och axelskador. I mitt arbete är det viktigt med teamwork kring patienterna. Läkaren ger mig en ordination på hur jag ska arbeta med patientens problematik och jag samarbetar även med andra viktiga yrkesgrupper. Det är klart att man vill förbättra sig, både vara drivande och arbeta med olika projekt inom verksamheten. Jag kan tänka mig att forska i framtiden och tycker att det är bra med sjukgymnastikens tjänsteplaceringssystem på SU. Då får man verkligen pröva på att vara på olika avdelningar, både inom sluten och öppenvården. Man lär sig mer på så sätt. Jag har arbetat som sjukgymnast i fem år och tjänar kr i månaden. Givetvis önskar jag att det skulle vara mer med tanke på det ansvar man har. Skulle jag ha fortsatt i rörbranschen skulle jag säkert ha tjänat bättre, men mitt arbete här ger mig mer. Det viktigaste är att vi som sjukgymnaster på Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver verksamheten framåt och hittar nya rehabiliteringsmetoder genom forskning. Anders Björk sjukgymnast inom dagkirurgi och ortopedi, Mölndals sjukhus Ålder: 40 år Nicklas Jerkvall sjukgymnast inom medicin och hjärtrehab, Östra sjukhuset Ålder: 38 Jag vill ha ett jobb där man träffar människor. Jag tyckte att yrket lät spännande, att få arbeta individuellt med människor, passar mig. Klar som sjukgymnast blev jag Innan jag började på SU arbetade jag inom äldreomsorgen. När jag kom till Östra sjukhuset började jag på medicinavdelningen, nu arbetar jag även på poliklinisk hjärtrehabilitering. På medicinavdelningen arbetar jag med patienter i olika åldrar med varierande diagnoser, såsom yrsel, andningssvårigheter och hjärtsvikt. Mina arbetsuppgifter är att göra bedömningar av balans och fallrisk samt andningsträning och utprovning av gånghjälpmedel. På medicinavdelningen är patienterna oftast kvar i några dagar. Det skiljer sig från mitt arbete på hjärtrehab, där jag träffar en patientgrupp mer regelbundet. Mina arbetsuppgifter på hjärt- rehab är inriktat på fysisk träning, motion och kost. Jag träffar även patienter som har lämnat barnsjukhuset och går på GUCH-mottagningen, grown up congenital heart disease, på Östra sjukhuset, som är en mottagning för unga vuxna med medfött hjärtfel. Det är en annorlunda patientproblematik där målet är att träna patienterna för att de ska klara sig i livet. Jag har arbetat på SU i tre år och jag tjänar kr i månaden Om jag jämför lönen med vad mina vänner, som har en annan akademisk utbildning, tjänar är den avsevärt mindre. Jag tycker att det är en bräcklig löneutveckling inom yrket. Det skulle vara kul att forska i framtiden. Jag vet att det är väldigt mycket arbete på fritiden med forskning och just nu har jag yngre barn hemma så tiden räcker inte till. Många av våra patienter är från början friska människor mitt uppe i sin vardag. Plötsligt råkar de ut för en olycka eller får en stroke och hamnar efter det akuta skedet hos oss på Rehabiliteringsmedicin. Vi sjukgymnaster kommer patienterna väldigt nära. Vi tränar ju med dem intensivt varje dag under behandlingstiden, som är sex till åtta veckor. Många fortsätter på vår öppenvårdsmottagning. Vi har också mottagningar för personer med Parkinson respektive polio, där jag också arbetat. Det var i början av 1980-talet jag sökte mig till en föregångare till nuvarande Rehab som främst behandlade ryggmärgsskador. Jag utbildade mig till sjukgymnast i Tyskland och hade arbetat i Helsingborg men ville tillbaka till Göteborg. Som förstesjukgymnast tjänar jag drygt kronor i månaden. Jag har magisterexamen och är specialistsjukgymnast så det är en hög lön jämfört med många av kollegornas. Men vi är helt klart underbetalda som kår. Det är spännande att arbeta här. Att hjärnans funktioner och strukturer påverkas genom fysisk träning är något vi av erfarenhet vetat länge. Idag är det belagt av forskningen. Vi lär ut vardagsnära saker som att gå, resa sig upp, balans och handfunktion. Det roliga är att vi tydligt kan se att genom att träna detta återinlärs förlorade funktioner. Vi vet att hjärnan är kapabel till omstrukturering och att vissa hjärnområden kan ta över förlorade funktioner. Ofta kommer patienterna hit med stora funktionsnedsättningar men träningen och läkningsprocessen gör dem radikalt förbättrade. Det är fantastiskt att se! Kirsten Lehmann specialistsjukgymnast inom rehabiliteringsmedicin, inriktning neurologi, Högsbo sjukhus Ålder: 54 år 12 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/

