3. Bokslut 2013 EK 3 4. Detaljbudget Plan för budget 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. Bokslut 2013 EK 3 4. Detaljbudget 2014 5. Plan för budget 2015"

Transkript

1 Bildningsnämnden kallas till sammanträde onsdagen den 26 februari 2014, kl.15.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE Upprop samt val av justerare. Föregående justerare: Håkan Smedja Förslag, dagens justerare: Håkan Kindstedt BILAGA Ekonomiärenden EK 1. Lägesrapport sparbeting Redovisning av plan för verksamhetsövergång avseende musikskolan 3. Bokslut 2013 EK 3 4. Detaljbudget Plan för budget 2015 Övrigt ÖVR 1. Förändrad attesträtt - Biblioteket - Gullmarsskolan Rutiner för hantering av mottagande och avlämnande av datorer ÖVR 1 ÖVR 2 3. Driftsbidrag 2014 ÖVR 3 4. Översyn av driftsbidrag regelverk och avtal 5. Subventioner vid styrketräning i Brastads sporthall yttrande över ansökan ÖVR 4 ÖVR 5 6. Avveckling av idrottshall ÖVR 6 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

2 7. Intern kontroll 2013 redovisning a) elever i behov av stöd b) plan mot kränkande behandling och likabehandling c) delegationsbeslut ÖVR 7 a-c 8. Yttrande över medborgarförslag Flytta inte stadsbiblioteket 9. Avvikelserapporter 10. Information från förvaltningschefen ÖVR Anmälningsärenden ÖVR Detaljplan Utsiktsberget, Skaftö ÖVR Yttrande - Ansökan om bidrag till samtalsserien Filosofi i samtiden 14. Yttrande - Motion om att hos Länsstyrelsen Västra Götaland ansöka om kulturminnesförklaring av gamla delen av Grundsund med hamnområde och sjöbodar ÖVR 13 ÖVR Redovisning av delegationsbeslut Se pärm på smtrbord 16. Övriga frågor Kommunledningskontoret/amm Kent Olsson / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

3 Årsrapport nämnder Bildningsnämnd

4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Ekonomisk analys Måluppfyllelse Åren som kommer Tabeller och analys Nämndsredovisning Verksamhet Ekonomisk analys Måluppfyllelse Nämndens arbete för att uppfylla KF:s kommunövergripande mål Nämndens mål och måluppfyllelse Åren som kommer Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 2(22)

5 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Inledande text om verksamheten Bildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. Bildningsnämnden har haft fokus på utvecklingsområdet goda lärmiljöer och det har gjorts ansträngningar för att skapa den optimala miljön för att alla barn och elever ska trivas i skolan. Goda lär- och utvecklingsmiljöer är en grund för elevens kunskapsinhämtning. Även kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten för att öka måluppfyllelsen har förkommit. Lärande samtal med fokus på förhållningssätt, studiero och trygghet samt att utveckla bra former för samverkan med vårdnadshavare har förekommit. Skolans utemiljö har gjorts tryggare för eleverna. Utveckling av flera olika arbetsformer och metoder för att öka måluppfyllelsen pågår ständigt. Specialundervisning, intensivläsning, IKT- verktyg (Informations- och KommunikationsTeknologi) samt flexibilitet i undervisningen. Nämnden har satsat på att öka måluppfyllelsen i matematik genom att ingå i matematiklyftet. Alla lärare som undervisar i matematik har utbildats i matematik. Nämnden deltar också i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, flera förbättringsområden har uppmärksammats och åtgärdats under arbetets gång. Implementeringen av Barn-och ungdomspolitiska programmet är påbörjat. Föreningslivet levererar verksamhet med hög kvalitet. Föreningslivet har en stor betydelse i kommunens socioekonomiskt förebyggande arbete. Nämndens fritidsverksamhet har under året arrangerat stora publika event - exempelvis Diggiloo, Gyllene Tider och Antikrundan. Arbetet med Lysekils kulturvecka med tema Stenen berikar har varit det största arrangemanget någonsin och visat sig mycket uppskattat i kommunen. 1.2 Ekonomisk analys Ekonomisk analys Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 31, ,4 Nämndens resultat är tkr jämfört med tilldelad budget enligt ovan. Nämnden har inte startat upp en förskoleavdelning vilket förbättrar resultatet med tkr och ett Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 3(22)

6 budgettillskott från kommunstyrelsen täcker Gullmarsborgs underskott på tkr. Detta innebär att ett mer rättvisande resultat skulle vara tkr. I budget 2013 finns ett ej utfördelat sparbeting på tkr. Detta innebär att enheterna har haft en för stor budget under året eftersom sparbetinget legat centralt. Generellt har de olika verksamhetsområdena levererat ett överskott i förhållande till den utfördelade budgeten på enhetsnivån. De områden som redovisat underskott är enskilda förskolor tkr och fritidsverksamheten -159 tkr, där Lysekils Idrottshall endast varit budgeterad på halvår för att kommunen skulle avyttra objektet under 2013, vilket inte har skett. Inom skolområdet har det varit stora skillnader mellan skolorna, då extrakostnader på 1,4 mnkr till följd av anhöriginvandring inte kompenserats nämnden. Detta har inneburit att motsvarande neddragningar gjorts inom ordinarie skolverksamhet. Nämndens nettokostnad har ökat från 226,3 mnkr 2012 till 230,0 mnkr 2013 och det är en ökning med 1,6 % vilket ligger under kommunens totala nettokostnadsökning som är 2,1%. Verksamheterna har haft en allmänt restriktiv hållning, varit kostnadsmedvetna och återhållsamma vid tjänste- och vikarietillsättningar. Inom förskolan har utvecklats ett ökat samarbete inom och mellan avdelningar i förskolan. Antalet anställda har minskat något och personalkostnadens andel av nämndens bruttokostnad har minskat från 65,5% till 61,7%. Ett problem kopplat till personal är att det har visat sig svårt att rekrytera behörig personal inom förskolan och skolan även utbildad personal till fritidsgårdens verksamhet har varit svårt att rekrytera. Den personal som finns inom bildningsnämndens ansvarsområde finns i dag drygt 50 personer som har en ålder mellan år och av dessa är 28 personer verksamma inom förskola och skola. För att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen är det viktigt att sträva mot att Lysekils kommun betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron inom nämndens verksamhetsområden har ökat från 4,9 % till 5,9% mellan åren 2012 och Nämndens nettoinvesteringar uppgick till 1,3 mnkr och drygt hälften av investeringarna är IKT-verktyg i linje med den nya pedagogiken och den nya läroplanen. Gullmarsskolan 7-9 har köpt bärbara datorer till elever för 663 tkr och lärare inom Matematiklyftet har med statligt bidrag utrustats med ipads för 157 tkr. I övrigt har Kronbergets förskola och Gullmarsskolan F-6 investerat i inventarier och möbler, vilka behövdes till följd av skolomflyttningen. För nämnden innebär 2014 ett fortsatt fokus på budget i balans och ytterligare besparingar om inte finansiering av Gullmarsborg och anhöriginvandring löses. Kommunen erhåller bidrag i det generella statsbidraget, vilket kopplat till statens SFS (svensk författningssamling), till viss del ska fördelas till området utbildning. Inom den pedagogiska omsorgen har antalet dagbarnvårdare och antal placerade barn har minskat, vilket har varit en trend de senaste åren. Även barnens vistelsetid har stadigt gått ner. En motsatt trend uppvisar fritidshemmen där både antal barn och vistelsetiden har ökat. Den totala utlåningen av böcker har minskat med ca 10 %, men antalet e-lån har ökat med 44 %, kostnaden för e-lån är kr. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 4(22)

7 1.3 Måluppfyllelse Måluppfyllelse Bildningsnämndes arbete med kommunfullmäktiges mål påbörjades under Dialog och processer om målens betydelse och hur det kan förverkligas har initierats. För att säkerställa att personalen har ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande mot barn, elever, föräldrar, arbetskamrater och övriga medborgare har det skett en översyn och en intern kontroll på alla förskolors och skolors likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling. Förskolor och skolor arbetar aktivt med att öka trygghet och trivsel för barn, elever och personal i verksamheterna. En elelevenkät har gjorts i årskurs 2, 5 och 8, där övervägande delen av eleverna svarar att de känner sig trygga i skolan. Andelen elever som nått målen i alla ämnen (81,5 %) är högre än snittet i riket (77 %) 2013 enligt SIRIS, Skolverkets mätning. Genomsnittligt meritvärde 2013 i Lysekils kommun var 216,5 och riksgenomsnittet 213,1. Behörigheten till gymnasieskolan gick ner från 91 % 2012 till 88 % Eleverna presterar överlag goda resultat och trivseln är hög. Det har också uppmärkssammats att det finns elever som i ökad grad mår dåligt och befinner sig i svårigheter av olika slag. En skolkuratortjänst har skapats vilket gett goda resultat redan på kort sikt. Effekten i en del av verksamheterna har inneburit att lärarna kan ägna sig mer åt undervisning så att eleverna kan nå kunskapskraven i skolan. Nämndes målarbete har också påverkats av en svår ekonomisk situation, bristande kontinuitet i den politiska ledningen och ledningen på förvaltningsnivå. Nämnden och förvaltningen har arbetat hårt med att få budget i balans vilket har tagit mycket tid i anspråk. 1.4 Åren som kommer Åren som kommer Kommunen som helhet och även nämnden har stora utmaningar framöver. Elevernas resultat sjunker och elever i behov av stöd ökar. Nämndens resurser kring elevhälsa och dess resurser behöver ses över. En utmaning blir att lyckas med de elever som har hög frånvaro och som inte känner att de orkar med skolans krav. Samarbetet med gymnasieförvaltningen enligt tidigare beslut - kan innebära sänkta kostnader och bättre utnyttjande av de gemensamma resurserna. De områden som är aktuella att utveckla samarbete och samverkan kring är bland annat kommunala musikskolan, särskolans verksamhet, resurser för elevhälsa/elevstöd, studie- och yrkesvägledning samt biblioteksverksamheten Detta arbete behöver slutföras. Under 2013 har nämnden mottagit en ökad volym elever av utländsk härkomst. Under de kommande åren är nulägesbedömningen att dessa volymer kommer att vara likartade, alternativt öka. Då elevernas rätt till utbildning regleras i lag innebär detta en utmaning för nämnden och verksamheten, då dessa elever kräver extra resurser och stödinsatser. Svårigheten att rekrytera behöriga förskollärare och lärare har öka och kan bli ett problem i framtiden, även utbildad personal till fritidsgårdens verksamhet har varit svårt att rekrytera. Bland all personal finns i dag drygt 50 personer som har en ålder mellan år och av dessa är 28 personer verksamma inom förskola och skola. För att Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 5(22)

8 säkerställa den framtida kompetensförsörjningen måste Lysekils kommun framstå som ett gott alternativ för att locka till sig personal. Behovet av att utveckla IKT (Informations- och KommunikationsTeknologi) i undervisningen är tydligt genom de nya läroplanerna och fortbildning av personalen kommer att krävas föra att utveckla pedagogiken i mötet med eleverna. Samverkan i olika former och implementering av Barn- och ungdomspolitiska programmet kommer behöva få ett stort fokus då programmets målsättning kräver omfattande samverkan med övriga förvaltningar i kommunen samt externa aktörer. Satsningen på reflektion, lärande samtal och annan form av kollegiala erfarenhetsutbyten på alla nivåer har visat sig framgångsrikt och blir nödvändig i framtiden för att det ska ske utveckling i verksamheterna. Det finns en plan på att utbilda fler Lärledare inom V8 kommunerna. Nämndens tidigare arbete med systemteoretiskt förhållningssätt och bemötande behöver upparbetas och tas i bruk på ett mer optimalt sätt. Inom skolan behöver detta ytterligare konkretiseras i handlingsplaner och gemensamma rutindokument där även samverkan med vårdnadshavare ska utvecklas. Översyn och planering för lokalomstruktureringar behöver utredas för att effektivisera och optimera kommunens resurser - både gällande kostnader för personal samt lokaler. Aktivitetsstöd till ungdomsföreningar minskar år från år redovisades ett aktivitetstöd, år 2013 totalt En negativ utveckling som pågått under en längre tid. Oavsett orsak är det viktigt att bryta den pågående trenden och skapa förutsättningar för kommunens unga att utöva positiva fritidsaktiviteter. Ett uppdrag som också finns med i det Barn- och ungdomspolitiska programmet där verksamhetsområdet Fritid medverkar. Det finns ett omfattande renoveringsbehov av Gullmarsborg och simhallen i synnerhet. Ny fritidsgård kommer att starta i Lysekil. Under årets kulturvecka kommer barn- och ungdomar särskilt att vara i fokus. Under kulturveckan skall workshops och aktiviteter under dag/skoltid kopplas till aktiviteter senare samma kväll. 2 Tabeller och analys Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 31, ,4 Under året har det skett flera budgetjusteringar som ökat nämndens budget. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 6(22)

9 Budgetjusteringar under året tkr Budgetbeslut Beslut KS en förskoleavdelning Beslut KS Barn o ungdomspolitiskt program 300 Löneavtal april-dec Täckning av driftunderskott Gullmarsborg Budget Nämndens resultat är tkr jämfört med tilldelad budget enligt ovan. Nämnden har inte startat upp en förskoleavdelning vilket förbättrar resultatet med tkr och ett budgettillskott från kommunstyrelsen täcker Gullmarsborgs underskott på tkr. Detta innebär att ett mer rättvisande resultat skulle vara tkr. I budget 2013 finns ett ej utfördelat sparbeting på tkr. Detta innebär att enheterna har haft en för stor budget under året eftersom sparbetinget legat centralt. Generellt har alla verksamheter levererat ett överskott i förhållande till den utfördelade budgeten på enhetsnivån. De områden som redovisat underskott är enskilda förskolor -169 tkr och fritidsverksamhet -159 tkr, där Lysekils Idrottshall endast var budgeterad på halvår för att kommunen skulle avyttra objektet. Kommentarer nedan är i förhållande till den utfördelade budgeten på enhetsnivå. Förskolor Det är en stor kostnadsmedvetenhet och restriktiv hållning vid vikarietillsättning och återbesättning av tjänster. Inom förskolorna har samarbetet över avdelningsgränserna utvecklats och färre vikarier tagits in. Vissa enheter har haft svårt att rekrytera personal vilket inneburit långa perioder av vakanta tjänster. Totalt ett överskott på 2,4 mnkr jämfört med utfördelad budget. Skolor Tillsammans visar grundskolan F-9 ett positivt resultat på 0,7 mnkr, men det är stora skillnader mellan skolorna. På Gullmarsskolan F-6 som stått för alla kostnader som rör anhörighetsinvandringen, sammanlagt knappt 1,4 mnkr. Dessutom har budgeten belastats av utgifter som beror på skolomstruktureringen, c:a 0,3 mnkr. Två tjänster drogs in under höstterminen för att hämta in det underskott som fanns vid halvårsskiftet plus att vikariekostnaderna har minskat. Stångenässkolan har stor överskott beroende på att tjänster inte tillsatts och restriktiv vikarietillsättning. Resursenheten med elevassistenter har ett underskott på över 1 mnkr jämfört med utfördelad budget, samtidigt har resursteamet och särskolan ett överskott på grund av att en rektorstjänst varit vakant under året. Musikskolans gör ett årsresultat på +0,1 mnkr för året. Ett stort underskott på 178 tkr för intäkter hanteras i första hand genom att håll nere kostnader för personal genom mindre antal tillsatta tjänster. I övrigt sker planering och genomförande med stor försiktighet med hänsyn till det ekonomiska läget. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 7(22)

10 Bibliotek och kultur Även biblioteks- och kulturområdet har präglats av besparingar och anpassning till en lägre budget, trots det har ett stor antal evenemang och hög tillgänglighet kunnat erbjudas till kommuninvånarna. Fritidsgårdar En fritidsgård i Brastad har varit igång hela året och en fritidsgård i Lysekil har varit under uppstartsplanering, vilket ger ett överskott eftersom en lokalbudget inte utnyttjats då fritidsgården i Lysekil inte öppnande under Personal Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad (%) 61,7 65,5 66,5 Personal De verksamheter som har haft hög sjukfrånvaron beror på långtidsjukskriven personal. Förskolorna har en låg personalomsättning, och flera pedagoger har arbetat mer än 20 år på respektive förskola. Dagbarnvårdarna har minskat från 10 stycken till 6 stycken under en treårsperiod, detta på grund av pensionsavgångar och minskat barnunderlag i ett ytterområde. Alla dagbarnvårdare har arbetat minst 20 år i sitt yrke. Det har visat sig svårt att rekrytera behörig personal inom förskolan och skolan även utbildad personal till fritidsgårdens verksamhet har varit svårt att rekrytera. Inom personalen finns i dag drygt 50 personer som har en ålder mellan år och av dessa är 28 personer verksamma inom förskola och skola. För att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen är det viktigt att sträva mot att Lysekils kommun betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron inom nämndens verksamhet har ökat från 4,9 % till 5,9 % mellan 2012 och Nettokostnad per verksamhet Enhet Förskoleverksamhet/Pedagogisk omsorg Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Grundsärskola Bibliotek Fritid Kultur Musikskola Stödanordningar, skolskjuts Bik. gemensamt Avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 8(22)

11 Vid jämförelse så har förskoleverksamhet och grundskola en kostnadsökning 2012 på grund av att kosten ingår vilket den inte gjorde för Kosten motsvarar 6741 tkr respektive tkr år 2012 för dessa verksamheter. Intäkter för barnomsorgsavgifter ökade 2012 jämfört med 2011 beroende på en efterkontroll som gjorts mot taxerad inkomst. Nettokostnad per verksamhet Nyckeltal Nyckeltal Grundskola/Förskoleklass inklusive samlad skoldag Antal elever Nettokostnad/elev (kr) Fritidshem 6-12 år Antal placerade barn Genomsnittlig placeringstid/vecka (tim) 14,14 13,26 12,77 Nettokostnad/barn (kr exkl avgift) Grundsärskola Antal elever 7*) Nettokostnad/elev (kr) Förskola 1-5 år Totalt antal placerade barn i förskola varav barn i kommunal förskola varav barn i enskild förskola Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 29,61 30,03 29,85 Nettokostnad/barn, kr exkl avgift Pedagogisk omsorg Antalet placerade barn 26,25 28,25 38,25 Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 23,78 27,08 29,65 Nettokostnad/barn, kr exkl avgift Musikskola Elever i egen undervisning Biblioteksverksamheten Utlåning (antal) Utlåning e-bok (antal) Lysekils stadsbibliotek, antal besök Utlåning/invånare 5,29 5,83 6,07 Aktivitetsstöd ungdomsföreningar/ sammankomster Idrottsföreningar Övriga Totalt Lägerverksamhet Lägerdeltagare Gästnätter Gullmarsborg, antal besök allmänheten Kultur Satsning nettokostnad i kr/invånare *) jämföranade uppgifter avseende särskolan skall utreds Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 9(22)

12 Nyckeltal Antalet elever i grundskolan ökar och även antal inskrivna barn i den kommunala förskolan ökar. Inom den pedagogiska omsorgen har antalet dagbarnvårdare och antal placerade barn har minskat, vilket har varit en trend de senaste åren. Även barnens vistelsetid har stadigt gått ner. En motsatt trend uppvisar fritidshemmen där både antal barn och vistelsetiden har ökat. Den totala utlåningen av böcker har minskat med ca 10 %, men antalet e-lån har ökat med 44 %, kostnaden för e-lån är kr. Aktivitetsstöd till ungdomsföreningar minskar år från år redovisades ett totalt mot En negativ utveckling som pågått under en längre tid. Oavsett orsak är det viktigt att bryta den pågående trenden och skapa förutsättningar för kommunens unga att utöva positiva fritidsaktiviteter. Ett uppdrag som också finns med i det Barn- och ungdomspolitiska programmet där Fritids medverkar. Antalet gästnätter inom lägerverksamheten har minskat kraftigt mellan 2012 och Nettoinvesteringar/anläggningstillgångar Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde Nettoinvesteringar Kronbergets förskola och Gullmarsskolan F-6 har investerat i inventarier och möbler, vilka behövdes till följd av skolomflyttningen. Drygt hälften av investeringarna är IKTverktyg i linje med den nya pedagogiken och den nya läroplanen, Gullmarsskolan 7-9 har köpt laptops för 663 tkr och lärare inom Matematiklyftet har med statligt bidrag utrustats med ipads för 157 tkr. 3 Nämndsredovisning 3.1 Verksamhet Verksamheten Bildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. Nämndes arbete har också påverkats av en svår ekonomisk situation, bristande kontinuitet i den politiska ledningen och ledningen på förvaltningsnivå. Nämnden och förvaltningen har arbetat hårt med att få budget i balans vilket har tagit mycket tid i anspråk. Den pedagogiska verksamheten i kommunen har minskat de senare tre åren. Minskad efterfrågan, minskat barnunderlag i ett av kommunens ytterområden samt pensionsavgångar har påverkat verksamheten. Fokus och kompetensutveckling inom språkutveckling, språkförsening och socialt samspel har förekommit. I syfte att utveckla och lyfta fram den erfarenhetsbaserade kunskapen som skall bidra till en fördjupad förståelse av de praktiska vardagserfarenheterna har Lysekils i Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 10(22)

13 samarbete med V8 kommunerna, (Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad och Tanum) satsats på att utbilda lärleder. Satsningen har varit uppskattad. Flera förskolor och skolor har utformat en utvecklingsorganisation som bidrar till att öka lärandet både för individen och för organisationen och så att det kontinuerligt kommer till stånd en utveckling i verksamheterna. Det har visat sig framgångsrikt att förädla kompetensen hos lärare i förskola och grundskola. Skolverket anser att forskning och vardagspedagogik skall mötas. I förskolan har det lagts stor vikt vid att fortsätta fördjupningsarbete med innehållet i Läroplanen. På s.k. pedagogiska måndagar har det utbildats lärledare, som i samarbete med förskolecheferna, lett lärande samtal. Områden som språk, matematik, naturkunskap och tekning har lyfts fram. Det har också anordnats workshops av Science center i Trollhättan samt har delar av personalen utbildats i att använda digitala verktyg. Förskolecheferna anordnade en minimässa där personalen ställde ut sitt eget material och delgav varandra olika tips, idéer, arbetsmetoder och pedagogiska miljöer vilket visade sig var mycket uppskattat. För att möta behovet av förskoleplatser har viss förstärkning av personal skett inom förskolan. Under våren 2013 startades en tillfällig förskoleavdelning på Bro skola. Anhöriginvandring har ökat under året, även användningen av tolk i samtalen med vårdnadshavare har förekommit, vilket lett till ökad förståelsen för olika kulturer inom förskolan. Två avdelningar på Ängens förskola har renoverats. Förskolans personal har utbildas i matematik genom matematikcirklar. I syfte att fler elever skall nå målen har det inom grundskolan och grundsärskolan pågått olika projekt. De internationella undersökningarna PISA, PIRLS samt andra nationella undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker. Vi kan se dessa tendenser även i Lysekil kommundeltar i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) matematiksatsning PISA Projekten vänder sig till både lärare, rektorer, förvaltningsledning och politiker. Projektet har fokus på ledning och styrning av grundskolan. Det viktiga för att lyckas med goda resultat är att den politiska ledningen, förvaltningsledningen, rektorer och lärare kraftsamla och dra åt samma håll. Arbetssättet i projektet sker i arbetande nätverk tillsammans med sex andra närliggande kommuner. I nätverken har det förekommit utbyte av kunskap och erfarenheter, vilket har varit mycket givande. Det har visat sig att kommunerna ofta har liknande problem och kan i nätverket ta hjälp, tips och idéer av varandra. Framförallt har tydligheten i vad som behöver förbättras och utvecklas i samband med det systematiska kvalitetsarbetet blivit synligt. Målet med projektet är att halvera andelen elever som når lägstanivån och öka andelen som når högstanivån i matematik samt att Sverige skall bli bland de tio bästa i OECD. Projektets kommungrupp har också arbetat fram förslag till operativa mål för matematik i kommun. Kommunen deltar i Skolverkets satsning, Matematikslyftet, vilket varit positivt. Alla lärare som undervisar i matematik har utbildats med hjälp av statbidrag. Skolverksamheten i de centrala delarna har under året sammansvetsat från tre till en skola, Gullmarsskolan F-6. En effektivisering av verksamheten har skett och möjligheten till kollegialt utbyte har ökat. Fler och fler fritidshem anammar kommunen gemensamma dokumentationsmaterial till det systematiska kvalitetsarbetet och upplever det positivt. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 11(22)

14 3.1.1 Ekonomisk analys Ekonomisk analys Nämndens resultat är tkr jämfört med tilldelad budget enligt nedan. Nämnden har inte startat upp en förskoleavdelning vilket förbättrar resultatet med tkr och ett budgettillskott från kommunstyrelsen täcker Gullmarsborgs underskott på tkr. Detta innebär att ett mer rättvisande resultat skulle vara tkr. I budget 2013 finns ett ej utfördelat sparbeting på tkr. Detta innebär att enheterna har haft en för stor budget under året eftersom sparbetinget legat centralt. Generellt har de olika verksamhetsområdena levererat ett överskott i förhållande till den utfördelade budgeten på enhetsnivån. De områden som redovisat underskott är enskilda förskolor tkr och fritidsverksamheten -159 tkr, där Lysekils Idrottshall endast varit budgeterad på halvår för att kommunen skulle avyttra objektet under 2013, vilket inte har skett. Inom skolområdet har det varit stora skillnader mellan skolorna, då extrakostnader på 1,4 mnkr till följd av anhöriginvandring inte kompenserats nämnden. Detta har inneburit att motsvarande neddragningar gjorts inom ordinarie skolverksamhet. Nämndens nettokostnad har ökat från 226,3 mnkr 2012 till 230,0 mnkr 2013 och det är en ökning med 1,6 % vilket ligger under kommunens totala nettokostnadsökning som är 2,1 %. Verksamheterna har haft en allmänt restriktiv hållning, varit kostnadsmedvetna och återhållsamma vid tjänste- och vikarietillsättningar. Inom förskolan har utvecklats ett ökat samarbete inom och mellan avdelningar i förskolan. Antalet anställda har minskat något och personalkostnadens andel av nämndens bruttokostnad har minskat från 65,5% till 61,7%. Ett problem kopplat till personal är att det har visat sig svårt att rekrytera behörig personal inom förskolan och skolan även utbildad personal till fritidsgårdens verksamhet har varit svårt att rekrytera. Den personal som finns inom bildningsnämndens ansvarsområde finns i dag drygt 50 personer som har en ålder mellan år och av dessa är 28 personer verksamma inom förskola och skola. För att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen är det viktigt att sträva mot att Lysekils kommun betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron inom nämndens verksamhetsområden har ökat från 4,9% till 5,9% mellan åren 2012 och Nämndens nettoinvesteringar uppgick till 1,3 mnkr och drygt hälften av investeringarna är IKT-verktyg i linje med den nya pedagogiken och den nya läroplanen. Gullmarsskolan 7-9 har köpt bärbara datorer till elever för 663 tkr och lärare inom Matematiklyftet har med statligt bidrag utrustats med ipads för 157 tkr. I övrigt har Kronbergets förskola och Gullmarsskolan F-6 investerat i inventarier och möbler, vilka behövdes till följd av skolomflyttningen. För nämnden innebär 2014 ett fortsatt fokus på budget i balans och ytterligare besparingar om inte finansiering av Gullmarsborg och anhöriginvandring löses. Kommunen erhåller bidrag i det generella statsbidraget, vilket kopplat till statens SFS, till viss del ska fördelas till området utbildning. Inom den pedagogiska omsorgen har antalet dagbarnvårdare och antal placerade barn har minskat, vilket har varit en trend de senaste åren. Även barnens vistelsetid har stadigt gått ner. En motsatt trend uppvisar fritidshemmen där både antal barn och vistelsetiden har ökat. Den totala utlåningen av böcker har minskat med ca 10 %, men antalet e-lån har ökat med 44 %. kostnad för e-lån kr. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 12(22)

15 Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 31,9 32,0 29,4 Nettokostnad per verksamhet Se 2 Tabeller och analys Nyckeltal Se 2 Tabeller och analys 3.2 Måluppfyllelse Nämndens arbete för att uppfylla KF:s kommunövergripande mål Nämndens arbete med att uppfylla KF:s kommunövergripande mål Värderingar Öppet, Enkelt, Värdigt Lärande Medborgarnas upplevelse av kommunens verksamheter ska förbättras (NMI > 53, 2011=42). Bildningsnämndens personal har ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande mot barn, elever, föräldrar, arbetskamrater och övriga medborgare. Förskolors och skolors likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling är ett led i detta arbete. Under året har det skett en översyn och en intern kontroll gjort på alla enheternas planer. Trygghet, ordning för eleverna, tillgänglighet och ödmjukhet genomsyra nämndens verksamheter. Föräldramöten, öppet hus, olika samtalsforum och möten har förkommit för att öka trivseln och nöjdheten. Pedagogerna inom förskolan och skolan arbetar effektivt med att ha ett öppet och tillåtande klimat där alla respekteras för den man är. Förskolan arbetar även medvetet med att alla är olika och har olika erfarenheter. Det strävas efter att lyssna på vårdnadshavarnas synpunkter och önskemål, i den mån det varit möjligt. Varje förskola har sina etiska regler. Dessa regler antas efter dialog där alla anställda deltar och har sin grund i bildningsnämndens Policy för gott bemötande och arbetstrivsel i Lysekils kommuns förskolor och skolor som revideras varje år. Förhållningssätt och bemötande finns alltid med som diskussionspunkt på arbetsplatsträffar och arbetslagsplaneringar. Policy för gott bemötande behöver uppdateras inom nämndens alla verksamheter. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 13(22)

16 På fritidsgården strävar pedagogerna mot ett gott synsätt och ett förhållningssätt som bygger på bra bemötande, framtidstro, delaktighet, professionalism och arbetsglädje. Antalet vårddagar på institution för barn och unga skall minska (258 vårddagar per månad, prognos 2012) Det har uppmärksammats att det finns elever som i ökad grad mår dåligt och befinner sig i svårigheter av olika slag. En skolkuratortjänst har skapats vilket gett goda resultat redan på kort sikt. Effekten i en del av verksamheterna har inneburit att lärarna kan ägna sig mer åt undervisning så att eleverna kan nå kunskapskraven i skolan. Implementeringsarbetet med Barn- och ungdomspolitiska programmet har påbörjat. Avsikten med fritidsgårdverksamheten är att vara en viktig arena. Genom samarbete och tillgänghet ökar chansen att fånga upp unga i riskzonen i ett tidigt stadie. Samverkan med socialtjänst, BUP och andra instanser har ökat och behöver fortsätta. Folkhälsan skall förbättras, målen i Folkhälsoplanen skall nås (Bilaga 2) Rökning är en första inkörsport till andra droger, genom att öka antalet rökfria miljöer, minskar risken för att ungdomar börjar med missbruk av narkotika och droger. Fokus ska ligga på rökfri skola. Även fritidsgården är rökfri. Ungdom mellan år spenderar stor del av sin tid på fritidsgården. Fritidsgården är därför en mycket viktig arena för det tobaksförebyggande arbetet och kan vara ett bra stöd för ungdomarna att hålla sitt tobaksfönster stängt. Forskning har visat att fritidsgårdars verksamhet och förhållningssätt har påverkan på ungdomars sociala och hälsomässiga utveckling. Fritidsgården som har en tydlig värdegrund, ett drog- och brottsnegativt förhållningssätt och en strukturerad verksamhet är en skyddsfaktor. Det finns hälsocoacher som leder hälsoarbetet finns på varje enhet. De ordnar med olika aktiviteter ett par gånger per termin. Dessa har till syfte att stärka sammanhållningen i personalgruppen och inspirera till hälsofrämjande aktiviteter. Stort fokus har lagts på ANDT frågor (alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobak). I ett samarbete med kommunens folkhälsosamordnare och Folkhälsopolitiska rådet har det arbetats fram en gemensam policy när det gäller alkohol och droger. Minst tre av aktiviteterna beskrivna i förslag till miljömål för Lysekils kommun övergripande mål samt detaljmål 2013 (Bilaga 1) skall genomföras. Målet bygger på att förslaget antas under första halvåret Det förkommer strävan mot Grön förskola och skola. Grön förskola/skola innebär att man har en hållbar organisation för miljöfrågor som exempelvis: miljöplan ska finnas, det ska finnas miljöombud på varje enhet och enheten ska följa upp och utvärdera miljöarbetet efter kriterierna Grön förskola/skola. Miljöarbetet följs upp kontinuerligt. Källsorteringen har underlättats av att återvinningsstationer har upprättats i anslutning till skolorna. Förskolorna har börjat med kommunens särskilda återvinningspåsar för matavfall. Miljö naturundervisningen med eleverna sker också i form av uteklassrum på vissa skolor. Almens förskola är en Grön Flagg förskola sedan ca 10 år tillbaka, under våren 2013 fick även Ängens förskola certifiering Grön flagg, inriktningen var hälsa och livsstil. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 14(22)

17 3.2.2 Nämndens mål och måluppfyllelse Nämndens mål och måluppfyllelse Det skall förekomma goda lär- och utvecklingsmiljöer i skolan och särskolan.(inkl särskolan, förskoleklass och skolbarnsomsorg). Det förkommer ständiga ansträngningar för att skapa den optimala miljön för att alla barn och elever ska trivas i skolan. Goda lär- och utvecklingsmiljöer är en grund för elevens kunskapsinhämtning. Inom förskolan och skolan förekommer kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten för att på så vi öka måluppfyllelsen. Lärande samtal med fokus på förhållningssätt, studiero och trygghet samt att utveckla former för samverkan med vårdnadshavare har förekommit. Förbättring av utemiljön, organiserade rastaktiviteter och fadderverksamhet har också varit några fokusområden. Förskolorna har arbetat aktivt med att skapa en utvecklingsorganisation. Utbildade Lärledare har hållit i Lärande samtal. Avsikten är att upparbeta en gemensam syn på uppdraget. I förskolan pågår ett aktivt arbete med att skapa goda lärandesituationer. Detta genom att i ta tillvara de vardagliga situationerna vid måltider, i tamburen etc. Personalen arbetar aktivt med att kartlägga barns kunskaper, utveckling och behov för att anpassa lärande. Detta sker genom personliga möten, samtal, barnintervjuer, observationer m.m Trygg miljö Alla barn, ungdomar och personal ska känna sig trygga i verksamheten. Mobbning och kränkande behandling tolereras inte. Elevers välbefinnande och barn i behov av särskilt stöd skall tas hänsyn till. Samverkan och nätverk med övriga instanser som t ex socialförvaltningen, BUP och Västbus har pågått. Likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling finns på varje enhet. Under 2013 gjordes en intern kontroll på alla förskolor och skolors likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Planerna ska vara ett aktuellt verktyg för förebyggande av kränkning och diskriminering. Det kan säkerställas att alla förskolor och skolor har en aktiv plan mot kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har varit delaktiga i framtagandet av planerna. Lysekils förskolor och skolor följer bestämmelserna i diskrimineringslagen och skollagen. På varje arbetsplatsträff i förskolan, lyfter arbetslagen minst ett exempel på en situation där man agerat utifrån denna plan under månaden som gått. På detta sätt blir planen ett levande dokument och alla blir medvetna om hur viktigt detta arbete är. Elever i behov av stöd på olika sätt har ökat under senare år. Mycket tid läggs på att skapa förståelse, tolerans och att sätta upp riktlinjer för förhållningsregler. I skolan verksamhet finns ett stort behov av elevhälsoteam och resurserna beträffande detta område har ökat. Som stöd till lärarna förekommer handledning i form av gruppsamtal och individuella samtal. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 15(22)

18 Incidentrapportering, händelserapporter och kränkningsanmälningar dokumenteras och ses över för att upptäcka mönster, avsikten är att säkerställa att det inte missats något fall av kränkning och mobbing. Ett viktigt område är att skolans utemiljö blir trygg. Rastaktiviteter som leds av skolans fritidspedagoger gör vistelsen utomhus tryggare. En skola har möjlighet att ha fritidsgården öppen på vissa raster för att minska antalet barn som är ute gården samtidigt. I Brastad deltog Fritidsgården på Stångenässkolans Öppet hus kväll, vilket mottogs väldigt positivt av vårdnadshavare. Förskolecheferna träffar personal från socialtjänsten för konsultation en gång i månaden. Vid dessa möten förs dialog kring utveckling av samarbetet och specifika områden berörs, såsom anmälan, återkoppling och föräldrastöd med mera. Elevenkät Svar på påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" Prioritera elevernas kunskapsinhämtning. Eleverna skall minst nå SALSA värdet som förväntas enligt Skolverkets databas, SALSA. Elevernas resultat tenderar att bli sämre. Orsaker kan vara flera. Elever i behov av stöd av olika slag är hög. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärandet krävs för att få så bra undervisningstillfällen som möjligt. Utökningen av en skolkuratortjänst har visat sig positivt. Utvecklandet av olika arbetsfromer och metoder pågår ständigt. Specialundervisning, intensivläsning, IKT- verktyg samt flexibilitet i undervisningen, tenderar resurserna ändå inte att räcka till då behovet av stöd och särskilt stöd ökar. Nämnden har satsat på att öka måluppfyllelsen i matematik genoms att ansöka om statsbidrag, matematiklyftet, vilket har visat sig uppskattat och positivt av lärarna. Alla lärare som undervisar i matematik har utbildats med hjälp av statbidrag. Även Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 16(22)

19 deltagandet i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 har varit positivt för verksamheten. Matematiksatsningen har fokus på ledning och styrning. I projektet har fler förbättringsområden uppmärksammats och åtgärdats. Resultat Andelen % som nått målen i alla ämnen ÅR Lysekil Snitt riket , ,1 77, ,7 77, ,2 76, , ,4 76, ,2 76,1 Genomsnittligt meritvärde ÅR Lysekil Snitt riket ,5 213, ,2 211, ,8 210, ,1 208, ,2 206, ,7 209, ,5 207,3 Källa: Siris Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 17(22)

20 Källa: Siris Behörighet till gymnasiet Källa. Siris Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 18(22)

21 Det sker ett förtydligande på fritidshemmens uppdrag. Fritidshemmen arbetar aktivt med kommunens systematiska kvalitetsarbete. De arbetare efter prioriterade mål som dokumenteras och kontinuerligt utvärderas. Varje fritidshem har minst ett utvecklingsområde. Dokumentationen sker både digitalt och analogt så att vårdnadhavarna kan ta del av verksamhetsplaneringen. Upplevelsen av att personalen inom fritidshemmen är mycket medveten och professionell är stor Förskolans pedagogiska uppdrag skall säkerställas så att det främjar barns utveckling, kreativitet och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för verksamheten. Ett nytt dokumentationsmaterial har utformats och börjat användas. Pedagogerna utgår från de nationella styrdokumenten och ställer sig frågor utifrån dessa samt gruppens behov. De sätter upp mål, planerar hur de ska gå tillväga och utvärderar sedan resultatet. Barnintervjuer, bilddokumentation och pedagogiska reflektioner utgör också underlag för upprättande av mål. Utvärdering sker kontinuerlig. Erfarenheter, slutsatser och resultat ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Arbetet med att ta fram en språkplan inom förskolan pågår. Förskolepersonalen har haft kompetensutbildning i barn och digitala lärverktyg samt haft idéutställning där varje enhet visat på goda exempel på pedagogiska verktyg och pedagogiska miljöer som en inspiration för varandra. Språk, matematik och det viktiga samarbetet med socialtjänsten har också varit ämnen på kompetensutvecklingsdagar under året. Naturkunskap och teknik lyfts fram som utvecklingsområden i läroplanen och under hösten fick all personal möjlighet att delta på föreläsning och workshops anordnade av Innovatum Science center i Trollhättan. Dagbarnvårdarna har haft kompetensutbildning två gånger under året. Kommunens talpedagog och specialpedagog, med inriktning på barn i åldrarna 1-5 år, har varit föredragande på dessa dagar. Focus har varit barns språkutveckling, språkförseningar och socialt samspel Utveckla fritidsverksamheten Under året har Fritid presentera två stora publika arrangemang på Gullmarsvallen och ett stort medialt event på Oscars. Det handlar om Gyllene Tider och Diggeloo på Gullmarsvallen och Antikrundan på Oscars. Reaktionen från både kommuninvånare och besökare har varit mycket positiv vilket bl.a. skapat ett stort engagemang bland olika aktörer. Unisont är uppfattningen att det är så här SommarLysekils profil skall se ut och arbetet med Lysekils eventprofil för sommaren 2014 är redan i full gång. Det har förts förhandlingar med utförandeorganisationerna och beslut har tagits om avveckling av idrottsanläggningar. Föreningslivet leverera verksamhet med hög kvalitet. Föreningslivet har en stor betydelse i kommunens socioekonomiskt förebyggande arbete. Föreningsbidragen har också varit föremål för besparing där bl.a. det kommunala lönebidraget vid halvårsskiftet upphörde. Diskussioner med föreningslivet om ett ökat ansvar för idrottsanläggningarnas drift har även påbörjats. Förhoppningen är att den nya fritidsmodell som kommer ut av det ekonomiska läget så långt möjligt kan uppfattas som en vinna/vinna-modell för föreningslivet och för kommunen. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 19(22)

22 Fritidsanläggningar fortsätter att ha en förhållandevis hög bokningsgrad. Orsaken till detta är att många av anläggningarna utnyttjas av både skola, föreningsliv och allmänhet/företag. Ett undantag är Lysekils Idrottshall där skolan under året i stort sett inte bokat några lektioner. Idrottshallen är en av de anläggningar som ses görs en utredning av. Styrketräningslokalerna i Brastad Sporthall och Bottnahallen fortsätter att vara välbesökta. Det finns behov att förnya och utöka ytorna, då maskinerna står tätt. Gullmarsborgs som är kommunen största idrottsanläggning med sim- och ishall behöver rustas upp och renoveras, framförallt simhallen behöver en renovering. Omklädningsrum och dusch behöver handikappanpassas för att nå större tillgänglighet. Höj-sänkbar undervisningsbassäng, en klättervägg och en rutschbana vore en bra komplettering samt en spaavdelning för att öka besöksfrekvensen. För övrigt har 2013 års fritids verksamhet till stor del präglats av kommunens ansträngda ekonomi. Lösningar som kan sänka driftsbudgeten inom fritid- idrotts och friluftsanläggningar har stått i fokus. Fritidsverksamhetens arbete med sommarens evenemang visade sig framgångsrikt och lockade fram en entusiasm som bådar gott för framtiden. Fritidsgårdens personal har gått utbildningar genom KEKS, vilket är ett nätverk för kvalitetssäkring och uppföljningsarbete inom fritidsgårdsverksamheter. På fritidsgården ska förutsättningar till en positiv livsstil, en meningsfull fritid och ett gott livsmönster skapas. Att ha en positiv relation till besökarna är en förutsättning för att kunna påverka och stödja dessa unga människor i sitt sökande efter identitet. Förhållningssättet leder till byggandet av bärande relationer. En bärande relation utmärks av: Bärkraftighet - tål påfrestningar Process kontinuitet Jämnlikt och ömsesidigt bekräftande Tillit och förtroende Ett rikt kulturliv 2013 var ett år som präglades av en minskad ekonomisk ram för allmänkulturen. Trots detta har Lysekils kommuninnevånare fått möjlighet att ta del av en lång rad kulturella evenemang under året. Under 2013 har satsningar på att utveckla barn- och ungdomskulturen gjorts. Likaså har förutsättningarna för olika samverkansformer setts över och grunden har lagts för framtida arrangemang och aktiviteter års kulturvecka var den största någonsin sett till antalet programpunkter och 2013 var också det år då Lysekils kommun fick mest medel till Skapande skola-verksamhet Utveckla kulturveckan & kontakten med kulturföreningarna Arbetet med Lysekils kulturvecka har pågått under hela vintern-våren med regelbundna möten inom en arbetsgrupp som träffats ca var tredje vecka. Kulturveckan 2013 hade Stenen som berikar som tema. Ett förslag till programfolder har arbetats fram och bildmaterial har plockats fram till denna. Den 25 april hölls ett större upptaktsmöte på Oscars, Lysekil där förslag på upplägg för kulturveckan presenterades för de ca 60 representanter från föreningslivet som slöt upp. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 20(22)

23 En tanke är att försöka föra ut kulturveckan och dess aktiviteter och även sätta fokus på de olika kommundelarna. Kulturveckan infaller den oktober och på helgen oktober är aktiviteterna koncentrerade till Lysekil med Oscars som huvudlokal, medan 15 oktober är Härnäset/Brodalens dag, 16 oktober är Skaftös dag, medan veckan avslutas den 17 oktober med Brastads dag. Arbetet med Lysekils kulturvecka intensifierades under maj-juni. Sista datum för inlämning om deltagande i veckan var 17 maj. Sedan vidtogs ett omfattande arbete att strukturera upp de inkomna bidragen. Under sommaren gjordes även arbetet med trycksaker, banderoller, marknadsföring m.m. Arbetet med Lysekils kulturvecka kulminerade med själva kulturveckan oktober. En programfolder på 20 sidor gick i månadsskiftet september-oktober ut till kommunens alla hushåll. Sammanlagt fanns ca 130 programpunkter med under veckan, varav ett stort antal gick i stenens tecken. Invigningskvällen på Oscars innehöll bl a barockmusik och dans, folkdansuppvisning och trubaduren Axel Falk. Under veckan hölls även två konserter som var del av samarbetet inom Tonerna de gå, dels en konsert med Ensemble Lipparella den 12 oktober, dels en konsert med Karlsson Barock den 13 oktober, båda på Skandiamuseet. Nytt för året var att kommundelarna uppmärksammades särskilt med varsin dag. Därför var 15 oktober Härnäsets dag, 16 oktober var Skaftödagen, medan 17 oktober var Brastaddagen. Detta uppskattades och därför planeras en fortsättning med särskilda kommundelsdagar under I samband med kulturveckan genomfördes även två utställningar för yrkesverksamma konstnärer, dels på Skaftö Folkets Hus 6-17, dels på Lysekils konsthall oktober. För 2014 planeras bl a ett större fokus på barn- och ungdomar. En arbetsgrupp som träffas regelbundet arbetar med kulturveckan Medverka i att skapa ett kulturcentrum Allmänkulturen är engagerad i många sammanhang: Barn- och ungdomskultur, Skapande skola, Vuxenkultur, Lysekils kulturvecka, Kulturpris och stipendium, Lysekils järnväg 100 år, Offentlig konst, Tonerna de gå, Kulturmiljöer och hällristningar, Projekt In Site samt gör en Konstinventering i kommunen. Arbetet pågår. Avslutas Reviderad biblioteksplan Delta i att utreda skolbibliotek i enl. m Skollagen 3.3 Åren som kommer Åren som kommer Kommunen som helhet och även nämnden har stora utmaningar framöver. Elevernas resultat sjunker och elever i behov av stöd ökar. Nämndens resurser kring elevhälsa och dess resurser behöver ses över. En utmaning blir att lyckas med de elever som har hög frånvaro och som inte känner att de orkar med skolans krav. Samarbetet med gymnasieförvaltningen enligt tidigare beslut - kan innebära sänkta kostnader och bättre utnyttjande av de gemensamma resurserna. De områden som är aktuella att utveckla samarbete och samverkan kring är bland annat kommunala Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 21(22)

24 musikskolan, särskolans verksamhet, resurser för elevhälsa/elevstöd, studie- och yrkesvägledning samt biblioteksverksamheten Detta arbete behöver slutföras. Under 2013 har nämnden mottagit en ökad volym elever av utländsk härkomst. Under de kommande åren är nulägesbedömningen att dessa volymer kommer att vara likartade, alternativt öka. Då elevernas rätt till utbildning regleras i lag innebär detta en utmaning för nämnden och verksamheten, då dessa elever kräver extra resurser och stödinsatser. Svårigheten att rekrytera behöriga förskollärare och lärare har öka och kan bli ett problem i framtiden, även utbildad personal till fritidsgårdens verksamhet har varit svårt att rekrytera. Bland all personal finns i dag drygt 50 personer som har en ålder mellan år och av dessa är 28 personer verksamma inom förskola och skola. För att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen måste Lysekils kommun framstå som ett gott alternativ för att locka till sig personal. Behovet av att utveckla IKT (Informations- och KommunikationsTeknologi) i undervisningen är tydligt genom de nya läroplanerna och fortbildning av personalen kommer att krävas föra att utveckla pedagogiken i mötet med eleverna. Samverkan i olika former och implementering av Barn- och ungdomspolitiska programmet kommer behöva få ett stort fokus då programmets målsättning kräver omfattande samverkan med övriga förvaltningar i kommunen samt externa aktörer. Satsningen på reflektion, lärande samtal och annan form av kollegiala erfarenhetsutbyten på alla nivåer har visat sig framgångsrikt och blir nödvändig i framtiden för att det ska ske utveckling i verksamheterna. Det finns en plan på att utbilda fler Lärledare inom V8 kommunerna. Nämndens tidigare arbete med systemteoretiskt förhållningssätt och bemötande behöver upparbetas och tas i bruk på ett mer optimalt sätt. Inom skolan behöver detta ytterligare konkretiseras i handlingsplaner och gemensamma rutindokument där även samverkan med vårdnadshavare ska utvecklas. Översyn och planering för lokalomstruktureringar behöver utredas för att effektivisera och optimera kommunens resurser - både gällande kostnader för personal samt lokaler. Aktivitetsstöd till ungdomsföreningar minskar år från år redovisades ett aktivitetstöd, år 2013 totalt En negativ utveckling som pågått under en längre tid. Oavsett orsak är det viktigt att bryta den pågående trenden och skapa förutsättningar för kommunens unga att utöva positiva fritidsaktiviteter. Ett uppdrag som också finns med i det Barn- och ungdomspolitiska programmet där verksamhetsområdet Fritid medverkar. Det finns ett omfattande renoveringsbehov av Gullmarsborg och simhallen i synnerhet. Ny fritidsgård kommer att starta i Lysekil. Under årets kulturvecka kommer barn- och ungdomar särskilt att vara i fokus. Under kulturveckan skall workshops och aktiviteter under dag/skoltid kopplas till aktiviteter senare samma kväll. Bildningsnämnd, Årsrapport nämnder 22(22)

25 1/1 Bildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Bildningsförvaltningen Handläggare: Eva-Marie Magnusson Telefon: E-post: Attesträtt Bibliotek ansvar 5930 fr o m Dnr: BIN En förändring av ansvarsfördelning innebär att rektor Pia Holmström även ska ha ansvar för stadsbiblioteket, Brastads bibliotek och Skaftö bibliotek. Bildningsnämnden förestås besluta - Att fastställa utökad attesträtt för rektor Pia Holmström, att även gälla för biblioteken ansvar 5930 med tillhörande övriga koddelar. BILDNINGSNÄMNDEN Staffan Sjölund Bildningschef Eva-Marie Magnusson Ekonom Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

26 1/1 Bildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Bildningsförvaltningen Handläggare: Eva-Marie Magnusson Telefon: E-post: Attesträtt Biträdande rektor ansvar 5810 fr o m Dnr: BIN Christer Höglind är anställd som biträdande rektor på Gullmarsskolan åk 7-9. Bildningsnämnden förestås besluta - Att fastställa attesträtt för biträdande rektor Christer Höglind, att gälla för ansvar 5810 med tillhörande övriga koddelar fr o m BILDNINGSNÄMNDEN Staffan Sjölund Bildningschef Eva-Marie Magnusson Ekonom Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

27

28 Sid 1/1 Rutiner för Bildningsförvaltningen gällande IT Datorpark Rutiner för dokumentation av vår datorpark ska finnas på respektive förskola/skola så att jämförelse kan göras med It-avdelningens register om oklarheter uppstår. Ett uppdaterat register(excelfil) ska finnas på respektive enhet/skola med datornamn kopplat till person eller funktion. Se bilaga 1 Allmänna elevdatorer registreras med datornamn och beteckningen elevdator Enskilda elevdatorer registreras med datornamn och elevens namn ipad Vid behov av support eller felanmälan av ipad skicka ett mail till eller ring Beställningar Rektor beställer datorer, ipads och tillbehör till Ange referenskod och leveransadress vid beställningar. Ett beställningsunderlag finns framtaget för att underlätta för beställning av ipads och tillbehör till dessa. Se bilaga 2 Support Vid behov av support eller felanmälan är det viktigt att det är respektive personal som upplever problemet som anmäler detta till eller ring När anmälan sker glöm inte uppge det aktuella datornamn enheten har (finns på datorns startskärm skrivbord ) så att IT kan fjärrstyra enheten vid behov för att lösa problemet. Kontohantering/lösenord Vid behov av hjälp med kontohantering för personal eller återställning av lösenord, skicka ett mail till eller ring Vid behov av hjälp med kontohantering för elever eller vårdnadshavare eller återställning av lösenord för dessa, kontakta skolassistenten på respektive skola eller förskola. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

29 Sid 1/1 Mall för beställning av ipads Bilaga2 Beställningar Rektor beställer ipads och tillbehör för dessa av Ange referenskod och leveransadress med mottagande namn vid beställning. ipad finns i två färger: svart eller vitt. Anger ni ingen specifik färg beställer IT det som finns flest av den dagen. Anger ni en färg som inte finns i lager kontaktar IT er och frågar om det är ok att beställa en annan. Beställer ni sladd för att koppla ipad till projektor behöver IT veta om det är den äldre, breda kontakten eller om det är den nya, mindre. Där IT beställer itunes presentkort utan fraktkostnad finns presentkorten bara i 10-pack. Beställer ni annat än 10-tal av presentkorten beställer IT från en annan leverantör och då blir det en extra kostnad på 139 kr i frakt. Nr1 Nr2 Mini ipad 16 gb endast wifi Till enskilt barn/elev Mini ipad 32gb endast wifi Till flera barn/elever ipad stor 16gb endast wifi Till enskilt barn/elev ipad stor 32 gb endast wifi Sladd för att koppla ipad till projektor bred kontakt Sladd för att koppla ipad till projektor smal kontakt Trådlöst tangentbord Fodral till ipad litet eller stort itunes presentkort Till flera barn/elever Gäller för äldre ipads, se bild ovan nr 1 Gäller för nya ipads, se bild ovan nr 2 För de elever som behöver tangentbord för att skriva på ipad (IT har beställningsnummer) ange bara antal Malin har en förteckning på fodral till både till stor och liten, ange bara antal och storlek För att köpa appar. Finns i valörer 150kr, 250kr och 500kr Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

30 TJÄNSTESKRIVELSE Bildningsnämnden Datum: Förvaltning: Bildningsförvaltningen/Fritid Handläggare: Torgny Jansson Telefon: E-post: DRIFTSBIDRAG 2014 Dnr: BIN Kommunalt driftsbidrag utgår till förening som svarar för drift och underhåll av egna eller arrenderade/hyrda anläggningar. Det anslagna beloppet räcker endast till del av respektive förenings kostnader. Den större delen svarar således föreningen själv för. Vid bedömningen av driftsbidragets storlek tas hänsyn till: Angelägenheten av att en viss typ av anläggning finns tillgänglig. Redovisade drift- och underhållskostnader. Bidragsnivå i förhållande till ungdomsverksamhetens omfattning. Enhetschef/Fritid lämnar följande förslag till fördelning av driftsbidrag 2014: Förening Driftsb Förslag driftsb Fiskebäckskils Tennisklubb kr kr Lysekils Kraftsportklubb kr kr Lysekils Ryttarförening kr kr Lysekils Segelsällskap Gullmar kr kr Lysekils Skyttegille kr kr Paddlarklubben Delfinen kr kr Skaftö Ridklubb kr kr Slättens IK kr Stångenäs AIS kr kr Summa kr kr Bilaga: Föreningsstatistik som ligger till grund för förslag till beslut.

31 Förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar utbetala kr i enlighet med framlagt förslag till fördelning av driftsbidrag BILDNINGSFÖRVALTNINGEN.. Staffan Sjölund Bildningschef.. Torgny Jansson Enhetschef Fritid

32 Förslag till driftsbidrag 2014 beräknat på kostnader 2012 Förening Driftskost. Underhåll *Intäkter Driftsbidrag Sam. Närvaro Aktivitetsstöd Förslag 2014 komster mark /13 12/13 FiskebäckskilsTenniskl kr kr kr kr kr Lysekils Kraftsportkl kr kr kr kr kr Lysekils Ryttarförening kr kr kr kr kr Lysekils Segels. Gull kr kr kr kr Lysekils Skyttegille kr kr kr kr Paddlarkl. Delfinen kr kr kr kr kr Skaftö Ridklubb kr kr kr kr kr Slättens IK/Tennis kr kr kr kr Stångenäs AIS Orienter kr 388 kr kr kr kr Summa kr * Under intäkter visar sig hela föreningens intäktsbelopp.

33 1/3 Bildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum Förvaltning: Bildningsförvaltningen/Fritid Handläggare: Torgny Jansson Telefon: E-post: ÖVERSYN AV DRIFTSBIDRAGET 1. Sammanfattning Fritid ansvarar idag för handläggningen av de kommunala bidragen som går till idrottsföreningar och föreningar med övrig verksamhet, exempelvis scoutverksamhet. Bidragen inriktas på föreningarnas ungdomsverksamhet och är följande: Lokalt kommunalt aktivitetsstöd/verksamhetsbidrag Driftsbidrag Verksamhetsstimulerande bidrag Bidrag ferieverksamhet Förutom dessa stödformer lämnar Fritid hyressubventioner till föreningsverksamhet inom kommunala fritidsanläggningar. Dessa subventioner är framförallt riktade mot barn och ungdomsverksamheten med berör även föreningarnas seniorverksamhet. 2. Bakgrund Bildningsnämndens AU beslutade att uppdra åt förvaltningen att se över riktlinjerna för utbetalning av driftsbidrag. Redovisning skall göras på bildningsnämndens februarimöte Nuvarande riktlinjer för Driftsbidraget är följande: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

34 2/3 Driftsbidrag Ändamål Bidraget avser att stödja förening som äger eller driver idrotts-, friluftsanläggning eller annan lokal vilken regelbundet utnyttjas för ungdomsverksamhet. Villkor Driftsbidraget utgår till av nämnden godkända anläggningar. Bidragsnivån prövas årligen i samband med fastställandet av bildningsnämndens budget. Driftsbidragets nivå relateras till föreningens ansvar för drift- och underhållskostnader för anläggningen. Förening som erhåller driftsbidrag skall i mån av utrymme upplåta anläggningen till andra föreningar, barnomsorg, skolor och bildningsförvaltningen. Tillämpning Driftsbidraget regleras så långt möjligt genom avtal mellan förening och bildningsnämnden. Nuläge Sedan många år är det samma föreningar som årligen efter ansökan lyft samma bidragsbelopp. Beslut tas årligen under första kvartalet efter ansökan från förening. Driftsbidragsbudgeten 2013 var på totalt kr. Nedan följer en tidsaxel för ansökningsförfarandet inför handläggningen 2014: Ansökan sker under första halvåret 2013 och bygger på verksamhets-ekonomisk och revisionsberättelse från Efter beslut i bildningsnämnden sker utbetalning under första kvartalet När en förening för första gången beviljas driftsbidrag finns en förhållandevis lång tidsperiod mellan de ekonomiska utläggen ( 2012 ) tills man får ekonomisk kompensation via bidragsutbetalning ( 2014 ). Därefter ramlar föreningen in i mallen och får under förutsättning av bidragsbeviljan årligen ut sitt bidrag. Idag är det nio föreningar inklusive Slättens IK, som 2013 gjort ansökan för första gången, vilka ansöker om driftsbidrag. Ytterligare en förening har visat intresse om att söka vid nästa ansökningstillfälle. Dessa föreningar driver väldigt olika anläggningar med stora skillnader i beläggningsgrad och i hur barn och unga nyttjar anläggningarna. Nedan följer en redovisning av föreningarnas anläggningar:

35 3/3 Fiskebäckskils Tennisklubb Lysekils Kraftsportklubb Lysekils Ryttarförening Lysekils Segelsällskap Gullmar Lysekils Skyttegille Paddlarklubben Delfinen Skaftö Ridklubb Slättens IK Stångenäs AIS orientering Utetennisbanor på Fiskebäckskil Gym Lysekil Ridanläggning Lysekil Kostnader relaterat till ungdomssegling på anläggningen havet Skjutbana Sivik och hyrd skyttehall Mariedal Kanothus/anläggning Stångholmesund Lysekil Ridanläggning Skaftö Hyrd tennishall Sivik Bräcke klubbstuga Bil. 1 Föreningsstatistik inför förslag till driftsbidrag Framtid Hur kan man tänka? Skall det framtida driftsbidraget vända sig till samma föreningar som idag lyfter det eller skall vi tänka annorlunda? Att tänka annorlunda kan innebära att någon kommer att se sig orättvist behandlad. De föreningar som lyfter de lägre bidragsbeloppen är föreningar med en förhållandevis god ekonomi. Orsaken till detta kan vara olika, från att man bedriver affärsmässig verksamhet till att föreningen verkat i många år och genom åren haft ett sunt ekonomiskt tänk. Frågan man då kan ställa sig är om dessa föreningar skulle kunna avstå sina bidrag till förmån för föreningar som har stora anläggningar där man idag kämpar med drifts och verksamhetsfrågan. Föreningarna med god ekonomi kommer med all säkerhet då att ställa frågan; Skall vi straffas för att vi skött vår ekonomi? Skall kommunen värdera vikten av att vissa anläggningar/verksamheter finns i kommunen? Är det viktigare att stötta en ridanläggning än ett föreningsdrivet gym? Hur gör man i så fall en sådan bedömning? Ett sätt att förenkla bidragsprocessen är att ta beslut om vilka anläggningar som är aktuella för driftsbidrag och sedan avtala om dessa. Avtalen löper därefter med förlängning och med stor frihet för kommunen att förändra utifrån ändrade ekonomiska förutsättningar eller eventuellt tillkommande föreningsdrivna anläggningar. Se bil 2; Förslag till driftsbidragsavtal och bil 3; Förslag till regelverk driftsbidrag. Sammanfattande förslag Utarbeta förslag till driftsbidragsavtal och via samråd med föreningslivet söka den optimala Avtalsformen.. Torgny Jansson Enhetschef Fritid

36 1/1 Bildningsnämnden REGELVERK DRIFTSBIDRAG Ändamål Bidraget avser stödja förening som äger eller driver idrotts-, friluftsanläggning eller annan anläggning som regelbundet nyttjas av föreningens barn och ungdomsverksamhet. Förening som hyr anläggning av kommunen eller på uppdrag av kommunen driver kommunal anläggning är inte berättigade att söka driftsbidrag. Dessa driftsformer regleras i separata avtal. Villkor Driftsbidraget utgår till av nämnden godkänd anläggning. Bidragsnivån relateras till föreningens drifts och underhållskostnader. Anläggningen skall vara anlagd och en förutsättning för verksamhetens utövande. Exempel på anläggning kan vara ridanläggning, idrottshall, tennishall, friidrottsarena, fotbollsanläggning m.m. Anläggningen skall vara placerad i Lysekils kommun. Bidrag kan inte sökas för klubbhus, lagerbyggnad eller omklädningsdel fristående från ovan nämnda anläggningsformer. Vid bidragsgivning skall anläggningens nyttjandegrad och betydelse för kommunens ungdoms och fritidsverksamhet beaktas. I den mån anläggningen inte nyttjas fullt ut av den egna föreningen skall den kunna nyttjas av andra föreningar, skolor och barnomsorg i kommunen. Tillämpning Driftsbidragen regleras genom avtal mellan förening och bildningsnämnden och betalas årligen ut i efterskott under kvartal två. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

37 1/2 Bildningsnämnden AVTAL DRIFTSBIDRAGSAVTAL Mellan nedan kallad föreningen och Lysekils kommun nedan kallad kommunen, genom dess bildningsnämnd, har upprättats följande avtal gällande föreningens.anläggning. 1. Avtalets huvudsakliga innehåll. 1:1 Avtalet reglerar driftsbidrag till föreningens anläggning 2. Drift, skötsel, reperation och underhåll. 2:1 Föreningen står för samtliga drifts och underhållskostnader som belastar anläggningen. 2:2 Allmänhet och det kommunala föreningslivet skall i möjligaste mån kunna nyttja anläggningen. För upplåtelsen har föreningen rätt att ta ut skälig hyra/ersättningen. 3. Redovisning 3:1 Föreningen skall årligen efter årsmöte till kommunen redovisa verksamhets och ekonomisk berättelse. Föreningen skall även redovisa separat verksamhets och ekonomisk berättelse för anläggningen vilken skall innehålla en redogörelse av hur anläggningen nyttjas av barn och ungdomsverksamheten i förhållande till övrig verksamhet. 4. Avtalstid/Uppsägning 4:1 Detta avtal gäller i.år fr.o.m.--. Avtalet förlängs med ett år i sänder om inte uppsägning från endera parten sker senast tre månader före avtalstidens utgång. 4:2 Part får häva avtalet om motparten inte fullgör sina åligganden. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

38 2/2 5. Bidrag 5:1 För sina åtaganden tilldelas föreningen ett driftsbidrag på kr. Bidraget betalas årligen ut i efterskott under kvartal två. Om bildningsnämnden via beslut i kommunfullmäktige behöver justera bidragsnivåer har bildningsnämnden rätt att under avtalstiden justera bidragsnivån i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Bidragets storlek kan även påverkas om någon ny föreningsanläggning beslutas få driftsbidrag. Även denna justering har nämnden rätt att göra under gällande avtalstid. 6. Förbud mot överlåtelse 6:1 Detta avtal får inte överlåtas till annan part. 7. Utväxling av avtal 7:1 Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Lysekil Lysekil Lysekils kommun Bildningsförvaltningen/Fritid Föreningen....

39 1/1 Bildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Bildningsförvaltningen/Fritid Handläggare: Torgny Jansson Telefon: E-post: ANSÖKAN OM SUBVENTIONER VID STYRKETRÄNING I BRASTAD SPORTHALL Dnr: PRO-Brastad har i skrivelse inkommen gjort framställan om att ålders och sjukpensionärer skall få en månad gratis styrketräning i Brastad Sporthalls gym. Föreningen menar att en sådan åtgärd skulle stimulera fler pensionärer till att träna vilket i sin tur innebär friskare människor och i sin förlängning ekonomiska besparingar för samhället. Kostnaden idag för att träna i Brastad Sporthall gym är : Månadskort Halvårskort Halvårskort familj Helårskort 100 kr 350 kr 700 kr 600 kr Detta är låga kostnader vilka inte justerats på många år. En höjning av dessa avgifter är därför en av de framtida åtgärder Fritid tittar på för att skapa balans i sin budget. I samband med en eventuell höjning skulle ett pensionärskort kunna införas. Bil. PRO-Brastads skrivelse Förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar avslå PRO-Brastads framställan om en gratis styrketräningsmånad i Brastad Sporthall för ålders och sjukpensionärer. Bildningsförvaltningen. Staffan Sjölund Bildningschef Torgny Jansson Enhetschef Fritid Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

40

41

42

43

44

45

46

47 1/3 Bildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Bildningsförvaltningen Handläggare: Ing-Marie Tjulander Telefon: E-post: Internkontroll: Säkerställande av att alla elever i behov av stöd (skollagen 3 kap 9-11 ) tillgodoses Dnr: BIN Inledning Skollagen 3 kap 9-11 handlar om att åtgärdsprogram ska utformas. I åtgärdsprogram för elev som ska ges särskilt stöd ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. På bildningsnämndens sammanträde den 4 december beslutades att elevers behov av stöd enligt skollagen 3 kap 9-11 skulle säkerställas. Bakgrund I samband med att Skolinspektionen 2011 gjorde en granskning av Lysekils kommuns förskolor och skolor framkom att åtgärdsprogrammen inte uppfyllde författningarnas krav. Förvaltningen har utarbetat en blankett för åtgärdsprogrammen i enlighet med nya skollagen. Den nya blanketten utgår från elevernas behov, hur dessa skall tillgodoses och hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Det har upprättats en ärendegång för hur åtgärdsprogram och särskilt stöd ska hanteras. Åtgärdsprogram, Lysekils kommun Rektorerna har slumpmässigt valt ut fem avidentifierade åtgärdsprogram för granskning utifrån följande frågor: 1. Framgår det vilka behoven är? 2. Framgår det hur behoven ska tillgodoses? 3. Framgår det hur åtgärderna ska följas upp? 4. Framgår det hur åtgärderna ska utvärderas? Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

48 2/3 Intern kontroll av fem åtgärdsprogram per skolenhet: Enhet Antal gjorda åtgärdsprogram 2013 Antal åtgärdsprogram där elevens behov tydligt framgå Antal åtgärdsprogram där det framgår hur elevens behov ska tillgodoses Antal åtgärdsprogram där det tydligt framgår hur åtgärderna ska följas upp Gullmarsskolan F Mariedalsskolan Bergs skola Skaftö skola Stångenäs skolan Bro skola Gullmarsskolan Kommentar: Bro- Berg- och Skaftö skola är små enheter med färre elever, som endast gjort ett respektive två åtgärdsprogram. Gullmarsskolan F-6 har, under 2013, haft ett högt antal skrivna åtgärdsprogram. Det har förekommit en otydlighet i när det behöver skrivas ett åtgärdsprogram, nu skrivs betydligt färre. Elevens behov och hur de ska tillgodoses framgår tydligt i åtgärdsprogrammen. Däremot brister det i dokumentationen kring hur åtgärderna ska följas upp och hur de ska utvärderas. På Gullmarsskolan åk 7-9 har gjorts ett stort antal åtgärdsprogram. Alla åtgärdsprogram är inte nyskrivna utan innefattar även sådana som är utvärderade och följs upp med kompletterande mål eller åtgärder. Medräkning av uppdaterade åtgärdsprogram skulle förmodligen resultera i dubbelt så många. Det finns inget åtgärdsprogram där det tydligt framgår hur åtgärderna ska följas upp på Gullmarsskolan åk 7-9 och Gullmarsskolan F-6. Det finns också brister i dokumentationen på hur åtgärderna ska utvärderas. Däremot framgår det när och eventuellt återkopplingsmöte ska ske. Förklaringen ligger i att den blankett som har använts saknar ett fält som är avsett att fylla i hur åtgärderna ska följas upp. Det råder inga oklarheter i hur åtgärderna ska följas upp men det dokumenteras inte tydligt, vilket är önskvärt. Denna internkontroll visar inte om eleverna får det särskilda stöd de behöver. Behov av elevassistenter och annat stöd som krävs är en kostnadsfråga som också kan begränsa resurser och stöd till elever, detta framgår inte av redovisningen. Antal åtgärdsprogram där det tydligt framgår hur åtgärderna ska utvärdera

49 3/3 Slutsats Under 2013 kom Skolverket ut med nya allmänna råd om arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. De allmänna råden är tänkta som stöd för huvudmannen i att leva upp till bestämmelserna. De allmänna råden ska fungera som ett praktiskt redskap och stödja en elev i behov av stöd. En ny översyn av blanketten för åtgärdsprogram bör göras för att stämma överens med de nya allmänna råden. En kompletterande fält där det fylls i hur åtgärderna ska följas upp bör skapas. I Skolverkets Allmänna råds blankettförslag framgår det tydligt. Viktigt är att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas och nå kunskapskraven som minst ska uppnås. Bilaga 1 Kommunens ärendegång för barn i behov av särskilt stöd Förslag till beslut Bildningsnämnden har tagit del av redovisningen. Bildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utforma en blankett för åtgärdsprogram i enlighet med Skolverkets Allmänna råd. Bildningsförvaltningen Staffan Sjölund Förvaltningschef Ing-Marie Tjulander Utvecklingsledare

50 Sid 1/3 ÄRENDEGÅNG FÖR ARBETET MED SÄRSKILT STÖD I FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Uppmärksamma barn/elever Minsta oro skall anmälas skriftligt till förskolechef/rektor. Hur man får veta att barnet/eleven har svårigheter kan variera. Det kan komma fram inom ramen för verksamheten, genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt. Vem som är skyldig att anmäla beror på i vilket sammanhang oron uppmärksammats. Som exempel skulle det kunna handla om att inte nå kunskapsmålen, svårigheter att interagera socialt, medicinska orsaker, funktionshinder eller en oro för att barnet/eleven far illa i hemmet eller i skolan. Anmälan skall ske på en särskild blankett Orosblankett (bilaga 1). Enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 är alla anställda, som arbetar i en myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Förskolechef/rektor skall ha en genomgång av alla barn/elever minst en gång per termin för att uppmärksamma eventuella stödbehov och för att inte något barn/elev skall gå miste om sina rättigheter. En sådan genomgång skall benämnas Mitterminskonferens. Förskolechef/rektor skall använda sig av de ärendekonferenser som regelbundet genomförs enligt schema från Centrala Elevhälsoteamet (f.d. Resursteamet). Gullmarsskolan 7-9 har en annan form men liknande funktion. Blanketten Anmälan till ärendekonferens (bilaga 2) bör fyllas i innan ärendet tas upp på ärendekonferens. Utreda Alla förskolor/skolor skall ha ett lokalt barn-/elevhälsoteam som är behjälpligt i utredningsarbetet. Det lokala barn-/elevhälsoteamet kan se olika ut på olika enheter och variera i sammansättning beroende på ärendets art. Förskolechef/rektor ingår dock alltid. När förskolechefen/rektorn har fått veta att ett barn/elev har svårigheter måste förskolechefen/rektorn se till att detta utreds. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, t.ex. av förskolans/skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

51 Sid 2/3 förskolechefen/rektorn kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens. En utredning i det lokala barn-/elevhälsoteamet startar oftast med en pedagogisk utredning innan eventuellt andra professioner kopplas in. En fullständig utredning, s.k. basutredning, kräver att pedagogisk, social, psykologisk och medicinsk kompetens samarbetar för att erhålla ett helhetsperspektiv, Ärendegången vid basutredning i Lysekils kommun för grundskola och grundsärskola (bilaga 3). Ibland kan en utredning innebära att endast en eller några professioner engageras för att söka stötta barnet/eleven. Vilket eller vilka bedömningsunderlag som behövs för utredningen, avgörs i varje enskilt fall. I samband med att utredningen genomförs bör kompetens från hela förvaltningen tas till vara. När det gäller grundläggande pedagogiska kartläggningar (innefattar även specialpedagogisk utredning) räcker det att vårdnadshavarna informeras, men så snart det skall göras en mera utförlig utredning skall vårdnadshavarna samtycka. De skall också erhålla återkoppling efter genomförandet. När rektor fullgör sin utredningsskyldighet skall begreppet elevvårdskonferens användas även om den inte längre är obligatorisk i lagens mening. Åtgärda Om en utredning i förskolan visar att barnet behöver särskilt stöd, skall förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Insatserna skall dokumenteras. I samband med att uppgifter om ett barn skall överföras från förskolan till förskoleklassen, skall rutinerna beskrivas för vårdnadshavaren, som skall ge sitt medgivande att så kan ske. Om en utredning i skolan visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn besluta om upprättande av åtgärdsprogram. Beslutet kan överlåtas till annan person (inte när det gäller beslut rörande anpassad studiegång eller särskild undervisningsgrupp) men rektor har fortfarande ansvaret. Om åtgärdsprogram skall upprättas skall eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Visar utredningen istället att eleven inte behöver något särskilt stöd, skall rektorn besluta om att man inte skall upprätta ett åtgärdsprogram. Se också nedan om dokumentation. Blankett Åtgärdsprogram (bilaga 4). Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

52 Sid 3/3 Dokumentera På särskild blankett skall beskrivas de beslut som tas om åtgärder kring ett barn/elev. Där skall också anges om och till vem uppgiften delegeras. Kopia av beslutet skall sändas till vårdnadshavare. Av blanketten skall överklaganderutin framgå. Beslutsblankett samt Överklagandeblankett (bilaga 5). Följa upp och utvärdera åtgärderna kring barnet/eleven Åtgärderna kring barnet/eleven skall följas upp och utvärderas genom att förskolechef/rektor tillser att följande rutiner följs (Utvärdering och uppföljning av Åtgärdsprogram bilaga 6): o avstämning inom 4 veckor: klargör i förväg vad som skall avstämmas och hur det skall gå till samt besluta efter avstämningen om åtgärden skall fortsätta. o uppföljning under intervallet 4-12 veckor: klargör i förväg vad som skall följas upp och hur det skall gå till samt besluta efter uppföljningen om åtgärden skall fortsätta. o utvärdering minst en gång per termin: klargör i förväg vad som skall utvärderas terminsvis och hur det skall det gå till samt besluta efter utvärderingen om åtgärden skall omprövas. Bilagor 1. Orosblankett 2. Anmälan till ärendekonferens 3. Ärendegång vid basutredning 4. Åtgärdsprogram 5. Beslutsblankett 6. Utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogram Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

53 1/4 Bildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Bildningsförvaltningen Handläggare: Ing-Marie Tjulander Telefon: E-post: Internkontroll: Planer mot kränkande behandling och diskriminering Dnr: BIN Inledning Förskolan och skolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna går att sammanföra till en enda plan så länge de uppfyller de krav som ställs i lagarna. Det ska finnas en plan där varje verksamhetsområde går att särskilja när det gäller mål, insatser och åtgärder för det främjande och förebyggande arbetet. Specifika behov varierar i de olika verksamheterna, sexåringarnas vardag skiljer sig från eleverna i årskurs sex, vilket gör att det behövs olika typer av åtgärder för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska även beskrivas hur planen blir känd bland barn, elever och föräldrar. Det är viktigt att eleverna är med i arbetet med att ta fram planen. Planerna ska innehålla: Utvärdering Åtgärder vid akuttillfällen Förebyggande arbete Uppföljning av händelser Samt utvärdering av PLAN Utifrån kartläggningen ska det finnas beslut vad som ska göras under det aktuella året. På bildningsnämndens sammanträde den 4 december beslutades att utvecklingsledare tillsammans med rektor skulle säkerställa att alla skolor har en aktiv plan mot kränkande behandling och att eleverna har varit delaktiga i framtagandet av planen enligt skollagen 6 kap 8. Bakgrund I samband med att Skolinspektionen 2011 gjorde en granskning av Lysekils kommuns förskolor och skolor, framkom att kommunen inte ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i varje särskild verksamhet, att kommunen inte ser till att planerna mot kränkande behandling följs upp. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

54 2/4 Kommunens svar till Skolinspektionen var att förskolechef och rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ses över med hjälp av ett gratis webbverktyg som tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen (Do) i samarbete med Barn- och elevombudet (BEO). I Skolinspektionens nationella tillsynsrapport 2012 framkom också att många skolor brister i att förebygga kränkningar på skolan. Förskolor och skolor som har aktiv plan Varje rektor/förskolechef har gjort en intern kontroll av planarbetet under 2103, följande förskolor och skolor har en plan aktiv plan: Enheter Förskolorna Badhusberget förskola Kronbergets förskola Grundsunds förskola PLAN finns Skriven enligt DO:s PLAN verktyg Barn/elever har varit delaktiga Aktuellt fokusområde (redogörelse åtgärder inom året) X X X X - X X X X - X X X X - Kommentarer Mariedals förskola X X X X Uppdatering pågår Almens förskola X X X X - Trötens förskola X X X X - Bergs förskola X X X X - Ängens förskola X X X X - Kvarnens X X X X - förskola Domar ekens förskola X X X X - Förskoleklass Fritidshemmen Grundskolan Grundsärskolan Gullmarsskolan F-6 X X - - Uppdatering pågår. Mariedalsskolan X X X X Planen finns även i elevversion Bergs skola X - X -

55 3/4 Skaftö skola X - X - Stångenäs X X X X skolan Bro skola X X X X Gullmarsskolan 7-9 X X - - År 2010/2011 Planen är ej uppdaterad, arbetet pågår både på personal- och elevnivå. Har varit uppe på elevrådet och föräldrarådet. Slutversionen klar januari Planen innefattar även träningsklassen med specificerade områden i bilaga. Kommentar: Alla förskolor och skolor har en aktiv dokumenterad plan mot kränkande behandling och diskriminering. Alla förskolor och fem av sju skolor har skrivit planen enligt DO:s PLANverktyg. Barn/elever har varit delaktiga i samtliga planer förutom på två skolor. Fyra av skolornas planer saknar ett aktuellt fokus- eller utvecklingsområden för gällande period förutom. Det pågår uppdatering av planer på tre enheter (1 förskola 2 skolor). Inom de olika skolenheterna ingår olika verksamheter som förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Varje verksamhet har sina särskilda behov. I denna internkontroll har det inte specifik undersökts, hur precist de olika verksamheterna förtydligas i skolornas planer. Det har inte gjorts någon fördjupning av innehållet i planerna. Det går inte att säkerställa att alla planer helt och fullt uppfyller de krav som styrdokumenten kräver. Grundlig fördjupning och uppdatering av innehållet förväntas ske på varje enhet.

56 4/4 Slutsats Det kan säkerställas att alla förskolor och skolor har en aktiv plan mot kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har till viss del varit delaktiga i framtagandet av planerna, uppdatering av tre planer pågår. Förskolorna och skolorna i Lysekils kommun följer bestämmelserna i diskrimineringslagen och skollagen, det finns handlingsplaner för detta arbete. Planerna ska vara ett aktuellt verktyg för förebyggande av kränkning och diskriminering varför man kan förvänta sig att det ständigt pågår utvärderingar och uppdatering av olika slag. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Plan -Badhusberget förskola Plan -Kronbergets förskola Plan -Grundsunds förskola Plan -Mariedals förskola, (uppdatering pågår) Plan -Almens förskola Plan -Trötens förskola Plan -Bergs förskola Plan -Ängens förskola Plan -Kvarnens förskola Plan -Domarekens förskola Plan -Gullmarsskolan F-6, (uppdatering pågår) Plan -Mariedalsskolan Plan -Mariedalsskolan elevversion Plan -Bergs skolan Plan -Skaftö skolan Plan -Stångenässkolan Plan -Bro skola Plan -Gullmarsskolan 7-9, (uppdatering pågår) Plan -Bilaga Gullmarsskolan 7-9, T-klassen, (uppdatering pågår) Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner förvaltningens redovisning Bildningsförvaltningen Staffan Sjölund Förvaltningschef Ing-Marie Tjulander Utvecklingsledare

57 Badhusbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling "Nyfikna och reflekterande barn behöver nyfikna och reflekterande vuxna, tillsammans kan vi begripa begreppen för att greppa världen." Planen är utformad utifrån Reviderad

58 Badhusbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Badhusbergets förskola i Lysekils kommun. Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i förskoleverksamheten. Vår vision "Nyfikna och reflekterande barn behöver nyfikna och reflekterande vuxna, tillsammans kan vi begripa begreppen för att greppa världen." Förskolan arbetar utifrån fyra ledstjärnor: Våga, Vilja, Växa, Mötas. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnintervjuer en gång/läsår. Pedagogisk dokumentation av barnens tankar: Dagliga samtal kring värdegrunden, kompissol, boksamtal, fotodokumentation, i "Tillsammansgrupp" (Lions Quest-material) Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har fått möjlighet att lämna synpunkter kring planen via ett frågeformulär, kontinuerlig dialog och föräldramöte. Personalens delaktighet Pedagoger har haft möjlighet att lämna synpunkter genom dialog och via pappersform. Förankring av planen Personal Planen ska vara ett levande dokument och det ska ske kontinuerliga diskussioner och utvärderingar i varje arbetslag. Pedagogerna ska ta hänsyn till innehållet i planen när de planerar verksamheten. Resurspersonerna tillsammans med förskolechefen ansvarar för att planen införs och används i verksamheten. Barn Pedagogerna på förskolan informerar barnen att planen finns och att de förstår innehållet genom att samtala och reflektera tillsammans. Pedagogerna är förebilder för barnen.

59 Barnen får uppmuntran för sina positiva beteenden och handlingar. Pedagogisk dokumentation av barnens tankar: Dagliga samtal kring värdegrunden, kompissol, boksamtal, fotodokumentation, "Tillsammansgrupp" (Lions Quest-material). Vårdnadshavare När barnet börjar på förskolan delas planen ut. På föräldramöten informerar pedagogerna om att planen finns och hur de tillsammans med barnen arbetar med den. Planen finns tillgänglig i vårdnadshavarnas pärm. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagoger, vårdnadshavare och barn har haft möjlighet att både muntligt och skriftligt lämna synpunkter på planen. Pedagogers och vårdnadshavares synpunkter fångades även upp i kvalitetsenkäten. Två pedagoger på Badhusbergets förskola reviderade planen tillsammans. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger i verksamheten, barn och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Badhusbergets förskola fortsätter att utforma planen enligt Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalens synpunkter och reflektioner tas upp på APT. Vårdnadshavare är delaktiga genom utvecklingssamtal, drop-in, den dagliga kontakten, möten. Pedagogerna på förskolan utvärderar läsårets arbete. Därefter träffas några pedagoger på förskolan och sammanställer utvärderingen, samt reviderar planen. Dokumenten vidarebefordras till förskolechefen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och resurspersoner för planen.

60 Främjande insatser Namn Trygghet på förskolan. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla på förskolan ska känna sig trygga och bekräftade i mötet med varandra. Insats Pedagoger: är närvarande och lyhörda och ska ingripa direkt om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska lyssna aktivt på vårdnadshavare ska reflektera över arbetsklimatet förankrar uttrycken stopp och sluta hos barnen ställer öppna frågor, t.ex. Vad händer? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att det ska bli bättre? ska vara tydliga med sina mål och syften ska vara positiva och goda förebilder för barnen ska tillsammans ha ansvar för alla barn ska vara närvarande och uppmärksamma på olika processer som sker i verksamheten och därmed anpassa ute- och innemiljön för alla ska tala med och inte om varandra, ett systemteoretiskt arbetssätt ska visa hänsyn och respekt och ha en kontinuerlig dialog om värdegrunden ska få kontinuerlig kompetensutveckling Barnen: har leken som grund för utveckling och lärande blir stärkta i sin självkänsla genom att pedagogerna uppmuntrar positivt beteende ska ges möjlighet att uttrycka sin tankar och åsikter i ett samspel med andra barn och vuxna uppmuntras att lyssna på varandra samt visa respekt och hänsyn för att få förståelse för varandras behov ska tillsammans med pedagogerna ha kontinuerlig dialog om värdegrunden ska utifrån sin utveckling få ett ökat ansvar för att samspela med varandra på ett hjälpsamt sätt Vårdnadshavarna: ges möjlighet till delaktighet har ansvar att meddela och informera om saker som påverkar barnens välbefinnande får erbjudande om utvecklingssamtal för sitt barn får kontinuerlig information via samtal, anslagstavlan i hallen etc. Ansvarig Alla pedagoger på Badhusbergets förskola och förskolechef. Datum när det ska vara klart

61 Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal, intervjuer, enkäter, dokumentation och observation. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom intervjuer, samtal och frågeformulär i hallen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom ständiga pedagogiska dialoger och reflektioner, samt skriftliga synpunkter. Resultat och analys I barnintervjuerna framgick att en del upplever att andra barn bestämmer över dem. Några av dem svarade även att några är dumma och slåss. Pedagogerna är medvetna om denna problematik och arbetar aktivt för att förebygga problemen. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Barnen ska välja sina lekar utifrån sin egen vilja i interaktion med andra. Verksamheten ska genomsyra positiv kommunikation. Åtgärd Alla pedagoger är lyhörda och är aktiva i verksamheten. Vi genomför kontinuerliga observationer och arbetar utifrån ett systemteoretiskt arbetssätt. Vi samtalar dagligen om värdegrunden. När barnen lyckas lösa konflikter får de positiv bekräftelse. Motivera åtgärd Vi har sett att det har förekommit kränkande behandling. Ansvarig Alla pedagoger på Badhusbergets förskola. Datum när det ska vara klart

62 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger: är närvarande och lyhörda har regelbundna samtal och intervjuer med barnen ska ingripa snabbt om det förekommer kränkande behandling och diskriminering ska lyssna aktivt på vårdnadshavare när de uttrycker oro om barnet ska reflektera över arbetsklimatet och arbeta utifrån ett systemteoretiskt arbetssätt. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger i verksamheten samt förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Samtal med barnen om vad som hände. Pedagoger informerar vårdnadshavare angående händelsen. Vid behov kontaktas förskolechef Vid behov sammankallas ett möte med vårdnadshavare, pedagoger och eventuellt förskolechef. Vid behov kontaktas resursteamet och företagshälsovården. Hela händelseförloppet dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Övriga pedagoger ingriper direkt Barnet får samtala med en pedagog om händelsen Berörda pedagoger samtalar om händelsen Pedagoger informerar vårdnadshavare Vid behov kontaktas förskolechef Vid behov sammankallas ett möte med vårdnadshavare, pedagoger och eventuellt förskolechef. Vid behov kontaktas resursteamet och företagshälsovården. Hela händelseförloppet dokumenteras. Rutiner för uppföljning Pedagoger sammankallar till ett återkopplande möte. Vid behov kan förskolechef närvara. Mötet dokumenteras. Rutiner för dokumentation Pedagoger dokumenterar händelseförloppet genom skriftlig dokumentation. Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef.

63 Kronbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Nyfikna och reflekterande barn behöver nyfikna och reflekterande vuxna, tillsammans kan vi begripa begreppen för att greppa världen." Planen är utformad utifrån Reviderad

64 Kronbergets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Kronbergets förskola i Lysekils kommun Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i förskoleverksamheten. Vår vision "Nyfikna och reflekterande barn behöver nyfikna och reflekterande vuxna, tillsammans kan vi begripa begreppen för att greppa världen." Förskolan arbetar utifrån fyra ledstjärnor "Våga-Vilja-Växa-Mötas" Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnintervjuer en gång/termin. Pedagogisk dokumentation av barnens tankar utifrån återkommande möten där alla barn kan komma till tals, bli lyssnade på och bli sedda. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har fått möjlighet att lämna synpunkter angående planen via föräldrafrågor, enkät och kontinuerlig dialog. Personalens delaktighet Resurspedagoger från Kronbergets Förskola har träffats och sammanställt planen, som övriga pedagoger varit delaktiga i. Planen hålls levande genom att den är en återkommande punkt på dagordningen på arbetslagens reflektionstid. Förankring av planen Personal Planen skall vara ett levande dokument och det skall ske kontinuerliga diskussioner och utvärderingar i varje arbetslag. Pedagogerna skall ta hänsyn till innehållet i planen när de planerar verksamheten. Resurspedagogerna tillsammans med förskolechefen ansvarar för att planen införs och används i verksamheten. Barn Pedagogerna på förskolan berättar för barnen att planen finns och att de förstår innehållet genom att samtala och reflektera tillsammans.

65 Pedagoger/Personal skall vara goda förebilder för barnen. Barnen får uppmuntran för sina positiva beteenden och handlingar. Vi synliggör planen tillsammans med barnen genom pedagogisk dokumentation. Vårdnadshavare När barnet börjar på förskolan delas planen ut. På föräldramöten informerar pedagogerna om planen. Vårdnadshavarna görs också delaktiga i det fortlöpande arbetet med planen, ex vid utvecklingssamtal. Planen finns tillgänglig på skolsidan och gemensamma anslagstavlan utanför restaurangerna. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Kronbergets förskola är en nystartad förskola från och med januari 2013 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Pedagogernas synpunkter och reflektioner tas upp på Arbetsplatsträff (APT). Vårdnadshavare är delaktiga genom dagliga möten och utvecklingssamtal. Genom uppföljning av barnintervjuer/ dokumentering av möten med barnen. Pedagoger på förskolan sammanställer utvärderingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och resurspedagogerna

66 Främjande insatser Namn Förankra uttrycken stopp och sluta hos barnen. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla på förskolan skall känna sig trygga och bekräftade i mötet med varandra. Insats Pedagoger förankrar uttrycken stopp och sluta hos barnen ställer öppna frågor, t ex Vad händer? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att det skall bli bättre? samtal med alla inblandade dokumenterar händelsen t ex genom rollspel ska vara tydliga med sina mål och syften ska vara positiva och goda förebilder för barnen ska tala med och inte om varandra, ett systemteoretiskt arbetssätt Barnen har leken som grund för utveckling och lärande blir stärkta i sin självkänsla genom att pedagogerna uppmuntrar positivt beteende ska ges möjlighet att uttrycka sin tankar och åsikter i ett samspel med andra barn och vuxna uppmuntras att lyssna på varandra samt visa respekt och hänsyn för att få förståelse för varandras behov ska tillsammans med pedagogerna ha kontinuerlig dialog om värdegrunden ska utifrån sin utveckling få ett ökat ansvar för att samspela med varandra på ett hjälpsamt sätt Vårdnadshavarna ges möjlighet till delaktighet har ansvar att meddela och informera om saker som påverkar barnens välbefinnande får erbjudande om utvecklingssamtal för sitt barn får kontinuerlig information via samtal, anslagstavlan i hallen etc. Ansvarig Förskolechef och resurspedagoger Datum när det ska vara klart

67 Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal, intervjuer, dokumentation och observation. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom föräldrafrågor barnintervjuer och samtal. Möten där vi reflekterar tillsammans. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom återkommande pedagogiska dialoger och reflektioner. Resultat och analys Vi har sett att det händer mycket i uteleken, som eventuellt kan upplevas kränkande och diskriminerande för vissa av barnen. Förebyggande åtgärder Namn Uteleken Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning I uteleken skall alla barn ha lika förutsättningar att ha tillgång till lekmaterial, cyklar etc. Alla barn skall känna sig delaktiga och trygga oavsett etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Uppföljning sker regelbundet vid arbetslagens reflektionstid. Resultaten från reflektionerna redovisas vid utvärderingen av planen. Åtgärd Alla pedagoger är aktivt närvarande och lyhörda i uteleken. Alla pedagoger går aktivt in i alla situationer där barn utesluter andra barn. Vi ställer öppna frågor och låter barnen komma till tals. Alla pedagoger strävar efter att alla barn får samma förutsättningar och tillgång till lekmaterial. Motivera åtgärd Vi har sett att en del av de äldre barnen intar en maktposition genom att lägga beslag på tex de populäraste cyklarna.vi har även sett att barn utesluter andra barn i uteleken. Ansvarig Alla pedagoger på förskolan Datum när det ska vara klart

68 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på vår förskola". Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger: är närvarande och lyhörda vid alla platser där barn leker både inne och ute regelbundna samtal och möten med barnen, där alla kan komma till tals alla skall ingripa snabbt om det förekommer kränkande behandling och diskriminering lyssnar aktivt på vårdnadshavare när de uttrycker oro om barnet reflekterar över arbetsklimatet och har ett systemteoretiskt arbetssätt Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger i verksamheten samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogerna samtalar, gör observationer och kartlägger händelsen/situationen. /Dokumenteras. Pedagogerna samtalar med berörda barn. /Dokumenteras. Pedagogerna sammankallar till ett möte med berörda vårdnadshavare. Vid behov kan förskolechef närvara. /Dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Övriga pedagoger ingriper direkt och avbryter händelsen/situationen Barnet som har blivit kränkt får samtala med en pedagog Berörda pedagoger samtalar med öppna frågor t ex Vad hände? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att handlingen inte skall upprepas? Vid behov kan förskolechef närvara. /Dokumenteras. Rutiner för uppföljning Pedagoger sammankallar till ett återkopplande möte. Vid behov kan förskolechef närvara. /Dokumenteras. Rutiner för dokumentation Pedagoger dokumenterar händelsen och skriver tillbud, skaderapport etc. efter behov. Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef.

69 Grundsunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling "Nyfikna och reflekterande barn behöver nyfikna och reflekterande vuxna, tillsammans kan vi begripa begreppen för att greppa världen." Planen är utformad utifrån Reviderad

70 Grundsunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år i Lysekils kommun Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i verksamheten. Vår vision "Nyfikna och reflekterande barn behöver nyfikna och reflekterande vuxna, tillsammans kan vi begripa begreppen för att greppa världen." Förskolan arbetar lösningsfokuserat, där vi agerar så att alla ska uppleva att det blir hjälpsamt. Vi fokuserar på beteenden, möjligheter, lösningar och framtida positiva mönster. För att skapa förståelse är det viktigt att vi är uppskattande nyfikna och talar med varandra. I Grundsunds förskola skall alla barn och vuxna känna sig välkomna, vara trygga och trivas. Alla skall få uppleva sitt eget värde, känna sig rättvist behandlade, bli delaktiga, bli sedda, och hörda samt känna lust att leka och lära. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnintervjuer en gång/termin. Barnen har varit med och diskuterat hur vi är mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har fått möjlighet att lämna synpunkter kring planen via anslagatavlan i tamburen. På föräldramöten informerar pedagogerna om att planen finns och hur de tillsammans med barnen arbetar med den. Planen skall finnas tillgänglig i "avdelningens" pärm. Planen finns även i tamburen. Personalens delaktighet Resursperson och pedagoger har tillsammans färdigställt planen. Förankring av planen Personal Planen skall vara ett levande dokument och det skall ske kontinuerliga diskussioner och utvärderingar i varje arbetslag. Pedagogerna skall ta hänsyn till innehållet i planen när de planerar verksamheten. Resurspersonerna tillsammans med förskolechefen ansvarar för att planen införs och används i verksamheten.

71 Barn Pedagogerna på förskolan informerar barnen att planen finns och att de förstår innehållet genom att samtala och reflektera tillsammans. Pedagogerna är förebilder för barnen. Barnen får uppmuntran för sina positiva beteenden och handlingar. Förskolans dagliga arbete med innehållet i planen. Vårdnadshavare: När barnet börjar på förskolan delas planen ut. På föräldramöten informerar pedagogerna om att planen finns och hur de tillsammans med barnen arbetar med den. Planen skall finnas tillgänglig i avdelningens pärm. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagoger har diskuterat och utvärderat planen och utformat en ny plan för förskolan. Tidigare har vi haft en gemensam plan för alla förskolor i Lysekils kommun, centrala distrikt. (Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på APT. Föräldrarnas och de anställdas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångades även upp i den årliga trivsel- och kvalitetsenkäten.) Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger i verksamheten, barn och vårdnadshavare Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi utformar en ny plan enligt planforskolan.se. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalens synpunkter och reflektioner tas upp på APT. Vårdnadshavare är delaktiga genom utvecklingssamtal, drop-in, den dagliga kontakten, möten. Resursperson sammanställer utvärderingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och resursperson.

72 Främjande insatser Namn Grundsunds förskolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla barn på förskolan ska känna sig trygga och att vårdnadshavare känner sig hörda när de uttrycker oro om barnet. Rutiner för att upptäcka: Insats Pedagoger är närvarande och lyhörda och ska ingripa direkt om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska lyssna aktivt på vårdnadshavare ska reflektera över arbetsklimatet förankrar uttrycken stopp och sluta hos barnen ställer öppna frågor, t.ex. Vad händer? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att det ska bli bättre? samtalar med alla inblandade dokumenterar händelsen de åtgärdsbehov som kommer fram i utredningen verkställs uppföljning och återkoppling sker genom samtal Vid upprepade kränkningar: Pedagoger gör observation och kartläggning av barngruppen Sammankallar till möte där pedagogerna tillsammans med rektor ansvarar för dokumentation och att uppföljning sker. Vid behov kontaktas resursteamet, IFO och företagshälsovården etc. I arbetet med barnen utgår vi från dessa styrdokument: Diskrimineringslagen kap. 3 Skollagen mot kränkande behandling kap. 14a 8 Reviderade läroplanen, 2010, för förskolan Lpfö 98 (normer och värden) Likabehandlingslagen Arbetsmiljölagen (3 kap. 2 ) FN:s Barnkonvention (artikel 28) Salamancadeklarationen Brottsbalken (kapitel 5 om ärekränkning) Personalen skall Vara tydliga med sina mål och syften. Vara positiva och goda förebilder för barnen. Tillsammans ha ansvar för alla barn. Vara närvarande och uppmärksam på olika processer som sker i verksamheten och därmed anpassa ute- och innemiljön för alla. Förankra stopp och sluta som en metod att använda för att sätta gränser. Tala med och inte om varandra, för att skapa ett gott arbetsklimat. Visa hänsyn och respekt och ha en kontinuerlig dialog om värdegrunden.

73 Ha en hjälpsam och utvecklande kommunikation med barn och vuxna. Samskapa goda relationer med vårdnadshavare. Få kontinuerlig kompetensutveckling. Barnen Har leken som grund för utveckling och lärande. Blir stärkta i sin självkänsla genom att pedagogerna uppmuntrar positivt beteende. Skall ges möjlighet att uttrycka sin tankar och åsikter i ett samspel med andra barn och vuxna. Uppmuntras att lyssna på varandra samt visa respekt och hänsyn för att få förståelse för varandras behov. Skall tillsammans med pedagogerna ha kontinuerlig dialog om värdegrunden. Skall utifrån sin utveckling få ett ökat ansvar för att samspela med varandra på ett hjälpsamt sätt. Vårdnadshavarna: Ges möjlighet till delaktighet. Har ansvar att meddela och informera om saker som påverkar barnens välbefinnande. Får erbjudande om utvecklingssamtal för sitt barn. Får kontinuerlig information via samtal, anslagstavlan i tamburen etc. Ansvarig Alla pedagoger på Grundsunds förskola och förskolechef Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal, intervjuer, enkäter, dokumentation och observation. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom intervjuer och samtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom ständiga pedagogiska dialoger och reflektioner Resultat och analys Vi har observerat att några av de äldre pojkarna ofta leker med pinnar ute på gården och beter sig på ett sådant sätt att andra barn blir rädda. Flickorna blir ofta störda i sin lek.

74 Förebyggande åtgärder Namn Kränkande lek med pinnar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Alla barn skall känna sig trygga och kunna välja sina lekar utifrån sina egna intressen utan att bli kränkta. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar ute på garden. Åtgärd Vi samtalar med barnen och kommer överens om regler för deras lek med pinnar. Vi går aktivt in i situationer där barn blir störda i sin lek av andra barn. Vi uppmuntrar och ger positiv bekräftelse till nya lekar mellan barn i olika åldrar och kön. Vi gör observationer angående uteleken. Motivera åtgärd Vi har observerat att några av de äldre pojkarna ofta leker med pinnar ute på gården och beter sig på ett sådant sätt att andra barn blir rädda. Flickorna blir ofta störda i sin lek. Ansvarig Samtliga anställda medverkar i åtgärderna. Datum när det ska vara klart

75 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna: Är närvarande och lyhörda Har samtal och intervjuer med barnen All personal skall ingripa snabbt om det förekommer kränkande behandling och diskriminering Skall lyssna aktivt på vårdnadshavare när de uttrycker oro om barnet Skall reflektera över arbetsklimatet Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger i verksamheten samt förskolechefen Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagoger gör observationer och kartläggning av barngruppen. Pedagoger ställer öppna frågor t.ex. Vad hände? Hur kunde det bli så här? Hur skall vi göra för att handlingen inte skall upprepas? Dokumentera händelsen. Pedagoger informerar vårdnadshavare angående händelsen. Pedagoger sammankallar till ett möte där pedagoger tillsammans med förskolechef ansvarar för att dokumentation och uppföljning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Pedagoger ställer öppna frågor t.ex. Vad hände? Hur kunde det bli så här? Hur skall vi göra för att handlingen inte skall upprepas? Dokumentera händelsen. Pedagoger informerar vårdnadshavare angående händelsen. Vid behov kontaktar pedagoger förskolechef som sammankallar pedagoger och eventuellt vårdnadshavare, om situationen kräver, snarast till ett möte. Händelsen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Pedagoger kontaktar förskolechef som sammankallar till ett återkopplande möte. Rutiner för dokumentation Pedagoger dokumenterar händelsen och skriver tillbud, skaderapport etc. efter behov. Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef.

76

77

78

79

80

81 Almens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola1-5 år i Lysekils kommun. Ansvariga för planen Rektor och pedagoger i verksamheten. Vår vision Lysekils kommun vision: "Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro". Förskolans vision: "Vi lever i ett sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. Samspel är en viktig grund för förändring i våra relationer till varandra. Förskolan arbetar i lösningsfokuserat, där vi agerar så att alla ska uppleva att det blir hjälpsamt. Vi fokuserar på beteende, möjligheter, lösningar och framtida positiva mönster. För att skapa förståelse är det viktigt att vi är upp-skattande nyfikna och talar med varandra". Almens förskolas vision: "Att skapa en positiv, lekfull och utmanande miljö, där vi tillsammans i det sociala samspelet inspirerar varandra i det livslånga lärandet". Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnintervjuer en gång/termin. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna har fått möjlighet att lämna synpunkter kring planen via anslagstavlan i tamburen och genom kontinuerlig dialog. Personalens delaktighet: En pedagog från varje förskola har träffats vid flera tillfällen och arbetat med planen. Därefter har en pedagog från varje avdelning på vår förskola träffats och färdigställt sin egen plan.

82 Förankring av planen Personal: Planen ska vara ett levande dokument och det skall ske kontinuerliga diskussioner och utvärderingar i varje arbetslag. Pedagogerna skall ta hänsyn till innehållet i planen när de planerar verksamheten. Resurspersoner tillsammans med förskolecheferna ansvarar för att planen införs och an-vänds i verksamheten. Barn: Pedagoger på förskolan informerar barnen om att planen finns och att de förstår innehållet genom samtal och reflektioner. Pedagogerna är förebilder för barnen. Barnen får uppmuntran för sina positiva beteenden och handlingar. Förskolans eget arbete: Vi förankrar planen på ett APT, där alla pedagoger skall ha läst planen och reflekterat över innehållet så att alla känner sig delaktiga. Vårdnadshavare: När barnen börjar på förskolan delas planen ut. På föräldramöten informerar pedagogerna om att planen finns och hur de tillsammans med barnen arbetar med den. Planen skall finnas tillgänglig i "avdelningens pärm" och via nätet på "skolsidan". Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats En resursperson från varje förskola har träffats och utvärderat planen. Utifrån skolinspektion-ens synpunkter har vi reviderat fjolårets plan och utformat en ny plan för varje förskola. Tidi-gare har vi haft en gemensam plan för alla förskolor i Lysekils kommun, centrala distrikt. Föräldrarna och de anställdas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångades upp i den årliga trivsel- och kvalitetsenkäten. På vår förskola har vi genom diskussion och reflektion med en arbetstagare från varje avdel-ning valt att fokusera på utemiljön på förskolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resursgruppen, pedagogerna i verksamheten, barn och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi utformar en ny plan enligt planforskolan.se Årets plan ska utvärderas senast

83 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalens synpunkter och reflektioner tas upp på APT. Vårdnadshavare är delaktiga genom utvecklingssamtal, den dagliga kontakten och möten. Resurspersoner träffas och sammanställer utvärderingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och resurspersonerna för planen. Främjande insatser Namn Almens förskolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön. Mål och uppföljning Målet är att alla barn på förskolan ska känna sig trygga och att vårdnadshavare känner sig hörda när de uttrycker oro om barnet. Rutiner för att upptäcka: Pedagoger: Är närvarande och lyhörda och ska ingripa direkt om det förekommer diskriminering och kränkande behandling. Ska lyssna aktivt på vårdnadshavare. Ska reflektera över arbetsklimatet. Insats Pedagoger: Förankrar uttrycket STOPP hos barnen Ställer öppna frågor, t.ex. Vad händer? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att det ska bli bättre? Samtalar med alla inblandade, alla får berätta sin upplevelse. Dokumentera händelser. De åtgärdsbehov som kommer fram i dokumentationen verkställs. Uppföljning och återkoppling sker genom samtal. Vid upprepade kränkningar: Pedagogerna gör observationer och kartläggning av barngruppen. Pedagogerna sammankallar till möte där de tillsammans med förskolechef ansvarar för dokumentation och att uppföljning sker. Vid behov kontaktas vårdnadshavare, BVC, resursteam, IFO och företagshälsovården etc. I arbetet med barnen utgår vi från dessa styrdokument:

84 Diskrimineringslagen kap 3. Skollagen mot kränkande behandling kap 14a, 8. Reviderade läroplanen, 2010 för förskolan Lpfö 98 (normer och värden). Likabehandlingslagen. Arbetsmiljölagen (kap 3, 2). FN:s barnkonvention (artikel 28). Salamancadeklarationen. Brottsbalken (kap 5 om ärekränkning). Personalen skall: Vara tydliga med sina mål och syften. Vara positiva och goda förebilder för barnen. Tillsammans ha ansvar för alla barnen. Vara närvarande och uppmärksam på olika processer som sker i verksamheten och därmed anpassa ute- och innemiljön för alla. Förankra STOPP som en metod att använda för att sätta gränser. Tala MED och inte OM varandra för att skapa ett gott arbetsklimat. Visa hänsyn och respekt och ha en kontinuerlig dialog om värdegrunden. Ha en hjälpsam och utvecklande kommunikation med barn och vuxna. Samskapa goda relationer med vårdnadshavare. Få kontinuerlig kompetensutbildning. Barnen: Har leken som grund för utveckling och lärande. Blir stärkta i sin självkänsla genom att pedagogerna uppmuntrar positiva beteenden. Skall ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter i ett samspel med andra barn och vuxna. Uppmuntras att lyssna på varandra samt visa respekt och hänsyn för att få förståelse för varandras behov. Skall tillsammans med pedagogerna ha ett kontinuerligt samtal om värdegrunden. Skall utifrån sin utveckling få ett ökat ansvar för att samspela med varandra på ett hjälp-samt sätt. Vårdnadshavare: Ska ges möjlighet till delaktighet. Ha ett ansvar att meddela och informera om saker som påverkar barnens välbefinnande. Får erbjudande om utvecklingssamtal för sitt barn höst och vår samt vid behov. Få kontinuerlig information via samtal, anslagstavla i tamburen samt veckoplanering etc. Ansvarig Förskolechef, pedagoger och vårdnadshavare. Datum när det ska vara klart

85 Kartläggning Kartläggningsmetoder Intervjuer, enkäter, observationer, dokumentationer och samtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom intervjuer, samtal och enkäter. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogiska samtal och reflektioner. Resultat och analys Pedagogerna har observerat att i vissa situationer avvisar barnen varandra i leken. Förebyggande åtgärder Namn Almens förskolas förbyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling. Mål och uppföljning Förskolan arbetar utefter de förbyggande åtgärder som vi gemensamt har arbetat fram genom kartläggning och observationer och ständigt återkommande reflektioner. Åtgärd Pedagogerna Genom vårt pedagogiska förhållningssätt skall vi observera mönster och vara uppmärksamma på vad som händer i verksamheten på förskolan. Se till att alla barnen känner sig trygga och delaktiga på förskolan. Vara närvarande och se alla barnen. Motivera åtgärd Alla barn skall känna sig trygga och delaktiga på förskolan, det inträffar olika saker bakom hörnet där barnen inte ser oss pedagoger. Därför måste vi pedagoger aktivt arbeta med att ständigt vara nära barnen hela tiden. Ansvarig Förskolechef och pedagoger.

86 Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling i vår förskola". Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna: Är närvarande och lyhörda. Samarbetar över avdelningarna för att ha en god uppsikt över alla barn. Skall ingripa snabbt om det förekommer kränkande behandling/diskriminering. Skall tillsammans med förskolechefen reflektera över arbetsklimatet och skapa nya förut-sättningar. Skall lyssna aktivt på vårdnadshavare när de uttrycker oro om barnet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger i verksamheten samt förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogerna gör observationer, intervjuer/samtal och kartläggning av barngruppen. Genom drama/samtal kan vi ge barnen en möjlighet att se och reflektera över sina och andras handlingar utifrån barnens ålder och förutsättningar. På så vis gör vi barnen delaktiga i pro-cessen. Diskussioner i arbetslaget, vad ser vi, vad händer, hur går vi vidare? Sammankallar till ett möte där pedagogerna tillsammans med förskolechef ansvarar för att dokumentation och uppföljning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal På arbetsplatsträffar har vi kontinuerliga diskussioner och samtal om vårt förhållningssätt och bemötande i vårt dagliga arbete. Skapa förutsättningar så att arbetslaget kan vara lyhörda och få ett öppet och hjälpsamt ar-betsklimat. Respektera varandras olikheter och ta till vara på varandras olika kompetenser. Pedagogerna ställer öppna frågor: Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att handlingen inte skall upprepas? Dokumentera händelsen. Pedagogerna informera vårdnadshavare angående händelsen. Vi för vidare samtal med vårdnadshavarna för att få en helhetsbild av händelsen. Vid behov kontaktar pedagogerna förskolechef som sammankallar pedagoger och eventuellt vårdnadshavare om situationen kräver, snarast till ett möte. Händelsen dokumenteras.

87 Rutiner för uppföljning Pedagoger kontaktar förskolechef som sammankallar till ett återkopplande möte. Rutiner för dokumentation Pedagoger dokumenterar händelsen och skriver tillbud och skaderapport etc. efter behov. Ansvarsförhållande Förskolechef samt pedagoger

88 Trötens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år i Lysekils kommun Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i verksamheten. Vår vision Lysekils kommun vision: "Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro". Förskolans vision: "Vi lever i ett sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. Samspel är en viktig grund för förändring i våra relationer till varandra. Förskolan arbetar lösningsfokuserat, där vi agerar så att alla ska uppleva att det blir hjälpsamt. Vi fokuserar på beteende, möjligheter, lösningar och framtida positiva mönster. För att skapa förståelse är det viktigt att vi är uppskattande nyfikna och talar med varandra". Trötens förskolas vision: "Att skapa en positiv, lekfull och utmanande miljö, där vi tillsammans i det sociala samspelet inspirerar varandra i det livslånga lärandet". Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi samtalar och diskuterar med barnen i olika sammanhang. Vi uppmärksammar barnen att det finns en likabehandlingsplan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi presenterar planen på ett föräldramöte och delar ut ett utdrag av planen. Vi tar därefter emot tankar, funderingar, frågor och synpunkter kring planen. Personalens delaktighet En resursperson från varje avdelning träffas och samanställer planen, samt ansvarar för att den förankras i verksamheten. Förankring av planen Personal: Planen ska vara ett levande dokument och de skall ske kontinuerliga diskussioner och utvärderingar i varje arbetslag. Pedagogerna ska ta hänsyn till innehållet i planen när de planerar verksamheten. Resurspersoner tillsammans med förskolecheferna ansvarar för att planen införs och används i verksamheten. Barn: Pedagogerna på förskolan informerar barnen om att planen finns och att de förstår innehållet genom samtal och reflektioner.

89 Pedagogerna är förebilder för barnen. Barnen uppmuntras för sina positiva beteende och handlingar. Vi arbetar för att vårt hjälpsamma klimat skapar "ringar på vattnet". Förskolans egna arbete: Resurspersonerna tillsammans med sitt arbetslag diskuterar, reflekterar och utvärderar planen. Vi förankrar den nya planen på ett APT, där alla pedagoger skall ha läst planen och reflekterat över innehållet så att de känner sig delaktiga. Vårdnadshavare: När barnet börjar på förskolan delas planen ut. På föräldramöten informerar pedagogerna om att planen finns och hur de tillsammans med barnen arbetar med den. Planen skall finnas tillgänglig i "avdelningens pärm" och via nätet på "skolsidan". Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderatsi det dagliga arbetet för vi dialoger, där vi diskuterar och uppmärksammar varandra på olika situationer och händelser som uppkommer vid utevistelsen. Under höstens första APT presenteras planen för övriga pedagoger. Tillsammans fastställer vi planen efter gemensamma beslut. I den årliga trivsel- och kvalitetsenkäten som vårdnadshavare kunnat lämna sina synpunkter på, har vi tyvärr inte längre möjlighet att ta del av, då den sker digitalt. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Resursgruppen, pedagogerna i verksamheten, barn och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan. Vår vistelse i utemiljön har främjats av våra åtgärder. Alla pedagoger har ansvar för alla barn, vilket bidragit till att vi fått närmare relationer till barnen. Utifrån lek och behov har vi delat upp barnen mellan de två "gårdana". Vi vill fortsätta att arbeta med utemiljön. Vi utformar en ny plan enligt planforskolan.se Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas. Personalens synpunkter och reflektioner tas upp på APT. Vårdnadshavare är delaktiga genom utvecklingssamtal, den dagliga kontakten och möten. Resurspersoner träffas och sammanställer utvärderingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas. Förskolechef och resurspersonerna för planen. Främjande insatser Namn Trötens förskolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Målet är att alla barn på förskolan ska känna sig trygga och att vårdnadshavare känner sig hörda när de uttrycker oro om barnet.

90 Rutiner för att upptäcka: Pedagoger: - är närvarande och lyhörda och ska ingripa direkt om det förekommer diskriminering och kränkande behandling - ska lyssna aktivt på vårdnadshavare -ska reflektera över arbetsklimatet. Insats Pedagogerna: - förankrar uttrycket STOPP hos barnen. - ställer öppna frågor, t.ex. Vad händer? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att det ska bli bättre? -samtalar med alla inblandade, alla får berätta sin upplevelse. - dokumentera händelser. - de åtgärdsbehov som kommer fram i dokumentationen verkställs. - uppföljning och återkoppling sker genom samtal. Vid upprepade kränkningar: - Pedagogerna gör observationer och kartläggning av barngruppen. -Pedagogerna sammankallar till möte där de tillsammans med förskolechef ansvarar för dokumentation och att uppföljning sker. - Vid behov kontaktas vårdnadshavare, BVC, resursteam, IFO och företagshälsovården etc. I arbetet med barnen utgår vi från dessa styrdokument: - Diskrimineringslagen kap 3 - Skollagen mot kränkande behandling kap 14a, 8 - Reviderade läroplanen, 2010 för förskolan Lpfö 98 (normer och värden) - Likabehandlingslagen -Arbetsmilölagen (kap 3, 2) - Fn:s barnkonvention (artikel 28) -Salamacadeklarationen - Brottsbalken (kap 5 om ärekränkning) Personalen skall: - Vara tydliga med sina mål och syften. - Vara positiva och goda förebilder för barnen. - Tillsammans ha ansvar för alla barnen. - Vara närvarande och uppmärksam på olika processer som sker i verksamheten och därmed anpassa ute- och innemiljön för alla. -Förankra STOPP som en metod att använda för att sätta gränser. - Tala MED och inte OM varandra för att skapa ett gott arbetsklimat. - Visa hänsyn och respekt och ha en kontinuerlig dialog om värdegrunden. - Ha en hjälpsam och utvecklande kommunikation med barn och vuxna. - Samskapa goda relationen med vårdnadshavare. - Få kontinuerlig kompetensutbildning. Barnen: - Har leken som grund för utveckling och lärande.

91 - Blir stärkta i sin självkänsla genom att pedagogerna uppmuntrar positiva beteenden. - Skall ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter i ett samspel med andra barn och vuxna. - Uppmuntras att lyssna på varandra samt visa respekt och hänsyn för att få förståelse för varandras behov och olikheter. - Skall tillsammans med pedagogerna ha ett kontinuerligt samtal om värdegrunden. - Skall utifrån sin utveckling få ett ökat ansvar för att samspela med varandra på ett hjälpsamt sätt. Vårdnadshavare: - Ska ges möjlighet till delaktighet. - Ha ett ansvar att meddela och informera om saker som påverkar barnens välbefinnande. - Får erbjudande om utvecklingssamtal för sitt barn höst och vår samt vid behov. - Få kontinuerlig information via samtal, anslagstavla i tamburen samt veckoplanering etc. Ansvarig Förskolechef, pedagoger och vårdandhavare Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder- Samtal och intervjuer - Dokumentation och observation - Diskussion och reflektion i arbetslaget, både arbetspass och avdelningsvis för att tillgodose barnens olika behov på hela förskolan under hela dagen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen. Genom intervjuer och samtal Hur personalen har involverats i kartläggningen. Genom ständiga pedagogiska dialoger och reflektioner. Resultat och analys. Utevistelsen fungerar bra. Intresset för raggarbilarna har minskat och är inte längre något vi måste lägga fokus på. Utemiljön har blivit större då vi fått en ny gård. Vi kan dela upp barnen mellan tre gårdar efter lekbehov. Vilket skapat ett lugn och nya intressen har uppkommit hos barnen. Tack vare vårt medvetna pedagogiska arbets/förhållningssätt har vi skapat en lustfylld utemiljö. Förebyggande åtgärder Namn Trötens förskolas förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Förskolan skriver förebyggande åtgärder utifrån vad som framkommit i kartläggningen och dokumentationen av den aktuella händelsen. Åtgärd Pedagogerna ska se ALLA barn oavsett avdelning. Vi har en tydlig kommunikation och placerar ut oss på de tre gårdarna för att vara närvarande och lättare upptäcka diskriminering och kränkande behandling. Motivera åtgärd Vår utemiljö har utökats och vi har nu tre "gårdar" istället för två. Barnen kan lättare leka ostört i smågrupper. De tre gårdarna inbjuder till varierade lekformer. Kommunikationen mellan oss pedagoger är en förutsättning för att kunna utnyttjade tre

92 gårdarna och var nära barnen. Detta är också en bra metod för att kunna upptäcka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig Förskolechef, pedagogerna Datum när det ska vara klart Namn Trötens förskola Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Vi vill ha en utmanande och inspirerande utevistelse där alla barnen får leka utifrån ålder, behov och intresse. Åtgärd Pedagogerna är närvarande lekförebilder. Vi inspirerar barnen till att utveckla och hålla igång leken. Motivera åtgärd Vi har sett att närvarande vuxna som ser allas barn skapar en trygg och positiv utemiljö. Ansvarig Förskolechef och pedagoger. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling i vår förskola". Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna: - Är närvarande och lyhörda. - Samarbetar över avdelningarna för att ha en god uppsikt över alla barn. Vi ser till att det finns pedagoger ute på gården innan barnen får gå ut. - Skall ingripa snabbt om det förekommer kränkande behandling/diskriminering. - Skall tillsammans med förskolechefen reflektera över arbetsklimatet och skapa nya förutsättningar. - Skall lyssna aktivt på vårdnadshavare när de uttrycker oro om barnet. Samt ta deras oro på allvar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger i verksamheten samt förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogerna gör observationer, intervjuer/samtal och kartläggning av barngruppen. Genom drama/samtal kan vi ge barnen en möjlighet att se och reflektera över sina och andras handlingar utifrån barnens ålder och förutsättningar. På så vis gör vi barnen delaktiga i processen. Diskussioner i arbetslaget, vad ser vi, vad händer, hur går vi vidare? Sammankallar till ett möte där pedagogerna tillsammans med förskolechef ansvarar för att dokumenation och uppföljning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal På arbetsplatsträffar och planeringar har vi diskussioner och samtal om vårt förhållningssätt och bemötande i vårt dagliga arbete. Skapa förutsättningar så att arbetslaget kan vara lyhörda och få ett öppet och hjälpsamt arbetsklimat. Respektera varandras olikheter och ta till vara på varandras olika kompetenser.

93 Pedagogerna ställer öppna frågor: Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att handlingen inte skall upprepas? Dokumentera händelsen. Pedagogerna informera vårdnadshavare angående händelsen. Vi för vidare samtal med vårdnadshavarna för att få en helhetsbild av händelsen. Vid behov kontaktar pedagogerna förskolechef som sammankallar pedagoger och eventuellt vårdnadshavare om situationen kräver, snarast till ett möte. Händelsen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Pedagoger kontaktar förskolechef som sammankallar till ett återkopplande möte. Rutiner för dokumentation Pedagoger dokumenterar händelsen och skriver tillbud och skaderapport etc., efter behov. Ansvarsförhållande Förskolechef samt pedagoger

94 Vi ser möjligheterna tillsammans där både barn och vuxna får chans att utveckla sitt bästa jag. Planen är utformad utifrån

95 Sid 2/7 Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i förskoleverksamheten Vår vision Lysekils kommun "Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro" Bergs förskola Planen gäller från Planen gäller till utvärdering görs under våren 2014 Barnens delaktighet: Barnintervjuer, kartläggning av barngruppen, observationer, dagliga samtal, medvetet arbete tillsammans med barnen vid konflikter, Vårdnadshavarnas delaktighet: Föräldrarna har erbjudits att lämna in synpunkter och ideer om hur och vad vi ska arbeta med när det gäller planen. Personalens delaktighet En pedagog från varje förskola har träffats vid flera tillfällen för att arbeta med planen. Pedagogerna har diskuterat hur vi ska arbeta med att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Slutligen färdigställer förskolans personal planen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

96 Sid 3/7 Förankring av planen Barn: Pedagogerna på förskolan informerar barnen att planen finns och förklarar innehållet genom att samtala och diskutera innehållet. Pedagogerna är förebilder för barnen. Vi uppmuntrar och stärker barnen vid positiva handlingar och beteende. Personalen: Kontinuerliga diskussioner och reflektioner i arbetslagen för att hålla planen levande. Vi kommer att använda oss av materialet uppföljning/utvärdering, en gång i månaden. Planens innehåll ska genomsyra hela verksamheten. Vårdnadshavare: Delges vid inskolning, dropin och liknande forum att planen finns och deras möjlighet till att påverka planens innehåll. Planen kommer att finnas tillgänglig på avdelningen samt längre fram även på skolsidan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har gjort en utvärdering tillsammans med förskolechefen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger i arbetslaget och förskolechef. Ständiga samtal med barnen kring värdegrundsfrågorna. Vårdnadshavare har deltagit genom samtal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Bergs förskola beslutar att använda sig av verktyget Plan för att skriva en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarana har inte varit särskilt engagerade i planens innehåll då de anser att förskolans pedagoger gör ett bra arbete kring detta. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att diskuteras och dokumenteras en gång i månaden i vårat SKA-material Barnen kommer att vara delaktiga genom samtal, observationer och reflektioner som har dokumenterats tex med Ipad. Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagogerna i förskolan och förskolechef. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

97 Sid 4/7 Främjande insatser Bergs förskola arbetar mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla barn och vårdnadshavare upplever förskolan som en trygg, lärorik och rolig plats, där alla respekteras och accepteras för den man är. Alla är lika mycket värda oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Uppföljning kommer att ske på reflektionstid samt planeringsdagar. Insats -Vi talar om allas lika värden, vi uppmärksammar positiva handlingar/beteende och stoppar de oönskande. -Vi strävar efter att vara lyhörda och närvarande pedagoger för att på så sätt skapa goda relationer där barn och vårdnadshavare känner trygghet. -Genom rollspel och drama konkretiserar vi olika situationer som innehåller spår av diskriminerande och kränkande innehåll. -Vi kommer att arbeta med känslor i olika aktiviteter och för ständiga samtal med öppna frågor. (-Hur tänkte du nu? -Vad kunde du gjort annorlunda? -Vad önskar du för hjälp av mig?) Ansvarig Förskolechef och pedagoger Datum när det ska vara klart Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

98 Sid 5/7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom samtal och närvarande vuxna, observationer och barnintervjuer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom det dagliga mötet med barn och vårdnadshavarna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom ständiga pedagogiska dialoger och reflektioner sker även genom pedagogernas nävaro. Resultat och analys Förebyggande åtgärder Berg förskola arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Vi strävar efter att få ett samspel mellan barn och vuxna där vi pedagoger lotsar dem till att bli individer som kan visa hänsyn, respekt och kan lyssna, att de duger som de är. Barnen ska bli medvetna om betydelsen av det de säger och gör påverkar andra. Uppföljning görs genom dokumentation och samtal. Planen ska vara en stående punkt på APT. Åtgärd Vi bryter direkt oönskat beteende. vi samtalar om känslor hur man upplever situationen. Motivera åtgärd Vi har upplevt att barnen,,,,,vi har sett Ansvarig Förskolechefen pedagogerna i verksamhet Datum när det ska vara klart Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

99 Sid 6/7 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på Bergs förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -Personalen strävar efter att vara närvarande, observant och lyhörd vid barnens lek inne och ute. -Viktigt att lyssna in vårdnadshavarna, vad de säger om sina barn. -All personal ska ingripa snabbt om det förekommer diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavare ska här informeras. -Personalen ska reflektera över arbetsklimatet på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger i verksamhet samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn - Pedagoger samtalar med barnen om vad som har hänt utan att skuldbelägga någon. Vi fortsätter att prata om hur vi är mot varandra och återkopplar då vi ser en positiv utveckling. -Vi informerar vårdnadshavare om något inträffat. -Vid upprepande och grova incidenter kontaktas förskolechef. -Situationen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal - Pedagogen ställer öppna frågor till personen tex -Vad hände, -Hur kunde det bli så här? -Hur ska vi höra för att handlingen inte ska upprepas? -Pedagoger informerar vårdnadshavare angående händelsen. -Pedagoger kontaktar förskolechef som sammankallar pedagoger och eventuellt vårdnadshavare, om situationen kräver, snarast till ett möte. -Händelsen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Pedagogerna ansvara för uppföljning av situationer där barn kränker barn. Uppföljning sker fortlöpande i sammarbete med vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för uppföljning där personal kränker barn snarast. Rutiner för dokumentation Pedagoger har ansvar att dokumenter kontinuerligt. Förskolechef dokumenterar sina möten. Ansvarsförhållande All personal i verksamheten och förskolechef. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

100 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: Sid 7/7

101 Visningssida förskola - planforskolan.se Sida 1 av Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i förskoleverksamheten. Vår vision Lysekils kommun: "Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans ock känner framtidstro". Ängens förskolas verksamhetsidé. "På Ängens förskola ska alla barn känna sig välkomna och trygga, ett öppet och välkomnade klimat i det dagliga mötet med varje barn är viktigt. Trygghet och tillit till varandra ska skapa social kompetens inför mötet med andra människor. Det ska vara roligt, stimulerande, utmanande och lärorikt att vara på Ängens förskola för både barn och pedagoger. Vi ger varje barn möjlighet att uppleva en utforskande lärande miljö där varje individs intresse tas tillvara. Vi pedagoger ser positivt på varandras olikheter och styrkor och tar tillvara på dessa. Vi strävar efter en samverkan med vårdnadshavare, skola, kök och städ för att få en miljö som är anpassad efter våra barns behov". Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen har intervjuats. Observationer och kartläggning av barngruppen. Dagliga samtal med barnen. Medvetet arbeta med konflikthantering tillsammans med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har erbjudits att lämna in synpunkter och idèer om hur och kring vad vi skall arbeta med. Personalens delaktighet En pedagog från varje förskola i distriktet har träffats vid flera tillfällen för att arbeta med planen. Vi pedagoger på Ängen förskola har diskuterat avdelningsvis om hur vi skall arbeta med att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Slutligen färdigställer förskolans pedagoger planen. Förankring av planen Barn: Pedagogerna på förskolan informerar barnen att planen finns och att de förstår innehållet genom att samtala och reflektera tillsammans. Pedagogerna är förebilder för barnen. Barnen uppmuntras och stärks i sina positiva beteenden och handlingar. Personalen: Kontinuerliga diskussioner och reflektioner i arbetslaget för att hålla planen levande. Vi kommer att användas oss av materialet uppföljning och utvärdering en gång i månaden. Planens innehåll skall genomsyra hela verksamheten. Vårdnadshavare: Delges vid inskolning, föräldramöte, drop-in eller liknande forum att planen finns och deras möjlighet till att påverka planens innehåll. Planen kommer att finnas tillgänglig i förskolans pärm samt längre fram även på Skolsidan.

102 Visningssida förskola - planforskolan.se Sida 2 av Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har gjort en utvärdering tillsammans med förskolechefen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna i arbetslaget och förskolechef. Ständiga samtal med barnen kring värdegrundsfrågorna. Vårdnadshavare har deltagit genom samtal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ängens förskola utformar en ny plan med hjälp av verktyget Plan (www.planforskolan.se) Vårdnadshavare har inte varit särskilt engagerade i planen, då de anser att förskolans pedagoger gör ett bra arbete kring detta. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att diskuteras och dokumenteras i vårt SKA-material varje månad i arbetslaget. Barnen kommer fortsättningsvis att vara delaktiga i samtal, observationer och reflektioner som har dokumenterats med tex I-Pads. Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagoger i förskolan samt förskolechef. Främjande insatser Namn Ängens förskola arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla barn och vårdnadshavare upplever förskolan som en trygg, lärorik och rolig plats. Där alla accepteras och respekteras för den man är. Alla är lika mycket värda oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Uppföljning kommer att ske på reflektionstid samt planeringsdagar. Insats * Vi talar om allas lika värde. * Vi uppmärksammar positiva handlingar/beteende och stoppar de oönskade. * Vi strävar efter att hela tiden vara lyhörda och närvarande för att på så sätt skapa goda relationer där barn och vårdnadshavare känner trygghet. * Genom rollspel och drama konkretisera olika situationer med spår av diskriminerande och kränkande innehåll. * Vi arbetar med känslor i olika aktiviteter och vi för ständigt samtal med öppna frågor. Tex Hur tänker du? Vad kunde du gjort annorlunda? Vad önskar du för hjälp av mig? Ansvarig All personal i verksamheten och förskolechefen. Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom samtal, närvarande vuxna, observationer och intervjuer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom det dagliga mötet med barnen och vårdnadshavare. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom ständiga pedagogiska dialoger och reflektioner. Sker även genom pedagogernas närvaro med barnen. Resultat och analys

103 Visningssida förskola - planforskolan.se Sida 3 av Vi ser ett behov av att lägga focus på kränkande behandling och könsidentitet. Kontinuerligt arbetar vi med barnen och de vuxnas språkbruk. Hur säger vi till varandra? Vilka ord använder vi? Det har även kommit fram att barnen har en nyfikenhet kring vem man kan vara kär i/gifta sig med och då samtalar vi om att man kan vara tillsammans oavsett kön. Förebyggande åtgärder Namn Ängens förskola arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning *Genom att vi vuxna är goda förebilder och använder ett positivt språkbruk, så vill vi lära barnen ett gott socialt samspel. Vi uppmuntrar hjälpsamhet, att alla skall kunna/vilja hjälpa varandra. *Vi vill att barnen skall ha en naturlig inställning till att man kan vara kär i vem som helst, oavsett kön. Vi följer upp detta genom observationer, samtal och intervjuver. Vid behov pratar vi även med vårdnadshavare. Planen är en stående punkt på APT Åtgärd Bryter direkt oönskat beteende Visar istället hur man kan göra genom rollspel. Motivera åtgärd Vi har upplevt att rollspel kan ge givande diskussioner bland barnen och de vuxna. När vi bryter oönskat beteende vill vi markera direkt vad som icke är ett önskvärt beteende. Ansvarig All personal i verksamheten samt förskolechef. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * personal strävar efter att vara närvarande, observant och lyhörd. * viktigt att lyssna in vad vårdnadshavare säger sitt/sina barn. * all personal skall ingripa snabbt om det förekommer diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavare skall informeras. * personalen skall reflektera över arbetsklimatet på förskolan Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger i verksamheten samt förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn *pedagoger samtalar med barnen om vad som har hänt utan att skuldbelägga någon och vi fortsätter att prata om hur man är mot varandra. Uppmuntra det positiva. * informera vårdnadshavare när något har inträffat. * vi informerar förskolechef vid upprepade och grova incidenter. * händelsen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal * Pedagogen ställer öppna frågor till personen tex vad hände? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att handlingen inte skall upprepas? * Pedagoger informerar vårdnadshavare angående händelsen. * Pedagoger kontaktar förskolechef som sammankallar pedagoger samt eventuellt vårdnadshavare, om situationen kräver, snarast till ett möte. Händelsen dokumenteras. Rutiner för uppföljning * pedagogerna ansvarar för uppföljning av situationer när barn kränker barn, sker fortlöpande och i samarbete med vårdnadshavare. * förskolechef ansvarar för uppföljning när det gäller kränkning personal till barn, sker snarast.

104 Visningssida förskola - planforskolan.se Sida 4 av Rutiner för dokumentation Pedagoger har ansvar att dokumentera kontinuerligt. Förskolechef ansvarar för sin dokumentation. Ansvarsförhållande All personal i verksamheten samt förskolechef.

105 Visningssida förskola - planforskolan.se Sida 1 av Kvarnens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i förskoleverksamheten. Vår vision Lysekils kommun: "Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro." Kvarnens Förskola: " Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Observationer, kartläggning av barngruppen, medvetet arbete med konflikthantering tillsammans med barnen, dagliga samtal och barnintervjuer. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar har erbjudits att lämna in synpunkter och idéer om hur och kring vad vi ska arbeta med gällande planen. Personalens delaktighet En pedagog från varje förskola i distriktet har träffats vid flera tillfällen för att arbeta med planen. Personalen har diskuterat avdelningsvis och skrivit synpunkter om hur vi ska arbeta med att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Slutligen färdigställer förskolans personal planen. Förankring av planen Barnen: Pedagogerna på förskolan informerar barnen att planen finns och att de förstår innehållet genom att samtala och refleketera tillsammans. Pedagogerna och föräldrar är förebilder för barnen. Barnen uppmuntras och stärks i sina positiva beteenden och handlingar. Personalen: Kontinuerliga diskussioner och reflektioner i arbetslaget för att hålla planen levande.vi kommer att använda oss av materialet uppföljning/utvärdering en gång i månaden. Planens innehåll ska genomsyra hela verksamheten. Vårdnadshavare: delges vid inskolning, drop-in, föräldramöte och liknande forum, att planen finns och deras möjlighet till att påverka planens innehåll. Planen kommer att finnas tillgänglig på förskolan samt längre fram även på Skolsidan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har gjort en utvärdering tillsammans med förskolechef. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger i arbetslaget och förskolechef. Barnen har varit deltagande genom ständiga samtal kring värdegrundsfrågorna. Vårdnadshavare har deltagit genom samtal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kvarnens förskola beslutar att använda sig av verktyget Plan för att utforma en ny plan. Vårdnadshavarna har inte varit särskilt engagerade i planens innehåll då de anser att förskolans pedagoger gör ett bra jobb kring detta arbete. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att diskuteras och dokumenteras i vårt SKA-material varje månad i arbetslaget. Barnen kommer vara engagerade genom samtal, observationer, och reflektioner som har dokumenterats med tex ipad. Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagoger i förskolan och förskolechef.

106 Visningssida förskola - planforskolan.se Sida 2 av Främjande insatser Namn Kvarnens Förskolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla barn och vårdnadshavare upplever förskolan som en trygg, rolig och lärorik plats där alla accepteras och respekteras för den man är. Alla är lika mycket värda oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.uppföljning kommer ske på reflektionstid samt planeringsdagar. Insats Vi talar mycket om allas lika värde. Vi uppmärksammar positiva handlingar/beteende och stoppar de oönskade. Vi strävar efter att hela tiden vara lyhörda och närvarande för att på så sätt skapa goda relationer där barn och vårdnadshavare känner trygghet. Sker genom rollspel, drama, konkretisera olika situationer med spår av diskriminerande och kränkande innehåll. Vi arbetar med känslor i olika aktiviteter, och vi för ständigt samtal med öppna frågor. Tex Hur tänkte du nu? Vad kunde du gjort annorlunda? Vad önskar du för hjälp av mig? Ansvarig Förskolechef och pedagoger i verksamheten. Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom samtal, närvarande vuxna, observationer och intervjuer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn och vårdnadshavare har involverats genom samtal i de dagliga mötet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom ständiga pedagogiska dialoger och reflektioner. Sker även genom pedagogernas närvaro med barnen. Resultat och analys Detta fyller en från varje avdelning i. Görs i en grupp Bea,Tanja,axet. Vad har vi sett att man behöver jobba med? På Grynet har vi uppmärksammat att en grupp barn är väldigt utseendefixerade. Förebyggande åtgärder Namn Kvarnens förskolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Att göra barnen medvetna om betydelsen av hur det de säger och gör påverkar andra. Vi vill stötta barnen i att se det positiva i att hjälpa varandra. Uppföljning görs genom observationer, samtal och intervjuer samt reflektion i arbetslaget. Avstämning sker även regelbundet med vårdnadshavare. Planen är en stående punkt på APT. Åtgärd Vi bryter oönskat beteende direkt då de uppstår och försöker med barnens hjälp visa andra lösningar med hjälp av rollspel.

107 Visningssida förskola - planforskolan.se Sida 3 av Vi använder ipaden till att filma barn och vuxna. Vi vuxna ger varandra feedback, så möjlighet till utveckling sker. Motivera åtgärd Vi har upplevt situationer där barnen använder kränkande handlingar. Ansvarig Pedagogerna i verksamheten och förskolechefen. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy På Kvarnens Förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier,diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal strävar efter att vara närvarande, observant och lyhörd. Viktigt lyssna in vad vårdnadshavare säger om sitt/sina barn. All personal ska ingripa snabbt om det förekommer diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavare ska då informeras. Personalen ska reflektera över arbetsklimatet på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagogerna på förskolan samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagoger samtalar med barnen om vad som har hänt utan att skuldbelägga. Vi fortsätter att prata om hur vi är mot varandra och återkopplar då vi ser en positiv utveckling. Vi informerar vårdnadshavare om något inträffat. Vi informerar förskolechef vid upprepade och grövre händelser. Händelsen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Pedagogen ställer öppna frågor till personen tex vad hände? Hur kunde det bli så här? Hur ska vi göra för att handlingen inte ska upprepas? Pedagoger informerar vårdnadshavare angående händelsen. Pedagoger kontaktar förskolechef som sammankallar pedagoger och ev vårdnadshavare, om situationen kräver, snarast till ett möte. Händelsen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Pedagogerna ansvarar för uppföjning av situationer när barn kränker barn. Sker fortlöpande och i samarbete med vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för uppföljning i situationer där pedagog kränker barn. Sker snarast. Rutiner för dokumentation Pedagog har ansvar att dokumentera kontinuerligt. Förskolechef ansvarar för dokumentation av sina möten. Ansvarsförhållande All personal i verksamheten och förskolechef. Vi kanske kan ändra pedagog till all personal på liknande punkter...

108 Domarekens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger i förskoleverksamheten Vår vision Lysekils kommun; "Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro." Domarekens förskola; "Att skapa en trygg, positiv och stimulerande miljö där varje barn bemöts med respekt och får utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar och intressen." Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Intervjuer med barnen Observationer och kartläggning av barngruppen Kompissolen Dagliga samtal Medvetet arbete tillsammans med barnen vid konflikthantering Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har erbjudits att lämna in synpunkter och idéer om hur och kring vad vi ska arbeta med när det gäller planen. Har informerats vid Drop-in fika ht-13. Personalens delaktighet En pedagog från varje förskola i distriktet har träffats vid flera tillfällen för att arbeta med planen. Personalen har diskuterat och skrivit ner synpunkter om hur vi ska arbeta för att förebygga diskrimerande och kränkande behandling på förskolan. Slutligen färdigställer förskolans personal planen. Förankring av planen

109 Pedagogerna på förskolan informerar barnen att planen finns och att de förstår innehållet genom att samtala och reflektera tillsammans. Främst med de äldsta barnen. Tänkt att göra en förenklad version som är "lättare" för barnen att förstå samt även ge vårdnadshavare den. Pedagogerna är förebilder för barnen. Även föräldrarna har informerats om sin betydelse av att vara goda förebilder. Att stärka barnen genom uppmuntran vid positiva handlingar och beteenden. Kontinuerliga diskussioner och reflektioner i arbetslaget för att hålla planen levande. Vi kommer att använda oss av materialet "Uppföljning/utvärdering" en gång i månaden. Planens innehåll ska genomsyra hela verksamheten. Vårdnadshavare delges vid inskolning, föräldramöte, drop-in eller liknande forum att planen finns och deras möjlighet till att påverka planens innehåll. Planen kommer att finnas tillgänglig på avdelningen, samt längre fram även på Skolsidan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har gjort en utvärdering tillsammans med förskolechef. Planen har diskuterats på arbetsplatsträffar. Synpunkter som kommit från föräldrar angående planens innehåll och kring det som händer i barngruppen har diskuterats i arbetslaget och tagits hänsyn till i planering av ny plan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger i arbetslaget samt förskolechef. Ständiga samtal med barnen kring värdegrundsfrågorna. Vårdnadshavare har gjorts delaktiga genom samtal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har sett en långsam förändring i barnens sociala samspel, de kan leka tillsammans flera stycken men behöver fortsatt mycket vuxenstöd i leken. Det förekommer mycket konflikter ännu samt att de har svårt att lyssna dels på varandra och oss vuxna. Barnen har varit delaktiga i konflikthantering och det anser vi är en bra metod just för att utveckla respekt- och empatiförmågan. Använt oss av drama-rollspel några gånger; det fångar barnen, gör det mer konkret och vi ska sträva efter att det används mer. Vi har haft tekniska problem med ipaden så den har knappt använts. Vi har inte filmat oss själva samt valt bort att filma barnen i negativa situationer då det kan upplevas kränkande för dem. Vårdnadshavarna har åter inte varit särskilt engagerade i planens innehåll men lämnat åsikter som vi tar upp, men flera har muntligen ansett att pedagogerna gör ett bra arbete kring detta. Vi har regelbundet stämt av med vårdnadshavare när något händer vilket setts som positivt av dem. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas

110 Planen kommer att diskuteras och dokumenteras i vårt SKA-material varje månad i arbetslaget. Barnen kommer att göras delaktiga genom samtal, observationer och reflektioner som har dokumenterats med t.ex. ipaden under förutsättning att den fungerar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagoger i arbetslaget och förskolechef. Främjande insatser Namn Domarekens förskolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla barn och vårdnadshavare upplever förskolan som en trygg, rolig och lärorik plats, där alla accepteras och respekteras för den man är. Alla är lika mycket värda oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Uppföljning görs på planeringsdagar och reflektionstid. Insats Vi pratar om allas lika värde. Vi uppmärksammar positiva handlingar/beteenden och stoppar det oönskade. Vi strävar efter att vara lyhörda och närvarande pedagoger för att därigenom skapa goda relationer där barn och vårdnadshavare känner trygghet. Viktigt vara här och nu i leken och vara ett stöd för barn som har svårt att "leka" samt komma in i leken. Ha en samsyn kring värdegrundsfrågor inom arbetslaget. Genom rollspel och drama konkretisa olika situationer som innehåller spår av diskriminerande och kränkande innehåll. Arbeta med känslor i olika aktiviteter. Vi använder oss av känslokorten med nallen Qvintus (glad,ledsen,arg,rädd) i olika sammanhang. Ställa öppna frågor som t.ex. "Hur tänker du nu? Vad kunde du gjort annorlunda? Vad vill du att jag ska hjälpa dig med? Hur blev det så här? etc. Dagliga samtal om vad som händer. Dela barnen i mindre grupper. Ha en öppen dialog med vårdnadshavarna. Att göra barnen mer delaktiga i samtal med vårdnavshavare vid hämtning kring dagens händelser, både positiva/mindre bra saker. Detta för att göra dem mer medvetna om sin roll. Be att få enklare sånger på barnens modersmål och sjunga dem i gruppen. Ansvarig Pedagogerna i arbetslaget och verksamheten samt förskolechef. Datum när det ska vara klart Samla in sånger senast klart feb 2014.övrigt Kartläggning

111 Kartläggningsmetoder Genom samtal, observationer, intervjuer och närvarande vuxna. Även synpunkter och observationer från vårdnadshavare har bidragit. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom det dagliga mötet med barn och vårdnadshavare. Vi har gjort barnintervjuer och vid utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom ständiga pedagogiska dialoger och reflektioner, vid planeringsträffar och så fort tillfälle ges i vardagen. Genom pedagogernas närvaro med barnen. Resultat och analys Vi har observerat att det fortsatt är en tuff jargong mellan många barn. Man säger och gör saker mot varandra som inte är acceptabla; räcker ut tungan, puttar helt oprovocerat, kastar sand, vill inte sitta bredvid vissa barn eller hålla hand med vissa, utesluter ur lek, säger att någon är ful etc. Vi ser att det råder stor brist på empati och respekt gentemot varandra samt även mot oss vuxna Vi har i gruppen 12 pojkar och 6 flickor. Vi har sett att ibland kan flickor väljas bort som lekkamrat just för att de är flickor. Upplever även att pojkarna styr mycket, syns och hörs mycket samt att de äldsta kan verka skrämmande för de yngre barnen (både pojkar och flickor) Barnen behöver mycket hjälp i leken av oss vuxna; att kunna sätta sig in i andras känslor och hitta ett fungerande samspel. Förebyggande åtgärder Namn Vad man säger och gör mot andra. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Ålder Mål och uppföljning Att göra barnen medvetna om betydelsen av hur det de säger och gör påverkar andra. Att det sociala sampelet utvecklas i gruppen, att se det positiva i att kunna hjälpa varandra samt utveckla förmågan att förstå och sätta sig in andras känslor. Att hjälpa barnen förstå vad respekt och empati innebär. Uppföljning görs genom observationer, samtal och intervjuer samt reflektion i arbetslaget 1 gång i månaden. Avstämning görs även regelbundet med vårdnadshavare, både enskilt samt tillsammans med barnet. Planen ska vara en stående punkt på Apt-träffarna.

112 Åtgärd Vi bryter oönskade beteenden direkt när de uppstår och försöker tillsammans med barnen hitta en orsak till situationen samt komma fram till någon lösning där alla inblandade känner sig bekräftade. Använda sig av drama/rollspel för att konkretisera en situation. Nallen Qvintus ska vara med i olika sammanhang. (Lions quest). vi använder känslokorten som hör till; glad, ledsen, arg, rädd. Dessa används såväl i skogen, samling, samt i leken. Använda ipaden till att filma oss pedagoger och reflektera kring vårt förhållningssätt. Vara samspelta pedagoger och ha ett öppet klimat där vi kan och vågar diskutera varandras förhållningssätt, t.ex. om någon säger något kränkande till barn eller vuxen. Vara goda förebilder. Samarbetslekar för att stärka samspelet. Dela barnen ofta i mindre grupper och ha oss pedagoger nära/i barnens lek så mycket det går, prioriteras. Även "styra" ibland vilka barnen ska leka med just för att bryta "fasta" gruppkonstellationer. Motivera åtgärd Barnen utesluter andra vid lek. Barnen har svårt att lyssna på varandra och med turtagning. Finns mycket ilska bland flera barn mot varandra och mot pedagogerna, vid mindre motgångar i lek eller i den dagliga dialogen. Händer att de yngsta barnen blir puttade eller skällda på, saknas en förståelse hos flera att de yngsta inte "förstår" riktigt ännu. Barnen behöver hjälp och uppmuntran att utveckla sin empatiförmåga samt att visa respekt. Ansvarig Pedagogerna på förskolan och förskolechef Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på Domarekens förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen är närvarande, observant och lyhörd vid barnens lek inne och ute. Viktigt lyssna in vad vårdadshavare säger om sina barn. All personal ska ingripa snabbt om det förkommer diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårdnadshavare ska informeras. Personalen ska reflektera över arbetsklimatet på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagogerpå förskolan samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogen samtalar med barnen om vad som har hänt, utan att skuldbelägga någon och pratar om hur man är mot varandra. Viktigt följa upp och ge återkoppling. Uppmuntra positiv utveckling.

113 Informera vårdnadshavare när något inträffat. Fortlöpande uppföljning Vid upprepade och grövre händelser kontaktas förskolechef. Händelsen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Pedagogen ställer öppna frågor till personen, t.ex. Vad hände?, Hur kunde det bli så här?, Hur ska vi göra så det inte upprepas? Pedagog informerar vårdnadshavare angående händelsen. Pedagoger kontaktar förskolechef som sammankallar pedagoger, och eventuellt vårdnadshavare om situationen kräver, snarast till ett möte. Händelsen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Pedagogerna ansvarar för uppföljningar då barn kränker barn, sker fortlöpande och i samarbete med vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för uppföljning då personal kränker barn, snarast och utifrån händelsen. Rutiner för dokumentation Pedagogerna har ansvar att dokumentera kontinuerligt. Förskolechef ansvarar för sin dokumentation vid möten. Ansvarsförhållande All personal i verksamheten och förskolechef.

114 Bildningsnämnden Vår plan är inte färdig, ska lyftas en gång till i personalgruppen och sedan vidare till elever och föräldrar. Policy för gott bemötande och arbetstrivsel i Lysekils kommuns förskolor och skolor Vi lever i ett sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. För att skapa förståelse är det viktigt att vi är uppskattande nyfikna och talar med varandra. 1

115 Innehållsförteckning Vägledande policy för alla förskolor och skolor i Lysekils kommun... 4 Förhållningssätt samarbete - kommunikation... 4 Uppdrag... 4 Förhållningssätt... 4 Samtalet en viktig grund för förändring... 4 Gullmarsskolan F-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling... 5 Grunduppgifter... 5 Gullmarsskolan F-6 vision... 5 Elevernas delaktighet... 5 Vårdnadshavarnas delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Förankring av planen... 5 Utvärdering... 6 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats... 6 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 6 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 6 Årets plan ska utvärderas senast... 6 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 6 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 6 Främjande insatser... 6 Namn... 6 Områden som berörs av insatsen... 6 Mål och uppföljning... 6 Insats... 6 Ansvarig... 7 Datum när det ska vara klart... 7 Kartläggning... 7 Kartläggningsmetoder... 7 Områden som berörs i kartläggningen... 7 Hur eleverna har involverats i kartläggningen... 7 Hur personalen har involverats i kartläggningen

116 Resultat och analys... 8 Förebyggande åtgärder... 8 Namn... 8 Områden som berörs av åtgärden... 8 Mål och uppföljning... 8 Åtgärd... 8 Motivera åtgärd... 8 Ansvarig... 8 Datum när det ska vara klart... 8 Rutiner för akuta situationer... 8 Policy... 8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 9 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal... 9 Rutiner för uppföljning... 9 Rutiner för dokumentation... 9 Ansvarsförhållande

117 Vägledande policy för alla förskolor och skolor i Lysekils kommun Förhållningssätt samarbete - kommunikation Uppdrag I förskolans/skolans läroplaner har personalen och föräldrarna ett gemensamt uppdrag att: samarbeta för att möjliggöra för varje individ att utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar samarbeta kring att fostra barnen till ansvartagande samhällsmedborgare samskapa goda lärandemiljöer I enlighet med detta samt Lysekils vision skall vi som arbetar inom förskola och skola i Lysekils kommun genomgående ha ett gemensamt förhållningssätt till barn, elever, föräldrar, arbetskamrater och övriga medborgare för att hantera vårt uppdrag. Detta förhållningssätt skall i alla sammanhang genomsyra vårt arbete. Förhållningssätt Vår professionella utgångspunkt är ett systemteoretiskt förhållningssätt, vilket för oss innebär att vi utgår från att: vi alla lever i ett sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra alla har sin unika upplevelse av hur verkligheten ser ut det finns oftast inte en sanning utan flera vi minimerar missförstånd och ryktesspridning genom att tala med varandra och inte om varandra alla har ett gott uppsåt och vill väl det finns en logik bakom alla handlingar alla beteenden är kommunikation och vi kommunicerar alltid det är viktigt att vi möjliggör möten och samtal där vi intar en nyfiken och uppskattande hållning där allas röst blir hörd vi väljer att fokusera på beteende och inte på person, på mål och inte problem Samtalet en viktig grund för förändring Vi lägger stor vikt vid att rama in våra möten och samtal efter en tydlig struktur, detta för att skapa konstruktiva samtal. Alla skall uppleva sig informerade om syfte, mål och struktur på de samtal man skall delta i för att möjliggöra för alla att kunna bidra efter sin bästa förmåga. Samtalet är en viktig grund för förändring i våra relationer till varandra. Vid problem, agerar vi lösningsfokuserat, ingen är ansvarig för problemet men alla är ansvariga för en lösning. Vi skall alla agera så att alla upplever att det blir hjälpsamt. Vi undviker syndabockstänkandet och i stället fokuserar vi på beteenden, möjligheter, lösningar och framtida positiva mönster. Vi samskapar överenskommelser och lägger vikt vid att följa upp samt dokumentera dessa för att säkerställa att positiva samspelsmönster blir varaktiga. Detta dokument ligger till grund för alla förskolor och skolors likabehandlingsplaner. 4

118 Gullmarsskolan F-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola 1-6, skolbarnsomsorg Ansvariga för planen: Rektor Anneli Persson Annika Sjösten Skog Undine Malm Hansson Lars Nilsson Kerstin Svensson Gullmarsskolan F-6 vision För skolframgång ska alla känna sig trygga och respekterade Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet likabehandlingsplanen diskuteras på både klassråd och elevråd där eleverna får komma med synpunkter vi har möten på fritids där barnen kan komma med frågor och tankar, samt önskemål om aktiviteter. Vårdnadshavarnas delaktighet via klassråd och föräldraråd planen finns på Skolsidan där vårdnadshavarna har möjlighet att komma med sina synpunkter innan planen fastställs Personalens delaktighet Personalen på skolan har upprättat planen och fastställer målet för läsåret utifrån elevernas åsikter om riskområden. Målet följs upp genom enkäter, Planen revideras en gång om året. Förankring av planen Planen hålls levande i det dagliga arbetet i skolan. Personalen har avstämningar på arbetsplatsträffar. Information tillvårdnadshavarna via Skolsidan. 5

119 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Gullmarsskolan F-6 öppnades i januari 2013 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas I värdegrundsarbetet noterar vi kontinuerligt elevernas upplevelser. Elev- och föräldraenkäter. Utvärdering i klassråd och elevråd. Utvärdering i arbetslag och på arbetsplatsträffar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor. Främjande insatser Namn Främja likabehandling och förståelse för alla människors lika värde. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, Mål och uppföljning Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet, våra lagar mot kränkande behandling och alla människors lika värde. Ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter ska prägla umgänget mellan individer i verksamheten t.ex. ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder och religion. Alla ska vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Klasslärarna samlas en gång per läsår för erfarenhetsutbyte och gemensam utvärdering. Insats Vuxennärvaro. Systemteoretiskt tänkande hos all personal. Gemensamma regler. Direkta ingripanden. 6

120 Ringsamtal för att främja ett gott bemötande mellan eleverna. Vi har för hela skolan gemensamma regler som utarbetats i varje klass och bearbetats i elevrådet. Alla klasser har klassråd med representanter till elevrådet. Trivselenkät genomförs varje år. Skolsköterskan genomför enskilda hälsosamtal där elevens psykosociala hälsa diskuteras. Temadagar och lägerskolor anordnas för att främja goda relationer och stärka samarbete och gemenskap. Rasttillsyn, rastverksamhet inomhus för åk6. Förenklad version av Likabehandlingsplanen för eleverna att arbeta med i klasserna. Denna skickas hem och läggs ut på Skolsidan. Alla elever kan äta skolmaten oavsett till exempel allergi eller religion. Ansvarig All personal på skolan. Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät inkl. inventering av riskplatser (med kartbild). Hälsoenkät Incidentrapporter Planerade samtal enskilt eller i grupp Klassråd Elevråd Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar olika enkäter samt deltar i samtal och diskussioner. Elevrådet deltar i analysen av kartläggningen. 7

121 Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner i personalgrupperna. Personal deltar i processen att utforma enkäterna och all personal delges resultaten av enkätfrågorna. Resultat och analys Utvärdering sker senast Förebyggande åtgärder Namn Förebygga och upptäcka när kränkningar sker. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, Mål och uppföljning Alla elever och all personal på skolan ska känna sig trygga och bemötas med respekt för den person de är. Att alla ska få vara med i leken för att förebygga utanförskap och främja likabehandling. Utvärdering sker på klassråd och enkäter. Åtgärd Ska arbetas fram under läsåret när elevernas åsikter om vilka riskområden som finns har kartlagts. Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Vi har skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt 8

122 utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid, elevråd/klassråd/föräldraråd/möten på fritids, utvecklingssamtal/medarbetarsamtal, föräldramöten enkäter till elever, föräldrar och personal Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Alla elever och föräldrar kan vända sig till all personal oavsett klasstillhörighet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Vi stoppar omgående oönskade beteenden. Vi ser till att möten med alla inblandade äger rum, så att allas upplevelser kommer fram. För att oönskade beteenden ska upphöra gör vi överenskommelser hur vi agerar härifrån och framåt. Dessa dokumenteras. Vi informerar berörda ex. undervisningsgruppen, personal, rektor samt hemmet om de avtal som gjorts. 2. Vi har kontinuerliga uppföljningsmöten för att stämma av att överenskommelser hålls. 3. Om kränkningarna/trakasserierna inte upphör tar rektor över ansvaret för ärendet. 4. Vi särskilt allvarliga kränkningar/trakasserier tar rektor ansvar för ärendet direkt. Där fattas beslut om eventuell anmälan till polis eller socialtjänst. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Elev/förälder vänder sig till annan personal på skolan. Rektor informeras och kallar berörda till enskilt samtal. 2. Samtalen och eventuella åtgärder dokumenteras. 3. Rektor ansvarar för uppföljning. Rutiner för uppföljning Berörd personal har kontinuerliga uppföljningsmöten för att stämma av att överenskommelser hålls. Om kränkningarna/trakasserierna inte upphör tar rektor över ansvaret för ärendet. Rutiner för dokumentation Dokumentation görs av berörd personal. Ansvarsförhållande Personalen har fått utbildning i systemteoretiskt arbetssätt, Personalen har utformat likabehandlingsplanen och ska arbeta efter den. Eleverna tar del av likabehandlingsplanen genom klassråd och elevråd. Föräldrar kommer att ta del av likabehandlingsplanen samt informeras om innehållet. Ytterst ansvarig är rektor. 9

123 Mariedalsskolan Skolans plan mot Diskriminering och kränkande behandling Läsåret

124 Innehåll Mariedalsskolan... 1 Skolans plan mot... 1 Läsåret Mariedalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Utvärdering... 4 Hur har utvärdering skett... 4 Utvärderingen av likabehandlingsplanen har skett på klassråd, elevråd, APT samt föräldraråd. Regelbundna diskussioner har förekommit på elevhälsans möte... 4 Främjande insatser läsåret Skolans elever skall respektera varandra utifrån diskrimineringsgrunderna. Alla elever skall behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter Genom arbete i faddergrupper främjas sociala relationer inte bara i den egna åldersgruppen utan i alla åldrar Skolans ordningsregler skall förankras i alla klasser och grupper... 4 Skolans värdegrund skall återkommande diskuteras på personalmöten under läsåret... 4 Diskrimneringsgrunderna (enligt DO se bilaga)... 4 Kränkning är ett samlingsbegrepp för mobbning, trakasserier och dålig behandling... 5 som gör att någon känner sig ledsen, sårad och mindre värd.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Mobbning är upprepade kränkningar över tid Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån religion, etniskt ursprung, funktionshinder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning eller ålder... 5 Diskriminering är när en vuxen i skolan behandlar en elev sämre än andra på grund av ovanstående... 5 Hänvisning till: Skolverkets Allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränskande behandling sidan Rutiner för akuta situationer... 7 Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

125 Mariedalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass, Fritidshem Ansvariga för planen Rektor Lil Olsson Vår vision Alla elever och all personal som arbetar på Mariedalsskolan skall känna sig trygga samt bemötas och behandlas med respekt för den person de är. På Mariedalsskolan skall det råda nolltolerans mot kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Delaktighet genom diskussioner klassråd och elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Delaktighet via föräldrarådet. Likabehandlingsplanen gås igenom med föräldrarna på första föräldrarådet varje läsår. Ansvarig: Rektor Publicering av planen Likabehandlingsplanen publiceras på Skolsidan och på Mariedalsskolans hemsida. Ansvarig: Rektor Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen skall vara ett levande och aktuellt dokument. Planen diskuteras regelbundet i olika forum såsom arbetslagsmöten, personalmöten etc. Förankring av planen Rektor ansvarar för att Likabehandlingsplanen är aktuell och känd för alla som arbetar på skolan. Rektor ansvarar för att all personal som arbetar på skolan får information gällande Likabehandlingsplanens innehåll i samband med skolstart. Klasslärare samt ansvarig personal på fritidshemmet och i förskoleklass ansvarar för att elever och vårdnadshavare får information om Likabehandlingsplanen i samband med läsårsstarten Lämpligen på läsårets första föräldramöte. Genom att genomgång av planen skall ske i alla grupper och klasser. 3

126 Utvärdering Hur har utvärdering skett Utvärderingen av föregående likabehandlingsplanen har skett på klassråd, elevråd, APT samt föräldraråd. Regelbundna diskussioner har förekommit på elevhälsans möte. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan har varit elever, personal, föräldrar Resultat av utvärdering: Färre elever ute på rasterna Skolans schematider ska förändras Schema för rastansvar skall ses över Ordningsreglerna ska ses över Gemensamma aktiviteter för alla skolans elever kommande läsår skall planeras Tid har inte alltid funnits för att genomföra klassråd och elevråd under läsåret. Vi behöver en agenda för klassråd, stormöten och elevråd läsåret samt en plan för Klassråd och elevråd. Diskussion planeras i personalgruppen gällande förändringar som kan göras utifrån sexornas utvärdering Eftersom skolan har haft stor omsättning på personal behöver tid ges för implementering av skolans likabehandlingsplan Årets likabehandlingsplan ska utvärderas senast Planen skall utvärderas på - Klassråd - Elevråd - APT - Föräldraråd Ansvarig för att årets plan utvärderas: Lil Olsson Mariedalsskolans rektor Främjande insatser läsåret Mål och uppföljning Skolans elever skall respektera varandra utifrån diskrimineringsgrunderna. Alla elever skall behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter Genom arbete i faddergrupper främjas sociala relationer inte bara i den egna åldersgruppen utan i alla åldrar Skolans ordningsregler skall förankras i alla klasser och grupper Genom arbete i årskurslag, och arbetslag ges personalen tid för reflektion över det pedagogiska innehållet samt förhållningssätt och bemötande Skolans värdegrund skall återkommande diskuteras på personalmöten under läsåret Diskrimneringsgrunderna (enligt DO se bilaga 4) 4

127 Kränkning är ett samlingsbegrepp (enligt DO: se bilaga 1) Mobbning är (enl DO se bilaga 1) Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån religion, etniskt ursprung, funktionshinder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering är när en vuxen i skolan behandlar en elev sämre än andra på grund av ovanstående. Hänvisning till: Skolverkets Allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling sidan 8-9. Temadagar i temat Livsstil och hälsa skall planeras Utökad fadderverksamhet skall löpa som en röd tråd genom elevens hela skolgång på Mariedalsskolan Genom gemensamma temadagar i faddergrupper ökas elevernas möjligheter till att skapa nya sociala relationer vilket leder till ökad gemenskap på skolan, vilket minskar risken för kränkande behandling. Genom arbete i faddergrupper kommer vi att öka samarbete mellan pojkar och flickor i olika åldrar samt öka förståelse för varandras olikheter. Under temadagarna skall eleverna arbeta i faddergrupper eller liknande. Alla elever oavsett ålder, funktionsnedsättning skall delta på temadagarna. "Trygghetsvandring" med de yngsta eleverna för att visa var de får vara och för att de ska bekanta sig med skolans olika områden Kartläggning av skolans område ur ett elevhälsoperspektiv Fortsatt värdegrundsarbete Ansvarig Rektor, All personal, EHT Datum när det ska vara klart Arbetet skall pågå under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder som skall användas Kartläggning över otrygga platser på skolan Utvecklingssamtal, IUP samtal Klassråd, Elevråd, Föräldraråd Sociogram (frivilligt) Hälsosamtal åk 4 Elevenkät och föräldraenkät åk 2 och 5 Kartläggning gällande barn i behov av särskilt stöd Vuxnas iakttagelser Utvärdering åk 3 och 6 Röda-gröna lappen Regelbundna utvärderingar i klassen/gruppen Ansvar: EHT Ansvar: Klasslärare Ansvar: Rektor Ansvar: Skolhälsovården Ansvar: Kommun nivå Ansvar: EHT, klasslärare Ansvar: All personal Ansvar: Rektor Ansvar: Klasslärare/Fritidspedagog (Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder) 5

128 Eleverna involveras i kartläggningen genom : Att markera otrygga platser på en karta över skolans område Eleverna i åk 2 och 5 svarar på en enkät gällande trivsel och skolarbete Utvärdering i åk3 och 6 (Röda-gröna lappen) Ansvar: Rektor Klassråd och elevråd Utvecklingssamtal/IUP samtal Hälsosamtal Enskilda samtal Personalen involveras i kartläggningen genom: Regelbundna samtal i klasser och grupper om diskriminering och kränkande behandling Regelbundna klassråd Regelbundna Elevråd Föräldramöte Utvecklingssamtal enligt plan/iup samtal EHT möten Iakttagelser Olika personalkonferenser Förebyggande åtgärder Det har framkommit att vissa elever känner sig otrygga på rasterna Insatser för att öka elevernas trygghet och trivsel Åtgärd och Uppföljning genom: Kartläggning av skolans område Enkät åk 2 och 5 Skolans utvärdering åk 3 och 6 (Rektor) Personalens iakttagelser Nya ordningsregler Regelbundna diskussioner i värdegrunds frågor på personalmöten för att öka personals samsyn Fortbildning för personalen Delade raster 1-3 och 4-6 Arbete i faddergrupper Gemensamma temadagar på skolan Sociogram i klasser och grupper för att se gruppens sociala samspel Ansvarig Rektor och All personal 6

129 Rutiner för akuta situationer Policy På Mariedalsskolan tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Forum för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Iakttagelser från vuxna i klassrum/ på fritids och på raster (under hela skoldagen) Kontinuerliga klassråd och Elevråd Utvecklingssamtal/IUP-samtal Elevhälsoteamet uppmärksammar händelser som inträffar och hittar åtgärder tillsammans med personal Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling VIKTIGT!! Vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling skall rektor kontaktas omedelbart Huvudmannen har skyldighet att utreda kända trakasserier och kränkande behandling skyndsamt enligt 2 kap. 7 diskrimineringslagen (2008:567) och 6 kap 10 Skollagen (2010:800) Det skall tydligt framgå i planen att om kränkande behandling, diskriminering eller trakasseri skett, kan elever och vårdnadshavare kontakta: Klasslärare, Fritidspersonal, Rektor, Kurator eller annan personal på skolan som de känner förtroende för Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever OBS! Verksamheten är skyldig att utreda påstådda trakasserier eller kränkande behandling samt vidta relevanta åtgärder för att snarast komma till rätta med dessa. 1. Ansvarig klasslärare till de inblandade samtalar med inblandade elever direkt och samlar skyndsamt in så mycket information som möjligt gällande händelsen. Dokumentera: Dokumentation som skall användas se bilaga 3 2. OBS!! Rapport lämnas till rektor. Rektor anmäler händelsen till förvaltningschef. 3. Klassläraren informerar vårdnadshavare och bokar tid för möte. Vid behov kan två vuxna närvara vid mötet. Om händelsen upprepas meddelas rektor att kränkningen ej upphört. 1. Kurator och rektor samtalar med eleverna. Vårdnadshavarna kontaktas innan samtalet med eleverna samt erbjuds att närvara. 2. Övrig personal informeras vid behov. 3. Rektor anmäler händelsen förvaltningschef. En del trakasserier och kränkande behandling kan utgöra brott. Rektor gör en bedömning av om polisanmälan skall ske. Om det misstänks att ett barn eller en ungdom far illa och på ett eller annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd är vi skyldiga enligt lag skyldiga att anmäla till socialtjänsten. Personal meddelar rektor. 7

130 Rektor anmäler till socialtjänsten Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall rektor anmäla till Arbetsmiljöverket. Rutiner för dokumentation Blankett för dokumentation bifogas planen. Offentlighets och sekretessbestämmelser Vi har skyldighet att dokumentera på ett sådant sätt att vår dokumentation följer bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) Enligt den lagen får vi inte dokumentera på ett sådant sätt så att elev eller närstående till eleven kan komma till skada Arbetsmaterial är ej offentligt material. Arbetsmaterial kallas det så länge dokumentation pågår Då dokumentationen är avslutad är den offentlig om den inte sekretessbelagts. Hela dokumentationen eller delar av den kan sekretessbeläggas av rektor. Om dokument ej sekretessbelagts och sedan begärs ut kan den inte ges ut direkt. Utlämningen skall ske skyndsamt. Rektor lämnar ut och gör innan utlämnandet en sekretessbedömning. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Elever som upplever sig diskriminerade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de är i beroendeställning. Det är viktigt att eleven har förtroendefulla samtal med någon i personalgruppen. Om elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan skall den eleven/eleverna eller elevens föräldrar kontakta rektor omedelbart. Om personal upplever att elev kränks av annan personal skall det inträffade anmälas till rektor omedelbart Rektor startar en utredning av händelsen omedelbart samtal med inblandad personal sker omedelbart samtal med elev och vårdnadshavare bokas omedelbart anmäla ärendet till huvudmannen Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Definitioner och begrepp (Skolverkets Allmänna råd sid 8-9 samt Samt 47-48) Mariedalsskolans ordningsregler Underlag för dokumentation Diskrimineringsgrunderna enligt DO 8

131 Bilaga 1 Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk 9

132 verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om 10

133 Bilaga 2 Ordningsregler Mariedalsskolan För att vi alla skall trivas tillsammans och för att du och alla som arbetar på skolan skall känna sig trygga och må bra under hela skoldagen behöver vi tänka på följande Vi är goda skolkamrater Vi använder ett vårdat språk mot alla på skolan Alla har ansvar för att det skall vara arbetsro i klassrummet så att alla elever kan arbeta i lugn och ro Vi har ett gemensamt ansvar för skolans miljö både inomhus och utomhus Vi stannar inom skolans område under hela skoldagen Snöbollskastning och mulning är inte tillåtet Skateboard eller liknande används ej under skoldagen Bollar används på anvisad plats Vi använder inte mobiltelefoner under skoldagen Om du orsakat medveten förstörelse av skolans egendom får dina vårdnadshavare betala ersättning Om du ej följer skolans regler kontaktas dina vårdnadshavare Om du haft med dig värdesaker till skolan som blir stulna får du ingen ersättning från skolan. Lämna därför dina värdesaker hemma Om du inte bryr dig om tillsägelser kontaktas dina vårdnadshavare av personal på skolan Klipp av och lämna till Klasslärare Vi har tillsammans tagit del av Mariedalsskolans ordningsregler läsåret Elevens namn Vårdnadshavarens namn 11

134 Bilaga 3 Dokumentation gällande insatser Kränkande behandling Dokumentationen avser: Namn: Pers.nr: Vårdnadshavare: Namn och kontaktuppgifter Händelse/Vad har hänt!! Handlingsplan/Vad gör vi? Vad? Vem? När? Sammanfattning och bedömning Resultat och uppföljning Lysekil

kallas till sammanträde måndagen den 15 december 2014, kl. 10.00 i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, för behandling av följande ärenden:

kallas till sammanträde måndagen den 15 december 2014, kl. 10.00 i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, för behandling av följande ärenden: Bildningsnämnden kallas till sammanträde måndagen den 15 december 2014, kl. 10.00 i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE Upprop samt val av justerare. Förslag,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008. Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2008. Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2008 Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 2. Förutsättningar/resultat...

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Björnen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 4 Demokratipolicy...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Förskolechef Katarina Klinga 2013-05-28 Kvalitetsredovisning för Trollflöjtens förskola 2012-2013 1. Organisation Förskoleverksamheten i Gästrik

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om förskola, skola och vuxenutbildning

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om förskola, skola och vuxenutbildning V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om förskola, skola och vuxenutbildning februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer