SKL sektionen för vård och socialtjänst. Åsa Furén-Thulin sektionschef
|
|
- Ola Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKL sektionen för vård och socialtjänst Åsa Furén-Thulin sektionschef
2 Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård
3 Bakgrund och genomförande Behov av att få en nulägesbeskrivning av personalsituationen inom sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövande del gällande personalomsättning, förutsättningar att upprätthålla personalstabilitet, vilka förhållanden påverkar personalstabilitet och utifrån vilka förutsättningar sker kompetensutveckling. Hearings och nationell enkät. Svarande på enkäten var verksamhetsansvariga chefer. Berör handläggare och arbetsledare. Undersökningsperiod mars Svarsfrekvens 83 % godkända svar.
4 Sammanfattande resultat Stora variationer mellan kommunernas resultat. Drygt 50 % av handläggarna har mer än 5 års erfarenhet av yrket. 7 av 10 arbetsledare har arbetat kortare tid än tre år. Cirka en tredjedel av handläggarna är rekryterade under undersökningsperioden (2012 mars 2013). Svårigheter att rekrytera personal med tillräcklig yrkeserfarenhet. Verksamheten präglas av täta omorganisationer. Cheferna beskriver att de inte når upp till sin ambitionsnivå gällande möjlighet till introduktion i yrket, vidareutbildning och ledarutveckling och möjlighet att arbeta långsiktigt.
5 Vilka förutsättningar påverkar stabilitet? Högre bemanning i relation till befolkningen har samband med lägre andel nyanställd personal. Täta omstruktureringar av verksamheten har samband med låg personalstabilitet. (Breddade uppdraget) Kommuntyp påverkar pendlingskommuner, glesbyggds kommuner och turism- och besökskommuner med goda förutsättningar gällande bemanning, arbetsledning och omstrukturering har ofta ändå låg personalstabilitet. Lättare behålla personal i geografiska befolkningscentra. De kommuner som uppnår hög stabilitet trots sämre organisatoriska stabilitetsförutsättningar är förortskommuner till större städer.
6 Stabilitetsförutsättningar: bemanning Tabell 3: Bemanning och nyrekrytering Antal barn 0-18 år Antal Antal Antal Andel nyrekr. per heltidstjänst kom. handl. nyrekr. av anställda < % % % > % Totalt %
7 Stöd till handläggare Önskat Noggrann introduktion med uppföljning vid nyanställning Inskolningsinsatser i yrket under ca en tvåårsperiod, om handläggaren inte tidigare är 43% 93% 47% 7% 0% 5% 0% 5% Kontinuerlig vidareutbildning 62% 36% 2% 0% Stöd av erfarna kollegor som har utsetts för uppgiften 89% 11% 0% Regelbunden individuell ärendehandledning 78% 20% 2% 0% Regelbunden ärendehandledning i grupp 86% 14% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Realiserade Noggrann introduktion med uppföljning vid 23% 48% 22% 5% 2% Inskolningsinsatser i yrket under ca en 4% 20% 37% 32% 7% Kontinuerlig vidareutbildning 21% 47% 27% 5% 0% Stöd av erfarna kollegor som har utsetts för 38% 44% 14% 4% 0% Regelbunden individuell ärendehandledning 58% 29% 9% 4% 0% Regelbunden ärendehandledning i grupp 78% 16% 4% 2% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma
8 Stöd till arbetsledare Önskat Ledarutvecklingsprogram i sin anställning 60% 35% 3% 0% 3% Handledning i sin roll som arbetsledare 63% 31% 3% 0% 3% Ett välfungerande administrativt stöd 78% 20% 0% 2% Uppbackning av sina egna chefer 92% 6% 0% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Realiserade Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Ledarutvecklingsprogram i sin anställning 32% 28% 20% 16% 4% Handledning i sin roll som arbetsledare 35% 30% 19% 12% 4% Ett välfungerande administrativt stöd 20% 41% 27% 9% 4% Uppbackning av sina egna chefer 61% 31% 3% 1% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma
9 Handläggarnas arbetsförutsättningar Önskade...tillgång till stabila rutiner?...tillgång till väl utvecklade kontaktnät? 55% 88% 44% 11% 0% 0% 2%...möjlighet att arbeta långsiktigt? 67% 32% 0% 1%...att kunna få utvecklade arbetsuppgifter/ingå i alternativ karriär?...att kunna växla mellan att vara tillgänglig för akuta händelser och möjlighet att avkopplas från...utrymme för att i utredningsarbetet ägna sig åt kvalificerad bearbetning och analys av insamlad 35% 38% 79% 54% 42% 6% 1% 4% 13% 1% 7% 18% 1% 0% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Realiserade Tillgång till stabila rutiner 21% 57% 19% 4% 0% Tillgång till väl utvecklade kontaktnät 16% 61% 18% 2% 3% Möjlighet att arbeta långsiktigt 7% 48% 37% 5% 3% Att kunna få utvecklade arbetsuppgifter/ingå i alternativ karriär 5% Att kunna växla mellan att vara tillgänglig för akuta händelser och möjlighet att avkopplas från 6% Utrymme för att i utredningsarbetet ägna sig åt kvalificerad bearbetning och analys av insamlad 10% 30% 26% 43% 40% 45% 37% 14% 5% 23% 5% 9% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma
10 Kompetensstrategier 82 % har genomfört kompetensplanering 2012, men insatserna kan ha varit problematiska eller begränsade. Ekonomi, personalomsättning och bristande ledningskontinuitet anges som orsaker till brister. I minst 69 kommuner/stadsdelar finns ej avsatta medel i budget
11 Kompetensstrategier (forts.) 59 kommuner har inte haft kompetensutveckling av nyanställda handläggare trots att man rekryterat nya medarbetare. 229 nya handläggare i 80 kommuner verkar inte fått några inskolningsinsatser Mer samverkan önskas med universitet/hög-skola, FOUenheter och näraliggande kommuner mindre i egen regi och genom konsultinsatser.
12 Några slutsatser som påverkar stabiliteten Arbetssituationen för och stödet till närmaste arbetsledare Resurser för att ta emot och skola in nya medarbetare Uppmärksamheten på arbetsförutsättningarna Det är värt att satsa på bemanning, arbetsledning, stabil organisation och systematiskt kompetensstöd Regionala och nationella insatser
13 Organisationsperspektivet på den anställdes livscykel Organisationens anpassade ledarskap som tar sig uttryck i stöd och aktiviteter. Mål: Skapa trygghet, dämpa osäkerhet, ge möjlighet till utveckling och utveckla och öka kompetensen Vara en del av kunskapsproduktionen Introduktion Vis, dela kompetens Inskolning Fortsatta utmaningar Vidareutbildning Löneutveckling Specialist
14 Spår barn och unga Grund utbildning Socionom Magister 1 år alt Master 2 år Barn och unga Arb.livserf. Van Nationella gemensam ma kurser
15 För barnen, ungdomarnas, familjernas och framtidens skull En översikt över den sociala barn- och ungdomsvårdens problem- och utvecklingsområden -12 September Analys-seminarie -Oktober handläggare och fack -Handlingsplan -Nationell samordnare Cecilia Grevfe 15
16 Ny teknik möjligheter och utmaningar Nya kommunikationsmönster Ny kunskap, kunskapsutveckling, spridning och användning Stora behov uppkommer samtidigt Personalomsättning Rätt underlag möjliggör enkla beslut Öppenhet och ökat fokus på resultat Fler aktörer Detaljreglering/statlig styrning Nya grupper tillkommer /strukturella och demografiska förändringar Bristande IT Överutredning Allt fler beslut fattas av andra och av individen Ökat antal anmälningar Ur Vägval för socialtjänsten underlag för omvärldsanalys 16
17 Ökad styrning och ändrad karaktär på styrningen Socialtjänstlagen från ramlag till ett detaljstyrt lapptäcke! Genomgång av lagändringar i SoL Antalet ändringar uppgår till ) = 64 17
18 Identifierade bestämmelser om planer inom vård- och omsorgsområdet: Individuell plan enligt 3 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL respektive 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vårdplan enligt 16 LPT Vårdplan enligt 10 b 10 d lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Samordnad habiliterings- eller rehabiliteringsplan enligt 3 b HSL respektive 18 b HSL (ändrad SOSFS 2008:20). Individuell plan enligt 10 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Genomförandeplan enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande och genomförande av insatser enligt SoL. LVU, LVM, och LSS. Planering i samband med egenvård enligt 5 kap. 1-6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6) Behandlingsplan enligt 5 kap. SOSFS 2003:20 Vårdplan enligt 11 kap. 3 SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Genomförandeplan enligt 11 kap. 3 SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Vårdplan enligt 5 kap. 1 socialtjänstförordning (2001:937), SoF inför beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Behandlingsplan enligt 22 LVU Genomförandeplan enligt 6 kap. 1 AR SOSFS 2006:5 sociala insatsstyrkor Genomförandeplan enligt 3 kap. 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Vårdplanering enligt 10 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall som ska mynna ut till en vårdplan Samordnad vårdplan enligt 7 a lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT Samordnad vårdplan enligt 12 a lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård Vårdplan enligt 11 kap. 3 SoL för vuxna som placeras i familjehem eller HVB Plan enligt 28 LVM Planer inom skolans område: Åtgärdsplan Individuell utvecklingsplan Förslag finns om en överföringsplan information när barn byter skola vid familjehemsplacering SOU 2012:76 18
19 Juridifiering exemplet planeringsbestämmelser på individnivå Allt fler regler att förhålla sig till och bevaka efterlevnaden av. Svåröverskådligt regelverk som är svårt att använda i praktiken. Är det inflationen i planeringsbestämmelser och den ökade administration? 19
20 SoL är en i huvudsak - målinriktad ramlag? Lagstiftaren har genom att uppställa mål angett vad som förväntas av er som ansvarar för verksamheten men i mindre utsträckning föreskriver regler om innehåll och utformning av verksamheten. SoL har kontinuerligt lappats och lagats i omgångar under de drygt 30 år som gått sedan ikraftträdandet och innehåller numera ett växande antal detaljerade bestämmelser. Föreskrifter om dokumentationsskyldighet, föreskrifter om kvalitetsledningssystem Eventuell föreskrift om bemanning runt demens. Ju större och hårdare regleringen är desto mindre blir handlingsutrymmet för kommunen att styra verksamheten och prioritera mellan olika behov och uppgifter. Staten har därmed tagit över delar av det handlingsutrymme kommunerna hade vid lagens tillkomst. Men utförandet, mycket av den ökade kostnaden samt den ökade bemanningen får kommunen stå för. 20
21 Tar vi på oss andras ansvar och ska börja mota eller behövs det en tydlighet i lagen? Arbetsmarkandsfrågor Bostadsfrågor Ekonomiskt bistånd som en långvarig inkomstkälla Lagen behöver harmonisera med andra lagar Patientlagen LSS-lagen Med flera 21
22 Socialstyrelsens föreskriftsbemyndigande måste ses över! - Som det är formulerat nu blir innebörden att en stor del av lagstiftningsmakten flyttats ned till Socialstyrelsen 22
23 Skälig levnadnivå vad är det? Gäller skälig levnadsnivå något annat än ekonomiskt bistånd? Hur förhåller sig skälig levnadsnivå till god kvalitet? Vilken nivå på insatser som brukare kan förvänta sig bör klargöras. 23
24 Det bör tydliggöras att verkställighet inte kan överklagas i SOL 24
25 Politiker rollen? Politikerrollen är synnerligen viktig eller? Evidens och politikerbeslut går inte alltid riktigt ihop. -Här kanske man måste göra något om man menar allvar med en evidensbaserad socialtjänst 25
26 Barn-lag Ska vi anse att sociala barn och ungdomsvården är i behov av en egen lag vilket våra grannländer i dag redan har? 26
27 Hur kommunen än gör så gör man fel! Om kommunen inte verkställer en insats pga. arbetsmiljöbrister riskerar kommunen att drabbas av en särskild avgift efter ansökan av IVO. Verkställer kommunen insatser trots konstaterade arbetsmiljöbrister riskerar kommunen enligt arbetsmiljölagen förelägganden förenade med viten. 27
28 Hur olika får det bli? Rapport från SKL:s programberedning Hur olika får det bli?
29 Medborgarnas syn speglar ett dilemma i svensk samhällsorganisation Man önskar en likhet i hela landet samtidigt som man vill ha lokalt styre
30 Vilka skillnader är viktiga? Skillnader som rör välfärdsuppdraget - Hälso- och sjukvård, skola och förskola, äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg Skillnader som direkt berör medborgare och brukare - Erbjudanden och avgifter - Tillgänglighet - Resultat och kvalitet Skillnader ur ett styrningsperspektiv avgör inte likvärdighet - Förutsättningar - Struktur och process - Resursinsats - Politiska prioriteringar och ambitioner
31 Vilka skillnader är godtagbara? Medvetna politiska prioriteringar som speglar medborgarnas preferenser. Landsting/kommuner kommit olika långt i att utveckla och förbättra sin verksamhet. Ofrånkomliga skillnader i förutsättningar. Och vilka är inte godtagbara? Livsavgörande eller för livskvaliteten centrala insatser. Enskilda individer ur grupper med en svag ställning får en uppenbart sämre service. Genomtänkta motiv och förklaringar till skillnaderna saknas
32 Erbjudanden och avgifter: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara Tillgång till nya läkemedel går för långsamt det behövs ett ordnat införande Stora skillnader i erbjudanden och avgifter för hjälpmedel utred högkostnadsskydd och öka transparensen om olika erbjudanden. Bestämmelser för assisterad befruktning skillnader utifrån ålder, kön och sexuell läggning är inte godtagbara. Däremot är det godtagbart med avgiftsvariationer inom ramen för maxtaxa och högkostnadsskydd.
33 Tillgänglighet: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara Vårdgarantins tidsfrister är viktiga men ännu viktigare är att förkorta väntetider för personer med allvarliga sjukdomar och livshotande tillstånd. Handläggnings- och verkställighetstider inom individ- och familjeomsorg verkar orimligt långa orsakerna behöver analyseras. Skillnader i väntetider till förskoleplats respektive särskilt boende bedöms som rimliga.
34 Resultat och kvalitet: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara: Medicinska resultat - Öppna jämförelser har bidragit till en ökad fokusering på skillnader i medicinska resultat mellan landsting. - Sammantaget är skillnaderna relativt små men för vissa sjukdomsgrupper finns skillnader som indikerar utrymme för förbättringar - Det är inte godtagbart med stora skillnader inom livsavgörande eller för livskvaliteten centrala insatser men lösningen heter inte reglering utan förbättringsarbete. Skolresultat - Det är inte acceptabelt att elever lämnar skolan utan de kunskaper som krävs för godkänt här varierar andelen kraftigt mellan kommunerna. - De stora skillnaderna finns dock inte mellan kommuner utan mellan och inom skolor. Personalkontinuitet inom hemtjänsten - Det är inte godtagbart med ett stort antal olika hemtjänstpersonal per äldre dagens skillnader visar att det finns utrymme för stora förbättringar.
35 Kommuner och landsting är de viktigaste aktörerna för att utveckla en likvärdig välfärd Kommunernas och landstingens egen styrning har störst betydelse för att skapa likvärdig välfärd. Utnyttja jämförelser av resultat och kvalitet för att analysera brister. Information och medborgardialog om resultat och kvalitet. Initiera utvecklings- och förbättringsarbete utifrån jämförelserna.
36 Staten har ansvar för att skapa likvärdiga förutsättningar Skapa likvärdiga förutsättningar mellan kommuner resp. landsting. Välja styrmedel som skapar en rimlig balans mellan nationell likvärdighet och kommunal självstyrelse. Minska detaljregleringen Lägstanivåer kan vara acceptabla om det finns ett starkt behov men måste användas med urskillning. Mjuk styrning kan skapa drivkrafter för utveckling - men förutsätter samverkan och rimlig omfattning. Bättre samråd mellan olika politiska nivåer, regeringen/kommunnivå.
37 Vad bör SKL göra? Förslag till strategi SKL bör i sin intressebevakning verka för en mer nyanserad syn på skillnader att staten använder styrmedel som inte begränsar handlingsutrymmet att forum etableras för samråd med regeringen SKL bör stödja medlemmarnas arbete med mätningar och jämförelser för att förbättra resultat och kvalitet medborgardialog om resultat och kvalitet och behovet av förbättringar SKL bör ta initiativ till medlemsdiskussioner om överenskommelser eller rekommendationer om gemensam praxis när det gäller erbjudanden, avgifter och tillgänglighet. utvecklingsprojekt för att förbättra nivåer när det gäller tillgänglighet, resultat och kvalitet Behov av diskussioner inför 2015 års kongress om SKL:s roll!
38 Förslag på prioriterade frågor 2015 som har bäring på socialtjänst Funktionsnedsattas delaktighet i arbetslivet 50 procent av medlemmarna har beslutat om åtgärder eller riktlinjer för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommuner eller landsting. (2015) Medlemmarna har tagit del av framgångsrika exempel på hur funktionsnedsattas delaktighet i arbetslivet kan stärkas och exemplen uppfattas av politiker och ledande tjänstemän som användbara i utvecklingen av det egna arbetet. (2015) Andelen kommuner som har beslutat att erbjuda alla elever ur målgruppen en plan för vad de ska göra efter avslutad gymnasieutbildning har ökat med 20 procent. (2015) 38
39 Utvecklad barn- och ungdomsvård Vid utgången av 2016 ska 75 % av SoL-placerade barn och unga vara läkarundersökta och 90 % av LVU placerade barn och unga ( läkarundersökning ska inte göras om det är uppenbart obehövligt, t ex om en läkarundersökning nyligen gjorts) 75 procent av kommunerna kan år 2016 i lokal/regional regi eller med stöd av ett nationellt framtaget introduktionsprogram erbjuda noggrann introduktion och uppföljning vid nyanställning (Enligt SKL:s rapport 2013 anser 93% att det är viktigt, 23 % av kommunerna kunde erbjuda det i hög grad) 75 procent av kommunerna kan år 2016 med stöd av ett nationellt ledarutvecklingsprogram erbjuda detta till arbetsledare inom myndighetsutövningen i social barn-och ungdomsvård ( Enligt SKL:s rapport 2013 ansåg ca 60 % av kommunernas chefer att ett ledarutvecklingsprogram var viktigt att erbjuda, endast 32 % kunde erbjuda det i hög grad) Vid utgången av 2016 har antalet kommuner ökat från 186 till 225 kommuner, med färre än 550 barn 0-18 år per heltidstjänst. 39
40 Digitalisering för smartare välfärd SKL och regeringen har en överenskommelse om fleråriga satsningar med statligt stöd om minst en miljard kronor för införande av digitala välfärdstjänster inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad. (2015) Merparten av kommunerna upplever nytta med det upphandlingsstöd som SKL erbjuder i form av kravspecifikationer för it-stöd inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad. (2015) Två tredjedelar av kommunerna använder den gemensamma e- tjänsten för ekonomiskt bistånd. (2015) 40
41 vård med stöd av digitala tjänster Antalet kommuner som erbjuder e-tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2015) Antalet äldre och personer med funktionsnedsättning som har tillgång till e-tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2016) 70 % av kommunerna har infört väl fungerande digitala trygghetslarm. (2016) 41
42 Överenskommelser 2015 Kunskap till praktik avslutas Mest sjuka äldre avslutas Psykiatri föreslås fortsätta i liknande form Evidens baserad praktik Minskade anslag! 500 mkr äldre-satsning Inriktning hemtjänst,rehabilitering, teknik kvalitetsregister mot förändringsarbete Föräldrastöd/missbruk 42
Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård
Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén
Läs merStabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se
Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén i socialt barnavårdsarbete Framför allt
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merStärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN
Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN Konkreta förslag för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården Det är kommunerna som via den sociala barn- och
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merKartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren
Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...
Läs merkvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna
Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa
Läs merLedningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14
Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merSlutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)
Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON
Läs merHandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2016-09-09 SN 2016/0525.11.01 0480-450860 Socialnämnden Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merStärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29
Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merLagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom den sociala barn- och
2016-03-14 Dnr 9.2-1939/2016 1(6) Regler och behörighet Therese Falén therese.falen@socialstyrelsen.se Uppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården Uppdragsbeskrivning
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merRapport om arbetet åren
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (7) 2019-04-04 Handläggare Lii Drobus Telefon: 08 508 25252 Till Socialnämnden 2019-04-16 Handlingsplan för förbättrad arbetssituation
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merBred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet
Bred delaktighet, samarbete och samråd Förändrade förutsättningar 2014 sökte 7049 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl. Prognos för 2016 27 000 ensamkommande. 2014
Läs merLedningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merAKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010
AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merSOCIALNÄMNDEN 2016-2018
SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merFörstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merBESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.
BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping
Läs merKartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning
Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merRiktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
1/12 Beslutad: 2018-08-28, 85 Myndighet: Diarienummer: Socialnämnden SN/2018:361-003 Ersätter: beslutad av socialnämnden 2013-10-29 127 Gäller för: Gäller fr o m: 2018-09-03 Gäller t o m: Dokumentansvarig:
Läs merAmbition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder
Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merÄldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merMed siktet inställt mot en långsiktig och hållbar barn- och ungdomsvård
Med siktet inställt mot en långsiktig och hållbar barn- och ungdomsvård Nationell nivå SOSFS BBIC? SIP Läget för praktiken, exempel Ökade inflöden av ärenden bl a Ensamkommande (ca 6500 barn 2014) Barn
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring
Läs merPlan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014
Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merMeddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål
Läs merYrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen
Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merLäs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
Läs merRegionalt styrdokument för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2017
Fastställd 2017-01-20 Regionalt styrdokument för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2017 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merIndivid- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merKartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:
Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituationen för socialsekreterare.
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med
Styrdokument, riktlinjer 2017-03-24 Dnr SÄN/2017:266 Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med 2018-01-01. Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen:
Läs merRiktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH PLANERI NG SID 1 (7) 2010-01-22 Handläggare: Git Skog Telefon: 508 36 217 Till Äldrenämnden den 9 februari 2010 Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt
Läs merHandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården
Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Regional och lokal nivå SKL:s förslag SKL:s aktivitet Pågående arbete regionalt Nya förslag regionalt Uppdraget SKL ska verka för att ge kommunerna
Läs merSamordnad individuell plan
Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merÄrende- och dokumenthantering
www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merRegional handlingsplan social barn- och ungdomsvård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merDs 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande
Läs merStatens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst
Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Skaraborg 2012-06-19 Pär Levander, VästKom 1 Staten utmanar socialtjänst och sjukvård Maria Larsson: Vill ha
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merAnalys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015
Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merRekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-03 Diarienummer 170080 Landstingsstyrelsen Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten
Läs merRemissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merLedningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Läs mer