8 För tre år sedan samlades Sahlgrenska Universitetssjukhusets hela akutortopedi ganska brådstörtat på Mölndals sjukhus. Efter omflyttningen uppstod stora problem med samordning, samverkan och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten där. Långa väntetider, uppskjutna operationer och hög arbetsbelastning ledde till ökad personalomsättning inom ortopedi, anestesi och ortopedoperation. Efter hand blev det nödvändigt att upphöra med planerade ortopediska ingrepp och koncentrera sig på att åtminstone klara akutfallen. Men hur man än strävade så återstod varje dag ett 20-tal skadade patienter som väntade på operation. Vi blev tillfrågade om att vara med i ett genombrottsprojekt för att få bättre flyt i operationsverksamheten. Många på avdelningen var uppgivna och skeptiska till att det skulle kunna gå att förbättra situationen, berättar Stephan Kjellström, programansvarig sjuksköterska. Dessutom hade vi så stora produktionskrav att det verkade tveksamt om vi skulle hinna med ett sådant här projekt. Men egentligen var det just detta vi behövde. Vi saknade gemensamma rutiner och fick nu chansen att b i l d e r: a d a m i h s e Bättre förberedda. Många förslag från personalen och ett 30-tal tester har lett till snabbare förberedelser inför varje operation. Bättre flyt på ortopedoperation vid Mölndals sjukhus Ortopedoperation har lyckats vända en rätt kaotisk situation till ett läge med tidigare knivstarter, kortare bytestider mellan operationerna och ökad produktion. Detta har skett med hjälp av ett genombrottsprojekt med särskilt fokus på höftfrakturpatienter. bygga upp något nytt och bättre, säger Eva Levin, verksamhetsutvecklare, och en av dem som faktiskt lockats till verksamheten just på grund av dess problem. Nästan var tredje akutfall till ortopedoperation gäller höftfraktur. Det handlar om cirka av totalt fall under ett år. Enligt Socialstyrelsen ska patienter med höftfraktur opereras inom 24 timmar. Dröjer det längre finns risk för allvarliga komplikationer hos dessa äldre ofta sköra patienter. Samma krav gäller oavsett om det kommer in en eller åtta patienter under dagen. Ordning och reda. Fler instrumentuppsättningar ökar smidigheten. Men ortopedoperation kunde inte leva upp till 24-timmarsnormen. Våren 2007 var det endast mellan 20 och 30 procent av patienterna som opererades i tid. Genombrottsprojektet på avdelningen kom igång i början av 2008 och tog sikte på denna patientgrupp. Vi började med att kartlägga patientens flöde genom avdelningen. Genom att representanter för alla yrkeskategorier fanns med i arbetsgruppen, kunde vi täcka in allas arbetsuppgifter och perspektiv i hela processen. Vi lyckades direkt identifiera problemen i flödet och se vad vi måste ändra på, konstaterar operationssjuksköterskan Eva Grath Strömborg. Det var högt i tak och det fanns inga heliga kor när vi diskuterade olika lösningar. Alla på avdelningen var välkomna att komma med förslag. Sedan testade vi förslagen för att se vad som ledde till förbättringar. Vi gjorde sammanlagt ett 30-tal tester, säger Stephan Kjellström. Ändringar när det gällde morgonens första operation skulle i princip undvikas. Fler instrumentuppsättningar Från sammanbrott till genombrott... anskaffades. Turordning till det begränsade antalet förberedelserum infördes. Nattpersonalen åtog sig att förbereda operationssalarna och testa narkosutrustningen, så att dagpersonalen skulle kunna starta snabbare på morgonen. Dessa och en rad andra justeringar ledde till tidigare operationsstarter, kortare bytestider mellan ingreppen och ökad produktion med tio procent. Och sist men inte minst: en mycket större andel av patienterna med höftfraktur opererades inom 24 timmar från ankomsten till akuten. I september 2008 uppgick den andelen till 86 procent. Nu har vi en helt annan stämning på avdelningen. Vi hinner färdigt dagens operationsprogram och kan avsluta i tid på salen varje dag. Dessutom har vi frigjort tid som kan användas för att öka produktionen men också fortsätta utvecklingsarbetet. Vi har många idéer om mer som vi vill jobba med att förbättra, säger Suzanne Hvalgren, anestesisjuksköterska. 14 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/ ann louise leikin Fakta Våren 2008 startade Sveriges Kommuner och Landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Centrum för Verksamhetsutveckling vid Västra Götalandsregionen ett nationellt förbättringsprogram i syfte att få bättre flyt på opererande verksamheter. Det är Sveriges första förbättringsarbete och genombrottsprogram med detta fokus. 15 operationsenheter från hela landet deltar i programmet, som avslutas i mars Åtta av dessa är enheter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.... var namnet på den poster som ortopedoperation på Mölndals sjukhus vann pris för på en konferens i november. Konferensen i Göteborg, under rubriken Bättre flyt i opererande verksamheter, samlade 470 deltagare, från Ystad i söder till Kalix i norr. Deltagarna fick ta del av 15 genombrottsprojekt. Lika många postrar tävlade om den prestigefyllda utmärkelsen. 5 snabba frågor om vårdkoordinatorerna på Östra sjukhuset Hallå, Anette Skilbred, vårdplatskoordinator på Östra sjukhuset och en av tre anställda som samordnar vårdplatserna på avdelningen för medicin och geriatrik. Hur jobbar ni? Vi är som spindeln i nätet, fördelar patienter från akuten ut till avdelningarna, som tillsammans har 197 vårdplatser. Det gäller även patienter från kirurgen, infektionskliniken och andra avdelningar där de ska slussas vidare. Dessutom tar vi fram verksamhetsstatistik. Är detta system vanligt? Nej, vår samordning är snarare unik i Sverige. Det var vår tidigare verksamhetschef Åke Åkesson som kläckte idén för sju år sedan. Sedan har vi utvecklat tjänsten och nu är det ett eftertraktat undersköterskejobb som kräver många års erfarenhet inom området. Vad uppskattar du som koordinatör? Det är härligt att kunna hjälpa så många människor. Jag får mycket positiv feedback. Och vad skulle kunna bli bättre? Att det blir fler vårdplatser. Det är gräsligt när vi tvingas lägga folk i behandlingsrum. Men när vi har överbeläggning, vilket sker dagligen tyvärr, har vi ett verktyg att ta till. Det är ett schema där vi kan se till att dela bördan jämnt på våra avdelningar. En önskan är att även Mölndal och Sahlgrenska får vårdplatskoordinatorer. Det skulle underlätta för oss alla. Det fick ni känna på under strejken, eller hur? Ja, då gick alla akutmottagningarnas ärenden via oss. Det var ett fasligt jobb, jag kände mig som en reseledare, men tyvärr utan roliga resmål att erbjuda. te x t: m o n i c a h av s t r ö m bild: s t e fa n pa h i

9 HTA-centrum hjälper vården att utvärdera nya metoder som ökar kontakten mellan ledning och medarbetare Sedan Jan Direkt startade i våras har i genomsnitt 17 frågor i veckan ställts av anställda på sjukhuset. Olika ledningspersoner gör underlag till svaren i frågor som rör deras respektive område men det är sjukhusdirektören Jan Eriksson som själv lägger sista handen vid vart och ett av svaren. Det är viktigt att ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att införa en ny metod eller teknik i rutinsjukvården. Tack vare HTAcentrum kan medarbetare på en enhet få hjälp att sätta sig in i den kunskap som finns på området och själva göra en utvärdering. Den medicintekniska utvecklingen går oerhört snabbt. Sjukvården ställs inför svåra val när det gäller vilka nyheter man ska satsa på. Dessutom är det nödvändigt att se över och eventuellt avveckla gamla metoder. I båda fallen behövs en så rättvisande bild som möjligt av det vetenskapliga kunskapsläget i ämnet. Alla anställda har möjlighet att komma med förslag till frågeställningar att utvärdera. Men för att vi ska ta upp ärendet och arbeta fram en rapport krävs stöd från verksamhetschefen, säger professor Christina Bergh, chef för HTA-centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Medarbetare inom den aktuella verksamheten genomför utvärderingen i samråd med HTA-centrum, medicinska biblioteken och en ekonom. Arbetet startar med en halvdags utbildning och genomgång av den fråga man vill ha svar på med sin utvärdering. Sedan gör biblioteket det inledande arbetet med sökning i databaser och genomläsning av kanske abstracts, sammanfattningar av vetenskapliga artiklar. Relevanta artiklar skickas till dem som ska göra utvärderingen. Det brukar bli mellan några få och ett 50-tal artiklar som gruppen kritiskt granskar och grundar sitt utlåtande på. Vid bedömningen ska de väga in patientnytta och risker, etiska perspektiv, organisatorisk påverkan samt direkta vårdkostnader. Fördelen med att medarbetarna inom en verksamhet själva deltar i hela utvärderingen, är att de lär sig mycket under processen och kan ta till sig resultatet på ett helt annat sätt, än om någon annan presenterat det för dem, framhåller Christina Bergh. HTA-centrum betjänar hela Västra Fördelen med att medarbetarna inom en verksamhet själva deltar i hela utvärderingen, är att de lär sig mycket under processen och kan ta till sig resultatet på ett helt annat sätt, än om någon annan presenterat det för dem. Götalandsregionen. En rad verksamheter inom SU samt några inom Södra Älvsborgs sjukhus Borås har hittills vänt sig till HTA-centrum för att få stöd i utvärdering. Nio rapporter är klara och ytterligare sju projekt pågår. HTA-centrum genomför inga egna studier, men medverkar till att ta fram den tillgängliga kunskapen kring nya metoder och tekniker men också sådana som redan används. Det som är alldeles nytt, och där inga studier finns, kan därför inte utvärderas med hjälp av en HTA-process. I många fall har utvärderingarna påvisat kunskaps- bild: j o h a n w i n g b o r g Ger kunskap. HTA-centrum och dess chef Christina Bergh stödjer verksamheter som vill införa ny teknik Fakta HTA-centrum vid SU etablerades hösten Centrumet är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, SU och Sahlgrenska akademin. HTA står för Health Technology Assessment. Det är den internationellt använda termen för kritisk utvärdering av sjukvårdens metoder, tekniker och processer. Utvärdering sker enligt de principer som används av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Arbetet inleds med en systematisk och kritisk genomgång av vetenskaplig litteratur på området. Slutresultatet blir en HTArapport med kunskapssammanställning, slutsatser och ett utlåtande. På webbplatsen finns mer information om HTA-centrum. luckor, vilket medfört att några verksamheter sökt och fått anslag till kompletterande studier. ann louise leikin I Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetarenkät 2006 visade sig medarbetarnas förtroende för ledningen vara oacceptabelt lågt. Hela 62 procent var missnöjda. I förra årets enkät hade siffran sjunkit till drygt 40 procent. Ett stort steg i rätt riktning, men den här siffran kan bli fortsatt bättre, menade personaldirektör Lars Rydhede i en kommentar till enkäten. Starten av Jan direkt i april 2008 kan ses som ett exempel på ett sätt att öka kommunikationen mellan ledningen och de anställda. I en ruta, högst upp till vänster, på intranätets startsida svarar Jan Eriksson på frågor om högt och lågt. Det kan röra rökförbudet, friskvård, bemanning, lokaler, vårdplatser Inga frågor censureras, betonar Marianne Thulin, en av dem som på avdelningen för information och kommunikation ansvarar för att frågorna blir besvarade. Men frågor som redan publicerats upprepas inte. Av utrymmesskäl måste vi ibland minska frågans omfång och vi plockar även bort personliga uppgifter i frågan. dags igen Tyck till om din arbetsplats! Den 21 januari - 3 februari kan du besvara 2009 års medarbetarenkät, den tredje i ordningen. Syftet med enkäterna är att undersöka vad som redan fungerar bra och vad som kan bli bättre. Genom att upprepa frågorna år från år kan man också se resultatet av de insatser som görs för förbättringar. Enkäten besvaras på intranätet, eller på en dator utanför sjukhuset, med en personlig kod som garanterar anonymitet. Missa inte chansen att säga vad du tycker allas röster är lika viktiga! Vem som helst kan ställa en fråga, kraven är att man undertecknar med både för- och efternamn och att man är anställd inom sjukhuset vilket man visar genom att använda sin vgregionadress på mejlen. Marianne Thulin och ett par kollegor till på samma avdelning bevakar frågelådan. När frågan kommer in skickas den till någon i ledande ställning som har sakkunskapen i ärendet. Det kan vara områdeschefer, personer med sjukhusövergripande ansvar, som personal- eller ekonomidirektörerna, eller chefer för olika funktioner som säkerhetschef och miljöchef. När svaret kommer skickas det till Jan Eriksson. Han får alltid veta vem som besvarat frågan och går sedan igenom svaret, säger Marianne Thulin. Att han verkligen satt sig in i frågorna bevisas av att han sällan låter ett svar gå igenom utan att kommentera och ändra i texten. Ibland har han till och med kontaktat den som svarat för att diskutera svaret. Av de drygt 400 frågor som besvarats sedan starten handlar många frågor om rökförbudet, främst klagomål på att det inte efterlevs men också frågor från rökare som känner sig diskriminerade. Det nya parkeringshuset har varit ett annat favoritämne. En fråga handlade till exempel om att golvbeläggningen där är hal. Då provgick Jan Eriksson till och med innan han svarade, säger Marianne Thulin. På Södra Älvsborgs sjukhus SÄS har sjukhusdirektören Ingela Tuvegran sedan längre tid tillbaka besvarat frågor. Utifrån Ingela Direkt beräknades att SU skulle få ta emot sex-sju frågor i veckan. I realiteten blev det frågor och redaktionen blev alldeles överlastad. Nu är vi flera och har betat av vårt berg med obesvarade frågor, säger Marianne Thulin och är nöjd över att Jan Direkt inte bara är en klagomur. Ofta kommer det tips och synpunkter, baserade på iakttagelser som medarbetare gjort på sin arbetsplats vilket kan leda till förbättringar. katarina s hallingberg Var med och påverka din arbetssituation! MEDARBETARENKÄT 2009 Från och med den 19 januari till och med den 1 februari kommer Sahlgrenska Universitetssjukhuset för tredje året att genomföra en medarbetarenkät, gemensam för hela sjukhuset. Syftet med enkäten är att undersöka vad som redan görs bra och vad som kan göras bättre. Hur upplever du som medarbetare dina möjligheter till delaktighet och inflytande, hur tycker du att det är att arbeta på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? Resultaten ska användas som stöd för fortsatt utvecklingsarbete och enkäten ska vara ett gemensamt återkommande utvärderings- och mätinstrument. TA CHANSEN ATT FRAMFÖRA DINA ÅSIKTER! Du besvarar enkäten via intranätet, men du kan även fylla i den från en dator utanför sjukhuset. 16 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/

10 Vinga Team medicinen mot tillfälliga problem Patientsäkerhetsexpert föreläser på jubilerande kvalitetsvecka Ibland fattas det personal eller så är tillströmningen av patienter onormalt hög. Akuta händelser kan vara svåra att förutse och förebygga. Då kan ett alternativ vara att ringa Vinga Team, som är Sahlgrenska Universitetssjukhuset interna motsvarighet till bemanningsföretag. Vi rycker ut när en verksamhet snabbt behöver hjälp av kvalificerad, erfaren personal som kan sjukhusets miljö och arbetskultur, har kontakter och med kort varsel kan ställa upp och lösa problem, säger Hans Spicar. Han beskriver Vinga Team som huvudvärkstabletten som löser tillfälliga problem. Men ligger det en allvarligare sjukdomsbild i botten eller att hela situationen har blivit mer eller mindre kaotisk behöver verksamheten komma till insikt om att det kanske är en annan åtgärd som måste till. Det kan vara allt från ny struktur på verksamheten, utbildning, bättre schemaläggning eller något liknande. Under tiden kan vi vara behjälpliga att hålla verksamheten flytande. För närvarande finns 42 anställda på Vinga Team, varav åtta är undersköterskor och resten sjuksköterskor de flesta rekryterade från sjukhuset. Just nu är det full fart på SUs egen inhouse -byrå med full beläggning, kompetensutveckling, introduktionsutbildning till en speciell arbetsplats och administration runt personalvård och ekonomi. Tillgänglighet, erfarenhet, flexibilitet, kompetens och kvalitet är våra ledord och för att klara det måste jag vara mina anställdas coach, det vill säga vara mer lagledare än chef, säger Hans Spicar. Tanken på ett eget bemanningsföretag inom sjukhuset föddes år Idén till Vinga Team initierades och startades i dåvarande Division E. Då hade man långa pass, särskilt nattetid, b i l d e r: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l Flexibilitet. Sjuksköterskan Theresa Meijer gillar utmaningarna i att som anställd i Vinga Team hela tiden pröva nytt. Behovet är större än vi kan möta. Verksamheterna har börjat förstå att vi är ett stöd, att vi kan hoppa in överallt och vara smörjoljan i maskineriet. Vi klipper övertid och räddar kraschade strukturer, säger Hans Spicar, vårdenhetschef på Vinga Team och tidigare sjuksköterska. och bemanningen och schemaläggning var ett knivigt kapitel. Vinga Team handplockade då in folk från organisationen. Mentaliteten som krävdes för att klara jobbet var att de anställda var flexibla, allsidiga, med stor kunskapsbredd och att de var villiga att arbeta på udda tider och rycka in med kort varsel. När jag började på Vinga Team ville jag ha omväxling i arbetet och utveckla min kompetens, säger Gunilla Englesson, nu tillförordnad vårdenhetschef. Jag fick vara med att själv styra min arbetstid och ta eget ansvar. Visst finns det nackdelar, till exempel har man inte en inarbetad arbetsgrupp i ryggen att prata med när det händer allvarliga saker. Men att många trivs bekräftas av en mycket låg personalomsättning i vår grupp. Vinga Team tar betalt men ska inte gå med vinst. Allt eventuellt överskott Coacher. Hans Spicar och Gunilla Englesson, är lagledare för de 42 anställda i Vinga Team. går till utveckling och utbildning. Hans Spicar berättar att man snart ska börja ta betalt på ett nytt sätt vilket gör att timmar och lönekostnad hamnar på rätt ställe i PA-system och ekonomisystem. Därmed blir vi jämställda med annan fastanställd personal. Den förste april sätter vi ett bokningssystem för timvikarier och bemanningspersonal i drift. Systemet upphandlas för hela regionen, säger han. När någon avdelning klarar sig utan oss kan vi gå vidare och hjälpa till att bemanna någon annanstans. Theresa Meijer är sjuksköterska och har arbetat på Vinga Team i tre år. Jag jobbade på vårdavdelning tidigare men ville pröva nytt och funderade på Norge. Men så träffade jag en tidigare arbetskamrat och fick upp ögonen för Vinga Team. Det har jag aldrig ångrat och trivs väldigt bra. Jag får komma runt till många nya, olika platser, får lära nytt och pröva under ordnade former. Vi tillhör ju fortfarande sjukhuset och jag har jobbat med allt från neurologi, öron-näsahals, hud, thorax, reumatologi och nu akuten på Östra sjukhuset. Yrket är ju detsamma och vi går alltid bredvid och lär upp oss på nya rutiner och var allting finns. De flesta är väldigt trevliga och hjälper till men man måste våga fråga. Jag går också en temautbildning tillsammans med akademin inom thoraxområdet. Det är lättare att få vidareutbildning inom Vinga Team för man behöver inte vara borta från någon avdelning, säger Theresa Meijer. 18 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/ kerstin fredin Kvalitetsveckan på Sahlgrenska Universitetssjukhuset anordnas för femte året i rad 2-6 mars Temat är God Vård med betoning på patientsäkerhet. En nyhet jämfört med tidigare år är att Kvalitetsveckan utökats med Sahlgrenska akademins Science Day måndag 2 mars och en kvalitetsdag för läkemedel fredag 6 mars. Programmet består av föredrag och posterutställningar, där sjukhusets medarbetare presenterar en rad förbättringsarbeten. Dessutom hålls daglig lunchdebatt med inbjuden expertpanel. Varje dag får bästa poster en utmärkelse. Sahlgrenska Universitetsprisets kvalitetspris delas ut på torsdag eftermiddag. För första gången kommer ett pris att delas ut för bästa förbättringsidé. Årets gästföreläsare professor Albert Wu, Johns Hopkins University, föreläser vid tre tillfällen. Han är expert på patientsäkerhet och knuten bild: a n n l o u i s e leikin o c h b j ö r n l a r s s o n r o s va l l Professor Albert Wu, årets internationella gästföreläsare till Världshälsoorganisationen, WHO. Tema för hans föredrag är The WHO Alliance for Patient Safety. Onsdag kväll 4 mars är det after work med mingel, underhållning och överraskningar för sjukhusets personal. Välkommen till Kvalitetsveckan! Läs mer på kvalitetsveckan eller intra.sahlgrenska.se/kvalitetsveckan Ovan: SUs julstjärna, specialdesignad av Ulrika Wallin T.v. Den nya entréhallen med ny informationsdisk Ny entré välkomnar sjukhusbesökare Den 18 september 1959 invigdes Sahlgrenska sjukhusets centralkomplex. Nu har 50-åringens huvudentré fått en ansiktslyftning i samma 50-talsstil. Balustraden har återställts och hallen öppnats upp. Informationsdisken har flyttats till entréhallen. Här finns också bekväma möbler för den som måste vänta en stund och bäst av allt, en liten kaffeservering! En öppen trappa har skapats ner till Pressbyrån och övriga butiker. Kom själv och se!

11 Små men farliga Resistenta bakterier ett allt större hot mot sjukvården En sömnig torsdagsmorgon i plastikkirurgens sammanträdesrum på Sahlgrenska sjukhuset. En efter en släntrar läkarna in medan Christina Åhrén från Infektionshygien och Torsten Sandberg från Infektion, riggar datorn och plockar fram foldrar om antibiotikabehandling. Effektiva antibiotika snart ett minne blott står det på den bild som inleder informationen och det vaknas snabbt till runt bordet när Christina Åhrén tar till orda. Vad vi är rädda för är att ESBLbildande tarmbakterier ska bli så vanliga att antibiotika inte hjälper. Då kan patienter behöva läggas in för att behandlas för exempelvis en urinvägsinfektion, säger Christina Åhrén och tillägger att mellan och kvinnor får urinvägsinfektion varje år. Ni kan ju bara tänka er vad det skulle innebära för sjukvårdens resurser! Det hela rör sig om E. coli bakterier. Vi har dem normalt i tarmen och de är harmlösa så länge de stannar där. Det är när bakterierna hamnar på andra ställen, som i urinblåsan på b i l d e r: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l I september startade Sahlgrenska Universitetssjukhuset en kampanj riktad till läkarna för att möta det hot som den stora ökningen av resistenta bakterier utgör. Om inte vi agerar nu kan antibiotikan i värsta fall bli en 60-årig parentes i bakteriernas långa liv, säger läkarna Christina Åhrén, Torsten Sandberg och Ingemar Qvarfordt. kvinnor, som de ställer till problem och kan ge urinvägsinfektion. Dessa infektioner har hittills behandlats rutinmässigt med antibiotika men på senare tid har E. coli bakterien allt oftare blivit motståndskraftig mot behandlingen. Dessa resistenta bakterier kallas ESBL-bildande bakterier och de tillverkar bland annat ett enzym som slår ut flera former av antibiotika. De är dessutom så bussiga att de skickar enzymet vidare till kompisarna så att det ofta bara finns ett antibiotikapreparat kvar att använda. Och utan antibiotika står sig sjukvården slätt Tar upp kampen. Medvetenheten hos läkarkåren måste öka om att inte förskriva antibiotika i onödan, och när det sker välja rätt sort, anser Torsten Sandberg, Christina Åhrén och Ingemar Qvarfordt. mot infektioner. Verksamheter som behöver använda mycket antibiotika, som transplantation, cancervård, intensivvård och geriatrik blir särskilt drabbade med ökad sjukdom och dödlighet som resultat. År 2000 förekom ESBL-bildande bakterier bara sporadiskt, idag finns de överallt. Ökningen har varit oroväckande snabb även i Sverige, en dubblering har skett varje år och ESBL-bildande bakterier är nu dubbelt så vanliga som MRSA. Förr kunde vi i Sverige och Norden sitta på åskådarläktaren och se hur övriga världen kämpade mot resistenta bakterier. Många länder har redan tappat greppet och läget böjar bli oroväckande även här. Orsaken är dels den generösa användningen av antibiotika, dels det mycket större utbytet vi har med utlandet i form av mat och resande. Hur kan då sjukvården möta detta hot? Svaret som Christina Åhrén och Torsten Sandberg ger läkarna är att följa de basala hygienrutinerna och att använda antibiotika på ett rationellt sätt. Kortärmade arbetskläder, inga ringar eller armbandsur, för att kunna desinfektera händerna ordentligt med sprit, repeterar Christina Åhrén och visar en bild på en bakterieansamling under en vigselring efter spritning av händerna. Klädreglerna verkar inte vara något nytt för de samlade läkarna. Men det påpekas att det inte alltid finns bra förutsättningar för att byta om när de kommer som konsulter till andra sjukhus. Vi strävar efter en mer rationell antibiotikabehandling och det innebär att vi försöker stävja missbruk av de breda sorterna som cefalosporiner och kinoloner och istället öka användandet av vanligt penicillin, fortsätter Torsten Sandberg. En bild visar att man inom plastikkirurgin, liksom inom många andra verksamheter, inte låter göra odlingar på bakterier från infektioner så ofta som man borde. Odlingarna kan ge möjlighet att bättre rikta terapin enligt resistensbeskeden. Om vi inte vet vilka bakterierna är behandlar vi ofta med bred antibiotika men med odlingssvaren kan och bör vi sedan smalna av och använda andra sorter, förklarar Torsten Sandberg. Statistiken visar att på grund av bra operationsmetoder är infektioner efter operationen inte så vanligt inom plastikkirurgin. Infektionshygiens representanter kan också visa vilka sorters antibiotika som oftast används inom just plastikkirurgen. Informationen sätter igång en diskussion bland läkarna om de egna rutinerna. Det är just det Christina Åhrén och Torsten Sandberg vill uppnå: Vi måste till varje pris undvika att hamna där till exempel Aten är idag. Risken är stor att man där avlider efter en operation om man får en infektion eftersom de har bakterier som ingen antibiotika biter på. Det är något de själva öppet erkänner, säger Torsten Sandberg. Möjligheten att här i Sverige kunna mota Olle i grind finns, menar de. På Universitetssjukhuset i Malmö har man haft en liknande kampanj och lyckats få ner användningen av cefalosporiner till förmån för penicillin. På SU har riktlinjer för antibiotikabehandling av akuta infektioner tagits fram i fickformat och delats ut till läkarna. Det lönar sig att satsa, menar de båda. Akademiska sjukhuset i Uppsala hade ett utbrott av ESBL-bildande klebsiellabakterier. När patienterna flyttades runt i brist på vårdplatser spreds smittan till 270 patienter. Det kostade sjukhuset miljoner och patienterna väldigt stort lidande. katarina s hallingberg Vill du ta del av sjukhusets riktlinjer för antibiotikabehandling? Läs mer på: Mer information om resistenta bakterier finns på STRAMAs webbplats: 20 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/

12 Gunilla skrev sig genom sorgens kaos Debutant. Att skriva en bok blev ett sätt för Gunilla Blom att bearbeta sin sorg. Livet förändrades för Gunilla Blom, när hon oväntat och mycket hastigt miste sin man. De första tröstlösa dygnen skrev hon röriga kom-ihåg-lappar och noteringar om tankar som dök upp. Detta blev en del i hennes terapi och resulterade i boken Ut ur kaos. b i l d e r: k ris tin lidell Far och son under samma hatt I november blev Conny Persson, forsknings- och utvecklingschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, hedersdoktor. Vid samma promotionshögtid fick hans son Fredrik titeln medicine doktor. Extra kul att få hatt samma dag, tycker de båda. Ett år efter det att Conny Persson började arbeta som klinikintendent på Medicinkliniken Sahlgrenska föddes sonen Fredrik. 35 år senare får Fredrik högtidligen den officiella titeln medicine doktor och sin doktorshatt på Göteborgs universitet. Samtidigt blir pappa Conny hedersdoktor i medicin på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och får även han en hatt. Det är ju grädde på moset att det sker samtidigt, säger Conny, och Fredrik håller med: Pappa har slitit väl för den titeln i alla dessa år, Och Fredrik har allt jobbat väldigt hårt också med sin forskning, framhåller Conny. Fredrik disputerade förra hösten i ämnet patologi. Ämnet för hans avhandling är cancergenetik. Det handlar om så kallade fusionsonkogener, gener som sätts ihop så att tumörer uppkommer, förklarar han. Connys bakgrund är ekonomisk och administrativ. Genom åren har han hunnit med att vara administrativ koordinator vid Yrkesmedicinskt centrum, biträdande sjukhusdirektör och sjukhusdirektör på Östra sjukhuset och avdelningschef på Hälso- och sjukvårdskansliet vid Göteborgs sjukvård. I drygt tio år har han nu basat för forskning- och utvecklingsfrågor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I motiveringen till hedersdoktorsutnämningen skriver Sahlgrenska akademin om hans ovärderliga engagemang och sin stora skicklighet i att knyta Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset närmare varandra. Hans djupa förståelse för utbildningens och forskningens behov gör samverkan mellan våra båda organisationer till en framgångsfaktor. Alla positiva ovationer jag fått sedan utnämningen blivit känd gläder mig oerhört. Det är väldigt hedrande och få förunnat att få en sådan här titel, säger han stolt. katarina s hallingberg bild: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l Familjefest. Conny och Fredrik Persson firade sina doktorshattar på samma dag. Skrivandet blev en hjälp för mig att gå vidare. Nu har jag kunnat lägga det som hänt bakom mig. Gunillas man fick plötsligt en hjärtattack och dog i ambulansen på väg in till Sahlgrenska. Ambulanspersonalen försökte förgäves återuppliva honom under fyrtio minuter. Jag blev väldigt chockad, han var ju vältränad och helt frisk. Efter obduktionen fick jag veta att det var något genetiskt, att han fått en akut hjärtinfarkt som inte gick att häva. Jag vet att han blivit omhändertagen på bästa sätt, men att det inte fanns något mer att göra. Jag var tvungen att inse att min man var borta för alltid, säger Gunilla Blom. För att få någon slags struktur i tillvaron och klara av allt som måste ordnas, började hon skriva lappar om vad hon skulle komma ihåg. På andra lappar hamnade förvirrade tankar som dykt upp i hennes kaotiska inre. Skrivandet blev en form av terapi, bearbetning av hennes livskris. Idag finns erfarenheterna från det första sorgeåret publicerade i den personliga och utlämnande boken Ut ur kaos. Jag hade kommit i kontakt med psykologen Agneta Grimby, som hade skrivit en avhandling om sorg. Hon läste mitt första utkast till boken och uppmuntrade mig att ge ut den. Mina chefer har också stöttat mig. Men när boken kom ut nu i våras vågade jag nästan inte gå till jobbet, säger Gunilla Blom, som ingår i staben på område 2. Skrivandet hjälpte mig att gå vidare och lägga det som hänt bakom mig. Även om jag har fått distans till det så finns smärtan och saknaden kvar, men man lär sig leva med den. Gunilla Blom betonar att sorg inte är en sjukdom, men att den förändrar ens liv. I vår kultur pratar man kanske inte så mycket om död. Det blir så dramatiskt när någon dött, ofta säger man att personen gått bort. Katastroferna med Estonia, Backabranden och tsunamin har fått oss i Sverige att inse hur viktigt det är bearbeta, att man måste få sörja. En del tycker att det är pinsamt att prata om döden. Jag råkade ut för att bekanta undvek mig och gick över på andra sidan gatan. De kanske kände sig osäkra och inte vågade fråga hur jag mådde. Sorgen förändrade mig, jag kände inte igen mig själv. Vet man att någon har sorg kan man acceptera att den personen inte fungerar som vanligt. Det är viktigt att förstå att sorgeprocessen kan ta sig olika uttryck, säger Gunilla Blom. Ann louise leikin Gunilla Bloms råd om en arbetskamrat drabbas av sorg Tala om vad som hänt, då undviks spekulationer. Undvik inte den som är skör men visa hänsyn och omtanke. Tassa inte runt utan var rak och fråga, kanske Jag ser att du är ledsen, hur mår du egentligen?. Vad är det värsta som kan hända då? Att personen börjar gråta? Visa att ni bryr er och ge varandra lov att vara ledsna även på jobbet. Actiondrama på Sahlgrenska sjukhuset Rotorbladen snurrar, motorljudet är bedövande. Akutvaktmästarna står redo. De håller hårt i rockarna när helikoptern går ner för landning på helikopterplattan på Sahlgrenska sjukhuset. Två skottskadade, den ena är Lisbeth Salander. Det är filminspelning. Stieg Larssons böcker om Lisbeth Salander ska bli film under titeln Millennium. I tredje delen av trilogin, Luftslottet som sprängdes, förs den skottskadade Lisbeth med helikopter för akut vård. På helikopterplattan står det Sahlgrenska sjukhuset. En dag i november invaderade filmteamet Sahlgrenska sjukhuset med kameror, rekvisita, skådespelare och statister för att göra helikopterlandningen så autentisk som möjligt. Filmning skedde såväl exteriört, med de skadade som snabbt tas om hand, som inifrån helikoptern. Den första filmen som bygger på boken Män som hatar kvinnor kommer upp på biograferna den 27 februari. Fortsättningen, som bland annat innehåller scenerna tagna på Sahlgrenska sjukhuset, kommer som DVD hösten 2009 och sedan även när två 90-minutersavsnitt sänds i Sveriges Television som TV-serie. Bokens Lisbeth Salander spelas av Noomi Rapace och journalisten Michael Blomkvist spelas av Michael Nyqvist. 22 sumagasinet 4/2008 sumagasinet 4/ kerstin fredin b i l d e r: björn larsson rosvall

13 POSTTIDNING B begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsändes tidningen med ny adress till: SUmagasinet, Avdelningen för information och kommunikation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Torggatan 1a, Mölndal Barnsjukhuset som ett andra hem Det här är Anna-Stina. Hon har fått ett nytt hjärta genom en transplantation. Varje vecka måste hon besöka Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus för blodtransfusion. Inför julen bakade hon pepparkakor och pysslade för att ha det fint hemma. Till våren får vi följa Anna-Stina Olsson i ett reportage i SUmagasinet. te x t: k ers tin fr e d i n b i l d e r: a n n a-k a r i n l a r s s o n Att julpyssla skapar en trygg miljö tillsammans med andra. Alla kan vara kreativa och får göra egna julklappar att ta med hem. Josefine LaRosa, längst till höger, har just avslutat sitt luciatåg. Hon är syster till Victoria, som är 15 år och på sjukhuset för sin tredje hjärtoperation. Att finnas till för de anhöriga är också en stor bit av arbetet på lekterapin. Bredvid Josefine sitter Anna-Stina Olsson, Carina Eriksson som är sjukhuslärare och Ewa Gustafsson, förskollärare, specialpedagog och lekterapeut. Ewa är för dagen iklädd clownnäsan, symbolen för årets Lucia i Göteborg, vars insamlingar denna gång går till sjukhusclownerna. Det är viktigt att fira traditionerna, följa upp vad som händer till advent, Lucia och jul, säger Anna-Lisa Melin, enhetschef för lekterapin/biblioteket på barnsjukhuset. sumagasinet 4/2008

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 september 2014 DU FÅR MÖTA Socialstyrelsen Iréne Nilsson Carlsson Projektledare Drottninghög, primärvården Skåne Karin Winberg Leg.

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Ann Ekberg-Jansson Registerhållare Luftvägsregistret Tf Förvaltnings- och Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Index, 1965 = 100 KOL

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Några tankar kring ditt jobb!

Några tankar kring ditt jobb! Några tankar kring ditt jobb! Du är nu en betydelsefull medarbetare i ett serviceyrke som hela tiden utvecklas snabbt och där du kommer i kontakt med många människor. Städ yrket passar dig som vill arbeta

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer