För att få en uppfattning om hur lantbrukare ser på energireglerna genomfördes telefonintervjuer med 45 lantbrukare och fem revisorer.

Transkript

1 Rapport Energiregler lantbruk utvärdering, uppföljning och rekommendationer Sammanfattning Reglerna om förnybar el, sparsamt körsätt och energiplanering för lantbruk började alla gälla 1 jan 2012 och har nu funnits i ca 1,5 år. En del av reglerna har genomförandetider på 3-4 år och behöver alltså inte uppfyllas ännu. För att få en uppfattning om hur lantbrukare ser på energireglerna genomfördes telefonintervjuer med 45 lantbrukare och fem revisorer. Resultat från intervjuer med lantbrukare Förnybar el: 73 % var positiva till regeln, och 58 % har förnybar el idag Sparsamt körsätt: 75 % var positiva till regeln och 33 % har gått kurs i sparsamt körsätt Energiplanering (18 lantbrukare): 83 % var positiva till regeln och 11 % har gjort energiplanering. Intervjuerna med revisorerna bekräftar i stort sett resultatet från intervjuerna med lantbrukarna. Flera revisorer menar att reglerna var betydligt mera ifrågasatta under det första året efter införandet. Även om de allra flesta tycker att det är bra att KRAV har energiregler, så är det ändå en ganska stor minoritet (ca 25 %) som är kritiska. Alla de argument emot reglerna om förnybar el och krav på kurs i sparsamt körsätt, som KRAV fått redan tidigare från upprörda lantbrukare, kommer fram i intervjuerna. På frågan om lantbrukarna tror att energireglerna stärker KRAV-märket, är många tveksamma eftersom de inte tror att konsumenterna känner till dem. Det finns inga påtagliga praktiska hinder för lantbrukarna att uppfylla reglerna. Det allra flesta elbolag kan erbjuda grön el till ett marginellt högre pris, det finns subventionerade kurser i sparsamt körsätt i hela landet, och genom Greppa Näringen finns möjlighet att få hjälp med energiplaneringen, antingen gratis genom grupprådgivning eller genom individuell rådgivning för 1000 kr. Slutsatser och rekommendationer Energireglerna bör finnas kvar i oförändrad form. Merparten av lantbrukarna tycker att reglerna är bra, och tendensen är att allt fler accepterar dem. Det är viktigt för lantbrukarnas motivation att KRAV står upp för energireglerna, och satsar på att marknadsföra dem som ett betydelsefullt mervärde. För att öka motivationen hos den enskilda lantbrukaren är revisorerna den bästa kanalen. Det finns utförlig information på KRAVs hemsida, men ingen av lantbrukarna kände till den, och endast en av revisorerna hade kunskap om innehållet. Jag rekommenderar att KRAV gör ett tryckt informationsblad som revisorerna kan ta med sig vid gårdsbesök och ge till lantbrukarna när det finns behov av motivation. Det ska visa vad det finns att vinna i form mindre miljöpåverkan och, när det gäller energieffektivisering, också vad man kan tjäna på det som lantbrukare. RÅDBERG KONSULT Kungsgatan 16, SE UPPSALA - Tel E-POST: eva-lena@radberg-konsult.se - WEBBPLATS:

2 Bakgrund Reglerna om förnybar el, sparsamt körsätt och energiplanering för lantbruk började alla gälla 1 jan 2012 och har nu funnits i ca 1,5 år. En del av reglerna har genomförandetider på 3-4 år och behöver alltså inte uppfyllas ännu. Reglerna om förnybar el och sparsamt körsätt har fått kritik från en del lantbrukare. Kritiken gällande regeln om sparsamt körsätt handlar om att lantbrukarna tycker att de redan kör energisnålt, en del menar att de inte har tid att gå kurser, att kursen inte ger någon minskad bränsleanvändning och att den totala regelbördan redan är stor och att det här inte har med ekologiskt att göra. Kritiken gällande regeln om förnybar el handlar om att det blir en fördyrning, att man inte kan lita på att det är bättre för miljön, att det är en irrelevant regel för ekologisk odling, att det innebär mer dokumentation och att det slår fel mot företag där jordbruket endast står för en liten del av elanvändningen. Med anledning av de synpunkter som man fått på energireglerna har KRAV beslutat att undersöka hur lantbrukare ser på reglerna och hur långt man kommit i genomförandet i praktiken. Utredningen ingår i en översyn av de allmänna reglerna (kap.1-3 i KRAVs regler 2013). Uppdrag Utredningen ska ge bakgrundsinformation till reglerna och ta in synpunkter från lantbrukare på hur reglerna fungerar och upplevs. Utifrån detta ska utredningen ge rekommendationer och tips på hur reglerna kan utvecklas och vilken information som bör kommuniceras till lantbrukarna för att motivera dem i energiomställningsarbetet. Metod För att ge en bild av i vilken mån reglerna uppfylls redan idag, och vilken inställning lantbrukare har till de nya reglerna på energiområdet har 45 lantbrukare och fem revisorer intervjuats per telefon under juli-augusti Lantbrukarna valdes från utdrag ur KRAVs databas. Dels från en lista med 100 djurhållare med mer än 100 djur, och dels från en slumpvis lista med 100 namn. Listorna har betats av uppifrån. Lantbrukare som inte svarade på första uppringningen lämnades utanför. Endast två lantbrukare avböjde intervjun. Intervjufrågorna finns i Bilaga 1. Förnybar el Regeln lyder: Förnybar el Du ska i ditt företag eller verksamhet använda el som till 100 procent kommer från förnybara energikällor. KRAV rekommenderar el som är miljömärkt, eller motsvarnade. Undantag från denna regel kan beviljas om du är låst av ett flerårigt elavtal. Undantaget gäller inte efter Elanvändning som du inte råder över, t.ex. vid inköp av tjänster, räknas inte som din och behöver inte komma från förnybara energikällor. Bakgrund - Argument för regeln Elens ursprung Den svenska elproduktionen kommer huvudsakligen från vatten- eller kärnkraft, men eftersom vi har en gemensam nordisk elmarknad ingår även kolkraft från Danmark i den nordiska elmixen(se diagram längre fram). Förnybart består huvudsakligen av vattenkraft, men en mindre del vindkraft ingår också. Produktionen av vindkraft har ökat stadigt under de senaste fem åren, mellan 2011 och

3 fördubblades den. Trots det utgör den bara 4 % av den totala elproduktionen och 8 % av den förnybara. Bioenergi från kraftvärmeverk särredovisas inte tydligt, utan ingår i värmekraft som totalt utgör 10 % (2012). Om man ser till statistik från tidigare år (2009) har biobränsle utgjort ca hälften av värmekraften. Solel har en minimal andel och syns inte i statistiken. (Se tabell) Olika energikällor - El producerad i Sverige (kwh) kwh vatten ,7 46% % vind 3,5 2% 7,2 4% kärn 58 40% 61,5 38% värmekraft 16,8 12% 15,5 10% totalt % 162,2 100% Källa: Svensk Energi AB Sedan 2006 finns en lag som ger elkonsumenter rätt till information om elens ursprung och om miljöpåverkan. Elens ursprung ska redovisas på elfakturorna, och i information från elleverantörerna. Syftet är att öka intresset hos konsumenterna för förnybar el, och i förlängningen öka efterfrågan. Produktionsspecifik el Det har sedan länge varit möjlighet att teckna avtal om produktionsspecifik el, dvs. el från vatten, vind, sol och även specifikt från kärnkraft, hos olika elleverantörer. Från december 2010 finns en lag om ursprungsgarantier, som ska garantera att inte mer produktionsspecifik el, t.ex. vindel, säljs än vad som producerats. Enligt lagen har elproducenter rätt att få ursprungsgarantier utfärdade per megawattimme producerad el av aktuellt slag. Elleverantörer kan köpa in ursprungsgarantier från elproducenter, om de inte själva har producerat elen. I samma takt som produktionsspecifik el säljs, annulleras ursprungsgarantierna. Syftet med hela systemet är att ge konsumenter möjlighet att öka trycket på elbolaget att ställa om till förnybara energikällor. Energimyndigheten svarar för tillsynen. De allra flesta elleverantörer, möjligen alla, kan erbjuda produktionsspecifik el från förnybara källor. Vissa leverantörer har dessutom valt att profilera sig genom att enbart sälja el från förnybara källor. Avtal om enbart förnybar el ger oftast ett pris som är 1-2 öre högre per kwh, men det finns även leverantörer som erbjuder avtal till oförändrat pris. Se Bilaga 2. De kunder som inte tecknar avtal om produktionsspecifik el eller väljer elhandelsföretag som garanterar ett specifikt produktionsslag, får automatiskt den så kallade residualmixen eller restelmixen. Den består till betydligt högre grad av el från kärnkraft eller fossila källor, än den totala nordiska elmixen. Andelen förnybart i restelmixen ligger på mellan 20-30%, medan andelen i hela produktionen är över 60 %, se diagram från

4 Resultat från intervjuer med lantbrukare Av 45 intervjuade lantbrukare hade 26 (58 %) avtal om el från enbart förnyelsebara källor. Av dessa hade 15 (33 %) haft sådana avtal redan innan det blev en KRAV-regel. Ytterligare 7 hade bundna avtal, och var väl medvetna om att de ska begära avtal med 100 % förnybar el vid nytecknande. Detta innebär att 73 % uppfyller KRAVs regler. Övriga (10 st.) visste om regeln men hade inte kommit sig för eller var oklara över tolkningen något avseende och två lantbrukare kände överhuvudtaget inte till regeln. Totalt är 73 % positiva till regeln, av dess är det en stor andel som tycker att regeln är självklar och ett viktigt steg i rätt riktning. Bland de 27 % som av olika skäl inte uppfyller regeln är 42 % ändå positiva till den. Bland de som är negativa är det vanligaste skälet att man tycker att det blir fler och fler detaljregler, som inte är så väsentliga och som man ska hålla reda på. Några tycker att KRAV inte ska lägga sig i och komma med nya regler som ökar kostnaderna, samtidigt som lönsamheten blir sämre. Bland de som är negativa till regeln finns de som ifrågasätter om avtal om grön el verkligen påverkar elproduktionen. De menar att vi knappast kan bygga ut mer vattenkraft, att vindkraftsutbyggnaden har sina begränsningar och problem, och att vi i Sverige ändå inte använder el som är producerad med fossila bränslen. Om fler vill ha förnybar el, blir det bara mer kärnkraftsel i den ospecifika restelmixen till dem som inte gjort ett aktivt val, menar de. Förnybar el Antal Andel Positiva* Andel Har idag 100% förnybar el 26 58% 24 92% Har bundet avtal 7 16% 4 57% Har inte blivit av (ännu) 3 7% 2 67% Kände inte till regeln 2 4% 1 50% Övriga 5 11% 1 20% Osäkra på typ av el-avtal 2 4% 1 50% Totalt % 33 73% Hade avtal om grön el innan KRAV-regeln 15 33% Uppfyller inte KRAVs regel 12 27% Uppfyller KRAVs regel 33 73% *Antal positiva till KRAVs regel inom respektive grupp i vänsterkolumnen. Lantbrukarna tillfrågades också om de tror att konsumenterna förväntar sig att KRAVprodukter är producerade med förnybar el. Ungefär hälften ansåg att det är viktigt, eller kanske kan vara viktigt, för konsumenter och flera av dessa påpekade att KRAV-måste informera om regeln för att den ska ge något mervärde. En fjärdedel trodde att konsumenterna inte är så medvetna att de tänker på det överhuvudtaget, eller att de inte bryr sig om det. Resterande fjärdedel visste inte eller hade ingen åsikt. Resultat från intervjuer med revisorer När de fem revisorerna ombads göra en spontan bedömning av hur många som har avtal för 100 % förnybar el, ligger samtligas uppskattningar i intervallet %. På frågan om lantbrukarnas inställning till regeln så svarar fyra av fem att de allra flesta accepterar den. Den mest negativa bedömningen är att det är ungefär lika många som tycker det är okej, som de som tycker det är dumt. Från alla revisorer kommer kommentaren att det var mer protester under första året, men att nu har de flesta accepterat regeln. En av revisorerna säger att de lantbrukare som använder mycket lite el i sin produktion tycker att det är ovidkommande. 4

5 Diskussion Från några lantbrukare har frågan kommit upp om hur man ska tolka regeln när de själva producerar el och levererar överskott till nätet, men behöver köpa el under lågproduktion. Det kan också gälla de som har andelar i vindkraftverk. Jag menar att dessa gör en betydligt större miljöinsats än de som bara har avtal om förnybart. När det gäller hur man bättre ska motivera de lantbrukare som är negativt inställda till regeln, så är det viktiga att kunna påvisa att avtal om förnybar el verkligen påverkar utvecklingen. Där kan det finnas vissa problem med att se att ett avtal om 100 % vattenkraft verkligen ger någon effekt, om vi inte ska bygga ut fler älvar. Men det finns över nedlagda små kraftverk i Sverige, så kanske man kan öka trycket på att ta dessa i drift. Jag har inte gått djupare in i frågan. Slutsats och rekommendationer En övervägande andel av lantbrukarna är klart positiva till regeln, och hälften tycker att den också är viktig i förhållande till konsument. En samstämmig åsikt bland intervjuade revisorer är att de flesta lantbrukare, även de som från början varit negativa, nu accepterar regeln. Min slutsats är att regeln bör finnas kvar i oförändrad form och att KRAV bör framhålla regeln i sin marknadsföring av KRAV-märket, tillsammans med andra regler som ger klimatfördelar. I speciella fall med lantbrukare som producerar egen el, bör det finnas utrymme för rimliga tolkningar. Sparsamt körsätt Regeln lyder: Sparsamt körsätt Du ska ha en plan för att alla förare av transport- eller arbetsfordon som är permanent verksamma i företaget, utbildas i sparsamt körsätt. Utbildningen ska ge en kompetensnivå i sparsamt körsätt som motsvarar körskolornas förarutbildning. Alla förare i KRAV-anslutna verksamheter ska vara utbildade senast Vid tillfälliga arbetstoppar kan extrapersonal utan utbildning i sparsamt körsätt användas. Bakgrund - Argument för regeln Begreppet sparsam körning eller sparsamt körsätt inom lantbruk började bli allmänt känt under Efter en trög start verkar det har tagit fart under de senaste åren, och min bedömning är att det nu finns kurser över hela landet. Hushållningssällskapen eller LRFkonsult är ofta arrangörer, men det finns också många exempel på att lokalföreningar inom LRF eller Ekologiska lantbrukarna har tagit initiativ till en kurs. I allmänhet anordnas kurser med ekonomiskt bidrag från Landsbygdsprogrammet, och kurskostnaden ligger då ofta under 500 kr per deltagare för en heldagskurs. Kurser har också ordnats utan bidrag, och kursavgifter på kr har då förekommit. Nuvarande programperiod för Landsbygdsprogrammet löper ut detta år (2013). Det nya programmet är ännu inte utarbetat och budgetramarna inte heller klara. Att budgeten minskar i förhållande till innevarande period tycks klart, men enligt en handläggare på Länsstyrelsen i Uppsala är bedömningen att det även fortsättningsvis kommer att finnas medel till kompetensutveckling. Enligt information på KRAVs hemsida räknas alla utbildningskoncept som finns tillgängliga inom lantbruk som giltiga. I de flesta kurser som ordnas ingår både teori och praktiska 5

6 övningar där man mäter bränsleåtgången före och efter åtgärder för att minska förbrukningen. Från KRAVs sida finns det inget krav på utbildningens längd eller att det ska ingå praktiska moment. Det finns idéer hos en del arrangörer om att erbjuda kortare kurser med enbart teori, för att förenkla för lantbrukare att uppfylla regeln. Gemensamt för de flesta kurser är följande innehåll i stora drag: Service och underhåll Rätt däcktryck vid olika typer av arbete Dimensionering av traktor/redskap Planering av fältarbete (olika körlinjer) Jordberarbetningsmetoder och bearbetningsdjup Körteknik Resultat från kurser i sparsam körning (exempel) Uppgifterna om hur mycket man kan spara genom att ta hänsyn till alla faktorer som påverkar bränsleförbrukningen varierar från 5-50 %, men vanligen räknar man med 10-20% i genomsnitt. Samtidigt sparar man också tid vilket illustreras i diagrammet ovan. Hur mycket diesel som förbrukas per hektar skiljer sig naturligtvis mycket mellan olika gårdar. Om man räknar att medelförbrukningen på en gård med enbart växtodling är 65 l/ha och år (Edström, 2005), innebär det att man på en gård med 100 ha kan tjäna mellan kr/år. I en kartläggning av 22 gårdar med djurproduktion var medelvärdet 84 l diesel/ha enbart i växtodlingen (Neuman, 2009). En motsvarande sänkning av förbrukningen där ger då en besparing på mellan kr per år (se tabell). Det är uppenbart att det finns mycket pengar att spara på medelstora och större gårdar, medan det för en deltidsjordbrukare med 10 ha knappast lönar sig att gå en kurs i sparsam körning. Från 2015 kommer skattereduktionen för bränsle i jordbruket att ändras och återbetalningsbeloppet att minska från 1700 till 900 kr/m 3, vilket gör det än mer lönsamt att sänka förbrukningen (se tabell). Dessutom kan man antagligen räkna med att dieselpriset fortsätter att öka, vilket jag inte tagit med i tabellen nedan. 6

7 Sänkning av kostnaden för diesel i växtodling, beräknat på 100 ha Olika Liter Diesel Kostnad Sparar Diesel uppgifter Sänkning av diesel/ kr/liter kr kr/år kr/liter om dieselförbrukning förbrukning år Kostnad kr Sparar kr/år Växtodling 1 Sparar 10% , , Växtodling 1 Sparar 20% , , Växtodling 2 Sparar 10% , , Växtodling 2 Sparar 20% , , Växtodling 1 - Dieselförbrukning medeltal 65 l/ha enligt, Edström et al, 2005 Växtodling 2 - Dieselförbrukning medeltal 22 djurgårdar 84 l/ha, enligt Neuman, 2009 Resultat från intervjuer med lantbrukare Av samtliga intervjuade lantbrukare hade en tredjedel redan gått kurs i sparsamt körsätt, och ytterligare drygt 20 % hade konkreta planer på att gå kursen under hösten. Samtliga lantbrukare kände till regeln, och 76 % var positiva till att den finns med i KRAV-regler. Två lantbrukare var mycket starkt negativa till regeln, och menar att det är förmynderi. Bland de som gått kurs var det två som inte tyckte att det gav något. Ungefär 40 % tror att regeln ökar KRAV-märkets mervärde hos konsumenterna, men många påpekar att det förutsätter att KRAV marknadsför eller informerar om energireglerna. Övriga tvivlar på att regeln har betydelse eller menar att det konsumenten bryr sig om är själva odlingen och djurhållningen, inte energiförbrukningen. Sparsamt körsätt Antal Andel Positiva Andel Har gått kurs 15 33% 13 87% Planerar att gå kurs under hösten 10 22% % Vet att det finns kurser, räknar med att gå senast % 6 86% Har inte brytt sig ännu, inte hunnit, förträngt mm 11 24% 5 45% Kände inte till regeln 0 0% 0 0% Vill absolut inte gå kurs 2 4% 0 0% Totalt % 34 76% Resultat från intervjuer med revisorer Revisorernas bedömning om hur lantbrukarna uppfattar regeln skiljer sig mycket. Två upplever att regeln uppfattas enbart positivt av lantbrukarna, att de flesta redan gått kursen och att dessa i allmänhet tycker att det var bra. Tre upplever att det fortfarande finns många som i frågasätter regeln. Två av dem säger att väldigt få har gått kursen i deras område. Endast en av revisorerna känner till vilken information som finns på KRAVs hemsida. Diskussion Kunskapen om regel är i undersökningen 100 % hos de lantbrukare som intervjuats, och det upplevs inte som ett problem att hitta kurser i sparsam körning. Bland en del av de som är negativa finns en bild av att kurserna enbart handlar om själva körsättet. Det uppfattar jag som ett övergående problem, allt eftersom fler har gått kurs så sprider sig kunskapen om vad kurserna ger. Viktigare är då att kurserna verkligen är bra och kursledarna kunniga. Här tror 7

8 jag att det finns en risk med kurser som enbart är teoretiska. Ett viktigt pedagogiskt moment är att mäta bränsleförbrukningen före och efter, och sedan räkna på vad det kan ge under ett år. De som är negativt inställda till att det är för mycket detaljregler, eller som menar att KRAV inte ska lägga sig i själva företagandet är troligen svåra att påverka. Det finns dock flera som är negativa till att det är en regel, men som samtidigt är positiva till att gå kursen. Slutsats och rekommendationer Regeln är införd, och det stora flertalet uppfyller den redan eller är i färd med att göra det. Att i det läget göra ändringar tror jag skulle vara förödande. Däremot är det viktigt att KRAV fortsätter att informera konsumenter om att klimatanpassningen av reglerna fortgår, och föra ut energireglerna till konsument. En kanal till information som jag tycker man ska använda mera är certifieringsbolagens revisorer. Genom att tillhandahålla bra information till revisorerna, har de lättare att motivera lantbrukarna. Informationen om Sparsam körning på KRAVs hemsida bör förbättras. Det finns gott om information om resultatet från olika kurser, och beräkningar på hur mycket man sparar efter instruktioner. Jag tycker också att man bör ta bort hänvisningen till STR:s EcoDriving för lastmaskiner och TYAs Sparsam körning arbetsmaskin från hemsidan. Så vitt jag förstår är de inte anpassade till lantbruk. Energiplanering I KRAVs regler 2013 Bakgrund - Argument för regeln För att spara energi, eller använda energin mer effektivt, bör man först veta hur mycket man gör av med och på vad. Genom att göra en kartläggning av energiförbrukningen får man en överblick över sin förbrukning, och var de effektivaste åtgärderna ska sättas in. I planeringen av åtgärder ligger också att se vad som är möjligt och vilka åtgärder som lönar sig bäst. Det finns undersökningar som visar att variationen i energiförbrukning mellan olika lantbruk med samma driftsinriktning är mycket stor. I en undersökning av 45 gårdar med mjölkproduktion var skillnaden i energiförbrukning så stor som från 0,099 till 0,333 kwh/liter mjölk. Även inom samma typ av produktionssystem var skillnaden stor. Bara det borgar för att man kan göra mycket för att spara energi. Energiförbrukning för mjölkproduktion enligt Neuman m fl (2009). 8

9 Inom andra produktionsinriktningar kan skillnaden i energiförbrukning vara ändå större (Neuman m.fl. 2009, Hörndahl, 2008), se tabell nedan. Uppgifterna avser konventionell produktion. Tillgång till energirådgivning. Det finns två möjligheter för lantbrukare att få subventionerad energirådgivning: antingen genom Greppa Näringen eller genom att söka bidrag från Energimyndigheten. Greppa Näringen Greppa Näringens rådgivningsmodul Energikollen finns anpassad för olika produktionsinriktningar, och har som bas gruppträffar/grupprådgivning. Deltagarna får i hemuppgift att göra en energikartläggning, och åtgärder diskuteras på den andra gruppträffen. För de som har djur finns även möjlighet till individuella rådgivarbesök med energikartläggning och åtgärdsplan, dvs. det överensstämmer väl med kraven i KRAVsregler. Nyckeltal tas fram som motsvarar de i KRAVs regler, enligt de hjälpmedel som finns för rådgivningen. Medan övrig rådgivning är kostnadsfri, kostar den individuella energirådgivningen 1000 kr. Greppa Näringen har en generell storleksgräns som kan variera mellan län, men där riktvärdet är att lantbrukaren ska bruka minst 50 ha eller ha minst 25 djurenheter, alternativt odla specialgrödor. Gränsen ligger alltså betydligt lägre än den i KRAVs regler som är 100 djureneheter eller kwh. Greppa Näringens rådgivning i sin fulla omfattning fungerar i södra och mellersta Sverige upp till och med Dalarnas och Gävleborgs län. För de lantbrukare som vill använda Greppas energikoll i dessa områden krävs att man tar del av vissa basmoduler först (startbesök med växtnäringsbalans, 2 dagars grundkurs inom två år). Sedan hösten 2012 har Greppa Näringen utvidgat sitt område till att även omfatta de fyra nordligaste länen, men då endast med rådgivningspaketet Energikollen. Greppas energirådgivning är alltså tillgänglig för alla KRAV-lantbrukare som har krav på energiplanering. Energimyndigheten Energimyndigheten ger stöd till energirådgivning i form av en energikartläggningscheck på högst kr. För att vara berättigad att söka skall en lantbrukare ha minst 100 djurenheter eller förbruka minst kwh/år, dvs. samma gräns som i KRAVs regler. Stödet täcker 50 % av kostnaden för kartläggning och framtagning av en effektiviserings plan, och inbegriper även kostnaden för lantbrukarens eget arbete. Energirådgivare hjälper i allmänhet till med att söka stödet, även om kostnaden för denna arbetstid inte är stödberättigad. 9

10 Enligt en uppskattning av en energirådgivare brukar nettokostnader som lantbrukaren får betala (som inte täcks av stödet) bli ungefär 5000 kr. En fördel jämfört med att använda Greppas rådgivning är att antalet timmar inte är lika begränsade. Enligt Greppas normer ingår högst 12 rådgivningstimmar i energikollen. Med energikartläggningscheck finns dessutom finns möjlighet att ta in andra experter, t.ex. elektriker för vissa mätningar. Systemet med energikartläggningscheckar har funnits några år, och stöd kan sökas t.o.m Om det blir någon förlängning framgår inte. Under åren har ca 600 företag fått bidraget beviljat, men endast en mindre del har gått till lantbruk. Total har 67 lantbruk beviljats checkar under dessa tre år. Hushållningssällskapen och LRF-konsult har energirådgivare i hela landet, även om de kan få resa långt i norra Sverige. I södra Sverige och ända upp till Dalarna och Gästrikland finns ytterligare tre rådgivningsföretag att välja emellan. Samtliga arbetar med Greppa Näringen. Resultat från intervjuer med lantbrukare Av samtliga intervjuade lantbrukare var det 18 som hade mer än 100 djurenheter, och som därför omfattas av kravet på energiplanering. Av dessa hade 12 mjölkproduktion, 4 hade äggproduktion, en slaktsvins- och en köttproduktion. De allra flesta kände väl till regeln, men bara två hade genomfört kartläggning och effektiviseringsplan. För dessa två verkade inte energirådgivningen ha inneburit någon genomgripande förändring i driften, även om den ena tyckte det var bra. Ytterligare 5 hade energiplanering inplanerad, alla genom Greppa Näringen. De som var medvetna om regeln och är inställda på att det ska göras, vet eller har en idé om vart de ska vända sig. Många har kontakt med rådgivare ändå, och många är med i Greppa Näringen. Arla uppmuntrar Energikollen aktivt under 2013, vilket två mjölkproducenter nämnde. Totalt sett var nästan alla (83%) positiva till KRAV- reglerna på detta område. Det var bara två som var klart negativa till reglerna och det var med argumentet att KRAV inte ska hålla på med energi. Båda dessa var trots det positiva till energiplanering i sig. Generellt sett finns ett stort intresse av att spara energi, och flera som var negativa till kravet på grön el eftersom det ökar kostnaderna, var positiva till energiplanering eftersom det minskar kostnaderna. Däremot finns det en viss osäkerhet om vad energikartläggning innebär, och några är rädda för att det ska krävas mycket extra dokumentation. Några menar att de visserligen kunde göra energikollen ändå, men att det ibland behövs en extra knuff för att det ska bli av. Energiplanering Antal Andel Positiva Andel Har gjort 2 11% 1 6% Har konkreta planer, "till hösten" 5 28% 4 22% Medveten, kommer att göra 9 50% 8 44% Kände inte till regeln 1 6% 1 6% Oklart 1 6% 1 6% Totalt - berörs av regeln % 15 83% 10

11 Resultat från intervjuer med revisorer En av revisorerna upplever att det finns mycket frågetecken kring denna regel, och att lantbrukarna uppfattar att det krävs mycket dokumentation som blir/kan bli betungande. Övriga menar att regeln tas emot positivt överlag. Tre säger att väldigt få har gjort energiplaneringen, en att ca 40 % redan gjort det, och en revisor har inte så stora gårdar att det är aktuellt. Bland de lantbrukare som gjort energikollen upplever revisorerna att det inte gett så mycket konkret, flera nämner att lantbrukarna har fått en rapport som de inte förstått eller inte tagit till sig. Endast en revisor känner till informationen på KRAVs hemsida, och brukar hänvisa till den. Diskussion Regeln berör i praktiken större djurgårdar. Gårdar med enbart växtodling som kan ha energiförbrukning över kwh/år, är i storleksordningen ha. Troligen finns ingen sådan KRAV-certifierad gård utan djurhållning. De flesta av dessa djurgårdar är med i Greppa Näringen och har därför lätt tillgång till Energikollen. För större gårdar finns fördelar med Energikartläggningscheckar, men detta känner de flesta inte till. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det trots att det gått mer än 18 månader sedan regeln infördes, endast är två av de intervjuade lantbrukarna som har gjort, eller ens påbörjat energiplanering. Medvetenheten om att regeln finns är dock stor, och ingen av de intervjuade har en direkt negativ inställning till att göra energiplaneringen, så det finns ändå ingen anledning att oroa sig. De två lantbrukare som är negativa till regeln är det av principiella skäl, de anser att KRAV inte ska ha regler om energi, och är antagligen svåra att påverka då de samtidigt ändå är positiva till att göra energiplaneringen. Slutsats och rekommendationer Eftersom det stora flertalet är positiva till regeln, finns det inte några skäl att göra några ändringar. Revisorerna borde kunna ge bättre information om vilka olika möjligheter det finns till rådgivning, och vad de innebär. KRAV behöver marknadsföra klimatarbetet mera, det är en förutsättning för att de nya reglerna ska ge KRAV-produkterna ytterligare mervärde. Referenser Rapporter: Edström, M. et al, 2005 Jordbrukssektorns energianvändning, JTI Neuman, L., 2009, Kartläggning av energianvändning på lantbruk 2008, LRF Konsult Neuman, L. och Hörndahl, T., 2012 Energiförbrukning i jordbrukets driftsbyggnader, SLU Personliga meddelanden: David Hårsmar, Energirådgivare, Hushållningssällskapet Sjuhärad Elin Helgsten, Handläggare Kompetensutveckling, Länsstyrelsen i Uppsala län 11

12 Energiregler utvärdering, uppföljning och rekommendationer Bilaga 1 Intervjufrågor Basfakta alla lantbrukare: Areal, inriktning på produktionen, antal djurenheter/ energiförbrukning? Förnybar el 45 lantbrukare Köper du 100% förnybar el idag? Om Ja: Vad innebär det kostnadsmässigt? Vad tycker du om regeln? Om nej: Vad skulle en övergång till avtal om förnybar energi innebära kostnadsmässigt för dig? Vad tycker du om regeln? Oavsett Ja/Nej: Tror att konsumenter förväntar sig eller tycker att KRAV-märkta produkter borde vara producerade med förnybar el? 5 revisorer Hur upplevs regeln av lantbrukarna? Hur stor andel köper redan förnybar el, enligt din bedömning? Sparsamt körsätt 45 lantbrukare Har du gått kurs i sparsamt körsätt? Har andra på gården också gått kursen? Om Ja: Har du haft nytta av kursen? (Vem anordnade? Hur lång? Praktiska övningar? Vad kostade den?) Vad tycker du om regeln? Ser du någon nytta i att alla förare på KRAV anslutna gårdar ska vara utbildade? Om Nej: Har du planerat att göra det (tagit kontakt)? Vart vänder du dig för att hitta en kurs? Vad tycker du om regeln? Ser du någon nytta i att alla förare på KRAV anslutna gårdar ska vara utbildade? Allmän fråga: Tror du att reglerna tillför KRAV-märkta produkter något mervärde? 5 revisorer Hur upplevs regeln av lantbrukarna? Hur stor andel har redan gått kurs, enligt din bedömning? Ser du någon nytta i att alla förare på KRAV anslutna gårdar ska vara utbildade? 12

13 Energiplanering 15 lantbrukare Har du gjort energikartläggning, energieffektiviseringsplan och tagit fram nyckeltal? Om Ja: Hur gjordes det? (hjälp från rådgivare/konsult eller liknande?) Har det inneburit någon konkret förändring? Skulle KRAV kunna underlätta på något sätt? Vad anser du om regeln? Om Nej: Har du planerat att göra det (tagit kontakt)? Var vänder du dig för att få hjälp? Skulle KRAV kunna underlätta på något sätt? Vad anser du om regeln? 5 revisorer. Hur upplevs reglerna av lantbrukarna? Hur stor andel har redan gjort kartläggning, energieffektivisering och tagit fram nyckeltal, enligt din bedömning? Om de har gjort det; Har den inneburit någon konkret förändring? Skulle KRAV kunna underlätta på något sätt? 13

14 Bilaga 2 Prisjämförelse - tillägg för 100% förnybar el Fast pris ettårsavtal Elpris (öre/kwh) Elpris (öre/kwh) Elpris (öre/kwh) Pristillägg Pristillägg Elmix Vattenel Vindel Vindel Bra Miljöval Vattenfall 90,25 90,25 92,15 1,9 Fortum 89,58 Framgår ej E.ON 90,25 90,25 92,75 2,5 Bixia (enbart förnybar) 90,5 Tälje energi (enbart förnybar) 87,64 87,64 89,16 1,52 Mälarenergi 88,5 Framgår ej Elverket 1,5 Dlalakraft 87,75 1,75 2,00 Göteborgs Energi 2,5 1,88 Gotlands Energi/GEAB 88,38 89,01 1,5 Luleå Energi 1,2 GodEl (enbart förnybar) 82,11 Jämtkraft 90,9 90,9 90,9 0 1,80 "Elmix" avser ospecificerad energikälla Priserna har hämtats från hemsidan hos respektive elbolag 14