REFLEKTIONSVERKTYG FÖR LÄRARKOMPETENS

Transkript

1 CP NL-COMENIUS-C21 ITQ : Toolbox for teacher reflection REFLEKTIONSVERKTYG FÖR LÄRARKOMPETENS IDENTIFYING TEACHER QUALITY (ITQ): REFLECTION TOOLS (translation into Swedish) Translated by Elisabeth Berg (Elisabeth.Berg@did.uu.se) Avaialble on This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.

2 REFLEKTIONSVERKTYG FÖR LÄRARKOMPETENS ITQ - ITQ-projektet har som mål att utveckla reflektionsverktyg för lärare som de kan använda för att reflektera över sin professionella yrkesroll och olika kompetenser. ITQ-projektet är finansierat av Europakommissionen genom Sokratesprogrammet (Comenius 2.1). Reflektionsverktygen är skrivna på engelska, men ett finns översatt till svenska.(reflektionsduk, Dialogue Sheet). Om ITQ Projektet är ett 3-årigt projekt som startade i augusti 2006 och involverar 21 institutioner från 12 europeiska länder (se lista på deltagande institutioner). Lärarkompetens är ett nyckelområde för att höja utbildningskvaliteten och elevers studieresultat. I många europeiska länder är emellertid lärares möjligheter att delta i arbetsprocesser som behandlar lärarkvalitet och kompetensutveckling begränsade. En risk är att lärare inte känner sig delaktiga i sin professionalitetsutveckling. Verktygen hjälper lärare att reflektera över sin lärarkompetens. Därför innehåller verktygslådan en variation av reflektionsverktyg. Genom att använda olika metoder för reflektion stimuleras olika lärstilar. Verktygslådan kan användas i lärarfortbildning, lärarutbildning och i olika skolutvecklingsprojekt. Arbetsgruppens projektplan har varit följande: Utveckling av reflektionsverktyg (år 1) Utprövning av verktygen i olika sammanhang (år 2) Forskningsutvärdering av utprövningarna (år 2) Anpassning av reflektionsverktygen (år 3) Planering och genomförande av en Comeniuskurs (år 3) Spridning av projektarbetet genom webbsida, workshops och olika publikationer (år 3) Verktygslåda Verktygslådan innehåller fyra kategorier av reflektionsverktyg. 1. Reflektionsverktyg som använder externa källor för att stimulera till reflektion (ex. officiella beskrivningar av lärarkompetenser som examensbeskrivningar och läroplaner; forskningspublikationer som handlar om effektiv undervisning). 2. Reflektionsverktyg som använder klassrumspraktiken för observationer (ex. genom inspelningar från klassrum) CP NL-COMENIUS-C21 2

3 3. Reflektionsvertyg som använder utbyte av erfarenheter (ex. reflektion och diskussion om Min bästa lärare ; loggboksskrivande). 4. Reflektionsverktyg som använder kreativa aktiviteter (ex. rollspel, bilder, metaforer) Det finns en verktygsöversikt som visar de olika verktygens karaktär och förutsättningarna för dess användning. Varje verktyg finns också beskrivet i detalj och innehåller följande rubriker: mål, målgrupp, sammanfattning, nödvändigt material, metod, variationer, bakgrund/teori, förutsättningar, styrkor och svagheter Sammanfattning av reflektionsverktygen Reflektion över officiella dokument kring lärarkompetens (Reflection on Formal Documents on Teacher Quality) Detta reflektionsverktyg innehåller sex steg: Steg A: Identifiering av personliga värderingar och subjektiva teorier Steg B: Kritisk läsning av en kortversion av olika nationella dokument Steg C: Omdefiniering värderingar och teorier Steg D: Självvärdering med hjälp av tre andra verktyg Steg E: Reflektion utifrån Korthagens reflektionscykel Steg Z: En visuell presentation Reflektion genom observation att möta olika behov (Reflection through observation meeting divers needs) Detta reflektionsverktyg utgår från en DVD-film som illustrerar två grupper av 5- och 6-åringar och deras lärare. Detta filmklipp en inblick i en lärares bemötande och strategier i relation till elevernas skilda behov. Min bästa lärare (My most remarkable teacher) Aktiviteten inleds med att deltagarna får skriva ett brev till den bästa lärare de haft. Dessa brev är utgångspunkten för diskussion i grupp/tvärgrupp. Universella kriterier (Universal Standards) Gruppdeltagarna får individuellt reflektera och sedan i grupp diskutera vilka kvaliteter som utmärker en god lärare samt reflektera över vilka strategier och konkreta handlingar som kan utveckla dessa kvaliteter. Reflektion med hjälp av bilder (Reflection by Using Pictures) Aktiviteten inleds med att varje deltagare väljer en bild som representerar lärarkompetens. Med utgångspunkt från bilderna diskuteras de olika valen. Reflektion med hjälp av filmer (Reflection by Using Movies) Med utgångspunkt från filmer som handlar om skolor, elever och lärare diskuteras stereotyper och gömda budskap i relation till hur lärare framställs CP NL-COMENIUS-C21 3

4 Geografiska metaforer (Geographical Metaphors) Deltagarna får rita geografiska kartor som ska symbolisera The Land of Theacher Quality med representationer som städer, berg, floder ex. Källan för kunskapstörst. Detta verktyg är ett alternativ till skrivna reflektioner. Framtidsscenarier (Future Scenarios) Genom detta verktyg får deltagarna analysera trender i samhälle och skola och dess konsekvenser för lärarrollen d.v.s. vilka kompetenser/kvaliteter en lärare behöver i framtiden. Olika framtidsscenarier presenteras och diskuteras. Konsekvensspelet (Game of Consequenses) Detta verktyg består av ett kortspel med två olika sorters kort: dilemmakort och konsekvenskort. Varje kort innehåller ett dilemma för gruppen att ta ställning till och reflektera över dess konsekvenser. Dialogduk (Dialogue Sheet) Verktyget består av en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som fokuserar både innehåll och process i diskussioner om lärarkompetens/kvalitet CP NL-COMENIUS-C21 4

5 DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som fokuserar både innehåll och process i dialogen. Målgrupp Målgruppen för detta verktyg kan variera. Dialogduken kan användas av lärare, lärarutbildare, lärarstudenter och skolledare (även blandade grupper) både på lokal, nationell och internationell nivå. Storleken på gruppen bör vara minst 4 personer. Sammanfattning/beskrivning Målet för detta reflektionsverktyg är att hjälpa och stimulera deltagarna till reflektion över sina tankar om undervisning och lärande. Den underliggande idén är att lärande sker i dialog där man delger varandra sina uppfattningar och lyssnar till andras åsikter ett givande och tagande. Varje grupp består av ca 4-6 personer placerade runt ett bord och en dialogduk. Tillsammans arbetar de sig igenom uppgifterna. Arbetet tar ungefär 2-4 timmar. Metod Dialogduken är nästan helt självinstruerande. Det man behöver veta finns skrivet på duken som är ett stort papper 100 x 70cm indelat i tre fält med uppgifter att diskutera. Se nedan. Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Fält 3: Fri yta där deltagarna kan skriva anteckningar och kommentarer CP NL-COMENIUS-C21 5

6 Fält 1 I fält 1 finns en variation av begrepp kring lärarkompetens som kan diskuteras: Följande begrepp används: - Elevfokus respektive lärarfokus - Professionell identitet - Lärande respektive lära till lärande - Ansvar - Reflektion - Medvetenhet - Deltagande, engagemang, motivation - Kritiskt tänkande - Passivt respektive aktivt förhållningssätt till att lära nytt - Holistiskt respektive atomistiskt perspektiv på kunskap och lärande - Teori och praktik - Livslångt lärande och utveckling - Kunskap respektive information - Genus - Studentroll respektive lärarroll - Reproducerad respektive producerad kunskap - Multipla intelligenser - Läraren som forskare Fält 2 I fält 2 finns instruktioner och uppdrag enligt följande: 1. BÖRJA HÄR (instruktioner) a) Det här är ett verktyg för att skapa utbyte av idéer och tankar. b) I en bra dialog bygger man vidare på varandras tankar snarare än att föra fram vinnande argument. c) På dialogduken finns ämnen samt utrymme för att anteckna gruppens tankar och åsikter. Gör en kort sammanfattning av era diskussioner. d) Dialogduken är ett anteckningspapper skriv på det, rita bilder, spill kaffe. e) Gruppen behöver inte bli enig i en fråga, men alla åsikter måste komma fram och synas i anteckningarna. f) Den som är närmast en fråga läser den högt och gör anteckningar. 2. SYFTE Börja med att var och en skriver ner sina individuella mål/syfte för diskussionen: a) Professionella, personliga eller andra aspekter som rör lärarkompetens. b) Vad förväntas av dig? Vad förväntas av de andra gruppmedlemmarna (vad gäller kvaliteten på diskussionen)? CP NL-COMENIUS-C21 6

7 3. REFLEKTION ÖVER LÄRARKOMPETENSER Lärandet i en aktivitet blir fördjupat genom reflektion, motivation och engagemang. Detta lärande hör samman med ett antal begrepp som i sin tur hör ihop med individens relation till sitt yrke. På dialogduken finns ett antal ord och begrepp. Uppgiften för gruppen är att diskutera dessa begrepp. Varje gruppmedlem väljer ut 1-3 begrepp som de anser vara intressanta att diskutera. Det är även fritt att komma med förslag på egna begrepp! Välj begrepp som Du tror kan fördjupa diskussionen kring lärarkompetens. Försök i gruppen att definiera de valda begreppen och anknyta dem till lärarkompetens. Slutligen: försök att gruppera begreppen hör de ihop? Är de överlappande eller motsägelsefulla? 4. PROCESSEN JUST NU (Detta är en paus från uppgifterna på dialogduken) Använd 5 minuter till att reflektera över följande frågor som sedan diskuteras: - Hur fungerar dialogen i gruppen? - Kan vi fatta beslut? - Är någon dominerande? Tyst? Stödjande? - Vågar du säga vad du tycker? - Har du roligt? 5. EN METAFOR Hitta en metafor, en representation från naturen. Metaforen ska beskriva lärarkompetens. Gör plats för metaforen i mitten av dialogduken eller gör ett metaforgalleri av allas metaforer på en separat plats. Ge metaforen ett namn. 6. CITAT/PÅSTÅENDEN På ett separat papper finns olika citat/påståenden om utbildning. Läs alla och välj ut några att diskutera kring. Gruppen kan också hitta på egna påståenden som överlämnas till en annan grupp för diskussion. 7. UTVÄRDERING Varje gruppmedlem gör en individuell utvärdering utifrån resultatet av dialogen. Relatera till och reflektera över de syften som kom fram i steg 2. Summera gruppens åsikter utifrån följande frågor: - Dialogen fungerade bra/mindre bra varför? - Kom ni fram till några gemensamma slutsatser vilka? - Konsekvenser för framtida handlingar? Fält 3 Detta är en fri yta för kommentarer och frågor CP NL-COMENIUS-C21 7

8 Dialogduken En komplett version (översatt till svenska) av dialogduken kan laddas ner och anpassas med hjälp av Microsoft Powerpoint. Studentroll respektive lärarroll 1. Börja här Det här är ett verktyg för att skapa utbyte av idéer och tankar. I en bra dialog bygger man vidare på varandras tankar snarare än att föra fram vinnande argument. På dialogduken finns ämnen samt utrymme för att anteckna gruppens tankar och åsikter. Gör en kort sammanfattning av era diskussioner. Reproducerad respektive producerad kunskap Holistiskt respektive atomistiskt perspektiv på kunskap och lärande 6 Citat/påståenden På ett separat papper finns olika citat/påståenden om utbildning. Läs alla och välj ut några att diskutera kring. Gruppen kan också hitta på egna påståenden som överlämnas till en annan grupp för diskussion. Utvärdering 7 Varje gruppmedlem gör en individuell Gruppnummer: utvärdering av resultatet av dialogen. Reflektera över de syften som kom Gruppmedlemmar: fram i steg 2. Summera gruppens åsikter utifrån följande frågor: Dialogen fungerade bra/mindre bra varför? Kom ni fram till några gemensamma slutsatser vilka? Konsekvenser för framtida handlingar? Livslångt lärande Kunskap Teori respektive respektive praktik Elever Lärare information Genus Dialogduk för diskussion kring lärar- kompetens 5 En metafor Hitta en metafor, en representation från naturen. Metaforen ska beskriva lärarkompetens. Gör plats för metaforen i mitten av dialogduken eller gör ett metaforgalleri av allas metaforer på en separat plats. Ge metaforen ett namn. Kritiskt tänkande Passivt respektive aktivt lärande av nytt Multipla intelligenser Läraren som forskare Dialogduken är ett anteckningspapper skriv på det, rita bilder, spill kaffe. Gruppen behöver inte bli enig i en fråga, men alla åsikter måste komma fram och synas i anteckningarna. Den som är närmast en fråga läser den högt och gör anteckningar. 2 Syfte Börja med att var och en skriver ner sina individuella mål för diskussionen: Professionella, personliga eller andra aspekter som rör lärarkompetens? Vad förväntas av dig? Vad förväntas av de andra gruppmedlemmarna (vad gäller kvaliteten på diskussionen)? 3 Reflektion över lärarkompetenser Lärandet i en aktivitet blir fördjupat genom reflektion, motivation och engagemang. Detta lärande hör samman med ett antal begrepp som i sin tur hör ihop med individens relation till sitt yrke. På dialogduken finns ett antal ord och begrepp. Uppgiften för gruppen är att läsa denna text. Varje gruppmedlem väljer ut 1-3 begrepp som de anser vara intressanta att diskutera. Det är även fritt att komma med förslag på egna begrepp! Välj begrepp som Du tror kan fördjupa diskussionen. Försök i gruppen att definiera de valda begreppen och anknyta dem till lärarkompetens. Slutligen: försök att gruppera begreppen hör de ihop? Är de överlappande eller motsägelsefulla? 4 Processen just nu (Detta är en paus från uppgifterna på dialogduken) Använd 5 minuter till att reflektera över följande frågor som sedan diskuteras: Hur fungerar dialogen i gruppen? Kan vi fatta beslut? Är någon dominerande? Tyst? Stödjande? Vågar du säga vad du tycker? Har du roligt? Deltagande, engagemang, motivation Medvetenhet Elevfokus respektive lärarfokus Professionell identitet Lärande respektive lära till lärande Ansvar Elever Reflektion Lärare Variationer Temat/ämnet för dialogen kan varieras och därför finns dialogduken som Powerpoint, där innehållet kan förändras. Bakgrund/teori Dialogduken är ett självinstruerande verktyg som stimulerar dialog. Verktyget ger input både till dialogens innehåll genom de olika begreppen samt till processen i dialogen genom att stimulera deltagarna till att identifiera sina syften med dialogen och relatera till den efterföljande utvärderingen. Dialogduken har under många år använts av KTH (Kungliga tekniska högskolan i Stockholm). Metoden finns beskriven i en licentiatsuppsats Mediated Peer to Peer Learning av Ulf Blomqvist (2006 s ). Metoden med dialogduk används också av universitetet i Gjövik, Norge samt Cass Business School i London. Lärandemiljö Det är viktigt att uppgiften genomförs i en trygg miljö med öppen atmosfär CP NL-COMENIUS-C21 8

9 Material 1 dialogduk och 1 citat/påstående-papper per grupp (4-6 deltagare). Styrkor och svagheter Styrkor - Dialogduksmetoden tillhandahåller ett positivt angreppssätt och bygger på utbyte av idéer, erfarenheter och åsikter. - Dialogduken är i stort sett självinstruerande och kan på ett enkelt sätt starta en dialog i stor grupp. - Metoden har en lekfull karaktär som gör den möjlig att använda i olika situationer. Svagheter - Kvaliteten på reflektionerna är beroende av kvaliteten på diskussionerna. Kursledaren bör därför regelbundet följa upp gruppens diskussion och atmosfär. - Metoden är tidskrävande CP NL-COMENIUS-C21 9

10 Påståenden Läs följande påståenden och välj ett eller flera att diskutera kring. Gruppen kan också hitta på egna påståenden som överlämnas till en annan grupp för diskussion. Gruppsammansättningen är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Gruppstorleken är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Innehållet i undervisningen är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Lärarens sociala kompetens (exempelvis humor, engagemang, empati) är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Lärarens ämneskompetens är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Lärarens didaktiska och metodiska kompetens är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Elevernas uppväxtmiljö är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Färdigproducerade läromedel är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Klassrumsklimatet är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Den fysiska miljön är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Lärarens förväntningar på eleverna är den viktigaste faktorn för elevernas lärande. Lärarens förmåga att ta tillvara elevernas unika erfarenheter är den viktigaste faktorn för elevernas lärande CP NL-COMENIUS-C21 10