SKL sektionen för vård och socialtjänst. Åsa Furén-Thulin sektionschef

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKL sektionen för vård och socialtjänst. Åsa Furén-Thulin sektionschef"

Transkript

1 SKL sektionen för vård och socialtjänst Åsa Furén-Thulin sektionschef

2 Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård

3 Bakgrund och genomförande Behov av att få en nulägesbeskrivning av personalsituationen inom sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövande del gällande personalomsättning, förutsättningar att upprätthålla personalstabilitet, vilka förhållanden påverkar personalstabilitet och utifrån vilka förutsättningar sker kompetensutveckling. Hearings och nationell enkät. Svarande på enkäten var verksamhetsansvariga chefer. Berör handläggare och arbetsledare. Undersökningsperiod mars Svarsfrekvens 83 % godkända svar.

4 Sammanfattande resultat Stora variationer mellan kommunernas resultat. Drygt 50 % av handläggarna har mer än 5 års erfarenhet av yrket. 7 av 10 arbetsledare har arbetat kortare tid än tre år. Cirka en tredjedel av handläggarna är rekryterade under undersökningsperioden (2012 mars 2013). Svårigheter att rekrytera personal med tillräcklig yrkeserfarenhet. Verksamheten präglas av täta omorganisationer. Cheferna beskriver att de inte når upp till sin ambitionsnivå gällande möjlighet till introduktion i yrket, vidareutbildning och ledarutveckling och möjlighet att arbeta långsiktigt.

5 Vilka förutsättningar påverkar stabilitet? Högre bemanning i relation till befolkningen har samband med lägre andel nyanställd personal. Täta omstruktureringar av verksamheten har samband med låg personalstabilitet. (Breddade uppdraget) Kommuntyp påverkar pendlingskommuner, glesbyggds kommuner och turism- och besökskommuner med goda förutsättningar gällande bemanning, arbetsledning och omstrukturering har ofta ändå låg personalstabilitet. Lättare behålla personal i geografiska befolkningscentra. De kommuner som uppnår hög stabilitet trots sämre organisatoriska stabilitetsförutsättningar är förortskommuner till större städer.

6 Stabilitetsförutsättningar: bemanning Tabell 3: Bemanning och nyrekrytering Antal barn 0-18 år Antal Antal Antal Andel nyrekr. per heltidstjänst kom. handl. nyrekr. av anställda < % % % > % Totalt %

7 Stöd till handläggare Önskat Noggrann introduktion med uppföljning vid nyanställning Inskolningsinsatser i yrket under ca en tvåårsperiod, om handläggaren inte tidigare är 43% 93% 47% 7% 0% 5% 0% 5% Kontinuerlig vidareutbildning 62% 36% 2% 0% Stöd av erfarna kollegor som har utsetts för uppgiften 89% 11% 0% Regelbunden individuell ärendehandledning 78% 20% 2% 0% Regelbunden ärendehandledning i grupp 86% 14% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Realiserade Noggrann introduktion med uppföljning vid 23% 48% 22% 5% 2% Inskolningsinsatser i yrket under ca en 4% 20% 37% 32% 7% Kontinuerlig vidareutbildning 21% 47% 27% 5% 0% Stöd av erfarna kollegor som har utsetts för 38% 44% 14% 4% 0% Regelbunden individuell ärendehandledning 58% 29% 9% 4% 0% Regelbunden ärendehandledning i grupp 78% 16% 4% 2% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma

8 Stöd till arbetsledare Önskat Ledarutvecklingsprogram i sin anställning 60% 35% 3% 0% 3% Handledning i sin roll som arbetsledare 63% 31% 3% 0% 3% Ett välfungerande administrativt stöd 78% 20% 0% 2% Uppbackning av sina egna chefer 92% 6% 0% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Realiserade Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Ledarutvecklingsprogram i sin anställning 32% 28% 20% 16% 4% Handledning i sin roll som arbetsledare 35% 30% 19% 12% 4% Ett välfungerande administrativt stöd 20% 41% 27% 9% 4% Uppbackning av sina egna chefer 61% 31% 3% 1% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma

9 Handläggarnas arbetsförutsättningar Önskade...tillgång till stabila rutiner?...tillgång till väl utvecklade kontaktnät? 55% 88% 44% 11% 0% 0% 2%...möjlighet att arbeta långsiktigt? 67% 32% 0% 1%...att kunna få utvecklade arbetsuppgifter/ingå i alternativ karriär?...att kunna växla mellan att vara tillgänglig för akuta händelser och möjlighet att avkopplas från...utrymme för att i utredningsarbetet ägna sig åt kvalificerad bearbetning och analys av insamlad 35% 38% 79% 54% 42% 6% 1% 4% 13% 1% 7% 18% 1% 0% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Realiserade Tillgång till stabila rutiner 21% 57% 19% 4% 0% Tillgång till väl utvecklade kontaktnät 16% 61% 18% 2% 3% Möjlighet att arbeta långsiktigt 7% 48% 37% 5% 3% Att kunna få utvecklade arbetsuppgifter/ingå i alternativ karriär 5% Att kunna växla mellan att vara tillgänglig för akuta händelser och möjlighet att avkopplas från 6% Utrymme för att i utredningsarbetet ägna sig åt kvalificerad bearbetning och analys av insamlad 10% 30% 26% 43% 40% 45% 37% 14% 5% 23% 5% 9% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma

10 Kompetensstrategier 82 % har genomfört kompetensplanering 2012, men insatserna kan ha varit problematiska eller begränsade. Ekonomi, personalomsättning och bristande ledningskontinuitet anges som orsaker till brister. I minst 69 kommuner/stadsdelar finns ej avsatta medel i budget

11 Kompetensstrategier (forts.) 59 kommuner har inte haft kompetensutveckling av nyanställda handläggare trots att man rekryterat nya medarbetare. 229 nya handläggare i 80 kommuner verkar inte fått några inskolningsinsatser Mer samverkan önskas med universitet/hög-skola, FOUenheter och näraliggande kommuner mindre i egen regi och genom konsultinsatser.

12 Några slutsatser som påverkar stabiliteten Arbetssituationen för och stödet till närmaste arbetsledare Resurser för att ta emot och skola in nya medarbetare Uppmärksamheten på arbetsförutsättningarna Det är värt att satsa på bemanning, arbetsledning, stabil organisation och systematiskt kompetensstöd Regionala och nationella insatser

13 Organisationsperspektivet på den anställdes livscykel Organisationens anpassade ledarskap som tar sig uttryck i stöd och aktiviteter. Mål: Skapa trygghet, dämpa osäkerhet, ge möjlighet till utveckling och utveckla och öka kompetensen Vara en del av kunskapsproduktionen Introduktion Vis, dela kompetens Inskolning Fortsatta utmaningar Vidareutbildning Löneutveckling Specialist

14 Spår barn och unga Grund utbildning Socionom Magister 1 år alt Master 2 år Barn och unga Arb.livserf. Van Nationella gemensam ma kurser

15 För barnen, ungdomarnas, familjernas och framtidens skull En översikt över den sociala barn- och ungdomsvårdens problem- och utvecklingsområden -12 September Analys-seminarie -Oktober handläggare och fack -Handlingsplan -Nationell samordnare Cecilia Grevfe 15

16 Ny teknik möjligheter och utmaningar Nya kommunikationsmönster Ny kunskap, kunskapsutveckling, spridning och användning Stora behov uppkommer samtidigt Personalomsättning Rätt underlag möjliggör enkla beslut Öppenhet och ökat fokus på resultat Fler aktörer Detaljreglering/statlig styrning Nya grupper tillkommer /strukturella och demografiska förändringar Bristande IT Överutredning Allt fler beslut fattas av andra och av individen Ökat antal anmälningar Ur Vägval för socialtjänsten underlag för omvärldsanalys 16

17 Ökad styrning och ändrad karaktär på styrningen Socialtjänstlagen från ramlag till ett detaljstyrt lapptäcke! Genomgång av lagändringar i SoL Antalet ändringar uppgår till ) = 64 17

18 Identifierade bestämmelser om planer inom vård- och omsorgsområdet: Individuell plan enligt 3 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL respektive 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vårdplan enligt 16 LPT Vårdplan enligt 10 b 10 d lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Samordnad habiliterings- eller rehabiliteringsplan enligt 3 b HSL respektive 18 b HSL (ändrad SOSFS 2008:20). Individuell plan enligt 10 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Genomförandeplan enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande och genomförande av insatser enligt SoL. LVU, LVM, och LSS. Planering i samband med egenvård enligt 5 kap. 1-6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6) Behandlingsplan enligt 5 kap. SOSFS 2003:20 Vårdplan enligt 11 kap. 3 SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Genomförandeplan enligt 11 kap. 3 SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Vårdplan enligt 5 kap. 1 socialtjänstförordning (2001:937), SoF inför beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Behandlingsplan enligt 22 LVU Genomförandeplan enligt 6 kap. 1 AR SOSFS 2006:5 sociala insatsstyrkor Genomförandeplan enligt 3 kap. 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Vårdplanering enligt 10 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall som ska mynna ut till en vårdplan Samordnad vårdplan enligt 7 a lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT Samordnad vårdplan enligt 12 a lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård Vårdplan enligt 11 kap. 3 SoL för vuxna som placeras i familjehem eller HVB Plan enligt 28 LVM Planer inom skolans område: Åtgärdsplan Individuell utvecklingsplan Förslag finns om en överföringsplan information när barn byter skola vid familjehemsplacering SOU 2012:76 18

19 Juridifiering exemplet planeringsbestämmelser på individnivå Allt fler regler att förhålla sig till och bevaka efterlevnaden av. Svåröverskådligt regelverk som är svårt att använda i praktiken. Är det inflationen i planeringsbestämmelser och den ökade administration? 19

20 SoL är en i huvudsak - målinriktad ramlag? Lagstiftaren har genom att uppställa mål angett vad som förväntas av er som ansvarar för verksamheten men i mindre utsträckning föreskriver regler om innehåll och utformning av verksamheten. SoL har kontinuerligt lappats och lagats i omgångar under de drygt 30 år som gått sedan ikraftträdandet och innehåller numera ett växande antal detaljerade bestämmelser. Föreskrifter om dokumentationsskyldighet, föreskrifter om kvalitetsledningssystem Eventuell föreskrift om bemanning runt demens. Ju större och hårdare regleringen är desto mindre blir handlingsutrymmet för kommunen att styra verksamheten och prioritera mellan olika behov och uppgifter. Staten har därmed tagit över delar av det handlingsutrymme kommunerna hade vid lagens tillkomst. Men utförandet, mycket av den ökade kostnaden samt den ökade bemanningen får kommunen stå för. 20

21 Tar vi på oss andras ansvar och ska börja mota eller behövs det en tydlighet i lagen? Arbetsmarkandsfrågor Bostadsfrågor Ekonomiskt bistånd som en långvarig inkomstkälla Lagen behöver harmonisera med andra lagar Patientlagen LSS-lagen Med flera 21

22 Socialstyrelsens föreskriftsbemyndigande måste ses över! - Som det är formulerat nu blir innebörden att en stor del av lagstiftningsmakten flyttats ned till Socialstyrelsen 22

23 Skälig levnadnivå vad är det? Gäller skälig levnadsnivå något annat än ekonomiskt bistånd? Hur förhåller sig skälig levnadsnivå till god kvalitet? Vilken nivå på insatser som brukare kan förvänta sig bör klargöras. 23

24 Det bör tydliggöras att verkställighet inte kan överklagas i SOL 24

25 Politiker rollen? Politikerrollen är synnerligen viktig eller? Evidens och politikerbeslut går inte alltid riktigt ihop. -Här kanske man måste göra något om man menar allvar med en evidensbaserad socialtjänst 25

26 Barn-lag Ska vi anse att sociala barn och ungdomsvården är i behov av en egen lag vilket våra grannländer i dag redan har? 26

27 Hur kommunen än gör så gör man fel! Om kommunen inte verkställer en insats pga. arbetsmiljöbrister riskerar kommunen att drabbas av en särskild avgift efter ansökan av IVO. Verkställer kommunen insatser trots konstaterade arbetsmiljöbrister riskerar kommunen enligt arbetsmiljölagen förelägganden förenade med viten. 27

28 Hur olika får det bli? Rapport från SKL:s programberedning Hur olika får det bli?

29 Medborgarnas syn speglar ett dilemma i svensk samhällsorganisation Man önskar en likhet i hela landet samtidigt som man vill ha lokalt styre

30 Vilka skillnader är viktiga? Skillnader som rör välfärdsuppdraget - Hälso- och sjukvård, skola och förskola, äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg Skillnader som direkt berör medborgare och brukare - Erbjudanden och avgifter - Tillgänglighet - Resultat och kvalitet Skillnader ur ett styrningsperspektiv avgör inte likvärdighet - Förutsättningar - Struktur och process - Resursinsats - Politiska prioriteringar och ambitioner

31 Vilka skillnader är godtagbara? Medvetna politiska prioriteringar som speglar medborgarnas preferenser. Landsting/kommuner kommit olika långt i att utveckla och förbättra sin verksamhet. Ofrånkomliga skillnader i förutsättningar. Och vilka är inte godtagbara? Livsavgörande eller för livskvaliteten centrala insatser. Enskilda individer ur grupper med en svag ställning får en uppenbart sämre service. Genomtänkta motiv och förklaringar till skillnaderna saknas

32 Erbjudanden och avgifter: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara Tillgång till nya läkemedel går för långsamt det behövs ett ordnat införande Stora skillnader i erbjudanden och avgifter för hjälpmedel utred högkostnadsskydd och öka transparensen om olika erbjudanden. Bestämmelser för assisterad befruktning skillnader utifrån ålder, kön och sexuell läggning är inte godtagbara. Däremot är det godtagbart med avgiftsvariationer inom ramen för maxtaxa och högkostnadsskydd.

33 Tillgänglighet: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara Vårdgarantins tidsfrister är viktiga men ännu viktigare är att förkorta väntetider för personer med allvarliga sjukdomar och livshotande tillstånd. Handläggnings- och verkställighetstider inom individ- och familjeomsorg verkar orimligt långa orsakerna behöver analyseras. Skillnader i väntetider till förskoleplats respektive särskilt boende bedöms som rimliga.

34 Resultat och kvalitet: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara: Medicinska resultat - Öppna jämförelser har bidragit till en ökad fokusering på skillnader i medicinska resultat mellan landsting. - Sammantaget är skillnaderna relativt små men för vissa sjukdomsgrupper finns skillnader som indikerar utrymme för förbättringar - Det är inte godtagbart med stora skillnader inom livsavgörande eller för livskvaliteten centrala insatser men lösningen heter inte reglering utan förbättringsarbete. Skolresultat - Det är inte acceptabelt att elever lämnar skolan utan de kunskaper som krävs för godkänt här varierar andelen kraftigt mellan kommunerna. - De stora skillnaderna finns dock inte mellan kommuner utan mellan och inom skolor. Personalkontinuitet inom hemtjänsten - Det är inte godtagbart med ett stort antal olika hemtjänstpersonal per äldre dagens skillnader visar att det finns utrymme för stora förbättringar.

35 Kommuner och landsting är de viktigaste aktörerna för att utveckla en likvärdig välfärd Kommunernas och landstingens egen styrning har störst betydelse för att skapa likvärdig välfärd. Utnyttja jämförelser av resultat och kvalitet för att analysera brister. Information och medborgardialog om resultat och kvalitet. Initiera utvecklings- och förbättringsarbete utifrån jämförelserna.

36 Staten har ansvar för att skapa likvärdiga förutsättningar Skapa likvärdiga förutsättningar mellan kommuner resp. landsting. Välja styrmedel som skapar en rimlig balans mellan nationell likvärdighet och kommunal självstyrelse. Minska detaljregleringen Lägstanivåer kan vara acceptabla om det finns ett starkt behov men måste användas med urskillning. Mjuk styrning kan skapa drivkrafter för utveckling - men förutsätter samverkan och rimlig omfattning. Bättre samråd mellan olika politiska nivåer, regeringen/kommunnivå.

37 Vad bör SKL göra? Förslag till strategi SKL bör i sin intressebevakning verka för en mer nyanserad syn på skillnader att staten använder styrmedel som inte begränsar handlingsutrymmet att forum etableras för samråd med regeringen SKL bör stödja medlemmarnas arbete med mätningar och jämförelser för att förbättra resultat och kvalitet medborgardialog om resultat och kvalitet och behovet av förbättringar SKL bör ta initiativ till medlemsdiskussioner om överenskommelser eller rekommendationer om gemensam praxis när det gäller erbjudanden, avgifter och tillgänglighet. utvecklingsprojekt för att förbättra nivåer när det gäller tillgänglighet, resultat och kvalitet Behov av diskussioner inför 2015 års kongress om SKL:s roll!

38 Förslag på prioriterade frågor 2015 som har bäring på socialtjänst Funktionsnedsattas delaktighet i arbetslivet 50 procent av medlemmarna har beslutat om åtgärder eller riktlinjer för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommuner eller landsting. (2015) Medlemmarna har tagit del av framgångsrika exempel på hur funktionsnedsattas delaktighet i arbetslivet kan stärkas och exemplen uppfattas av politiker och ledande tjänstemän som användbara i utvecklingen av det egna arbetet. (2015) Andelen kommuner som har beslutat att erbjuda alla elever ur målgruppen en plan för vad de ska göra efter avslutad gymnasieutbildning har ökat med 20 procent. (2015) 38

39 Utvecklad barn- och ungdomsvård Vid utgången av 2016 ska 75 % av SoL-placerade barn och unga vara läkarundersökta och 90 % av LVU placerade barn och unga ( läkarundersökning ska inte göras om det är uppenbart obehövligt, t ex om en läkarundersökning nyligen gjorts) 75 procent av kommunerna kan år 2016 i lokal/regional regi eller med stöd av ett nationellt framtaget introduktionsprogram erbjuda noggrann introduktion och uppföljning vid nyanställning (Enligt SKL:s rapport 2013 anser 93% att det är viktigt, 23 % av kommunerna kunde erbjuda det i hög grad) 75 procent av kommunerna kan år 2016 med stöd av ett nationellt ledarutvecklingsprogram erbjuda detta till arbetsledare inom myndighetsutövningen i social barn-och ungdomsvård ( Enligt SKL:s rapport 2013 ansåg ca 60 % av kommunernas chefer att ett ledarutvecklingsprogram var viktigt att erbjuda, endast 32 % kunde erbjuda det i hög grad) Vid utgången av 2016 har antalet kommuner ökat från 186 till 225 kommuner, med färre än 550 barn 0-18 år per heltidstjänst. 39

40 Digitalisering för smartare välfärd SKL och regeringen har en överenskommelse om fleråriga satsningar med statligt stöd om minst en miljard kronor för införande av digitala välfärdstjänster inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad. (2015) Merparten av kommunerna upplever nytta med det upphandlingsstöd som SKL erbjuder i form av kravspecifikationer för it-stöd inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad. (2015) Två tredjedelar av kommunerna använder den gemensamma e- tjänsten för ekonomiskt bistånd. (2015) 40

41 vård med stöd av digitala tjänster Antalet kommuner som erbjuder e-tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2015) Antalet äldre och personer med funktionsnedsättning som har tillgång till e-tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2016) 70 % av kommunerna har infört väl fungerande digitala trygghetslarm. (2016) 41

42 Överenskommelser 2015 Kunskap till praktik avslutas Mest sjuka äldre avslutas Psykiatri föreslås fortsätta i liknande form Evidens baserad praktik Minskade anslag! 500 mkr äldre-satsning Inriktning hemtjänst,rehabilitering, teknik kvalitetsregister mot förändringsarbete Föräldrastöd/missbruk 42

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén i socialt barnavårdsarbete Framför allt

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN Konkreta förslag för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården Det är kommunerna som via den sociala barn- och

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet Bred delaktighet, samarbete och samråd Förändrade förutsättningar 2014 sökte 7049 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl. Prognos för 2016 27 000 ensamkommande. 2014

Läs mer

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29 Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Uppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom den sociala barn- och

Uppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom den sociala barn- och 2016-03-14 Dnr 9.2-1939/2016 1(6) Regler och behörighet Therese Falén therese.falen@socialstyrelsen.se Uppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Regional och lokal nivå SKL:s förslag SKL:s aktivitet Pågående arbete regionalt Nya förslag regionalt Uppdraget SKL ska verka för att ge kommunerna

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Handlingsplan för stärkt kvalité gällande myndighetsarbetet inom socialförvaltningens barn- och ungdomsavdelningar

Handlingsplan för stärkt kvalité gällande myndighetsarbetet inom socialförvaltningens barn- och ungdomsavdelningar SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christine Dahlén 2015-04-07 SCN-2015-0081 Johan Hillman Socialnämnden Handlingsplan för stärkt kvalité gällande myndighetsarbetet inom socialförvaltningens

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Regionalt styrdokument för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2017

Regionalt styrdokument för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2017 Fastställd 2017-01-20 Regionalt styrdokument för samverkan mellan Kalmar läns kommuners socialtjänst 2017 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

För barnen, ungdomarna, familjerna och framtidens skull

För barnen, ungdomarna, familjerna och framtidens skull För barnen, ungdomarna, familjerna och framtidens skull 14 oktober 2014 Läns- och regionförbunden 2014-10-29 Åsa Furén-Thulin Karin Lindström 1 Problemen inom den sociala barn- och ungdomsvården är inget

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN AV SOCIALTJÄNSTEN Slutbetänkande av Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten (SOU 2007:82)

SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN AV SOCIALTJÄNSTEN Slutbetänkande av Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten (SOU 2007:82) Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/kjell Rautio 2008-02-25 Direkttel: 08-782 991 74 E-post: kjell.rautio@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012 2012-03-28 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förstärkt tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i Sundbybergs stad enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer