Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Familjen Pereyra valde Piteå. Piteå arrangerar konferens om medborgardialog 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Familjen Pereyra valde Piteå. Piteå arrangerar konferens om medborgardialog 2013"

Transkript

1 PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR Pitekvarten För alla medarbetare på Piteå kommun Familjen Pereyra valde Piteå SIDAN 7 Piteå arrangerar konferens om medborgardialog 2013 SIDAN 18 Flyttkarusell på fastighets en utmaning för personalen SIDAN 20 PITEKVARTEN NR

2 INNEHÅLL Ledare Målfokus Medarbetarenkät 2012 Familjen Pereyra valde Piteå Piteås tillgänglighetstänk i fokus Skolgång för nyanlända Strömbacka får bra betyg Närhet till skattebetalarna Vem blir kvalitetskommun 2013? Jämställdhet på schemat Klarspråk inom socialtjänsten Expedition med service i fokus Konsument Piteå Mässa om medborgardialog Projekt om Piteås pärlor Flyttkarusell på fastighets Vitaminkick och FRALLA Mål- och julkänsla i både kropp och knopp Nu är det snart målgång för 2012 och vi förebereder oss på olika sätt för framtiden. Vi samverkar internt och externt, åker ut i världen och kommer hem med nya intryck. Vi tänker och jobbar med tillgänglighet, tillväxt, öppenhet och demokrati och hinner förhoppningsvis med lite skön fritid, julspyssel och härligt umgänge. Att vi under året slagit världsrekord i antalet pitebor tre gånger känns extra kul invånare var vi den sista oktober Ladda batterierna under jul så jobbar vi för att locka fler till Piteå även nästa år. Jag hoppas du gillar det du läser och förstår varför du läser vissa texter :-) Gott slut. / Susanne Jacobsson Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på Kontaktperson: Marie Lindgren tel , Ansvarig utgivare: Gerd Sävenstedt tel Layout: Susanne Jacobsson, tel Tryck: Accidenstryckeriet Piteå. Omslagsfoto: Maria Fäldt Detta är nr 4 årgång 13, vintern och och det berömda..som jag brukar skriva och prata en del om sammanfattas på ett tydligt sätt i de 15 övergripande mål som kommunfullmäktige fastställt. Dessa mål beskriver vilka områden som en kommun måste arbeta med för att utvecklas på ett positivt sätt och för att klara konkurrensen om arbetskraft, etableringar, investeringar och befolkning. Det är i helheten som svårigheten ligger. Det räcker inte att arbeta med måluppfyllelse inom ett antal av dessa 15 mål, utan det krävs att helheten och alla 15 mål hanteras och att vi har strategier för att uppnå mål. Det är i ljuset av just denna helhetssyn som komplexiteten i vårt gemensamma uppdrag ligger, det är just i det som vi ska känna stolthet över vårt uppdrag och det är just i detta som vi ska känna att vi bygger katedraler och inte flyttar sten. Alla kan inte arbeta med alla dessa mål, men tillsammans ska vi i våra olika verksamheter arbeta för att uppfylla samtliga kommunfullmäktiges mål. Jag, men framförallt kommunalråden Peter Roslund och Helena Stenberg, har under våren och hösten varit runt på ett stort antal medarbetarforum i syfte att samtliga medarbetare ska få ta del av dessa mål, fundera hur de ska brytas ner till den egna verksamheten och inte minst att alla ska få en bild av och en förståelse för helheten och att alla verksamheter behövs för att utveckla Piteå. Högst upp på min agenda för kommande år ligger arbetet med att utveckla Piteå Kommun som attraktiv arbetsgivare och att med en tydlig styrning från Inflyttningsplanen fortsätta befolkningsökningen mot målet om invånare år Så här i årets sista Pitekvart vill jag först och främst lyfta fram ett stort tack till dig som medarbetare. Det är tack vare dig som vi kan leverera mycket bra service till piteborna. Det är genom dig som Piteå ska fortsätta den positiva utvecklingen och stå sig stark i konkurrensen med omvärlden. Jag vill också lyfta fram alla fantastiska utvecklingsarbeten som är på gång i Piteå och där de flesta under 2012 tagit av- 2 PITEKVARTEN NR

3 239 katedralbyggandet... görande steg mot ett förverkligande; Markbygdenprojektet med 1101 vindkraftverk kommer att påbörjas under 2013, bostadsbyggandet kommer att skjuta fart under 2013 och 2014 med drygt 300 nya boenden, både i form av egnahem och flerfamiljshus, Löjans p-hus med planerad byggstart hösten 2103, Skoogs planer för hela kvarteret kring Småstaden, utvecklingsplanerna avseende Lindbäcks stadion, Thomas Wallstens planer på ett kulturtorg, fler pitebor än någonsin tack vare en befolkningsökning med drygt 140 invånare Således en lång lista som kommer att stärka Piteå oerhört när de står färdiga. Jag har medvetet valt att spara det som i mina ögon är det ställe där framtidens Piteå kommer att växa sig starkt ifrån. Acusticum. Under 2012 har utvecklingen av verksamheterna skjutit fart och det är min övertygelse att Acusticum under 2013 kommer att utvecklas än starkare. Till tonerna av Fairytale of New York med The Pogues och Kirsty MacColl, för övrigt den bästa julsången någonsin i fall jag glömt skriva det tidigare år, skriver jag en önskelista som jag nog tror att tomten kommer att behandla med förtur och stort engagemang: medarbetare som känner glädje att gå till arbetet och som känner stolthet för uppdraget. 239 fler pitebor vid utgången av 2013 jämfört med utgången av Ho ho ho Tomten MATS BERG, KOMMUNCHEF PITEKVARTEN NR

4 Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Piteå kommun har 15 gemensamma mål som både nämnder, förvaltningar och kommunala bolag på ett eller annat sätt jobbar tillsammans för att uppnå. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem. Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt och använder inte alkohol eller andra droger. Piteå ska år 2020 ha invånare. Piteå har nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande. Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling. Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer. Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen. Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 4 PITEKVARTEN NR

5 Ett tillfälle för var och en att tycka till om både jobb och arbetsgivare Engagemang gör skillnad gjorde det. 551 gjorde det inte. Hur gjorde du? Förhoppningsvis är du en av dem som valde att visa din arbetsgivare vad du tycker. Medarbetarenkäten är ett tillfälle att visa vad man tycker om sitt jobb och sin arbetsgivare. En chans som alla borde ta. Vi vill att resultatet inte bara ska visa hur nöjda eller missnöjda våra medarbetare är utan också hur engagerad man är, säger Maria Renström, personalstrateg i Piteå kommun. Enkäten genomförs vartannat år och 2010 var svarsfrekvensen för Piteå kommun 86,8 procent. I år var den något lägre, 84,2 procent. Det är ändå bra med tanke på den fas många befinner sig i med omorganisation, förflyttningar och annat, säger Maria. Många av Sveriges kommuner gör samma enkät och i år valde man att omarbeta den något. Förutom frågor om trivsel och arbetsmiljö har man lagt större fokus på medarbetarskap, engagemang, samarbete och resultat. Ja, den nya enkätens inriktning är Från nöjd till engagerad, utifrån teorin The public value chain som visar att engagerade medarbetare har stor betydelse för resultatet i verksamheten och medborgarnas förtroende för den offentliga sektorn, förklarar Maria. Skapa förutsättningar för personalen Utgångspunkten är att medarbetaren har ett ansvar för de egna arbetsuppgifterna, sin kompetens, utveckling, inställning till uppdraget och arbetsresultatet samt bidrar till ett gott psykosocialt klimat. Som arbetsgivare har vi ett ansvar att vara tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras samt att utveckla medarbetarna och deras egenansvar. Vi måste skapa de förutsättningar som behövs för att medarbetarna ska vilja och kunna göra ett bra arbete t.ex. att tydliggöra mål, uppdrag, förväntningar, grundläggande värderingar, ge stöd och återkoppling på utfört arbete, säger Maria. Hur använder ni resultatet? När vi sammanställt resultatet presenterar vi det dels för kommunstyrelsens arbetsutskott så att de får kunskap och genom politiska beslut kan bidra till hur vi ska prioritera tid, pengar och resurser för att vara en attraktiv arbetsgivare även i framtiden, och dels för förvaltningscheferna som tar resultatet vidare ut i sina verksamheter. Det är chefens uppgift är att driva frågan men det är hela arbetslagets uppgift att jobba vidare med det i sin vardag, säger Maria, som precis håller på att sammanställa rapporten. Vilka utmaningar visar årets enkät? Det var bara drygt hälften av de svarande som upplevde att de var välinformerade om vilket stöd Piteå kommun erbjuder sina anställda när det gäller en hälsofrämjande livsstil, så det kan vi förbättra. Våra medarbetare vill också veta mer om hur man genom sina arbetsinsatser kan påverka sin lön. Av de kommuner som deltog i årets medarbetarenkät var Piteå bäst i klassen när det gäller medarbetarskap och arbetsgemenskap. Det känns fantastiskt roligt att 91,5 procent av de som svarade känner att de har ett betydelsefullt arbete och att 88,6 procent upplever att de får stöd och hjälp av sina arbetskamrater när de behöver, säger Maria. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: RICHARD KÅRSTRÖM PITEKVARTEN NR

6 6 PITEKVARTEN NR

7 Fördelarna som fick familjen Pereyra att välja Piteå En har rötter i Argentina. En annan i Norrfjärden. Efter 16 år tillsammans har de nu valt att sätta ner sina bopålar i Piteå. Rätt jobb, nya utmaningar och mer tid till familjen är några av förklaringarna till varför Ewa och Carlos Pereyra valde att lämna Stockholm. Ja, Piteå är inte en helt ny bekantskap för familjen Pereyra. Ewa, Carlos, deras barn Ellen och Martin, och Carlos två äldre tjejer Matilda och Rebecca har besökt Piteå så gott som varje sommar eftersom Ewas föräldrar bor här. Men i december förra året när Ewa fick erbjudande om ett intressant jobb bestämde de sig. Efter drygt tjugo år med ungdomar med invandrarbakgrund och nyanlända i Stockholm kändes det kul att få byta fokus, säger Ewa som nu jobbar som yrkesvägledare i Piteå och har vuxna och deltagare på sfi som främsta målgrupp. Carlos nickar instämmande. Han kände också att det var läge för nya utmaningar. I drygt halva sitt liv har han jobbat med stökiga ungdomar och mer eller mindre kriminella gäng i Botkyrka och Fittja. Gillar inte ordet ensamkommande I slutet av 90-talet var jag med och drog igång och utvecklade Lugnagatanprojekt inom skolan, och var med och ryckte upp en av de stökiga skolorna, säger Carlos som inte fått något fast jobb i Piteå ännu utan jobbar som vikarie på Älven, kommunens boende för ensamkommande pojkar. Jag gillar egentligen inte ordet ensamkommande. Det segregerar dessa ungdomar direkt. Nyanlända känns bättre, säger Carlos. Ja, som ni kanske förstår av namnet så har Carlos själv invandrarbakgrund. Han var åtta år när hans familj kom till Sverige 1974 efter militärkuppen i Argentina. I tre månader bodde de på en flyktingförläggning innan det bar av in i djupaste Värmland. Vi var enda flyktingfamiljen i hela Kristinehamn på den tiden, berättar Carlos som minns att grannarna ringde brandkåren flera gånger när hans pappa grillade på deras altan. Vill ge en de unga en rättvis bild Efter tre år flyttade familjen till Fittja. Då, i slutet av 70-talet, var det ganska få med invandrarbakgrund. Idag är siffran 100 procent. Ser du en vithyad person i Fittja centrum idag så är det med all säkerhet en polis eller en socialarbetare, säger Carlos som har stor erfarenhet och ett brett kontaktnät det gäller hur samhället ska jobba med struliga ungdomar. Han har föreläst för nyutbildade poliser, varit en länk mellan polis, skola och socialtjänst i många olika fall. Tjänsten han sa upp sig ifrån för att flytta norrut var ett socialpedagogiskt arbete med elever i grundskolor i en förortskommun. Det är viktigt att ge nyanlända ungdomar en rättvis bild av hur deras framtid här kan komma att se ut. Att det kanske inte blir så lätt att få jobb, att man måste jobba för att visa vad man kan och vill. Och förbereda dem på att det faktiskt kan komma gliringar. Inte invagga dem i någon slags falsk trygghet. Vem vinner på det, säger Carlos. Intensivt sportlov Sportlovet i våras var en intensiv tid. De sålde sitt eget hus, kollade på nätet, pratade med mäklare, åkte till Piteå och gick på en, två och tre husvisningar. Tredje kändes rätt så vi bestämde oss på plats säger Ewa och småler när hon tänker på hur det var. De flyttade in på Norra Pitholm den fjärde maj. Ett datum som Carlos har färskt i minnet Den var totalt snökaos, och då menar jag i norrländska mått mätt, säger Carlos. Nu råder det inte alls kaos, utan det känns mer bara lugnt och skönt. Ewa har valt att gå ner i arbetstid för att kunna vara hemma med barnen mer. Barnen trivs och har fått nya kompisar. Och en till famijlemedlem är på väg. Rebecca, den yngre av Carlos döttrar, är ingen storstadsmänniska och hon vill gärna prova bo här. Så vi kollar just nu på studiealternativ och olika valmöjligheter som finns, säger Ewa. Vi trivs jättebra. Stockholm finns ju alltid kvar. Och med flyg så är det inte mer är dryga timmen bort, säger Carlos. - TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MARIA FÄLDT FAMILJEN PEREYRA: Ewa 43, Carlos 47, Ellen 6, Martin 10, Matilda 21 och Rebecca 19. Ewa är utbildad studie- och yrkesvägledare, bott och jobbat i Stockholm i 17 år, arbetar nu på Vägledningscentrum i Piteå. Carlos har utbildning i socialpedagogiskt ungdomsarabete och har föreläst och arbetat med det i olika former i Stockholm. Är även utbildad inom ART, en evidensbaserad metod utvecklad ur psykologi och pedagogik där målet är att lära sig fungerande och accepterade sätt att lösa problem och att agera i konfliktfyllda situationer. Nu vikare på Älven, boende för ensamkommande pojkar. PITEKVARTEN NR

8 Här kommer en rubrik, kanske på två rader Jag har aldrig hört någon säga att tillgänglighe är ett hinder... alitam eum ium et doluptatecea eristiam harum reperfe rsperovitium non nus re laceror eproreh enemoluptati ni berchil id mossusae aliquis et ea voluptatem faccum faccum faccum quodiciet, sus. Magnam rem volupta volore, te des natistiis solupta ssinus autemqui conse et ad quam idibus audae sollatiatiam debis poritatia cus everchi llanderit as et volor sitatur? Ihil ma verumendus dia nim dis et voluptae eaquam, quatum fuga sitenecto veniet abo. Ro beria comnihil inctam qui solupti oreperum vent eatioss taerati quodi resciis aut re doluptature verro Onecerc idebitatiis explibusa incid ut voinimilitam re lique laborun toreium es et bea dolorum et derionet ipsandam, untus lores et optatum et eat quam dolupic iaspere quidicabo. Me sin rerum reprovid quiaspit enis alit essequiam sero odita nim num ellis rissinveria voles sitatusae parum voluptatur, facestes aria volesto tassimpores sequi modis porecab oremporiati corem intem ea aut placestius explandipsa volupta ea dit esnär Sveriges kommuner och landsting, SKL, visade intresse tesciuntio. Voloratum ut qui repernatur? sus, sit et, omnim doloribus as quo dolupden röda tråden site nus, sum dolor sapit est volessum, int, för Piteå kommuns arbete med tillgänglighet, dåaudae blev sollatiatiam reakvid konferenserna berättade föreläsarna frånlique Piteåquia om viljeinriktinihili quibus debis poritas eos etur, alibus iuntiurem exconsequia conseque velessiment ate omtionen positiv. ning och politiska beslut, om strategiska områden och kommuntatia cus everchi llanderit as et volor sitatur? periat enit ditiuntempos dolupicab ipienda modit optatiundis se exceate Vi ställer gärna essi uppvolestion och berättar, blev det omedelbara avseende tillgänglighet. Ihil ma verumendus dia nim dis etövergripande voluptae mål ndaecta si volupta spitatem re, quam, asimcus dolosvaret magnatur? Orisqui doluptatem från Tomas Berg och Anna Stamblewski, som båda har Det incfinns idag dokument meddus, tydliga formuleringar hur arbetet sitenecto veniet abo. Ro beria comnihil pore doluptatius cullori ationsequiam rempos ne dis sequias sed ut på ariasitt dent ut tillgänglighetsfrågor bord. med tillgänglighet ska bedrivas, en tillgänglighet som omfattar taerati quodi resciis aut re doluptature verro dias voluptaepti abore ra dicae corit labo. volupta quidere stesti tet fuga. Ut quuntet, mängder av områden: fastigheter, gatumiljö, kollektivtrafik, inforbea dolorum et derionet ipsandam, untus Sam volupta quamusdam que iur? Det var Piteå kommuns politikerutbildning, i vilken bland annat etur? mation och kommunikation. Behovet av samordning och samverenis alit som essequiam seroattodita nimkan num ellis tillgänglighetsfrågorna finns på dagordningen, fick SKL betonades också. lyfta luren ochfuga ställa frågan om det fanns intresse att dela med sig corem intem modis porecab oremporiati ea eaquam, quatum eaquam, quatum Tillgängligheten ska löpa som enfuga röd tråd från arkitekterna ut av kunskaperna vid ett par konferenser för förtroendevalda inom sus, sit et, omnim doloribus as quo dolupnam quod quam cus,tomas officiusberg dollest, untia samur apides disquate niaercia qui odit et des till de som håller i verktygen, säger och lyfter landets kommuner och landsting. Och svaret blev, som ni redan tas eos etur, alibus iuntiurem lique quia exalitam eum ium et doluptatecea eristiam tidigt fram behovet av kontinuerlig information, och där han får dolore simus verspiet imaion ellis doluptata vet, ja. periat enit ditiuntempos dolupicab ipienda harum reperfe rsperovitium non nus re medhåll av Anna Stamblewski: quatur sinus esequi omni dus doluptinulpa En bra marknadsföring för Piteå kommun, tycker Anna Stam- re, quam, Vi ska exempelvis informera nyanställdani vidberchil den introduktion ndaecta si volupta spitatem asimlaceror eproreh enemoluptati id poremporerit duntem aut lacipsametur sunblewski, utredare vid Teknik- och gatukontoret, som fick konferensom sker vid olika tillfällen varje år, att låta dem förstå betydelsen pore doluptatius dus, cullori ationsequiam mossusae aliquis et ea voluptatem faccum dit, sunt essimpore nobitaspella et estotomas Berg från Fastighets- och sen i Stockholm på sin num lott medan av insatser en bättrefaccum tillgänglighet. Det är inte alltid de stora dias voluptaepti abore ra dicae corit labo. för faccum quodiciet, sus. id mos elignatis sa doluptatiur numner till servicekontoret satte sigsequi på flyget Göteborg. insatserna sommagnam behövs. Ibland räckervolore, det med en bänk eller en stol Sam volupta quamusdam que iur? rem volupta te des natistiis fugias quia niinformationen volor aut dipisfick a asperro qua-en bra spridning eftersom den dessutom på rätt ställe för att förbättra tillgängligheten, menar hon. quodanna. quam cus, officius dollest, untia solupta ssinus autemqui conse et ad quam tur ad estions eribea amom quisci länkades till sectasimint 35 platser runt i landet,nam tillägger Sin rerorpos imolum rem imus, ut aut utem int raturem lab iliquo bla nihitat es simin est, sus, cum quosam rectati con remporumenis ipissi sequi aute perit quam, velles sim fugit endis as eum dolorectus eaquam, quatum fuga. Nam eicia placepe rferistion resequam consedi ciiscim persperum ut aceatur? doluptata sequi dessundist rem. Et omnihit quis ipitatus. Fic tem nus, officiisit laborrum et es nihilitatur? Voluptaecat qui optam as mo escil invelecta dolorro tecte acitemo luptis que vent qui officta dit officturitia quiaepu daeste nullorepudi beraepro culpa velenis imagnam reped quiat. Positiva ord om hur Piteå 8 PITEKVARTEN NR

9 et å jobbar med tillgänglighet Till nytta för alla Såväl Tomas som Anna uttrycker stolthet över intresset från SKL. Det gör det extra roligt att jobba med tillgänglighetsfrågor i kommunen. Men även om kommunen nu fått denna uppmärksamhet, ligger målet en bra bit bort. Fortsatta ansträngningar är med andra ord ett måste. Vi har strukturen och mål i VEP för tillgänglighetsarbetet. Fast det gäller att alla får målbilden klar för sig och att frågan prioriteras ute i verksamheterna, understryker Anna. Tomas gillar förstås uppmärksamheten, men låter förstå att ödmjukhet är viktig. Vi får inte slå oss för bröstet och tro att vi är färdiga. För så är det naturligtvis inte. Att satsa på tillgänglighet behöver inte alltid bli speciellt dyrt. Men gör man fel från början blir det dyrt, säger Anna samtidigt som Tomas konstaterar: Jag har aldrig hört någon säga att tillgänglighet är ett hinder det betyder alltså att den är till nytta för oss alla. Plus för besöksnäringen Vid kommunens turistbyrå målar Katarina Johansson och Stina Eriksson upp bilden av ett Piteå för alla. De har startat ett arbete där besöksnäringen ska kartläggas. Vad är bra och vad är mindre bra? Hur kan vi ta fram och servera lättsam, överskådlig och lättillgänglig information? Vår ambition är att lyfta fram det som är bra. Och det ska vi göra utan att komma med pekpinnar, utan istället få aktörerna inom besöksnäringen att se värdet av tillgänglighet, helt enkelt en affärsmöjlighet. Tillgänglighet till frukost den 1 februari En del i turistbyråns insatser för bättre tillgänglighet blir ett frukostmöte i Vardagsrummet fredag den 1 februari. Då kommer Niclas Jonsson från Scandic Luleå att berätta om hotellkedjans ambitiösa arbeta med tillgänglighet. Niclas lär kunna presentera nyttigheter inom detta område, så ett gott tips är att reservera detta datum i almanackan redan idag. TEXT: BO STAFFAN JOHANSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

10 Bra skolgång för asylsökande Migrationsverket har placerat asylsökande familjer i Långträsk. Barn och utbildning är inne i ett intensivt planeringsarbete för att ordna skolgången för de nyanlända barnen och ungdomarna på bästa möjliga sätt. En arbetsgrupp hos barn och utbildning arbetar med att ta fram övergripande rutiner med intern ansvarsfördelning för hur Piteå kommun tar emot nyanlända elever. I arbetsgruppen ingår utredare Margareta Sundin, förskolechef Inga Johansson, rektor Stefan Wigren, elevhälsans verksamhetschef Elice Ökvist, Rhonda Gustavsson och Linda Wikström. Rhonda och Linda arbetar som lärare i svenska som andraspråk på Solanderskolan. Barn och utbildning samarbetar med socialtjänsten och arbetsmarknad och vuxenutbildningför att skapa de bästa förutsättningarna för de nya eleverna. Elevernas bakgrund och kunskap är viktig Det finns många faktorer att ta hänsyn till när eleverna integreras i kommunens skola. Vissa har gedigna skolerfarenheter medan andra aldrig har fått möjlighet att gå i skolan eller har en mycket splittrad skolgång. Skolverket rekommenderar kommunerna att ta reda på elevernas bakgrund innan undervisningen startar. För att undervisningen ska kunna anpassas till elevens tidigare kunskaper behöver en pedagogisk kartläggning av elevens erfarenheter av och kunskaper i alla ämnen göras. Målet är att så fort som möjligt integrera eleverna i vanlig klass och redan vid inskrivningssamtalet ska eleverna ha en klasstillhörighet. Eleven har rätt till tolk eller modersmålslärare vid kartläggningen. Samma rättigheter som andra Med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bland annat asylsökande elever. Bortsett från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar. TEXT: CARINA HAMMARSTEN FOTO: SUSANNE LINDHOLM Begreppet asylsökande innebär att utländsk medborgare kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Med nyanlända elever menas elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten, andra får uppehållstillstånd efter en längre tids väntan på flyktinganläggning eller som inneboende hos bekanta. Modersmål är det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Andraspråk lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmålet). 10 PITEKVARTEN NR

11 BYN gav Strömbacka bra betyg Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, har kvalitetsmärkt Strömbackaskolans Bygg- och anläggningsprogram. Syftet med branschrekommenderad skola är att tydliggöra branschens förväntningar på de skolor som utbildar inom byggnadsindustrins yrken. Det bidrar också till att utbildningen utvecklas så att alla elever garanteras en utbildning med bra kvalitet. De gymnasieskolor som uppfyller kriterierna för en välfungerande utbildning utses till branschrekommenderad skola. Kriterierna består dels av krav som ska uppfyllas för att skolan ska utses till branschrekommenderad skola och dels rekommendationer av utvecklingskaraktär, vilka anges i anslutning till informationen om skolan. Det känns bra att får ett erkännande från branschen att vi bedriver en utbildning med hög kvalitet. Några av kriterierna som är väl uppfyllda är behörig och kompetent personal och ändamålsenliga lokaler Det bör kännas tryggt både för elever och föräldrar att vi ger en kvalitetsmässigt bra utbildning så att de ska komma så väl förberedda som möjligt ut i yrkeslivet, säger Lorentz Eriksson, rektor för Bygg- och anläggningsprogrammet på Strömbackaskolan. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MARKUS TIBURZI Nu närmar vi oss årsskiftet tänk då på att: lämna in personliga utlägg, som avser 2012, senast den 7 januari det är leveranstidpunkten av varorna/tjänsterna som avgör på vilket år kostnaden ska bokföras. det är inte en fakturas betalningsdatum som avgör på vilket år kostnaden bokförs, det är endast bokföringsdatumet som styr. sista dag att betala fakturor som ska bokföras på 2012 är den 11 januari om du har fakturor som tillhör 2013 kan du från och med den 10 december 2012 bokföra dem på Mer information finns på Insidan under Ekonomirum/Handledningar Vad spelar det för roll att jag... Handlar där kommunen har avtal? Fri leverans ingår alltid i kommunens avtal, vilket sparar arbetstid m.m. Rätt produkter, till rätt pris och kvalitet med kända villkor. Varje sparad procent på kommunens inköp ger fem miljoner kronor i besparing. Uppger rätt referensnummer och faktureringsadress till leverantören? Fakturan kommer direkt till rätt mottagare och kommunen slipper ökade kostnader till följd av påminnelseavgifter och räntekostnader. Det är varje köpares skyldighet att lämna korrekta uppgifter till säljaren. Fyller i blanketten Väntade pengar när jag väntar pengar till verksamheten från någon utomstående? Du riskerar att dina pengar bokförs på någon annans verksamhet. PITEKVARTEN NR

12 Lasse vill skapa närhet mellan kommunen och skattebetalarna Han är en ivrig påhejare av goda relationer med kommunmedborgarna. Möt Lars Hägglund, arbetsledare som tycker att det är viktigt med närhet mellan kommunen och dess medborgare. Det får inte vara vi och du, anser han. Barndomsvaggan stod i Yttersta, ett litet samhälle ca en mil nordväst om Lillpite. Efter genomförd grundskola och det första årets tekniska gymnasiestudier vid Strömbackaskolan, gick flyttlasset till Luleå. Där fortsatte utbildningen med de två sista åren innan Lars fick kvittera ut sin examen. Därefter blev det jobb hos olika företag och värnplikt vid LV 7. SM-tävlande i tiokamp Men åren i Luleå handlade inte enbart om studier och jobb. Tidigt förälskade sig Lars i friidrott och i gemenskapen bland andra likasinnade i IFK Luleås friidrottsstall fick han möjlighet att utveckla sin talang. Eller rättare sagt: många talanger. Lars blev nämligen en duktig tiokampare, och under sina tiokampsår mellan 1969 och 1981, startade han i tio SM-tävlingar. Det var en fantastisk tid, och en fantastisk anda i IFK Luleå, minns Lars som på sin meritlista även kan skriva: Fystränare för Luleå hockey Samtal på rätt sätt Det var för övrigt ett möte inom friidrotten som förde honom till Piteå. Arne Carlsson, kommunens tekniske chef, tyckte att Lars skulle söka ett ledigt jobb som projekteringsingenjör. Och han lyssnade på Arne och sökte tjänsten. Jobbet blev hans och i november 1975 skrev han under anställningsvillkoren. Idag arbetar Lars som arbetsledare vid Teknik- och gatukontorets avdelning för drift och underhåll ute i Öjebyn. Ett jobb som passar mig utmärkt. Jag gillar att röra på mig och får möjlighet att träffa många människor. Ibland ringer någon av dessa människor i form av kommunmedborgare för att klaga på exempelvis snöröjningen. När telefonen ringer som intensivast kan det handla om flera samtal per dag. Jag är nog den som kan råka ut för mest skäll, skrattar Lars, vars grundhållning är att skapa ett samtal där kunden, skattebetalaren, behandlas på ett värdigt sätt. Humor och personliga egnskaper Erfarenhet, kombinerad med personliga egenskaper, är nödvändiga verktyg när kunden har ett uppskruvat tonläge. Det får inte bli vi och du. Då blir 12 PITEKVARTEN NR

13 Piteå vill bli Årets kvalitetskommun 2013 Piteå har skickat in ansökan till Årets kvalitetskommun 2013 en utmärkelse för kommuner vars hjärta klappar för kvalitet. Att skicka in en ansökan är att stolt stå upp för det arbete som alla medarbetare genomför och samtidigt vara ödmjuk för de utvecklingsbehov som finns, säger kommunchef Mats Berg. Intresset att medverka i utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2013 är större än tidigare år. 14 kommuner har anmält sitt intresse och kommer, om de inte redan har gjort det, att genomgå Kommunkompassen för utvärdering av kommunens verksamheter. Utmärkelsen anordnas av Sveriges kommuner och landsting, SKL, Swedbank, Vision, Saco och Kommunal, och bygger på fyra kriterier: Demokratin och medborgarnas deltagande Effektiva verksamheter och tjänster med hög kvalitet God arbetsmiljö och delaktiga medarbetare Goda förutsättningar för företag och samhälle Ett expertteam från SKL kommer under två dagar att granska bland annat styrdokument, rutiner, budgetar, policys och webbsidor. Teamet gör även intervjuer med ledande politiker och tjänstemän. Efter den första granskningen väljs en mindre grupp kommuner ut som granskas ytterligare. Därefter utses en slutlig segrare som kan kalla sig årets kvalitetskommun. Kommunledningskontoret, som formulerat och skickat in Piteås ansökan, framhåller bland annat följande: det inget framgångsrikt möte. Det gäller att skapa en atmosfär av närhet mellan kommunen och skattebetalaren, säger Lars Hägglund som gärna vill betona att de flesta som ringer är trevliga. Lars talar om ambitionen att avläsa kundens personlighet. Har den som ringer utrustats med humor eller inte. Det avgör hur personen ska hanteras. Ord som värmer Vänta, säger Lars plötsligt och springer iväg för en kort stund. Väl tillbaka visar han ett klipp från Piteå-Tidningen. Tummen upp för Fredrik Olofsson, teknik- och gatu Piteå kommun för ditt vänliga bemötande, din hjälpsamhet och din medmänsklighet. En skattebetalare. Det är sådana ord som värmer. Vi får aldrig glömma bort att vi jobbar för kommunmedborgarna. Skatterna används till att betala vår lön, och ytterst handlar det om att via dessa skattepengar skapa en bättre kommun. I det arbetet är naturligtvis vår kundfokus mycket viktigt, konstaterar Lars Hägglund. TEXT: BO STAFFAN JOHANSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON Engagerade pitebor som på olika sätt, i dialoger bidrar och påverkar Piteås framtid. Verksamheter med kvalitet som står sig i jämförelse med andra, t.ex. Norrbottens bästa fritids- och idrottskommun, landets tredje skolkommun, teknikcollege. Stolta medarbetare som genom Våga, låga och förmåga verkar för uppsatta mål och ständig verksamhetsutveckling. Stöd till utveckling. Ett föränderligt samhälle ökar betydelsen av en kultur där utveckling är både önskvärt och tillåtet. För att nå vision och mål är det viktigt att alla medarbetare känner att de bidrar. Forskning och samverkan som strategi. Kommunen samverkar med företag och fungerar som möjliggörare för t.ex. forskarnätverk, världsledande energisatsningar, konserthus med akustik i världsklass. Tidigare vinnare är: 2003 Botkyrka 2005 Umeå 2007 Lomma 2009 Stockholm 2011 Kungsbacka Förutom Piteå har följande kommuner anmält sig till Årets Kvalitetskommun 2013: Eskilstuna, Hammarö, Haparanda, Karlstad, Lidköping, Skellefteå, Sundsvall, Tyresö, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Västerås, Örebro och Örnsköldsvik. Den 16 april 2013 meddelar SKL vilka tre till sju kommuner som nomineras. TEXT: ANNA-LENA POGULIS PITEKVARTEN NR

14 Jämställdhet på schemat Tio nya jämställdhetsstrateger håller på att utbildas. De luttras bland annat i genusteori, strukturer och 4R metoden. De blir klara i december, men redan nu har de påbörjat sitt arbete för en mer jämställd arbetsplats. Räddningstjänsten har två jämställdhetsstrateger, Ulf Ananiasen och Åsa Nordmark. De är överens om att uppdraget är viktigt. Vi är en väldigt mansdominerad arbetsgrupp. Vi har gått allt hårdare in för att få fler kvinnor att söka sig till brandmannayrket, säger Ulf Ananiasen, insatsledare på Räddningstjänsten. Ulf och Åsa har tillsammans med förvaltningschef Torbjörn Johansson arbetat fram ett handlingsprogram för att arbetsplatsen ska bli mer jämställd. Prova-på-dag för tjejer Utöver handlingsprogrammet har Räddningstjänsten ordnat en pröva-på-dag för kvinnor. Ett tillfälle för de som är intresserade att helt enkelt pröva på livet som brandman för en dag. De som var med fick testa allt från rökdykning med fullständig utrustning till att klippa sönder en bil, något som var väldigt uppskattat. Jag har lärt mig mycket. Det har varit en intensiv utbildning med föreläsningar och mycket utbildningsmaterial. Det är ett enormt område som hela kommunen arbetar med, säger Åsa Nordmark, administratör på Räddningstjänsten. Inget enmansuppdrag Jenny Axelsson arbetar som verksamhetsutvecklare på Kultur och fritid, men är också jämställdhetsstrateg. Hon tycker att det är viktigt att arbeta med jämställdhet i den vardagliga verksamheten och att det inte blir ett enmannauppdrag. Jämställdhet ska vara en naturlig del av all verksamhet. På Kultur och fritid ska vi genomföra kund- och bemötandeenkäter. Kolla vad folk tycker om simhallar, elljusspår, skidspår och andra arenor. Vi kommer att dela upp statistiken så att vi ser om kvinnor och män upplever bemötande och verksamhet på samma sätt eller om det finns skillnader, säger Jenny. De ska också se över hur det ser ut i föreningarna kommunen stöder, allt från idrotts- till hembygdsföreningar. Hon vill att både pojkar, flickor, kvinnor och män ska ha samma möjligheter att delta i föreningslivet. Förvaltningar väljer att jobba olika De förvaltningar som inte har jämställdhetsstrateger har valt att arbeta på andra sätt. Socialtjänstens avdelning, Stöd och omsorg, har gett alla chefer en introduktion om jämställdhetsintegrering. Barn och utbildning arbetar med könsuppdelad statistik och på kommunledningskontoret arbetar alla avdelningar med att integrera jämställdheten i verksamheten. Det har också pågått en del pilotprojekt som syftar till att upptäcka problematiska jämställdhetsförhållanden i kommunen. TEXT: SANNE RENBERG-NYSTRÖM FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN 14 PITEKVARTEN NR

15 Varför läser du det här? Vem skriver jag för och varför? Ja, det är en fråga som alla som någon gång formulerar en text bör ställa sig. På jobbet eller privat. Socialtjänsten i Piteå har fokuserat på just detta för att öka tillgänglighet gentemot medborgarna. Det har varit helt fantastiskt, säger Inger Kyösti, som var med när projekt drog igång. Det är viktigt att de vi kommunicerar med faktiskt förstår vad det är vi menar. Man ska inte behöva ringa och fråga, eller känna sig osäker, när man fått ett beslut eller besked från oss, säger Inger. som idag är avdelningschef för stöd och omsorg, och för två år arbetade som verksamhetsutvecklare inom socialtjänsten FAKTA: Klarspråk står för myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Klarspråk handlar ytterst om demokrati: att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheterna Klarspråk är en kvalitetsfråga Att metodiskt arbeta med klarspråk är att höja effektiviteten i organisationen och förbättrar kommunikationen mellan myndighet och medborgare. Det innebär också kompetensutveckling för medarbetarna. Klarspråk ger bättre kommunikation Språket är vårt viktigaste verktyg. Det är med språk vi kommunicerar, och att kommunikationen fungerar är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva verksamhet i dialog och samverkan. Klarspråk ökar medborgarnas förtroende Att inte förstå en text skapar lätt misstro. Använder organisationen ett klart och begripligt språk så får också medborgarna större förtroende för den. Klarspråk sparar tid och pengar Korta texter sparar lästid, och begripliga texter minskar också risken för missförstånd. Det innebär att man vinner tid, och därmed pengar, på att inte i onödan behöva svara på frågor, komplettera beslutsunderlag eller reda ut missförstånd på grund av att texten är krångligt skriven. Klarspråk ökar rättsäkerheten De bedömningar och beslut som fattas blir begripliga och den enskilde kan ta ställning till innehållet. Val av insatser blir logiska och konkreta. Det blir också tydligt vem som beslutar om vad. Samverkan och delaktighet medför större möjlighet till rätt insats. Uppföljning och utvärdering av insatserna förenklas. Kunskap anpassad för alla Arbetsmaterialet som en arbetsgrupp tagit fram tillsammans med Samuel Stenberg, utbildad språkvetare vid Umeå universitet som gjorde praktik/examensjobb hos Piteå kommun 2011, är anpassat för olika nivåer i den egna organisatioen En bredare nivå för språkstödjare och en snabbvariant för politiker, ledningsgrupper och avdelningschefer. Socialtjänsten ska ju vara en öppen, tydlig och lättillgänglig organisation och därför vill vi öka kunskapen om det skriftliga språkets betydelse. Skriver vi begripligt medför det ju också att vi har med oss tänket när vi pratar. Automatiskt uttrycker vi oss så att fler förstår, säger Inger. Inga krav eller motprestationer Det som är så kul med socialtjänstens satsning är att den bygger på egenintresse hos medarbetarna. Rakt igenom. Inga krav eller motprestationer från ledningen som godkänt satsningen och gett klartecken till de som velat engagera sig. Det är ju de som är intresserade och som vill, som också blir de bästa ambassadörerna, säger Inger. Det har de bevis på. Första träffen var de sju deltagare, men det blev fler för varje träff. Idag har socialtjänsten drygt tjugo språkstödjare. Positiva reaktioner från flera håll Förutom färre samtal och frågor från brukare, med olika nivåer av utvecklingsstörning, har socialtjänsten även fått positiva reaktioner från samarbetspartners som Försäkringskassan, landstinget och arbetsförmedlingen. Och klarspråkstänket hänger med i nya processer. Vi tänker tillgänglighet ur ett gemensamt perspektiv på betydligt flera nivåer idag jämfört med tidigare, säger Alice Öhlund, biståndshandläggare på stöd och omsorg. TEXT: SUSANNE JACOBSSON PITEKVARTEN NR

16 Här kommer en rubrik, kanske på två rader Möt Marianne och Ewa expeditionsexperter som gillar service Ingen dag är den andra lik på Miljöoch byggförvaltningens expedition. Här jobbar de framför allt för hög tillgänglighet. Personalen gör allt från att svara i telefon och arbeta med administration till att möta kommuninvånare och miljöinspektörer. Variationen är nog anledningen till att jag har stannat så länge på samma jobb, säger Marianne Öhman som har arbetat på expeditionen i 45 år. Det råder febril aktivitet på Miljö- och byggförvaltningens expedition. Här jobbar Marianne Öhman och Ewa Nyström. Det höga tempot verkar inte bekomma någon av dem, de hjälper båda dem som kommer in med ett leende på läpparna. Vi träffar mycket människor i jobbet och allt sedan jag började arbeta här har service varit en viktig ledstjärna, säger Ewa. De har inga telefontider och håller expeditionen öppen hela dagen, allt för att kommuninvånarna ska känna att de är välkomna när de vill. Både Ewa och Marianne tycker att det är roligt att gå till jobbet. Dagarna går så snabbt, jag har alltid roligt på jobbet. Visst kan jag ha sämre och bättre dagar, men jag känner aldrig att det är tråkigt, säger Marianne. Korta handläggningstider De vanligaste frågorna de får handlar om bygglov. Somliga vill ha blanketter, andra vill ha hjälp med praktiska saker kopplade till byggloven. Miljö- och byggförvaltningen har länge arbetat med att erbjuda korta handläggningstider. Enligt lag får ett bygglov inte ta längre än tio veckor. Vi brukar säga till dem som lämnar in en ansökan att höra av sig om de inte hört något inom två veckor, säger Ewa. Hur lång tid det tar att handlägga ett ärende beror förstås på vad det gäller. När grannar ska kontaktas om exempelvis en utbyggnad måste de få tid på sig att svara. Det tar i regel mellan tre och fyra veckor innan ett bygglov är klart, det är med andra ord lång marginal till gränsen på tio veckor. Jag känner mig trygg i att jag kan det jag gör. Vi sitter inne med enorm kunskap, säger Ewa. Viktigt att våga tänka nytt Ewa och Marianne tycker att det är viktigt att deras kunskap tas tillvara på, men de tycker att det är lika viktigt att tänka nytt. De är överens om att det är bra när det kommer nya anställda till förvaltningen. De menar att det alltid går att lära sig av varandra. Jag har alltid sagt till mina jobbarkompisar att om jag någonsin ratar en idé för att vi alltid har gjort så här, får de slå mig i skallen. Det är viktigt att vi tänker nytt, säger Marianne. TEXT: SANNE RENBERG-NYSTRÖM FOTO: MAGNUS JOHANSSON 16 PITEKVARTEN NR

17 Klappat och klart om du vill handla smart Handla julklappen på öppet köp. Då kan den som får den byta klappen i samma butik eller få pengarna tillbaka och handla någon annanstans. Men var försiktig med presentkort. Öppet köp innebär att du kan lämna igen en vara inom avtalad tid och få pengarna tillbaka. Men det finns ingen laglig rätt att få lämna tillbaka en felfri vara. Hör efter om öppet köp gäller och i så fall hur länge och om detta ska antecknas på kvittot. Presentkortet är en värdehandling Gällande presentkort så ska man inte vänta för länge med att använda ett det eftersom presentkortet kan bli värdelöst. Om butiken upphör, går i konkurs eller byter ägare kan du inte räkna med att kunna utnyttja ditt tillgodohavande. Byter butiken ägare gäller presentkortet eller tillgodokvittot i allmänhet bara om det finns en överenskommelse mellan den gamla och nya ägaren om att överta sådana förbindelser mot kunderna. Ett presentkort eller tillgodokvitto gäller i tio år om det inte står något annat på det. Om det står en kortare tid på presentkortet eller tillgodokvittot gäller i regel den. Du bör i så fall använda presentkortet eller kvittot inom den tid som är angiven. Annars kan det bli värdelöst. Du kan vanligtvis inte lösa in presentkort eller tillgodokvitton i pengar, och inte heller få kontanter i växel om du handlar för mindre än vad du har tillgodo. Kom även ihåg att ett presentkort eller ett tillgodokvitto är en värdehandling på samma sätt som pengar. Om du tappar bort det har du inte rätt att få ett nytt av butiken. Bytesrätt Bytesrätt innebär att du - inom en avtalad tid - får byta till en ny vara eller får ett tillgodokvitto. Många butiker erbjuder öppet köp eller bytesrätt. Spara alltid kvittot. Handla på distans Vid köp via Internet eller postorder har du rätt att ångra köpet inom 14 dagar från den dag du tagit emot varan. Ångerfristen börjar löpa när du fått information om din ångerrätt. Du har rätt till leverans inom 30 dagar från beställningen. Har ni avtalat en kortare leveranstid gäller förstås det. Inom EU är ångerfristen minst sju arbetsdagar. Granska informationen på webbplatsen och i katalogen. Finns tillräckliga uppgifter om företaget, som adress och telefonnummer, totalpris, leveranstid, ångerrätt och en fungerande kundtjänst? Räkna också med att frakten kostar. Om en vara inte levereras i avtalad tid har du rätt att häva köpet och få pengarna tillbaka. Tänk på att du förlorar ditt bästa påtryckningsmedel om du betalar i förskott! Ett gott råd kan vara att betala mot faktura om det är möjligt. Handla på marknader På julmarknader och vid torghandel är det viktigt att det finns namn, adress och telefonnummer till säljaren om en vara kostar mer än 300 kronor. Då vet du vart du kan vända dig med eventuella klagomål. Mer information hittar du på KONSUMENT PITEÅ Om du vill klaga på en felaktig vara, vänd dig i första hand till säljaren. Kommer ni inte överens kan du få råd och hjälp hos Konsument Piteå, eller PITEKVARTEN NR

18 + konferens om medborgardialog 2013 Piteå bjuder in 290 kommuner Piteå kommun arbetar aktivt med medborgardialog på olika sätt och med olika metoder. Genom öppenhet och delaktighet har pitebor och företag möjlighet att påverka samhällsbyggandet. I mitten av mars så bjuder Piteå kommun in alla Sveriges 290 kommuner för att ta del av våra kunskaper och metoder. Medborgardialog bygger på att vi i våra verksamheter aktivt använder och utvecklar kommunens metoder. På Piteås webbplats presenteras vilka dialoger som pågår och resultat från genomförda dialoger samt hur olika resultate lett till faktiska beslut. Samtidigt hoppas vi att konferensen ska ge oss möjlighet att ta intryck av deltagarnas erfarenheter, säger Piteås kommunstrateg Anna-Lena Pogulis och är den som att ihop programmet för de två seminariedagarna i Piteå. Programinnehåll: Medborgardialog en del i Piteå kommuns styrsystem. Demokratiutveckling ur ett politiskt perspektiv. Piteås kommunalråd Helena Stenberg samtalar med Ilmar Repula kommunalråd i Malmö. Nationella Kommunforskningsprogrammet redovisar sina resultat med fokus på Piteå i samverkan samt styrning och ledning Inspiration av Skellefteå kommun. SKL berättar om medborgardialogen ute i landet. Deltagarna har möjlighet välja mellan olika seminarier kring medborgardialog, exempelvis Piteåpanelen, Trygghetsvandringar, former av medborgarbudget, metoder för dialog för och med unga, Medborgarplatsen och resultatsida på webben Verksamheterna kommer också att finnas på plats och ge exempel på olika dialoger: Föräldraguide, Företagardialog, Smakpaneler vid upphandling, Feriearbeten som utvecklar, Metoder för modernt planarbete, Intervjuhandledare för dialog i gruppboenden, Hur kan en lekpark bli en plats för fler målgrupper. Mer information om om Medborgardialogskonferens som kommer att hållas på Pite Havsbad hittar du på 18 PITEKVARTEN NR

19 Spännade projekt om Piteås pärlor Pärlor i Piteå. Så heter projektet som eleverna på gymnasiesärskolans estet/mediaprogram jobbat med under året. Och som nu finns nedladdningsbart för den som vill. Vare sig du har bott i Piteå i hela ditt liv, är nyinflyttad eller är här som turist så hoppas vi kunna hjälpa dig hitta några guldkorn att besöka. Piteå har mycket att erbjuda, och vi hoppas att du genom den här guiden hittar dina egna Pärlor i Piteå! Så inleds e-boken Pärlor i Piteå som just elever och lärare på gymnasiesärskolan i Piteå tagit fram tillsammans. Häftet blev en häftigare produkt Hans Hedlund och Kurt Nordström är lärare på gymnasiesärskolans estet/mediaprogram och initiativtagare till projektet som utmynnat i en e-bok som presenterar platser, evenemang och utflyktsmål i och runt Piteå. Denna e-bok finns numera tillgänglig för gratis nedladdning till ipad och iphone via ibookstore. Först var tanken att vi skulle göra ett häfte där vi presenterade olika utflyktsmål, men sen växte sig tanken om att göra något annorlunda sig allt starkare. Så därför bestämde vi oss för att skapa en e-bok med alla dess möjligheter. Det fina med en e- bok är att man kan lägga in så mycket mer än bara bilder och text. Här finns möjlighet till både bildspel, filmer och ljud, vilket gör e-boken väldigt spännande och intressant. Boken är uppbyggd i åtta olika kapitel, Piteå, badplatser, utflyktsmål, kultur, evenemang, aktiviteter, skärgården och Välkommen till Piteå. Varje kapitel innehåller olika avsnitt. Till exempel går det att läsa om Kalahatten, Eliasgrottan och Svensbylijda under kapitlet utflyktsmål och om Stenskär, Svinöra och Fingermanholmen under skärgården. Hans Hedlund och Kurt Nordström, lärare och initiativtagare till projektet.. Många fördelar med projektet Både Kurt och Hans ser många fördelar med ett sådant här projekt. Eleverna blir väldigt delaktiga i hela processen, man arbetar ämnesövergripande och man har ett väldigt tydligt slutmål. Ämnen som svenska, samhällskunskap, datakunskap, media och ljud kan alla ingå i projektet. Information ska sökas, texter ska skrivas, filmer och bilder ska tas eller söka redas på, bildspel och musik ska skapas och olika personer ska kontaktas. Det blir på ett helt annat sätt än när man gör övningar från en bok. Det har varit roligt att jobba med det här och kul att man med så enkla medel kan skapa något så bra, säger Kurt Nordström och får medhåll av kollegan Hans Hedlund som kollat på nätet och inte hittat någon liknande produkt Det känns kul att ligga i framkant, säger han. Boken är gratis att ladda ner och målet är att så många som möjligt ska ta del av den. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: LINNEA LINDGREN PITEKVARTEN NR

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011 Sida 1 av 11 Riksgälden medarbetarundersökning rapport - Mars 2011 Antal svar på Totalt 2011: 146 av 167 (87%) Antal svar på Totalt 2009: 140 av 149 (94%) Antal svar på Totalt 2007: 140 av 152 (92%) Skala

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Medarbetarpolicy i Landstinget

Medarbetarpolicy i Landstinget MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

SMART BUILT ENVIRONMENT GRAFISK MANUAL

SMART BUILT ENVIRONMENT GRAFISK MANUAL SMART BUILT GRAFISK MANUAL DEN HÄR MANUALEN ÄR TÄNKT SOM ETT STÖD FÖR DIG SOM SKA PRODUCERA MATERIAL FÖR SMART BUILT. Här hittar du praktiska tips och inspiration för hur alla grafiska byggstenar ska användas.

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

Skriva utbildningsbeskrivningar

Skriva utbildningsbeskrivningar 1 SKRIVA UTBILDNINGSBESKRIVNINGAR FÖR WEBBEN Skriva utbildningsbeskrivningar för webben EN LATHUND VERSION 1.6 2016 LUNDS UNIVERSITET 3 SKRIVA UTBILDNINGSBESKRIVNINGAR FÖR WEBBEN Utbildningsbeskrivningarna

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

GÖRA PÅ SPORTLOVET? maximinctias consequ iatiund itatio. Nequi ipid enis modit etur?

GÖRA PÅ SPORTLOVET? maximinctias consequ iatiund itatio. Nequi ipid enis modit etur? labores moloreium apelluptatia ipiciat inumqui dit, cus sed quas debitiaspiet ullenes vellam a consequis excerunte nihicationem vendus. Tio conecte exerrum, quidi con corento inctatibus aut que eatur,

Läs mer

MALMÖ SCANDIC TRIANGELN FREDAG 22 JANUARI

MALMÖ SCANDIC TRIANGELN FREDAG 22 JANUARI Du är inbjuden till... 2016 MALMÖ SCANDIC TRIANGELN FREDAG 22 JANUARI NYA INSIKTER & NYA IDÉER! Fredagen den 22 januari är det dags för HR-Dagen på Scandic Triangeln i Malmö. Vi hälsar er varmt välkomna

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Avsändartillägg Barkarbystaden

Avsändartillägg Barkarbystaden Avsändartillägg Barkarbystaden Konsumentkommunikation (B2C) Affärskommunikation (B2B) Stationary Rubrik 2014.01.24 Eit imint endus enimintum qui con con conem et laborias dolentus res errum sum, omni cus

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer