Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

Transkript

1 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet Inspektionsrapport 2009:7 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet December 2009

2 Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: STA /08 Omslagsbilder, ovan från vänster: Leif Milling NordicPhotos, Tomas Oneborg /SvD/SCANPIX, Patrick Persson /SCANPIX och Denny Lorentzen. Grafisk design: Alenäs Grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2009

3 innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte med inspektionen Inspektionens genomförande Inspektionsgruppens deltagare TRAFIKPOLISEN ÖVER TID POLISMYNDIGHETERNAS MÅL INOM TRAFIKSÄKERHETSARBETET Styrning och mål med trafiksäkerhetsarbetet Enhetlig verksamhet ur ett nationellt perspektiv... 9 Kontroll av trafik LEDNING OCH STYRNING I FÖRHÅLLANDE TILL ANSVAR OCH ROLLER POLISENS TILLÄMPNING AV METODEN FÖR PLANERING OCH UPPFÖLJNING ENLIGT PUM Myndigheterna INVIT INSATS MOT VANEFÖRBRYTARE I TRAFIKEN RÄTTsSÄKERHET I TRAFIKSÄKERHETSARBETET Vägning av tunga fordon Kör- och vilotider Utredningsarbetet Utredningsstöd i form av DurTvå Åklagarens roll Brottsoffer TBL Polisens värdegrund SAMVERKAN Samverkan intern Samverkan externt Förebyggande verksamhet REKRYTERING OCH UTBILDNING Polishögskolan och polisutbildningarna Polismyndigheterna Behov av utbildning inom trafikpolisen är stort UTRUSTNING Fordon Annan utrustning ss. Mätinstrument POLISaspiraNTENS FÖRMÅGA ATT FRAMFÖRA SITT TJÄNSTEFORDON EFTER SIN TEORETISKA UTBILDNING

4 innehåll 1 Sammanfattning Ett effektivt och brottsförebyggande trafiksäkerhetsarbete kräver att Polisen i samverkan med andra aktörer inom detta område skapar en samsyn för att nå de nationella målen. I detta ligger ett stort ansvar för Polisen att planlägga, genomföra och följa upp verksamheten. Polisen har långtgående möjlighet och skyldighet att agera inom trafiksäkerhetsområdet. En ökad trygghet i trafiken skapar ökad trygghet i samhället. Ett övergripande mål är att minska antalet trafikolyckor med omkomna och personskador. Rikspolisstyrelsens inspektioner inom trafiksäkerhetsområdet Rikspolisstyrelsen ska verka för att Polisens arbete sker på ett likvärdigt och enhetligt sätt inom trafiksäkerhetsområdet. Rikspolisstyrelsen har därför beslutat att inspektera polismyndigheternas handläggning och arbete med trafiksäkerhetsfrågor. Inspektionen är en planerad inspektion enligt verksamhetsplanen. Denna inspektionsrapport bygger på besök vid tre polismyndigheter: Polismyndigheten i Örebro län, Polismyndigheten i Västernorrlands län samt Polismyndigheten i Stockholms län (Roslagens polismästardistrikt). Förutsättningar för ett väl fungerande trafiksäkerhetsarbete Inspektionsgruppen har funnit att följande förutsättningar är avgörande för ett väl fungerande trafiksäkerhetsarbete: u Tydlig prioritering av trafiksäkerhetsverksamhet i verksamhets- och handlingsplan u Tydlig ledning och styrning u Resurssäkrad verksamhet u Underrättelsebaserad verksamhet enligt Polisens underrättelsemodell (PUM) u Kompetenssäkrad verksamhet u Utvecklad och dokumenterad samverkan Dokumentet Rikspolischefens inriktning 2008 pekar på vikten av ett strategiskt arbetssätt i trafikverksamheten. Arbetet för säkrare trafik ska utvecklas och bidra till att antalet skadade och döda i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst ska delta i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska ske vid rätt plats, vid rätt tidpunkt och med rätt resurs. Vid möten med förare av motorfordon ska utandningsprov tas. Prioriteringar inom trafikverksamheten I respektive myndighets verksamhetsplan framgår vilka prioriteringar man gjort inom trafikverksamheten. Styrningsprocessen omfattar emellertid också andra viktiga delar såsom uppföljning, utvärdering och återkoppling. I dessa avseenden har inspektionsgruppen iakttagit brister. En tydlig prioritering i verksamhetsoch handlingsplan är således inte nog, processen måste fullföljas. Ledning och styrning Respektive länspolismästare är ytterst ansvarig för polismyndighetens verksamhet och resultat. I och med den nationella strategin 2007 utvidgades chefsansvaret för genomförandet av trafiksäkerhetsarbetet i polismyndigheterna. Ansvaret innebär bl.a. att säkerställa att insatserna på trafikområdet är en del av polisens övriga brottsbekämpning. Det är viktigt att myndighetsledningen och de chefer som ansvarar för trafikverksamheten har samma uppfattning om hur ansvarsfrågorna har fördelats. En annan förutsättning för tydlig ledning och styrning är att ansvariga trafikchefer ges möjlighet att agera i operativa beslutsforum, exempelvis Operativa ledningsgruppen (OLG). Resurssäkrad verksamhet Trafiksäkerhetsområdet är ett viktigt område, där kraften ska läggas på att minska antalet döda och skadade i trafiken. Det förekommer ibland att trafikresurser används till annan verksamhet, ofta ordningshållande sådan. Det innebär att specialutbildad polispersonal inte alltid arbetar inom det här prioriterade området. Särskilt under sommarperioden är det vanligt med förflyttning av trafikpoliser, under en period då vägtrafiken är intensiv. För att komma till rätta med detta krävs en tydlig ledning och styrning av resurserna. Underrättelsebaserad verksamhet enligt PUM Av Rikspolisstyrelsens nationella handlingsplan 2007 framgår det att Polisens trafiksäkerhetsarbete ska vara planlagt enligt den metod som är fastställd genom 4 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

5 sammanfattning PUM. PUM gäller alltså också för trafiksäkerhetsarbetet, men för närvarande saknas viktiga moment för att den ska anses vara genomförd. Nuvarande verksamhet inom trafiksäkerhetsområdet saknar anpassning till PUM och kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Detta är otillfredsställande och polismyndigheterna borde vidta åtgärder för att genomföra planläggning av trafiksäkerhetsarbetet enligt PUM-modellen. En av de komponenter som saknas är operativa underrättelser inom området trafiksäkerhet. Sådana underrättelser är grunden för planering av arbetet enligt PUM, och polismyndigheterna borde därför skapa rutiner för att säkerställa att operativa underrättelser upprättas. Inspektionsgruppen har också konstaterat att det inom trafiksäkerhetsområdet föreligger brister i införandet av PUM som en modell för ledning och styrning. Ett trafiksäkerhetsarbete som präglas av aktiv ledning och styrning utifrån ett PUM-perspektiv är en stark framgångsfaktor för att bekämpa och förebygga andra brott, t.ex. mängdbrott. I ett helhetsperspektiv är trafiksäkerhetsområdet en del av myndigheternas arbete för att förebygga brott, och det bör därför vara väl förankrat och integrerat i myndigheternas verksamhet. Inspektionsgruppens uppfattning är att kriminalunderrättelsetjänsten måste engageras och få ett större ansvar för att göra trafiksäkerhetsområdet till en del av KUT-verksamhetens arbetsområden. Nollvisionen som mål för trafiksäkerhetsarbetet måste bli tydligare. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige, vilket har fastställts genom ett beslut i riksdagen. Beslutet har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Även internationellt har Nollvisionen fått genomslag. Nollvisionen slår fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Förra året, 2008, omkom människor i trafikolyckor i de 27 EU-länderna. Polisen har ett stort ansvar att i samverkan med berörda aktörer inom trafiksäkerhetsområdet, planera och genomföra sin verksamhet utifrån den metod som är fastställd genom PUM. För att genomföra PUM och dess intentioner måste polismyndigheterna planera på ett helt annat sätt i verksamhetsplanen för 2010 och vidta nödvändiga förändringar i verksamheten. Kompetenssäkrad verksamhet Inom trafiksäkerhetsområdet finns det behov av specialistutbildade poliser. I utbildningsbudgeten måste tillräckliga resurser avsättas för utbildning inom trafiksäkerhetsområdet. Detta påverkar även rekryteringen till trafiksäkerhetsområdet. Om möjligheten till kompetensutveckling minskar, minskar intresset för att söka sig till trafikavdelningarna eller trafikenheterna. För att bibehålla och utveckla nuvarande trafiksäkerhetsarbete krävs en prioritering av utbildning och övrig kompetensutveckling. Utvecklad och dokumenterad samverkan Samverkan med framför allt externa aktörer inom trafiksäkerhetsområdet saknar till vissa delar en dokumenterad överenskommelse. Dokumentationen är särskilt viktig inför uppföljningen av de åtgärder som aktörerna ska samverka om. Här behövs tydliga rutiner, tydlig ansvarsfördelning och tydliga avtal. Uppgift från Europeiska transportsäkerhetsrådet Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 5

6 2 Inledning Bakgrund Grunden för trafiksäkerhetsarbetet är i huvudsak de riktlinjer och prioriteringar som riksdag och regering fastställer. Rikspolisstyrelsen har utifrån dessa mål utformat en nationell handlingsplan för Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng. Handlingsplanen ska fungera som ett verktyg för Polisen att på ett samordnat sätt utföra verksamhet inom trafiksäkerhetsområdet. Polisens trafiksäkerhetsarbete ska vara planlagt enligt den metodik som är fastställd i PUM. Det operativa polisarbetet ska planläggas, dokumenteras och följas upp genom IT-stödet Verktyg för planlagt operativt polisarbete (VPOP). Rikspolisstyrelsen ska verka för att Polisens arbete sker på ett likvärdigt och enhetligt sätt inom trafiksäkerhetsområdet. Rikspolisstyrelsen har därför beslutat att inspektera polismyndigheternas handläggning och arbete med trafiksäkerhetsfrågor. Inspektionen är en planerad inspektion enligt verksamhetsplanen. Syfte med inspektionen Syftet med inspektionen är att granska polismyndigheternas arbete inom trafiksäkerhetsområdet och att det bedrivs enligt Polisens nationella mål och årliga verksamhetsplan. I samband med granskningen har Rikspolisstyrelsen ansett det som angeläget att belysa följande områden: u att Polisen arbetar rättsenligt u att polisarbetet håller hög kvalitet, särskilt inom frågor som rör den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet u att polisverksamheten bedrivs enligt de prioriteringar och riktlinjer som riksdag och regering har beslutat Enligt Rikspolisstyrelsens direktiv syftade inspektionen till att granska: u hur trafikpolisverksamheten organiseras u hur polismyndigheterna har hanterat införandet av Polisens underrättelsemodell i sitt trafiksäkerhetsarbete u hur polismyndigheternas trafikavdelningar eller trafikenheter samverkar internt och externt u hur polismyndigheterna hanterar och prioriterar utbildning och utrustningsfrågor inom trafiksäkerhetsområdet u i vilken omfattning polisutbildningen lägger en tillräcklig grund för trafiksäkerhetsarbetet Inspektionens genomförande Inspektionen har genomförts genom besök på tre polismyndigheter. Dessa har varit Polismyndigheten i Örebro län, Polismyndigheten i Västernorrlands län samt Polismyndigheten i Stockholms län (Roslagens polismästardistrikt). I samband med besöken på de olika polismyndigheterna har inspektionsgruppen även träffat representanter från externa samverkanspartners som Vägverket och Bilbesiktningen. Inför besöken har inspektionsgruppen skickat ut de frågor som Rikspolisstyrelsen och inspektionsgruppen ansett vara angelägna att belysa. Efter varje besök har först en muntlig redogörelse för inspektionsgruppens intryck lämnats till polisledningen i samband med att besöket avslutas. Varje polismyndighet har även getts möjligheten att faktagranska inspektionsgruppens anteckningar. Inspektionsgruppens deltagare Inspektionsgruppen har utgjorts av länspolismästare Stephen Jerand, inspektionsledare, som har biträtts av inspektör Gunnar Bjelke Dahlen, båda från Polismyndigheten i Jämtlands län, poliskommissarie Sture Strand, Polismyndigheten i Norrbotten och myndighetsjurist Stefan Martinengo, sekreterare, Polismyndigheten i Uppsala län. Rikspolisstyrelsens nationella handlingsplan för 2007 avseende Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng (dnr: POA /07) 6 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

7 3 Trafikpolisen över tid Hur har trafikpolisens roll förändrats över tid? Är trafikpolisen rustad för att möta den utveckling som skett av vägtrafiken, med allt fler fordon, allt bättre vägar, och allt högre hastigheter? Generella organisationsförändringar inom Polisen Den 1 juli 1964 bildades Rikspolisstyrelsen. Året därpå, 1965, förstatligades och omorganiserades Polisen. Målet var en större enhetlighet av polisorganisationen och en höjning av den materiella standarden. Tidigare hade en begränsad statspolis funnits för speciella uppgifter såsom säkerhetstjänst, trafikövervakning samt förstärkning. Vid förstatligandet blev antalet polisdistrikt 119 (med 528 polisstationer), från att tidigare varit 554 (med 989 polisstationer). Numera finns det 21 polismyndigheter. Förändringar inom trafikpolisverksamheten Under åren har trafikpolisverksamheten i polismyndigheterna hanterats olika med varierande resultat. Vid förstatligandet 1965 blev statspolisavdelningarna omdöpta till länstrafikgrupper (LTG) under länspolischefen. De större polisdistrikten hade kvar sin trafiksektion (TS). I de mindre polisdistrikten fanns det s.k. trafikgrupper (TG) som bestod av ordningspoliser ofta utan besiktningsmannautbildning. LTG arbetade ute efter de större vägarna, landsvägarna och TS och TG arbetade i och strax utanför tätorterna. LTG samarbetade ofta med TS och TG vid t.ex. hastighetskontroller. LTG var en resurs för länens polisdistrikt. Personalen inom LTG och TS hade bilbesiktningsmannautbildning och hade i princip likartad utrustning. LTG fanns vid 35 olika platser. Vid dessa grupper tjänstgjorde polismän som ansetts särskilt lämpade för trafikövervakning och som var behöriga att förrätta flygande inspektion av motorfordon. De skulle i första hand sköta den löpande trafikövervakningen på de mest trafikerade vägarna, och på vägar där övervakningen krävde särskild utrustning eller specialutbildad personal. Om en polisman vid LTG upptäckte något som krävde polisåtgärd var polismannen skyldig att ingripa, även om saken föll utanför ordinarie arbetsuppgifter. LTG skulle även delta i de trafikrazzior som anordnades. Vid patrullering skulle LTG utöva tillsyn över trafiklederna och trafiksäkerhetsanordningarnas beskaffenhet och tillstånd. LTG skulle i största möjliga utsträckning ägna sig åt yttre övervakning, men i arbetsuppgifterna ingick också att verkställa utredningar av enklare typ i samband med själva händelsen. LTG och TS slogs omkring år 1990 ihop till dagens trafikpolis. Den forna statspolisen benämns således numera Trafikpolisen, och beroende på polismyndighet kan trafikpolisen sortera under trafikgrupp, trafikavdelningar, trafiksektionen eller trafikenheten. En del polismyndigheter har lagt ut trafikpolisverksamheten i närpolisområdena. Förändringar i trafiken Under åren från 1965 fram till nuvarande tidsepok, har utvecklingen av samhällets infrastruktur gällande vägtrafiken varit expansiv. Vägnäten har blivit bättre och säkrare, vilket även medfört att hastigheterna ökat. Biltillverkarna har också lyckats bygga säkrare bilar och utvecklingen av olika säkerhetssystem pågår alltjämt. År 2006 i januari fanns fordon i trafik. I januari 2009 hade denna siffra ökat till fordon i trafik. Volymen av gods- och persontransporter på väg har ökat radikalt under nämnd tidsperiod. De största orsakerna till dödsfall inom trafiken är dels hastighetsöverträdelser, dels alkoholpåverkan/påverkan av droger. Dödade + motorfordon Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 7

8 trafikpolisen över tid Utvecklingen av säkra fordon och ett säkrare vägnät, innebär också en risk för att hastigheterna drivs upp, att trafikanterna överskattar sin egen förmåga och litar till en säker infrastruktur. Här har Polisen en viktig roll i samverkan med andra aktörer inom området. Detta för att säkerställa en god balans mellan en säker infrastruktur och trafikanternas utveckling av ett gott trafikantskap. Det övergripande målet är att minska antalet döda och skadade i trafiken. En berättigad fråga är om Polisens insatser över tid, motsvarat den enorma utveckling som skett inom vägtrafiken. 8 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

9 4 Polismyndigheternas mål inom trafiksäkerhetsarbetet Styrning och mål med trafiksäkerhetsarbetet Den 15 mars 2007 fastställde Rikspolisstyrelsen en nationell handlingsplan som omfattar Polisens arbete med trafiksäkerhet i väg och terräng. Mål enligt den strategiska inriktningen: u Från trafikövervakning till trafiksäkerhetsarbete u Likvärdig verksamhet i hela landet u Insatser på trafikområdet ska vara en del av Polisens brottsbekämpning i övrigt Mål enligt prioriteringar: u Sänka medelhastigheten på olyckdrabbade vägar u Aktivt verka för att minska antalet påverkade fordonsförare u Verka för att skyddsutrustning används u Motverka aggressiv körning Särskilda åtaganden: u Kontroll av fordons skick u Tillsyn av farligt gods u Kontroll av kör- och vilotid u Dieseloljakontroll Övergripande effektmål: u Ökad trygghet i samhället genom ökad trygghet i trafiken u Minskat antal trafikolyckor med personskador och dödade u Ökad regelefterlevnad m.m. Vem gör vad? I den nationella handlingsplanen från 2007 står det klart och tydligt vem som ska göra vad i trafiksäkerhetsarbetet. Poliser i yttre tjänst ansvarar för de prioriterade områdena: u Hastighet u Nykterhet u Skyddsutrustning Personal med specialkompetens inom trafikområdet, (bilinspektörer och poliser), ansvarar för att genomföra särskilda åtaganden i trafiksäkerhetsarbetet: u Kontroll av fordons skick u Kontroll av kör- och vilotid u Tillsyn av farligt gods samt det prioriterade området aggressiv körning Vid inspektionen framkom det att den nationella handlingsplanen visserligen är införd i de inspekterade polismyndigheterna men att den inte tillämpas i alla avseenden. Dessutom måste polispersonal med trafikutbildning ibland utföra andra angelägna arbetsuppgifter än trafiksäkerhetsarbete. De kvantitativa mål som har ställts upp för polisverksamheten har inte tagits fram enligt PUM-modellen. Inspektionsgruppen anser att kvantitativa mål inte får utgöra ett hinder mot att arbeta problemorienterat och underrättelsestyrt. Polispersonal med specialistkompetens inom trafiksäkerhetsområdet måste ha utrymme för att arbeta med detta. Med hänsyn till PUM, den nationella handlingsplanen och Nollvisionen, borde det vara väsentligt att så långt som möjligt ha personal med specialutbildning kvar inom de områden som har prioriterats. En tydlig ledning och styrning från myndighetsledningen är således viktig. Enhetlig verksamhet ur ett nationellt perspektiv Våren 2007 genomfördes en konferens med de personer som var ansvariga för att den nationella handlingsplanen infördes vid alla polismyndigheter i landet. Vid denna konferens diskuterade man bl.a. att införa riktlinjer för att hastighetsöverträdelser skulle rapporteras redan från och med sex kilometers överträdelse av gällande hastighet. Enligt en vetenskaplig undersökning kan upp till 150 människoliv räddas årligen om hastighetsreglerna följs. En sänkning av medelhastigheten med 1 km/tim räddar ca 30 liv. Inspektionsgruppen kan konstatera att det fortfarande återstår mycket arbete innan handlingsplanen tillämpas fullt ut inom de tre utvalda polismyndigheternas trafiksäkerhetsarbete. Exempel på detta är att rapportgränsen för hastighetsöverträdelse från den sjätte kilometern inte efterlevs till fullo. Det kan nämnas att vid en inspekterad myndighet låg rapporterade Vägverkets publikation 2008:5, analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 9

10 Polismyndigheternas mål inom trafiksäkerhetsarbetet överträdelser i segmentet 6 till 9 kilometer på 22 procent av det totala antalet hastighetsöverträdelser som trafikenheten rapporterade. Vid en jämförelse med hur många rapporterade överträdelser närpolisområdena hade, framkom att ett närpolisområde endast hade rapporterat 6 procent av sina hastighetsöverträdelser från det aktuella segmentet. Ett annat exempel är att man vid vägning av fordon inte rapporterar överlast förrän bruttovikten överskridits med mer än 5 procent. Problemet med att vägkroppen slits ner för varje extra ton som lastas på fordonen är väl känt. En bil med 4 tons överlast (64 ton) är procent mer nedbrytande för vägkroppen än en lagligt lastad bil (60 ton). Detta innebär att på en vägsträcka om tio mil ökar underhållskostnaden med 7,5 miljoner kronor. Dessutom påverkas trafiksäkerheten när ett fordon är överlastat. En nationellt enhetlig tillämpning av lagstiftningen förutsätter en enhetlig tillämpning av rapporteringsgränserna. Kontroll av trafik Alla poliser i yttre tjänst har ett ansvar när det gäller hastighetskontroller, kontroll av skyddsutrustning och kontroll av nykterhet. Det är inom dessa tre områden som huvuddelen av trafiksäkerhetsarbetet ska utföras. Det går att höja kvaliteten avsevärt på dessa kontroller när det gäller var och när kontrollerna utförs. Underlag för var kontrollerna ska sättas in kan hämtas från STRADA, NTF, Vägverket, KUT och naturligtvis erfarenhet. Viktigt vid trafikstoppen är att man gör en noggrann kontroll av föraren och övriga personer när det finns förutsättningar för detta samt av fordonet och eventuellt gods i det. För att ett så gott resultat som möjligt ska uppnås vid nykterhetskontroller bör dessa förläggas t.ex. till ställen där det finns tillgång till alkoholhaltiga drycker. Kontrollerna ska göras vid olika tidpunkter under dygnet för att upptäcktsrisken ska öka. Regelbundna kontroller av fordon och förare i vägtrafikregistret på fordon ska göras. Utländska förare och fordon ska kontrolleras i Schengen information system (SIS). Det är också viktigt att utföra kontroller under den mest trafiktäta tiden samt på trafiken som går till och från arbetsplatserna på morgon och kväll. Det är laserinstrumentet som ger det främsta resultatet vid hastighetsövervakning. Alla poliser i yttre tjänst ska ha utbildning på laserinstrumentet för att kunna medverka i det viktiga trafiksäkerhetsarbetet, där målet är att minska medelhastigheten samt minska antalet döda och skadade. Genomsnittshastighetsmätaren, instrumentet polis-pilot, är ett utmärkt komplement, men de som har utbildats på den måste få använda den regelbundet för att få erfarenhet och kunna arbeta på ett trafiksäkert och rättssäkert sätt. Eftersom det ofta handlar om höga hastigheter och snabbt beslutsfattande måste den som kör och sköter mätningen dels vara väl förtrogen med mätinstrumentet och mätmetoden, dels vara en duktig bilförare. Det är alltså viktigt att rätt personer utbildas och använder detta instrument. För att kunna nå målen som beskrivs i den nationella handlingsplanen, d.v.s. sänkt medelhastighet och färre antal dödade och skadade i trafiken, måste arbetet ske i samverkan med andra myndigheter. Detsamma gäller kontrollerna av användande av skyddsutrustning i fordon. De kontroller som utförs av polispersonal, t.ex. hastighetskontroller, måste involvera personal från andra enheter än dem som huvudsakligen utför trafiksäkerhetsarbete. Ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet är ett åliggande för samtliga poliser och inte bara för de anställda vid en trafikavdelning/trafikenhet. För att målen ska uppnås när det gäller t.ex. hastighetskontroller måste antalet kontroller som utförs av polispersonal utanför trafikavdelningarna/ enheterna öka betydligt. När det gäller nykterhetskontroller utförs det ett stort antal alkoholutandningsprov inom alla de tre inspekterade myndigheterna vilket gör att det kvantitativa målet uppnås. Inspektionsgruppen kan här konstatera att utfallet av positiva utandningsprov vid vissa myndigheter varit relativt högt. Detta visar att kontrollerna föregås av strategiska överväganden, och förläggs till platser där nykterhetskontroll är nödvändig. Som påpekats, är också medverkan från alla enheter viktig för ett bra resultat. Uppgiften kommer från Vägverket Swedish traffic accident data acquisition 10 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

11 Polismyndigheternas mål inom trafiksäkerhetsarbetet Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 11

12 5 Ledning och styrning i förhållande till ansvar och roller Av Rikspolisstyrelsens senaste nationella handlingsplan angående Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng framgår följande. Länspolismästaren är ytterst ansvarig för en polismyndighets verksamhet och resultat och ansvarar även för beslut i strategiska frågor på myndighetsnivå. Chefsansvaret för genomförandet av trafiksäkerhetsarbetet i polismyndigheterna vidgades i och med den nationella strategin Chefernas ansvar är att omsätta den strategiska inriktningen i planlagd operativ verksamhet och att utvärdera polismyndighetens resultat. Polismyndigheternas verksamhetsplaner beskriver hur trafiksäkerhetsområdet ska planeras, genomföras och följas upp. Vid samtliga myndighetsbesök har inspektionsgruppen särskilt försökt utröna hur ansvarsfrågorna fördelats i myndigheterna. Till detta kommer även frågan om vilket mandat och vilka befogenheter som trafikpolischeferna egentligen har. Alla poliser i yttre tjänst ska delta Enligt den nationella strategin ska alla poliser i den yttre uniformerade tjänsten delta i trafiksäkerhetsarbetet. De ansvarar för att genomföra detta arbete när det gäller de prioriterade områdena enligt gällande handlingsplan. Personal med specialkompetens inom trafikområdet ansvarar för att genomföra särskilda åtaganden i trafiksäkerhetsarbetet samt delar av det prioriterade området med aggressiv körning enligt gällande handlingsplan. Organisation, ansvarsfördelning och status Trafikpolisens organisation varierar i de inspekterade myndigheterna. I någon myndighet har trafikpolisen avdelningsstatus, i en annan enhetsstatus. Trafikpolischeferna och länspolismästarna, alternativt polismästarna, vid de besökta myndigheterna hade inte i alla delar samma uppfattning om hur ansvarsfrågorna fördelades inom trafikområdet. Om en trafikpolischef ska kunna ta ansvar för trafikområdet, måste han eller hon kunna delta i myndighetens operativa beslutsforum. Det förefaller då naturligt att trafikpolischefen har en plats i Operativa ledningsgruppen (OLG). Detta är enligt inspektionsgruppen helt i linje med införandet av PUM. Trafikpolischefen måste ha ett tydligt mandat från myndighetsledningen. Om trafikpolischefen har mandat att medverka på den operativa beslutsnivån, påverkar det myndighetens helhetsuppdrag att verka inom trafiksäkerhetsområdet och det borgar för att trafiksäkerhetsarbetet inte får stå tillbaka för andra angelägna arbetsuppgifter, annat än när det är nödvändigt. Dessutom har trafikpolisen specialkompetens, som kan tas tillvara även inom andra områden än trafik. Ett deltagande i OLG medför alltså klara samordningsvinster och en helhetssyn på hur myndighetens samlade resurser används. Inte i någon av de besökta myndigheterna var trafikpolischefen närvarande i något beslutsforum. I samband med det avslutande mötet med ledningen för polismyndigheten i Örebro län och Roslagens polismästardistrikt beslutades emellertid omedelbart att trafikpolischefen skulle ingå i OLG. Inspektionsgruppen noterar att personalen anser att trafikpolisverksamheten har en lägre status än vissa andra polisiära arbetsområden. Trafikpolisverksamheten tenderar att hamna lite vid sidan av kärnverksamheten. Av den nationella handlingsplanen och dokumentet Rikspolischefens inriktning 2008 framgår att alla poliser i yttre tjänst ska delta i trafiksäkerhetsarbetet. Det finns, med vissa undantag, en skillnad mellan myndigheternas verksamhetsplaner inom trafiksäkerhetsområdet och den verksamhet som bedrivs i praktiken. Akuta händelser innebär ofta att man får ändra planerna. Alla har ansvar för trafiksäkerhetsarbetet Inspektionsgruppens uppfattning är att genomförandet av trafiksäkerhetsarbetet enligt Rikspolisstyrelsens (RPS) nationella handlingsplan, inte ska vara exklusivt för den yttre uniformerade tjänsten. Enligt handlingsplanen ansvarar poliser i yttre tjänst för att genomföra trafiksäkerhetsarbetet när det gäller de prioriterade områdena. Inspektionsgruppen anser emellertid att handlingsplanen tydligt uttrycker att all polispersonal ska delta i detta arbete. Myndigheterna bör därför vidta åtgärder för att planera trafiksäkerhetsarbetet i enlighet med riktlinjerna i den nationella handlingsplanen. Se under avsnitt 4 12 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

13 Ledning och styrning i förhållande till ansvar och roller Kompetens och utrustning Förmågan att hantera trafiksäkerhetsområdet är en av många baskompetenser som en polis ska ha, oavsett organisatorisk tillhörighet. Det finns ett arbetsledaransvar för att säkerställa kompetens och ansvara för att resurserna används på avsett sätt. Icke uniformerad polis ska också ha tillgång till sållningsinstrument, rätt utrustade tjänstefordon m.m. för att kunna utföra fordonskontroller. Det är viktigt att all polispersonal har kompetens att utfärda ordningsförlägganden. Inspektionsgruppen anser dessutom att alla poliser bör och ska kunna rapportera trafikförseelser. Ett prioriterat område i handlingsplanen är aggressiv körning, något som orsakar många allvarliga olyckor. Av erfarenhet vet man att det är det lättare att beivra aggressiv körning i de fall Polisen uppträder i civila fordon. Det innebär att poliser som färdas i sådana har goda möjligheter ingripa mot just aggressiv körning. Trafikpolischeferna ska ingå i OLG Inspektionsgruppens bestämda uppfattning är att trafikpolischeferna ska ingå i polismyndigheternas OLG. Detta är en framgångsfaktor för polismyndigheterna dels för att uppfylla de nationella målen, dels för att införa PUM i trafikpolisverksamheten. För att kunna arbeta enligt PUM krävs underrättelsematerial inför strategiska beslut. Inom trafikområdet saknas emellertid operativa underrättelser. Vanligen är det OLG som beställer sådana, och om trafikpolischefen inte deltar i OLG finns det en risk för att trafikområdet inte samordnas med andra polisiära aktiviteter. Dessutom kan följden bli att trafikpolisens kompetens inte tas tillvara inom andra områden än enbart trafik. Uppföljning Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att en av de viktigaste förutsättningarna för en väl fungerande styrning är att skapa en röd tråd i sammanhanget. Begrepp som vision och verksamhetsidé är grunden. I detta sammanhang är chefernas roll på alla nivåer viktig om man ska lyckas hålla den röda tråden från Rikspolisstyrelsens nationella handlingsplan till lokala verksamhetsplaner och handlingsplaner. Uppföljning, utvärdering och återkoppling måste finnas som en självklar del av styrningen. Inspektionsgruppen delar ESV:s uppfattning till fullo. Inspektionsgruppen konstaterade vid myndighetsbesöken att utfallet av verksamheten inom trafikområdet är skiftande. Detta kan mätas genom t.ex. statistik över utfärdade ordningsbotsförelägganden. En aktiv uppföljning i dialog med de aktuella personalgrupperna borgar för en större förståelse för denna arbetsmetod, som även har ett starkt brottsförebyggande inslag. En aktiv ledning och styrning är att rekommendera. Inspektionsgruppen anser att det är viktigt att länspolismästarna följer upp i vilken utsträckning all yttre personal deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Här är det viktigt att polismyndigheten har en kommunikationsplan för att säkerställa att all yttre personal får den information som behövs för genomförandet. Styrdokument För att säkerställa en effektiv och rättsenlig verksamhet anser inspektionsgruppen att polismyndigheterna kontinuerligt bör se över och vid behov revidera sina arbetsordningar och delegationsordningar. Inom trafiksäkerhetsområdet sker en ständig utveckling av lagar och förordningar. Det är också viktigt att en delegation sker till lägsta möjliga nivå i syfte att ha en effektiv verksamhet. Vem har huvudansvaret för trafiksäkerhetsområdet? Det måste vara tydligt vem i myndigheten som har huvudansvaret för trafiksäkerhetsområdet. Inspektionsgruppens uppfattning är att ansvarsförhållandena är oklara i detta avseende. Det är inspektionsgruppens uppfattning att RPS ska ha fortsatt huvudansvar för att samla polismyndigheternas trafikpolischefer. En fortsatt utveckling och samordning av trafiksäkerhetsarbetet över hela landet kräver samverkan mellan RPS, polismyndigheterna och externa samverkanspartners. Inspektionsgruppen vill här peka på att Vägverket är en av de viktigaste externa samverkansaktörerna. ESV Nytt nr Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 13

14 6 Polisens tillämpning av metoden för planering och uppföljning enligt PUM Inspektionsgruppen har vid myndighetsbesöken särskilt beaktat hur införandet av PUM hanterats inom trafiksäkerhetsområdet. Syftet med PUM är att Polisens aktiviteter mot brott, ordningsstörningar och otrygghet ska ha rätt utformning, komma vid rätt tidpunkt och sättas in med rätt resurs. Modellen har tre delprocesser: u ledning och styrning u KUT u planlagd operativ verksamhet Underrättelseledd polisverksamhet kan således beskrivas som en modell för ledning och styrning av all planlagd operativ polisverksamhet där beslut om inriktning, prioritering och genomförande baseras på underrättelser och annan relevant kunskap. Det rör sig alltså inte om en organisationsform, och är heller inte synonymt med KUT. I PUM avses med begreppet underrättelse bearbetad och analyserad information, avsedd att utgöra underlag för beslut och åtgärder. I den underrättelseledda polisverksamheten inom trafiksäkerhetsområdet, är samverkan med andra aktörer inom trafiksäkerhetsområdet avgörande. Att tillsammans genomföra olika åtgärder, baserade på kunskaper, är särskilt viktigt för att göra trafikanterna medvetna om risker och om gällande regelverk. För att både genomförande och uppföljning ska fungera så väl som möjligt, måste all samverkan dokumenteras och delges all personal. Tillämpningen av PUM vid myndigheterna Inspektionsgruppen konstaterade vid myndighetsbesöken att trafikpolischeferna inte deltar i något beslutsforum av övergripande operativ karaktär. Detta berörs även under avsnittet Ledning och styrning i förhållande till ansvar och roller. Ledning och styrning är som nämnts en av tre avgörande faktorer i PUM. Inspektionsgruppen anser att ledning och styrning är den mest avgörande framgångsfaktorn för att lyckas med genomförandet av PUM. Inom trafiksäkerhetsområdet finns brister i införandet av PUM som modell för ledning och styrning utifrån ett underrättelselett perspektiv. Samband mellan KUT och trafiksäkerhetsområdet saknas. Detta gäller både den utredande verksamheten och den operativa verksamheten. Inspektionsgruppen konstaterar vid kontakterna med trafikpolischeferna och KUT-ansvariga att det inte förekommer några operativa underrättelser inom detta område. Sånär som på något undantag hade de nämnda aktörerna inte heller beställt några underrättelser ur ett trafikperspektiv. Inspektionsgruppen konstaterar att metoden för att lämna KUT-information till trafikpolisen håller olika kvalitet i de olika myndigheterna. Tillämpningen av PUM Inspektionsgruppen konstaterar att trafikpolisverksamheten inte bedrivs enligt PUM och att det här finns en mycket stor utvecklingspotential. Under inspektionen har det framkommit stora skillnader mellan polismyndigheterna när det gäller att engagera trafikpolisen i myndighetens totala brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet. Det är även oklart vem som ansvarar för införandet av PUM vid respektive myndighet. Vid två av myndigheterna framstår det som oklart om det finns en ansvarig utpekad samt vilket mandat den befattningshavaren i sådant fall har. En utpekad införandeansvarig samt ett klart uppdrag och mandat är avgörande för ett bra resultat. Införandet av PUM och uppföljningen av verksamheten är en process som myndighetsledningen måste ha kontroll över. Samarbetet med KUT Polismyndigheternas KUT måste på ett mer aktivt sätt engageras i trafikverksamheten och förse trafikpolisen med material som möjliggör ett underrättelsestyrt arbete. Som framgår av avsnitt 5 föreslår inspektionsgruppen att trafikpolischeferna ska ingå i myndigheternas OLG. KUT-cheferna finns i detta viktiga forum och det förefaller logiskt att även trafikpolischeferna finns där. Inspektionsgruppen har tidigare 14 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

15 Polisens tillämpning av metoden för planering och uppföljning enligt PUM (avsnitt 5) redogjort för fördelarna med att använda trafikpolisens kompetens och förmåga även inom andra verksamhetsområden i myndigheterna. Inspektionsgruppen anser att det är viktigt att skapa informationsrutiner utöver Intrapolis. Vid kontakten med KUT-ansvariga hänvisas ofta till att KUT-informationen finns på Intrapolis. Polispersonalen kan således själv inhämta informationen. Inspektionsgruppen anser dock att detta inte är tillräckligt. Det mänskliga mötet kan nämligen aldrig ersättas helt av IT-teknik. Mänsklig kommunikation eller ett möte ger större förutsättningar för förståelse. Det skapar en bra arena för informationsutbyte och kontaktskapande, och dessutom större förståelse för PUM-processen. Kunskap är i många fall en avgörande framgångsfaktor vid ingripanden och i synnerhet vid fordonskontroller. Inspektionsgruppen anser att det är viktigt att framför allt poliser i yttre tjänst får så fullgod information som är tänkbar utifrån det informationsflöde som KUT hanterar. Trafikpolisarbetet är en traditionell arbetsuppgift där fordonskontroller får ske rutinmässigt. Det innebär att poliser upptäcker och beivrar många brott som uppdagas genom rutinmässiga fordonskontroller. Förutom att finna påverkade förare, anträffas gods som kan misstänkas vara någon avhänt genom brott, vapen och andra farliga föremål beslagtas m.m. Detta innebär att fordonskontroller kan vara en riskfylld arbetsuppgift. Polismännen saknar ofta kunskap om personen/personerna i fordonet. Det finns alltid en risk att föraren är påverkad av droger, saknar körkort eller har ett aggressivt beteende. En inte heller obetydlig risk är att mötas av någon form av beväpning. En stor del av vaneförbrytarna använder olika typer av fordon i sin kriminella verksamhet. Likaså är fordon ett naturligt inslag i vissa typer av allvarlig brottslighet, t.ex. väpnade rån. Inom den grova organiserade brottsligheten är nyttjandet av fordon en självklarhet. Det är därför viktigt att kartlägga vaneförbrytarna även ur ett trafikperspektiv. Det finns flera goda exempel på hur detta kan genomföras. En del utgörs av ganska enkla modeller, som att skapa en tio-i-topp-lista på fordon som nyttjas för brottsliga ändamål eller att göra en liknande lista (targets) på personer som vanemässigt kör berusade eller narkotikapåverkade. Sammantaget innebär detta att det finns ett visst samband mellan PUM och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren har en skyldighet att hålla sina medarbetare informerade om de förhållanden under vilka arbetet ska bedrivas. I detta ligger, enligt inspektionsgruppens uppfattning, att lämna information om resultatet av KUT-verksamheten. Här kan det finnas samordningsvinster i de fall samma person kan vara både skyddsombud och KUT-kontaktperson. Inspektionsgruppen vill betona att det finns ett arbetsmiljöperspektiv i en väl fungerande underrättelseverksamhet. I detta sammanhang bör man även reflektera över de tips polismyndigheterna regelbundet får in om personer som begår trafikbrott. Ofta är det misstankar mot personer som framför fordon påverkade av alkohol eller narkotika. Dessa tips hanteras olika inom myndigheterna. I många fall skickas de vidare till trafikpolisen för åtgärd. Det är dock inte helt ovanligt att tipsen hamnar i en pärm och delges trafikpoliserna vid utsättningar. Detta är inte helt tillfredsställande. Tipsen bör genomarbetas och åtgärder vidtas för att konstatera om den utpekade personen kan kopplas till annan brottslighet. Det finns myndigheter som har goda metoder för detta. Trafiksäkerhetsarbetet som en del i helheten Trafiksäkerhetsområdet är inte en isolerad verksamhet; det finns många inom myndigheterna prioriterade områden där ett väl uppdaterat trafikpolisarbete kan bidra med kraftfulla insatser. Sambandet mellan trafiksäkerhetsarbetet och KUT-verksamheten måste därför bli tydligare. Polismyndigheternas operativa chefer måste kvalitetssäkra metoder och rutiner för detta. Det är viktigt med regelbundna sammankomster där personal från KUT och trafikpolisen träffas för att bygga upp informationskanaler. Inspektionsgruppens uppfattning är att det är lämpligt att utse KUT-kontaktpersoner på alla enheter. I trafikpolischefernas nationella nätverk, är det viktigt med kunskapsutbyte för att så långt som möjligt skapa effektiva arbetsmetoder och rutiner. Arbetsmiljölag (1977:1160) 3 kap. 3 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 15

16 7 Invit insats mot vaneförbrytare i trafiken När Polismyndigheten i Stockholms län besöktes fick inspektionsgruppen kännedom om ett föredömligt initiativ inom trafiksäkerhetsområdet, nämligen projektet INVIT (Insats mot vaneförbrytare i trafiken). Visionen för INVIT är Mängdbrottslighet med förankring i trafiken som kan bekämpas med effektivt brottsförebyggande arbete. Metoden är avsedd som ett verksamt medel för att få bort den stora gruppen av vaneförbrytare från gator och vägar. Avsikten är att öka tryggheten samt minska antalet skadade och döda i trafiken. Modellen bygger på PUM. Bakgrunden till denna verksamhetsmodell är att Polisen i Stockholms län under flera år uppmärksammat en ökning av antalet trafikbrottsförseelser där förarna är berusade, narkotikapåverkade och körkortslösa. De flesta av dessa förare har dessutom en lång karriär med denna typ av brottslighet bakom sig. Den återkommande kriminaliteten hos denna lilla grupp drabbar dessvärre många medborgare i samhället. Trots dessa kända fakta, har Polisen i dag inget samlat synsätt eller samlad arbetsmetod för att minimera denna typ av brottslighet. Därför väcktes förslaget om Insats mot vaneförbrytare i trafiken (INVIT). Målgruppen består inte enbart av vaneförbrytare, utan även av människor som t.ex. kan ha problem med alkohol och framför fordon i påverkat tillstånd. INVIT-modellen är tänkt att tillämpas inom följande områden: u Kartläggning och skapande av underrättelsebaserat material genom inre och yttre spaning samt samverkan med andra enheter u Ingripande i ett tidigt skede för att förhindra fortsatt brottslig verksamhet. Detta görs genom att man punktmarkerar och återkommande försvårar för personen att utföra denna typ av brott u Tillämpa nolltolerans, d.v.s. att alltid rapportera och lagföra de misstänkta u Beslagta/förverka vapen och andra farliga föremål ur fordon och från fordonsägare så fort det finns legal grund för detta u Beslagta fordon enligt TBL 7 10 Den förväntade effekten av denna underrättelsebaserade verksamhetsmodell är: u Ökad trygghet u Ökat antal lagförda för brott u Minskat antal döda och skadade där orsaken är relaterad till rattfylleri, drograttfylleri och andra trafikbrott u Förändring och påverkan av de aktuella gärningsmännens attityd och inställning. Detta kan sammantaget minska återfallen u Kartläggning för att kunna se synergieffekter kopplade till den brottsförebyggande verksamheten inom Polisen Av de metoder inspektionsgruppen noterat under sitt arbete, är INVIT den enda som kan anses ha ett PUM-perspektiv. Den typ av brottslighet som INVIT-modellen inriktar sig mot, är en form av mängdbrottslighet som skapar stora störningar i samhället. Det är väl känt att även annan brottslighet uppdagas då Polisen är aktiv inom trafiksäkerhetsområdet. Ett aktivt arbetssätt baserat på underrättelser är framgångsrikt, och skänker medborgaren både trygghet och förtroende för Polisens metoder. Inspektionsgruppen föreslår att man bör överväga att införa INVIT inom Polisen. Metoden är väl genomtänkt och bygger på redan befintlig lagstiftning. Rikspolisstyrelsen bör kvalitetssäkra modellen och ansvara för det nationella perspektivet. För att ytterligare införa denna PUM-inriktade verksamhetsmodell, bör Polishögskolan och polisutbildningarna undersöka om det är möjligt att lägga in INVIT i kursplanen. Inspektionsgruppens uppfattning är att INVIT kan bli en framgångsrik arbetsmodell inom hela Polisen. 10 Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott 16 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

17 Invit insats mot vaneförbrytare i trafiken Samarbetspartne rs Ordnin gspolis INV IT ansvarig KUT Kronofogden Försäkringskassan Skatteverket SMAD IT Länsstyrelsen Åklagarmy ndigheten med f ler... Underrättels e- uppslag INVIT Fun ktionsbrevlåda INV IT Koordinatorer K U T I N VIT S U R Sam m an ställni ng av un der rätte lse- och da tab ase rat ma ter ial. Inhä m tning, samm anställning av res ultat för redov isning / utvä rder ing. INVIT: Insats mot vaneförbrytare i trafiken (bild från Stockholmspolisen) Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 17

18 8 Rättssäkerhet i trafiksäkerhetsarbetet Under inspektionerna har inspektionsgruppen vid flertalet tillfällen haft långa och givande diskussioner kring de områden som redovisas nedan. Vägning av tunga fordon Vid en jämförelse av hur de olika polismyndigheterna rapporterar övervikt på tunga fordon framkom stora skillnader. Anmärkningsvärt var att en s.k. rabatt på cirka 5 procent på totalvikten tillämpades av vissa polismyndigheter. Detta medför att ett tungt fordon kommer att bedömas olika beroende på vilket län det befinner sig i vid kontrollen. Lagstiftningen ger inte utrymme för någon sådan bedömning. Rikspolisstyrelsens krav på en rättssäker och rättsenlig hantering av trafikarbetet kan då inte heller anses vara uppfyllt om detta rabattsystem tillämpas. Inspektionsgruppen anser att denna rabatt omedelbart ska avskaffas. Ett fordons vikt måste alltid mätas utifrån förutsättningarna vid mättillfället. En sådan bedömning som sker i dagsläget är inte förenlig med gällande lagstiftning. Kör- och vilotider Det är känt att tillämpningen av regelverken EEG 3821/85, EEG 561/06 och SFS 2004:865 för kör- och vilotider varierar kraftigt inom landet. För att Rikspolisstyrelsens krav på rättssäkerhet och rättsenlig hantering av trafikarbetet ska kunna anses uppfyllt, måste dessa regelverk tillämpas lika. Inspektionsgruppen föreslår en översyn av kontrollerna och att kontrollerna harmoniseras över landet. Utredningsarbetet Utredningar, med undantag av trafikolyckor med dödlig utgång, görs både vid närpolisområden och vid polismyndigheternas trafikavdelningar/trafikenheter. Ärendefördelningen beror på var i länet eller distriktet brottet har begåtts. Även den polisiära förundersökningsledningen har varit fördelad mellan närpolisområden och polismyndigheternas trafikavdelningar/trafikenheter. Inflödet av ärenden har varit inom inspektionsgruppens förväntningar och detta gäller även de ärenden som funnits i balans. Resultatet av polismyndigheternas arbete inom detta område får anses vara gott. Utredningar av svåra trafikolyckor, som t.ex. inneburit dödsfall, bör centraliseras både vad gäller utredningsarbetet och förundersökningsledningen. Detta för att behovet av hög kompetens och rättssäkerhet ska kunna tillgodoses. Vid inspektionen har noterats att vissa myndigheter inte har någon centraliserad utredningsverksamhet i dessa ärenden. Någon djupare analys av kvaliteten på utredningarna har inte gjorts. Det kan dock framhållas att svåra trafikolyckor med dödsfall som följd ofta är komplicerade att utreda och därför kräver stor erfarenhet. Även förundersökningsledarens beslut skulle komma att likriktas och harmoniseras om en och samma förundersökningsledare fattar alla beslut i dessa ärenden. Därigenom skulle rättssäkerheten öka. I Roslagens polismästardistrikt sköts både utredning och förundersökningsledning centralt från trafikenheten, oavsett var i distriktet händelsen har inträffat. Resultatet av denna centralisering är gott uppger både utredare och ansvarig förundersökningsledare. Samtliga myndigheter har efterfrågat ett forum där förundersökningsledarna kan träffas och diskutera. På vissa av de inspekterade myndigheterna har det framkommit att förundersökningsledarna träffas, men då har trafikärenden diskuterats endast i undantagsfall. Inspektionsgruppen föreslår att man överväger att centralisera förundersökningsledningen i dessa ärenden, oavsett svårighetsgrad. Detta skulle leda till att besluten kunde harmoniseras och likriktas vilket skulle gagna rättssäkerheten. Själva utredningsverksamheten skulle fortfarande kunna vara utspridd i länet då den delen av arbetet gynnas av lokalkännedom om de inblandade. Vidare föreslår inspektionsgruppen att de myndigheter som inte har ett forum där länets förundersökningsledare kan träffas inför ett sådant. Forumet skulle även gynnas av att en åklagare kunde kopplas till sammankomsterna. Utredningsstöd i form av DurTvå I samband med diskussionen om fördelarna med att centralisera vissa delar av förundersökningarna 18 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

19 Rättssäkerhet polismyndigheten i trafiksäkerhetsarbetet i västmanlands län framkom att ett hinder mot detta är att det inte finns något utredningsstöd motsvarande DurTvå för trafikbrott. På grund av detta måste alla handlingar i stället skickas manuellt. Detta har varit ett av skälen till att vissa myndigheter valt att inte centralisera förundersökningen. Inspektionsgruppen föreslår att datorstödet för trafikutredningar ses över. Åklagarens roll Grövre trafikbrott är ofta svårutredda och kräver hög kompetens hos förundersökningsledaren. Det skulle därför vara eftersträvansvärt med en särskilt utpekad åklagare för dessa mål. Ingen av de inspekterade polismyndigheterna har någon sådan utpekad åklagare. Det har vidare framkommit att trafikbrott ofta inte leder till lagföring, vilket är en följd av t.ex. åtalsunderlåtelse eller förundersökningsbegränsning. Genom ett utökat samarbete vad gäller åklagarens syn på vilka trafikbrott som ska utredas vidare kan viktiga resurser läggas på prioriterade utredningar istället för som nu på utredningar av brott som inte leder till lagföring. Inspektionsgruppen föreslår att en åklagarkontakt kopplas till det forum där polisiära förundersökningsledare träffas. På så sätt kan Polisen få en bättre inblick i hur åklagarkamrarna resonerar kring trafikärenden och vilka utredningsinsatser som ska prioriteras. Brottsoffer Den traditionella synen på ett brottsoffer är att det är en kvinna som blir misshandlad av en man i nära relation, eller en man som blir misshandlad kvällstid på en offentlig plats. En person som mist någon på grund av en trafikolycka där föraren t.ex. varit alkoholpåverkad är dock lika mycket brottsoffer som någon av dessa. Vid inspektionen har frågan ställts hur brottsofferarbetet i trafikbrott hanteras på respektive polismyndighet. Resultatet är delvis positivt och överraskande då det visar sig att samtliga myndigheter har uppmärksammat brottsoffrens ställning vid trafikbrott. Föregångare är Polismyndigheten i Örebro län som visar en checklista för Förundersökningskungörelsen (FUK) 13 b, samt ett utförligt informationsmaterial som lämnas ut till den drabbade med upplysningar om ärendets handläggning och var man kan få information och stöd. Det finns dock arbete kvar att göra på vissa myndigheter där det inte finns någon handlingsplan eller ens någon ansvarig för brottsofferhantering på trafikavdelningarna/enheterna. Eftersom det saknas centraliserad utredning och förundersökningsledning av t.ex. dödsfallsolyckor finns det risk för att bemötandet av brottsoffren blir varierande och möjligen inte så bra som skulle önskas. Inspektionsgruppen föreslår att samtliga myndigheter ser över sin brottsofferhantering i samband med trafikutredningar. Polismyndigheten i Örebro har som nämnts upprättat en form av checklista för att försäkra sig om att brottsoffren får relevant och nödvändig information. Inspektionsgruppen föreslår att en liknande rutin skapas på övriga polismyndigheter. Detta skulle leda till att hanteringen av brottsoffer blev enhetlig över hela landet och kunde ske på ett mera effektivt och rättssäkert sätt. TBL 7 Vid samtliga inspekterade polismyndigheter påtalades att tillämpningen av TBL 7 inte fungerar på det sätt som avsågs. Inspektionsgruppen har inte tagit del av någon statistik, men polismyndigheterna uppger att det är ett försvinnande litet antal fordon som slutligen förverkas. Tanken bakom lagstiftningen är att fordon som används vid brott ska kunna förverkas i syfte att förebygga och förhindra fortsatt brottslighet. Genom att de flesta beslag hävs utan att fordonet förverkas anser flera polismyndigheter att det inte är försvarbart att beslagta bilarna då det inte ger någon effekt. Inte heller åklagaren 11 anser att lagstiftningen tillämpas eller fungerar så som det avsågs. Åklagaren anser sig inte alltid kunna tillämpa lagstiftningen, vilket ibland kan bero på brister i polisens utredningar. Då domstolen vid en begäran om att en bil ska förverkas kräver att ägar- och brukandeförhållandena ska vara klarlagda, uppger åklagaren att det är svårt att få ett beslut om förverkande. Anledningen till detta är att fordonen oftast står registrerade på någon annan än den som brukar fordonet för brottslig verksamhet. För att domstolen ska förverka ett fordon som inte brukaren står registrerad som ägare till, krävs det 3 5 dokumenterade brukanden. Att upprätta en sådan dokumentation kan många gånger vara väldigt personal- och kostnadskrävande. 11 Samtal har förts med Åklagarkammaren i Uppsala Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet 19

20 Rättssäkerhet i trafiksäkerhetsarbetet Inspektionsgruppen föreslår att samtliga myndigheter inventerar hur många beslagtagna bilar enligt TBL 7 som slutligen förverkas. Utifrån dessa uppgifter kan en diskussion föras med den lokala åklagarkammaren om hur underlaget för beslut enligt TBL 7 eventuellt kan förbättras. Polisens värdegrund Värdegrunden fastställdes den 27 januari 2009 av rikspolischefen efter ett möte med arbetstagarorganisationernas centrala samverkansgrupp. Värdegrunden lyder: Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde Effektiva för resultat och utveckling Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling Tillgängliga för allmänheten och för varandra Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande Vid inspektionen framkommer att samtliga myndigheter har värdegrunden levande i sitt dagliga arbete samt återkommer till den vid arbetsplatsträffar. 20 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet