Årsrapport VT2014- VT2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport VT2014- VT2015"

Transkript

1 Årsrapport VT2014- VT2015

2 2 Innehåll 1. Inledning 2. Utvärdering i VÅGA VISA 3. Verksamhetsberättelse 4. Utveckling av observationerna i VÅGA VISA 5. Hur har observationerna varit till stöd i utvecklingsarbetet? 6. Samordnarnas slutsatser

3 3 1. Inledning VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan fem kommuner i Stockholmsområdet; Ekerö, Nacka, Sollentuna, Upplands Väsby och Danderyd. Syftet med samarbetet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. VÅGA VISA: Baseras på läroplaner för förskola och skola Utgår från ett barn- och elevperspektiv Stödjer det systematiska kvalitetsarbetet Jämför kommunernas förskolor och skolor Sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Samarbetet startade 1998 med observationer i grundskolan. Från och med år 2006 har samarbetet namnet VÅGA VISA. Metoderna omfattar idag observationer från förskola till gymnasium, gemensam kundenkät samt självvärdering genomförd av verksamhetens personal. Pedagoger och skolledare observerar en skola eller förskola i en annan kommun än den där de arbetar. Samarbetet är numera öppet även för andra kommuner som vill ansluta sig. Denna årsrapport beskriver arbetet våren 2014 samt läsåret 2014/2015 och kommer i fortsättningen skrivas varje vår som en summering av det gångna läsåret. Rapporten har skrivits gemensamt av de fem kommunernas samordnare för VÅGA VISA. Innehåll Årsrapporten ger en samlad bild av metoder och resultat i VÅGA VISA, det vill säga kundundersökning, självvärdering och observationer. Rapporten visar verksamheten i siffror och viktiga händelser i samarbetet. Målgrupp Målgrupp för årsrapporten är politiker i utbildningsnämnder, styrgrupp och andra tjänstemän och andra kommuner som vill veta mer om metoden. Även observatörer har intresse av rapporten, liksom skolledare och chefer i verksamheten. Denna rapport kan sparas ned från Där finns också en Power Point version som visar de viktigaste resultaten. Begrepp I rapporten används begreppet skola för alla verksamheter som förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola.

4 4 2. Utvärdering i VÅGA VISA Observationer Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (endast grund-, sär- och gymnasieskola) Förskolechefens/rektors ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på observationer i verksamheten, intervjuer med elever, personal, skolledning och samtal med barn samt skolans styrdokument. Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer utses ett par av målområdena med särskilt identifierade frågeställningar. Observationen redovisas i en rapport enligt särskild mall, där bedömningen görs dels i text och dels i en skala: 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden 2.0 MINDRE GOD KVALITET verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet med vissa förbättringsområden 1.0 STORA BRISTER I KVALITET verksamheten har stora förbättringsbehov Innan rapporterna är slutgiltiga faktagranskas de av skolan som har observerats samt metodgranskas av tjänstemännen i kommunerna och vid behov utvecklas rapporterna av observatörerna efter granskningen. Den slutliga rapporten överlämnas till den observerade skolan samt till kommunens förvaltningschef. Kundundersökningen Kundundersökningen har genomförts i samarbete med CMA Research (tidigare Pilen). Svarsgrupper är föräldrar i förskola, förskoleklass samt i åk 2, 5 och 8 i grundskolan. De elevgrupper som genomför kundenkäten går i åk 5 och 8 i grundskolan. Förutom Våga Visakommunerna deltar även ytterligare fem kommuner: Norrtälje, Täby, Vallentuna, Värmdö och Österåker. Självvärderingen Förskolan alla varje år, grundskolan Ekerö, Nacka och Sollentuna varje år Danderyd och Upplands Väsby i samband med observation, gymnasiet ingen. CMA Självvärderingen visar medarbetarnas bedömning av förskolans/skolans verksamhet på läroplanens målområden. Självvärderingen är ett värdefullt verktyg i kvalitetsarbetet på förskolan eller skolan. Genom att upprepa självvärderingen kan utvecklingsarbete följas upp. Ett särskilt stödmaterial finns för förskolors och skolors arbete med resultaten.

5 5 Självvärderingen genomförs med en webbaserad enkät som besvaras anonymt av pedagoger i förskola och fritidshem samt lärare i grundskola och gymnasieskola. Enkäten består av ett fyrtiotal påståenden, där den som svarar anger i vilken grad han eller hon instämmer enligt en fyrgradig skala. Frågorna utgår från samma sju målområden som kundundersökningen, och frågorna har en nära koppling till läroplanerna. Kommunen väljer om den vill genomföra självvärderingen på alla enheter, i en eller flera skolformer, i samband med kundundersökningen eller om den bara genomförs inför en observation. På denna förskola bedömer både föräldrar och medarbetare att kontakterna mellan förskolan och hemmet fungerar väl. Både föräldrars och medarbetares bedömning ligger över kommungenomsnittet. När det gäller arbetsklimatet är medarbetarnas bedömning under kommungenomsnittet, men föräldrarnas bedömning är genomsnittlig. På flera områden ligger både medarbetarnas och föräldrarnas bedömning på kommungenomsnittet, dvs i den mittersta rutan. För att underlätta jämförelser och rangordningar finns också ett analysverktyg att tillgå.

6 6 Organisation och styrning Arbetet i VÅGA VISA styrs av en styrgrupp, där skolchef eller motsvarande ingår, dvs. den tjänsteman som har den politiska nämndens uppdrag att ansvara för utbildningsfrågor. En gång per år presenteras även resultatet i utvärderingen för ordförande i de politiska nämnderna i de deltagande kommunerna. Varje kommun har en samordnare för VÅGA VISA. I samordnarnas uppdrag ingår att ansvara för genomförandet av utvärderingen och att säkra kvaliteten. Samordnarna rekryterar och utbildar observatörer. Samordnarna ansvarar också för att utveckla och uppdatera metoderna, sprida information om VÅGA VISA samt genomföra uppdrag som initieras av styrgruppen. VÅGA VISA har också en koordinator som svarar för gemensam administration och som är sekreterare i styr- och samordnargruppen. Kommunerna turas om att vara ordförande i styrgrupp och samordnargrupp. Under 2014 har Sollentuna varit ordförandekommun och Ekerö har tagit över ordförandeskapet Gruppernas sammansättning vt 2014 lå 2014/2015: Kommun Styrgrupp Samordnare Danderyd Birgitta Jacobsson Eva Hoas Ekerö Anders Anagrius Johanna Stjernlöf Nacka Susanne Nord Carina Legerius Sollentuna Daniel Broman Mimmi Forsgren Upplands Väsby Eva Dahlgren 2014 Kerstin Jakobsson 2014 Astrid Täfvander 2015 Björn Axén 2015 Koordinator: Berit Lund

7 3. Verksamhetsberättelse 7 Observationer Under vt 2014 och läsåret 2014/2015 har totalt 59 enheter observerats. Totalt under vt 2014 och läsåret 2014/ 2015 har 58 observatörer observerat en eller flera gånger. Antalet observationsdagar totalt under perioden var observationsdagar. Eftersom flera enheter innehåller både skola och förskola redovisas dessa enhetet för sig. Det innebär att antalet enheter kan bli färre men antalet observationsdagar är lika många så därför redovisas även dessa i en egen tabell. Tabell 1: Enheter som observerats i de fem VÅGA VISA kommunerna Termin Totalt Våren Hösten Våren Tabell 2:Genomförda observationsuppdrag veckorna 7-20, våren 2015 Kommun Totalt Danderyd 4 Ekerö 3 Nacka 7 Sollentuna 5 Upplands Väsby 0 Summa: 19 Tabell 3:Genomförda observationer veckorna 39-49, hösten 2014 Kommun Totalt Danderyd 4 Ekerö 2 Nacka 8 Sollentuna 6 Upplands Väsby 1 Summa: 21

8 8 Tabell 4:Genomförda observationer veckorna 7-20 våren 2014 Kommun Totalt Danderyd 3 Ekerö 2 Nacka 8 Sollentuna 4 Upplands Väsby 1 Summa: 18 Tabell 5: Antal observationsdagar över tid Termin Hösten Våren Hösten Våren Antalet observationsdagar Utbildning för observatörer För att säkra en hög kvalitet i observationernas genomförande är utbildningen av observatörer mycket viktig. Utbildningen består av en tvådagars introduktionsutbildning för nya observatörer. För att utveckla kompetensen hos observatörer erbjuds två fortbildningsdagar under året, så kallade Kick Off. Vid sidan av den gemensamma utbildningen ordnar samordnaren i varje kommun träffar för de egna observatörerna. Rekrytering av observatörer Varje kommun rekryterar det antal observatörer som behövs. VÅGA VISA - samordnaren i respektive kommun ansvarar för detta. Den som vill bli observatör skickar en skriftlig ansökan till kommunens samordnare för VÅGA VISA. Eftersom rapportskrivning är en viktig del av uppdraget bör observatören skicka med exempel på något han/hon skrivit, t.ex. en rapport, en plan, ett föräldrabrev. Samordnaren tar referenser från observatörens närmaste chef. Som regel genomförs en intervju som en del i rekryteringen. För att bli en bra observatör ska man vara en erfaren och erkänt skicklig pedagog, ha visat på

9 9 intresse för skolutvecklingsfrågor, vara väl insatt i gällande styrdokument samt ha vana att uttrycka sig i tal och skrift och ha förmåga att se samband och dra slutsatser. Observatörer ska ha en pedagogisk högskoleutbildning eller motsvarande. Efter rekryteringen genomgår den blivande observatören en introduktionsutbildning. Introduktionsutbildning VÅGA VISA Introduktionsutbildning för nya observatörer genomförs i början av varje termin. Syftet är att de nya observatörerna efter genomgången utbildning ska ha en god förståelse och kompetens inom följande områden: uppdragets karaktär och observatörens roll att möta personal och elever under observation etik, sekretess och förhållningssätt att använda bedömningsmatrisen hur en rapport ska skrivas och formuleras Utbildningen omfattar två dagar och genomförs av 2 samordnare tillsammans med erfarna skolobservatörer. Konceptet utvecklas genom utvärdering efter genomförd utbildning. Utbildningen är mycket uppskattad av deltagarna och får mycket bra omdömen i utvärderingarna. Antalet nya observatörer som deltagit i introduktionsutbildning var under perioden; 7 pedagoger i januari pedagoger i september pedagoger i januari 2015 Kick-Off Samordnarna för VÅGA VISA planerar och genomför varje termin en utbildningsdag för samtliga observatörer, kallad Kick Off Avsikten med Kick Off är att inspirera observatörerna inför det kommande arbetet och syftar till att stödja och vidareutbilda observatörerna i observatörsrollen. Vårterminen 2014 Maria Stockhaus, ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna var inbjuden för att ge inspiration samt föra diskussion kring skolutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet inom förskola och skola. Maria utgick dels från sitt arbete från kommunen men också från sitt engagemang i SKL:s utbildningsutskott. Samordnarna informerade om handlingsplanens nuläge utifrån uppföljningen av Våga Visa. Årets upplägg för kundenkät och självvärdering i samarbete med CMA Research presenterades, skillnaderna mellan observationer i de olika modellerna fördjupning/bredd förtydligades och det fina reportaget i Lärarnas tidning om Våga Visa lyftes fram. Efter lunchen hade observatörerna delats in i samtalsgrupper, som efter inläsning av utdrag från ett antal rapporter, arbetade med att reflektera kring målområdet Ansvar och inflytande i syfte att höja medvetenheten kring hur man kan höja kvaliteten i skrivandet. Reflektionerna utgick från följande stödfrågor: För vem verkar avsnittet vara skrivet? Är texten lätt att förstå för olika målgrupper?

10 10 Syns olika källor i beskrivningstexten det man läst, sett och hört? Knyts dessa ihop när man drar slutsatser i bedömningen i text? Ge exempel. Hänger beskrivning, bedömningstext och skalbedömning samman? Är bedömningarna välmotiverade? Är skalbedömningarna rimliga utifrån kriterierna i matrisen? Kick-offen avslutades med att de blivande observatörsteamen planerade vårens arbete. Höstterminen 2014 Dagen föreläsare var Ann S Pihlgren som är filosofie doktor i pedagogik och har en lång bakgrund inom skolans värld. Ann bedriver forskning och är universitetslektor och studierektor vid Stockholms universitet. Hon är dessutom författare och en eftersökt föreläsare, handledare och konsult vad gäller pedagogik, ledarskap och kvalitetsfrågor. Vi fick ta del av en mycket inspirerande föreläsning kring Tänkande och språk, med reflektion kring vad framtidens medborgare måste kunna för att: Anpassa sig till nya miljöer och förutsättningar Navigera bland massiva mängder information Göra produktiva och intelligenta val Vara kreativa Tänka kritiskt Efter lunchen visade några observatörer fördelarna med att arbeta i samarbetsmiljön i Google och lathundar för att kunna arbeta i delade dokument i Google drive introducerades. Hemsidan som flyttat till Ekerös webbplats presenterades liksom nyheterna i styrdokumenten. Därefter vidtog grupparbete med de omarbetade matriserna och en återsamling med gemensam reflektion. Dagen avslutades sedvanligt med möte för observationslagen och planering av terminens arbete. Vårterminen 2015 Som föreläsare anlitades Helene Ärlestig, universitetslektor i pedagogik vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet. Under hösten medverkade Helene vid ett samordnarmöte för att med utgångspunkt i Våga Visas metod resonera kring hur föreläsningen kan kopplas samman med metoden. Föreläsningen innehöll två delar, där den ena relaterade till Våga Visas roll i det systematiska kvalitetsarbetet och den andra behandlade intervju- och observationsteknik. Dagen innehöll även en programpunkt med reflektioner från studieresan i London, där samordnare och några av de observatörer som var med på resan gemensamt reflekterade kring de olika besöken. Samordnarna berättade även om vad samordnargruppen med inspiration från besöken tar med sig i det fortsatta utvecklingsarbetet av metoden. Vi genomförde även en utvärdering av den reviderade matriserna och metodboken som samordnargruppen sedan arbetade vidare med under våren. I slutet av dagen träffades sedan observationslagen för att planera vårens observationer.

11 11 4. Metodutveckling Revidering av metodboken och bedömningsmatrisen Den reviderade metodboken och de nya bedömningsmatriserna började användas under höstterminen En av de största ändringarna var formuleringen av bedömningsskalan och införande av värdeord i bedömningsmatrisen. Nya och ändrade punkter- en översyn gjordes gentemot gällande styrdokument vilket resulterade i vissa förändringar av punkterna under respektive målområde. Värdeord - progressionen mellan de olika stegen i bedömningsmatrisen förtydligades genom att föregående formuleringar ersattes med s.k. värdeord. Bedömningsskalan - en förändring gjordes av bedömningsskalans värde 2, där formuleringen för värdet ändrades från Tillfredsställande till Mindre god kvalitet. Bedömningsmatriser för olika skolformer- för att underlätta för observatörerna och förtydliga uppdragen för respektive skolform skapades en matris för förskola, en för grundskola/grundsärskola/förskoleklass och fritidshem samt en för gymnasieskola. Fritidshemmet- för att förtydliga uppdraget för skolobservationer där fritidshemmet är en del av verksamheten lyftes fritidshemmet in som ett särskilt område att observera under området Kunskaper. Uppdelning av bedömningsmatrisen i tre stycken - en för förskola, en för grundskola och en för gymnasieskola. Metodboken reviderades - för att svara upp mot förändringarna i matriserna justerades även metodboken för att skapa en tydlig röd tråd genom alla dokument. Frågebatteriet sågs även det över för att bättre svara mot nya matriser och metodbok. På Kick offen i februari 2015 genomfördes en kortare utvärdering av matriser och metodbok, efter att de använts under en termin. Observatörernas erfarenheter och synpunkter på materialet samlades in. Under våren 2015 var två av samordnarna ute på observationer och utifrån dessa erfarenhet gjordes ytterligare justeringar och förtydliganden i matriserna. Handlingsplan med anledning av utvärdering av observationer i VÅGA VISA Våren 2013 gjorde Ann Öhman Sandberg på APeL Forskning & utveckling en utvärdering av Våga Visa, som visade att metoden tjänar sitt syfte. Utvärderingen har presenterats i tidigare årsrapport och finns att tillgå på Våga Visas webbplats. Utifrån utvärderingen togs en handlingsplan fram, som utvärderades i styrgruppen i maj och december 2014 och nu anses genomförd enligt nedan: Översyn av styrdokument och stödmaterial genomfördes under läsåret 2013/2014 av Ann Öhman Sandberg i samarbete med referensgrupp från samordnare och observatörer. Alla styrdokument har reviderats. Tydligare ansvarsfördelning i observatörslagen rollbeskrivningar för observationsledare, observatör och skolledare på deltid med begränsat uppdrag har tagits fram.

12 12 Rekrytering av observatörer marknadsföringskampanjer har genomförts i rektorsgrupperna och begränsning av uppdraget för skolledare i sammansättningen av observatörslagen för att möjliggöra deltagande av fler skolledare har provats. Antalet observatörer för grundskolan har ökat, men inom förskolan behövs fortfarande ett ökat antal observatörer. Arvodet en höjning till 600:- för observationsledare och 300:- för ordinarie observatör har genomförts. Summan tillämpas fr o m ht 2013, nya titlar tillämpas fr o m vt Terminsobservatörer har ersatts med sin ordinarie lön :- per månad. Vid återkoppling till nämnden/kommunen ställs frågor om hur rektor tagit till vara sin/sina observatörers kompetens. Ökat samarbete kring analys och uppföljning av resultat i det systematiska kvalitetsarbetet på olika nivåer: förvaltningsnivå skolledarnivå genomförs inom respektive kommun. Ökat samarbete mellan kommunerna runt inbjudningar till olika former av aktiviteter genomförs löpande. Kompetensutveckling kring rapportskrivning och analysarbete för observatörer genomförs på kick-offerna. Handlingsplanens utfall har följts upp på styrgruppsmötet i slutet av maj 2014 och december Studieresa till London har genomförts under hösten Studieresa till London Under tre dagar i november 2015 åkte styrgrupp, samordnargrupp och nio observatörer på en studieresa till London. Syftet var att studera hur man i England arbetat för att skolor ska stödja varandra i sitt utvecklingsarbete. Vi gjorde studiebesök hos Jonathan Dale, National College for Teaching and Leadership, en myndighet som arbetar med att knyta ihop skolor m m Tri-Borough Education, Service School Improvement Team, en kommunal förvaltning för tre olika kommuner Lee Northern HMI (Her Majesty's Inspector) Ofsted, den engelska skolinspektionen En Nursery school, Två Primary schools, En Secondary school Den konservativa regeringen under David Camerons ledning som tillträdde 2010 har genomfört två stora förändringar i det engelska skolsystemet: Ökad självständighet för skolor, genom bl a införandet av Academies. En akademi drivs av en charity, en stiftelse och har inget vinstintresse. Många tidigare kommunala skolor är idag akademier. Tre fjärdedelar av alla skolor på secondary level är akademier. Det finns också akademier på primary level, men de är färre. Alla nya skolor ska vara akademier. Akademier behöver inte följa läroplanen. En akademi skriver kontrakt med offsted och förbinder sig att visa sina resultat för offsted. School to school support, som innebär att skolor ska stödja varandra. System har utvecklats på olika nivåer, skolor, skolledarnivå, men även lärarnivån. Offsted-

13 13 resultaten är en utgångspunkt, och skolor som bedöms som bra i inspektionen stödjer de som fått lägre resultat. Studiebesöket på den engelska skolinspektion visar att inspektionen nu vill framstå som mjukare än tidigare. Rapporterna utgår från målområden och mindre från lagparagrafer än de svenska inspektionsrapporterna, och inspektionen lyfter även fram positiva resultat om skolan. Inspektionen använder en fyrgradig skala i bedömningen som ges per målområde, från outstanding till inadequate. Skolor som får de två högsta bedömningarna inspekteras inte igen, men för skolor med lägsta bedömningen sätter man in special measures och det kan vara t ex att ledning byts ut, kan få partner eller lägga ned och bli akademi. Inspektion fortsätter till skolan kommer upp i den tredje nivån. Några starka intryck från våra studiebesök: Höga förväntningar på alla, både skolor och elever - inga ursäkter. Det var tydligt att uppdraget är att se till att alla elever lyckas. Starkt fokus på undervisningens kvalitet. London Challenge i 15 år har gett resultat och lyft Londonskolornas resultat, som tidigare var låga. Tydlig systematik i skolutveckling på olika nivåer syfte att få de lågpresterande att bli högpresterande. Förväntan och systematik i kollegastöd och skolstöd och mäklare för stödinsatser Delningskulturen, att man vill stöjda och dela med sig till andra. Betoning av ledningsperspektivet, tidiga insatser och av studie- och yrkesvägledning Några idéer och tankar som vi tog med oss till observationerna i VÅGA VISA var Vikten av en tydlig sammanfattning i rapporten. Vikten av användningen av observationsrapporten efter observationen Efter resan har vi börjat utveckla former för att koppla ihop skolor efter observation för utbyte. Vi har också börjat utveckla en sida på VÅGA VISAs hemsida med goda exempel från skolor som har observerats, och som andra skolor kan inspireras och dra nytta av. Goda exempel och utbyte mellan skolor I utvärderingen i VÅGA VISA blir det tydligt att många förskolor och skolor har mycket god verksamhet. Ann Öhman Sandbergs utvärdering lyfte att observationerna i högre grad kan användas för lärande och verksamhetsutveckling än vad som görs idag. Studieresan till England var ett sätt att studera erfarenheter av konkret arbete med att skapa erfarenhetsutbyte. Ambitionen är att vi ska kunna dra ännu mer nytta av varandras arbete i de fem kommunerna och detta kommer att göras på två olika sätt: Webbsida med goda exempel En särskild webbsida har skapats på VÅGA VISA:s webbplats för att presentera goda exempel från observationerna. Där redovisas vilka förskolor och skolor som observerats nyligen och där observatörerna har bedömt att verksamheten har en hög kvalitet genomgående. Man ser också vilka starka sidor som lyfts fram i observationen. Förhoppningen är att förskolor och skolor ska kunna inspireras och få tips till sitt eget kvalitetsarbete. Ett första steg för en förskola eller skola som är intresserad är att ta del av

14 14 observationsrapporten och skolans egen hemsida. Förskolan/skolan kan också kontakta förskolan eller skolan för att höra mer och kanske göra ett studiebesök eller ha ett utbyte på ett annat sätt. Knyta ihop skolor för utbyte I samband med observation får förskolor och skolor frågan om de är intresserade av att ha ett utbyte med en annan förskola/skola, och i så fall om det är något särskilt område som de är intresserade av att ta upp i ett sådant utbyte. Samordnargruppen kommer sedan att försöka hitta förskolor och skolor som matchar varandra. Formerna för hur utbytet sedan går till kan variera, beroende på förskolornas/skolornas önskemål och behov. Det bör övervägas om det bör finnas något stöd- och tipsmaterial samt hur utbytet följs upp. 5. Hur observationerna varit till stöd i utvecklingsarbetet Nacka I Nacka har ett stort antal observationer på förskolor och skolor genomförts under våren våren Överlämningsmötena är viktiga samtal om vad observationen visar och blir en utgångspunkt för förskolans eller skolans vidare arbete. Även företrädare för de kommunala förskolornas eller skolornas organisation, Välfärd skola, eller om enheten är fristående, den fristående huvudmannen, deltar. Observationerna redovisas sedan i Utbildningsnämnden en gång per termin, och politikerna får samtidigt i en tjänsteskrivelse en bild av vad annan utvärdering säger om förskolan/skolan. Förskolans/skolans ledning skriver en kommentar till rapporten, om sådant de vill komplettera med och om hur de tänker gå vidare med de förbättringsområden som tas upp i observationsrapporten. Kommentaren läggs sedan sist i rapporten. Rapporterna publiceras på kommunens webbplats och i Jämföraren, ett webbaserat verktyg som ger föräldrar stöd i val av förskola och skola. I kommunens kvalitetsanalys summerades årets observationer. Där konstarerades att observatörerna har bedömt att större delen bedömts ha en bra eller mycket bra verksamhet. Inom området finns utveckling och lärande både styrkor och utvecklingsområden. På en del förskolor bedöms arbetet med matematik och språk och lek- och lärmiljö fungera väl, medan andra behöver utveckla det. Modern teknik och dokumentation som visar på lärprocesser är förbättringsområden som finns på flera förskolor. Flera observationer visar att barnens inflytande är gott. Förskolorna bedöms med något undantag ha god värdegrund, och det samma gäller grundskolorna. På grundskolorna får ledarskapet ofta beröm, och observatörerna uttrycker i flera fall att det märks att eleverna trivs och är stolta. Flera av de observerade skolorna får mycket goda omdömen för sitt pedagogiska arbete. I de observationer som har rapporterats i VÅGA VISA under året framträder en mycket positiv bild av fritidshemmens verksamhet. Observatörerna framhåller att aktiviteterna och även miljön har ett tydligt syfte kopplade till läroplanen. Aktiviteterna bestäms också till stor del av eleverna som därmed har ett inflytande på verksamheten. Det beskrivs också att värdegrundsarbetet bedrivs naturligt i verksamheten. På den gymnasieskola som observerades imponerades observatörerna av elevernas vilja till att utvecklas inom sina ämnen, men menade att ansvar och inflytande behöver utvecklas framförallt vad gäller de formella formerna med elev- och klassråd.

15 Ett år efter en observation följer utbildningsenhetens tjänstemän upp vad som hänt genom genom intervju med ledningen. Syftet är att ta reda på vad som har hänt med de förbättringsområden som observationen visade på och att öka kunskapen om hur observation och självvärdering fungerar som kvalitetsverktyg för förskolor/skolor. Med något enstaka undantag har observationen använts aktivt i utvecklingsarbete. Chefsbyten kan dock leda till att observationen inte utnyttjas fullt ut. Om en observation visar på stora brister, exempelvis bedömningar på 2.0 eller lägre, brukar utbildningsnämnden besluta att observationen ska följas upp redan nästa termin, och då genom vad vi kallar ett kontrollbesök, där som regel utbildningsdirektören är med. Syftet är att säkra att åtgärder vidtas för att förbättra situationen. 15 Sollentuna Under perioden har ett stort antal, både kommunala och fristående, förskolor och skolor observerats i Sollentuna. Överlämningsmötena äger rum på förvaltningen i Turebergshuset där förutom de observerade enheternas ledningsgrupper förvaltningschefen och en grupp tjänstemän deltar. Observationerna är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och följs upp på barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott för samtliga enheter som observerats. Skolornas rektorer inbjuds alltid att presentera den handlingsplan man tagit fram utifrån de förbättringsområden som presenteras i observationsrapporten. I de fall förskolorna bedömts att inte ha god kvalitet inbjuds även förskolechef/rektor dessa enheter. De förskolor som har en samlad bedömning på god kvalitet eller bättre bifogar sin handlingsplan till nämndhandlingarna. Ett år efter genomförd observation stäms handlingsplanernas utfall av mot resultatet på kundenkäten och ansvariga tjänstemän gör ett uppföljningsbesök på enheten. Arbetet med normer och värden har fått höga värden på flera skolor som ligger som goda exempel på Våga Visas hemsida och samtliga skolledare vittnar om det genomslag som observationen fått i utvecklingsarbetet. Observationerna har också fungerat som en bra rekryteringsbas för nya observatörer. Från flera förskolor och skolor har pedagoger och lärare ansökt om att få bli observatörer efter det att den egna enheten observerats kommande termin. Ekerö Under våren och hösten 2014 observerades ett antal fristående förskolor. Under denna period pågick ett utvecklingsarbete kring att förankra Våga Visa i de kommunala enheterna och tydliggöra Våga Visas funktion i det systematiska kvalitetsarbetet. Under våren 2015 observerades både kommunala förskolor och skolor. Den samlade erfarenheten från rektorer och förskolechefer är att observationsrapporten är ett bra verktyg i det fortsatta utvecklingsarbetet. Samtliga enheter har också uttryckt att de känner igen sig i rapporten. På Ekerö följs observationsrapporten upp med att enheten formulerar en handlingsplan, som redovisas av respektive enhetschef i barn- och utbildningsnämnden. Handlingsplanen följs sedan upp i nästa års kvalitetsdokument samt i de uppföljningsdialoger som nämndkontoret barn och utbildning genomför varje höst. Efter Skolinspektionens tillsyn i kommunen hösten 2014 har ett utvecklingsarbete bedrivits avseende systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet av det är att Våga Visas roll i det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare förtydligats.

16 Danderyd Antal observerade enheter våren 2014 två förskolor och en skola, hösten 2014 två förskolor varav en med tre enheter och två skolor, våren 2015 tre förskolor och en skola. Rapporterna har kommunicerats till enheterna och i förekommande fall till produktionsledningen på ett överlämningsmöte. Efter överlämningen gör enheterna en handlingsplan utifrån de identifierade förbättringsområdena. Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av samtliga Våga Visa rapporter med tillhörande handlingsplaner och förvaltningen kommer att göra en uppföljning ett år efter att rapporten är överlämnad. Alla rapporter publiceras sedan på Danderyds hemsida. Dialogen under överlämningsmötet bidrar ofta till en ökad självinsikt hos de som deltar. Vid alla överlämningar har fler än bara rektor/förskolechef deltagit vilket medför mer dynamik i samtalen. En kommentar från en observerad skola är tänk att få information från 60 lektionsbesök på en vecka. Ansvar och inflytande är ett område som förekommer ofta i som förbättringsområden för skola. Det handlar om elevernas möjligheter att påverka undervisningen enligt Läroplanens mål. För förskolan är pedagogisk dokumentation och barnens inflytande och delaktighet frekvent återkommande. De enheter som observerats för andra gången har som regel förbättrat sina resultat. Antalet observatörer från Danderyd har ökat under perioden, många från skolor och förskolor som blivit observerade. Duktiga observatörer väcker ett intresse hos lärare och pedagoger som vill fortsätta utvecklas i sin yrkesroll. Upplands Väsby I Upplands Väsby har en enhet per termin observarats under Kommunens organisation för styrning och ledning har under perioden genomgått en omfattande omorganisering, och därför har inga observationer genomförts under våren Upplands Väsby har under perioden haft en rutin för uppföljning efter ett år där rektor bjudits in till utbildningsnämnden. Syftet har varit att ge enhetschefen möjlighet till replik på hela eller delar av rapporten, men också att följa upp vilka åtgärder som vidtagits utifrån givna förbättringsområden i observationsrapporten. I samband med den nya organisationen med ny samordnare och ny styrgruppsmedlem kommer det även att skapas nya rutiner för arbetet med Våga Visa i Upplands Väsby Samordnarnas slutsatser Samordnarnas uppfattning är att arbetet med Våga Visa haft en positiv utveckling under perioden. Observationsrapportens kvalitet har förbättrats och ger förutsättningar för enhetens arbete med kvalitetsarbete. Metoden har finslipats i alla led och vi kan se att intresset för att bli observatör ökar i samband med att en förskola eller skola blir observerad. Arbetet med översyn av kundundersökningens metod och frågebatteri har inletts. Samordnarenas förslag är att undersökningen benämns som en kvalitetsuppföljning med elevoch föräldraenkäter inom Våga Visa fortsättningsvis. Ett ökat fokus på elevernas synpunkter genom att införa enkätundersökning även för eleverna i åk 3 planeras. Vår bedömning är att undersökningen är ett viktigt redskap i enheternas kvalitetsarbete.

17 En utmaning är att svarsfrekvensen sjunker för självvärderingen. Svarsfrekvensen hos elever och föräldrar är hög, med undantag av föräldrar årskurs 8. Vissa enheter har också lägre svarsfrekvens. Studieresan till London har gett mycket inspiration kring ett utökat kollegialt lärande och konkreta förslag för att öka nyttan och användandet av utvärderingsresultaten i syfte att höja kvaliteten i alla kommunernas enheter. Det positiva effekterna för samarbete och utbyte mellan kommunerna har varit stora. Presentationen av studieresan vid årets kick-off för observatörer fick ett mycket positivt gensvar hos samtliga observatörer. De uppföljningar som har genomförts ett år efter observationerna visar att observationsrapporterna använts i hög grad för att utveckla verksamheten. Varje kommun följer systematiskt upp sina observationer. Arbetet med att sprida goda exempel har påbörjats och information finns tillgänglig på webbplatsen. 17

2012-10-30. Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan

2012-10-30. Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan 2012-10-30 Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Ledning och samordning...3 Verksamhetsberättelse...4 Observationer...4 Ungefärlig tidplan för en observation...4 Rekrytering

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Årsrapport 2013 Musik- och kulturskolan

Årsrapport 2013 Musik- och kulturskolan Årsrapport 2013 Musik- och kulturskolan 1 2 2013-12-03 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Ledning och samordning... 3 Verksamhetsberättelse... 4 Sammanfattning av VÅGA VISAs resultat hittills... 4 Observationer...

Läs mer

Årsrapport 2014 Musik- och kulturskolan

Årsrapport 2014 Musik- och kulturskolan Årsrapport 2014 Musik- och kulturskolan 1 2 2014-12-03 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Ledning och samordning... 3 Verksamhetsberättelse... 4 Sammanfattning av VÅGA VISAs resultat hittills... 4 Observationer...

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kundundersökning 2012

Kundundersökning 2012 d 2012-06-07 Dnr UBN 2011/151-630 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (12) Utbildningsnämnden Kundundersökning 2012 Förslag till beslut Utbildningsnämnden Noterar informationen till protokollet. Ger Kultur- och utbildningsenheten

Läs mer

Redovisning av resultat från kundenkät inom vuxenutbildningen 2010

Redovisning av resultat från kundenkät inom vuxenutbildningen 2010 Tjänsteskrivelse 2010-09-03 Dnr UBN 2009/121 1 (11) Utbildningsnämnden 9 Redovisning av resultat från kundenkät inom vuxenutbildningen 2010 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (16)

Tjänsteskrivelse 1 (16) Tjänsteskrivelse (6) 00-09-0 Dnr UBN 00/0-60 Utbildningsnämnden er i VÅGA VISA våren 00 samt uppföljning av observationer våren 009 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem

Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem Österåkers kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Datum: 2014-04-15 Ärende/nr: Kultur- och utbildningsnämnden Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem Bakgrund till Undersökningen Kundundersökningen

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Täby kommun Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola 23 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman Processledning i praktiken Monica Tägtström Bergman Processledning i Förskola Processorientering och processledning är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Så här gör vi i Vård

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Ekerö kommun. Kundundersökning 2015. Kyrkans heltidsförskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Ekerö kommun. Kundundersökning 2015. Kyrkans heltidsförskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Ekerö kommun Kyrkans heltidsförskola - Föräldrar Förskola 34 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Upplands Väsby kommun

Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun Må Bra Förskolor AB Gläntan - Föräldrar Förskola 70 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Det går inte att visa bilden för tillfället. Våga Visa

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Ekerö kommun. Kundundersökning 2015. Föräldrakooperativet Eken - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Ekerö kommun. Kundundersökning 2015. Föräldrakooperativet Eken - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Ekerö kommun Föräldrakooperativet Eken - Föräldrar Förskola 2 respondenter Kundundersökning 21 Pilen Marknadsundersökningar Mars 21 Våga Visa 21, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Förskolan Lär - Carina Lagerbäck - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Förskolan Lär - Carina Lagerbäck - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Värmdö kommun Förskolan Lär - Carina Lagerbäck - Föräldrar Förskola 18 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Sollentuna kommun. Kundundersökning 2015. Snäckbackens förskola och skola, Inspira - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015

Sollentuna kommun. Kundundersökning 2015. Snäckbackens förskola och skola, Inspira - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Sollentuna kommun Snäckbackens förskola och skola, Inspira - Föräldrar Förskola 82 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Sollentuna kommun. Kundundersökning 2015. Gillbostubben, Frilufts Förskolor - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015

Sollentuna kommun. Kundundersökning 2015. Gillbostubben, Frilufts Förskolor - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Sollentuna kommun Gillbostubben, Frilufts Förskolor - Föräldrar Förskola 61 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Ängsblomman - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Ängsblomman - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Värmdö kommun Ängsblomman - Föräldrar Förskola 22 respondenter Kundundersökning 21 Pilen Marknadsundersökningar Mars 21 Våga Visa 21, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Åkerlyckan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 58 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Åkerlyckan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 58 respondenter Värmdö kommun Åkerlyckan - Föräldrar Förskola 58 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Sollentuna kommun. Kundundersökning 2015. Lantgården, Frilufts Förskolor - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Sollentuna kommun. Kundundersökning 2015. Lantgården, Frilufts Förskolor - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Sollentuna kommun Lantgården, Frilufts Förskolor - Föräldrar Förskola 22 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer