Staden. Historisk bakgrund. Skelleftedalen före 1845

Transkript

1 3 staden

2 Staden I detta kapitel redovisas Skelleftedalens historiska bakgrund samt bebyggelsestruktur och landskapsbild. Kapitlet ger en kort introduktion om stadsdelarna och vilka naturliga förutsättningar som vi måste planera efter. Avslutningsvis så redovisas vår grönstruktur, det vill säga de gröna områdena som är viktiga ur ekologiska och sociala aspekter. Historisk bakgrund Skelleftedalen före 1845 Kring stränderna längs Skellefteälvens nedre lopp finns under 1800-talets första hälft dels området kring landskyrkan, nyinvigd 1800, dels en lång rad byar och begynnande industribebyggelse, allt från Myckle och Lund i väster till Sävenäs i öster. Den huvudsakliga näringen är jordbruket men bredvid det uppstår binäringar som bondeseglation, tjärbränning, pottasketillverkning och salpeterberedning. I ergsbyn finns sedan gammalt ett kalkbrott. Under denna period växer flera varv upp för att tillgodose böndernas behov av skutor. Exporten av trävaror och tjära ökar och fjärrhandeln förmedlas via hamnlägena i Ursviksfjärden där mellan 1845 och 1850 drygt 600 fartyg utgår varav 400 till utrikes orter. Området kring landskyrkan med Prästbordet norr om älven och Sunnanå söder älven, har i början av 1800-talet utbildats till ett centrum med marknadsplats, skeppsvarv, sågverk, kyrkstadskvarter, värdshus mm. Det förmånliga kommunikationsläget vid älven har ännu äldre anor, redan på 1300-talet finns här en träkyrka, efterhand gästgiveri med hållhästar, marknad och ting. På rännan, i Gammelstaden och Kläppen är bebyggelsen tätast och har en närmast stadsliknande karaktär. Efter branden 1835 byggs den nuvarande kyrkstaden upp. Marknadsplatsen flyttas till Körran nedanför Majorsbostället Nyborg. Körran används för verksamheter som inte direkt hör samman med det kyrkliga livet, tjuderplats för hästar, tjärhov, exercisplats, efter kyrkstadsbranden marknadsplats. Majorsbostället, tidigare kaptensboställe uppförs på Körran av allmogen för det lokala militära befälet. 16

3 verksamhet gör att antalet fartyg som lämnar Skellefteå ökar till omkring Varvsnäringen blomstrade och flera stora varv startar, bl a Alderholmens varv 1855 och Furunäsviken. Även längre upp i älven finns varv t ex vid Karlgård öster om nuvarande Sunnanå kyrkogård Karta som visar Skelleftedalen kring 1845 med delar av stadsplanen för den nya staden. Staden De otaliga bränderna i rikets städer medför en nationell byggnadsstadga med bl a bestämmelser för att för hindra bränder. En åtgärd är breda trädplanterade gator för att förhindra spridning av bränder. En ny stadsplan för den unga staden lanserar nu esplanaderna Kanalgatan och Viktoriaesplanaden. Staden växer och de första husen öster om Viktoriaesplanaden byggs. Torget flyttas till nuvarande plats intill Kanalgatan Staden Året 1845 får Skellefteå stadsrättigheter på mark som köpts in av Norrböle by. Redan året före antas den första stadsplanen för den nya staden. De första husen byggs redan under stadens första år. Skelleftedalen Vid Skellefteälvens mynning anläggs nu flera ångsågar vilket medför att många småbrukare kombinera jordbruket med arbete på sågarna. Vid Grannäsudden förvärvar Ytterursviksbönderna mark och utvecklar där ett nytt samhälle med arbetarkaserner, kontor, bruksbod, stall och förrådsbyggnader. Grunden för detta är det järnbruk som doktor Salomon Säve får privilegium för 1858 samt intilliggande såg. Några år senare, 1866, står ytterligare ett sågverk klart i Klemensnäs. År 1856 stadfästes hamnen i Inre Ursviken som stadens hamn vilket påverkar Ursvikens samhälle till att bli ett centrum för nedre Skelleftedalen. Skeppshandel och gästgiveri byggs. Sjöfarten gör också att lotsar och sjömän flytta hit. All denna Skelleftedalen De olika industrierna utvecklas vidare under denna period, byter ägare och upphör. Nytt är den mekaniska verkstad som uppstår i Ursviken. Till verkstaden hör också ett gjuteri, det enda i Sverige norr om Gävle. Under perioden tillkommer på 1880-talet Skellefteå älvs flottningsförening och ett sorteringsverk anläggs i Södra ergsbyn. Mot slutet av perioden får de seglande fartygen allt hårdare konkurrens av de ångdrivna och/eller järnbyggda fartygen. År 1878 byggs på Alderholmens varv barkskeppet Antoinette, som var det näst största fartyget byggt i länet. Detta kan ses som slutet för skeppsbyggnadstraditionen i Skelleftetrakten. 17

4 Förutom i staden och kring Landskyrkan är bebyggelsen längs älven fortfarande glest bebyggd av bondgårdar och mindre gårdsanläggningar. Kring industrierna sker dock en förtätning. År 1880 har byarna följande invånarantal, Morön 184, Hedensbyn 377, ergsbyn 484, Inre Ursviken 395 och Yttre Ursviken Staden Vid sekelskiftet var den gamla stadsplanen så gott som fullbyggd varför stadens styrande kände ett behov av ny mark för fortsatt tillväxt. De nya stadsplanerna omfattar området norr om Kanalgatan fram till den kommande järnvägen samt områden norr och öster om staden. För detta köps mark in av Norrböle by, delar av nuvarande Norrböle samt delar av Älvsbacka. Redan 1916 stod det nya centrallasarettet färdigt och på Norrböle finns redan en del bebyggelse t ex längs nuvarande Åsgatan. Även väster och söder om stadens gränser växer en mer stadsartad bebyggelse fram, dels på Prästbordet dels längs älven på Sörböle och Sunnanå. Framdragande av järnvägens till Kallholmen och anläggandet av en ny hamn gör att staden även förvärvar delar av dagens Skelleftehamn. Skelleftedalen Under perioden läggs flera sågverk ned och några enstaka verksamheter startar, t ex Ursvikens Ångsåg. I Klemensnäs grundades Skellefteå Trämassefabrik på platsen för tidigare sågverksamhet och i ergsbyn bildades Kalkbolaget är järnvägen mellan astuträsk och Kallholmen färdig och hamnverksamheten i Ursviken flyttar till Kallholmen. Tjugo år senare påbörjas anläggningsarbetet för smältverket på Rönnskär. ebyggelsen är fortfarande i huvudsak av jordbrukskaraktär men tätbebyggelse fortsätter att breda ut sig främst på älvens norra sida vid Ursviken och Furunäs. Under 1930-talet börjar egnahemsbebyggelse växa fram med hjälp av s k egnahemslån. I takt med att smältverket växer ökar bostadsbyggandet i Skelleftehamn där olidenbolaget står för byggandet kring kyrkan och kommunen/enskilda för delen väster om kyrkan Staden Från 1941 växer staden, då förenas Morön och Sävenäs samt en mindre del av Prästbordet till staden omfattar staden ett sammanhängande område fram till Skelleftehamn. I väster däremot gränsar staden mot landskommunen redan i Högströmsgatan. I och med att staten tar ett stort ansvar för bostadsfinansiering och ställer upp regler för byggandet ändrar bebyggelsen karaktär, dels till en mer storskalig bebyggelse med trevånings lamellhus och dels till en mer småskalig egnahemsbebyggelse. På 1950-talet får Skellefteå sina första höga hus genom punkthusen på Getberget. Skelleftedalen Smältverket på Rönnskär har nu varit igång tio år och antalet anställda är nu uppe i ett par tusen. Många av de anställda bor i orterna längs älven varför den nya järnvägen kommer att spela en stor roll för pendlingen till och från arbetet. Efter hand upphör denna roll för järnvägen och istället tar bussen och bilen över som de viktigaste transportmedlen. Den mer stadsartade bebyggelsen växer allt mer. Det byggs större flerbostadshus men även sammanhållen bebyggelse i form av rad- och kedjehus. Skelleftedalen 1965 till idag Staden Efter 1965 försvinner stadsbegreppet och städerna blir kommuner. Samtidigt slås många små kommuner samman. I Skellefteå sker detta successivt till 1975 byggdes i landet ett mycket stort antal bostäder, cirka 1 miljon. Stadsbyggnadsmässigt karaktäriseras perioden av en ideologi där man bl a ville skilja på olika stadsfunktioner, bostäder, arbetsplatser, handel etc och lägga var och ett på sin plats i staden. De olika delarna binds samman med trafikleder för den starkt framväxande bilismen. I Skellefteå byggs nu staden ut med de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, Anderstorp och Morö acke. Industriområdet Hedensbyn kommer också till under den här perioden. Kring 1990 sker ytterligare en stark utbyggnadsperiod dock tidsmässigt kortare än den ovan nämnda. Nu växer t ex Sunnanå starkt upp mot Falkträsket och norr om Morö acke påbörjas ett nytt industriområde Solbacken. 18

5 Efter 2000 sker en utbyggnad med centralt belägna flerbostadshus samt att ett nytt externcentrum för handel etableras på Solbacken. Småhusbyggandet fortsätter på Västra Sunnanå. Även på Anderstorp sker stora förändringar för handelskvarteren när trafiksystemet läggs och en del ny tomtmark etableras. Skelleftedalen Under denna period växer också ergsbyn och Ursviken starkt, i mindre mån Skelleftehamn. Under perioderna 1990 respektive 2000 sker ingen byggnadsverksamhet liknande den i staden. En del saker händer dock, hamnen byggs ut och vid reningsverket på Tuvan byggs en anläggning för omvandling av komposterbart avfall till biogas. På Scarinsområdet läggs verksamheten ner och kontroll av markföroreningar inleds. I Ursviken och Skelleftehamn rustas centrum upp med bl a nya torg. Skellefteå i världen Skellefteås situation de senaste decennierna är i mångt en spegling av den nationella utvecklingen. Den har påtagligt präglats av den rådande industrikonjunkturen och den nationella politiken. Kommunen har en bas i råvaru- och tillverkningsindustri som är starkt exportberoende. Under perioden 1960 till 1990 stärktes landets och kommunens exportindustri. åde nationellt och lokalt var den ekonomiska utvecklingen god. Samtidigt bedrev staten en regionalpolitik som var både kompenserande och omfördelande. För Skellefteås del innebar detta resurser till en stark samhällsutveckling. Kommunen ökade sin befolkning och offentlig sektor och näringsliv expanderade. En stor del av den nuvarande bebyggelsestrukturen skapades samtidigt som samhällsservicen förbättrades och levnadsstandarden ökade talet innebar istället en ekonomisk nedgång i industrin med försämrade statsfinanser och åtstramningar i offentlig sektor. I Skellefteå kommun kulminerade befolkningsutvecklingen och en period inleddes där folkmängden minskade. Tillväxten i näringslivet avtog parallellt. Det minskande befolknings- och skatteunderlaget innebar samtidigt ett krympande underlag för samhällsservice. Under 2000-talet har konjunkturen successivt förbättrats. åde näringslivets och offentliga sektorns ekonomiska utveckling har blivit bättre. Ett omfattande arbete med effektivisering och strukturomvandling har pågått sedan lågkonjunkturen. Konjunkturen har svängt uppåt och näringslivet har genomgått en stark effektivisering.. Men en god utveckling kräver att effektiviseringar och rationaliseringar fortgår oavbrutet. Konjunkturerna skiftar och därför är det viktigt att kommunens planering ger förutsättning för en stark ekonomisk tillväxt. Vilket möjliggör en god samhällsutveckling. 19

6 Historisk bakgrund planer Tiden före 1845 Skellefteås grundande som stad Innan dess var den administrativa indelningen socknar, län o s v. Den första stadsplanen tas fram i samband med stadsrättigheterna. Karta nedan visar hur bebyggelsestrukturen såg ut vid tiden för stadens grundande. Stadsplanen 1845 Den första stadsplanen var en enkel rutnätsplan med kvadratiska kvarter cirka 100*100 meter mellan de 20 alnar (12 meter) breda gatorna. Rutnätet var utlagt så att Landskyrkan bildar fond i Storgatan mot väster. Ungefär i planens mitt mellan Nygatan och Strandgatan var två kvarter utlagda för stadshus respektive torg. Stadsplanen 1883 I den följande stadsplanen tillämpades reglerna i 1874 års byggnadsstadga. Dålig stadsmiljö och rikliga stadsbränder gjorde att hälsa och säkerhet sattes i fokus. Riktlinjer om grönska och breda esplanader skrevs in i stadgan. I den nya stadsplanen för staden medförde detta tre esplanader Kanalgatan, Viktoriaesplanaden och en esplanad längs älven öster om oströmsbäcken. Kvarteren i denna del fick också brandgator. 20

7 Stadsplanen års stadsplan av P O Hallman utvidgade stadens rutnät mot norr och den nya järnvägen ner till Kallholmen. Dessutom utvidgades stadsområdet mot norr på Norrböle, mot öster på Älvsbacka och mot väster på Prästbordet. Denna utvidgning gavs en helt annan utformning än rutnätsstadens med inspiration från trädgårdstadsideerna från England och det tyska medeltidsidealet. Denna plan fastställdes aldrig men genomfördes i vissa delar, t ex den snedställda allén mot den kommande samrealskolan och Stationsgatan norr om Kanalgatan. Stadsplanen års stadsplan av Albert Lilienberg byggde vidare på den förra planen men anpassade sig mer till den bebyggelse och fastighetsstruktur som förelåg vid upprättandet. Kännetecken i denna plan är bl a stadskyrkan i fonden av Nygatan och Kanalskolan vid Kanalgatan samt stora delar av den gatu- och platsstruktur och bebyggelse som bestått fram till våra dagar. 21

8 Plankarta Skellefteå Staden växer På 1930-talet behövdes plats för hamn och smältverk för bolidenmalmen varför det blivande Skelleftehamn inkorporerades med staden och en stadsplan upprättades. Första översiktsplanen generalplanen 1949 På 1940-talet kom en ny byggnadslagstiftning, och ett mer storskaligt och planmässigt byggande med bl a översiktsplanering. Generalplaner kom på modet och planförfattare var ofta arkitekter från Stockholm, så också i Skellefteå. Uno Åhrén upprättade 1949 generalplan för staden och Skelleftehamn, en plan med funktionalistiska förtecken. Det innebär att marken i planen delades upp för olika användningsändamål, t ex bostäder, industri och centrum. 22

9 Revidering av generalplanen 1955 Kommunen reviderade Åhréns plan några år senare. Den viktiga frågan i de planerna gällde om Torsgatan eller Järnvägsgatan skulle vara huvudgatan österut mot hamnen. Trafikplanering på 1960-talet Ett årtionde senare hade biltrafiken ökat så mycket att staten ansåg att den borde planeras på ett mer regelmässigt sätt. Trafikplaner började upprättas runt om i landet av särskilda trafikkonsulter. Sålunda upprättade Orrje & Co en trafikplan för Skellefteå I denna lanserades viktiga trafikleder som delvis genomförts, delvis fortfarande är aktuella till exempel Östra Leden, Centrumbron m m. Föreslagna kringfartsleder i norr den så kallade. Silvervägen och i söder har inte fått något genomförande. 23

10 Generalplaneskiss 1970 Strukturanalys Skelleftedalen 1974 I samband med trafikplanerna tog kommunen fram två generalplansskisser 1968 och I dem finns resultatet av trafikplanerna tillsammans med tillhörande markanvändningsansatser. Här lanseras de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, Moröhöjden, Östra Moröhöjden (Morö acke) och Anderstorp. Generalplaneskiss 1970 Nya former för översiktlig planering Några år senare togs en s k Strukturanalys fram för att ge underlag för olika långsiktliga exploateringsalternativ för Skellefteå centralort. Analysen kom att omfatta hela Skelleftedalen samt oviken. Analysen har sedan varit vägledande för många exploateringsområden. Analysen följdes upp på 1970-talet med olika ansatser för Skelleftedalen, trafikprognos, resvaneundersökning och cykelplan. Översiktsplan enligt plan- och bygglagen I översiktsplanen från 1991 upprättades också en markanvändningskarta för området kring Skellefteå. Även den baserades i hög grad på strukturanalysen vad gäller mark för ny bostadsbebyggelse. Sedan mitten av 1970-talet har också fördjupade översiktsplaner tagits fram för flera av stadsdelarna. Översiktsplan 24

11 ebyggelsestruktur och landskapsbild Stadens och Skelleftedalens utformning vilar på ett antal strukturbildande element som varit styrande under historiens gång. Dessa element är älven med biflöden, järnvägen och dalgångens sluttningar. Det gäller framför allt den norra sidan av dalgången med de längsgående huvudvägarna på båda sidor om älven samt de tvärs dalgången nordsydliga vägarna. Dessa element har inledningsvis format en östvästlig bandstruktur som successivt blivit tätare. De nordsydliga vägarna har sedan medfört att staden vuxit ifrån älven bl a utefter vägarna och stadsområdet har därmed fått rundare karaktär. Stadsbebyggelsen har en relativt låg och grön karaktär där bebyggelse och gröna ytor växlar. Skalan med flerbostadshus i upp till och med tre våningar från olika årtionden dominerar med undantag för högre byggnader bl a Getbergets punkthus i sju våningar från 1950-talet, byggnader i Morö ackes centrala delar och kvarteret Lidgärdet på Norrböle och 90-tal, 2000-talets byggande av höghus i kvarteret Nipan, Älvsbacka Strand och kvarteret Ekorren. Ett antal verksamhetsbyggnader sticker också upp i den lägre omgivningen, t ex byggnader i kvarteret Sirius, punkthuset i Medlefors folkhögskola, kraftverkets byggnader i Hedensbyn samt en kontorsbyggnad i Ursviken. Småhusbebyggelsen är omfattande och finns överallt i Skelleftedalen. Den varierar mycket vilket framgår av beskrivningen nedan. ebyggelsen i Skelleftedalen Staden Skellefteå har utifrån centrum som äldsta del byggts ut i form av årsringar. Det gjordes tydligt fram till 1960 för att därefter bli allt otydligare. Utvecklingen i ergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn/Örviken har skett efter i stort sett samma principer. Även de byar som fanns redan vid stadens grundande har under Skellefteå landskommun förtätats till allt mer stadsliknande karaktär. Med start i centrum görs nedan ett försök att beskriva bebyggelsen i Skelleftedalen. Tät kvartersstad (Centrum) Skellefteå centrum är till karaktären en rutnätsstad med relativt smala gator där byggnaderna ligger i kvartersgränsen mot gatan. De överlag tre våningar höga husen med lokaler i bottenvåningen ger intima och livfulla gaturum. De breda gatorna - esplanaderna - Kanalgatan och Viktoriagatan samt Stationsgatan med sina trädplanteringar bryter radikalt med de smala centrumgatorna. De är ett resultat av byggnadsstadgan 1874 som bl a betonade trygghet mot brand, sundhet och hälsa. Centrum norr om Kanalgatan har i vissa delar en mindre sträng rutnätsstruktur med en del kvarvarande verksamhetsbebyggelse tillsammans med äldre träbyggnader från tidigt 1900-tal och tidigare. Här finns också rivningstomter med parkeringsytor och den centrala busstationen. Mot järnvägen ligger det tidigare stationshuset i fonden av Stationsgatan samt tidigare lagerbyggnader som idag rymmer många olika verksamheter. Trädgårdsstadsbebyggelse I de nya planerna lämnas den byggda delen av rutnätsstaden orörd för att utanför denna lägga till trädgårdsstadsdelar med oregelbundna kvarter, vindlande gator, platsbildningar med byggnader i fonden för vissa centrumgator t ex Nygatan med kyrka och Stationsgatan med järnvägsstation. Ett annat exempel på offentlig byggnad utanför rutnätsstaden var den nya samskolans placering sidoordnad i förlängningen av Strandgatan. Den kommande järnvägen från astuträsk till hamnen i Kallholmen hade sin plats i planen. Gatorna i de nya kvarteren runt rutnätsstaden får sin trädgårdsstadsprägel främst genom de fristående husen, maximerade till två våningar och fem lägenheter samt sättet att placera husen antingen direkt mot gatan eller indragna med förgårdsmark. Mellan de enskilda husen planteras ofta träd som tittar ut i gaturummet. Stadsdelar med denna karaktär är delar av Norrböle, Älvsbacka och Prästbordet som ligger närmast Centrum. Flerbostadsbebyggelse, funktionalism (Delar av Norrböle, Älvsbacka) De politiska målen om ett folkhem formulerades under 1930-talet och började förverkligas kring ostadsförsörjningen var en hörnsten i uppbyggnaden mot bakgrund av den rådande delvis eländiga bostadssituationen i landet. Den bostadssociala utredningen tillsattes 1933 och blev klar i början på 40-talet. Ordnandet av byggandets finansiering resulterade i samhällsstöd och kvalitetskrav. Kommunernas engagemang i bostadsproduktionen blev viktig. Den översiktliga fysiska planeringen och planeringen av bo- 25

12 stadsförsörjningen växte fram. De allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen kom till och drev på utvecklingen av bostadsproduktionen som övergick från hantverk till industri. Egnahemsrörelsens traditioner med bl a självbyggeri blev en viktig utgångspunkt i småhusbyggandet och HS var en drivande kraft. I 1947-års byggnadslag och byggnadsstadga lades den lagliga grunden för den nya inriktningen, bl a med översiktliga planinstitut som general- och regionplan. ostadssociala utredningens förslag om lägenheter per år uppnåddes inte de första åren efter kriget. Till början av 50-talet byggdes endast cirka lägenheter per år och först under den senare hälften av 50-talet nådde man upp till målet. En lång rad välkända bostadsområden skapades under denna tid av landets mest framstående arkitekter. Stilmässigt sker under denna period en övergång från 30-talets stränga funktionalism till ett formspråk som hämtar inspiration från tidigare perioder, national- romantiken och 20-talsklassicismen. Däremot behöll man mycket av funktionalismens sakliga förhållningssätt till frågor om bostadskvalitet mm Denna revision av 30-talet som har kallats The New Empiricism eller The New Humanism gjorde Sverige berömt ute i världen. sadeltaken med enkla öppna takfötter. De ursprungliga entrépartierna i ek kan studeras i Älvsbackahusen. Parallellt med dessa större hus byggdes en lång rad egnahem, små enfamiljshus i en våning med källare på Norrböle i kvarteren Odlingen och Fårtickan, på Älvsbacka i kvarteren Järpen och Ärlan. Grannskapsenheter (Norrbacka, Getberget) In på 1950-talet utvecklades folkhemstanken så att bl a byggandet skulle ske i enheter lagom stora för att invånarna skulle känna en gemenskap och ansvar för sin del av staden. För att stödja detta skulle enheten - grannskapet - ha ett litet centrum med butiker, post och kanske en bankfilial. Exempel på grannskapsenheter är Norrbacka och Getberget med delar av Morön. Storskaliga bostadsområden Miljonprogrammet d v s statens mål att bygga en miljon lägenheter på tio år från 1965 orsakades av en fortsatt stor omflyttning in till städerna från landsbygden. För att göra ett så stort projekt möjligt satsade staden medel och stimulanser för industriella byggnadsmetoder. Programmet har satt sina spår även i Skellefteå. Främsta exemplen på detta storskaliga byggande är Moröhöjden och flerbostadsdelen i Sjungande Dalen men även kvarteren längs Läkarvägen, bebyggelsen kring Nyckelgatan och ogårdsvägen i Sunnanå. De karaktäriseras av storskaliga två- och trevåningshus, i Moröhöjden med souterrrängvåning, placerade i skogster- I Skellefteå var det HS som engagerade sig tidigt och nya hus byggdes i första hand i stadsdelarna kring centrum men även i centrum. På Norrböle hindrade bestämmelserna i Lilienbergs stadsplan såväl trevånings lamellhus som egnahem vilket gjorde en stadsplaneändring nödvändig. ebyggelsen kring Oskarsvägen på Norrböle och den i kvarteren Uranus och Sälen på Älvsbacka har en utpräglad funkisstil med husen i tre våningar placerade enbart i nord-sydlig riktning. Detsamma gäller de släta putsade fasaderna, de flacka 26

13 räng. Husen nås trafikmässigt av en matargata (s k utifrånmatning) med angöring genom stora samlade parkeringsytor närmast gatan. I Skelleftehamn finns några kvarter med denna typ av bebyggelse. Flerbostadskvarteren på Morö acke, som är av något senare årtionde, kan räknas till denna kategori även om stadsbyggnadsättet här är mer omväxlande och levande bl a på grund av att våningsantalet är skiftande i bebyggelsen. Stadsdelen Anderstorp kan räknas till storskaliga bostadsområden men är inspirerad av låg-tättrörelsen. Det innebär i stort sett att alla byggnader är i två våningar förutom den fem våningar höga centrumbyggnaden. I övrigt är kännetecknen lika som ovan, långa byggnadskroppar, utifrånmatning och stora parkeringsområden. Flerbostadsbebyggelse från 1970-talet och framåt i mindre enheter finns här och var i Skelleftedalen, t ex i Degerbyn, Sunnanå, Sörböle, Anderstorp och Ursviken. Småskalig bebyggelse Inom Skelleftedalen finns en utspridd småskalig bostadsbebyggelse av olika karaktär och ålder. Äldst är den agrara bebyggelsen som finns på flera avsnitt längs älven men även efter Klintforsån. Det är aktiva och före detta jordbruk, hästgårdar samt enstaka avstyckningar med äldre och nyare villor. Tydliga exempel är Myckle, Stämningsgården, Lund, Tuvan/ Södra ergsbyn och Gunsen. Egnahemsbebyggelse finns från tidigt 1900-tal och fram in på 1950-talet. Tydliga exempel är 1940-talets små enplanshus med källare på Norrböle, Älvsbacka och Skelleftehamn. Tomterna avgränsas ofta med häckar och stora björkar som inramar gatorna i dessa kvarter. Tiden har i många fall gått hårt åt byggnadernas ursprunglighet genom om- och tillbyggnader, nya fönster och fasadbyten. I och med smältverket på Rönnskär tog ägaren olidenbolaget också ett ansvar för byggandet av bostäder, kyrka m m. Stadsplan för detta upprättades av olidens arkitekt John Åkerlund som också ritade kyrkan och bostadshusen runt om. Karaktären är trädgårdsstaden med byggnader i 1920-talsklassicism, en-, två- och flerbostadshus tillsammans med en rik växtlighet. Förutom kyrkan ritade Åkerlund ett Folkets Hus för den nya stadsdelen talets villabebyggelse utgör stadsbyggnadsmässigt en fortsättning på trädgårdsstaden med traditionella gator i rutnätsmönster med lite olika karaktär. Några större grönytor förekommer sällan med undantag för ett fåtal lekplatser. yggnaderna är företrädesvis i ett plan eller ett- och halvt plan med fasadmaterialet trä eller fasadtegel som kommer på modet under 50-talet. Kvarteren ger en mycket grön prägel med stora uppvuxna träd m m. Tydliga exempel på villastadsbebyggelse är Eriksberg, delar av Sörböle och Sunnanå, Älvsbacka, Prästbordet. Nyare villabebyggelse är stadsplanemässigt utformade efter trafikplaneringsideologi som introducerades under senare delen av 1960-talet. Den innebär en strävan efter trafiksäkerhet och framkomlighet vilket medför byggande av vägar och gator för olika trafikslag: övergripande trafik, lokaltrafik, samt gångoch cykeltrafik. För att inte få genomfartstrafik utformades gatusystemet som ett träd där entrégatan till den enskilda bostaden är den yttersta grenen i trädet. För att nå ett närliggande kvarter måste man tillbaka i systemet för att söka sig utåt till det nya målet. Gatorna är av lite olika karaktär beroende på ålder, de äldre har traditionell karaktär med trottoarer, de nyare utan med gräsytor fram till tomtgränsen. Villaområde med denna karaktär finns i hela Skelleftedalen. Samtidigt med byggandet av ovan nämnda villabebyggelse uppförde byggföretag småhusenheter i en mer enhetlig karaktär i form av radhus, parhus och kedjehus. Parhus uppfördes redan på 1930-talet i Skelleftehamn i kvarteren runt kyrkan. Från 1950-talet kan nämnas kedjehusen på Norrböle ritade av dåvarande stadsarkitekten Paul Stampe. ebyggelse av denna karaktär finns väl representerat i Sjungande Dalen, Morön, Morö acke, ergsbyn och Ursviken. Inom Skelleftedalen finns även inslag av rena fritidshus och fritidshus som övergått till hus för permanent boende. De förekommer företrädesvis i lägen nära vatten som Falkträsket, Skellefteälven (ergsbyn, S Tuvan) och i havsnära lägen (Skelleftehamn och Örviken). Längs Skellefteälven kan fritidsbebyggelse vara blandad med den agrara bebyggelsen. Institutionsbebyggelse Stora tydliga inslag i stadsbilden är institutioner som lasarettet, Campus, gymnasieskolorna, stora idrottsanläggningar och så vidare Lasarettet ligger norr om Järnvägsleden i Klockarbergets sydsluttning och tar upp hela denna del av Norrböle mellan Lasarettsvägen och Klockarbergsvägen. Det utgör en ansenlig stadsbyggnadsvolym i kontrast mot den småskaliga bebyggelsen i södra delen av Norrböle. 27

14 Universitetsområdet (Campus Skellefteå) har fått en central placering i staden söder om älven intill genomfarten (E4). Etableringen inleddes redan på 1970-talet har sedan dess vuxit ut till en omfattande del av Sörböle norr om Skråmträskvägen. Campus består av många relativt små byggnader med gator emellan. Avsikten med detta upplägg är bl a den successiva utbyggnaden och planeringsidén att det ska utgöra en del av den centrala staden med dess rutnät av gator. Till institutioner kan även räknas de större skolorna som spelar en stor roll i bebyggelsekaraktären på sina respektive platser. De ligger oftast i en småskalig bebyggelse där de utgör ett dominerande inslag. Exempel på detta är de tre gymnasieskolorna samt de sex högstadieskolorna. Även Medlefors folkhögskola kan räknas hit. Idrotts- och nöjeslokaler är anläggningar av institutionskaraktär. Även dessa har en dominerande karaktär i sin omgivning och har dessutom oftast stora parkeringsytor kring sig. Exempel på anläggningar av denna typ är Arenan, Folkets Hus, Eddahallen samt Norrvalla med nya fotbollshallen, alla på Norrböle. Verksamhetsbebyggelse Inom Skelleftedalen finns sedan lång tid tillbaka större och mindre verksamhetsområden (industriområden), oftast avskilda från bostadsbebyggelse. Avskildheten beror på flera saker, störningar mot omgivande bebyggelse och funktionalismens planeringsprinciper att skilja på olika typer av funktioner. Områdena har en storskalig karaktär med byggnader av varierande storlek, omgivande mark för förvaring och parkering, stängsel runt den enskilda tomten. Framträdande exempel på denna typ av bebyggelse är Hedensbyns industriområde, Hammarängen och delar av Degerbyn. Till denna kategori hör även storskaliga kommunala anläggningar som vattenverket Abborren, deponin på Solbacken och reningsverket på Tuvan. Vissa områden med ovanstående typ av verksamheter har med åren fått nya inslag främst handel, ursprungligen med bilar, byggvaror och möbler. På senare år har den allmänna omstruktureringen av handeln inneburit att nya typer av varuslag kommit till områdena till exempel elektronik och olika typer av dagligvaror. ebyggelsekaraktären har stora byggnader omgivna av parkeringsytor. I centrum öster om Viktoriagatan i kvarteren Sirius och Sleipner har stora kontorsbyggnader vuxit upp från 1960-talet fram till idag (2009). Förutom kontor finns i dessa byggnader hotell, restauranger men även allmänna inslag som bibliotek och högstadieskola. ebyggelsen ingår i centrums rutnätsstruktur och delar av trädgårdsstadens gatunät. Karaktären liknar den i centrum men byggnaderna är högre. I Ursviken intill Järnvägsleden finns ett kontorskomplex med en lång slingrande lågdel och ett högre punkthus. Kommunikationsbebyggelse yggnader för kommunikationer som järnvägsstationer har traditionellt givits en stark representativ prägel genom sin arkitektur och placering i städernas centrala delar. I Skelleftedalen finns två stationshus med denna prägel, Skellefteå och Skelleftehamn. Frånvaron av persontrafik på järnvägen har gjort att dessa byggnader fått en annan användning idag. Dessutom har bangårdsverksamheten i staden upphört och därför har kopplingen till järnvägen försvunnit också i detta avseende. usstationen i centrum är ett provisorium sedan 1980-talet. Tillhörande byggnader har inte den prägel som beskrivs ovan. Karaktären på busstationen är därför en stor yta med tidvis många bussar uppställda. Hamnen i Skelleftehamn har den karaktär godshamnar har med hamnmagasin, kranar, järnvägsspår och fartyg. Det är en storskalig miljö som är välordnad. På norra sidan på Näsudden finns en oordnad hamnsträcka med bl a oljehantering samt ett par industrier med hamnläge. Grön och blå struktur I Skellefteå finns flera parker som är en viktig del i omgivande bebyggelse. Det är s k finparker med hög skötselnivå, Stadsparken i Centrum, parken norr om Eddahallen, parken söder om järnvägsstationen i Skelleftehamn samt småparker på Norrböle, Älvsbacka och Prästbordet. Speciella naturområden som bidrar till stadsstrukturen förutom Vitberget är de så kallade. stadsbergen, t ex Mullberget och Getberget på Norrböle. Väster om Centrum ligger Nordanå som kan definieras som kultur- och aktivitetspark. Parken ansluter till stadens bebyggelsestruktur genom bl a entrégatan (Ernst Westerlinds allé) fram till huvudbyggnaden, före detta läroverket. Viktiga gröna ytor i staden är även kyrkogårdarna som i flera fall är gestaltade av landets främsta landskapsarkitekter. De ligger utspridda i stadsområdet i nära 28

15 anslutning till bebyggelsen t ex kyrkogården kring Landskyrkan och Lunds kyrkogård samt Alhems, Sunnanås och Skelleftehamns kyrkogårdar. Andra viktiga gröna ytor i staden är de olika idrotts-, fritids och friluftsområdena som också bidrar till stadsstrukturen. Exempel på sådan är Vitbergsområdet med skidstadion och slalombacken, yberget, Rösberget, Norrvalla, Sörvalla. Viktigaste blå strukturen i Skelleftedalen är älven genom hela bebyggelsebandet, det deltaformade utloppet i ottenviken med havskust runt Skelleftehamn och diverse sjöar främst Falkträsket. Dessa vattenområden har format staden med sina kajer, strandpromenader och grönytor. Gator och platser, offentliga rum Viktiga delar i stadsstrukturen är alla de gator som binder ihop och delar upp de olika delarna av staden i kvarter, stadsdelar, parker och andra grönytor. Gatorna är utformade på en mängd olika sätt beroende på den uppgift de har. Stora trafikleder med i princip enbart biltrafik har en utformning att koppla ihop stadsdelar. Utformningen är därför visuellt ganska enkel och underordnad trafikuppgiften. Från trafikleden finns sedan en mängd gatutyper ner till den rena gågatan för enbart gående. Några gator med blandtrafik har fått en hög estetisk gestaltning där barriäreffekten minskat även om trafikmängden är relativt stor. Förutom gatorna finns i det offentliga rummet en rad platser eller torg som samlingspunkter för invånarna. Det kan vara allt från torget i centrum till platser på Campus, Södertorget, torgen i Ursviken och Skelleftehamn med flera. 29

16 Stadsdelarna Mål Alla stadsdelar ska ha en allsidig sammansättning av bostäder, lägenheter i olika storlekar, hyresrätter och bostadsrätter samt egenägda småhus. Stadsdelarna ska också innehålla service, butiker och arbetsplatser. efintliga kvaliteter ska bevaras och säkras vilket höjer kvaliteten på stadsdelen och staden. HISTORISK UTVECKLING Stadsdelarna i Skellefteå har successivt vuxit fram och fått namn efter bl a de gamla byarna i Skelleftedalen, t ex Norrböle, Sörböle, Sunnanå och Prästbordet fattade dåvarande stadsfullmäktige beslut om en övergripande indelning av stadsområdet i 16 stadsdelar. I ett nytt beslut 1977 av kommunfullmäktige har antalet stadsdelar ökat till 23. Flera av stadsdelarna har delområden, ofta med gamla namn. Ett par av stadsdelarna, Tuvan och S ergsbyn, har en ren landsbygdsprägel. Administrativt har stadsdelarna ingen roll jämfört med större kommuners kommundelsförvaltningar. Gällande fördjupningar upphör att gälla Många av stadsdelarna har fördjupningar av varierande detaljnivå och aktualitet. Dessa redovisas nedan under den stadsdel där de hör hemma. I den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen skall gällande markanvändning överföras och i vissa fall ändras där nya planeringsförutsättningar uppstått. De gamla fördjupningarna upphör att gälla men kan fungera som underlagsmaterial för detaljplanering och bygglov eftersom de i många fall är mer detaljerade än kommande plan. Anderstorp Anderstorp är till största delen ett miljonprogramsområde med radhuslängor, kedjehus och flerfamiljshus i trä i två våningar. Vid Anderstorps Centrum finns dock ett högre bostadshus som i bottenvåningen inrymer de olika centrumfunktionerna. Parallellt med E4 i väster går Gymnasievägen och parallellt med älven sträcker sig Anderstorpsleden. Området nås med säckgator från de större vägarna till parkeringarna. Planeringen i området ger fördel för gång och cykeltrafik men det finns också möjlighet boende att köra in i området. en god blandning mellan privat, halvprivat och offentligt. oende på Anderstorp har nära till handel och nära till centrum. Centrumhuset och Anderstorpsskolan har det man mest kan likna vid ett torg. Andra platser är bland annat idrottsanläggningen som ligger centralt i stadsdelen och vårdcentralen i norr. I norr gränsar Anderstorp till älven, något som till störst del gagnar de som bor norr om Anderstorpsleden. I radhusområdet finns det gott om grönska insprängt mellan husen och väl tilltagna grönytor kring skola och idrott. Östra delarna består av skog med en elljusslinga. För övrigt finns det gott om lekplatser i hela Anderstorp både för stora och små barn. Varierande identitet Stadsdelarna har en mycket varierande identitet. Äldre, som t ex Norrböle, har vuxit fram under lång tid med stadskaraktärer från 20-talet fram till sent tal. Här ligger en starkare identitet i de olika delområdena, Eriksberg, Norrbacka m fl. Andra som byggts ut under kortare tid Anderstorp, Moröhöjden m fl har en starkare karaktär sett över hela stadsdelen. Norr om Anderstorpsleden vid älven finns en del äldre trähus och villor samt radhus och flerbostadshus. Här är bebyggelsen mer varierad och representerar olika tidsepoker. I söder och väster avslutas Anderstorp med handelsetableringar utmed E4. Inom bostadsområdet är det bilfritt, området är grönt och har lekplatser och idrottsanläggningar. Det är byggt tätt och lågt och har 30

17 FÖP Anderstorp (antagen i december 1983) eskrivning Planen är en revidering av en plan från 1970-talet som upprättades i samband med utbyggnaden av Anderstorp. Revideringen har föranletts bl a av frågor kring trafiksystemets funktion avseende vägar och busslinjesträckningar. En viktig del i planen var föreslagen förbifart för E4 söder om stadsdelen, kallad Östra Leden med bro över älven. Denna undantogs vid antagandet antogs en ny fördjupad översiktsplan som för Anderstorp omfattar områden väster och söder om Gymnasievägen, se nedan Tjärn-Anderstorp. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Planen är i princip färdigbyggd men förändringar sker kontinuerligt ibland på sätt som inte helt ligger i linje med intentionerna i planen. ergsbyn ergsbyn ligger 7 kilometer sydöst om Skellefteå. Skellefteälven och Holmberget utgör tillsammans en karaktäristisk dalgång som genererar ett kuperat landskap genom. höjden, älven och den lummiga vegetationen. ergsbyn delas i och med järnvägen i två delar söder och norr om järnvägen. åda områdena avgränsas i sin tur av antingen Skellefteå älv i söder eller Väg 372 (väg 372) i norr. Stadsdelen är ca 2 km lång från väst till öst och 1 km som bredast. De barriärer som finns i ergsbyn har skapat en uppdelning av stadsdelen med tätare bebyggelse på vissa platser. ergsbyn karaktäriseras mest av småskaliga bostadsgator med friliggande hus och radhus. Området har en liten andel flerbostadshus. yggnaderna utgörs av en eller två våningar. Topografin i dalgången har påverkat var bebyggelsen finns lokaliserad och utgör de naturliga förutsättningarna för ergsbyns säregna siluett; byggnader och skog på Holmberget. ergsbyns gaturum består av tre huvudgator och uppsamlingsgator i bostadskvarteren. Mellan kvarteren finns ett stort antal genvägar endast avsedda för gång och cykeltrafik. ergsbyvägen är huvudleden genom orten och häktar på Väg 372 i öster och i väster. Väg 372 ligger norr om ergsbyn och sträcker sig från Skelleftehamn till centrala Skellefteå. Plankarta Anderstorp Skellefteälven rinner längs hela Norra ergsbyns södra sida. ergsbyn har en damm med slussfunktion som byggdes under 60-talet i samband med anläggningen av Kvistforsens kraftstation (Mobacken). Dammens funktion var att det alltid skulle finnas vatten i älven. Skellefteälven är en naturlig barriär i ergsbyn och ganska svårtillgänglig för bergsbyborna då privata trädgårdar finns längs älvkanten. 31

18 Det finns elljusspår för motion och rekreation. I stadsdelen finns idrottsplatserna ergvallen och Gunsen med fotbollsplan och hockeyrink. ergsbyn har även en 20-håls discgolfbana i den östra delen. Folkets Hus, EFS ergsbyns ungdomsförening, EFS Misssionsförening och ergsbyns Sportklubb - fotboll. FÖP ergsbyn (antagen i september 1983) Plankarta ergsbyn Den huvudsakliga grönstrukturen utgörs av Nyåkersberget och Holmberget. Mellan Väg 372 och bostadsbebyggelsenfinns ett grönt rekreationsområde med idrottsplats och elljusspår. I och med att ergsbyn är ett typiskt villaområde utgörs grönstrukturen mycket av Den huvudsakliga grönstrukturen utgörs av Nyåkersberget och Holmberget. Mellan väg 372 och bostadsbebyggelsen finns ett grönt rekreationsområde med idrottsplats och elljusspår. I och med att ergsbyn är ett typiskt villaområde utgörs grönstrukturen mycket av äldre lummiga villaträdgårdar. Utanför dessa finns även inslag av mindre gröna stråk, öppna ytor och lekparker.. När man svänger av huvudleden upplever man ergsbyn som väldigt frodig och järnvägens barriäreffekt märks inte lika tydligt. I ergsbyn finns ett barr- och naturskyddsområde som är fredat som biotopskyddsområde. I praktiken fungerar det som naturreservat. eskrivning Planen är en stadsdelsplan inom ramen för generalplanearbetet för Skelleftdalen. Planen redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för bostäder och verksamheter samt ny infrastruktur i form av gator, platser och parker. Planen är utbyggd söder om Järnvägsleden med undantag för några mindre områden väster om korsningen Falmyrvägen - Järnvägsleden. Delarna norr om leden är inte alls tagna i anspråk. Detsamma gäller industri- och järnvägsändamål längst i öster förutom en mindre järnvägsterminal som som används i ganska liten grad. Aktualitet i Skelleftedalen Söder om Järnvägsleden och öster om ergsbyvägen har detaljplaner i stor sett ersatt planen. Övriga delar kommer att ses över i FÖP Skelleftedalen och annat ändamål är troligt. Planen är inte längre aktuell men delar av t ex föreslagna bostadsområden läggs fast i planen. 32

19 jörnsholmen. Snett emot på den norra sidan ligger Ursviken. Stackgrönnan är den större orten med villabebyggelse, skola m m. Här finns också det välbesökta båtmuseet. I Nyhamn är bebyggelsen glesare och inslag av äldre gårdar. Väster om Stackgrönnan har de s k småälvarna grävts ut mellan älven och Innerviksfjärden. Stadsdelen ligger till stora delar bara ett par meter över havets medelvattenstånd vilket innebär vissa risker för översvämning. Omgivningarna är en blandning av skogsmark och uppodlad mark. För fritidsändamål har en vandringsled mellan Stackgrönnan, Innerviksfjärden, Nyhamn och åter Stackgrönnan ställts iordning. Plankarta Gunsen Gunsen (antagen i december 1975) eskrivning Planen redovisar Gunsen mellan ergsbyn och Ursviken som ett område för en större godsbangård och godsterminal för tåg och lastbilstransporter samt tillhörande områden för industriell verksamhet. Verksamheten är inte längre aktuell på denna plats. Ny lokalisering kommer att tas fram i Föp skelleftedalen och slutförandet av järnvägsutredningen. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Planerna för en stor godsterminal med omgivande verksamheter är helt inaktuella varför planen kan upphöra att gälla. ockholmen/stackgrönnan Stadsdelen ligger på södra sidan Skellefteälven och omfattar samhällena Stackgrönnan och Nyhamn. Öster om Nyhamn finns öarna stensgrönnan och Centrum Skellefteå centrum är den centrala platsen för hela Skelleftedalen med service, handel och turism. Centrumbebyggelsen ingår i en tydlig rutnätsstruktur med ett finmaskigt trafiknät. Våningsantalet varierar mellan 2-6 våningar och med skiftande fasadmaterial, mestadels tegel och puts. Kvarteren söder om Kanalgatan är till stor del slutna och de få öppna ytorna utgörs av parkering. Norr om Kanalgatan är strukturen mer upplöst. Centrum avgränsas i norr av järnvägen, i öster av E4 och i söder av älven. Alla dessa tre utgör stora barriärer. I väster avslutas centrum i lägre bostadsbebyggelse samt Nordanåområdet. Gatustrukturen präglas av rutnätsplanen. Gång- och cykeltrafik sker både i blandtrafik och på separata gång- och cykelvägar (gc). Nygatan, som är gågata och det stora shoppingstråket i stan, har en behaglig skala. Här sker många av mötena, planerade som 33

20 oplanerade. Trädgårdsgatan är ett viktigt stråk i nordsydlig från parkering och busshållplats ner mot handel, arbete och rekreation. Huvudgatorna för fordonstrafiken är E4 (Viktoriagatan) och Kanalgatan samt till viss del Strandgatan och Södra Lasarettsgatan. Stadsparken är ett viktigt inslag där älven möter centrum. Alla gator i nord-sydlig riktning har siktlinjer mot älven. Ett landmärke i vattnet förutom de båda broarna är älvsfontänen. I hela centrum består grönstrukturen av trädplanteringar samt blomlådor som ställs ut sommartid. I västra delarna av stadsdelen Centrum står villaträdgårdarna för grönskan. FÖP Centrum (antagen i september 1994) eskrivning Planen föreslår ett centrum som förutom den gamla rutnätsdelen omfattar en del av Sörböle fram till Skråmträskvägen i söder och Sunnanå kyrkogård i väster. I väster angränsar den föreslagna angöringen till Centrumbron. Kopplingen mellan bron och Norrböle beror på hur järnvägen dras i framtiden. Därför är en del av Prästbordet fram Norlandergatan med i planen. Planen redovisning är i viss mån aktuell men pågående utredningar och projekt gör att stora förändringar kan krävas. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Kommunsstyrelsen har gett bygg- och miljökontoret i uppdrag att göra en översyn av gällande fördjupning. Plankarta, kvartersmark Centrum 34

21 Degerbyn Degerbyn ligger i nordvästra Skellefteå. ebyggelsen består i söder av låga enfamiljshus och radhus från 70-talet i tegel och trä. Centralt mellan de stora vägarna ligger ett verksamhetsområde med större industribyggnader. I östra delen mot Klintforsån finns flerbostadsbebyggelse i 3-4 våningar från 90-talet. Längst i norr, vid Järnvägsleden finns ett nyare område med större villor i trä. Västerut glesar bebyggelsen ut sig och tomterna blir större. I öst-västlig riktning fungerar Järnvägsleden och olidenvägen som infarter till Skellefteå. Matargator korsar dessa och mynnar ut i bostadsgator som försörjer kvarteren. Trafiken inom bostadskvarteren är lokalt alstrad. Järnvägsleden och olidenvägen är viktiga leder för Skellefteå och har dagligen en tung trafik. Dessa vägar är också viktiga lokalt eftersom de är de enda kopplingarna mellan Degerbyn och Prästbordet. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt med tunnlar och broar som tar dig under och över de största barriärerna (Klintforsån och lederna). Stadsdelen är grön med villaträdgårdar och grönsläpp med lekplatser mellan kvarteren. Längs med älven i söder går strandpromenaden med branter och ängar upp mot bostäderna. Här finns möjlighet att grilla och förtöja sin båt. Längst i väster på Hälsans stig finns Mobackenbadet och campingen med skogspartier runt omkring. Även i nordsydlig riktning finns ett rekreationstråk längs med Klintforsån. I väster mynnar stadsdelen ut i öppna landskap. Idrottsplatsen norr om Järnvägsleden är ett stort grönt inslag mot Järnvägsleden. Plankarta Degerbyn-Stämningsgården Utbudet av offentlig service finns i form av Mobackenskolan (f-5), Medlefors folkhögskola och ett par förskolor. FÖP Degerbyn-Stämningsgården (antagen juni 1987) eskrivning Planen lägger fast markanvändningen norr om olidenvägen upp t o m Alimak. Stora delar av planen är genomförda, utredningsområdet i centrum av planen är nu ett idrottsområde. I industrikvarteren mellan olidenvägen och järnvägen ligger äldre bostadsfastigheter kvar. Enligt detaljplanen kan här ytterligare industrier etableras. Marken längst i väster är också lågt utnyttjad. Försök att etablera bostäder i nordväst har inte lyckats på grund av lantbrukverksamheter. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Föreslagen markanvändning läggs fast i Föp skelleftedalen. Planen upphör att gälla. 35

22 Hedensbyn Hedensbyn är beläget norr om Skellefteälven. Mot väster gränsar området till Morön och Östra leden, mot norr till Moröbacke och österut mot ergsbyn. Hedensbyn har en varierad bebyggelse. I väster, mot Östra leden, finns ett mindre bostadsområde, den s k Focobyn, som i söder består av friliggande enplansvillor i radstruktur och i norr av 1,5-plansvillor i rutnätsmönster med sammanlänkade garage. Några äldre tvåvåningshus i trä finns också i området. Söder om Skelleftehamnsleden (väg 372) ligger en delvis äldre bebyggelse längs Skellefteälven. Den har av hävd namnet Tuvan och delas av järnvägen i en mindre del närmast älven och en större norr om järnvägen. ebyggelsen har en mer lantlig karaktär med friliggande bostadshus nära naturen. Precis norr om Skelleftehamnsleden finns i den östra delen ett mindre antal friliggande bostadshus strax söder om industrikvarteren längs Risbergsgatan. vid ett dagis och en nedgången tennisplan. Hedensbyn angränsar till Skellefteälven i söder. I delområdet Norra Tuvan är det byggnaderna söder om järnvägen som har mest kontakt med älven. Trots att hela Hedensbyn har hög exploateringsgrad finns det gott om grönska, då varje delområde omgärdas av grönytor. Av väg- och gatunätet i området är Skelleftehamnsleden (väg 372) den i särklass mest trafikerade och största vägen. Östra leden i väst kommer därnäst. Vägarna och gatorna i bostadsområdena är mindre och begränsar framfarten till låga hastigheter. Vägarna i industriområdet är genom sin utformning anpassade för tung trafik. Viss kollektivtrafik finns genom området i begränsad skala. Morö acke Morö acke är stadsdelen längst bort i nordöstra delen av Skellefteå. I söder ligger ett flerfamiljshusområde, och i norr ligger enfamiljshus i form av friliggande villor, parhus och radhus. Flerfamiljshusen är uppförda Den centrala och nordöstra delen av Hedensbyn består av industrikvarter med varierade verksamheter och bebyggelse. Lokaler för tung industri, lagerlokaler och fina gamla kontorshus finns i stadsdelen. Sammanfattningsvis kan man säga att Hedensbyn består av ett större industriområde med bostäder i söder och väster. Nästan hela området saknar allmänna samlingsplatser, medan det i det västra bostadsområdet mot Östra leden finns ett mindre grönområde med lekplatser för barn samt en tennisplan. Några parker finns inte i området. I Focobyn finns det allmänna grönytor mellan husen, samt ett större sammanhängande grönområde Plankarta Morö acke 36

23 Plankarta Degermyran och del av Morö acke Plankarta ett område söder om Degermyran i början av 1990-talet i tegel, 3-6 våningar. Här ligger ett stadsdelscentrum med ett torg. I enfamiljshusområdena är det främst bebyggelse från 1970-tal i trä och tegel, 1-2 våningar. I nordöst finns det yngre bebyggelse i samma anda. Tre vägar ringar in Morö acke, E4 i nordväst, Östra leden i väster och Torsgatan i söder. Från Östra leden tar man sig in i området via Höjdgatan och från Torsgatan på Morö ackevägen och Svedjevägen. Dessa leder i sin tur vidare till bostadsgatorna. SCAFT-planering genomsyrar enfamiljshusområdena i norra delen av Morö acke då många gator är väldigt smala och slutar i återvändsgränd. Det går att köra igenom området men då Morö acke till största delen består av bostäder är det mest lokal trafik. Förbi området går Torsgatan som leder till verksamhetsområdet i Hedensbyn. Här går en hel del tung trafik. Likaså är Östra leden en viktig länk mellan E4 och Järnvägsleden. På södra Morö acke finns det ett stadsdelscentrum med torg. I bebyggelsen runt torget finns det i bottenvåningen ett bibliotek, en pizzeria och en videobutik. I anslutning till torget finns även vårdcentral och Morö acke kyrka. I anslutning till centrum ligger också Morö acke skolan (F-6) som är en viktig träffpunkt. Ridskolan i stadsdelens östra hörn är en annan viktig mötesplats. Kring kraftledningar, som går sydväst och norr om Morö acke, finns gröna stråk. Den i sydväst är inte så trevliga för rekreation utan fungerar mest som en grön mur mot Östra leden. I norr och öster angränsar området till lövskog. Även i söder finns en grön remsa som skydd mot trafiken på Torsgatan, samt en hästhage. GC-vägarna och Höjdgatan som sträcker sig genom stadsdelen är också dem kantade av grönska. Föp Morö acke (antagen i november 1979) eskrivning Planen är en stadsdelplan inom ramen för generalplanearbetet för Skelleftedalen. Planen redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för bostäder, verksamheter samt ny infrastruktur i form av gator, platser, och parker. Planen innehåller småhus i form av villor, radhus, kedjehus samt allmanna funktioner norr om centrala gångstråket. Söder om detta ligger flerbostadshus, allmänna funktioner m m. I sydost har mark för grupphus ersatts av ett större äldreboende, i övrigt är marken ännu inte bebyggd. Mark för bostäder i nordost är ännu inte tagen i anspråk bl a med hänsyn till störningar från skjutbanor i norr. Industrikvarteren i sydost är delvis bebyggda och obebyggd mark används som betesmark för hästar från intilliggande ridhus. Aktualitet i föp Skelleftedalen Föreslagen mark läggs fast i föp Skelleftedalen. Planen upphör att gälla och utgör planeringsunderlag. Föp Degermyran och del av Morö acke (antagen i februari 1996) eskrivning Planen behandlar dels ridklubbens och Moröns bollklubbs behov av mark för sina aktiviteter dels Degermyrans utbyggnad. För bollklubbens behov lades mark för bollplaner ut norr om kraftledningen och för 37

24 ridklubben mark för bete, ridsport och rekreation. För att nå bollplanerna föreslås att Svedjevägen förlängs till vägen längs kraftledningen. Detta är ej genomfört. Utökningen av deponin pågår. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Föreslagen mark läggs fast i föp Skelleftedalen. Planen upphör att gälla och utgör planeringsunderlag. FÖP Ett område söder om Degermyran (vann laga kraft i november 2003) eskrivning Planen redovisar en flyttning av kraftledningen norr om Morö acke i en båge norr om idrottsplatserna, detta för att minska på störningen mot bostäderna. Flyttningen är genomförd. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Planen är genomförd och kan upphöra att gälla. Moröhöjden Moröhöjden är ett flerbostadsområde som tar till vara på den omkringliggande naturen och utnyttjar terrängen. I området finns lokal handel. Flerbostadshusområdet är uppfört i slutet på 1960-talet. Husen har 3-4 våningar och garage i bottenplan, samt stora parkeringsytor mellan matargatan och husen. Materialet är främst tegel och varje lägenhet har en inbyggd balkong. Två större matargator går runt området, Myntgatan och Krongatan. Stadsdelen begränsas av de större trafiklederna Torsgatan och Östra leden. Inne i bostadsområdet är det GC-vägar. Stadsdelens centrum är vid ICA-butiken och Frasses, vid den södra infarten. Varje husgrupp har en egen gård. I bebyggelsens mitt finns ett större grönområde med skogspartier och en slinga. Varje gård är ett grönt inslag där det dessutom finns sittmöjligheter och lekplatser. Nordväst om Moröhöjden finns ett elljusspår som dessutom har kopplingar till Alhems kyrkogård (parklandskap). Morön Morön ligger som en kil mellan Torsgatan och Järnvägsleden. Här finns vacker 50-tals arkitektur utmed älvdalens norra sluttning i form av punkthus, flerbostadshus, kedjehus, radhus och villor. Området har även bebyggelse från 70-talet. Det är en stor variation i skala och täthet, allt från punkthus i 8 våningar till enplansradhus. Flertalet hus ligger i suterräng. I norr har tekniska kontoret en stor anläggning och i öster finns ett mindre verksamhetsområde. I samband med sistnämnda finns Skogsvallen med såväl inomhussom utomhusplaner. I norr avgränsar Torsgatan stadsdelen Morön och i söder Järnvägsleden. Då Järnvägsleden är en viktig kommunikationsled mellan Skellefteå och Skelleftehamn passerar här mycket biltrafik och tung trafik dagligen. Parallellt med dessa går bostadsgator som löper genom hela stadsdelen. Gatorna är breda och har trottoar på båda sidor. Korsningarna av vägarna som avgränsar Morön är stora. Ett par gång- och cykeltunnlar finns. Torsgatan är viktig för att nå Hedensbyns industriområde öster om Morön. Inom stadsdelen trafikeras gatorna mestadels av boende i området. Det man allra mest kan likna vid centrum är platsen utanför pizzerian, frisör och konditori/bageri vid Getbergsvägen. Andra viktiga platser i Morön är skola och idrottsplats, samt bönhus. I nordvästra hörnet av stadsdelen finns Getberget som är skogsmark som används för rekreation. För övrigt består stor del av grönskan i Morön av trädgårdar och gemensamma grönytor mellan husen. Grönkil finns för att avskärma från de mindre verksamhetsområdena och större vägarna. Mullberget är en lite bortglömd pärla med utsiktstorn över staden. Även om Morön ligger nära älven har man ingen kontakt med vattnet. Detta på grund av järnvägens och Järnvägsledens sträckning. Norrböle Norrböle är beläget i centrala Skellefteå och ligger i en sydsluttning. Området avgränsas av Lasarettet i väst, Mullberget i öst, järnvägen i söder och Vitberget i norr. Stadsdelen ligger på en ås som sluttar ner mot centrum. Stadsdelen har relativt många gröna lungor och stråk dels genom parker och dels genom små skogsdungar och gräsmattor. Stadsdelen är grön och lummig och många av gatorna kantas av höga träd, främst björk. Norrböle gränsar till Sjungande dalen i nordväst genom ett större grönområde som bland annat inhyser ett antal kolonilotter, grillplats osv. Här återfinns även en av entréerna till Vitberget. I den östra delen är grönstrukturen i form av skog mer begränsad, här finns däremot ett antal större grönytor. 38

25 Gatorna följer de naturliga förutsättningarna vilket genererar svängda gator som skapar mer liv. På Norrböle finns en stor variation av mötesplatser, större och mindre. Många dragplåster finns i stadsdelen. Dessa är: Lasarettet Folkparken Ishallen Erikslid centrum Norrvalla/Eddahallen FÖP Norrböle (antagen i oktober 1989) eskrivning Planen är en stadsdelsplan inom ramen för generalplanearbetet för Skelleftedalen. Planen redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för bostäder, verksamheter samt ny infrastruktur i form av gator, platser, och parker. Av sådant som är genomfört kan nämnas Erikslids centrum, nybyggda delar kring ishallen, förbindelsen mellan Torsgatan och Klockarbergsvägen samt parken Klockardalen. Förutom att peka ut ett mindre antal bevarandevärde byggnader med q-beteckning tar inte planen upp hur befintlig bebyggelse bör hanteras vid om- och tillbyggnad samt renovering. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Planen bedöms både aktuell och inaktuell. Förändringar kring Järnvägsleden och Norrbotniabanan förändrar förutsättningarna. Gällande plan får därför bedömas som inaktuell i flera avseenden. Prästbordet Prästbordet är fortsättningen på centrum väster ut, en stadsdel med unika natur- och kulturmiljöer. Här finns dessutom en god blandning av boende, handel, verksamheter och service. Stadsdelen avgränsas i norr mot järnvägen, i öster mot Högströmsgatan/Centrum, i söder mot älven och i väster mot Klintforsån. Det är jämnt fördelat mellan friliggande villor och tvåvånings flerbostadshus av olika material (trä, tegel och plåt). Prästbordet är en naturlig fortsättning på centrum och dessa två stadsdelar flyter delvis samman. Södra delen av Prästbordet har stora kulturhistoriska värden. Här finns äldre bebyggelse på Nordanå, i onnstan och gårdarna kring Landskyrkan. Dessa är miljöer är av riksintresse. Genom Prästbordet går olidenvägen och från denna går ett par uppsamlingsgator som slutar i lokalgator. En annan mycket trafikerad väg är Kyrkvägen/Klockarbergsvägen som är länken mellan Järnvägsleden och Lejonströmsbron. ostadsgatorna har behaglig skala och längs de större vägarna finns separata GC-vägar, men i övrigt går och cyklar man i blandtrafik. Plankarta Norrböle Den mest centrala mötesplatsen är utanför ICA. Andra mötesplatser är skola, förskola, servicehem och kyrka/ kyrkogård. 39

26 Det finns goda kontakter med vatten i stadsdelen Prästbordet i form av Klintforsån och Skellefteälven. Utmed vattnet finns också stora grönområden för rekreation i form av park, slingor och öar. I Prästbordet finns det färre antal lekplatser i jämförelse med andra stadsdelar. Det går en grönkil med GC-väg från älven och upp runt Fältjägarvägen. FÖP Prästbordet-Lund (antagen i september 1984) eskrivning Planens syfte var att utreda möjligheterna till en ny begravningsplats i Lund. Planens omfattning motiveras av det samlade kulturlandskapet kring älven vid Landskyrkan. egravningsplatsen är tagen i anspråk sedan länge och övriga redovisade områden är detaljplanerade och ianspråktagna. Enda avvikelsen är att slakteriet söder om älven är borta och istället växer nu fram bostadsbebyggelse. Plankarta Prästbordet Lund Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Planen är aktuell vad gäller kvartersmark som är fullt utbyggd. Kronbodgatans status som en del av huvudnätet har inte fungerat utan den rollen har rännanvägen fortsatt att ha. Naturmarkerna längs älven kommer att ses över i den nya planen. Skelleftehamn Skelleftehamn är Skelleftedalens östra stadsdel. Skelleftehamn uppkom som en bruksort och byggdes kring Rönnskärsverken. I Skelleftehamn finns bl a idrotts- och bowlinghall, Folkets hus och kyrka. Ett mindre torg finns anlagt utanför apoteket. Det finns mycket skog, Skelleftehamn är lummigt och skulle lika gärna kunna vara en ort i inlandet. Vattenkontakten märks inte av i de centrala och norra delarna. Det finns två småbåtshamnar i Skelleftehamn, Kurjoviken och tjuvkistan vid Näsuddsvägen. Dessa är mycket fina, men något försynta i sitt utryck. Kan utvecklas till marinor med fler bryggor och sittplatser, samt lek Järnvägsspåren och väg 372 delar Skelleftehamn i två delar. Rangerbangården ligger vid centrum vilket understryker barriäreffekten. Det finns ingen koppling mellan de två delarna, vilket är synd då den gamla huvudgatan i viss utsträckning har handel kvar. Kallholmen är ett lummigt område lite avskärmat från centrum med stora villor som klättrar upp för berget, en egen liten gräddhylla med utsikt över Sörfjärden. Området söder om järnvägsspåren med Södra Hamngatan som matargata har sin egen karaktär med flera affärsverksamheter och kan nästintill ses som en stadsdel i sig. 40

27 ETECKNINGAR Gång- och c Allmänt ändamål Genomfart Friliggande småhus Huvudgata Radhus, flerfamiljshus FÖP Skelleftehamn (antagen i september 1999) Planen är en stadsdelsplan inom ramen för generalplanearbetet för Skelleftedalen. Planen redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för bostäder, verksamheter samt ny infrastruktur i form av gator, platser och parker. För ny bostadsbebyggelse redovisar planen två mindre områden, vid Pokerbacken och strax söder om Folkets Hus. Någon exploatering av områdena har inte skett ännu bl a då färdiga tomter för småhus finns till salu. U L ) )) E Handel Planerad ga Industri ibehållen m Odling Förändrad m egravning Plangräns Fastställd o Kulturreservat E Upplag L L Hamn E H Vattenområde Ö Idrott M L A A H A L Ö A A H H Y Y Ö Ö A C Y Ö J Natur Ö H L Park Y L Y Y L L Planerad om Trafikområde Y ) )) Lokalgata Tekniska anläggningar Se Se utdrag utdrag ur ur dispositionsplan dispositionsplan 11 :: ) eskrivning Uppsamling Centrum A A Ö Ö Ö J C H W H T Ö V W J V J C Ö C V J J W J T Y J V J W Aktualitet i FÖP Skelleftedalen J E L ) V Q För hamnen pågår en översyn av planen vilken kommer att redovisas i Föp Skelleftedalen. Planen redovisar förslag för bostadsbyggande i Pokerbacken, vilket inte stämmer med gällande plan. I övrigt innehåller planen mycket som kan vara av värde även framledes. V V W J V W J Plankarta Skelleftehamn J Sjungande dalen FÖRDJUPNING AV ÖVERSIK FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN SKELLEFTE Sjungande dalen är ett av Skellefteås miljonprogramsområden, med radhus, flerbostadshus och villor på älvens norra dalsluttning. V Ä S T E R O T T E N DISPOSITIONS MARKANVÄNDNING All bebyggelse uppkom ungefär samtidigt under åren kring 1970 och har lett till stor homogenitet inom området. I väster på sydsluttningen ligger radhus i suterräng. I norr finns flerbostadsbebyggelse i tre våningar samt ett höghus i nio våningar. Nedanför detta område ligger ett område med radhus och friliggande villor. Centralt i stadsdelen ligger förskolor, skola och kyrka. Materialet är främst tegel men där finns även inslag av trä. Plankarta Skelleftehamn meter SKELLEFTEÅ YGG- OCH MILJÖKONT PLAN OCH STADSYGGNAD Järnvägleden i söder och Klockarbergsvägen i öster har mycket trafik. Inom området finns ingen genomfartstrafik och det mesta av trafiken är lokal. För gång- och cykeltrafikanter finns det planskilda korsningar mot söder. I områdets västra del går återvändsgator från den större matargatan - Gamla Kågevägen - in mot radhusen. Gång och cykling sker på separata vägar både inom området och ut från området. I villaområdet i söder finns bostadsgator med gång och cykling i blandtrafik. Gångoch cykelvägar finns inom och ut från området. 41

28 Vid höghuset finns något som kan liknas till ett litet torg och en jourlivsbutik, dessutom finns ett äldreboende här. Skolan, idrottsplatsen och kolonilotterna är andra viktiga mötesplatser. Området omges av skog i norr där det även finns ett elljusspår med förbindelse mot Vitbergsområdet. Mellan kvarteren och mot Järnvägsleden finns också grönska. Det finns ett kolonilottsområde i öster. i söder på östra sidan har det externa handelsområdet Handelsplats Norr (Solbacken) etablerats. Tidigare redovisad utbyggnad av deponin mot öster finns inte med i denna plan. Väster om E4 finns idag bara en bensinstation, Räddningsstationen med övningsområde samt snötippen längs i norr. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen För västra sidan har detaljplanearbete påbörjats. I anslutning till detta bör frågan om anslutningsvägar till området diskuteras. Resultatet bör kunna finnas med i Föp Skelleftedalen. Solbacken Solbacken etablerades som handels- och industriområde kring 1990 intill E4 norr om Morö acke. Ett antal företag sökte sig hit men fullbyggt blev det inte. I början av 2000-talet utropades Solbacken som Skellefteås nya externhandelsområde och efter bara ett par år stod etapp 1 klar. Redan 2008 var tredje etappen klar och därmed hela denna del av Solbacken. ebyggelsen kännetecknas av träet som byggnadsmaterial vilket ger den en betydande enhetlighet. Kring byggnaderna finns såsom bör omfattande ytor med parkeringsplatser. Gröna inslag i själva handelsområdet består av träd och buskplanteringar längs bl a gatorna. Däremot är omgivande mark skogsbevuxen. Till Solbacken hör en ännu inte påbörjad del väster om E4 men efterfrågan på tomtmark finns. Detaljplanearbete för denna del har påbörjats. FÖP Solbacken (antagen i september 1990) eskrivning Planen redovisar industri- och handel på båda sidor om E4 samt den centrala deponin Degermyran. Längst Plankarta Solbacken 42

29 matargator som försörjer kvarteren enligt SCAFTs principer. Längs Skråmträskvägen färdas den mesta av trafiken som ska in i stadsdelen eller bara igenom. I stadsdelen är trafiken måttlig och här håller man låga hastigheter. Från norr till söder sträcker sig Falkträskvägen. På Sunnanå finns inget torg eller centrum. Kyrkogården, skolan och kyrkan är de mötesplatser som finns. Sunnanå är en grön stadsdel tack vare de välvårdade villaträdgårdarna. Det är nära till skog och bad/rekreation kring Falkträsket. Det finns en stor fotbollsplan i anslutning till Sunnanåskolan. Grönytor/lekplatser finns lite här och var som små släpp mellan kvarteren. I väster gränsar stadsdelen till det öppna landskapet i Lund. I norr flyter älven och längs med den går Hälsans stig. FÖP Västra Sunnanå (antagen i juni 1991) Plankarta V Sunnanå eskrivning Planen har följts upp en detaljplan för delen väster om Falkträskvägen med undantag för fritidsbostäderna närmast sjön. Falkträskvägens nya sträckning är ännu inte genomförd men ligger med i detaljplanen samt även i detaljplanen längre söderut. Sunnanå Sunnanå utgör Skellefteås sydvästra hörn, en stadsdel som består av mestadels villor i tydliga kvarter och låga flerbostadshus samt ett par lite mer isolerade områden i söder. Villabebyggelsen i 1-2 våningar präglar hela stadsdelen. Scaft-strukturen skapar tydliga kvarter i villaområdena men de binds ihop av likartad arkitektur. Längs älven och på Nyckelgatan finns det inslag av flerfamiljshus i två våningar. ebyggelsen vid Nyckelgatan och Falkträskområdet i söder ligger som nämnts något isolerade från Sunnanå i övrigt. Det går två större vägar i öst-västlig riktning (Skråmträskvägen och Lantmannagatan) och ifrån dessa går Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Det fortsatta utnyttjande av stranden mot sjön och västsluttningarna i söder tas upp i Föp Skelleftedalen, i övrigt får planen anses genomförd. 43

30 Södra ergsbyn/tuvan Tuvan/Södra ergsbyn är beläget söder om Skellefteälven och löper längs båda sidor av ockholmsvägen från Södra Hedensbyn via ergsbydammen till Stackgrönnan. Stadsdelarna ger en typisk landsortskänsla med skog och öppna åkrar/ängar mellan fastigheterna. ebyggelsen är spridd över stora ytor och uppdelad mellan större och mindre gårdar, mestadels i Tuvan, samt lite tätare villabebyggelse med bykänsla i Södra ergsbyn. Det finns några få fritidshus i området. Marken är till största delen uppodlad men mindre skogspartier förekommer. Tillgängligheten till älvsstranden finns på vissa ställen men huvuddelen av stranden är inte åtkomlig. Södra ergsbyn består av jordbruksbebyggelse och hästgårdar men även något parti med villabebyggelse längs Skellefteälven från ockholmen i öster till ergsbydammen i väster. Tuvan består liksom S ergsbyn av jordbruksbebyggelse längs Skellefteälven tätast närmast ergsbydammen och Anderstorp. Intill ergsbydammen finns en stor anläggning, kommunens reningsverk och biogasverk med kringliggande mark. ebyggelsen i stadsdelarna består av småskalig träoch tegelbebyggelse, flertalet av husen är typiska enplansvillor från 1970-talet och ett antal nybyggnationer pågår i området. yggnaderna ligger övervägande framme vid älvskanten med ägorna i söder mot allmänna vägen. finns längs de större gatorna och på det mindre bostadsgatorna cyklar man i blandtrafik. Två viktiga entréer är de båda broarna över älven som är länkarna mellan norra och södra Skellefteå. ostadsgator med hus nära vägen bildar tydliga och trevliga gaturum. I Parkbrons förlängning finns ett torg. Detta upplevs som Sörböles centrum med fontän, bänkar och blomsterplantering. Här finns även ett konditori, reklamskyltsfirma och el-butik. Strandpromenaden som går längs med älven är det främsta rekreationsstråket i stadsdelen med visuell kontakt med centrum. Det finns ett par lekplatser i små grönområden i villabebyggelsen och intill skolgården finns grönytor och en spontanidrottsplats. FÖP Hammarängen (antagen i maj 1985) Sörböle Sörböle är den stadsdel som möter centrum på älvens södra sida. Stadsdelen avgränsas av E4 i öster och Karlgårdsleden i väster. Norra delen av Sörböle består av campusområdet, grundskola, låga flerbostadshus/ radhus och viss handel/service. Söderut övergår stadsdelen i villabebyggelse och längst ut i söder ligger en travbana. Utmed E4 ligger Hammarängens industriområde och utmed rogatan finns ytterligare verksamheter. ebyggelsen i hela Sörböle består av 1-3 våningshus, i trä eller tegel. eskrivning Planen redovisar en utvidgning av industriområdet Hammarängen dels söderut öster om gamla urträskvägen dels väster om den. Något större genomförande har inte skett, mycket mark finns att exploatera. Ny sträckning av urträskvägen har genomförts. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Föreslagen mark läggs fast i Föp Skelleftedalen. Genom Sörböle finns det ett par genomfartsleder (Skråmträskvägen och Tjärnvägen) som samlar upp trafiken från bostadsgatorna. Gång- och cykelbanor Plankarta Hammarängen 44

31 Plankarta Tjärn Anderstorp FÖP E4, Skellefteå delen Yttervik Tjärn Tjärn Tjärn är beläget söder om staden och är den stadsdel som möter resenärer söderifrån. I norr angränsar Tjärn till stadsdelarna, Sörböle, Anderstorp och Tuvan/Södra ergsbyn. Söder om stadsdelen ligger Rönnbäcken och Innervik. Stadsdelen består av utspridd jordbruksbebyggelse längs gamla E4 sydost om Anderstorp. Gårdar ligger i grupper nere vid gamla E4 eller högre upp i sluttning mot sydväst. Tjärn är till stora delar ett typiskt västerbottniskt natur- och jordbruksområde. De många ängsladorna är ett kännetecken för stadsdelen och Tjärn sägs vara ett utpräglat ladlandskap. I sydöst finns större sammanhängande skogsområden och i sydväst präglas Tjärn av lantbruk med spridda gårdar och mindre samlingar av bostadshus. I botten av dalgången närmast gamla E4 omger odlingsmarker en mindre bäck som rinner mot Innerviksfjärden. En del av bebyggelsen ligger i skogsbrynet ovanför odlingsmarken. FÖP Tjärn Anderstorp (vann laga kraft i juli 2004) eskrivning Planen har föranletts av att utvecklingen inom handel och övriga verksamheter gått så långt, framför allt trafikutvecklingen, att en översyn av utvecklingsmöjligheterna varit nödvändig. Därutöver har en trafiköversyn gjorts utifrån byggandet av nya urträskvägen. Detta har resulterat i att utfarten från Anderstorp flyttats mot söder nära hotell Aurum och att Gymnasievägen dragits söderut till södra cirkulationsplatsen. Därmed möjliggörs nya handelstomter med direktläge mot E4. I planen har den gamla förbifarten Östra Leden illustrerats med ett utredningsområde in mot före detta Gymnasievägen. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Föreslagen mark läggs fast i Föp Skelleftedalen. FÖP E4, skellefteå delen Yttervik Tjärn (antagen i september 1998) eskrivning Planen upprättades i samband med byggandet av nya E4 från Tjärn till Yttervik. Vägsträckan är fullt färdigställd och tagen i bruk sedan ett antal år. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Planen är genomförd och kan upphöra att gälla. Ursviken Ursviken är ett långsträckt samhälle som ligger längs med Järnvägsleden mellan Skellefteå och Skelleftehamn. Ursviken är en serviceort med främst friliggande enfamiljshus och har även inslag av radhus och flerbostadshus. Stadsdelen delas in i fem områden. Norr om järnvägsleden ligger Furunäs, Inre Ursviken och Yttre Ursviken. Söder om den ligger Klemensnäs och Öhn. Förbi Ursviken går järnvägen och Järnvägsleden och inom Ursviken, parallellt med dessa, fungerar Skelleftehamnsvägen som lokal huvudgata. Järnvägsleden är huvudled mellan Skelleftehamn och Skellefteå och är utsedd som väg av riksintresse eftersom den 45

32 Plankarta Ursviken leder till Rönnskärsverken som är en anläggning av riksintresse. En stor del trafik passerar Ursviken (varav många tyngre fordon) vilket också genererar buller. Huvudgatorna sträcker sig i väst-östlig riktning med bostadsgator som följer topografin. Det finns ett torg som är omsorgsfullt utsmyckat vid matbutiken i Innerursviken. Ursviken är välförsörjt med lekplatser och har en stor idrottsanläggning vid Ursviksskolan. Vid Haratjärnen och vid älven finns det möjligheter för rekreation vid vatten. Dessutom ligger Ursviken i direkt anslutning till skog och mark. De flesta boende i Ursviken har tillgång till egen trädgård. Det går en väg norrut från Ytterursviken till Harrbäcksands friluftsområde där man kan bada och motionera. FÖP Ursviken antagen i (april 1980) eskrivning Planen är en stadsdelsplan inom ramen för generalplanearbetet för Skelleftedalen. Planen redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för bostäder, verksamheter samt ny infrastruktur i form av gator, platser och parker. Utlagd mark för bostäder avsågs räcka för en befolkning kring 6000 personer år 2000, en ökning från 3500 på mitten av 1970-talet. Dagens befolkning, drygt 4000, gör att det finns stora områden i planen som inte tagits i anspråk. Det är områden i norr, dels norr om Haratjärn dels norr om Yttre Ursvikens skola i öster. Det stora industriområdet Scarins är nedlagt och föremål för sanering. Ny användning kommer att tas upp i Föp Skelleftedalen. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen De obebyggda ytorna är inte till hinder för annat ändamål och i kommunens ägo varför de kan ligga kvar som reservmark för bostadsbyggande. Föreslagna bostadsområden läggs fast som reservområden i Föp Skelleftedalen. 46

33 Vitberget Stadsdelen Vitberget gränsar i söder mot Norrböle och Sjungande Dalen, i väst mot Stämningsgården och i öst mot Morö acke/solbacken. Vitberget är ett mycket stort och välbesökt område. Det är mycket stadsnära och är Skellefteås viktigaste rekreationsoch friluftsområde. Enligt fritidsvaneundersökningen besöker 57 % av skellefteborna Vitbergsområdet minst någon gång per år. Här finns många motionsspår, en vandringsled och stigar. Från många platser på Vitberget får man en fin utsikt över landskapet. Toppen är belägen 140 meter över havet och är tillgänglig med bil. Inom området finns mycket höga naturvärden. Här finns trolska granskogområden och tallhällmarker. I stadsdelen finns ett fåtal byggnader, två restauranger (Vitbergsstugan och Dinners) samt en mack. I höjd med Solbackens handels- och industriområde finns en snötipp vid gamla E4. Älvsbacka Älvsbacka ligger i centrala Skellefteå öster om E4. På Älvsbacka finns ett ganska stort verksamhets- och kontorsdistrikt i nordväst intill järnvägen och E4. ebyggelsen är hög och fungerar som en ljudbarriär mot trafiken från E4, Norra Järnvägsgatan och järnvägen. Längs Östra Nygatan finns en hel del småbutiker utspridda i flerbostadshus. Öster ut från Aldergatan (Korv Ivars) återfinns de flesta enfamiljshusen. Resterande områden består av blandad bostadsbebyggelse. Älvsbacka stadsdel har inslag av trädgårdsstadskaraktär där de flesta bostadshusen byggdes för fem familjer med stora tillhörande trädgårdar. Även enfamiljshus byggdes och de äldsta byggnaderna återfinns i den sydvästra delen av Älvsbacka. Stadsdelen har kompletterats med fler årsringar under 60-talet fram till nutid. Hus och kvarter med 70- och 80-talsanda har tillkommit både som en utvidgning av stadsdelen österut och som förtätning i de redan bebyggda områdena. Tvärgatorna i nord-sydlig riktning har tydliga siktlinjer ner mot älven där man kan se sluttningen. åde Kanalgatan och Nygatan ansluter till Östra Nygatan som fungerar som stadsdelens huvudstråk. Den huvudsakliga grönstrukturen utgörs av parker och lummiga trädgårdar. Hela stadsdelen får sin lummighet av buskage, träd och annan grönska som breder ut sig längs bostadsgator och på allmänna platser. Längs älven finns många gröna ytor och en hel del parkmark som får växa fritt. Skellefteälven rinner längs hela Älvsbacka. Ca 300 meter från Viktoriabron finns Manhemskajen och det finns även privata bryggor öst om den längs hela Älvsbacka. Älven är tillgänglig för allmänheten på stora delar av Älvsbacka men stadsdelens östra del består av en hel del egnahemshus vilket leder till begränsning. På Älvsbacka finns stadsbiblioteket och Expolaris kongresscenter vilket leder till att människor från hela Skellefteå besöker stadsdelen. På Älvsbacka finns det många arbetsplatser, stora som små. Det genererar en levande stadsdel under hela dagen. Arbetstillfällen finns främst inom media och företagstjänster, handel och kommunikationer samt vård och omsorg. Även inom byggverksamhet, utbildning och forskning, personliga och kulturella tjänster samt offentlig förvaltning arbetar många personer. Örviken/Degerön Örviken är ett småskaligt bysamhälle som ligger i Skellefteälvens utlopp, strax söder om Skelleftehamn. Från början var Degerön en fiskeplats uppfördes en såganläggning i tegel med tillhörande arbetarbostäder i trä, som idag är klassade som riksintresse för kulturminnesvården. Samhället består till största del av småskalig bebyggelse i form av friliggande villor och fritidshus. ebyggelsen är samlad kring några få gator nära havet. Utanför samhället korsar Sundgrundsleden Örviken i nordsydlig riktning. Sundgrundsleden är en viktig länk mot Skelleftehamn och industrierna där. Från väster kommer Farleden. Denna korsar Sundgrundsleden, smalnar av och fungerar som bostadsgata i villaområdet i söder. ostadsgator servar villa- och fritidshusområdena som ligger längs med vattnet. Tydliga entréer till själva stadsdelen Örviken är broarna i norr och söder samt korsningen där Sundgrundsleden möter Farleden. Gång- och cykel sker i blandtrafik. Det finns ingen mittpunkt i form av ett torg eller liknande i Örvikens struktur. Knutpunkten är Folkets hus. Förskolan fungerar som en naturlig mötesplats när föräldrar hämtar och lämnar sina barn. Örvikens grönstruktur består mestadels av tallskog och närmare havet blandskog. I bostadsområdena finner man välskötta trädgårdar. Många tomter ner mot 47

34 havet har privata bryggor på kommunens mark. Det finns många vackra utblickar mot havet men direkt vattenkontakt är mer otillgängligt pga. av havstomterna. Det finns flera små badvikar. I väster gränsar Örviken till naturreservatet för Innerviksfjärdarna som har betydelse som fågellokal och rekreationsområde. Innerviksfjärdarna klassas även som riksintresse för naturvård med högklassade våtmarker och lövskogar. Aktualitet i FÖP Skelleftedalen Föreslagen mark läggs fast i Föp Skelleftedalen. Fördjupningar som upphävs: Anderstorp (1983) ergsbyn (1983) Centrum (1993) Degerbyn - Stämningsgården (1987) FÖP Örviken (antagen i november 1999) eskrivning Planen är ursprungligen en stadsdelsplan inom ramen generalplanearbetet för Skelleftedalen. Planen redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för bostäder, verksamheter samt ny infrastruktur i form av gator, platser och parker upprättades en översyn av planen bl a för att undersöka möjligheterna att exploatera Sönnerstörudden. I övrigt syftade planarbetet till att anpassa planen till en befolkningsförändring som skiljer sig stort från förväntningarna på 1970-talet. Det innebar att minska på mark för bostäder m m. Genomförandemässigt pågår detaljplanering för Sönnerstörudden, i övrigt är efterfrågan på tomter mycket låg. Degermyran och del av Morö acke (1996) Föp ett område söder om Degermyran (2003) Gunsen (1975) Hammarängen (1985) Morö acke (1979) Norrböle (1989) Prästbordet-Lund (1984) Skelleftehamn (1999) Solbacken (1990) Tjärn - Anderstorp (2004) Västra Sunnanå (1991) Yttervik - Tjärn (1998) Ursviken (1980) Örviken (1999) Plankarta Örviken 48

35 Natur i balans Övergripande mål till år 2025 Skyddsvärda skogar, våtmarker m m ska avsättas för naturvårdsändamål. Prioritering görs enligt de regionala miljömålen. detta vill kommunen uppnå till år 2012 Skogar äldre än 120 år sparas i större utsträckning. Andelen gammal skog och andelen äldre lövrik skog är 5 procent större än år Fysisk struktur Geologi Skelleftedalen ligger i den naturgeografiska regionen 29a Kustslätt och dalar kring norra ottenviken. Kusten och älvdalarna präglas av uppodlad kulturbygd. Skelleftedalen ligger nedskuren mellan meter höga skogsklädda bergsryggar. Själva älvsterassen är relativt flack och ligger upp till ca 25 meters höjd eller lägre inom planområdet. Landisens erosion och avlagringar vid isens avsmältning har format landskapet i Skelleftedalen. Kustområdet har efter istiden successivt höjt sig ur havet vilket innebär att landområdet i stor utsträckning har påverkats av svallning. Skellefteälvens nedre dalgång består av finkorniga sediment som till stor del är uppodlade. Älvens mynningsdelta ligger vid Innerviksfjärdarna men kraftverksutbyggnaden har lett till deltat inte växer i samma omfattning som tidigare. Söder om älven består bergsryggen av förgnejsad jörngranit och norr om älven av fyllitiska bergarter. I de högre områdena är jordtäcket tunt eller utgörs av berg i dagen. I skelleftedalen finns stora arealer av mäktiga lager av älvssediment. I de flacka områdena både på älvsterassen och i dess närhet förekommer tunnare torvlager. Miljömål materialhushållning De nationella miljömålen redovisar att uttaget av naturgrus i hela landet högst ska vara 12 miljoner ton till år Enligt de lokala miljömålen ska intentionerna i Materialhushållningsplan för Skellefteå kommun 2003 följas. Delar av målen redovisas nedan. 1. Exploatering av mark- eller vattenområden med höga natureller kulturvärden ska undvikas. Vid alla exploateringar ställs höga krav på hänsyn till natur och kulturmiljön. 2. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen ska bevaras. 3. Nya täkter av naturgrus ska av hushållningsskäl endast tillåtas då annat likvärdigt material inte finns att tillgå. Landhöjning Den nuvarande landhöjningen är längs Skellefteå kommuns kust störst i landet med ca 9 mm/år. Det innebär att det med tiden bildas nya landområden. Klimatförändringarna kan dock innebära att effekten av landhöjningen successivt minskar och med tiden kompenseras av havsnivåhöjningen. Vegetation och klimat I Skelleftedalen kan inversion i luftlagren uppkomma vintertid. Detta leder tidvis till förhöjda halter av luftföroreningar. I fuktiga områden bildas också strålningsdimma. Vegetation har stor betydelse i en vid och grund dal som Skelleftedalen. Den fungerar på många ställen som ett topografiskt element i landskapet och påverkar klimat- och temperaturförhållanden lika mycket som kullar och åsryggar. Väst om stadskärnan finns uppodlade marker i Stämningsgården och i Lund. Odlingsmarker finns även i Tjärn och längs älven vid Södra ergsbyn. Dessa öppna marker är utsatta för kall luft och vindpåverkan. 49

36 Sommartemperaturen är hög och nederbörden relativt liten. Vegetationsperioden är cirka dagar. Vitberget och andra skogsklädda höjder skyddar mot kalla nordanvindar. Dalgångens sydvända sluttning tillhör växtzon 4 och är gynnsamt för vegetationens utveckling. I övrigt ligger planområdet i växtzon 5. Sulfidjord/Svartmocka Sulfidjord förekommer på många platser längs norrlandskusten, även i Skellefteälvens finkorniga älvssediment. Den dominerande typen längs Norrlandskusten, järnmonosulfid (FeS), har en karaktäristisk svart färg som gett den benämningen svartmocka. Sulfidjord är på många sätt en problemjord. Den är mycket lös, har dålig bärighet och är mycket sättningsbenägen om den belastas. För att bygga på en sulfidjord måste åtgärder i konstruktionen vidtas för att skapa stabilitet. Ur miljösynpunkt medför sulfidjorden problem då den kommer i kontakt med luft. Detta sker naturligt genom landhöjningen men är kanske mest påtagligt vid schaktningsarbeten i samband med byggande av hus och vägar samt vid förläggning av ledningar i mark, det vill säga människans påverkan. Sulfidjorden har hög försurningspotential och denna kemiska påverkan på olika material kan innebära vissa problem, till exempel vid arbeten som kan medföra att grundvattennivån sänks. Då oxideras sulfiden till sulfat vilket ger sura förhållanden i mark och markvatten, vilket i sin tur medför att metaller frigörs i ökad grad. Vattenkvalitén i de vattendrag som tar emot detta sura och metallhaltiga markvatten försämras ofta markant och detta kan i värsta fall leda till fiskdöd. Igensättning av dräneringar till följd av att järn fälls ut förekommer också där sulfidjordar finns och skapar ofta problem i jordbruksområden. Var sulfidjord finns mer exakt inom Skelleftedalen är inte kartlagt i dagsläget, men kunskap om förekomst och utbredning skulle vara av stort värde vid planering av byggande och för miljön. I Skelleftedalen finns det dock en översiktlig bedömning på var dessa jordar kan tänkas finnas. Radon i inomhusluft Radon är en radioaktiv gas som har sitt ursprung från berggrunden. Radon i inomhusluften kommer från tre olika källor: blå lättbetong som är tillverkad av radonhaltigt material vatten från brunnar borrade i radonhaltig berggrund markradon via ventilationsluften. Radongasen blir farlig då vi andas in den. Med en förhöjd radonhalt i inomhusluften ökar risken att drabbas av lungcancer. Idag används inget radonhaltigt byggnadsmaterial i nybyggnation. Problem med detta finns i de hus som byggdes på 1970-talet. Problem som kan uppstå idag är radon från mark och dricksvatten. Med rätt åtgärder kan detta dock undvikas. Markradon En modern ventilation skapar undertryck i byggnaden och kan på det sättet dra i radonhaltig markluft. Detta måste beaktas och undvikas vid nybyggnation. För Skellefteå kommun finns en radonriskkarta som översiktligt visar områden med hög, låg och normal risk för radon i marken. Generellt kan sägas att grusåsar utgör högriskområde, men även vissa moränryggar kan innehålla höga halter av radon. Dricksvatten Dricksvatten som varit i kontakt med radonhaltig mark kan också leda till förhöjda radonhalter. Det gäller nästan uteslutande vatten från borrade brunnar. Radon i vatten sprids till luften via duschning och ånga från matlagning. Det går att åtgärda förhöjda halter i dricksvatten genom speciella radonfilter. För det kommunala dricksvattnet inom Skelleftedalen utgör radon inget problem. Det är i privata brunnar man måste vara observant. Materialhushållning Naturgrus är en ändlig resurs som inte förnyas inom en överskådlig framtid. Naturgruset bildades generellt sett under föregående istider. Den senaste har lagt sista handen vid utformningen av landskapsbilden genom att omfördela och avsätta material i olika terrängformationer. Dess formationer utgör en viktig del av kommunens karaktäristiska landskapsutseende. Landskapsbilden har ofta en stor känsloladdad betydelse, eftersom landskapsformationer försvinner som alltid funnits i hemmamarkerna. Dessa orörda formationer är längs kusten i Skellefteå kommun ganska sällsynta. Att minska användningen av naturgrus hänger samman med att värna om grundvattenbildningen, som till stor del sker i grusåsar. På sikt innebär det också att säkra tillgången till ett bra dricksvatten. Jordlagret utgör ett naturligt filter och en spärr som kan hindra förorenande 50

37 områden med risk för sulfidjord och radon

38 ämnen respektive bakterier och virus att nå grundvattnet. Nederbörden får kortare väg till grundvattnet när vegetationen tas bort vilket kan medföra en ojämnare vattenkvalitet och en ökad försurningspåverkan. allastmaterial används i Västerbottens län främst till vägbyggen och underhåll av dessa. De stora mängderna kommer främst från naturgrus och bergkrosstäkter. En övergång till bergkross skulle innebära färre täkter, då bergmaterial är mer kompakt och ger mindre spillmaterial jämfört med naturgrus färdigställdes arbetet med en materialhushållningsplan för Skellefteå kommun. Följande förslag till strategi föreslogs bland annat: Inga nya tillstånd ges för nya eller utökade täkttillstånd av naturgrus annat än vid mycket välmotiverade fall. Geologiska formationer i klass 1 samt huvuddelen (90%) av klass 2 bevaras och skyddas från täktverksamhet. Vattentäkter och bergtäkter Delar av Skellefteåsen och urträskåsen går utanför planområdet för Skelleftedalen. I Rönnbäcken finns en bergtäkt. Sveriges geologiska undersökning (SGU) anser bland annat att Skellefteåsen är värdefull på grund av den goda vattentillgången och bedömer att den har nationell betydelse för dricksvattenförsörjningen. Källa: SGU RM 115. ny helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Vattenförvaltningen är det svenska genomförandet av vattendirektivet och innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav, upprätta åtgärdsprogram samt övervaka vattenmiljöerna i Sverige. I december 2009 har vattenmyndigheten i ottenvikendistriktet tagit beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning. Planområdet omfattar fem vattenförekomster i havet, sex vattendragsförekomster, tre sjöar samt en grundvattenförekomst. Flertalet av dessa har fått en klassning som är sämre än god, det vill säga att åtgärder ska vidtas för att god ekologisk status ska uppnås. Målet är att den goda statusen ska uppnås till Klassningen bygger på en så kallad modellberäkning. Den första åtgärden är att bekräfta att statusklassningen stämmer genom undersökningar och provtagningar. Kallholmsfjärden klassas som kraftigt modifierat har som mål god ekologisk potential senast Vilka kriterier som ingår i god ekologisk potential har inte definierats för fjärden, vilket i dagsläget gör det svårt att veta vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas. Kommunen ska vara delaktig det fortsatta arbetet med undersökningar och processen med att ta fram riktlinjer för god ekologisk potential i Kallholmsfjärden. I åtgärdsprogrammet anges att kommunerna bl a behöver arbeta med nedanstående åtgärder: Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. VATTENDRAG EKOLOGISK STATUS HAVET EKOLOGISK STATUS ergängesbäcken Måttlig o Kallholmsfjärden Kraftigt modifierad o jurån Måttlig o Ursviksfjärdarna Måttlig o Falkträskbäcken Måttlig o Skelleftebukten Måttlig o Klintforsån Måttlig o Sörfjärden Måttlig o Sjöbäcken Måttlig o Ytterviksfjärdarna God o Skellefteälven Kraftigt modifierad o VATTENDIREKTIVET År 2000 antog alla medlemsländerna i EU det så kallade Ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en SJÖAR EKOLOGISK STATUS GRUNDVATTENFÖREKOMST EKOLOGISK STATUS Falkträsket Måttlig o Älvssediment Medleområdet God o Inre viken God o (nedre delarna) Yttre viken God o Ekologisk status i Skelleftedalens vattendrag 52

39 Grönstruktur Grönstrukturen beskriver landskapets uppbyggnad och koppling till tätorten och utgörs av det nätverk som stadens alla grönområden och omgivande natur bildar. Innehållet varierar från alléer, parker, trädgårdar, kyrkogårdar till angränsande grönområden med gångstråk och vägar ut i naturen. Grönstrukturen ger möjlighet till upplevelser, avkoppling och aktivitet utifrån allas olika behov och önskemål. Den fungerar som informell mötesplats. Inom begreppet grönstruktur ryms privat mark och kommunägd mark, då grönskan utvecklas oberoende av vem som äger marken. Kontakten mellan stad och landsbygd har stor betydelse då avståndet från bostaden är avgörande för hur mycket vi rör oss ute i skog och mark. Varför grönstrukturplanera? Parker och andra grönområden fyller många viktiga funktioner i staden. De används i huvudsak av människor för rekreation då de kan erbjuda plats för lek, promenader, naturupplevelser, idrott, solbad, kulturevenemang, fester och avkoppling och så vidare. Men grönytorna har stora värden även inom andra områden. Parker och grönområden bidrar till en attraktiv tätortsmiljö och är tillsammans med hus, vägar och vatten ett viktigt stadsbyggnadselement. Grönområden ger identitet och karaktär åt staden, fungerar som kontraster i stadsmiljön, avgränsar stadsdelar från varandra och fungerar som orienterande element. Allmänt tillgängliga grönområden är också bland de viktigaste offentliga mötesplatserna i staden. Parker, gator och torg bildar offentliga rum. Gestaltning och skötsel av de offentliga rummen är en viktig del i ortens identitet. Stadens gröna miljöer är även viktiga för den biologiska mångfalden då de fungerar som livsmiljö för många växt- och djurarter. Den ger förutsättningar för växter och djur att fortleva i staden och i det omgivande landskapet. För att den biologiska mångfalden ska fungera och bestå måste djur och växter kunna förflytta sig och spridas mellan väl fungerande kärnområden eller biotoper. Djur är beroende av olika miljöer för vila, näringssök och reproduktion men även växterna behöver spridningsmöjligheter för att inte växtsamhället ska utarmas. arriärer som vägar, järnväg och ibland även bebyggelse utgör hinder för en fungerande grönstruktur. Det finns även informell grönska, vilket innebär alla villaträdgårdar i staden. Miljömål grönstruktur Leva och o Övergripande mål till år 2025 Människor ska kunna bo och verka i såväl kust- och skärgårdsregionen som i inlandet och det ska finnas goda möjligheter till ett rörligt friluftsliv i hela kommunen. Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, tätorterna samt dess närområden. Tätortsnära skog ska vara lättillgänglig och skötas så att den inbjuder till uteliv. detta vill vi uppnå till år 2012 Det finns antagna planer för hur grön- och vattenområden i tätorter och dess omgivningar ska bevaras och utvecklas. Natur i balans Övergripande mål till år 2025 Kommunkoncernen ska vara ett föredöme i sin förvaltning av den egna skogsmarken både då det gäller produktion och bevarande. Natur- och kulturmiljö samt friluftsvärden ska ha hög prioritet liksom skogar som är särskilt viktiga för rennäringen. Skyddsvärda skogar, våtmarker m m ska avsättas för naturvårdsändamål. Prioritering görs enligt de regionala miljömålen. detta vill vi uppnå till år 2012 Skogar äldre än 120 år sparas i större utsträckning. Andelen gammal skog och andelen äldre lövrik skog är 5 procent större än år

40 Den informella grönskan kan vara viktiga ur ekologisk synpunkt som spridningsväg för igelkottar, fåglar och annat. Ur social synpunkt har villaträdgårdarna ganska liten betydelse eftersom de endast nyttjas av dem som äger gårdarna och ej tillgängliga för allmänheten. Däremot har villaträdgårdarna en stor betydelse för hur människan visuellt upplever ett område, vad gäller lummighet, dofter och färger. I områden med flerbostadshus finns gemensamma innegårdar för närrekreation. Dessa kan säga vara halvprivata, då de mestadels används av boende i husen. Hur dessa grönområden uppfattas och används av andra människor beror på huruvida dessa ytor uppfattas, om de på ett tydligt sätt tillhör ett bostadsområde eller inte. Innegårdar kan lättare fungera som en samlande punkt för de boende i området samtidigt som boende från andra områden sällan besöker dessa gröna ytor då de kan upplevas som mer privata. helgen, även om dessa områden är nog så viktiga. Det är de bostadsnära grönområdena som spelar störst roll för vardagslivet och det är de bostadsnära parkerna som, då de fungerar bra, blir mest utnyttjade. ehovet av en grön närmiljö kan inte helt tillgodoses genom tillgång till en trädgård i direkt anslutning till huset då de privata trädgårdarna inte kan rymma alla de funktioner som ryms i en allmän park. De kan heller aldrig fungera som viktiga offentliga mötesplatser. arn behöver plats och möjlighet att leka, springa, röra sig fritt. För de minsta barnen kan den privata trädgården vara tillfredsställande men så fort barnen blir lite äldre är trädgården för liten för att ge tillräcklig stimulans. oende i tätorter bör ha tillgång till grönområden som ger utrymme för såväl naturkontakt och aktiviteter till vardags, som för långpromenader och helgutflykter. Ju mer omväxlande utbudet av grönytor är, desto mer utnyttjas de. naturen är särskilt viktigt för människor som inte rör sig så långt som till exempel barn, äldre, sjuka och funktionshindrade. Med en medveten kommunal planering kan kommuninvånarna få tillgång till grönområden av olika karaktär genom att anläggning och skötsel av nya och befintliga grönområden bestäms utefter de behov som finns. Grönstrukturplanen visar på helheten och fyller en viktig funktion som kunskapsunderlag i stadsplaneringen. Den visar på samband mellan olika grönområden för att klargöra var och hur även mindre ingrepp kan få stor betydelse för helheten. Den gröna marken är också en resurs för lokala kretslopp med förutsättningar för omhändertagande av dagvatten, odling och kompostering etc. Dessutom bidrar vegetationen till ett mer hälsosamt och behagligt klimat genom att bland annat att rena luften från föroreningar, utjämna temperatursvängningar, dämpa vinden och fungera som ett filter som tar upp damm och stoft från luften. Vegetation används även för att begränsa störningar genom att den fungerar som ett visuellt, känslomässigt och i viss mån bullerdämpande skydd mot till exempelvis vägar och industrier. Människors behov av rekreation och tillgång till grönområden går inte att tillfredsställa bara genom tillgång på friluftsområden i utkanten av staden eller utflyktsmål som bara kan nås med bil eller cykel på Eftersom tillgängligheten är en viktig aspekt för hur människor upplever och använder parker och natur ingår i grönstrukturen även förslag på utveckling av strukturer för att öka tillgängligheten till grönområdena. Hinder av olika slag kan medföra att grönområden inte nyttjas. Dessa hinder kan vara att avståndet är för långt eller att olika typer av barriärer, exempelvis vägar och järnvägar, ligger mellan bostaden och grönområdet. Hindret kan även ligga i att vägen till en park eller ett naturområde är ovårdat eller otryggt. Det finns park och natur som kan vara ovärderlig för de som bor i närheten eller för den biologiska mångfalden, men som är helt okänd för många. Sådana områden behöver uppmärksammas. Närhet till park och natur är viktig för människan. Den bostadsnära 54

41 Olika typer av grönstruktur Det finns olika sätt att kategorisera det gröna i en stad. I Skellefteå har vi valt att titta närmare på den omgivande grönskan, gröna stråk och gröna oaser. Den omgivande grönskan utgörs av natur- och vattenområden som möter och går in i staden. Den tränger sig in som fingrar i stadsbebyggelsen. Inom den omgivande grönskan finns områden som klassats värdefulla - så kallade kärnområden. I stadsbebyggelsen finns också gröna stråk som binder ihop grönytorna med varandra. De gröna stråken är mindre områden än den omgivande grönskan och ur ett ekologiskt perspektiv är de kanske något smala för att innehålla något stort ekologiskt värde. De gröna stråken ska dock ses som viktiga spridningsvägar för djur och växter. De gröna stråken har en social och kulturell dimension. Då utgörs stråken av länkar såsom cykelvägar, vandringsleder och stigar som sammanlänkar rekreationsområden med varandra och ökar tillgängligheten till dem. De gröna stråkens sammanlänkande funktion gör att de är mycket värdefulla. Tillgängligheten till grönområdena är avgörande för betydelsen de kan ha, socialt och kulturellt sett. Är de inte tillgängliga kan de inte nås eller användas. De gröna oaserna utgörs oftast av mycket värdefulla mindre grönområden. De kan vara fristående gröna oaser som inte alls hänger samman med den övergripande större grönstrukturen, exempelvis helt omgiven av bebyggelse. Men oaserna kan också finnas i anslutning till de gröna stråken som viktiga karaktärsskapande delar. Omgivande grönska 55

42 Omgivande grönska Skellefteå centralort Den omgivande grönskan är värdefull då den möjliggör en kontakt mellan stad och natur. Den omgivande grönskan har mycket stor betydelse för möjligheterna till rekreation och för ekologiska samband med omlandet. Inom omgivande grönskan har viktiga kärnområden pekats ut. Dessa områden får ej ianspråktagas då de har mycket höga naturvärden eller rekreativa värden i staden. Grönska norr om Skellefteå centralort Norr om centrala Skellefteå ligger Vitbergsområdet med dess mångfald av rekreationsområden och mycket värdefulla naturområden. Grönskan norr om tätorten tar sig in i bebyggelsen genom två större tätortsnära naturområden, Klockardalen och Klockarberget, dessa leder fram till lasarettet. Andra vägen in mot centrum går genom den tätortsnära skogen norr om Moröhöjden ned till Getberget och Mullberget. Inom den omgivande grönskan i norr finns flera av kommunens populära rekreationsområden med olika aktiviteter. Vitberget med dess spårsystem, skidbacke och aktiva föreningsliv. Det finns vandringsleder och mycket vacker och varierad natur. Naturvärdet på norra delen av Vitbergsområdet är mycket högt. Den grönska som kommer in i staden från norr slutar vid Skelleftehamnsleden och järnvägen. Gröna kopplingar mellan norr och söder bör förbättras. 1. Klockarberget Klockarberget är ett tätortsnära skogsområde som är viktigt för de närboende. Ett flertal stigar finns i området. arrdominerad skog med inslag av både hällar och större block gör området intressant och varierat för besökaren. I norr är det trevlig utsikt över Erikslidsbacken. 2. Moröhöjdskogen Den tätortsnära skogen norr om Moröhöjden är även ett mycket populärt rekreationsområde genom sitt elljusspår. Här finns också en länk till spårsystemet på Vitberget. Område är relativt kuperat och på höjderna finns det berg i dagen och gamla tallar. Området innehåller även ett antal branter och är relativt barrskogsdominerat. 3. Getberget och Mullberget Två mindre tätortsnära skogsområden centralt i Skellefteå som ligger på två små bergstoppar. Utsikten från topparna är bra och man kan beskåda stora delar av centrala staden. Upp till topparna finns det stigar som visar att områdena nyttjas idag. I branterna står det en hel del gamla tallar som bör bevaras, samtidigt som området är i behov av en viss röjning för att förbättra utsikten. Det finns möjlighet att köra bil ända upp på Getbergets topp. 4. Vitbergsområdet Vitbergsområdet norr om centrum är ett mycket stort och välbesökt område. Området är mycket stadsnära och består av barrskog på några, för Skelleftedalen, relativt höga bergstoppar och områdena kring dem. Området är Skellefteå kommuns viktigaste rekreations- och friluftsområde och cirka 15 olika föreningar nyttjar området regelbundet för sin verksamhet. Enligt fritidsvaneundersökningen besöker 57 % av skellefteborna Vitbergsområdet minst någon gång per år. Här finns många motionsspår, en vandringsled och stigar. Från topparna får man en fin utsikt över landskapet. Vitbergets topp är belägen 140 meter över havet och är tillgänglig med bil. Inom området finns även mycket höga naturvärden. 4 a. Norr om Skellefteå camping Här finns ett område med ett välutvecklat spårsystem för skidor, löpning och cykel. Området är en relativt välskött barrskog med enstaka naturvärdesträd. Ett lövrikt område i norra delen är viktigt för fågellivet i området. 4 b. Nöppelberget/rännberget Dessa ligger norr om Vitberget och håller höga naturvärden. Här finns trolska granskogområden och tallhällmarker. Inom området finns en hel del grova granar och både liggande och stående död ved och signalarter som tretåig hackspett och rosenticka. I området finns även ett välutvecklat spårsystem och det nyttjas även mycket för bär- och svampplockning. 4 c. Prästfäbodberget Är ett mycket varierat bergsområde med trevlig och öppen naturtallskog i söder med fina stigar och rastplatser. I den branta norrsluttningen finns det några mindre grottor men framförallt ett urskogsliknande granskogsområde. 56

43 4 d. Dödmansberget Ett populärt tätortsnära berg som nyttjas flitigt av både motionärer och hundägare i närområdet. Det finns många väl upptrampade stigar och ett elljusspår som sitter ihop med övriga motionsspår på inom Vitbergsområdet. Uppe på berget finns även kulturlämningar i form av tre områden med forntida gravar och rösen. Området domineras till stor del av barrskog, inslag av löv finns framförallt i närheten till Sjungande dalen. Grönska väst om Skellefteå centralort Väster om centrala Skellefteå ligger de två byarna Myckle och Lund. åda byarna är jordbruksbygd med aktiva bönder och enskilda hästgårdar. Odlingslandskapet och skogen kommer in mot centrala Skellefteå och följer älven in i staden. Längst Skellefteälven finns det mindre raviner och lövträdsdominerade branter ned mot den mycket populära Hälsans stig som följer älven från Mobackendammen in till centrum. Älvsrummet är tillsammans med Vitbergsområdet de viktigaste naturområdena i Skelleftedalen. Från norra sidan av älven ansluter jurån och Klintforsån som båda håller lax och öring i dess nedre delar. äver och utter förekommer också regelbundet i detta område. Skellefteälven Detta område består av Skellefteälvens huvudfåra och de mindre vattendragen som mynnar i den. I den reglerade Skellefteälven vandrar både lax och öring upp från havet. Kompensationsutsättning av både lax och öring sker årligen nedanför Kvistforsens kraftverk. Detta gör Skellefteälven till ett av Sveriges bästa laxfiskevatten. Flodnejonögon vandrar upp till ergsbydammen för att reproducera sig. Utter rör sig då och då längs älvfåran. Skellefteälven är även viktig för friluftslivet, både som fiskevatten och båtled. Skellefteås populäraste promenadstråk, Hälsans stig, sträcker sig från Parkbron upp till Mobackendammen på båda sidorna av älven. Från Mobackendammen utefter Skellefteälven ned till ergsbydammen finns en populär kanotled. 5. Klintforsån Klintforsån som mynnar i Skellefteälven vid Rovön är en viktig del i grönstrukturen för Skellefteådalen. Ån fungerar som ett grönt stråk med både växtlighet, vatten och gångstigar. Vid Klintfors/Stämningsgården är ån svårtillgänglig då sluttningar ner mot vattnet är branta. Klintforsån är ett näringsrikt vattendrag som inom Skelleftedalen erbjuder ett par fina forsområden samt slingrande lugnflytande partier genom odlingslandskapet. I älven, nedströms Klintforsåns mynning, finns ett antal holmar med lövskog och grunda vattenområden. Möjligheten att förbättra de sociala värdena kring ån är mycket goda. Ån är det största biflödet som mynnar i Skellefteälven inom översiktsplanområdet. Längs Klintforsån är vegetationen frodig och lövträd är dominerande. Fältskiktet är av högörttyp och den ovanliga blåsippan växer rikligt på en sluttning ner mot ån. Även strutbräken återfinns i området. En del trädgårdsväxter har spritt sig in bland de vilda växterna. I Klintforsån finns ett flertal förekomster av bäver vilka har en stark positiv inverkan på många andra arter. Genom att fälla träd gynnar de bland annat vissa svampar, insekter och hackspettar. Mindre hackspett ses ibland vid nedre delen av ån. Även stenknäck gillar dessa lövträdsområden och detta område är den nordligaste kända häcklokalen för denna art. Uttrar rör sig regelbundet längs Klintforsån och ut i Skellefteälven. Klintforsån fungerar som en grön länk och är troligtvis en viktig spridningsmöjlighet för en mängd arter av både växter och djur. Ån har stationära bestånd av både öring och harr och lax vandrar upp i de nedre delarna. 6. Skellefteälven, Rovön & Nordanå Där Klintforsån mynnar i Skellefteälven bildar den ett vackert landskap med lummiga öar i stadsnära miljö. Detta är ett populärt utflyktsområde för Skellefteås invånare. Nedströms, mellan Lejonströmsbron och Parkbron, finns ett antal mer eller mindre orörda holmar. Området kring holmarna är ett viktigt område för rastande och häckande fåglar. land rastarna återfinns bland annat mängder av änder och måsfåglar på vårarna, till exempel stjärtand och salskrake. land häckfåglarna återfinns bland annat gråhakedopping vilket är ovanligt för en så stadsnära miljö. Andra häckningsarter är till exempel svarthätta, härmsångare och mindre hackspett. Även älvstrandbrinkarna i området, speciellt på norra sidan, har värdefull natur. Där växer bland annat sminkrot, dvärgvårlök och majsmörblomma som alla har sina enda kända växtplatser i länet just här. I området ligger även onnstan som är en gammal kyrkby med höga kulturhistoriska värden. Här växer även den i kommunen akut hotade paddfoten. Nordanå är en viktig mötesplats för stadens invånare, här finns möjlighet till lek och rekreation. 57

44 7. jurån jurån mynnar i Skellefteälven strax öster om Mobackendammen. Förutom stationära bestånd av harr och öring vandrar havsöring och lax upp i de nedre delarna av ån för lek. jurån fungerar idag som gränsen mellan landsbygd och tätortsbebyggelse och är en viktig grön länk mellan Skellefteälven och nordvästra delarna av de gröna kilarna. Grönska Söder om Skellefteå centralort Söder om Skellefteå ligger ett flertal byar med aktivt jordbruk med öppna odlingsmarker i synnerhet i närheten av de sjöar som finns. Skogarna i den södra kilen in mot centrala Skellefteå består främst av tall och gran, men inslag av olika lövträd. Närmast staden ligger Falkberget och Rösberget som nyttjas aktivt av det rörliga friluftslivet. Det finns ett elljusspår på Rösberget och på Falkberget finns fina klätterleder. På topparna finns det renspolade hällar och gamla tallar, samt en trevlig utsikt ut mot Falkträsket eller staden. 8. Sunnanåskogen/Rösberget Skogen norr om Sunnanå ligger på Rösberget och består till stor del av barrskog. Området är en viktig tätortsnära skog för boende på Sunnanå och Sörböle. Uppe på toppen finns berg i dagen och en fin utsikt över staden. På Rösberget finns även ett elljusspår som nyttjas av boende i närområdet. Det är en fin bär- och svampskog och de många stigar som finns i skogen vittnar om aktivt nyttjande. Delar av Sunnanåskogen nyttjas även som skolskog. Anderstorp bostadsområde 58

45 9. Falkträsket Falkträsket som är cirka 1 km2 till ytan och därmed en av de större sjöarna i översiktsplanområdet. I sjöns östra del finns en mycket populär kommunal badplats. Ett visst fritidsfiske bedrivs i sjön, främst av närboende. En sevärdhet är annars gråhakedopping som häckar i sjön. 10. Falkberget Området består av en brant norrsluttning ner mot Falkträsket. Där finns både blockområden och klippstup. Nedanför branten växer en drygt 100-årig granskog. Norrsluttningen ger goda förutsättningar för en rik moss- och lavflora av klipplevande arter. land klipporna växer en del klippspecialiserade ormbunkar. Nötkråka och sidensvansar är observerade i området under sommaren. Falkberget är ett populärt utflyktsmål med utsikt över Skellefteå och branta klippor för klättrare. Populariteten och närheten till staden har en viss negativ påverkan på framför allt lavfloran. Grönska Öst om Skellefteå centralort Öster om centrala Skellefteå rinner älven ut mot havet. Längst älvens södra strand finns ett levande öppet landskap med framförallt hästgårdar. På norra sidan älven kommer stadsdelarna ergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn på ett pärlband. Älven nyttjas flitigt av fritidsbåtar och sportfiskare. Ett aktivt notfiske finns på ett flertal platser längst älven. Småälvarna som rinner till Innerviksfjärden och dess naturreservat är tillsammans med Ursviksfjärden och sandrevlarna vid jörnsholmen mycket viktiga för fågellivet i kommunen. Det öppna landskapet i Innervik och Yttervik är även välbesökta områden för fågelskådare. 11. Anderstorpsskogen (yberget) I anslutning till stadsdelen Anderstorp, i öster, ligger yberget och dess omgivning. Området är ett mycket populärt tätortsnära skogsområde som har närkontakt med öppna odlingsmarker. Detta gör det mycket spännande och varierat med öppna marker och barrskogar. Elljusspår, tennisbanor och fotbollsplan är insprängda i skogsområdet. Området nyttjas även för svamp- och bärplockning på hösten. 12. Innerviksfjärdens naturreservat Inom Innerviksfjärdens hektar stora naturreservat har man noterat cirka 190 olika fågelarter. Av dessa utgör ett 80-tal arter häckfåglar. Området har långgrunda stränder och sandrevlar som erbjuder änder och vadare en välbehövlig paus i sin fortsatta flytt norrut och västerut. Andflockarna domineras av bläsand och kricka och vadarna av kärrsnäppa och mosnäppa. Den skräniga gråhakedoppingen är vanlig och brun kärrhök och fiskgjuse ses regelbundet i området. 13. bergsbyn Ett elljusspår sträcker sig genom hela den tätortsnära skogen norr om ergsbyn. Det finns även fina stigar i den barrdominerade skogen som nyttjas flitigt för promenader och rekreation. Skogen fungerar även som en ridå mot Skelleftehamnsvägen. 14. ursviken Den tätortsnära skogen domineras av barrskog och är Området nyttjas frekvent som rekreationsområde genom tillgången till ett elljusspår och skidspår vintertid. Centralt i området finns ett flertal gravrösen. 15. Kalkstenstjärnens naturreservat Norr om Ursviken finns ett av kommunens minsta naturreservat. Här finns för Sverige ett mycket ovanligt bestånd av Finnros. Reservatet är den enda växtplatsen för Finnros som skyddats i Sverige. Finnrosen är fridlyst och finns på rödlistan över Sveriges utrotningshotade arter. Den växer i glesa skogar med ytligt och rörligt grundvatten och måste skyddas från ingrepp som kalhuggning och dikning. 16. Skelleftehamn Den tätortsnära skogen domineras av barrskog med en liten bäck tvärs igenom. Kring bäcken och Sjön där marken är fuktigare finns inslag av lövträd vilket även främjar sländor och fågellivet i området. Det finns ett flertal stigar som slingar sig fram genom skogsområdet som nyttjas av de närboende. Skolan använder området som skolskog. 59

46 ostadsnära natur Den bostadsnära naturen är den naturen som ligger närmast bostaden. Denna grönska är viktig för människans livsmiljö, en plats för lek, samvaro, inspiration och för att utveckla en förståelse för naturen och dess resurser. Kvaliteten är just att den ligger nära bostaden och ger en känsla av natur och grönska. Den bostadsnära naturen spelar störst roll för vardagsrekreationen och bör ligga på gångavstånd från bostaden (inom 300 meter), det vill säga grönområdet ska gå att nå på 5-10 minuter. Dessa gröna områden är särskilt viktigt för människor som inte rör så långt, till exempel barn, äldre, sjuka och funktionshindrade. Kartan ovan visar vilka bostäder som har mer än 300 meter till närmsta bostadsnära natur. Avståndet och tillgängligheten till stadens gröna områden styr naturligtvis i hög utsträckning hur dessa används. Gröna stråk Gröna stråk förenar stadens grönområden med varandra och är stråk som är gröna och behagliga. De gröna stråken är oftast bilfria och kan innehålla cykelvägar, skidspår, motionsslingor men de kan också bara vara av grön karaktär. De gröna stråken som redovisas i Skelleftedalen är både av ekologisk karaktär och av social karaktär och baseras främst på kopplingen mot Skellefteälven, Vitberget och de andra värdefulla områdena som ingår i den omgivande grönskan. Det är viktigt att kunna nå sammanhängande grönområden, särskilt för människor som av olika skäl inte kan eller vill förflytta sig längre avstånd för naturupplevelser (exempel äldre, barn och funktionshindrade). I och med att staden förtätas så blir frågan om tillgänglighet mer aktuell eftersom avstånden till grönområdena i stadens utkanter ökar. Då blir det allt viktigare att värna om de gröna stråken, oaserna i staden för att alla ska ha tillgång till det gröna i staden. En ständig utveckling och förädling av grönstråken är därför av betydelse. 60

47 gröna stråk 61

48 Gröna oaser Gröna oaser är mindre grönområden som är värdefulla för närrekreationen (exempel stadsdelslekparker). Dessa områden är kanske mest intressanta ur social synvinkel. De gröna oaserna kan ligga i områden omringade av bebyggelse eller trafik. De behöver nödvändigtvis inte ha någon koppling till andra grönområden. I Skellefteå har några viktiga gröna oaser lyfts fram. Dess numrering återfinns i kartan. 1. Mobackenbadet Rekreation 2. Mobacken Minigolf, cykelbana 3. Mobacken Lokal skogsdunge 4. Klintforsfallet Rekreation, kultur 5. Mobacken Grönområde 6. Prästbordet Närrekreation 7. Klintfors Stadsdelslekpark 8. Jockebacken Vinterlek 9. Prästbordet Stadsdelslekpark 10. Sjungande Dalen Stadsdelslekpark 11. Sjungande dalen Lokal skogsdunge 12. Norrböle Alhemskyrkans pulkbacke, vinterlek 13. Klockardalen Rekreation, vinterlek 14. Rovön Naturpark 15. Landskyrkans backe Vinterlek 16. Nordanå Kultur, rekreation, stadsdelslekpark 17. Centrum Stadsparken/ryggarbacken 18. Norrböle Stadsdelslekpark 19. Norrböle Stadsdelslekpark 20. Eddaparken Rekreation 21. Alhem Stadsdelslekpark 22. Vitbergets Naturstigar 23. Grenvägsparken Park 24. Älvsbacka Stadsdelslekpark 25. Morön Stadsdelslekpark 26. Älvsbacka Mindre lokal park 27. Älvsbacka Rekreation, grönområde 28. Morön Tätortsnära skog 29. Moröhöjden Stadsdelslekpark, lokal skogsdunge 30. Morö backe Stadsdelslekpark 31. Morö backe stadsdelslekpark 32. Morö backe 4H-gård 33. Morö backe Lokal skogsdunge 34. Morö acke Lokal skogsdunge 35. Moröbacke Stadsdelslekpark 36. Sunnanå Stadsdelslekpark 37. Falkträsket Stadsdelslekpark, grönområde 38. Sunnanå Aktivitetspark, lekpark 39. Falkträskbadet Rekreation 40. Falkberget Klättring 41. Sörböle Stadsdelslekpark 42. Sörböle Stadsdelslekpark 43. Sörböle Stadsdelslekpark 44. Sörböle Näridrottsplats, spontanidrott 45. Anderstorp Stadsdelslekpark 46. ergsbyn Stadsdelslekpark 47. ergsbyn Stadsdelslekpark 48. ergsbyn Stadsdelslekpark 49. ergsbyn Frisbeegolf 50. Ursviken Stadsdelslekpark 51. Ursviken Stadsdelslekpark 52. Ursviken Kanotudden rekreationsområde 53. Öhn Stadsdelslekpark 54. Ursviken Stadsdelslekpark 55. Skelleftehamn Pokerbacken, kulturhistoria 56. Skelleftehamn Stadsdelslekpark 57. Skelleftehamn Lokal vattenspegel 58. Skelleftehamn Stadsdelslekpark 59. Skelleftehamn Stadsdelslekpark 60. Skelleftehamn Stadsdelslekpark 61. Skelleftehamn Stadsdelslekpark 62. Skelleftehamn Oscarsparken 63. Örviken Rekreation, vinterlek 64. ockholmen Vandring, fågelskådning 62

49 gröna oaser