Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 3 september 2015

Transkript

1 Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 3 september 2015

2 Ärende 1

3 Ärende 2

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Tillväxtkontoret Datum Marianne Hagman Dnr Bygg- och miljönämnden Delårsrapport 2 med helårsprognos Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden delegerar till nämndens ordförande att efter samråd med nämndens presidium godkänna det slutliga dokumentet, Delårsrapport 2 med helårsprognos, och överlämna det till Kommunstyrelsen för vidare beredning. Sammanfattning Delårsbokslutet per den 31 augusti 2015 ska redovisa det ekonomiska utfallet samt följa upp arbetet med mål och uppdrag givna i budget för Bokslutet ska även innehålla en ekonomisk prognos för årets slut. Ett utkast på Delårsrapport 2 med helårsprognos (uppföljning mål och uppdrag) samt en översiktlig bild av förväntat ekonomiskt utfall kommer att presenteras på Bygg- och miljönämndens sammanträde den 3 september. Det slutliga ekonomiska resultatet är klart den 17 september. Tillväxtkontoret föreslår att Bygg- och miljönämnden delegerar till nämndens ordförande att efter samråd med nämndens presidie godkänna det slutliga dokumentet Delårsrapport 2 med helårsprognos och överlämna det till kommunstyrelsen för vidare beredning. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 augusti 2015 Anvisningar och tidplan till delårsbokslut och höstprognos per Ärendet UBK1005, v2.0, Delårsbokslutet ska innehålla redogörelse för kommunens verksamhet och resultat under årets första åtta månader. Delårsbokslutet ska redovisa det ekonomiska utfallet samt redovisa arbetet med mål och uppdrag givna i budget för Bokslutet ska även innehålla en ekonomisk prognos för årets slut. Delårsbokslutet ska redovisa perioden fram till 31 augusti Det ekonomiska resultatet kommer dock vara klart först den 17 september. Det innebär att ett förslag till delårsbokslut ännu inte finns framtaget. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

5 Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) Ett utkast på Delårsrapport 2 med helårsprognos (uppföljning mål och uppdrag) kommer att läggas på bordet på Bygg- och miljönämndens sammanträde den 3 september samt presenteras muntligen. Uppföljning sker med grön, gul eller röd markering. Grön = uppnått/genomfört mål/uppdrag Gul = pågående men ej ännu klart eller uppnått mål Röd = ej startat/ej uppnått. En översiktlig bild av det ekonomiska resultatet kommer även att presenteras muntligen på sammanträdet. Det slutliga ekonomiska resultatet är dock inte klart förrän 17 september. Delårsrapport 2 med helårsprognos kommer efter den 17 september att lämnas till Kommunstyrelsen för vidare beredning, som kommer att ta beslut i ärendet den 11 november. Det innebär att materialet måste överlämnas till Kommunstyrelsen innan Bygg- och miljönämndens nästa sammanträde som är den 22 oktober. Tillväxtkontoret föreslår därför att Bygg- och miljönämnden på sammanträdet den 3 september tackar för informationen och delegerar till nämndens ordförande att efter samråd med nämndens presidie godkänna det slutliga dokumentet Delårsrapport 2 med helårsprognos och överlämna det till kommunstyrelsen för vidare beredning. I planeringen av Bygg- och miljönämndens sammanträden för år 2016 kommer bättre hänsyn tas till tidplanen för delårsprogonosarbetet. Barnperspektiv Bygg- och miljönämndens verksamhet bidrar till en hållbar utveckling och bra miljö för barn och unga. Uppföljningen av måluppfyllelse och ekonomi är en viktig del i arbetet.

6 Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Pirjo Körsén Bygg- och miljöchef Bilagor 1. Anvisningar och tidplan till delårsbokslut och höstprognos per Beslut sänds till Kommunstyrelsen Ekonomichef

7 Skapad Anvisningar och tidplan till delårsbokslut och höstprognos per Delårsbokslut och helårsprognos ska vara klar senast den 17 september i Stratsys. Delårsbokslut för perioden januari - augusti Delårsbokslutet ska innehålla redogörelse för kommunens verksamhet och resultat under årets första åtta månader. Uppställningen ska följa redovisningslagen även i delårsbokslutet och motsvarande redovisningsprinciper som för årsbokslutet gäller. Det innebär att kostnader och intäkter samt fordringar och skulder ska periodiseras. Det innebär också att kontoansvarig ska stämma av sina konton och fylla i kontospecifikation för dessa. Periodiseringar Alla intäkter som ni fått in och kostnader som ni haft och som inte avser perioden januari - augusti 2015 ska alltså periodiseras. Intäkter som ni redan fått som avser hela året måste periodiseras så att 8 tolftedelar finns bokförd som intäkt. Upplupna kostnader som avser perioden januari augusti ska kostnadsbokföras. Upplupna intäkter som avser perioden januari augusti ska intäktsbokföras. Leverantörsfakturor Sista dagen att attestera leverantörsfakturor som avser augusti är 31 augusti. Spara inte till sista dagen utan töm dagligen. Internfakturor Det är viktigt att interna bokföringsordrar (internfakturor) för perioden januari - augusti är bokförda. Debiterande kontor ansvarar för intäkten och betalande kontor för att kostnaden blir bokförd. Den 31 augusti ska alla bokföringsordrar vara bokförda/betalda. Mål och uppdrag I delårsbokslutet lämnas uppföljning om de mål och uppdrag som nämnden har och måluppfyllelsen. Uppföljningen görs under respektive relevant övergripande mål som målen och uppdragen syftar till att nå. Uppföljning sker med grön, gul eller röd markering. Grön = uppnått/genomfört mål/uppdrag Gul = pågående men ej ännu klart eller uppnått mål Röd = ej startat/ej uppnått. I kommentarer lämnas vilka aktivititer och projekt som genomförts för att nå måluppfyllelse eller för att genomföra uppdraget.

8 Skapad Tidsplan för delårsbokslut och höstprognos aug Sista dag för att attestera leverantörsfakturor på perioden augusti 7 sep Sista dag redovisningsmånad augusti är öppen för bokningar. 10 sep Momsen för augusti avstäms och avskrivningarna körs denna dag 11 sep Kapellfiler, uppgift om koncerninterna mellanhavanden samt prognos skickas från dotterbolagen till ekonomistaben 8-16 sep Uppbokningar, avstämningar m.m görs på ekonomistaben. Observera att inga bokföringar kan göras efter den 9:e september som berör momskonton, momsprojektnummer eller som avser investeringar 17 sep Resultat augusti klart 17 sep Kontospecifikationer för balansräkning skall lämnas in av kontoansvariga 17 sep Nämndernas höstprognos och delårsbokslut (i Stratsys) ska vara klar under denna dag 23 sep Delårsrapport och prognos ska vara klar Revision av delårsrapporten sker 4 nov Kommunstyrelsens beredning. 11 nov Kommunstyrelsen sammanträder 18 nov Kommunfullmäktige sammanträder KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomistaben

9 Mall för nämnderna att använda X-nämnden Delårsbokslut för perioden januari augusti 2015 med helårsprognos

10 Inledning Vinjett En kort sammanfattning av nämndens främsta prestationer under året. Viktiga händelser under året Sammanställ årets viktigaste händelser ur nämndens perspektiv. Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Budget Redovisat Avvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Nämnd Summa Helårsprognos Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse 2015 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Nämnd Summa Ekonomisk analys Delårsbokslutet ska innehålla en kortfattad ekonomisk redogörelse av delårsresultatet och helårsprognosen. Det ska kommenteras sammanfattande på nämndnivå och i förekommande fall för de större enheterna/verksamhetsområdena. Utfallet ska relateras till budgeten för perioden. Det är också intressant att kommentera redovisat utfall jämfört med utfallet samma period Helårsprognosen ska innehålla uppgift om helårsbudget för verksamheten och en prognos över ekonomiskt utfall vid årets slut samt analys av orsak till prognostiserad budgetavvikelse. Vid behov redogörs för vilka eventuella verksamhetsförändringar som har krävts för att uppnå prognostiserat resultat. Gör en bedömning av resultatet kopplat till god ekonomisk hushållning.

11 Investeringsredovisning Investeringsredovisning (tkr) Projektnamn Total kalkyl Förbrukat tom Redovisat Budget 2015 Kvar av budget Netto Netto Netto Netto Netto Summa Investeringsredovisningsprognos (tkr) Projektnamn Total kalkyl Förbrukat tom Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget Netto Netto Netto Netto Netto Summa Kommentarer investeringsredovisning Investeringarna redovisas per investeringsprojekt. Projektnamn (ange inte projnr) Kommentar kring investeringsprojektet. Gör bedömning om projektet kommer att slutföras under året eller om de ska ombudgeteras till nästa år. Om något projekt inte har påbörjats bör skälen redovisas. Mål och uppdrag Nedan sker uppföljning av nämndens mål och uppdrag sorterade under respektive relevant övergripande mål som målen och uppdragen syftar till att nå. Uppföljning sker med grön, gul eller röd markering. Grön = uppnått/genomfört mål/uppdrag, Gul = pågående men ej ännu klart eller uppnått mål, Röd = ej startat/ej uppnått. Under rubriken Kommentar lämnas uppgift om, exempelvis vilka aktivititer och projekt som genomförts för att nå måluppfyllelsen eller för att genomföra uppdraget.

12 Exempel: Övergripande mål: En kommun i arbete och företagande Nämndmål: Engagemanget för näringspolitiska frågorna ska tas tillvara och utvecklas Indikatorer Relevanta indikatorer kopplat till respektive mål/uppdrag. Kontrollera vilka indikatorer som definierats i budget Indikatorerna ska presenteras för period 2014 och för 2013 där det är möjligt och lämpligt. Även en kommentar om nyckeltalet har inneburit måluppfyllelse eller ej och gärna om det är en positiv/negativ förändring från föregående år. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Nöjdindex Kommentar xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

13 Ärende 3

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Tillväxtkontoret Datum Marianne Hagman Dnr Bygg- och miljönämnden Budgetförslag 2016 Bygg- och miljönämnden Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden antar Tillväxtkontorets förslag till budget för 2016 och överlämnar det till Kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2015 om budgetdirektiv med preliminära budgetramar för kommunens samtliga nämnder för år Samtliga nämnder ska utifrån budgetdirektivet upprätta förslag till budget och verksamhetsplan inom den preliminära budgetramen för Bygg- och miljönämnden har tilldelats en preliminär budgetram på tkr för år Det är ett tillskott med 150 tkr jämfört med år 2015, vilket motsvarar en ramökning på ca 2 %. Tillväxtkontorets bedömning är att nämnden även fortsatt kan klara sitt myndighetsuppdrag och sina lagstadgade skyldigheter. Tillväxtkontoret föreslår att Bygg- och miljönämnden antar Tillväxtkontorets förslag till budget för 2016 och överlämnar det till Kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 20 augusti Budgetdirektiv samt preliminära budgetramar för år 2016, dnr , Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2015 om budgetdirektiv med preliminära budgetramar för kommunens samtliga nämnder för år UBK1005, v2.0, Samtliga nämnder ska utifrån budgetdirektivet upprätta förslag till budget och verksamhetsplan inom den preliminära budgetramen för Nämnderna ska lämna förslag på åtgärder för att inrymma verksamheten inom budgetramen samt beskriva eventuella konsekvenser för nämndens verksamheter för år Inom ramen ska volymförändringar, löne-, prisuppräkning, eventuella satsningar och omfördelningar rymmas. Budgetförslaget ska även visa möjligheter till effektiviseringar inför kommande budgetår. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

15 Upplands-Bro kommun Datum 2 (2) Bygg- och miljönämnden har tilldelats en preliminär budgetram på tkr för år Det är ett tillskott med 150 tkr jämfört med år 2015, vilket motsvarar en ramökning på ca 2 %. Ramökningen innebär ett effektiviseringskrav på nämnden då kostnadsökningarna förväntas vara högre än 2 %. Tillväxtkontorets bedömning är att nämnden även fortsatt kan klara sitt myndighetsuppdrag och sina lagstadgade skyldigheter. Efter beslut i Bygg- och miljönämnden kommer budgetförslaget överlämnas till Kommunstyrelsen för vidare beredning för beslut i Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beräknas ta beslut om budget och verksamhetsplan för 2016 för Upplands-Bro kommun på sammanträdet i november. När kommunfullmäktiga har fattat beslut kommer ett förslag till något mer detaljerad nämndbudget för år 2016 att arbetas fram som Bygg- och miljönämnden beräknas kunna anta i december eller januari. Barnperspektiv Bygg- och miljönämndens verksamhet och myndighetsutövning ska bidra till en hållbar utveckling av kommunen för dagens och framtidens barn och unga. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Pirjo Körsén Bygg- och miljöchef Bilagor 1 Budgetförslag Bygg- och miljönämnden Budgetdirektiv samt preliminära budgetramar för år 2016, dnr , Beslut sänds till Kommunstyrelsen Ekonomichef

16 Budgetförslag Bygg- och miljönämnden 2016

17 1 Vinjett Kommunens läge i en stark tillväxtregion ger goda förutsättningar för en starkt positiv tillväxt i kommunen. Det ställer krav på en väl fungerande verksamhet inom Bygg- och miljönämndens ansvarsområde som genom beslut möjliggör tillväxt och ser till att kommunen har en hållbar utveckling. För att klara förväntningar från medborgare och politik samt för att ta vara på de möjligheter som tillväxttrycket i kommunen innebär finns behov att arbeta rättsäkert och effektivt samt där så är möjligt förstärka inom nämndens verksamheter. Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 2(10)

18 2 Ansvarsområde och organisation Ansvarsområde Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen när det gäller bygglovsprövning, förhandsbesked och anmälan enligt planoch bygglagen. Nämnden är också lokal prövnings- och tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen och smittskyddslagen, samt ansvarar för tillsyn och tillstånd enligt alkohollag, tobakslag samt lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Under 2016 kommer sannolikt även prövning och tillsyn enligt den nya lagen (2014:799) och förordning (2014:880) om sprängämnesprekursorer att ingå i nämndens ansvarsområde. Bygg- och miljönämndens verksamhet ska säkerställa en hållbar utveckling, god hälsa och välmående hos människor samt främja en god bebyggd miljö. Tillsyn och övrig myndighetsutövning ska ske effektivt och rättvist med stöd av lagstiftning och nationella, regionala och lokala mål. Det innebär, förutom att tillräckliga resurser och rätt kompetens finns tillgängliga, även att nämnden på ett tydligt och tillgängligt sätt ska informera verksamhetsutövare och enskilda om myndighetskrav och beslut. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde särskilt verka för att målen i kommunens miljöplan uppnås. Organisation Bygg-och miljönämnden är en myndighetsnämnd. Bygg-och miljöavdelningen, som tillhör Tillväxtkontoret, stödjer nämnden med beslutsunderlag i ärenden. Avdelningen är indelad i Bygglovenheten, Miljöenheten och Mätenheten. Mätenheten är organisatoriskt placerad inom Bygg-och miljöavdelningen och fullgör vissa uppgifter åt Bygg-och miljönämnden, men ligger under Tekniska nämndens ekonomiska ansvar. Nämndadministrationen hanteras av kommunledningskontorets kanslistab. I det ingår vissa administrativa uppgifter, men den största delen som utgörs av registrering och expediering samt hantering av ärendehanteringssystem administreras inom respektive enhet. Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 3(10)

19 3 Mål I budget för 2016 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I direktivet till nämnderna anges att nämnderna ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnderna ska också redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. Övergripande mål: 3.1 En kommun i arbete och företagande Nämndmål: Servicen till företagare ska vara rättssäker, likvärdig och av hög kvalitet Övergripande mål: 3.2 En kommun för alla Beskrivning Vi ska ge Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Nämndmål: Servicen till medborgarna ska vara rättssäker, likvärdig och av hög kvalitet Indikatorer Kundnöjdhet (Bygglovalliansens kundenkät) Hämtas från bygglovalliansen Övergripande mål: 3.3 Vi lyfter skolan Nämndmål ej relevant för bygg- och miljönämnden. Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 4(10)

20 Övergripande mål: 3.4 Bättre äldreomsorg Nämndmål ej relevant för bygg- och miljönämnden. Övergripande mål: 3.5 En grön kommun i utveckling Nämndmål: Bygg- och miljönämnden ska värna om miljön och människors hälsa Indikatorer Antal tillsynsbesök per årsarbetare (miljö och hälsa) Antal tillsynsbesök per årsarbetare (livsmedel) Antal tillsynsbesök per årsarbetare (alkohol mm) Övergripande mål: 3.6 En kommun som växer Nämndmål: Nämnden ska främja en bebyggelseutveckling med hög kvalitet på arkitektur, hälsa, säkerhet och miljö Indikatorer Handläggningstid för bygglov (medelvärde) Antal bygglovsansökningar Övergripande mål: 3.7 Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål ej relevant för bygg- och miljönämnden. Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 5(10)

21 Övergripande mål: 3.8 En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Övergripande mål: 3.9 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Nämndmål: Nämnden och verksamheten ska få kontinuerlig utbildning inom nämndens ansvarsområde Indikatorer Antal timmar per medarbetare som lagts på kompetensutveckling (medelvärde) Antal timmar per ledamot som lagts på utbildning (medelvärde) Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 6(10)

22 4 Ekonomi 4.1 Driftbudget 2016 med plan för Tkr Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter Kostnader Nettokostnader *) *) För2016 ska summa nettokostnader motsvara den preliminära budgetramen för nämndenligt budgetdirektivet. 4.2 Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram Tkr Avgår engångsanslag Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Allmänuppräkning av budgetramen (löne- och prisjustering) Volymförändringar 250 Särskilda satsningar och andra tillskott Eventuella omfördelningar, effektiviseringar -300 Summa (= tillskott enligt budgetdirektiv!) Kommentarer förändring budgetram Bygg- och miljönämndens budgetram för 2016 har utökats med 100 tkr jämfört med ramen år En allmän uppräkning på 2 procent motsvarar cirka 150 tkr vilket innebär ett effektiviseringskrav på nämnden. 4.3 Konsekvensbeskrivning Effekter av budgetramen - sammanfattning Den lagda budgetramen bedöms innebära följande konsekvenser för Bygg- och miljönämndens verksamheter under 2016: Nämnden kommer även fortsatt att klara sitt myndighetsuppdrag och sina lagstadgade skyldigheter. Dagens kvalitet och rättssäkerhet kan upprätthållas även om handläggningstiderna kan bli längre. Detta gäller under förutsättning att ärendemängden inte ökar för mycket. Bygg- och miljöavdelningen kan fortsätta utveckla ärendehanteringssystemen. Bygg- och miljöavdelningen kan behålla dagens personalstyrka i verksamheten. Nämnden kan troligen inrätta 0,5 nya tjänster på miljöenheten med hjälp av ökad intäktsfinansiering. Nytt ansvarsområde gällande tillsyn av sprängämnesprekursorer ska hanteras inom befintlig ram och personalresurs och kan till stor del avgiftsfinansieras. Fortsatt utveckling av verksamheten enligt införd LEAN-modell kommer att fortgå. Ärendemängden inom nämndens verksamhetsområden kan förväntas att öka ytterligare. Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 7(10)

23 Kommun i stark tillväxt med höga krav på god service Upplands-Bro är en kommun i stark tillväxt och har som målsättning att expandera och öka befolkningen. För närvarande kan vi se att antalet ärenden inom bygg- och miljöområdet har ökat med cirka 20 procent sedan 2014, och vi bedömer att den trenden kommer att hålla i sig. I budgetdirektivet för 2016 anges bland annat att ett tydligt fokus ska ligga på att bygga bostäder samt att kommunen ska fortsätta arbetet med en förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. För bygg- och miljönämnden innebär det att hålla hög service och snabb handläggning av bygg- och miljöärenden. Med förslag till budgetram för år 2016 kommer nämnden även fortsatt att klara sitt myndighetsuppdrag och sina lagstadgade skyldigheter. Ökade behov utöver kostnadsökningar Tillväxtkontorets bedömning inför 2016 är det finns ett behov av ytterligare tjänster inom både bygglovsenheten och miljöenheten, som delvis skulle kunna finansieras via intäkter men delvis behöver skattefinansieras. Med tanke på nämndens ramökning för 2016 kan 0,5 tjänster (250 tkr) tillsättas inom miljöenheten med stöd av den taxejustering som pågår inom miljö- och livsmedelsenhetens verksamhet. Det nya ansvarsområdet gällande tillsyn över sprängämnesprekusorsorer som enligt nämndens reglemente bör hanteras inom nämndens ansvarsområde innebär nya arbetsuppgifter inom miljö-och livsmedelsenheten. Denna tillsyn kan samordnas med tillsyn inom kemikalieområdet. Lagstiftningen medger att tillsynsavgifter tas ut. Inom den taxeöversyn som pågår under 2015 föreslås avgifter även inom detta område. Eftersom ärendemängden stadigt ökar kan detta få konsekvenser framförallt för servicenivån och rådgivning både externt och internt. Det kommer att innebära längre handläggningstider och minskade möjligheter till att utveckla verksamheten. Inom verksamheten ska ärendehanteringen prioriteras, vilket får konsekvensen att den tidigare interna rådgivningen och att bistå övriga avdelningen med expertkompetens, till exempel i detaljplanerärenden och övergripande arbete med hållbar utveckling, riskerar att minska. Prioriteringar är nödvändiga för att hålla budgetramen och säkerställa en rimlig arbetssituation för medarbetarna. Förändringar i taxor och ersättningar Kommunen har som mål att taxorna ska vara aktuella och logiska för medborgarna. Under 2015 genomförs en revidering av taxan för miljö- och livsmedelsenhetens verksamhet. Den nya taxan innebär en viss höjning av timtaxa för kontroll och tillsyn samt ändrade årsavgifter för flera verksamheter. Taxan beräknas träda i kraft den 1 januari Taxeförändringen innebär sannolikt att miljö-och livsmedelsenheten kan finansiera en halvtidstjänst. Bygglovtaxan kommer att revideras under Med dagens taxekonstruktion får bygglovenheten ett överskott som är svårt att förutse i budgetarbetet eftersom intäkten är beroende på typ av byggåtgärd. En ny taxemodell som till sin konstruktion är mer logisk och förutsägbar för sökanden kan komma att medföra minskade intäkter för bygglovsverksamheten. Under 2016 kommer konsekvenserna av en ny taxa att utredas inför budgetarbetet 2017 då taxan ska träda i kraft. Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 8(10)

24 Personal och kompetensutveckling Bygg-och miljönämnden som är en myndighetsnämnd ska uppfattas som kunnig, tydlig, rättsäker och serviceinriktad. Med en god kunskapsbas inom nämndens verksamhetsområde åstadkommer vi en stabil arbetsmiljö med engagerade, glada och trygga medarbetare, vilket även bidrar till att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Därför kommer kompetenshöjande insatser att prioriteras. Avdelningens kompetens är också viktig för att bidra i miljö- och hållbarhetsfrågor för kommunen som helhet. Denna arbetsinsats behöver vägas mot myndighetsuppdraget och intäktskrav. Eventuella omfördelningar, effektiviseringar Avdelningens arbete med att utveckla och förbättra rutiner enligt LEAN-metoden fortsätter. Under har sammantaget omkring 50 effektiviserande mallar och rutiner förbättrats. Men trots effektiviseringar och kvalitetsförbättringars har den växande kommunen en stor ärendemängd som fortsätter att öka. Konsekvensen blir att handläggningstiderna och servicenivån inte alltid kan hålla den nivå som de sökande önskar. För närvarande ligger kommunens NKI-värde (kundnöjdhet) fortfarande relativt högt jämfört med i andra kommuner. Med ärendehanteringssystem som fungerar väl finns goda förutsättningar för att förbättra service och få en effektivare handläggning. Ärendehanteringssystemen kommer därför att fortsätta vara prioriterade under Investeringar görs under 2015 och 2016 i ett nytt ärendehanteringssystem för Miljöenheten. Vi behöver investera i moduler för att utveckla bygglovenhetens ärendehanteringssystem för att kunna hantera digitala handlingar på ett effektivare sätt. 4.4 Specificering av riktade statsbidrag En allt större del av kommunens finansiering kommer i form av riktade statsbidrag direkt från staten/regeringen. Riktade statsbidrag är specialdestinerade statsbidrag som antingen oftast rekvireras eller har ett ansökningsförfarande som nämnden själv ansvarar för. Riktade statbidrag bokas på kontoklass 3 i kommunens redovisning. Riktade statsbidrag är statsbidrag som inte ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det riktade statsbidraget kommer inte, med andra ord, i de generella statsbidraget som nämnden får i sin budgetram. Specificerade satsningar som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning ingår i respektive nämnds budgetram och kan inte särskilt begäras från nämnden utöver den budgetram som nämnden får. Riktade statsbidrag Tkr Erhållet 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 9(10)

25 Kommentarer riktat statsbidrag Bygg- och miljönämnden har inga riktade statsbidrag. 4.5 Investeringsbehov Tkr År 2016 År 2017 År 2018 Ekonomi sk livslängd, antal år Nytt ärendehanteringssystem för mijö- och livsmedelsenheten Avskrivni ng per år Utveckling av ärendehanteringssystem för bygglov Summa Kommentarer investeringsbehov Under 2015 påbörjades en översyn av ärendehanteringssystemet inom Miljö-och livsmedelsenheten och ett nytt ärendehanteringssystem är utvecklat. Investeringsmedel på 500 tkr är avsatta under 2015 för införandet. Ärendehanteringssystemet måste upphandlas vilket medför att investeringen till största delen kommer att ske under Delar av investeringen görs under Den pågående utvecklingen mot papperslös handläggning och e-arkiv ställer krav på att ärendehanteringssystemen byggs ut med moduler som kan hantera detta. Dessa moduler utgör investeringar. Bygg- och miljönämnden, Budgetförslag nämnd 10(10)

26 Budgetdirektiv Samt preliminära budgetramar för år 2016 Dnr:

27 Budgetdirektiv Innehåll 1 Budgetdirektiv Styrprocessen i Upplands-Bro kommun Tidplan Budgetdirektiv till nämnderna Budgetdirektiv till bolagen Ägardirektiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Ägardirektiv till AB Upplands-Brohus Prioriteringar för budgetåret Preliminära ekonomiska ramar 2016 till nämnderna Kommunövergripande mål Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Bakgrund Planeringsförutsättningar Förväntad utveckling av skatter och generella statsbidrag Förväntad befolkningsutveckling Kostnadsutveckling Prognos över pensionskostnaderna Investeringar och avskrivning Räntekostnader Resultatutjämningsreserven, RUR Social investeringsfond Mall för upprättande av budgetförslag Mall Kommunstyrelse/Nämnd/Bolag Vinjett Ansvarsområde och organisation Mål Ekonomi Driftbudget 2016 med plan för Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram Konsekvensbeskrivning Specificering av riktade statsbidrag Investeringsbehov, tkr

28 Budgetdirektiv 1 Budgetdirektiv 1.1 Styrprocessen i Upplands-Bro kommun Den ekonomiska styrningen utgår från den budgetram som tilldelas varje nämnd och förvaltning. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. I styrprocessen samordnas alla olika behov och resurskrav och prövas mot hela kommunens. 1.2 Tidplan Aktivitet 2015 Kommunstyrelsens direktiv om budget 27 maj Samverkan av budgetdirektiven med fackliga organisationer Under maj för respektive nämnd/kontor Kontoren lämnar budgetförslag till ekonomistaben (siffermaterialet måste vara klart till detta datum) Nämnderna beslutar om budgetförslag och verksamhetsplan för 2016 Sammanträde Utbildningsnämnden Sammanträde Socialnämnden Sammanträde Kultur- och fritidsnämnden Sammanträde Bygg- och miljönämnden Sammanträde Tekniska nämnden Sammanträde Kommunstyrelsen Sammanträde U-B Kommunfastigheter/Upplands-Brohus Kommunstyrelsens genomgång av nämndernas och bolagens budgetförslag 28 augusti Senast 25 september 22 september 24 september 15 september 17 september 14 september 7 oktober 15 september 7 oktober Beredning av budget V Klar 17 oktober MBL-information Kommunstyrelsens beredning MBL-förhandling Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 27 oktober 4 november 9 november 11 november 18 november Nämndernas internbudgetar ska vara fastställda senast i januari

29 Budgetdirektiv 1.3 Budgetdirektiv till nämnderna Samtliga nämnder ska upprätta förslag till budget och verksamhetsplan inom den angivna preliminära budgetramen för 2016 och beskriva verksamheterna med utgångspunkt från den preliminära budgetramen och de prioriteringar som ligger i direktivet. Nämnderna ska inom den preliminära budgetramen för 2016 fördela de tillskjutna medlen till volymförändringar, löne-, prisuppräkning, eventuella satsningar och omfördelningar samt redogöra för vilka möjligheter till effektivisering som finns inom budgetramen inför kommande budgetår. Nämnderna ska redovisa vilka riktade statsbidrag nämnderna erhåller som inte ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som därmed inte ingår i nämndens budgetram. I redovisningen ska framgå bedömd förändring av de riktade statsbidragen jämfört med år 2014 och Nämnderna ska lämna förslag på åtgärder för att inrymma verksamheten inom den preliminära budgetramen med utgångspunkt från de prioriteringar och förutsättningar som lämnats i budgetdirektivet. Förslagen ska innehålla en beskrivning av eventuella konsekvenser. Nämnden ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnden ska redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Nämnderna ska även i förekommande fall lämna förslag till taxe- och avgiftsförändringar samt det ekonomiska utfallet av dessa. Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Nämnderna ska redovisa de investeringar som nämnden önskar genomföra de närmaste åren (år 2016, år 2017, år 2018) med motivering, prioritering samt driftkostnadsberäkning inklusive ekonomisk livslängd och årlig avskrivningskostnad. Nämndens budgetförslag ska följa och redovisas i Stratsys enligt den bifogade mallen för budgetmaterialets struktur. Kommunledningskontoret får utfärda ytterligare direktiv beträffande utformningen av budgetmaterialet. Nämnderna bör utfärda närmare anvisningar för sitt interna budgetarbete. 4

30 Budgetdirektiv 1.4 Budgetdirektiv till bolagen De bolag som kommunen äger ska vara en nära del av den helhet som kommunens hela verksamhetsområde omfattar. Det förutsätter ett nära samarbete i såväl kundservice som samhällsplanering och utveckling av kommunen. Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla Upplands-Bro kommun till en attraktiv boende- och verksamhetsort. Upplands-Bro Kommunföretag AB och dess dotterbolag är organ för kommunens verksamhet och således underordnade Upplands-Bro Kommun Upplands-Bro kommunföretag AB är moderbolag och ska följa dotterbolagens uppfyllelse av ägardirektiv som fastställts av kommunfullmäktige. Upplands-Brohus AB ska under mandatperioden vara en aktiv part när det gäller byggandet av nya bostäder och verksamhetslokaler. Vårt mål är att bolaget ska bygga minst 200 nya bostäder. Upplands-Bro kommunfastigheter AB, som har till uppgift att uppföra och förvalta kommunala lokaler, såsom skolor och förskolor, ska öka underhållsinsatserna. Bolaget ska också varje år genomföra kundnöjdhetsenkäter och vidta åtgärder för att hålla en hög nivå på kundnöjdheten. Bolagens verksamhet ska grundas på: Affärsmässighet Långsiktig ekonomisk planering och styrka Verksamheten ska bedrivas med minst det kassaflöde som krävs för att klara reinvesteringar. Bolagen ska samverka med kommunen enligt bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv. Bolagen förbinder sig också att fullgöra övriga uppgifter och skyldigheter som överlämnas till bolaget av kommunen. Om någon av parterna påkallar det, ska särskilt avtal träffas om villkoren mm för sådana uppdrag. Finansiella krav på bolagen Bolagens verksamhet ska bedrivas på de grunder som anges i bolagsordningen för respektive bolag, under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. Bolagen ska drivas på ett sätt som vårdar insatt kapital och ger skälig avkastning enligt respektive bolags ägardirektiv med hänsyn till de risker som verksamheten innebär. Bolagen ska fastställa en budget för Bolagen ska i årsredovisningen, utöver vad som anges i aktiebolagslagen, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma. Tidplanen för upprättande av bolagens årsredovisningar och delårsbokslut ska samordnas med kommunens tidsplan. Samordnad revision Kommunens revisorer granskar hur Kommunstyrelsen fullgör sina ålägganden. Kommunens revision ska vara samordnad med företagens. Detta ska tillgå så att två av kommunens revisorer också väljs till lekmannarevisorer i företagen. Miljöhänsyn Kommunens bolag ska vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Bolagens personal ska ha kunskap och hög medvetenhet om god 5

31 Budgetdirektiv miljö. Kommunens miljömål ska implementeras i samtliga bolag som därutöver kan lägga till egna och specifika miljömål för respektive bolag. Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande Innan beslut fattas eller åtgärder vidtas i bolagen som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska Kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Detta gäller bland annat följande: - Ändring av bolagsordning - Ändring av aktiekapital - Fusion av företag - Förvärv eller bildande av dotterbolag - Försäljning eller likvidation av dotterbolag - Köp eller försäljning av fast egendom för högre belopp än 25 mkr per år eller högre än 5 mkr per objekt Ägardirektiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB - Upplands-Bro Kommunfastigheter ska ha en avkastning på 3,7 % på eget kapital. - Upplands-Bro Kommunfastigheter ska lämna koncernbidrag i den omfattning som resultatet tillåter. - En preliminär budget för 2016 ska delges Kommunstyrelsen senast i september månad Upplands-Bro Kommunfastigheter ska betala en marknadsmässig borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som Upplands-Bro Kommunfastigheter har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2016 samt nya lån som bolaget tecknar under året och uppgår till 0,35 %. - För lån som Upplands-Bro kommun för närvarande vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter ska bolaget betala ränta enligt kreditvillkoren. - Kundnöjdheten ska öka och mätning ska genomföras årligen. - Underhållsinsatserna i Upplands-Bro Kommunfastigheters lokaler ska öka enligt fastställd plan. - Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram - Schablondelen i gällande hyressättningsmodell får uppräknas med 2,0 % inför

32 Budgetdirektiv Ägardirektiv till AB Upplands-Brohus - Upplands-Brohus ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Det innebär att marknadsmässigt avkastningskrav ställs på Upplands-Brohus. Bolaget ska ha en direktavkastning på minst 2,7 % på fastigheternas marknadsvärde. - Upplands-Brohus ska genom lönsamhet i den dagliga driften och affärsmässiga beslut kring förvärv, nybyggnation och försäljning av fastigheter uppnå en synlig soliditet på 20 % år Upplands-Brohus ska ha en avkastning som ger möjlighet att årligen lämna ett koncernbidrag som motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procent. - Upplands-Brohus ska betala en marknadsmässig borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som Upplands-Brohus har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2016 samt nya lån som bolaget tecknar under året och uppgår till 0,35 %. - Upplands-Brohus ska leverera budgetunderlag senast i september månad för koncernbidrag, borgensavgift och hyror för de lokaler som kommunen hyr av Upplands-Brohus - Upplands-Brohus ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram. - Medverka till att ta fram bostäder till ensamkommande flyktingbarn och flyktingmottagande. - Upplands-Brohus ska bygga minst 200 hyresrätter mellan Arbeta aktivt med Trygghetsskapande åtgärder. - Medverka vid anskaffning av bostad vid rekrytering till bristyrken. - Upplands-Brohus ska öka kundnöjdheten som ska undersökas regelbundet. - Upplands-Brohus ska aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum. - Upplands-Brohus ska aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum och vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. 7

33 Budgetdirektiv 1.5 Prioriteringar för budgetåret 2016 I budget för 2016 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter samt möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Och den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I nämndernas preliminära budgetramar för 2016 ingår tillskott för uppräkning av löner och priser. Nämnderna ska inom den preliminära budgetramen fördela de tillskjutna medlen till volymförändringar, löne- och prisuppräkning, eventuella satsningar och omfördelningar samt redogöra för vilka möjligheter till effektivisering som finns inom budgetramen inför kommande budgetår. Varje nämnd har att ta hänsyn till de prioriteringar som Kommunstyrelsen lämnar i budgetdirektivet och utarbeta sitt budgetförslag inom den preliminära budgetramen för I de preliminära budgetramarna tillförs medel till Utbildningsnämnden för stora volymökningar inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Totalt ökar Utbildningsnämndens budgetram med tkr. Socialnämnden tillförs också medel för stora volymökningar inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten. Totalt ökar Socialnämndens budgetram med tkr. I Kultur- och fritidsnämndens tillskott ingår tkr för ökade driftkostnader. Varje nämnd ska utarbeta sitt budgetförslag inom den preliminära budgetramen. Inför 2016 tillförs totalt tkr till nämnderna i preliminära nettobudgetramar. Det motsvarar 4,2 % i höjda budgetramar. Budgetförslagen från nämnderna och bolagen ska också ta fasta på att kommunen tar ansvar för miljö och hållbar utveckling. Nuvarande generation i kommunen tar ansvar för kommande generationer. 8

34 Budgetdirektiv 1.6 Preliminära ekonomiska ramar 2016 till nämnderna NETTOBUDGETRAMAR, TKR BUDGETRAM 2015 TILLSKOTT 2016 PRELIMINÄR BUDGETRAM 2016 Revision Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Bygg- och miljönämnd Utbildningsnämnd Kultur-och fritidsnämnd Socialnämnd Ekonomiskt bistånd SUMMA

35 Budgetdirektiv 2 Kommunövergripande mål De investeringar vi gör i dag skapar morgondagens samhälle. Därför är det avgörande att omställningen till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle med fler jobb och tryggad välfärd prioriteras. Det gör vi genom att satsa på välfärden under den kommande mandatperioden. Vi kommer att investera i skolor, förskolor, äldreboenden och fritidsanläggningar. Den politiska plattformen för består av de kommunövergripande målen: En kommun i arbete och företagande En kommun för alla Vi lyfter skolan En bättre äldreomsorg En grön kommun i utveckling En kommun som växer Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun med god ekonomi och uppföljning En attraktiv arbetsgivare 2.1 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För Upplands-Bro kommun innebär god ekonomisk hushållning att: - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. - I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. - Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. - Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till kommunens resultatutjämningsreserv. - Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad. 10

36 Budgetdirektiv - Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar finansieras med lån. - Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. - Upplands-Bro ska vara en kommun som växer. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig brukbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. - Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, kvalitativt, effektivt med stor kostnadsmedvetenhet. 11

37 Budgetdirektiv 3 Bakgrund Enligt kommunens styrprocess ska den ekonomiska styrningen utgå från den budgetram som tilldelas varje nämnd och förvaltning. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. I styrprocessen samordnas alla olika behov och resurskrav och prövas mot hela kommunens. Beräkningen av resursutrymmet grundar sig på: - Befolkningsprognos och infrastrukturella faktorer - Beräkning av skatteintäkternas och utjämningsbidragens utveckling samt beräkning av fastighetsavgift - Prognos för löne- och prisutveckling - Prognos för pensionskostnader, räntekostnader och intäkter, avskrivningar Det är Kommunstyrelsens ansvar att i samband med budgetdirektiv för kommande år besluta om ramförändringar med utgångspunkt från politiska ambitioner, behovsförändringar och det uppkomna resultatet. Budgetdirektivet antas av Kommunstyrelsen under april-maj. I budgetdirektivet sammanfattas styrprocessen första fas i materialet där politik och ekonomi vävs samman i ett antal klara planeringsförutsättningar. Med budgetdirektivet som grund påbörjas nämndernas och bolagens verksamhetsplanering. I budgetdirektivet anges ekonomiska ramar och kommunövergripande mål och prioriteringar för Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. De finansiella målen anges också i budgetdirektivet och hur Kommunstyrelsen ser på eventuella förändringar inom personal och verksamhet. Om särskilda kvalitetskrav ställs på något område ska också det stå i direktivet. 3.1 Planeringsförutsättningar Förväntad utveckling av skatter och generella statsbidrag Kommunen använder sig av Sveriges Kommuner och Lanstings (SKL:s) prognoser när det gäller utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och generella statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Upplands-Bro kommun justerar den prognosen med en egen prognos över befolkningsutvecklingen i kommunen eftersom den avviker i jämförelse med hur det ser ut i genomsnitt i landet. Som underlag till budgetdirektiven har SKL:s prognos den 29 april 2015 använts. 12

38 Budgetdirektiv Svensk ekonomi mot ljusare tider Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkurell balans. För åren därefter (2017, 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. Skatteintäkter och generella statsbidrag Intäkterna beräknas öka med 48,4 miljoner kronor 2016 vilket innebär totalt 3,9 %. Det är i huvudsak skatteintäkter och inkomstutjämningen som står för intäktsökningen. SKL har gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen för bidragsåret I kostnadsutjämningen erhåller Upplands-Bro kommun 5 mkr mindre 2016 jämfört med Hänsyn har tagits till kompensationen för höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Kompensation utgår med 75 kr per invånare vilket ger Upplands-Bro kommun 1,9 mkr. Regleringsbidraget till staten medför en förändring på 10,7 mkr som innebär att det blir en avgift på 6,1 mkr. Övriga delar beräknas bli relativt oförändrade jämfört med Mkr Skatteintäkter 1 018, , , ,1 Inkomstutjämning 141,0 154,1 164,5 176,9 Kostnadsutjämning 45,3 40,3 38,2 38,5 Regleringsbidrag/avgift 4,6-6,1-11,3-18,5 Strukturbidrag 2,6 2,7 2,7 2,7 LSS-utjämning -14,5-14,4-14,6-14,8 Fastighetsavgift 38,5 38,3 38,3 38,3 Summa intäkter 1 235, , , ,2 13

39 Budgetdirektiv Förväntad befolkningsutveckling Nivån på skatter och statsbidrag beräknas på invånarantalet den 1 november året före budgetåret. Den 1 november 2014 hade kommunen invånare. Kommunens mål är att växa med 400 personer årligen. Upplands-Bro kommuns befolkning bedöms uppgå till personer den 1 november Det är en ökning med 362 personer från 1 november 2014 och motsvarar en ökning med 1,43 %. Befolkningsprognos Kostnadsutveckling Inflationen är på fortsatt mycket låg nivå och bedöms under 2015 ligga på 0,4 %. Enligt den senaste prognosen bedöms inflationen enligt KPIX nå upp mot 1,5 %. Kostnaden för enskilda varor och tjänster kan naturligtvis avvika markant från konsumentprisindex. SKL gör en bedömning genom prisindex för kommunal verksamhet, PKV, att arbetskraftskostnaderna inom kommunal verksamhet kommer att öka med 3,5 % och övrig förbrukning ökar med 2,2 %. Sammanvägt arbetskraft och övrig förbrukning beräknas en ökning totalt med 3,1 % för Prognos över pensionskostnaderna KPA:s pensionsprognos används vid bedömning över utvecklingen av pensionskostnaderna i kommunen. Den prognos som ligger till grund för budgetdirektiven är framtagen i december

40 Budgetdirektiv Pensionskostnader, mkr Pensionskostnad som regleras via PO-pålägg Gamla utbetalningar, ÖK-SAP Finansiell kostnad Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt 37,2 37,5 41,1 46,5 26,4 24,9 25,6 27,2 1,9 4,1 5,9 6,0 65,5 66,5 72,6 79, Investeringar och avskrivning Kommunen har de senaste åren gjort stora investeringar och har ett fortsatt stort investeringsbehov när kommunen växer så snabbt. Budgeten för avskrivningarna 2015 är 34 mkr. Av detta avser ca 6-8 mkr VA och avfall som är avgiftsfinansierade verksamheter. I den beslutade flerårsplanen är bedömningen att budgeten för avskrivningar behöver ökas med 2 mkr till 36 mkr. Vid bedömning inför budgetdirektivet kan detta revideras och att budgeten för avskrivningarna 2016 kan fortsätta vara34 mkr. Det är under förutsättning att budgetnivån för investeringarna i de skattefinansierade verksamheterna hamnar på ca miljoner kronor. Ökar nivån på investeringarna så behöver ytterligare budgetmedel tillskjutas för att hantera avskrivningskostnaderna Räntekostnader För 2016 bedöms räntenivån bli fortsatt låg. Borgensavgift på 0,35 % uttas av Upplands-Brohus, Upplands-Bro Kommunfastigheter och Österhöjdens Garage för lån med kommunal borgen som säkerhet. Räntekostnaderna för kommunens lån och pensionsskuld bedöms motsvara de finansiella intäkter kommunen får in i form av borgensavgift och ränteintäkter. Under förutsättning av att samtliga investeringar egenfinansieras och att lånevolymen blir oförändrad bedöms därför inte att budgetmedel behöver tillskjutas i budget Resultatutjämningsreserven, RUR Kommunen har reserverat 73,7 mkr i resultatutjämningsreserven, RUR. Kommunen tog ut 5,2 mkr ur reserven vid årsbokslutet I kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning har Kommunfullmäktige angett att vid lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt år. Den senaste fingervisningen från SKL för konjunkturen i Sverige visar att skatteunderlaget blir positivt för 2016, 1,2 procentenheter bättre än genomsnittet under de senaste 10 åren. Konjunkturen i Upplands-Bro kommun följer i stort konjunkturen i Sverige. 15

41 Budgetdirektiv Social investeringsfond Kommunfullmäktige beslutade i samband med årsredovisningen för 2013 att inrätta en social investeringsfond inom ramen för balanskravsutredningen. Av kommunens resultat för 2013 reserverades 10 mkr inom eget kapital till fonden. Kommunstyrelsen beviljar projektansökningar och medel ur fonden. För 2015 får maximalt 5 mkr disponeras enligt de fastställda riktlinjerna och för 2016 får resterande 5 mkr disponeras ur fonden. Projekt har beviljats som löper över två-årsperioden, varför nya medel behöver tillskjutas till fonden om ytterligare sociala investeringar ska göras. Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. 16

42 Budgetdirektiv 4 Mall för upprättande av budgetförslag Stratsys kommer att användas vid upprättandet av nämndernas budgetförslag för Denna wordmall är ett koncept som visar hur budgetförslagen ska utformas i Stratsys-verktyget. Bolagen lämnar budgetunderlag som utgår från rubriksättningen men följer den struktur som respektive bolag har. X-Nämnden Budgetförslag

43 Budgetdirektiv 5 Mall Kommunstyrelse/Nämnd/Bolag Ordförande: Vice ordförande: 5.1 Vinjett Som vinjettrubrik anges det viktigaste fokusområdet/områdena under kommande budgetår, det viktigaste målet eller det som utmärker nämndens verksamhet. Det kan också vara de utmaningar och utveckligområden som är i fokus. Vinjetten är övergripande det viktigaste målet/aktiviteterna under året. 5.2 Ansvarsområde och organisation Nämnden ansvarar för följande verksamheter. 5.3 Mål I budget för 2016 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I direktivet till nämnderna anges att nämnderna ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnderna ska också redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. En kommun i arbete och företagande Nämndmål Här specificerar berörda nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet med utgångspunkt från de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. 18

44 Budgetdirektiv Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. Nöjd medborgarindex, Nöjd regionindex, Nöjd inflytandeindex (SBCs medborgarundersökning) Minskad arbetslöshet Ett växande näringsliv Nöjd kund index, företagare, (SBA) Årlig mätning av Kundcenters resultat En kommun för alla Nämndmål Här specificerar samtliga nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet med utgångspunkt från de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. Minst 30 % hyresrätter i totala andelen nybyggnationer 19

45 Budgetdirektiv Vi lyfter skolan Nämndmål Här specificerar berörda nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet med utgångspunkt från de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. En bättre äldreomsorg Nämndmål Här specificerar berörda nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet med utgångspunkt från de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. En grön kommun i utveckling Nämndmål Här specificerar samtliga nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet med utgångspunkt från de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. 20

46 Budgetdirektiv Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. En kommun som växer Nämndmål Här specificerar samtliga nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet med utgångspunkt från de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. Minst 300 nya bostäder årligen 400 nya medborgare varje år Befolkningstillväxten ska vara minst 1,7 % per år Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål Här specificerar berörda nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet med utgångspunkt från de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. 21

47 Budgetdirektiv Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. God ekonomi och uppföljning Nämndmål Här specificerar samtliga nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet utöver de som finns nedan. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. Budget i balans Måluppfyllelse 22

48 Budgetdirektiv En attraktiv arbetsgivare Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Nämndmål Här specificerar samtliga nämnder specifika mål för nämnden för att uppfylla det övergripande målet utöver de som finns nedan. Antalet nämndmål bör inte överstiga 5. Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka. Specifika uppdrag (Eventuella specifika uppdrag för nämndmålets och det övergripande målets uppfyllande.) Specifikt uppdrag för 2016 anges.. INDIKATOR Mått som anger hur måluppfyllelsen mäts till årsredovisning och delårsbokslut. Indikatorn ska mäta måluppfyllelsen. Det är viktigt att hitta en indikator som visar om målet uppfyllts eller ej och helst också nivån på måluppfyllelsen. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare Antalet månadsanställda årsarbetare Medarbetarenkät vartannat år Personalomsättning och medeltidsanställning för chefer Antal internrekryterade till vakanta tjänster Sjukfrånvaro 23

49 Budgetdirektiv 5.4 Ekonomi Driftbudget 2016 med plan för KOMMUNSTYRELSE/NÄMND UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader *) *) För 2016 ska nettokostnader motsvara den preliminära budgetramen för nämnden enligt budgetdirektivet Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram Fördela de tillskjutna medlen till löne-, prisuppräkning, volymförändringar, eventuella satsningar, övriga förändringar tillsammans med eventuella omfördelningar inom nämndens budgetram förslag på effektiviseringar. Specificeringen ska ta fasta på de prioriteringar som lämnats i budgetdirektivet. KOMMUNSTYRELSE/NÄMND/BOLAG BUDGET PLAN PLAN Tkr Allmän uppräkning av budgetramen (löne- och prisjustering) Volymförändringar Särskilda satsningar och andra tillskott Eventuella omfördelningar, effektiviseringar Summa ( = tillskott enligt budgetdirektiv!) Förklarande text Konsekvensbeskrivning Nämnderna ska lämna förslag på åtgärder för att inrymma verksamheten inom den preliminära budgetramen med utgångspunkt från de förutsättningar som lämnats i budgetdirektivet. Förslagen ska innehålla en beskrivning av eventuella konsekvenser. Förslagen ska innehålla eventuella konsekvenser för nämnden att inrymma verksamheterna inom den angivna preliminära budgetramen för

50 Budgetdirektiv Specificering av riktade statsbidrag En allt större del av kommunens finansiering kommer i form av riktade statsbidrag direkt från staten/regeringen. Riktade statsbidrag är specialdestinerade statsbidrag som antingen oftast rekvireras eller har ett ansökningsförfarande som nämnden själv ansvarar för. Riktade statbidrag bokas på kontoklass 3 i kommunens redovisning. Riktade statsbidrag är statsbidrag som inte ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det riktade statsbidraget kommer inte, med andra ord, i de generella statsbidraget som nämnden får i sin budgetram. Specificerade satsningar som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning ingår i respektive nämnds budgetram och kan inte särskilt begäras från nämnden utöver den budgetram som nämnden får. Varje nämnd ska specificera de riktade statsbidrag som man fått och som man bedömer att man kommer att få under Belopp anges i tkr. Riktade statsbidrag som bedöms understiga 50 tkr behöver inte tas med. RIKTAT STATSBIDRAG ERHÅLLET 2014, TKR PROGNOS 2015, TKR PROGNOS 2016, TKR Exempelvis maxtaxa inom förskola och skolbarnomsorg Kvalitetssäkrade åtgärder i skolan Etc. Förklarande text. 5.5 Investeringsbehov, tkr BENÄMNING/ÄNDAMÅL Ekonomisk livslängd, antal år Avskrivning tkr per år Specificera investeringsobjektet/ projektet Summa 25

51 Budgetdirektiv Under tabellen bör en kortare förklaring av investeringsbehovet göras, vad som är målet och syftet med investeringen. Observera! Specificera inte mindre investeringar var för sig utan lägg dessa i investeringspotter till nämnden: utrustning för.. För att klassificeras som investering ska beloppet uppgå till minst ett halvt basbelopp och ha en livslängd på mer än 3 år. Uppfylls inte dessa kriterier är det att betrakta som en driftkostnad. 26

52 Ärende 4

53 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Tillväxtkontoret Kent Olsson Bygg- och miljöavdelningen Datum Vår beteckning Er beteckning / /07219 Bygg- och miljönämnden Remissvar till föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att som remissvar till Livsmedelsverket överlämna bygg- och miljöavdelningens förslag till yttrande daterat den 3 september Sammanfattning Bygg- och miljönämnden fick den 8 juli 2015 remiss till föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Remissen omfattar rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Bygg- och miljöavdelningen anser att förslaget om en förändring i föreskrifterna (SLVFS 2001:30) är bra. Vi tycker även att det är viktigt att livsmedelsverket har en bra dialog med kommunernas miljökontor eftersom Euratom ställer krav på information till allmänheten. När det handlar om dessa speciella ämnen som radioaktiva ämnen i dricksvatten saknas det nog en hel del kunskap ute i kommunerna om hur dessa ämnen påverkar människors hälsa. Beslutsunderlag Remiss som inkom den 8 juli 2015 Bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2015 Ärendet Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) är en internationell organisation bestående av Europeiska unionens medlemsstater och styrd av Europeiska unionens institutioner. Atomenergigemenskapen bildades den 1 januari 1958 genom fördraget om upprättandet av Europeiska Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: bygg- och miljonamnden@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

54 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) / atomenergigemenskapen (Euratom-fördraget), som trädde i kraft samma dag som fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget). I rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten föreslås att Euratoms vattendirektiv huvudsakligen genomförs i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Euratom ställer krav på att det fastställs regler om bl.a. parametervärden, undersökningsprogram, orsaksutredning och riskbedömning. Det krävs även att det finns regler om information till allmänheten. Samtliga regler syftar till att skydda allmänheten från föroreningar i form av radioaktiva ämnen i dricksvattnet. Merparten av bestämmelserna finns redan på plats i dricksvattenföreskrifterna. Vissa ändringar av behöver dock göras för att anpassa dem till Euratoms krav. Förslaget innebär sammanfattningsvis att: 1. Ett nytt begrepp parametervärde införs i föreskrifterna. Till skillnad från avvikelser från gränsvärden, då åtgärder alltid krävs, medför överskridande av ett parametervärde krav på åtgärder endast om det har identifierats en risk för människors hälsa. 2. Gränsvärdet för tritium ändras till att bli ett parametervärde. Därutöver införs parametervärden för total alfaaktivitet och total betaaktivitet. 3. Det införs regler om undersökning av total alfaaktivitet, total betaaktivitet samt tritium liksom regler för beräkning av indikativ dos. 4. Vissa ändringar, av främst redaktionell art, genomförs för att anpassa föreskrifterna till kraven i direktivet. Föreskrifterna förslås träda i kraft den 28 november Bygg- och miljöavdelningens synpunkter Bygg- och miljöavdelningen anser att förslaget om en förändring i föreskrifterna (SLVFS 2001:30) är bra. Bygg- och miljöavdelningen tycker även att det är viktigt att livsmedelsverket har en god dialog med kommunernas miljökontor eftersom Euratom ställer krav på information till allmänheten. När det handlar om dessa speciella ämnen som radioaktiva ämnen i dricksvatten saknas det nog en hel del kunskap ute i kommunerna om hur dessa ämnen påverkar människors hälsa. Barnperspektiv Föreskriftförslaget ger goda möjligheter att skapa en tryggare livsmiljö avseende skydd för barnens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Tillväxtkontoret

55 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) / Pirjo Körsén Bygg- och miljöchef Kent Olsson Miljöinspektör Bilagor 1 Missiv till föreskriftsförslag 2 Föreskriftsförslag 3 Konsekvensutredning 4 Missiv till slutrapportering 5 Slutrapport 6 Bilaga 1 7 Bilaga 2 8 Bilaga 3 9 Förslag till yttrande Beslut sänds till Remissvar till Livsmedelsverket sker via E-post: livsmedelsverket@slv.se

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93 1 (21) Dnr 2015/07219 Saknr Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten, härefter E-DVD, syftar till att fastställa krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Det föreslås att E-DVD huvudsakligen genomförs i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. E-DVD ställer krav på att det fastställs regler om bl.a. parametervärden, undersökningsprogram, orsaksutredning och riskbedömning. Det krävs även att det finns regler om information till allmänheten. Samtliga regler syftar till att skydda allmänheten från föroreningar i form av radioaktiva ämnen i dricksvattnet. Merparten av bestämmelserna finns redan på plats i dricksvattenföreskrifterna. Vissa ändringar av behöver dock göras för att anpassa dem till E-DVD:s krav. De huvudsakliga ändringar Livsmedelsverket föreslår för att genomföra E- DVD är följande: Ett nytt begrepp parametervärde införs i föreskrifterna. Till skillnad från avvikelser från gränsvärden, då åtgärder alltid krävs, medför överskridande av ett parametervärde krav på åtgärder endast om det har identifierats en risk för människors hälsa. Gränsvärdet för tritium ändras till att bli ett parametervärde. Därutöver införs parametervärden för total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Det införs regler om undersökning av total alfaaktivitet, total betaaktivitet samt tritium liksom regler för beräkning av indikativ dos. Vissa ändringar, av främst redaktionell art, genomförs för att anpassa föreskrifterna till kraven i direktivet. Föreskrifterna förslås träda i kraft den 28 november Bakgrund Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten, härefter E-DVD, syftar, som ovan nämnts, till att fastställa

94 LIVSMEDELSVERKET 2 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. I direktivet finns krav på att medlemsstaterna ska fastställa parametervärden för radon, tritium och indikativ dos i dricksvatten samt upprätta kontrollprogram (undersökningsprogram) för dessa parametrar. Om parametervärdena överskrids ska orsaken till överskridandet omedelbart utredas. Vidare ska en bedömning göras avseende vilka risker detta kan vara förenat med för människors hälsa (riskbedömning). Om en risk för allmänhetens hälsa identifieras ska korrigerande åtgärder för att sänka halten radioaktiva ämnen i dricksvattnet vidtas (riskhantering). Allmänheten ska informeras och ges råd om en risk ur strålskyddshänseende identifieras. I direktivet ges möjlighet att göra undantag från kraven på kontroll om det på ett tillförlitligt sätt kan visas att nivåerna av radon, tritium och den beräknade indikativa dosen under en viss tidsperiod inte förväntas överskrida de fastställda parametervärdena. Direktivet ställer slutligen krav på att de laboratorier som analyserar prov har ett system för kvalitetskontroll som kontrolleras av ett fristående organ, vilket ska vara godkänt av en behörig myndighet. Reglerna ska träda i kraft senast den 28 november Hur E-DVD ska genomföras har utretts av Livsmedelsverket i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten och i samråd med Sveriges geologiska undersökning i form av ett regeringsuppdrag, dnr 2014/ Slutrapporten i regeringsuppdraget kan läsas på Livsmedelsverkets webbplats under fliken remisser. E-DVD kommer i huvudsak att genomföras genom Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, härefter dricksvattenföreskrifterna, i enlighet med bifogat förslag till ändring i föreskrifterna. Flertalet av direktivets krav kan redan anses införlivade i svensk rätt genom de regler som finns i dricksvattenföreskrifterna. Dricksvattenföreskrifternas begrepp undersökning och undersökningsprogram motsvarar begreppen kontroll och kontrollprogram i E-DVD. Vidare finns i dricksvattenföreskrifterna bl. a. krav på att den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning (härefter dricksvattenproducenten) ska upprätta förslag till program för regelbunden undersökning av dricksvattnets kvalitet. I dricksvattenföreskrifterna beskrivs också under vilka förutsättningar det är tillåtet att avvika från de grundläggande kraven och exempelvis göra undantag från att undersöka vissa parametrar eller minska de föreskrivna frekvenserna. Vidare finns krav på åtgärder bl.a. i de fall dricksvattnet inte uppfyller gränsvärdena samt krav på information till allmänheten och kontrollmyndigheter.

95 LIVSMEDELSVERKET 3 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr Kommentararer till bestämmelserna 3.1 Inledande kommentar De grundläggande bestämmelserna i E-DVD om krav på undersökningsprogram, orsaksutredning och riskbedömning samt åtgärder då det finns en risk för allmänhetens hälsa till följd av föroreningar i dricksvattnet, liksom information till allmänheten finns, som ovan nämnts, redan på plats i dricksvattenföreskrifterna. I vissa delar behöver dessa bestämmelser ändras och kompletteras för att genomföra E-DVD:s krav på kontroll av radioaktiva ämnen i drickvatten. Gällande de bestämmelser som behöver ändras till följd av E-DVD föreslås i vissa fall andra förtydliganden. De ändringar som föreslås kommenteras i detalj nedan. När det gäller de regler som redan bedöms vara införlivade i svensk rätt genom dricksvattenföreskrifterna kommenteras endast vissa av dessa regler särskilt nedan. Hur direktivet är genomfört i dessa delar framgår även delvis av den ovan nämnda redovisningen av regeringsuppdraget. Idag finns gränsvärden för radon, tritium och indikativ dos i bilaga 2 till dricksvattenföreskrifterna. Regler för undersökning av dessa parametrar finns dock enbart för radon. Genom de ändringar som nu föreslås kommer regler för undersökning även av parametrarna tritium och indikativ dos att införas i föreskrifterna. 3.2 Vatten för andra hushållsändamål Även vatten för andra hushållsändamål omfattas av E-DVD:s tillämpningsområde, liksom av tillämpningsområdet för rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, vilket är det direktiv som dricksvattenföreskrifterna baseras på. I dricksvattenföreskrifterna har vatten för andra hushållsändamål uteslutits från definitionen av dricksvatten eftersom sådana ändamål inte omfattas av livsmedelslagstiftningen. När det gäller radon är hälsorisken förknippad främst med vatten som används vid t.ex. dusch eller tvätt då det frigörs radioaktiva ämnen som är skadliga för hälsan. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer dock att användning av vatten, som inte också används som dricksvatten (exempelvis vid campingplats/annat sommarboende/tillfälligt boende) för andra hushållsändamål, sker i så liten omfattning att det inte utgör en hälsorisk. Undantag från att genomföra direktivet i den del det avser vatten som är avsett för andra hushållsändamål kan därmed göras med stöd av artikel 3.3 a i E-DVD då vattnets kvalitet inte bedöms påverka den berörda allmänhetens hälsa.

96 LIVSMEDELSVERKET 4 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr Krav på information I E-DVD finns krav på att den berörda allmänheten ska informeras när det har identifierats en risk för människors hälsa i strålskyddshänseende och man därför vidtar åtgärder. Informationen ska avse risken, vidtagna åtgärder samt eventuella råd om försiktighetsåtgärder. I 17 dricksvattenföreskrifterna finns regler om att konsumenterna ska informeras och ges nödvändiga råd när åtgärder vidtas för att skydda människors hälsa. Informationen ska även avse de åtgärder som har vidtagits, om inte avvikelsen från kvalitetskraven är av ringa betydelse. Bedömningen har gjorts att det aldrig kan anses vara av ringa betydelse att det finns en risk i strålskyddshänseende som motiverar att åtgärder vidtas avseende drickvattnet. Därför har bedömningen gjorts att E-DVD:s krav på information till allmänheten redan är införlivat i 17 dricksvattenföreskrifterna. 3.4 Begreppen parametervärde, gränsvärde och krav på åtgärd I nuvarande dricksvattenföreskrifter är samtliga värden som anges i bilaga 2 gränsvärden, vilket innebär att avvikelser från värdena alltid medför krav på åtgärder enligt bestämmelserna. De värden som anges i E-DVD är däremot parametervärden vilket innebär att krav på att åtgärda bristerna inträder först om det identifieras en risk för människors hälsa. Det föreslås att begreppet parametervärde införs i föreskrifterna. Vid en avvikelse från ett parametervärde ska en orsaksutredning och en bedömning av hälsorisken genomföras. Det uppställs dock krav på åtgärder endast om det vid riskbedömningen har identifierats en risk för människors hälsa. De nya parametervärdena förs in i ett nytt avsnitt av bilaga 2, avsnitt C. Radon och indikativ dos Radon och indikativ dos föreslås även fortsättningsvis att regleras som gränsvärden i bilaga 2 till dricksvattenföreskrifterna. Gränsvärdet för radon återfinns idag i avsnitt B som ett gränsvärde där dricksvattnet ska bedömas som tjänligt med anmärkning. Att vattnet anges vara tjänligt med anmärkning innebär dock inte att det inte finns ett krav på att åtgärda avvikelser från gränsvärdet. För radon kvarstår dessutom dagens gränsvärde för när dricksvattnet ska anses otjänligt, vilket är Bq/l. Eftersom att kommunalt vatten levereras till ett stort antal personer anser Strålsäkerhetsmyndigheten att de kollektiva stråldoserna måste hållas så låga som möjligt. Därmed görs bedömningen att om de uppmätta halterna överskrider parametervärdet för radon på 100 Bq/l ska åtgärder alltid krävas och radon ska således regleras i form av ett gränsvärde.

97 LIVSMEDELSVERKET 5 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr Även parametern indikativ dos bör regleras i form av ett gränsvärde. Korrigerande åtgärder bör dock avse det eller de radioaktiva ämnen som har bidragit till överskridande av gränsvärdet för den indikativa dosen. Tritium, total alfaaktivitet och total betaaktivitet Det föreslås att tritium, som nu regleras i form av ett gränsvärde, i fortsättningen ska regleras som ett parametervärde. Total alfaaktivitet och total betaaktivitet förs enligt förslaget till ändring in som nya parametervärden i bilaga 2. Tritium utgör en indikator på att det kan förekomma andra artificiella radioaktiva ämnen i vattnet. Total alfaaktivitet och total betaaktivitet utgör indikatorer på förekomst av naturliga och artificiella radioaktiva ämnen. Med hänsyn till detta bör de regleras som parametervärden. Vid förekomst av tritium, total alfaaktivitet och total betaaktivitet över parametervärdet krävs analys av andra radioaktiva ämnen samt beräkning av den indikativa dosen. Det är inte alltid nödvändigt att vidta åtgärder när parametervärden överskrids, utan åtgärder är nödvändiga först om man vid orsaksutredningen och riskbedömningen har identifierat en risk för människors hälsa. Det är därför lämpligt att reglera tritium, total alfaaktivitet och total betaaktivitet som parametervärden. 3.5 Kommentarer till de enskilda bestämmelserna 7 8, krav på dricksvattnet och provtagningspunkter Som en följd av att det nya begreppet parametervärde införs i föreskrifterna behöver begreppet kvalitetskrav ersättas med andra begrepp i flera bestämmelser. Det finns nämligen inte något absolut krav på att ett överskridande av parametervärdena behöver åtgärdas utan åtgärder för att sänka dessa halter dricksvattnet behöver vidtas först om en risk för allmänhetens hälsa identifieras. Därför tydliggörs i 7 andra strecksatsen att det endast är de gränsvärden som anges i bilaga 2, avsnitt A och B som ska uppfyllas för att dricksvattnet ska anses vara hälsosamt och rent. I 8 ersätts begreppet kvalitetskrav med begreppet värden för att tydliggöra att bestämmelsen om provtagningspunkter, dvs de punkter där de fastställda värdena ska iakttas, omfattar både gränsvärden och parametervärden i bilaga 2. 12, kontroll av fastställda värden Begreppet kraven i första stycket ersätts med ordet värden. Syftet med ändringen är att utvidga tillämpningsområdet så att det även omfattar de parametervärden som nu införs i bilaga 2.

98 LIVSMEDELSVERKET 6 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr , utredning Bestämmelsen ändras så att den kommer att reglera dels utredning av orsak, dels bedömning av hälsorisk. Bestämmelsen delas upp i tre stycken. Av första stycket framgår att orsaksutredning och bedömning av hälsorisk ska genomföras i de fall då det finns avvikelser från de värden som anges i bilaga 2. Första strecksatsen i den nu gällande 16, som innebär att det ska göras en undersökning av om avvikelsen utgör en risk för människors hälsa, flyttas därmed till 15. Syftet med ändringen är att samla de utredningskrav som åligger dricksvattenproducenten i en bestämmelse. Skrivningen om kvalitetskraven i bilaga 2 inte uppfylls ersätts med skrivningen om det finns avvikelser från de värden som anges i bilaga 2. Denna ändring medför att även de nya parametervärdena i det nya avsnittet C i bilaga 2 kommer att omfattas av bestämmelsen. Det införs ett nytt andra stycke i bestämmelsen som medför en skyldighet för producenten att undersöka enskilda radioaktiva ämnen samt beräkna den indikativa dosen i de fall det finns avvikelser från de parametervärden som anges i det nya avsnittet C. Denna utredning är ett krav enligt E-DVD, se artikel 4, 5 och 6 läst tillsammans med anmärkning 2 i bilaga I, första meningen, punkt 4 i bilaga II samt punkt 1 b och 2 i bilaga III. Bestämmelsen i den nu gällande 15 om att orsaken ska utredas i de fall dricksvattnet utgör en hälsorisk utan att det finns avvikelser från de värden som anges i bilaga 2 förs till ett nytt tredje stycke i paragrafen b, åtgärder och information Nuvarande 16 delas upp i flera bestämmelser bl.a. för att tydliggöra att det är olika typfall av problem med dricksvattnet som regleras. I den föreslagna 16 första stycket regleras avvikelser från gränsvärden i avsnitt A eller B. Vid dessa avvikelser är dricksvattenproducenten skyldig att vidta åtgärder oavsett om avvikelsen innebär en risk för människors hälsa. Bestämmelsen motsvarar andra strecksatsen i nu gällande 16. I andra stycket i samma bestämmelse regleras avvikelser från parametervärden i avsnitt C och det stadgas att åtgärder i dessa fall endast behöver vidtas om det har identifierats en risk för människors hälsa. Bestämmelsen har ingen motsvarighet i nu gällande föreskrifter. I tredje stycket (nuvarande andra stycket i 16 ) tydliggörs att vid bedömningen av vilka åtgärder som behöver vidtas ska hänsyn tas till hur omfattande avvikelsen är och risken för människors hälsa. Ändringen syftar till att tydliggöra vad som redan anses gälla i praktiken samt att tydligare genomföra vad som anges i direktiv 98/83/EG.

99 LIVSMEDELSVERKET 7 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr I fjärde stycket regleras dricksvattenproducentens skyldighet att vidta åtgärder i de fall vattnet utgör en hälsorisk utan att det finns en avvikelse från värdena (nuvarande 16 första stycket tredje strecksatsen). I den nya 16 a regleras producentens skyldighet att informera kontrollmyndigheten när omedelbara åtgärder för att skydda människors hälsa behöver vidtas. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 16 första stycket fjärde strecksatsen. I 16 b införs bestämmelsen om fall då dricksvattenproblemet har orsakats av en fastighetinstallation som nu återfinns i 16 tredje stycket. Ändringarna innebär inte någon förändring i sak utan syftar till att göra reglerna tydligare och mer lättlästa. 3.6 Kommentarer till bilagorna gränsvärden, undersökningsprogram m.m. Bilaga 2, värden som ska iakttas Rubriken till bilagan ändras så att den omfattar även de nya parametervärdena. Dagens begrepp total indikativ dos ersätts med begreppet indikativ dos, vilket har samma innebörd och är det begrepp som används i E-DVD. Den indikativa dosen eller den intecknade effektiva dosen är den effektiva dos som fås efter intag av ett radioaktivt ämne, under hela tidsintervallet från det att ämnet intas och fram till 50 år efter intaget (för barn 70 år). Ett nytt avsnitt C införs i bilagan där parametervärdena tritium, total alfaaktivitet och total betaaktivitet regleras. Bilaga 3, undersökningsprogram Krav på undersökningsprogram Avsnitt B, där regler finns om utvidgad undersökning, delas upp i två delar som reglerar dels när undersökning ska utföras, dels i vilka fall och hur den indikativa dosen ska beräknas. Första stycket i avsnitt B, del I delas upp i tre stycken. Undantaget för undersökning av tritium och total indikativ dos tas bort. I del I första och tredje stycket införs begreppet parametervärde respektive värde för att de parametervärden som anges i avsnitt C i bilaga 2 ska omfattas av regleringen. Tredje strecksatsen i nuvarande bestämmelse införs i ett nytt andra stycke samtidigt som en språklig ändring görs. Idag anges i tredje strecksatsen att

100 LIVSMEDELSVERKET 8 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr undantag för de parametrar som regleras i tabellen kan göras om de angivna villkoren är uppfyllda. Villkoren i tabellen är dock, med undantag för parametern oxiderbarhet, formulerade som villkor för när undersökning ska utföras av parametrarna. Därför förtydligas bestämmelsen så att det i stället anges att undersökning endast behöver utföras om villkoren är uppfyllda. Möjligheten att göra undantag från kontroll som idag återfinns i andra strecksatsen flyttas till ett nytt tredje stycke. Ordet överskrids ersätts med avvikelser från med hänsyn till att det kan utgöra en avvikelse även i de fall värdet underskrids. Bestämmelser om undersökningsfrekvens finns i bilaga 3, avsnitt C i dricksvattenföreskrifterna. De provtagningsfrekvenser som anges i punkt II för utvidgad undersökning motsvarar de provtagningsfrekvenser som anges i E-DVD och kommer att bli tillämpliga på de parametrar som nu regleras i svensk rätt till följd av E-DVD. Enligt E-DVD ska medlemsstaterna fastställa provtagningsfrekvens för dricksvatten som tappats på flaskor eller behållare och som är avsedda för försäljning. För närvarande finns regler om provtagningsfrekvenser för förpackat dricksvatten i bilaga 3, avsnitt C, punkt III i dricksvattenföreskrifterna. Provtagningsfrekvensen för förpackat dricksvatten är därmed redan fastställd i dricksvattenföreskrifterna. Generellt kan sägas att kraven på regelbunden undersökning såvitt gäller naturliga radioaktiva ämnen kommer att omfatta de dricksvattenproducenter som tar sitt vatten från en grundvattentäkt eller från ytvattenpåverkat grundvatten. För dricksvatten som kommer från en ytvattentäkt görs bedömningen att det inte finns risk för överskridande av parametervärdena för naturliga radioaktiva ämnen, se närmare under avsnitt 5.2. När det gäller radioaktivitet som kan härledas ur mänsklig aktivitet, härefter artificiell radioaktivitet, görs bedömningen att beslut om undantag från kontroll kommer att kunna meddelas i de allra flesta fallen av den behöriga kontrollmyndigheten då det inte finns risk för överskridande av värdena, se närmare under avsnitt 5.2 och 5.3. Radon För parametern radon görs endast en redaktionell ändring på så sätt att bestämmelsen delas upp i två punkter. Total alfaaktivitet och total betaaktivitet Total alfaaktivitet och total betaaktivitet införs som parameterar som ska undersökas som följd av att de förs in som nya parameterar i bilaga 2, avsnitt C. Undersökning av parametrarna syftar till att klarlägga förekomst av både naturliga och artificiella radioaktiva ämnen och är ett sätt att undersöka den indikativa dosen. Parametrarna ska därför undersökas både i

101 LIVSMEDELSVERKET 9 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr grundvatten, ytvattenpåverkat grundvatten och om det finns en tritiumkälla som kan härledas ur mänskliga aktiviteter, härefter antropogen tritiumkälla, eller källa till andra artificiella radioaktiva ämnen inom tillrinningsområdet. Tritium Krav på undersökning av tritium införs om det finns en antropogen tritiumkälla inom tillrinningsområdet. Indikativ dos Det införs ett krav på kontroll med innebörd att parametern endast behöver beräknas efter undersökning av enskilda radioaktiva ämnen enligt vad som anges i del II i avsnitt B, bilaga 3. Detta innebär att beräkning av indikativ dos endast behöver utföras i de fall där parametervärdena för tritium, total alfaaktivitet eller total betaaktivitet har överskridits. När dessa parametervärden överskrids ska de enskilda radioaktiva ämnen som anges tabellen och som är relevanta i förhållande till strålkällan undersökas. Därefter ska ett indexvärde för den indikativa dosen räknas fram genom en särskild formel som anges i bilagan. Om denna beräkning visar på ett indexvärde som är mindre än eller lika med 1 så ska den indikativa dosen antas underskrida grändvärdet. Denna indexberäkning är ett sätt att snabbare kunna undersöka den indikativa dosen än genom att fastställa den genom beräkning. Om indexvärdet överstiger 1 ska den indikativa dosen beräknas vartefter man kan fastställa om det föreligger ett överskridande av gränsvärdet för indikativ dos. Ytterligare information om denna beräkning kommer att finnas i vägledning till föreskrifterna. Bilaga 4, analysmetoder m.m. I bilaga 4 införs regler om analysmetoder och detektionsgränser för radioaktiva ämnen i enlighet med E-DVD. Radon tas bort från listan över de parametrar för vilka ingen analysmetod anges. 3.7 Undersökningsfrekvens vid nödvattenförsörjning Enligt E-DVD ska medlemsstaten fastställa undersökningsfrekvensen för vatten som levereras i tankbil/tankbåt vid oregelbunden, kortvarig försörjning med dricksvatten, så kallad nödvattenförsörjning (bilaga II, anmärkning 4 till tabellen under punkt 6). Nödvattenförsörjning innebär i normalfallet att dricksvattenförsörjning sker från tankar till högst ett par tusen konsumenter under en begränsad tid och vid enstaka tillfällen. Orsaken till att man behöver använda sig av nödvattenförsörjning kan exempelvis vara problem med vattenverket eller att dricksvattnet i den ordinarie vattentäkten är otjänligt.

102 LIVSMEDELSVERKET 10 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr I dricksvattenföreskrifterna finns en särskild reglering beträffande normal undersökning vid nödvattenförsörjning som innebär att normal undersökning ska utföras minst en gång inom en vecka efter det att försörjningstillfället påbörjats. Därefter ska undersökning ske en gång per vecka. Kravet på normal undersökning vid nödvattenförsörjning syftar framför allt till att visa om dricksvattnet har försämrats under hanteringen. Idag finns inte några särskilda regler om undersökningsfrekvens för undersökning av bl.a. radioaktiva ämnen (s.k. utvidgad undersökning). Nödvattenförsörjning omfattas dock formellt av huvudregeln om utvidgad undersökning och det finns därmed ett krav på att nödvattnet under sådana omständigheter ska undersökas en gång vart tredje år för den lägsta volymen dricksvatten som försörjning sker med (bilaga 3 avsnitt C, utvidgad undersökning). I praktiken innebär dock detta att vattnet inte kommer att underkastas någon utvidgad undersökning med tanke på att nödvattenförsörjning normalt sett endast pågår en kort tid. Utgångspunkten är dock att det vatten som används vid nödvattenförsörjningen är vatten som redan har kontrollerats och därmed uppfyller kraven i bilaga 2 i dricksvattenföreskrifterna. När det gäller risker kopplade till radioaktiva ämnen i dricksvattnet finns inte någon risk för försämring under hanteringen av nödvattnet, vilket kan vara fallet när det gäller de parametrar som kontrolleras vid normal undersökning. Om det har skett en kärnkraftsolycka kan det finnas hälsorisker för konsumenterna när dricksvattnet som används vid nödvattenförsörjning tas från en ytvattentäkt. Kraven i dricksvattenföreskrifterna innebär dock att vattnet som levereras måste vara hälsosamt och kontrollmyndigheten har en befogenhet och skyldighet att ingripa i fall då detta inte uppfylls. Bedömningen görs sammantaget att det inte finns skäl att fastställa särskilda frekvenser för utvidgad undersökning som gäller generellt vid nödvattenförsörjning. 4. Ny beräknad remiss med kort svarstid 4.1 Kvalitetskontroll av laboratorier I E-DVD finns krav på att medlemsstaterna ska se till att det finns system för kvalitetskontroll av laboratorier som analyserar proven. Systemet för kvalitetskontroll ska kontrolleras av ett fristående organ som i sin tur ska vara godkänt av en behörig myndighet. Dagens system där SWEDAC ackrediterar olika laboratorier bedöms som utgångspunkt vara ett lämpligt system även för att tillgodose kravet på kvalitetssystem enligt E-DVD. För att uppdatera lägesbilden av svenska laboratoriers analyskapacitet har Strålsäkerhetsmyndigheten genomfört en enkätundersökning bland de labo-

103 LIVSMEDELSVERKET 11 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr ratorier som har koppling till radiometriska vattenanalyser. Enkätundersökningen omfattade kommersiella laboratorier, universitetslaboratorier och myndighetslaboratorier. Undersökningen fokuserade på frågor kring kompetens, instrument och kvalitetssystem. Baserat på E-DVD:s krav och resultatet från enkätundersökningen bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att det finns kapacitet för hantering av det analysbehov som ett kontrollprogram kan ge upphov till. För mätning av radon i vatten bedöms kompetens och mätkapacitet vara tillräcklig. Flera kommersiella laboratorier utför redan radonanalyser med ackrediterade metoder och Strålsäkerhetsmyndigheten anser att dessa är mest lämpade att utföra analyserna. Mätkapacitet för tritium och total alfa- och betaaktivitet anses tillräcklig. I dagsläget finns dock inga laboratorier i Sverige som är ackrediterade för tritiumanalys eller screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet i vatten. Dessa analyser är vidare endast tillgängliga hos universitets- och myndighetslaboratorier. Nuklidspecifika analyser kan utföras i varierande utsträckning av dessa laboratorier. Beträffande analys av radon och tritium samt screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet görs preliminärt bedömningen att det bör åligga dricksvattenproducenten att säkerställa att det laboratorium som anlitas är ackrediterat för analyserna. Ett sådant krav bedöms vara ett lämpligt sätt att genomföra direktivets krav på ett godkänt kvalitetssystem för laboratorier. Om det i ett inledande skede finns brist på laboratorier som är ackrediterade för analys av tritium och screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet är det möjligt för dricksvattenproducenten att anlita ett laboratorium utomlands. Vissa frågetecken kring möjligheten att kunna genomföra ackreditering av laboratorier kvarstår dock, främst när det gäller möjligheten att ackreditera för analys av specifika radioaktiva ämnen inom ramen för Sveriges befintliga system för ackreditering. Strålsäkerhetsmyndigheten utreder därför systemet för kvalitetskontroll av laboratorier vidare, främst när det gäller analys av övriga specifika radioaktiva ämnen. Preliminärt kan förslag i denna del lämnas den 15 september Därefter kommer Livsmedelsverket att återkomma med en förnyad remiss med underlag gällande systemet för kvalitetskontroll av laboratorier och svarstiden beräknas bli kort med anledning av att E-DVD kräver att reglerna ska vara i kraft senast den 28 november I dricksvattenföreskrifterna finns idag krav på att undersökningar ska utföras på ett laboratorium som har ackrediterats för sådana analyser. I och med att det nu införs krav gällande analysmetoder för analys av radioaktiva äm-

104 LIVSMEDELSVERKET 12 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr nen i bilaga 4 till dricksvattenföreskrifterna finns redan ett krav på att det laboratorium som anlitas ska vara ackrediterat. 4.2 Krav på representativitet och nya provtagningspunkter Fördelning över tid och rum Enligt E-DVD ska medlemsstaterna säkerställa att undersökningen av dricksvattnet sker på ett sätt som säkerställer att de uppmätta värdena är representativa för kvaliteten på det vatten som förbrukas under året. Enligt nuvarande dricksvattenföreskrifter ska provtagningen i möjligaste mån fördelas lika över tid och rum och därmed finns redan i detta avseende svenska regler på plats som säkerställer att de uppmätta värdena är representativa för det vatten som förbrukas under året. Nya undersökningar vid överskridande I de fall ett undersökningsresultat visar att ett parametervärde/gränsvärde har överskridits kräver E-DVD vidare att medlemsstaten fastställer vilka nya undersökningar som krävs för att säkerställa att de uppmätta värdena är representativa för en genomsnittlig aktivitetskoncentration under ett helt år. Dessa nya undersökningar kan ses som en del av en orsaksutredning i det enskilda fallet, där syftet är att skaffa underlag till en riskbedömning. Ett överskridande kan i förlängningen också leda till att det löpande undersökningsprogrammet förändras och får högre undersökningsfrekvenser. När man säkerställer att värdena är representativa måste man utgå från att ju större variationer som finns i dricksvattnets kvalitet, desto svårare är det att erhålla representativitet. Stora variationer kräver alltså många undersökningar. Variationerna kan bestämmas av geologi och hydrologi, vattenuttagets storlek och variation, distributionens utformning. Variationerna över tiden kan även bero på variationer mellan uttag från olika uttagsbrunnar med olika egenskaper. Vad gäller artificiella radioaktiva ämnen kan även föroreningens karaktär orsaka variationer. Man måste också utgå från att det saknas kunskap om variationerna den första gången ett värde överskrids på en viss dricksvattenanläggning. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket utreder vilka nya undersökningar som behövs för att säkerställa representativitet för en genomsnittlig aktivitetskoncentration under ett helt år. Ett förslag i denna fråga beräknas preliminärt kunna lämnas den 15 september När ett förslag finns avseende hur direktivets krav på nya undersökningar ska tolkas kommer Livsmedelsverket att återkomma med en ny remiss avseende den delen och svarstiden beräknas då bli relativt kort med anledning av

105 LIVSMEDELSVERKET 13 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr att E-DVD kräver att reglerna ska vara i kraft senast den 28 november Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning 5.1 Vad vill Livsmedelsverket uppnå med regleringen? Förslaget innebär en anpassning av Livsmedelverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten till det nya direktivet om radioaktivitet i dricksvatten. Direktivet måste införlivas i svensk rätt för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden som medlemsstat i EU. Direktivet syftar till att hålla allmänhetens intag av radioaktiva ämnen via dricksvatten så lågt som möjligt till skydd för allmänhetens hälsa. 5.2 Vilka alternativa lösningar finns för det man vill uppnå och vilka blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? Underlåtenhet att anpassa nationella bestämmelser till det nya direktivet om radioaktivitet i dricksvatten skulle medföra att Sverige åsidosätter EUrätten. Att införa ändringarna är alltså en skyldighet till följd av medlemskapet i EU. Direktivet medger dock en viss flexibilitet vid genomförandet i svensk rätt bl.a. då undantag kan meddelas från kontroll under vissa förutsättningar och då direktivet medger alternativa metoder för att undersöka den indikativa dosen. Direktivet medger att undantag meddelas från kontroll av drickvatten om medlemsstaten genom övervakningsprogram och andra undersökningsprogram kan visa att nivåerna av de aktuella parametrarna radon, indikativ dos och tritium kommer att understiga de värden som fastställs i direktivet under en viss angiven tidsperiod. Till följd av tillgängliga data och de utredningar som har gjorts kommer det att finnas möjlighet att utnyttja direktivets flexibilitet i denna del. Strålsäkerhetsmyndigheten i samråd med Sveriges geologiska undersökning gör bedömningen att halterna av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i ytvatten är mycket låga och att det därmed inte finns någon risk för överskridande av parametervärden med avseende på naturliga radionuklider i drickvatten som kommer från en ytvattentäkt. Undantag bör mot denna bakgrund meddelas för kontroll av naturliga radioaktiva ämnen (analys av radon samt screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet) för dricksvatten som kommer från en ytvattentäkt. Direktivet kommer alltså inte att genomföras i denna del och underlag för detta beslut om undantag kommer att skickas till kommissionen, baserat på underlag som Strålsäkerhetsmyndigheten tillhandahåller. Beträffande artificiella radioaktiva ämnen (analys av tritium samt screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet) finns tillgängliga data och ut-

106 LIVSMEDELSVERKET 14 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr redningar som visar att merparten av alla dricksvattenanläggningar inte tar sitt vatten från en vattentäkt som medför risk för överskridande av parametervärden för artificiella radioaktiva ämnen. För ett antal dricksvattenanläggningar saknas dock underlag för att meddela undantag från direktivet varför ett krav på kontroll kommer att införas i föreskrifterna i denna del. Beslut om undantag från undersökning kan sedan fattas av den ansvariga kontrollmyndigheten i enskilda fall, vanligen kommunen. Sådana beslut kommer att kunna fattas för merparten av dricksvattenanläggningarna i Sverige. Härutöver kommer undantag göras från att genomföra direktivet i den del det avser vatten som är avsett för andra hushållsändamål med stöd av artikel 3.3 a i E-DVD. I normalfallet används dricksvatten för andra hushållsändamål, såsom tvätt och dusch, i Sverige. Bedömningen görs sammantaget att användning av annat vatten än dricksvatten för andra hushållsändamål sker i så liten omfattning att det inte innebär en risk för människors hälsa om detta vatten inte omfattas av reglerna om radioaktivitet i dricksvatten. Vidare medger direktivet att olika screeningmetoder används för att kontrolla den indikativa dosen. De screeningmetoder som får användas enligt direktivet innefattar screening för vissa radioaktiva ämnen, screening för ett enskilt radioaktivt ämne, screening för total alfaaktivitet eller screening för total betaaktivitet. Screening för total alfaaktivitet eller total betaaktivitet bedöms som en lämplig och relativt enkel metod för att få en indikation på eventuella förhöjda värden, samt om vidare mätningar ska inriktas mot radioaktiva ämnen som avger alfa- eller betastrålning. Screening för specifika radioaktiva ämnen ställer däremot krav på att dricksvattenproducenterna har god kännedom om potentiella radioaktiva ämnen som kan förorena dricksvatten, vilket kan vara svårt i praktiken. Analys av specifika radioaktiva ämnen är dessutom många gånger mer arbets- och tidskrävande i jämförelse med screening för total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Slutligen är de värden som regleras i E-DVD parametervärden vilket innebär att ett krav på att åtgärda överskridanden av värdena inträder först om det har identifierats en risk för människors hälsa. Som ovan har redovisats har bedömningen gjorts att såvitt gäller radon och indikativ dos bör värdena regleras som gränsvärden då ett överskridande alltid behöver åtgärdas med hänsyn till risken för människors hälsa. 5.3 Vilka berörs av regleringen? Enligt uppgifter från 2015 om det antal vattenverk som omfattas av dricksvattenföreskrifterna finns det vattenverk som försörjs av grundvatten, 602 som försörjs av ytvattenpåverkat grundvatten och 303 som försörjs av ytvatten (se Livsmedelsverkets rapport , Kommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedelskontrollen 2014).

107 LIVSMEDELSVERKET 15 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr De dricksvattenproducenter som redan berörs av dricksvattenföreskrifterna kommer att beröras av de nya reglerna i olika utsträckning enligt vad som beskrivs nedan. De som berörs är alltså kommunala dricksvattenproducenter (dvs. de anläggningar som omfattas av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, till antalet totalt ca ), samfälligheter och andra som antingen producerar mer än tio kubikmenter dricksvatten per dygn eller tillhandahåller dricksvatten till 50 personer eller fler. Det gäller även alla livsmedelsföretag med egen dricksvattenförsörjning samt kommersiella och offentliga dricksvattenanläggningar oavsett storlek. Av de icke kommunala dricksvattenanläggningarna uppskattas att % får sitt vatten från en grundvattentäkt. Enskilda små dricksvattenproducenter (enskilda brunnar) är i dagsläget undantagna från kraven i dricksvattenföreskrifterna och det föreslås att de även undantas från E-DVD:s krav. Livsmedelsverket, som har ett system för att lämna grundläggande information och stöd till enskilda brunnsägare, kommer att lämna sådant stöd och sådan information. När det gäller att utreda eventuell förekomst av naturliga radioaktiva ämnen i dricksvattnet kommer alla dricksvattenproducenter som tar sitt vatten från en grundvattentäkt, inklusive ytvattenpåverkat grundvatten, att beröras av ett nytt krav på kontroll av naturliga radioaktiva ämnen i form av undersökning av total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Såvitt gäller radon görs bedömningen att det är de dricksvattenproducenter som idag omfattas av krav på kontroll och analys av radon som kommer att beröras av reglerna. De berörda dricksvattenproducenterna är därmed de som tar dricksvatten från en grundvattentäkt eller från ytvattenpåverkat grundvatten. Undantag från kontroll av naturliga radioaktiva ämnen i dricksvatten, dvs kontroll av radon och total alfaaktivitet samt total betaaktivitet, kommer att göras när det gäller dricksvatten som kommer från ytvattentäkter, se närmare under avsnitt 5.2. Det finns även en potentiell risk att strålkällor som kan härledas ur mänsklig aktivitet (artificiell radioaktivitet) skulle kunna avge olika typer av radioaktiva ämnen till miljön. Sådana källor är till exempel kärnkraftsanläggningar, industrier, deponier och sjukhus. Tritium är en parameter som direkt indikerar utsläpp av artificiella radioaktiva ämnen, men även den indikativa dosen påverkas av artificiella radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört en kartläggning av källor till artificiell radioaktivitet inom landet. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att merparten av vattenverken kommer att kunna undantas från kontroll av artificiella radioaktiva ämnen (dvs. varken tritium eller indikativ dos behöver kontrolleras). Bedömningen baseras på befintliga miljöövervakningsdata och en utvärdering av ca 70 verksamheter (utsläppskällor) där utsläpp av radioaktiva ämnen kan ske. Bedöm-

108 LIVSMEDELSVERKET 16 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr ningen har gjorts med avseende dels på vilka radioaktiva ämnen som används eller produceras i respektive verksamhet, dels mängden radioaktivitet som hanteras i dessa. Utifrån dessa riskbedömningar uppskattar Strålsäkerhetsmyndigheten att merparten av de ca 70 utsläppskällorna som har pekats ut utgör en försumbar risk. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer dock att ca tio utsläppskällor, vilka framförallt utgörs av de kärntekniska anläggningarna samt ett fåtal industrier, eventuellt kan innebära en risk för förorening av vattentäkter. Med hänsyn till att det utifrån tillgängliga data inte kan uteslutas att det finns en risk för överskridande av parametervärden med avseende på artificiell radioaktivitet saknas förutsättningar att meddela undantag från direktivet i denna del. Mot denna bakgrund föreslår Livsmedelsverket att vattenverk som tar sitt vatten från vattenförekomster som har en utsläppskälla för artificiella radioaktiva ämnen inom tillrinningsområdet ska inrätta undersökningsprogram för undersökning av artificiella radioaktiva ämnen. I praktiken görs dock bedömningen att merparten av alla vattenverk kan undantas från detta krav på kontroll med stöd av dricksvattenföreskrifterna, genom beslut i de enskilda fallen av kontrollmyndigheterna. För detta ändamål behöver de berörda vattenverken och kontrollmyndigheterna ha kännedom om de verksamheter som bedrivs inom deras tillrinningsområde och sådan information kommer att tillgängligöras när föreskrifterna träder i kraft. De dricksvattenanläggningar som kommer att beröras av ett krav på undersökningsprogram för att kontrollera förekomst av artificiella radioaktiva ämnen i dricksvattnet är ett 20-tal kommunala dricksvattenanläggningar. Därutöver finns ett okänt antal övriga dricksvattenanläggningar som kommer att beröras av ett nytt krav på undersökning av artificiella radioaktiva ämnen. Reglerna kommer även att beröra kontrollmyndigheterna som behöver känna till reglerna för att kunna fatta beslut om bl.a. undersökningsprogram och ge stöd till dricksvattenproducenterna. Stöd kommer även att ges av Strålsäkerhetsmyndigheten och Livsmedelsverket. 5.4 Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på 5, 6, 30 och 31 livsmedelsförordningen (2006:813).

109 LIVSMEDELSVERKET 17 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Nya undersökningsprogram Kraven på undersökning av radon kommer att vara desamma som gäller idag (se avsnitt 3) därmed beräknas inte de nya reglerna medföra några ökade kostnader eller andra konsekvenser för producenterna i denna del. De nya reglerna innebär att det införs ett på krav att inrätta ett undersökningsprogram för undersökning av total alfaaktivitet och total betaaktivitet i form av utvidgad undersökning med provtagnings- och analysfrekvens enligt bilaga 3 i dricksvattenföreskrifterna, med syfte att utreda eventuell förekomst av naturliga radioaktiva ämnen som i sin tur kan påverka den indikativa dosen. I de fall parametervärdena för total alfaaktivitet och total betaaktivitet överskrids tillkommer dessutom ett krav på att analysera förekomst av ytterligare radioaktiva ämnen och att utifrån denna analys beräkna den årliga indikativa dosen. Som ovan nämnts kommer detta att beröra alla dricksvattenproducenter som tar sitt vatten från en grundvattentäkt eller från ytvattenpåverkat grundvatten, alltså ca dricksvattenanläggningar. Ett fåtal dricksvattenproducenter kommer, som ovan nämnts att beröras av ett nytt krav på undersökning av artificiella radioaktiva ämnen. Undersökningsprogrammen kommer i dessa fall att innebära ett krav på att regelbundet undersöka förekomsten av total alfaaktivitet, total betaaktivitet och tritium med de frekvenser som anges i bilaga 3 i dricksvattenföreskrifterna. I de fall parametervärdena för tritium, total alfaaktivitet och total betaaktivitet överskrids tillkommer dessutom ett krav på att analysera förekomst av ytterligare radioaktiva ämnen och att utifrån denna analys beräkna den årliga indikativa dosen. När det gäller valet av screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet som metod för undersökning av den indikativa dosen görs bedömningen att denna metod är enklare och mindre tidskrävande än en metod som enbart innefattar analys av specifika radioaktiva ämnen (se avsnitt 5.2). När screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet används krävs en analys av specifika radioaktiva ämnen endast om en screening visar på ett överskridande av screeningvärdena. De undantag som kommer att meddelas enligt direktivet (se avsnitt 5.2) medför en lättnad för berörda dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter då kontroll inte behöver utföras enligt direktivet i de fall det finns underlag som visar att det inte är sannolikt att en viss parameter kommer att överskrida de fastställda värdena under en viss tidsperiod. Baserat på vad som framkommer om risken för överskridande av värdena för tritium, total alfaaktivitet och betaaktivitet samt indikativ dos efter att undersökningsprogrammen har genomförts under en tid kan Sverige dessu-

110 LIVSMEDELSVERKET 18 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr tom ta beslut om att eventuellt meddela ytterligare undantag från kontroll enligt direktivet. Vidare kan kontrollmyndigheten, om den bedömer att en viss parameter under en tidsperiod sannolikt inte kommer att förekomma i en täkt i halter som kommer att överstiga det aktuella gränsvärdet, besluta om undantag från kraven på undersökning. Kostnader För dricksvattenproducenten beräknas kostnaderna utgöras främst av provtagnings- och analyskostnader. Strålsäkerhetsmyndigheten har sammanställt information från de fyra befintliga laboratorier i Sverige som kan analysera tritium, total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Kostnaden för screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet varierar mellan en kostnad på ca 400 kr och drygt kr för ett prov. Analyskostnaden för analys av tritium varierar mellan 500 kr och kr för ett prov. För detaljerade uppgifter om kostnader för analys, se bilaga 2 till slutrapporten med diarienummer 2014/34782 som finns tillgänglig på Livsmedelsverkets hemsida under fliken remisser. Kostnadsexempel Exemplen är beräknade på två typer av anläggningar med grundvatten som råvatten och som omfattas av kraven i dricksvattenföreskrifterna. Dels en liten offentlig eller kommersiell anläggning som producerar eller tillhandahåller mindre än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn och dels en tämligen stor dricksvattenanläggning som producerar kubikmeter per dygn och tillhandahåller det till personer. Alla kostnader nedan anges exklusive moms. Undersökning av total alfaaktivitet och totalbetaaktivitet ska utföras av alla dricksvattenanläggningar där dricksvattnet kommer från grundvatten, ytvattenpåverkat grundvatten eller där vattentäkten ligger i tillrinningsområdet för en antropogen tritiumkälla eller källa till andra artificiella radioaktiva ämnen. Undersökning av tritium behöver göras om det finns en antropogen tritiumkälla inom tillrinningsområdet till vattentäkten oavsett om råvattnet är ett grundvatten eller ytvatten. En liten dricksvattenanläggning ska utföra utvidgad undersökning en gång vart tredje år, kostnaden för detta är i dagsläget ca kr per undersökningstillfälle (inklusive analys av radon). Kostnadsökningen för undersökning av total alfaaktivitet och total betaaktivitet blir då kr per underökningstillfälle beroende på val av laboratorium.

111 LIVSMEDELSVERKET 19 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr Om råvattentäkten ligger i tillrinningsområdet för en antropogen tritiumkälla tillkommer en kostnad för tritiumanalys som kan variera mellan kr per undersökningstillfälle beroende på val av laboratorium. En tämligen stor dricksvattenproducent som producerar kubikmeter dricksvatten per dygn ska utföra utvidgad undersökning åtta gånger per år. Kostnaderna för dessa undersökningar inklusive radon är kr per år. Kostnadsökningen för undersökning av totalalfa och totalbeta blir då mellan och kr per år beroende på val av laboratorium Om råvattentäkten ligger i tillrinningsområdet för en antropogen tritiumkälla tillkommer en kostnad för tritiumanalys som kan variera mellan kr per år beroende på val av laboratorium. Stora dricksvattenproducenter har ofta möjlighet till rabatterade analysprover då de gör upphandlingar, varför kostnaderna sannolikt kan bli lägre för dessa. I de fall parametervärdena för tritium, total alfaaktivitet och total betaaktivitet överskrids krävs ytterligare analys av enskilda radioaktiva ämnen vilket höjer kostnaderna. Kostaderna för dessa analyser är inte möjliga att specificera eftersom behovet är specifikt för varje situation. Såvitt gäller eventuella kostnader för att åtgärda överskridanden av värdena så är dessa svårberäknade. I de fall radioaktiviteten i dricksvattnet är hög kan det exempelvis bli nödvändigt att dricksvattenproducenten ändrar beredningen i vattenverket för att sänka radioaktiviteten. Det går inte heller att uppskatta hur många av grundvattentäkterna som har en potentiell risk för förhöjd strålning från naturligt förkommande radioaktivitet baserat på den kartläggning Strålsäkerhetsmyndigheten genomfört tillsammans med Sveriges geologiska undersökning. Små företag Kostnaderna för en utvidgad undersökning bedöms redan i dag som betungande för många små dricksvattenproducenter och tillhandahållare av dricksvatten. E-DVD medger inte någon möjlighet till särreglering för mindre företag. Frekvenserna för undersökning blir dock lägre om produktionen är lägre men frekvensen kan aldrig bli lägre än en undersökning vart tredje år, som är den lägsta provtagningsfrekvensen. 5.6 Överensstämmer regleringen med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen? Förslaget innebär ett införlivande av EU-bestämmelser i svensk rätt. Som medlemsstat är Sverige skyldig att genomföra dessa bestämmelser. Förslaget går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU när

112 LIVSMEDELSVERKET 20 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr det gäller valet att reglera radon och indikativ dos som gränsvärden. Enligt direktivet är dessa parametrar parametervärden och åtgärder krävs endast om det vid en riskbedömning har identifierats en risk för människors hälsa. Regleringen av parametrarna som gränsvärden innebär att det alltid krävs att åtgärder vidtas vid ett överskridande, oavsett utfallet av den individuella riskbedömningen. 5.7 Kan förslaget få effekter för jämställdhet och miljö? Livsmedelsverket bedömer att förslaget inte kommer att få effekter för jämställdhet och miljö. 5.8 Tidpunkten för ikraftträdande och behov av informationsinsatser De nya reglerna kommer att träda i kraft redan den 28 november Det finns behov av informationsinsatser kring reglerna främst till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter. 5.9 Kan förslaget få effekter för stat, landsting och kommuner? Förslaget får konsekvenser för stat kommuner och landsting i egenskap av dricksvattenproducenter. Förutom kommunerna bedriver även flera landsting och exempelvis Försvarsmakten dricksvattenproduktion. Dessa konsekvenser har redovisats ovan under avsnitt 5.3 och 5.5. Förslaget får konsekvenser för statliga myndigheter på så sätt att Livsmedelsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten får ett utökat/tydligare ansvar att vägleda och ge stöd inom de områden som kommer att regleras av de nya föreskrifterna. Regeringen föreslås ha ansvar för att meddela kommissionen undantag enligt direktivet baserat på Strålsäkerhetsmyndighetens underlag. Med tanke på att det tillkommer krav för dricksvattenproducenter att undersöka förekomst av indikativ dos i dricksvatten som kommer från grundvattentäkter/ ytvattenpåverkat grundvatten, och i vissa undantagsfall undersökning av artificiella radioaktiva ämnen, bedömer Livsmedelsverket att de nya reglerna kommer att medföra en ökad arbetsbelastning för kontrollmyndigheterna, dvs kommunerna i de flesta fallen. Kontrollmyndigheterna ska bl.a. bedriva kontroll av hur reglerna efterlevs, samt fastställa dricksvattenproducenternas förslag till kontrollprogram och fatta andra nödvändiga beslut om bl.a. undersökningsprogrammen. De nya reglerna medför att Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning behöver uppdateras. Det kommer att tillkomma arbete med att lämna stöd och information till enskilda brunnsägare om de nya reglerna.

113 LIVSMEDELSVERKET 21 (21) Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Dnr 2015/07219 Saknr Livsmedelsverket och kommunerna, med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten, kommer att ansvara för stöd och information till enskilda brunnsägare.

114

115 SLUTRAPPORT 1 (22) Dnr 2014/34782 Saknr GENERALDIREKTÖREN Näringsdepartementet Stockholm Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Allmänt om radioaktiva ämnen i dricksvatten Relevanta svenska bestämmelser om kvalitetskrav och kontroll av radioaktivitet i dricksvatten Relevanta svenska bestämmelser om kontrollprogram för dricksvatten Relevanta svenska bestämmelser om verksamhet med strålning Förslag till ansvarsfördelning gällande skyddet av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten - från verksamhetsutövare till centrala myndigheter Verksamhetsutövaren, gällande ansvar Kontrollmyndigheten, gällande ansvar och reglering Förslag till verksamhetsutövarens ansvar när det gäller radioaktivitet i dricksvatten Ansvarsfördelning mellan de berörda statliga myndigheterna Strålsäkerhetsmyndigheten, Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning Införlivande av direktivets artiklar Artikel 1 och Artikel 3 Tillämpningsområden och undantag Artikel 4 och 5, Allmänna skyldigheter, parametervärden och kontrollpunkter Artikel 6 Kontroll och analys Artikel 7 Korrigerande åtgärder och information Artikel 8, 9 och Bilaga I Bilaga II Bilaga III Ytterligare förslag till ändringar i den nationella lagstiftningen och i myndigheternas bemyndiganden Konsekvensanalys... 18

116 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 2 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Vilka berörs av regleringen? Kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför Kan förslaget få effekter för stat, landsting och kommuner? Tidpunkten för ikraftträdande och behov av informationsinsatser Slutsatser Bilaga 1. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Bilaga 2. Analyskapacitet och metodik Bilaga 3. Artificiella radionuklider i dricksvatten Sammanfattning I denna rapport redovisas ett förslag till hur rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten, nedan kallat E-DVD, kan genomföras i svensk rätt. Rapporten innehåller även förslag på hur riktlinjer och vägledningar kan utarbetas och vilka konsekvenser förslaget får för berörda aktörer. I en delrapport som redovisades den 31 mars 2015 lämnades ett övergripande förslag på hur E-DVD kan genomföras i svensk rätt, hur ansvaret för de ingående frågorna kan fördelas mellan statliga myndigheter samt en redovisning av eventuella behov av författningsförändringar. För vissa av dessa förslag innehåller denna rapport förtydliganden, i andra delar hänvisas till den beskrivning som ges i delrapporten. Den ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter som har föreslagits speglar i stort de nuvarande ansvarsområdena för respektive myndighet inom områdena riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation. Dricksvattenföreskrifterna bör utgöra grunden för merparten av de nya reglerna för radioaktivitet i dricksvatten och en revidering av föreskrifterna kan genomföras till den 28 november 2015 då E-DVD ska ha genomförts i nationell rätt. Genomförandet av E-DVD kommer att medföra att dagens kontroll av radioaktiva ämnen i dricksvatten kommer att utökas i viss utsträckning. Kontroll av radon i dricksvatten regleras idag genom Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, härefter dricksvattenföreskrifterna, och den kontroll som nu tillkommer genom E-DVD gäller främst i anslutning till parametrarna indikativ dos och tritium. När det gäller naturliga radionuklider kommer alla dricksvattenproducenter som tar sitt vatten från en grundvattentäkt eller ytvattenpåverkat grundvatten att beröras av ett nytt krav på kontroll av indikativ dos, ID, i form av en utvidgad undersökning med provtagnings- och analysfrekvens enligt bilaga 3 i dricksvattenföreskrifterna. Myndigheterna gör bedömningen att i de fall artificiella radionuklider kan påverka dricksvattenkvaliteten så är det rimligt att ansvaret för kontroll av dricksvattnet åvilar dricksvattenproducenten. Såvitt gäller ansvaret för att vidta eventuella åtgärder för artificiella radionuklider finner myndigheterna att även detta bör åligga

117 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 3 (22) Dnr 2014/34782 Saknr dricksvattenproducenten. Detta är i linje med grundläggande regler om vattenproducentens ansvar för att vattnet som släpps ut är säkert/ hälsosamt och rent. Enligt miljölagstiftningen har dock den som är ansvarig för utsläppet, den s.k. förorenaren, ansvar för att åtgärda själva utsläppet samt för att bekosta åtgärderna som dricksvattenproducenten har tvingats vidta. Detta enligt principen om att förorenaren ska betala som gäller i svensk miljölagstiftning (2 och 10 kap. miljöbalken). Dricksvattenproducenten får istället begära ersättning från förorenaren för de kostnader som denne fått till följd av utsläppet. Även i de fall förhöjda nivåer av artificiella radioaktiva ämnen i dricksvattnet beror på en tidigare bedriven verksamhet som avslutats finns regler i 10 kap. miljöbalken om vem som ska vara betalningsansvarig så att den som drabbats ska få ersättning. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bedömer, efter utvärdering av potentiella utsläppskällor för artificiella radionuklider, att merparten av dricksvattenproducenterna kan undantas från sådan kontroll. Ca tio utsläppskällor (verksamheter med strålning) kan dock utgöra en risk för dricksvattenkvaliteten. Enligt SSM och Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedöms ett tjugotal dricksvattenproducenter befinna sig inom ett sådant avstånd från dessa potentiella utsläppskällor att en påverkan på dricksvattenkvaliteten är möjlig. De förslag som redovisas här innebär konsekvenser främst för de dricksvattenproducenter som idag omfattas av dricksvattenföreskrifterna och deras kontrollmyndigheter eftersom nya kontrollkrav införs. Kontrollkraven är avgränsade till de dricksvattenproducenter som tar sitt vatten från grundvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten samt det fåtal som ligger i geografisk närhet till någon av det tiotal anläggningar som bedriver verksamhet med strålning och från vilka det finns en potentiell föroreningsrisk. För dricksvattenproducenterna innebär de nya reglerna främst ett utökat ansvar att undersöka och analysera dricksvattenprover. Kontrollmyndigheterna berörs eftersom de bl.a. ska bedriva kontroll av hur reglerna efterlevs samt kan behöva fastställa dricksvattenproducenternas förslag till kontrollprogram. De berörda statliga myndigheterna kommer att få ett utökat ansvar att vägleda och ge stöd. Allmänheten kan beröras på så sätt att man genom de nya kraven på kontroll får en minskad stråldos från dricksvatten vilket i sin tur innebär en säkrare strålmiljö i Sverige. 2. Inledning Radioaktiva ämnen i dricksvatten omfattas av Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, härefter DVD. De kvalitetskrav beträffande radioaktiva ämnen som ställs har dock inte tillämpats sedan direktivets tillkomst, då det inte kompletterats med kontrollbestämmelser så som planerat. Inom den Europeiska unionen samlar samtidigt Euratomfördraget strålsäkerhetslagstiftningen för att säkerställa en enhetlig, konsekvent och fullständig lagstiftning om strålskydd. Därför har rådet genom E-DVD antagit ett separat direktiv om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. E-DVD har företräde framför DVD vad gäller kontroll av radioaktiva ämnen i dricksvatten. Regeringen har uppdragit åt Livsmedelsverket och SSM att gemensamt och i samråd med SGU utreda hur E-DVD kan genomföras i svensk rätt. Utredningen ska belysa vilka juridiska, ekonomiska och organisato-

118 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 4 (22) Dnr 2014/34782 Saknr riska konsekvenser som genomförandet kan medföra. Utredningen ska, med beaktande av kostnadseffektivitet och administrativ börda, lämna förslag på ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter utifrån deras uppgifter och ansvarsområden avseende framtagandet av: nya eller ändrade föreskrifter, vägledningar till företag, riktlinjer till kontrollmyndigheter, och riktlinjer för val av analysmetod för dricksvatten. Uppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 15 juni En delredovisning innehållande en övergripande modell för genomförande av direktivet, en beskrivning av ansvarsfördelning mellan de berörda statliga myndigheterna samt förslag till författningsändringar lämnades till Näringsdepartementet den 31 mars i år. E-DVD syftar till att fastställa krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Medlemsländerna ska senast den 28 november 2015 ha satt i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, vilket ska meddelas till kommissionen. Närmare bestämt innebär E- DVD att medlemsstaterna ska fastställa parametervärden för radon, tritium och indikativ dos i dricksvatten samt upprätta program för kontroll av dessa parametrar. Vid upprättandet av kontrollprogrammen åligger det medlemsstaterna att se till att kvalitetssäkrade analyser används i kontrollen. Om parametervärdena överskrids ska orsaken till överskridandet omedelbart utredas. Vidare ska en bedömning göras avseende vilka risker detta kan vara förenat med för människors hälsa (riskbedömning). Vid behov ska korrigerande åtgärder för att sänka halten radioaktiva ämnen i dricksvattnet vidtas (riskhantering). Härutöver ställs vissa krav på information och råd till allmänheten om en risk ur strålskyddshänseende identifieras. E-DVD innehåller inte något krav på rapportering av utfallen av införda kontrollprogram till EU-kommissionen. I direktivet ges möjlighet att göra undantag från kontroll av exempelvis dricksvattenanläggningar inom särskilda områden om det på ett tillförlitligt sätt kan visas att halterna av radon, tritium eller indikativ dos under en viss tidsperiod inte förväntas överskrida de fastställda parametervärdena. Enskilda små vattenproducenter (enskilda brunnar) kan undantas från direktivets krav om medlemsstaterna tillgodoser ett grundläggande informations- och stödbehov riktat till dessa. 2.1 Allmänt om radioaktiva ämnen i dricksvatten Naturligt förekommande radioaktiva ämnen Naturligt förekommande radioaktiva ämnen såsom radon, uran och radium i dricksvatten kan vara en viktig källa till stråldos. Allt vatten som förekommer som grundvatten i berggrunden och i jordlagret innehåller mindre eller större koncentration av radon, uran och radium. Vatten med radonhalter över ett par hundra Bq/l förekommer i kallkällor, i grävda brunnar (även vid konstgjord infiltration av ytvatten) samt i brunnar som är borrade i berg där vattnet kommer från sprickor i

119 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 5 (22) Dnr 2014/34782 Saknr berget. Höga radonhalter är vanliga i bergborrade brunnar där berggrunden består av uranrik granit eller pegmatit. Även i områden där berggrunden har låg halt av uran kan brunnar innehålla mycket radon. Man kan därför inte säkert säga vilken halt av radon en viss berggrund kan ge upphov till. Naturligt förekommande radionuklider har karterats vid olika tillfällen och med olika syften, se bilaga 1. Artificiella radionuklider Halterna av artificiella radionuklider i dricksvattnet är låga. Information om halter av artificiella radionuklider i dricksvatten kommer huvudsakligen från insamling av miljöövervakningsdata. Artificiella radionuklider i miljön härrör till stor del från kärnvapenprovsprängningar ( ) och från nedfall i samband med Tjernobylolyckan Utsläpp av begränsad omfattning sker också vid olika verksamheter med strålning, se bilaga Relevanta svenska bestämmelser om kvalitetskrav och kontroll av radioaktivitet i dricksvatten Dricksvattenföreskrifterna omfattar redan idag radon, tritium och indikativ dos genom särskilt angivna gränsvärden. Kontroll av radioaktivitet i dricksvatten är dock enbart föreskriven för radon med ett tillhörande krav på att dricksvattenproducenten vid överskridanden av gränsvärdet ska vidta åtgärder och uppfylla fastställda krav på information till kontrollmyndigheten och konsumenterna. 2.3 Relevanta svenska bestämmelser om kontrollprogram för dricksvatten I dricksvattenföreskrifterna finns grundläggande krav på kontroll av dricksvattnets kvalitet avseende ett stort antal parametrar. Dricksvattenföreskrifternas begrepp undersökning och undersökningsprogram motsvarar begreppen kontroll och kontrollprogram i E-DVD. Fortsättningsvis används här samma begrepp som i E-DVD. I dricksvattenföreskrifterna beskrivs också under vilka förutsättningar det är tillåtet att avvika från de grundläggande kraven och exempelvis göra undantag från att kontrollera alla parametrar eller minska de föreskrivna frekvenserna. I dricksvattenföreskrifterna finns bl. a. krav på att den som producerar dricksvatten ska upprätta förslag till program för regelbunden kontroll av dricksvattnets kvalitet. Livsmedelsverket ser denna kontroll som en del av den kontroll över den egna verksamheten som åligger alla livsmedelsföretag. 2.4 Relevanta svenska bestämmelser om verksamhet med strålning För all verksamhet med strålning gäller miljöbalken och strålskyddslagen (1988:220). För kärnteknisk verksamhet gäller dessutom lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Gemensamt för dessa lagar är att den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att iaktta alla de försiktighetsmått och begräsningar som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett strålsäkert sätt. Grundläggande för samtliga tre lagar är principen om att förorenaren ska betala, dvs. det är den som är ansvarig för verksamheten som släpper ut radioaktiva ämnen som

120 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 6 (22) Dnr 2014/34782 Saknr har ansvar för de utsläpp och det avfall som genereras av verksamheten. Sker utsläpp utöver tillåtna gränsvärden ska åtgärder genast vidtas för att hindra detta och SSM ska underrättas. I 10 kap. miljöbalken finns bestämmelser om ansvar för den som orsakar en föroreningsskada. Med föroreningsskada avses en miljöskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Med allvarlig miljöskada avses bl.a. en miljöskada som är så allvarlig att den genom påverkan på ett vattenområde eller grundvatten har en betydande negativ effekt på kvaliteten på vattenmiljön. Den som har förorenat är enligt 10 kap. miljöbalken skyldig att avhjälpa den skada föroreningen orsakat. 3. Förslag till ansvarsfördelning gällande skyddet av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten - från verksamhetsutövare till centrala myndigheter. 3.1 Verksamhetsutövaren, gällande ansvar EU:s livsmedelslagstiftning gäller inte för dricksvatten före den punkt då dricksvattnet tappas ur exempelvis kranen/tanken. Enligt den svenska regleringen ska livsmedelslagstiftningen däremot tillämpas på dricksvatten från den punkt där det tas in i vattenverket, under beredning och distribution och fram till förbindelsepunkten eller fastighetsgränsen. Dricksvattenföreskrifterna gäller alla stora anläggningar för dricksvattenförsörjning, liksom alla offentliga och kommersiella verksamheter oberoende av storlek. Även livsmedelsföretag ska ha adekvat dricksvattenförsörjning och omfattas av föreskrifternas kvalitetskrav. Livsmedelslagstiftningen gäller inte enskild dricksvattenförsörjning (enskilda brunnar). Som för alla andra livsmedelsföretagare har producenter och tillhandahållare av dricksvatten ett ansvar för produktion, distribution och produktkvalitet. Det finns omfattande krav på dricksvattnets kvalitet från hälsomässig, estetisk och teknisk synpunkt, liksom hur kvaliteten ska kontrolleras. Även denna kvalitetskontroll åligger verksamhetsutövaren, liksom att utreda och åtgärda kvalitetsproblem. Om kvalitetsproblemen orsakas av en fastighetsinstallation behöver, verksamhetsutövaren inte åtgärda problemet, men fastighetsägaren ska informeras. Dricksvatten är i princip konsumerat i samma ögonblick som det har producerats och lämnat vattenverket. Det finns inga möjligheter att återkalla, beslagta eller sätta dricksvatten i karantän. Det är inte heller lämpligt att stänga ett vattenverk som producerar dåligt dricksvatten eftersom konsumenterna är beroende av dricksvattnet för fler hushållsändamål än mat och dryck, exempelvis tvätt, disk, dusch, bad och toalettspolning. Av den anledningen ställer dricksvattenföreskrifterna krav på verksamhetsutövaren att informera kontrollmyndigheter och konsumenter vid allvarliga problem med dricksvatten.

121 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 7 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Kontrollmyndigheten, gällande ansvar och reglering Normalt är kommunen kontrollmyndighet för dricksvatten, men kommunen kan i vissa fall ha träffat en överenskommelse med Livsmedelsverket som i dessa fall övertar den offentliga dricksvattenkontrollen. Under senare år har Livsmedelsverket tagit över dricksvattenkontrollen på vissa livsmedelsföretag med egen dricksvattenförsörjning där verket redan har övrig kontroll. Som för övrig EU-lagstiftning kan de EU-gemensamma reglerna om offentlig kontroll av livsmedel inte tillämpas på offentlig kontroll av dricksvatten före kranen/tanken. Av den anledningen har Livsmedelsverket tagit fram nationella regler om offentlig kontroll av dricksvatten som i grunden liknar de som gäller för övrig offentlig livsmedelskontroll. Enligt 11 i dricksvattenföreskrifterna ska kontrollmyndigheten fastställa verksamhetsutövarens kontrollprogram, inklusive provtagningspunkter och frekvenser. Kravet på kontrollmyndighetens fastställande har sin bakgrund i artikel 7.2 i DVD, där det anges att de behöriga myndigheterna ska upprätta lämpliga kontrollprogram för allt dricksvatten. Eftersom kontrollmyndigheten i den svenska modellen fastställer programmet kan direktivets krav anses vara uppfyllda. 3.3 Förslag till verksamhetsutövarens ansvar när det gäller radioaktivitet i dricksvatten Som beskrivits ovan är den som producerar dricksvatten enligt dricksvattenföreskrifterna skyldig att upprätta ett förslag till kontrollprogram som sedan fastställs av kontrollmyndigheten. Denna modell utgör grunden för det föreliggande förslaget till genomförande av E-DVD beträffande naturligt förekommande radionuklider. Vidare ansvarar den som producerar dricksvatten för att utreda, åtgärda och informera om eventuella kvalitetsproblem. Dessa ansvarsförhållanden gäller redan idag för parametern radon och bör fortsättningsvis även inkludera andra naturligt förekommande radionuklider. Myndigheterna bedömer att det ovan beskrivna ansvarförhållandet bör gälla även för kontroll av artificiella radionuklider då med hänsyn till dricksvattenproducentens grundläggande ansvar för att vattnet är säkert, hälsosamt och rent. Om överskridanden av något parametervärde skulle identifieras har dock den som är ansvarig för utsläppet av artificiella radionuklider ett ansvar för att bära de kostnader som uppstår till följd av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av föroreningen. Förorenarens ansvar för att åtgärda själva utsläppet fråntar dock inte dricksvattenproducenten från ansvaret att säkerställa att det vatten som levereras är säkert. Eftersom det är så pass få verksamheter som har potential att släppa ut radioaktiva ämnen i den omfattningen att dricksvattenkvaliteten skulle påverkas i någon större omfattning bedömer SSM att det endast i ett fåtal fall är relevant att dricksvattenproducenter inrättar ett program för att kontrollera artificiella radioaktiva ämnen. Myndigheterna bedömer att det efter det att dessa dricksvattenproducenter har kontrollerat dricksvattnet under en tid bör genomföras en förnyad bedömning av om det är möjligt att meddela ytterligare undantag från direktivet.

122 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 8 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Ansvarsfördelning mellan de berörda statliga myndigheterna Strålsäker-hetsmyndigheten, Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning Vid genomförandet av E-DVD föreslås att Livsmedelsverket ansvarar för regler och resultatuppföljning. Förslaget grundar sig på myndighetens befogenheter att ställa krav på kontrollmyndigheter i förening med nuvarande ansvar för och redan etablerade system för ledning, samordning och återrapportering. Därutöver baserar sig förslaget på myndighetens befogenhet att ställa krav på verksamhetsutövare i den mån Livsmedelsverket är behörig kontrollmyndighet. SSM föreslås ansvara för riskbedömningar, kunskapsstöd och resultatutvärdering baserat på myndighetens sakkunskap om strålsäkerhet. SGU kan bidra med sin expertkompetens om naturlig radioaktivitet och om vilka geologiska förutsättningar som medför ökad risk för höga halter av radioaktiva ämnen och variationer i mellan olika delar av landet. Med hjälp av SGU:s databaser kan data utvärderas och tolkas. Regeltilllämpningen och skyddet av allmänhetens hälsa vid genomförandet av E-DVD är starkt beroende av SSM:s sakkunskap. Ett förslag gällande hur ansvarsförhållandena mellan myndigheterna ska tolkas i relation till direktivet har därför tagits fram. Följande huvudsakliga ansvarsfördelning föreslås mellan myndigheterna, vilken är identisk med den som tidigare föreslagits i delrapporteringen den 31 mars SSM är en förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande strålning. Inom ramen för genomförandet av E-DVD föreslås SSM ansvara för: kartläggning av utsläppskällor av artificiella radionuklider, analys och sammanställning av tidigare kartläggningar av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i samråd med SGU, framtagande av underlag för riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation i samråd med Livsmedelsverket, att med Livsmedelsverket ha delat ansvar för riskkommunikation anpassat utifrån det informationsbehov som finns i det enskilda fallet, framtagande av underlag till kontrollprogram för naturligt förekommande och artificiella nuklider i samråd med Livsmedelsverket, framtagande av riktlinjer för val av analysmetod för dricksvatten, vid behov, utbildning i analys av dricksvatten, utbildning i riskbedömning och riskhantering i samverkan med Livsmedelsverket och SGU, analys av reglernas konsekvenser från strålsäkerhetssynpunkt utifrån data som Livsmedelsverket tillhandahåller, sammanställning av underlag som ska meddelas kommissionen enligt bilaga II, 2 E-DVD om undantag av kontroll, och

123 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 9 (22) Dnr 2014/34782 Saknr att utgöra kontaktmyndighet tillsammans med Livsmedelsverket gentemot kommissionen för frågor om E-DVD. Livsmedelsverket är en förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor med huvuduppgift att arbeta för bl.a. säkra livsmedel och redlighet i livsmedelshanteringen. Livsmedelverket föreslås att inom ramen för genomförandet av E-DVD ansvara för: dricksvattenföreskrifterna, utbildning i riskbedömning och riskhantering i samverkan med SSM och SGU, framtagande av underlag för riskhantering och riskkommunikation i samråd med SSM, framtagande av underlag till kontrollprogram för naturligt förekommande och artificiella nuklider i samråd med SSM, det kontrollprogram för naturligt förekommande radioaktiva ämnen som utarbetats av SSM (i form av vägledning och riktlinjer till föreskrifterna) och att fastställa parametervärden för artificiella nuklider, att överföra information till kontrollmyndigheter och verksamhetsutövare baserat på de underlag som tagits fram av SSM enligt ovan, att med SSM ha delat ansvar för riskkommunikation anpassat utifrån det informationsbehov som finns i det enskilda fallet, att utgöra kontaktmyndighet tillsammans med SSM gentemot kommissionen för frågor om E-DVD. SGU är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten och har till uppgift att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt. SGU föreslås att inom ramen för genomförandet av E-DVD ansvara för: att bistå SSM med expertkompetens om den påverkan geologiska och hydrologiska förhållanden kan ha på genomförandet och tilllämpningen av direktivet i samband med analys av tidigare kartläggningar, utbildning i riskbedömning och riskhantering i samverkan med Livsmedelsverket och SSM.

124 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 10 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Införlivande av direktivets artiklar 4.1 Artikel 1 och 2 Vad gäller bestämmelsen i artikel 1, som fastställer direktivets syfte, krävs inte någon särskild åtgärd för genomförande i svensk rätt. I artikel 2 återfinns definitioner. Definitionen av dricksvatten överensstämmer i princip med dricksvattendirektivet 98/83/EG (DVD) och är genomförd genom dricksvattenföreskrifterna. I dessa föreskrifter har tankbil/tankbåt förenklats till tankar, och vissa mindre anpassningar till formuleringar som används i livsmedelslagstiftningen har införts. Enligt DVD ingår i begreppet dricksvatten även vatten för andra hushållsändamål. I dricksvattenföreskrifterna har vatten för andra hushållsändamål uteslutits från definitionen av dricksvatten eftersom sådana ändamål inte omfattas av livsmedelslagstiftningen. Enligt 3 första stycket livsmedelslagen (2006:804) är vatten jämställt med livsmedel, men detta avser enbart vatten som är avsett eller rimligen kan förväntas förtäras av människor (jfr Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet). E-DVD omfattar, liksom DVD, även vatten för andra hushållsändamål. När det gäller radon är hälsorisken förknippad främst med vatten som används vid t.ex. dusch eller tvätt då det frigörs radionuklider som är skadliga för hälsan. SSM bedömer dock att användning av vatten, som inte också används som dricksvatten (exempelvis vid campingplats/annat sommarboende/tillfälligt boende) för andra hushållsändamål, sker i så liten omfattning att det inte utgör en hälsorisk. Undantag från att genomföra direktivet i den del det avser vatten som är avsett för andra hushållsändamål kan därmed göras med stöd av artikel 3.3 a i E-DVD då SSM gör bedömningen att det inte påverkar den berörda allmänhetens hälsa. Definitionen av radioaktivt ämne i artikel 2.2 E-DVD kommer att införas i strålskyddslagstiftningen inom ramen för genomförandet av rådets direktiv 2013/59/ Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom. Att därutöver ha en definition av radioaktivt ämne i dricksvattenföreskrifterna är varken nödvändigt eller lämpligt. Vid behov kan vid senare tillfälle en hänvisning läggas till i föreskrifterna eller vägledningen. Definitionen av indikativ dos i artikel 2.3 E-DVD bör införlivas i svensk rätt exempelvis genom att begreppet förklaras i anslutning till regleringen av parametervärdet i dricksvattenföreskrifterna. I artikel 2.4 E-DVD definieras även parametervärde. Såsom dricksvattenföreskrifterna är uppbyggda idag använder man dock inte parametervärden utan gränsvärden. Vid överskridande av ett gränsvärde ska åtgärder alltid vidtas för att sänka halterna under detta. Ett parametervärde är enligt definitionen i E-DVD ett värde, som vid överskridande, medför en skyldighet att göra en utredning och riskbedömning samt när så

125 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 11 (22) Dnr 2014/34782 Saknr är nödvändigt vidta åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. För tritium och screeningsnivåerna för total alfaaktivitet och total betaaktivitet bör parametervärden användas. Beträffande radon och indikativ dos görs dock bedömning att värdena bör regleras som gränsvärden. Myndigheterna bedömer att en åtskillnad behöver göras i föreskrifterna mellan gränsvärden då åtgärder alltid krävs oavsett den individuella riskbedömningens utfall och parametervärden där kravet på åtgärder behöver göras endast om det bedöms nödvändigt efter riskbedömningen. 4.2 Artikel 3 Tillämpningsområden och undantag Underlag I E-DVD artikel 3 ges medlemsstaterna möjlighet att undanta små enskilda vattentäkter från kontroll. Detta avser vattentäkter som tillhandahåller mindre än 10 kbm per dag eller försörjer färre än 50 personer och inte är del i kommersiell eller offentlig verksamhet. Ett motsvarande undantag gäller redan i dricksvattenföreskrifterna och myndigheterna föreslår att undantaget ska gälla även för parametrar för radioaktivitet. Undantagen för naturligt mineralvatten och vatten som är läkemedel finns även dessa redan i dricksvattenföreskrifterna. Förslag till författningsändringar Inga författningsändringar anses behöva genomföras. Övrigt Skyldigheten att informera och ge råd i de fall små dricksvattentäkter undantas är desamma som i DVD. Bedömningen görs att Sverige som medlemsstat lever upp till denna skyldighet genom Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning som avseende radioaktiv strålning kompletteras med ytterligare information från de riskbedömningsunderlag SSM tagit fram. 4.3 Artikel 4 och 5, Allmänna skyldigheter, parametervärden och kontrollpunkter Underlag I enlighet med E-DVD ska medlemsstaterna inrätta lämpliga kontrollprogram som säkerställer att de parametervärden som ska fastställas i enlighet med direktivet iakttas. E-DVD omfattar parametrarna radon, tritium och indikativ dos. För dessa parametrar finns redan gränsvärden i bilaga 2 till dricksvattenföreskrifterna. Gränsvärdena motsvarar numeriskt de parametervärden som anges i E-DVD. Myndigheterna föreslår att dessa gränsvärden kvarstår i dricksvattenföreskrifterna vilket innebär att direktivets parametervärden redan kan anses fastställda. E-DVD medger att en riskbedömning görs om parametervärdet på 100 Bq/l för radon överskrids och att åtgärder för att sänka halten vidtas först om det anses föreligga en risk. SSM bedömer att en sådan riskbedömning för radon kan bli komplex och svår att hantera och administrera i praktiken, eftersom det finns risk

126 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 12 (22) Dnr 2014/34782 Saknr att många vattenproducenter som utnyttjar grundvattentäkter kommer att överskrida 100 Bq/l för radon. Detta kan innebära en hög arbetsbelastning för kontrollmyndigheten som i många enskilda fall förväntas kunna lämna dricksvattenproducenten stöd vid dennes riskbedömningar. Eftersom kommunalt vatten levereras till ett stort antal personer anser SSM att de kollektiva stråldoserna måste hållas så låga som möjligt. Idag finns regelverket redan i praxis och det finns åtgärdstekniker för radon som möjliggör att radonhalten kan sänkas till under 100 Bq/l. Det dricksvatten som tillhandahålls användaren kan ibland härstamma från flera olika råvattentäkter med olika förekomst av radioaktivitet. Av den anledningen föreslås att kontroll av gränsvärdena för radon, tritium och indikativ dos ska ske hos användaren i enlighet med övriga kvalitetskrav på dricksvatten i dricksvattenföreskrifterna. Det föreslås alltså att möjligheten i E-DVD att utnyttja alternativa provtagningspunkter inte genomförs. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen Parametern indikativ dos, ID, kan påvisa förekomst av både naturliga och artificiella radioaktiva ämnen. Radon och uran förekommer naturligt i den svenska berggrunden och kan påverka grundvattenkvaliteten (se bilaga 1). SSM i samråd med SGU gör bedömningen att halterna av naturligt förekommande radioaktiva grundämnen i ytvatten är mycket låga och att det därmed inte föreligger någon risk för överskridande av parametervärdet för radon eller för parametervärdet ID i dricksvatten som kommer från en ytvattentäkt. Såvitt gäller kontroll av radon samt ID, med avseende på naturliga radionuklider, har bedömningen därmed gjorts att endast dricksvatten som kommer från en grundvattentäkt eller ytvattenpåverkat grundvatten behöver kontrolleras. Ett sådant beslut om undantag måste enligt E- DVD meddelas EU- kommissionen. När det gäller E-DVD:s krav på kontroll av radon bedömer myndigheterna att detta i princip redan omfattas av dricksvattenföreskrifterna. För de dricksvattenproducenter som inte har installerat beredning för att ta bort radon ska dricksvattnet även fortsättningsvis kontrolleras med de intervall som föreskrivs i bilaga 3 i dricksvattenföreskrifterna. För det fall dricksvattenproducenten har installerat en beredning för att ta bort radon från dricksvattnet kan dricksvattnet normalt kontrolleras mer sällan efter beslut från kontrollmyndigheten. Krav på övervakning för att säkerställa beredningens effektivitet ingår redan idag i dricksvattenföreskrifterna. Dricksvattnet behöver dock ändå undersökas som verifiering av att beredningen fungerar tillfredställande. Dricksvattenproducenten bör bedöma hur ofta kontrollerna ska ske i dessa fall som en del av HACCP-planen. För kontroll av ID innebär förslaget att alla dricksvattenproducenter som omfattas av dricksvattenföreskrifterna och tar sitt vatten från en grundvattentäkt eller ytvattenpåverkat grundvatten kommer att behöva utföra minst en screeningkontroll av total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Vidare kan en vattentäkt ha flera olika uttagsbrunnar med olika halter av radioaktiva ämnen. En screening kan visa på om det finns en risk för överskridande av parametervärdet för ID. Om denna enda kontroll visar på risk för överskridande av parametervärdet för ID kan ett kontrollprogram i syfte att övervaka förekomst av naturliga radionuklider behöva inrättas beroende på utfallet av en riskbedömning i det specifika fallet. Kontroll av ID i grundvattnet förslås då utföras i form av utvidgad kontroll med provtagnings- och

127 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 13 (22) Dnr 2014/34782 Saknr analysfrekvens enligt bilaga 3, avsnitt C, del II i dricksvattenföreskrifterna. Dricksvattenföreskrifterna behöver då ändras så att ID omfattas av reglerna för utvidgad kontroll i bilaga 3. I de fall man efter en screening inte finner att det föreligger en risk för överskridande av parametervärdet för ID kan det ändå vara nödvändigt att efter ett bestämt tidsintervall genomföra ytterligare en screening av total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Kontrollkravet kan i denna del utformas så att varje dricksvattenproducent som tar sitt vatten från grundvatten, efter beslut från kontrollmyndigheten, kan undanta parametern från kontroll under en särskilt angiven tidsperiod om det inte föreligger någon risk för överskridande av parametervärdet. Artificiella radionuklider Det finns även en potentiell risk att antropogena strålkällor skulle kunna avge olika typer av radionuklider till miljön. Sådana källor är till exempel kärnkraftsanläggningar, industrier, deponier och sjukhus. Tritium är en parameter som direkt indikerar utsläpp av artificiella radionuklider, men även den indikativa dosen påverkas av artificiella radionuklider. SSM har inom detta uppdrag genomfört en kartläggning av källor till artificiell radioaktivitet inom landet. SSM bedömer att merparten av vattenverken kan undantas från kontroll av artificiella radionuklider (dvs. varken tritium eller ID behöver kontrolleras). Bedömningen baseras på befintliga miljöövervakningsdata och en utvärdering av ca 70 verksamheter (utsläppskällor) där utsläpp av radioaktiva ämnen kan ske. Bedömningen har gjorts med avseende dels på vilka radioaktiva ämnen som används eller produceras i respektive verksamhet, dels mängden radioaktivitet som hanteras i dessa. Utsläpp från sjukhus bedöms utgöra en ytterst liten risk för förorening av vattentäkter då det huvudsakligen är kortlivade radioaktiva ämnen som används. Även risken för att eventuella utsläpp från deponier för radioaktivt avfall skulle kunna förorena en vattentäkt bedöms som låg. Utifrån dessa riskbedömningar uppskattar SSM att merparten av de ca 70 utsläppskällorna som har pekats ut utgör en försumbar risk. SSM har initierat ett valideringsprojekt avseende artificiella radionuklider för att verifiera att de utsläppskällor som har bedömts som låg risk och som teoretiskt inte påverkar dricksvattenkvaliteten, se bilaga 3. Projektet innebär provtagning och analys av vattenkvaliteten med avseende på artificiella radionuklider och kommer att pågå fram till hösten Resultatet från projektet utgör ett underlag som kan meddelas till kommissionen i enlighet med vad som anges i bilaga II (1), E-DVD. SSM bedömer dock att ca tio utsläppskällor, vilka framförallt utgörs av de kärntekniska anläggningarna samt ett fåtal industrier, eventuellt kan innebära en risk för förorening av vattentäkter. Med anledning av detta föreslår SSM att vattenverk som tar sitt vatten från vattenförekomster som även utgör recipienter för dessa utsläppskällor av artificiella radionuklider inledningsvis ska inrätta ett kontrollprogram avseende tritium och ID. För detta ändamål behöver de berörda vattenverken ha kännedom om de verksamheter som bedrivs inom deras respektive avrinningsområde.

128 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 14 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Baserat på vad som framkommer om risken för överskridande av tritium och ID efter att kontrollprogrammen har genomförts under en tid kan man sedan ta beslut om att eventuellt meddela ytterligare undantag från kontroll enligt direktivet Behov av författningsändringar En ändring föreslås av dricksvattenföreskrifterna så att kontroll av ID, med avseende på naturlig radioaktivitet, omfattas av reglerna för utvidgad kontroll i bilaga 3 i de fall dricksvattnet kommer från en grundvattentäkt eller ytvattenpåverkat grundvatten. Även kontroll av ID och tritium om det finns en risk för förorening av vattentäkter från utsläppskällor av artificiella radionuklider föreslås genomföras i reglerna för utvidgad kontroll i bilaga 3 till dricksvattenföreskrifterna. Övrigt I vägledningen till dricksvattenföreskrifterna införs en rekommenderad tidsperiod under vilken ID kan undantas från kontroll om övriga krav är uppfyllda. Underlag som SSM utarbetar tillsammans med SGU som grund för riskbedömning beträffande naturliga radionuklider samt motsvarande underlag om artificiella strålkällor från SSM samt underlag om kontrollprogram kommer att göras tillgängliga hos Livsmedelsverket och kontrollmyndigheten. Kompletterande vägledning som riktar sig till verksamhetsutövare och kontrollmyndigheter kommer att tas fram av Livsmedelsverket i samarbete med SSM. 4.4 Artikel 6 Kontroll och analys Underlag De principer för effektiv och representativ kontroll som slås fast i E-DVD samt kontrollfrekvenserna som regleras i E-DVD bilaga II, punkt 6 är desamma som i DVD och i dricksvattenföreskrifterna. Det krav på representativitet i kontrollen som anges i E-DVD kan anses motsvara vad som anges för de parametrar som kontrolleras enligt dricksvattenföreskrifterna. För att uppdatera lägesbilden av svenska laboratoriers analyskapacitet utfördes en enkätundersökning bland de laboratorier som har någon koppling till radiometriska vattenanalyser. Enkätundersökningen omfattade kommersiella laboratorier, universitetslaboratorier och myndighetslaboratorier. Undersökningen fokuserade på frågor kring kompetens, instrument och kvalitetssystem, se bilaga 2. Baserat på E-DVD:s krav och resultatet från enkätundersökningen bedömer SSM att det finns kapacitet för hantering av det analysbehov som ett kontrollprogram kan ge upphov till. För mätning av radon i vatten bedöms kompetens och mätkapacitet vara tillräcklig. Flera kommersiella laboratorier utför redan radonanalyser med ackrediterade metoder och SSM anser att dessa är mest lämpade att utföra analyserna. Mätkapacitet för tritium och total alfa- och betaaktivitet anses tillräcklig. I dagsläget finns inga laboratorier i Sverige som är ackrediterade för tritiumanalys eller total alfaaktivitet och total betaaktivitet i vatten och dessa analyser är bara tillgängliga hos universitets- och myndighetslaboratorier. Nuklidspecifika analyser

129 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 15 (22) Dnr 2014/34782 Saknr kan utföras i varierande utsträckning av olika laboratorier. Det är för närvarande oklart hur kvaliteten för analys av tritium, screening av totalalfa- och betaaktivitet och analyser av specifika radionuklider ska kontrolleras. SSM utreder denna fråga. Förslag till författningsändringar SSM utreder för närvarande hur ett system för kvalitetskontroll av laboratorier ska utformas. Preliminärt kan förslag på detta lämnas under augusti september Artikel 7 Korrigerande åtgärder och information Underlag Om kontroll av dricksvatten visar att parametervärdena angivna i E-DVD inte iakttas ska en bedömning av om detta innebär en risk för människors hälsa göras och vid behov ska korrigerande åtgärder vidtas. E-DVD skiljer sig i denna del från dricksvattenföreskrifterna där man idag tillämpar ett krav på åtgärder för att återställa kvaliteten när ett gränsvärde överskrids, se 15 och 16 dricksvattenföreskrifterna. För radon bedömer SSM att uppmätta halter över parametervärdet på 100 Bq/l överskrids ska åtgärdas, se artikel 4 ovan, och att parametern således ska regleras i form av ett gränsvärde. Även indikativ dos bör regleras i form av ett gränsvärde. Korrigerande åtgärder bör dock avse det eller de radioaktiva ämnen som har bidragit till överskridande av gränsvärdet för den indikativa dosen. Enligt dricksvattenföreskrifterna åligger det den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning att 1) utreda orsaken till överskridanden av en parameter, 2) bedöma hälsorisken, 3) vidta korrigerande åtgärder samt 4) informera och ge råd. Detta innebär såvitt gäller radon och indikativ dos där bedömningen görs att parametrarna bör regleras i form av gränsvärden, så är E-DVD:s krav på reglering av korrigerande åtgärder och information redan genomfört i dricksvattenföreskrifterna. Däremot bör tritium regleras i form av ett parametervärde. Vid överskridande av parametervärdet för tritium ska orsaken utredas och korrigerande åtgärder vid behov vidtas. En sådan reglering saknas i dricksvattenföreskrifterna. Vid kontroll av den indikativa dosen ska parametrarna total alfaaktivitet och total betaaktivitet screenas. Dessa parametrar och de värden som anges i bilaga III pukt1. b E-DVD kan anses utgöra en del av en undersökningsstrategi för att undersöka den indikativa dosen och behöver inte nödvändigtvis regleras som fastställda parametervärden. Inom ramen för undersökningsstrategin innebär dock ett överskridande av de fastställda värdena en plikt för dricksvattenproducenten att undersöka vidare för specifika radionuklider och i den bemärkelsen kan dessa parametrar anses utgöra parametervärden och inte gränsvärden. Vid överskridande av parametervärdena för tritium eller ID till följd av förorening med artificiella radionuklider åligger det dricksvattenproducenten att genomföra en orsaksutredning och informera kontrollmyndigheten. Utsläpparen har det grundläggande ansvaret för att hantera utsläppet och dess konsekvenser men

130 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 16 (22) Dnr 2014/34782 Saknr dricksvattenproducenten har ansvaret att vidta åtgärder utifrån kravet att dricksvattnet ska vara säkert. Behov av författningsändringar En reglering med innebörd att ett överskridande av tritium medför skyldigheter att åtgärda överskridandet endast om man vid en riskbedömning har identifierat en risk för människors hälsa behöver införas. Övrigt De vägledningar och informationsstrategier som behövs som stöd för dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter kommer att utarbetas i samarbete mellan Livsmedelsverket och SSM. För artificiella radioaktiva ämnen och vid överskridande av tritium eller total alfaaktivitet och betaaktivitet lämnar SSM råd i varje enskilt fall om vilka eventuella korrigerande åtgärder som kan vidtas. Vid överskridande av total alfaaktivitet och total betaaktivitet avseende naturligt förekommande radioaktiva ämnen kommer SSM i samråd med SGU och Livsmedelsverket att ta fram generella riktlinjer för eventuella korrigerande åtgärder. Dessa riktlinjer för korrigerande åtgärder kan ingå i Livsmedelsverket vägledning till dricksvattenföreskrifterna. Informationsunderlag som krävs för att informera allmänheten kommer också att utarbetas av myndigheterna. De krav på råd om eventuella ytterligare försiktighetsåtgärder till följd av förhöjd radioaktivitet i dricksvatten som nämns i E-DVD hanteras av SSM. Dessa råd föreslås kommuniceras för det enskilda fallet av SSM, eller av en aktör som SSM bedömer lämplig. Om en förorening med artificiella nuklider skulle upptäckas anser myndigheterna att det beror på föroreningens ursprung och art hur ansvaret för de korrigerande åtgärderna och kontrollprogrammen exakt ska fördelas. En bedömning måste göras baserat på de grundläggande principer som redovisas ovan beträffande förorenaren och dricksvattenproducentens ansvar men vara anpassad för det enskilda fallet. 4.6 Artikel 8, 9 och 10 Införlivande, ikraftträdande och adressater 4.7 Bilaga I De parametervärdena för radon, tritium och total indikativ dos som anges i bilaga I i E-DVD finns redan i dagens dricksvattenföreskrifter.

131 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 17 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Bilaga II Underlag Bilaga II anger principer för kontroll av radioaktiva ämnen. Under punkterna 1-4 anges krav på hur och när kontroll ska genomföras och de möjligheter till undantag från kontroll som direktivet ger. (Derogation i den engelska versionen har felaktigt översatts med avvikelse istället för undantag.) En medlemsstat är inte skyldig att kontrollera radon, tritium eller ID i de fall medlemsstaten kan förvissa sig om att nivåerna för parametrarna kommer att understiga gränsvärdena. Myndigheterna föreslår att ytvattentäkter undantas från kontroll avseende radon och indikativ dos och att detta undantag meddelas EU-kommissionen baserat på ett utlåtande från SSM. Myndigheterna föreslår vidare såvitt gäller radon och kontroll av ID med avseende på naturliga radionuklider att kontrollprogrammen baseras på de kontrollfrekvenser som anges i de befintliga dricksvattenföreskrifterna. Myndigheterna föreslår att samma kontrollfrekvenser ska gälla kontroll av tritium och ID med avseende på artificiella radionuklider, i de undantagsfall sådan kontroll bedöms vara nödvändig. Bedömningen görs att dessa frekvenser uppfyller direktivets krav på att inrätta lämpliga kontrollprogram. Enligt punkt 1 i bilaga II till E-DVD finns dessutom möjlighet att för naturliga radionuklider, med avvikelse från de minimikrav för provtagning som anges i punkt 6, fastställa en annan frekvens. En liknande undantagsmöjlighet finns i dagens dricksvattenföreskrifter och föreslås göras tillämplig på naturliga radionuklider. Förslag till författningsändringar Se avsnitt 4.3. Övrigt Vägledningar kommer att utarbetas av SSM och Livsmedelsverket. 4.9 Bilaga III Underlag I avvaktan på att SSM får möjlighet att färdigställa en analysstrategi och metodspecifikationer för analyser av ID och specifika nuklider, har Livsmedelsverket i samarbete med SSM utarbetat ett förslag till genomförande av bilaga III genom dricksvattenföreskrifterna. Förslaget utgör ett införlivande av bilaga III i E-DVD- i svensk rätt. Förslag till författningsändringar Screeningmetod och parametervärden (screeningnivåer) för total alfaaktivitet och total betaaktivitet, regler för undersökning av specifika radionuklider, samt regler om hur den indikativa dosen ska beräknas införlivas i dricksvattenföreskrifterna.

132 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 18 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Övrigt Vägledning för laboratorier utarbetas av SSM i anslutning till den analysstrategi som är under utarbetande. 5. Ytterligare förslag till ändringar i den nationella lagstiftningen och i myndigheternas bemyndiganden Den bedömning myndigheterna redovisade i delrapporteringen av regeringsuppdraget kvarstår och genomförandet av E-DVD medför i sig inte behov av några ändringar i Livsmedelsverkets bemyndiganden i livsmedelslagen och livsmedelsförordningen (2006:813). Däremot ser Livsmedelsverket behov av förtydligande när det gäller verkets bemyndiganden gällande befintliga dricksvattenföreskrifter. Vidare föreslår Livsmedelsverket att det införs en skyldighet att samråda med SSM innan verket meddelar föreskrifter avseende skydd mot radioaktivitet i dricksvatten, då regeltillämpningen är starkt beroende av SSM:s sakkunskap om strålskydd. Myndigheternas tidigare förslag om en mindre ändring i SSM:s instruktion i syfte att förtydliga myndighetens roll avseende framtagande av underlag för bedömningar, kontroll och analys gäller fortfarande. Myndigheterna drar slutsatsen att E-DVD till stor del kan genomföras i svensk rätt genom Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten med ovan nämnda ändringar i Livsmedelsverkets bemyndiganden. 6. Konsekvensanalys 6.1 Vilka berörs av regleringen? De dricksvattenproducenter som redan berörs av dricksvattenföreskrifterna kommer att beröras av de nya reglerna i olika utsträckning enligt vad som beskrivs nedan. Enskilda små dricksvattenproducenter (enskilda brunnar) är tänkta att undantas från direktivets krav under förutsättning att de ges grundläggande information och stöd. När det gäller indikativ dos, ID, kommer alla dricksvattenproducenter som tar sitt vatten från en grundvattentäkt, inklusive ytvattenpåverkat grundvatten, att beröras av ett nytt krav på kontroll i form av en utvidgad kontroll med provtagnings- och analysfrekvens enligt bilaga 3 i dricksvattenföreskrifterna, i syfte att utreda eventuell förekomst av naturliga radionuklider. Såvitt gäller radon kommer reglerna att förändas i mycket liten utsträckning. I stort görs bedömningen att det är de vattenproducenter som idag omfattas av krav på kontroll och analys av radon som kommer att beröras av reglerna. Ett fåtal dricksvattenproducenter kan komma att omfattas av ett krav på kontroll av dricksvattnet till följd av risker för föroreningar med artificiell radioaktivitet. SSM har analyserat vilka potentiella föroreningskällor som finns inom landet och bedömt för vilka av dessa verksamheter ett tillförlitligt underlag redan finns tillgängligt för att Sverige ska kunna meddela beslut om undantag från kontroll. Merparten av de verksamheter som släpper ut radioaktiva ämnen bedöms inte medföra någon risk för att dricksvattnet förorenas med radioaktiva ämnen och i denna del

133 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 19 (22) Dnr 2014/34782 Saknr kan beslut om undantag från kontroll enligt direktivet meddelas. För ett 10-tal av dessa potentiella utsläppskällor vilka huvudsakligen omfattar de kärntekniska anläggningarna finns enligt SSM inte tillräckliga underlag för att en föroreningsrisk ska kunna avskrivas. Det går i dagsläget tyvärr inte att exakt peka ut vilka dricksvattenproducenter som kommer att beröras av ett kontrollkrav för artificiella radionuklider men SSM och SGU bedömer att ett avstånd av fem kilometer från de potentiella utsläppskällorna grovt betraktat kan vara ett mått på möjlig påverkan på grundvattnet. Ett tjugotal vattenverk befinner sig i dagsläget inom fem kilometers avstånd. Lokala hydrogeologiska förhållanden måste dock beaktas, exempelvis om en potentiell utsläppskälla befinner sig i samma grundvattenförekomst som ett vattenverk. Vidare bör utsläppskällors lägen i förhållande till de utpekade grundvattenförekomsterna inom vattenförvaltningen vägas in i bedömningen. Livsmedelsverket och SSM kommer att gå ut med information om detta i ett senare skede. Reglerna kommer även att beröra kontrollmyndigheterna som behöver känna till reglerna och som behöver kunna ge stöd till vattenproducenterna. Stöd kommer även att ges av SSM och Livsmedelsverket. 6.2 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför Kostnaden för dricksvattenproducenternas kontroll av radon beräknas påverkas i relativt liten omfattning utifrån att kraven på kontroll i stort kommer att vara desamma som gäller idag, se ovan. För kontroll av ID beräknas kostnaden för vattenproducenten utgöras främst av provtagning- och analyskostnader. SSM har sammanställt analysutbudet från de fyra befintliga laboratorierna i Sverige som kan genomföra screening för total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Kostnaden för ett prov varierar mellan 375 kr till kronor. Branschen i form av Svenskt Vatten ser positivt på förslaget gällande kontroll av ID. Man anser att förslaget som innebär att kontroller av ID ska göras med vissa intervall i de fall man inte identifierar ett behov av att inrätta ett kontrollprogram enligt bilaga 3 dricksvattenföreskrifterna inte kommer att medföra några större konsekvenser för branschen. Däremot kommer branschen att påverkas av kostnader för åtgärder vid vattenverken i de fall det finns behov av att inrätta nya kontrollprogram till följd av att risk för överskridande av parametervärdet har identifierats, samt då det blir nödvändigt att vidta korrigerande åtgärder vid överskridanden. Det går inte att uppskatta hur många av grundvattentäkterna som har en potentiell risk för förhöjd strålning från naturligt förkommande radioaktivitet baserat på den kartläggning SSM genomfört tillsammans med SGU. Omfattningen av de åtgärder som krävs om en risk bekräftas kommer vara specifika för det enskilda fallet. För små kommersiella dricksvattenanläggningar kan ett eventuellt krav på att inrätta kontrollprogram samt att vidta korrigerande åtgärder medföra alltför stora kostnader för att verksamheten ska kunna drivas.

134 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 20 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Generellt är branschens uppfattning att det är av vikt att de föreskrivna kontrollfrekvenserna är i linje med övriga dricksvattenkontroller. Inledningsvis bedömer branschen att det kommer att vara brist på laboratoriekapacitet, vilket gör att det kan komma att ta tid för alla berörda verksamhetsutövare att uppfylla kontrollkraven för total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Det finns ca 1800 grundvattentäkter knutna till allmänna vattenverk i Sverige enligt en uppskattning från SGU. Utöver dessa finns ytterligare minst 700 vattentäkter registrerade som kan vara berörda av förslaget. Ett stort mörkertal kan dock finnas. Myndigheterna bedömer inte att förslaget kommer att få effekter för jämställdhet eller miljö. Förslaget bedöms kunna få effekter för allmänheten på så sätt att det kan bidra till en ökad säkerhet såvitt gäller skydd mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Konsekvenserna av förslaget beträffande artificiell radioaktivitet har ännu inte analyserats i detalj. En mycket preliminär uppskattning har gjorts av vilka dricksvattenproducenter som ligger inom avrinningsområdena för det 10-tal utpekade verksamheterna med artificiell strålning. Analyskostnaderna för kontrollen av dessa skulle enligt beräkningarna uppgå till mellan 1000 och kr/år beroende på storleken på dricksvattenproduktionen. 6.3 Kan förslaget få effekter för stat, landsting och kommuner? Förslaget får konsekvenser för statliga myndigheter på så sätt att Livsmedelsverket och SSM får ett utökat och tydligare ansvar att vägleda och ge stöd inom de områden som kommer att regleras av de nya föreskrifterna. Regeringen föreslås ha ansvar för att meddela kommissionen undantag enligt direktivet. Med tanke på att det kommer att tillkomma krav för dricksvattenproducenter att undersöka förekomst av ID i dricksvatten som kommer från grundvattentäkter/ ytvattenpåverkat grundvatten, och i vissa undantagsfall undersökning av artificiella radionuklider, bedömer Livsmedelsverket att de nya reglerna kommer att medföra en ökad arbetsbelastning för kontrollmyndigheterna. Kontrollmyndigheterna ska bl.a. bedriva kontroll av hur reglerna efterlevs, fastställa dricksvattenproducenternas förslag till kontrollprogram och fatta andra nödvändiga beslut om bl.a. kontrollprogrammen. När radioaktivitet uppmärksammas i Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning tillkommer, förutom kontrollkostnader för enskilda brunnsägare, att lämna stöd och information till dessa, arbetsuppgifter som naturligt hamnar på Livsmedelsverket och kontrollmyndigheterna med stöd av SSM.

135 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 21 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Tidpunkten för ikraftträdande och behov av informationsinsatser De nya reglerna kommer att träda i kraft redan den 28 november Senast 28 augusti 2015 ska förslagen till nationellt genomförande rapporteras till kommissionen. Det finns behov av informationsinsatser kring reglerna främst till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter, i form av bl.a. vägledningar. Inledande information bör finnas tillgänglig innan reglerna träder i kraft. 7. Slutsatser Genomförandet av E-DVD i svensk rätt innebär ett starkare skydd för människors hälsa mot de risker radioaktiva ämnen i dricksvatten kan medföra. Genom att utnyttja de befintliga strukturerna för dricksvattenkontroll och dricksvattenföreskrifterna kan Sverige på ett relativt enkelt sätt införliva de nya reglerna. Vid genomförandet föreslås att Livsmedelsverket ansvarar för regler och resultatuppföljning medan SSM föreslås ansvara för riskbedömningar, kunskapsstöd och resultatutvärdering baserat på myndighetens sakkunskap om strålsäkerhet. SGU kan bidra med sin expertkompetens om naturlig radioaktivitet och om vilka geologiska förutsättningar som medför en ökad risk för höga halter av radioaktiva ämnen i grundvatten. För naturligt förekommande radioaktiva ämnen anser myndigheterna att det ligger i linje med nuvarande lagstiftning att ansvaret för denna kontroll ska läggas på dricksvattenproducenterna eftersom dessa radioaktiva ämnen är del av de naturliga förutsättningarna för dricksvattenproduktionen. Även för artificiella radioaktiva ämnen ansvarar dricksvattenproducenten för att kontrollera (om det bedöms nödvändigt) och vid behov vidta åtgärder för att säkerställa dricksvattnets kvalitet med avseende på de radioaktiva ämnena. I särskilt utpekade fall där risken för påverkan på dricksvattenkvaliteten inte helt kan uteslutas föreslår därför myndigheterna att ansvaret för kontroll ska läggas på dricksvattenproducenterna. Om åtgärder måste vidtas till följd av en olyckshändelse eller ett otillåtet utsläpp från en verksamhet med strålning ska den verksamhetsutövare som ansvarar för utsläppet bekosta de avhjälpande åtgärderna som vattenproducenten tvingats vidta, vilket följer bl.a. av miljölagstiftningen. Sverige bör vidare utnyttja de möjligheter E-DVD ger att ge undantag från kontroll. Denna redovisning omfattar sådana förslag på undantag när det gäller naturligt förekommande radioaktivitet i ytvatten. Undantag förslås också för kontroll av artificiell radioaktivitet för de flesta områden i landet förutom ett tiotal utpekade verksamheter med strålning som främst utgörs av de kärntekniska anläggningarna. När ytterligare dataunderlag finns tillgängligt då en period med kontrollåtgärder har förlöpt anser myndigheterna att det är relevant att återigen undersöka möjligheten att besluta om ytterligare undantag från kontroll. Genom detta regeringsuppdrag har ansvarsförhållandena mellan olika aktörer förtydligats i frågor om radioaktivitet i dricksvatten vilket starkt kommer att underlätta arbetet med det praktiska genomförandet av E-DVD och myndigheternas kommande arbete med att ge stöd till dem som träffas av lagstiftningen.

136 LIVSMEDELSVERKET SLUTRAPPORT 22 (22) Dnr 2014/34782 Saknr Bilaga 1. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Se separat dokument Bilaga 2. Analyskapacitet och metodik Se separat dokument Bilaga 3. Artificiella radionuklider i dricksvatten Se separat dokument

137 Promemoria Datum: Diarienr: SSM Dokumentnr: Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets kemiska sammansättning eftersom de ämnen som finns i grundvattnet kommer från jordlagren och berggrunden (Thunholm m. fl., 2005). Radioaktiva ämnen förekommer naturligt i berggrunden men halterna varierar mycket både inom och mellan olika bergarter. Alunskiffer, som är en svart lerskiffer med hög halt av organiskt material har exempelvis nästan genomgående höga uranhalter medan graniter och liknande bergarter kan ha både förhöjda uranhalter och förhöjda toriumhalter. Jordarternas halter av radioaktiva ämnen återspeglar till stor del den underliggande berggrunden. Vittringsprocesser mobiliserar uran och radium från berg och jord. Både uran och radium kan fällas ut på sprickytor i berget och därifrån avge radon direkt till vattnet i sprickan. Detta kan förklara att radonhalterna i grundvatten kan vara höga även om den lokala bergarten inte är uranrik. Radonhalten i brunnsvatten kan variera under året, eftersom variationer i flödesmönster (grundvattennivå) kan göra att olika sprickor levererar vatten. Många undersökningar av radonhalter i svenskt dricksvatten har visat att förhöjda halter förekommer främst i områden där berggrunden har förhöjda uranhalter, till exempel vissa graniter och omvandlade vulkaniska och sedimentära bergarter. Förhöjda halter av uran och radium i dricksvatten förekommer ofta inom samma områden dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Radium, som har avsevärt högre aktivitet jämfört med uran, förekommer endast i mycket begränsade mängder i grundvatten p.g.a. dess svårlöslighet. Halter för uran och radon i olika regioner och i olika typer av provtagningsplatser redovisas i rapporten Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). Den allmänna vattenförsörjningen utgörs till ungefär 50 % av ytvatten, 25 % grundvatten och 25 % grundvatten med konstgjord grundvattenbildning. Drygt en miljon permanentboende får sitt vatten från enskild vattenförsörjning som nästan till 100 % använder grundvatten. Huvuddelen av den enskilda vattenförsörjningen använder bergborrade brunnar. I berggrundvatten är halterna av radioaktiva ämnen vanligtvis högre än i jordlagrens grundvatten. Detta visas av sammanställningar av vattenkvalitetsdata från brunnar där vattnet från ungefär var 10:e bergborrad brunn har radonhalter som överstiger gränsvärdet Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

138 Sida 2 (6) Dokumentnr: för otjänligt dricksvatten 1000 Bq/l. För jordlagrens grundvatten är andelen betydligt lägre, ungefär 1 %. 2. Radioaktivitet och stråldos Radioaktivitet är ett ämnes förmåga att utsända joniserande strålning. Det är inte en fysikalisk, mätbar storhet utan en egenskap. Om en strålkällas styrka ska anges används begreppet aktivitet, som är en mätbar storhet och mäts i enheten becquerel (Bq), där 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Vid sönderfallet, där ett nytt grundämne bildas, utsänds joniserande strålning av olika slag (alfa-, beta- eller gammastrålning). Stråldosen från intag av ett radioaktivt ämne beror på en mängd omständigheter, t.ex. dess kemiska och biologiska egenskaper. Bland dessa kan nämnas: hur stor andel av den intagna mängden som absorberas i magen, vilka organ och vävnader som radionukliden transporteras till och hur länge den stannar i kroppen innan den utsöndras. Vidare beror dosen på vilken strålning som sänds ut och det bestrålade organets känslighet. Absorberad dos beskriver den energi kroppen tar upp, per viktenhet, när den bestrålas. Absorberad dos tar inte hänsyn till hur skadlig respektive strålslag är för människan. Enheten för absorberad dos är Gray (Gy). 1 Gy = 1 joule/kg kroppsvävnad. Effektiv dos är det som i dagligt tal åsyftas med ordet stråldos. Effektiv dos tar hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning har på människans olika organ. Till exempel är alfastrålningens biologiska verkan på människan 20 gånger större än motsvarande absorberad dos från betastrålning. Enheten för effektiv stråldos är sievert (Sv). De radioaktiva ämnen som förekommer i dricksvatten är i huvudsak naturligt förekommande radioaktiva ämnen som återfinns i sönderfallskedjorna från uran och torium. Dessa radioaktiva ämnen har oftast en lång halveringstid och kan därför till viss del lagras i olika kroppsorgan, och bestråla dessa organ under en längre tid. I rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten finns ett referensvärde för Indikativ Dos, ID, på 0,1 millisievert per år (msv/år). ID omfattar alla radioaktiva ämnen, både artificiella och naturligt förekommande, i dricksvatten med undantag för radon, radonets sönderfallsprodukter, kalium-40 ( 40 K) och tritium ( 3 H). En första indikation på att ID kan vara för högt är att den totala alfaaktiviteten (utan radon) överstiger 0,1 Bq/l eller att den totala betaaktiviteten överstiger 1 Bq/l. Alfaaktiviteten kommer främst från uran-238, uran-234, radium-226 och polonium-210. Betaaktiviteten kommer från bly-210, vismut-210 och radium Tidigare studier om radionuklider i dricksvatten- kommunalt vatten Studier om halterna av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i kommunalt vatten är få. Kulich m.fl. (1988) undersökte halterna av radon-222 och radium-226 i hushållsvatten. 171 stora vattenverk och 204 små vattenverk samt 499 enskilda brunnar ingick i studien, som pågick under åren 1977 till Vad gäller kommunalt vatten visar resultatet att de högsta uppmäta värden för radon påträffades hos de små vattenverken med ett maxvärde på 1008 Bq/l. Det fanns ingen skillnad i radiumhalten mellan stora- och små vattenverk.

139 Sida 3 (6) Dokumentnr: Medianhalten låg på 0,004 Bq/l och maxvärdet var 0,29 Bq/l. Studien är begränsad med avseende på vilka radionuklider som mättes. Uranhalten undersöktes inte i dricksvattnet från de kommunala vattenverken. Ett annat underlag om halter av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i kommunalt vatten kommer från en kartläggning som gjordes år 2004 (Falk m. fl., 2004). I studien testades 256 vattenverk med grundvatten eller konstgjord infiltration. Fyra ytvattentäkter ingick också i studien. Studien omfattade enbart de stora vattenverken. Halter av radium- 226 och uran analyserades i vattenproverna som även screenades för total alfa- och betaaktivitet. Indikativ dos beräknades i vissa fall. Vid 42 kommunala vattenverk överskreds screeningsnivåerna för antingen total alfa- eller betaaktivitet, vilket ledde till att en noggrannare analys genomfördes och indikativ dos beräknades. Ytvattenproverna innehåller inga mätbara mängder radioaktiva ämnen. Stråldosen från uran och andra radioaktiva ämnen i dricksvatten från kommunala vattenverk i den studien var låg. Av proverna är det endast två där den beräknade indikativ dosen överskrider 0,1 msv/år. För att nå upp till en stråldos på 0,1 msv/år från uran i dricksvatten krävs en normal årskonsumtion av vatten med halten 100 μg/l. Generella slutsatser kan inte dras från den studien förutom att överskridande av screeningsnivåerna (total alfa- eller betaaktivitet) inte innebär att även indikativ dos kommer att överskridas. Alla vattenverk som utnyttjar en grundvattentäkt (oavsett storlek) bör genomföra en liknande kartläggning. 4. Studier om enskilda brunnar I Sverige finns ca privata bergborrade brunnar som används av permanentboende och ytterligare brunnar för fritidsboende. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i enskilda brunnar har karterats vid olika tillfällen och med olika syften. SGU och SSM uppskattar att ca av de brunnar som används permanent har en radonhalt på över 100 Bq/l. Omkring brunnar uppskattas ha högre radonhalt än Bq/l. Uppskattningen bygger på mätningar av vatten ur slumpvis utvalda brunnar. I den senaste landsomfattande studien undersöktes såväl grävda brunnar som bergborrade brunnar ingående med avseende på radon, uran, radium, långlivade sönderfallsprodukter av radon (bly-210 och polonium-210) och total alfa- eller betaaktivitet (Ek m. fl, 2008). De högsta halterna av radioaktiva ämnen påträffades i bergborrade brunnar. Förhöjda halter av radon kunde också hittats i borrade brunnar som låg utanför de så kallade riskområdena. Stråldosen från intag av dricksvatten dominerades av radon-222. Den totala alfaaktiviteten uppvisade ett samband med uranhalten medan den totala betaaktiviteten hade ett samband med aktiviteten av bly-210, som är en långlivad sönderfallsprodukt av radon. 5. Vattentäktsarkivet I Vattentäktsarkivet vid SGU finns data främst från allmänna vattentäkter och i viss utsträckning större enskilda vattentäkter. En redovisning av data i vattentäktsarkivet redovisas i rapporten "Egenskaper hos vattenanalysdata i Vattentäktstarkiver (2014) där det bla finns uppgifter om Rn och U i råvatten och dricksvatten. En sammanställning av data från råvattenprover visar på stora skillnader mellan grundvatten och ytvatten men även på skillnader mellan grundvatten i jord och i berg. Högsta halter finns i berggrundvatten och lägsta halter i ytvatten, se figur 1. Grundvatten i jord och konstgjort grundvatten har liknande halter eftersom konstgjord grundvattenbildning vanligtvis används för jordlagren. Redovisningen bygger på medelvärden per vattentäkt för perioden Likartade resultat finns i sammanställningar från enskilda brunnar.

140 Sida 4 (6) Dokumentnr: Radon, Bq/L Uran, µg/l Figur 1. Halter av radon och uran i råvatten från vattentäkter i SGUs Vattentäktsarkiv. I boxplottarna redovisas undre kvartil, medianvärde och över kvartil. Extremvärdena utgörs av 5- och 95-percentilerna. Observera den logaritmiska skalan. 6. Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten i Vattentäktsarkivet visar på varierande resultat mellan olika parametrar, se figur 2. I figurerna nedan redovisas en jämförelse där varje punkt utgörs av medelvärden för råvatten och utgående dricksvatten för ett vattenverk och för perioden Radonhalterna minskar mellan provtagningspunkterna för råvatten och utgående dricksvatten och påverkan tycks öka med ökande radonhalt i råvattnet, se t ex data för grundvatten i berg. Skillnaderna är troligtvis en kombination både av riktad vattenbehandling av radon vid höga halter och av en luftning i olika delar av vattenanläggningen. Uran uppvisar betydligt mindre skillnader mellan råvatten och dricksvatten. Vid höga halter av uran i råvatten är halterna i det utgående dricksvattnet lägre vilket tyder på en riktad behandling av uran.

141 Dricksvatten Dricksvatten Dricksvatten Dricksvatten Sida 5 (6) Dokumentnr: Radon (Bq/L) Grundvatten i jord Grundvatten i berg Råvatten Råvatten Ytvatten Konstgjort grundvatten Råvatten Råvatten Figur 2: Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten

142 Dricksvatten Dricksvatten Dricksvatten Dricksvatten Sida 6 (6) Dokumentnr: Uran (µq/l) Grundvatten i jord Grundvatten i berg Råvatten Råvatten Ytvatten Konstgjort grundvatten Råvatten Råvatten Figur 2: Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten 7. Referenser Ek., B-M, Thunholm, B., Östergren I., Falk R., Mjönes L., Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. SSI-rapport 2008:15. Falk R., Mjönes L., Appelblad P., Erlansson B., Hedenberg G., Svensson K., 2004, Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten, SSI-rapport 2004:14 Kulich, J., Möre, H. & Swedjemark, G.-A., Radon och radium i hushållsvatten. SSIrapport Sveriges geologiska undersökning. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Thunholm, B., Lindén A-H., Gustafsson B., Concentrations of Uranium, Thorium and Potassium in Sweden. SSI-rapport 2005:04, SKI-rapport 2005:10 Thunholm B., Whitlock H., Egenskaper hos vattenanalysdata i Vattentäktsarkivet. SGU-rapport 2014:17.

143 Promemoria Datum: Diarienr: SSM Dokumentnr: Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratom [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kontrollera följande parametrar i dricksvatten: tritium, radon och indikativ dos (ID), se bilaga 1 i direktivet. ID är inte mätbar och kontrolleras via screening av total alfa- och betaaktivitet, eller via screening av utvalda radionuklider. Sverige (SSM) har beslutat att använda screening av total alfa- och betaaktivitet som metod för att kontrollera ID. Överskridande parametervärden följs upp av nuklidspecifika mätningar för att kontrollera förekomsten av naturliga och artificiella radionuklider som kan utgöra en risk för allmänhetens hälsa. Enligt direktivet har medlemsstaterna ansvaret för kvaliteten på de resultat som levereras av laboratorierna och för att laboratorierna följer direktivets riktlinjer. Direktivet specificerar med vilken känslighet som varje parametervärde ska kunna mätas (se bilaga III i direktivet). Det finns inga krav på att de involverade laboratorierna ska ha ackrediterade metoder, dock åligger det medlemsstaterna att se till att laboratorierna har ett system för kvalitetskontroll och att detta kontrolleras av ett fristående organ. 2. Mätkapacitet för radiometriska analyser av dricksvatten i Sverige Inför det arbete som det nya dricksvattendirektivet medför har SSM haft behov att skapa en tydlig bild av vilka svenska laboratorier som har kapacitet att utföra de relevanta analyserna. För att uppdatera lägesbilden av de svenska laboratoriernas analyskapacitet utfördes en enkätundersökning bland alla laboratorier som har någon koppling till radiometriska vattenanalyser. Enkätundersökningen omfattade 13 laboratorier: fem kommersiella laboratorier, fem universitetslaboratorier och tre myndighetslaboratorier. Av de 13 laboratorierna har åtta ett aktivt beredskapsavtal med SSM som innebär att de ska bistå med mätkapacitet vid en nukleär eller radiologisk händelse som resulterar i utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön; dessa kallas i fortsättningen beredskapslaboratorier. Undersökningen fokuserade på frågor kring kompetens, instrument och tillförlitligheten av relevanta metoder. Laboratorierna fick även uppskatta kostnadsuppgifter och hur många analyser av varje parameter som de har kapacitet att utföra. Avsnitt A i denna bilaga innehåller en Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

144 Sida 2 (12) Dokumentnr: sammanställning av resultatet av undersökningen. De laboratorier som inte hade kapacitet att utföra någon av de efterfrågade analyserna är uteslutna från listan. 3. Resultat av enkätundersökning Kompetens och kapacitet o Radon Tio laboratorier har kapacitet att mäta radon; av dessa är följande fyra kommersiella laboratorier ackrediterade för radonanalys i vatten: AL control AB, Eurofins Environment Testing Sweden AB, Landauer Nordic AB och Uppsala Vatten och Avfall AB. De kan hantera det uppskattade provflödet med god marginal och SSM anser att de är mest lämpade att utföra radonanalyserna. o Tritium Sex laboratorier har kapacitet att mäta tritium: Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköpings universitet, Lund universitet, Studsvik Nuclear och SSM. Även om det uppskattade provflödet skulle öka bedöms situationen vara hanterbar för laboratorierna. o Total alfa-och betaaktivitet Fem laboratorier har kapacitet att utföra screening av total alfa- och betaaktivitet: Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköping universitet, Studsvik Nuclear och SSM. Även om det uppskattade provflödet skulle öka bedöms situationen vara hanterbar för laboratorierna. Tillförlitlighet av analysmetoder o Radon De kommersiella laboratorierna genomför regelbundna jämförelsemätningar med SSM vad gäller radon i vatten där deras värden jämförs med SSM:s för samma vattenprov med okänd aktivitet. Den etablerade praxisen är att presentera dessa rapporter som bevis för metodens tillförlitlighet till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC). Laboratorierna har också möjlighet att delta i provningsjämförelser, där koncentrationen av radonaktiviteten är känd och spårbar till internationella normaler. o Tritium Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköping universitet, Lund universitet, Studsvik Nuclear och SSM deltar i provningsjämförelser, för att kontinuerligt bekräfta metodens tillförlitlighet. Laboratorierna är själva ansvariga för att agera vid ett icke godkänt provningsjämförelseresultat; vanligen avstår ett laboratorium med ett icke godkänt resultat från att ta emot mätuppdrag tills problemet är åtgärdat. o Total alfa-och betaaktivitet

145 Sida 3 (12) Dokumentnr: Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköping universitet, Studsvik Nuclear och SSM deltar i provningsjämförelser, för att kontinuerligt bekräfta metodens tillförlitlighet. Laboratorierna är själva ansvariga för att agera vid ett icke godkänt provningsjämförelseresultat; vanligen avstår ett laboratorium med ett icke godkänt resultat från att ta emot mätuppdrag tills problemet är åtgärdat. Kvalitetssystem och ackreditering SWEDAC är Sveriges ackrediteringsmyndighet och standarden ISO innehåller de krav som måste uppfyllas av en ackrediterad metod. o Radon De kommersiella laboratorierna som är ackrediterade för radonanalys i vatten blir regelbundet utvärderade av SWEDAC enligt kraven i ISO För närvarande används SSM, som inte är ackrediterade för radonanalys i vatten, som en del av kontrollprocessen av SWEDAC mot de ackrediterade laboratorierna. o Tritium Det finns inga laboratorier i Sverige som är ackrediterade för tritiumanalys i vatten. o Total alfa-och betaaktivitet Det finns inga laboratorier i Sverige som är ackrediterade för analys av total alfa- och betaaktivitet i vatten. 4. Nuklidspecifika analyser Vid överskridande av screeningsnivåerna (alfaaktivitet > 0,1 Bq/l eller betaaktivitet > 1 Bq/l) ska nuklidspecifika analyser göras. Vad gäller naturligt förekommande radioaktiva ämnen bör uranisotoperna (U-238, U-324 eller U-235) analyseras som ett första steg när totalalfaaktiviteten överskrider 0,1 Bq/l. Alternativt kan totaluran bestämmas i mikrogram per liter (µg/l) för att få en uppskattning av stråldosen från uran. En halt under 100 µg/l utgör ingen hälsorisk ur en strålskyddssynpunkt men, då uran främst är kemiskt toxisk bör riktlinjer från Livsmedelsverket följas. Andra naturligt förekommande radionuklider som avger alfastrålning är radium-226 och polonium-210. När totalbetaaktiviteten överskrider 1 Bq/l bör radium-228 och bly-210 analyseras. Vad gäller artificiella radionuklider ska nuklidspecifika analyser utföras om tritiumhalten överskrider 100 Bq/l eller om screeningsnivåerna överskrids (alfaaktivitet >0,1 Bq/l eller betaaktivitet > 1 Bq/l). Vilka specifika nuklider som ska analyserna beror på karaktären av utsläppskällan och bestäms med stöd från SSM. Ett flertal av de laboratorier som deltog i enkätundersökningen har kompetens att utföra nuklidspecifika analyser, se avsnitt B i denna bilaga. 5. Analysmetoder (standarder och andra vägledningar) I enkäten ombads laboratorierna uppge huruvida deras metoder är kvalitetssäkrade och om det finns bevis på metodernas tillförlitlighet; de ombads inte specificera vilka metoder de

146 Sida 4 (12) Dokumentnr: använder och om deras metoder är standardiserade. Avsnitt C i denna bilaga anges de relevanta ISO-standarderna för mätning av E-DVD:s parametrar. En harmonisering av metoder är att förespråka i ett litet land som Sverige, främst med tanke på en potentiell beredskapssituation där begränsade resurser skulle behöva hantera en ökad genomströmning av prover. I dagsläget skulle varje laboratorium utföra uppdraget på bästa möjliga sätt med egna metoder. SSM har harmoniserat metoderna för mätning av radon i vatten och gav 2011 ut en metodbeskrivning för detta. Vad gäller tritium, totalalfa/totalbeta och flera av de nuklidspecifika analyserna sker utbyte av kunskap och kompetens mellan beredskapslaboratorierna genom utbildningar och seminarier. 6. Utmaningar Kostnadsfrågan innebär en utmaning för de individuella laboratorierna. De som är intresserade av att validera (eventuellt ackreditera) lämpliga metoder för att kunna delta i analysarbetet kring vattendirektivet behöver veta hur ofta deras tjänst kommer att behövas. För närvarande finns det inte tillräckligt med information om hur frekvensen för ett kontrollprogram skulle se ut och därmed kan laboratorierna inte göra korrekta kostnadsberäkningar och riskbedömningar. De flesta laboratorierna använder sig idag av olika metoder och det kan finnas stor fördel med att harmonisera metoderna inom Sverige. Då få laboratorier har ackrediterade analysmetoder är det viktigt att på annat sätt kontrollera metodernas tillförlitlighet. Detta görs bäst genom att delta i jämförelsemätningar, där ett prov med en känd aktivitet skickas ut till flera laboratorier som får genomföra mätningar och rapportera in svaret. Möjlighet till att delta i jämförelsemätningar dyker upp regelbundet, men utmaningen är att det varken finns någon etablerad provningscykel, organiserat sammankallande eller en gemensam informationskälla för de berörda laboratorierna. Diskussioner mellan SWEDAC och SSM kring eventuellt behov av att laboratorier ackrediterar metoder för tritiumanalys och totalalfa/totalbeta-screening bör inledas. För forskningsmyndigheter och universitet, såsom FOI Umeå, Chalmers Kärnkemi och SSM, är ackreditering dyrt i förhållande till det lilla provflöde som laboratorierna eventuellt kan komma att få. 7. Slutsats För att uppdatera lägesbilden av svenska laboratoriers analyskapacitet utfördes en enkätundersökning bland de laboratorier som har någon koppling till radiometriska vattenanalyser. Enkätundersökningen omfattade kommersiella laboratorier, universitetslaboratorier och myndighetslaboratorier. Undersökningen fokuserade på frågor kring kompetens, instrument och kvalitetssystem. Baserat på E-DVD:s krav och resultatet från enkätundersökningen bedömer SSM att det finns kapacitet för hantering av det analysbehov som ett kontrollprogram kan ge upphov till. För mätning av radon i vatten bedöms kompetens och mätkapacitet vara tillräcklig. Flera kommersiella laboratorier utför redan radonanalyser med ackrediterade metoder och SSM anser att dessa är mest lämpade att utföra analyserna. Mätkapacitet för tritium och total alfa- och betaaktivitet anses tillräcklig. I dagsläget finns inga laboratorier i Sverige som är ackrediterade för tritiumanalys och/eller total alfa- och

147 Sida 5 (12) Dokumentnr: betaaktivitet i vatten och dessa analyser är bara tillgängliga hos universitets- och myndighetslaboratorier. Nuklidspecifika analyser kan utföras i olik omfattning av ett flertal av de laboratorier som deltog i enkätundersökningen. Det är för närvarande oklart hur kvaliteten för analys av tritium, screening av totalalfa- och betaaktivitet och analyser av specifika radionuklider ska kontrolleras. SSM utreder denna fråga.

148 Sida 6 (12) Dokumentnr: Avsnitt A Sammanställning av mätkapacitet i Sverige för radon, tritium och ID. Enkätundersökningen omfattade 13 laboratorier: fem kommersiella laboratorier, fem universitetslaboratorier (varav ett finns i listan) och tre myndighetslaboratorier (varav två finns i listan). Kompete ns Instrument Metod Metodens tillförlitlighet Datum för senaste validering Kapacitet för kartläggning (prover) Pris per prov Alcontrol Totalalfa/ beta Nej Ja Nej Tritium Nej Ja Nej Radon Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande mätningar mot SSM Chalmers kärnkemi Totalalfa/ beta Ja Ja Ja Interna test med referens material Tritium Ja Ja Ja Interntest m referensmaterial Radon Ja Ja - Jämförelse mätning Eurofins Totalalfa/ beta Nej Nej Nej Tritium Nej Nej Nej Radon Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande mätningar mot SSM Foi Umeå Totalalfa/ beta Ja Ja Ja Jämförelse mätning IAEA_TEL * Tritium Ja Ja Ja Jämförelse mätning IAEA_TEL *

149 Sida 7 (12) Dokumentnr: Radon Ja Ja Ja Validering med referensmaterial Landauer nordic Totalalfa/ beta Nej Nej Nej Tritium Nej Nej Nej Radon Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande mätningar mot SSM Linköping univ. Totalalfa/ beta Ja Ja Ja Jämförelse mätning IAEA_TEL Tritium Ja Ja Ja Jämförelse mätning IAEA_TEL Radon Ja Ja Ja Lund univ. Totalalfa/ beta Ja Ja Ja Jämförelse mätning IAEA_TEL Tritium Ja Ja Ja Jämförelse mätning IAEA_TEL Radon Ja Ja Ja SSM Totalalfa/ beta Ja Ja Ja Jämförelse mätning EC-JRC-IRMM Tritium Ja Ja Ja Jämförelse mätning IAEA_TEL Radon Ja Ja Ja Jämförelse mätning Finnish Env. Institute Studsvik Nuclear AB Totalalfa/ beta Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförelse mätning IAEA_TEL

150 Sida 8 (12) Dokumentnr: Tritium Ja Ja Ja Jämförelse mätning, interntest m referensmaterial Radon Ja Ja Validerad metod för samma grundprin cip i annan matris Jämförelse mätningar IAEA_TEL Uppsala vatten Totalalfa/ beta Nej Nej Nej Tritium Nej Nej Nej Radon Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande mätningar mot SSM *För en batch på 8 prover. FOI:s priser är givna per batch och rabatteras proportionerligt till batchstorleken.

151 Sida 9 (12) Dokumentnr: Bilaga B. Sammanställning av mätkapacitet i Sverige för nuklidspecifika analyser enligt direktivets krav. Chalmers kärnkemi AB MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) U- 238 U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 Sr- 90 Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 NEJ NEJ JA (via gam ma) NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NE J NE J I-131 NEJ JA JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA FOI Kista MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) FOI Umeå MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) U- 238 U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 Sr- 90 Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ U- 238 U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 NE J NE J Sr- 90 I-131 NEJ JA JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA I-131 Göteborg universitet MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) U- 238 U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 Sr- 90 Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA I-131

152 Sida 10 (12) Dokumentnr: Linköping universitet MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) U- 238 Lund universitet MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 Sr- 90 Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA U- 238 Studsvik Nuclear AB MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 NE J NE J Sr- 90 I-131 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA U- 238 U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 Sr- 90 Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 JA JA Strålsäkerhetsmyndigheten MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) JA (via gam ma) JA (via gam ma) JA (via gam ma) I-131 I-131 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA JA U- 238 U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 Sr- 90 Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA I-131

153 Sida 11 (12) Dokumentnr: Sverige Lantbruk universitet MDA krav (Bq/l) Klarar analys? (JA/NEJ) Klarar av MDA krav? (JA/NEJ) U- 238 U- 234 Ra- 226 Ra- 228 Pb- 210 Po- 210 Sr- 90 Pu- 239/ 240 Am- 241 Co- 60 Cs- 134 Cs ,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,01 0,4 0,04 0,06 0,5 0,5 0,5 0,5 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA I-131

154 Sida 12 (12) Dokumentnr: Avsnitt C Standardiserade metoder relevanta till E-DVD krav. Radon ISO (First ed.) Water quality Radon-222 Part 2: Test method using gamma-ray spectrometry, ISO :2013 ISO (First ed.) Water quality Radon-222 Part 3: Test method using emanometry, ISO :2013 Tritium IS (First ed.) Water quality - Determination of tritium activity concentration - Liquid scintillation counting method, ISO 9698:1989 Total alfa/betaaktivitet ISO (First ed.) Water quality Measurement of gross alpha and beta activity concentration in non-saline water Liquid scintillation counting method, ISO 11704:2010 ISO 9696 (Second ed.) Water quality - Measurement of gross alpha activity in non-saline water - Thick source method, ISO 9696:2007 ISO (First ed.) Water quality - Measurement of gross alpha and gross beta activity in non-saline water - Thin source deposit method, ISO 10704:2009 Gammastrålande radionuklider ISO (Second ed.) Water quality Determination of the activity concentration of radionuclides Method by high resolution gamma-ray spectrometry, ISO 10703:2007 Alfa och betastrålande radionuklider ISO (First ed.) Water quality Strontium 90 and Strontium 89 Test methods using liquid scintillation counting or proportional counting, ISO 13160:2012 ISO (First ed.) Water quality Measurement of Polonium 210 activity concentration in water by alpha spectrometry, ISO 13161:2011 ISO (First ed.) Water quality Determination of Carbon 14 activity Liquid scintillation counting method ISO 13162:2011 ISO (First ed.) Water quality Lead-210 Test method using liquid scintillation counting, ISO 13163:2013 ISO (First ed.) Water quality Radium-226 Part 1: Test method using liquid scintillation counting, ISO :2013 ISO (First ed.) Water quality Radium 226 Part 2: Test method using emanometry, ISO :2014 ISO (First ed.) Preparation of plutonium sources and determination of 238Pu/239Pu isotope ratio by alpha spectrometry, ISO 11483:1994

155 Promemoria Datum: Diarienr: SSM Dokumentnr: Handläggare: SSM Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten 1. Introduktion Rådets direktiv 2013/51/Euratom ställer krav för kontroll av såväl naturliga som artificiella radionuklider. Aktivitetskoncentrationer av tritium anges som ett parametervärde och ett överskridande av 100 Bq/l innebär att en utredning av förekomsten av andra artificiella radionuklider krävs. Kontroll av tritium rekommenderas om det finns utsläppskällor av artificiella radionuklider inom det aktuella avrinningsområdet. Ett annat parametervärde som kan beaktas för kontroll av artificiella radionuklider är indikativ dos (ID). ID är inte mätbar utan kontrolleras genom 1) screening för vissa radionuklider 2) screening för en enskild radionuklid eller 3) screening för total alfaaktivitet och total betaaktivitet i vattnet. ID får inte överskrida 0,1 msv per år. 2. Halter av artificiella radionuklider i vår miljö-nuläge Information om halter av artificiella radionuklider i vår miljö kommer huvudsakligen från insamling av miljöövervakningsdata, se avsnitt A i denna bilaga. I enlighet med rekommendationer i Euratomfördragets artiklar 35/36 ska radioaktivitetsnivån (den artificiella och naturlig förekomande) i miljön övervakas för att bedöma exponeringen av befolkningen. Artificiella radionuklider i den svenska miljön härrör till stor del från kärnvapenprovsprängningar ( ) och från nedfall i samband med Tjernobylolyckan I den svenska marina miljön på västkusten har vi även påverkan av Sellafield och LaHarg, utsläppen från upparbetningsanläggningar. Utsläpp av begränsad omfattning sker också vid olika verksamheter med strålning. Tritium är en artificiell radionuklid men bildas också naturligt i låga halter i vår miljö. Vad gäller kontroll av artificiella radionuklider i dricksvattnet mäts halterna av cesium-137 ( 137 Cs), strontium-90 ( 90 Sr) och tritium ( 3 H) regelbundet (två gånger per år) i vattnet från sex vattenverk. Halterna av artificiella radionuklider i dricksvattnet från de undersökta vattenverken är låga (se avsnitt A i denna bilaga). Tritiumhalterna ligger långt under (< 5 Bq/l) det parametervärdet som nämns i direktivet. Nuvarande miljöövervakningsdatasystem ger en övergripande bild av radioaktivitetsnivån i dricksvatten men är begränsad i det avseende att det inte går att upptäcka lokala förändringar runt olika utsläppskällor. Artificiella radionuklider släpps ut från kärntekniska anläggningar men det finns också ett flertal icke-kärntekniska verksamheter som använder eller producerar artificiella radionuklider i sin verksamhet (se avsnitt B i denna bilaga). I dagsläget utförs det kontroll av radioaktiva ämnen i miljön (inte i dricksvatten) runt kärntekniska anläggningar. För övriga icke-kärntekniska verksamheter saknas det ofta kontrollrutiner för att upptäcka eventuella utsläpp i miljön. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

156 Sida 2 (12) Dokumentnr: Verksamheter som använder eller producerar artificiella radionuklider Verksamheter som använder radionuklider (artificiella eller naturligt förekomande) är tillståndspliktiga enligt strålskyddslagen och/eller lagen om kärnteknisk verksamhet. I dagsläget är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är tillsynsmyndighet för de tillståndspliktiga verksamheterna. Efter implementering av EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) år 2018 kommer även anmälningspliktiga verksamheter att kunna identifieras. Verksamheter som är reglerade av särskilda föreskrifter (till exempel askföreskrift) har också beaktats. Det kan också finnas verksamheter som släpper ut radioaktiva ämnen utan att SSM har kännedom om verksamheten eftersom den inte är tillståndspliktig. För mer information om olika verksamheter och vilka radionuklider som är relevanta, se avsnitt B i denna bilaga. Avsnitt B omfattar bland annat kärntekniska anläggningar, sjukhus, industrier och deponier men är inte heltäckande och vissa verksamheter har inte kunnat kartläggas på grund av sekretessbelagd information (till exempel verksamheter som bedrivs av försvarsmakten). Kärntekniska anläggningar Kärntekniska anläggningar omfattar de tre kärnkraftverken som är i drift (Forsmark med tre reaktorer, Oskarshamn med tre reaktorer och Ringhals med fyra reaktorer), två avstängda reaktorer i Barsebäck, en bränslefabrik i Västerås (Westinghouse Electric Sweden), en anläggning för hantering av avfall (Studsvik Nuclear AB) och en ytterligare anläggning som tar hand om avvecklingsavfall samt avfall från avstängda forskningsreaktorer (AB SVAFO), ett mellanlager för förvaring av använt bränsle vid Oskarshamn samt ett slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark (SFR). Utsläpp från dessa kärntekniska anläggningar (förutom Westinghouse) sker i havet. Det finns omgivningskontrollprogram för att övervaka utsläpp från kärntekniska anläggningar i synnerhet runt kärnkraftverken. Kontroll av dricksvatten omfattas inte av dessa omgivningskontrollprogram. Mer om omgivningskontrollprogram finns beskrivet i SSI rapport 2004:15. Icke-kärntekniska verksamheter Detta omfattar industrier, sjukhus, deponier och andra verksamheter (t ex forskning på universitet) som använder artificiella radionuklider. En lista på verksamheter som använder artificiella radionuklider finns i avsnitt B i denna bilaga. Kontrollprogram för att upptäcka utsläpp från icke-kärntekniska verksamheter är begränsade eller i vissa fall obefintliga med avseende på radioaktiva ämnen. 4. Kontroll av artificiella radionuklider SSM bedömer att merparten av vattenverken kan beviljas undantag från kontroll av artificiella radionuklider (dvs. varken tritium eller ID behöver kontrolleras). Bedömningen baseras på befintligt miljöövervakningsdata och en utvärdering av ca 70 verksamheter (utsläppskällor), där utsläpp av radioaktiva ämnen kan ske. Bedömningen har gjorts med avseende dels på vilka radioaktiva ämnen som används eller produceras i respektive verksamhet, dels mängden radioaktivitet som hanteras i dessa. Utsläpp från sjukhus bedöms utgöra en ytterst liten risk för förorening av vattentäkter då det huvudsakligen är kortlivade radioaktiva ämnen som används. Även risken för att eventuella utsläpp från deponier för radioaktivt avfall skulle kunna förorena en vattentäkt bedöms som låg. Utifrån dessa riskbedömningar uppskattar SSM att merparten av de ca 70 utsläppskällorna utgör en försumbar risk. Ett valideringsprojekt (tidigare kallas för kartläggning) har initierats på SSM och kommer att pågå under fram till hösten Resultatet från projektet utgör ett underlag som kan meddelas till Kommissionen i enlighet med vad som anges i bilaga II (1), E-DVD.

157 Sida 3 (12) Dokumentnr: SSM bedömer dock att ca tio utsläppskällor, vilket framförallt utgörs av de kärntekniska anläggningarna samt ett fåtal industrier, eventuellt kan innebära en risk för förorening av vattentäkter. Med anledning av detta föreslår SSM att vattenverk som tar sitt vatten från vattenförekomster som även utgör recipienter för dessa utsläppskällor av artificiella radionuklider ska kartläggas för tritium och/eller ID. För detta ändamål behöver de berörda vattenverken ha kännedom om de verksamheter som bedrivs inom deras respektive avrinningsområde. Kartläggningen genomförs i form av representativa prover. Detta för att täcka in eventuella tidsvariationer som inte skulle upptäckas med stickprover. Baserat på kartläggningens resultat tas sedan beslut om och utformning av eventuella kontrollprogram. Dessa kontrollprogram formuleras i termer av representativ provtagning och de kan vara tidsbegränsade, dvs. icke-periodiska. E-DVD är riktad mot dricksvattenproducenterna som ska försäkra att de levererar vatten av god kvalitet med avseende på radioaktiva ämnen. Med anledning av detta anser SSM att det är rimligt att vattenproducenterna bekostar analyser av tritium och/eller ID under den föreslagna kartläggningen. Vidare bedömer SSM att kostnadsbelastningen för analyserna inte är betungande.

158 Sida 4 (12) Dokumentnr: Avsnitt A Radioaktiva ämnen i dricksvatten SSM:s nationella miljöövervakning Förhöjda halter av radioaktiva ämnen i dricksvatten kan ge betydande stråldoser till människan. Yt- och dricksvatten kan förorenas av radioaktiva ämnen som kommer från naturliga källor eller från konstgjorda källor, till exempel radiologiska olyckor. Naturligt förekommande ämnen avser främst uran, radium-226 ( 226 Ra), radon-222 ( 222 Rn), bly-210 ( 210 Pb) och polonium-210 ( 210 Po). Strax efter Tjernobylolyckan kunde man hitta ett antal konstgjorda radioaktiva ämnen i dricksvattenprover. Sedan dess har regelbundna mätningar av främst dricksvatten gjorts för att följa de konstgjorda ämnena över tiden. Numera är halterna av de flesta ämnena låga och mätningarna är inriktade på ett fåtal radioaktiva ämnen enligt krav i Euratomfördraget. Syftet med provtagningarna är att verifiera att halterna av konstgjorda radioaktiva ämnen är fortsatt låga. Nuvarande mätprogram Provtagningsprogrammet omfattar dricksvatten från sex vattenverk i utvalda områden för att ge en representativ bild av hela landet. Även ytvatten övervakas i Mälaren och Storsjön genom att prover av obehandlat råvatten tas vid vattenverken i Norsborg och Östersund. Prover tas för närvarande två gånger per år, på våren och på hösten. Från år 2001 analyseras drickvatten med avseende på strontium ( 90 Sr), tritium ( 3 H) och cesium ( 137 Cs). Yt- och dricksvatten från vattenverken i Norsborg och Östersund analyseras även med avseende på 226 Ra, total α-strålning och total β-strålning. Förekomsten av andra naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten ingår inte i miljöövervakningen, men har undersökts vid olika karteringar (se länkar nedan). Vilka koncentrationer har uppmätts? Strax efter Tjernobylolyckan provtogs också andra vattentäkter, främst inom de områden som drabbades mest av nedfallet. Både långlivade radionuklider ( 134 Cs, 137 Cs och 90 Sr) och kortlivade nuklider ( 131 I, 103 Ru, 132 Te och 140 Ba) hittades i vatten från vissa vattenverk. Sedan dess har halterna sjunkit och det är bara 137 Cs och 90 Sr som fortfarande går att hitta. Det mesta av strontiumet kommer från provsprängningar snarare än från Tjernobylolyckan, vilket innebär att skillnaderna i halterna är relativt små mellan olika platser i landet. Halterna ligger i dagsläget på 0,005 0,01 Bq/l. Tritiumhalten i de olika vattenproverna varierar inte heller så mycket utan ligger på omkring 1 Bq/l. Halterna är i

159 Sida 5 (12) Dokumentnr: nivå med den naturliga halt som kan förväntas till följd av att tritium bildas i atmosfären som ett resultat av den kosmiska strålningen. 137 Cs-halter har kontinuerligt följts i dricksvatten från ytvattenverk sedan Tjernobylolyckan. Den högsta halten 137 Cs, 16 Bq/l, registrerades den första veckan i maj 1986 i dricksvatten från ytvattenverket i Stöde utanför Sundsvall. Figuren nedan visar variationer i 137 Cs-halt i dricksvatten från två ytvattenverk. De första åren sjönk halterna snabbt med en effektiv halveringstid på 1 till 1,5 år. I dagsläget har halterna stabiliserats på en låg nivå. Sedan 2004 görs analyserna normalt med en mätmetod som innebär att riktigt låga halter, under EU:s rapporteringsnivå, inte längre kan upptäckas. Det innebär att halterna i vattnet från Kramfors/Östby nu oftast är för låga för att ge något mätresultat. 137 Cs i dricksvatten från två ytvattenverk i Sverige. Öppna symboler representerar prover där 137 Cs ej kunde hittas. Halten 137 Cs i dessa prover är inte noll, men de är lägre än detektionsgränsen. Från 2004 används en mindre känslig analysmetod med högre detektionsgräns, normalt ca 0,09 Bq/liter. Detektionsgränsen kan variera något mellan prover till exempel beroende på mättid, och det förkommer därför ibland även senare mätvärden som är något lägre än 0,09 Bq/liter. Mätdata I följande diagram har värden under detektionsgränsen plottats på nollinjen för att figuren ska bli tydligare vad avser egentliga mätvärden. Typiska MDA värden för Studsvik och SSM, liksom vattendirektivsvärden och nuvarande rapporteringsnivåer till EU anges under varje figur. Vattendirektivsvärden kan avse såväl gränsvärden (H-3), halter motsvarande 0,1 msv/år samt krav på detektionsgräns.

160 Sida 6 (12) Dokumentnr: Cs-137 Bq/l 0,3 Cs-137 0,25 0,2 0,15 0,1 Göta älv Luleälv Kramfors Storsjön Mälaren Öjaren 0, MDA Studsvik: 0,09 Bq/l MDA SSM: 0,004 Bq/l Vattendirektivet (krav mätgräns) 0,5 Bq/l Rapporteringsnivå EU: 0,1 Bq/l Vattendirektivet (motsvarar 0,1 msv per år): 11 Bq/l Kommentar: Cs-137 i Sverige har länge dominerats av bidrag från Tjernobylolyckan snarare än KA i Sverige. Halterna i de vattenverk som vi mäter har länge varit under de nivåer som är aktuella i dricksvattendirektivet. Efter Tjernobylolyckan däremot kunde man hitta halter som inte skulle varit godkända. Ett aktuellt exempel på halter gäller halten i ytvatten i en recipient nedanför ett upplag med aska. Där mäter man nu halter på ca i 0,5 Bq/l sjön och ca 20 Bq/l i bäcken som leder från upplaget till sjön.

161 Sida 7 (12) Dokumentnr: Sr-90 Bq/l 0,02 Sr-90 0,018 0,016 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 Göta älv Luleälv Kramfors Storsjön Mälaren Öjaren 0,004 0, MDA Studsvik: 0,05 Bq/l MDA SSM: 0,0005 Bq/l Vattendirektivet (krav mätgräns) 0,4 Bq/l Rapporteringsnivå EU: 0,06 Bq/l Vattendirektivet (motsvarar 0,1 msv per år): 4,9 Bq/l Kommentar: Sr-90 på nationell nivå kommer i huvudsak från provsprängningarna på talen och är ganska jämnt fördelat över landet. Nivåerna i de vatten som mäts är ganska långt under de nivåer som är relevanta ur drickvattenperspektiv.

162 Sida 8 (12) Dokumentnr: H-3 Bq/l 4,5 H-3 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Göta älv Luleälv Kramfors Storsjön Mälaren Öjaren 1 0, MDA Studsvik: 80 Bq/l MDA SSM: 3 Bq/l Vattendirektivet (krav mätgräns) 10 Bq/l Rapporteringsnivå EU: 100 Bq/l Vattendirektivet (gränsvärde): 100 Bq/l Kommentar: H-3 förekommer naturligt i låga halter, men produceras också i olika verksamheter. Vattendirektivets värde på 100 Bq/l utgör ingen större doskonsekvens, men förekomst av tritium är en indikation på att någon form av utsläpp sker vilket skulle kunna innehålla även andra radionuklider. Tritiumvärden rapporterade till EU ligger normalt kring några enstaka Bq/l.

163 Sida 9 (12) Dokumentnr: Ra-226. MDA Studsvik: - Bq/l MDA SSM: 0,02 Bq/l Vattendirektivet (krav mätgräns) 0,04 Bq/l Rapporteringsnivå EU: - Bq/l Vattendirektivet (motsvarar 0,1 msv per år) 0,5 Bq/l Kommentar: SSM har inte mätt något värde högre än detektionsgränsen i de två vattenverk som mäts. Totalalfa MDA Studsvik: - Bq/l MDA SSM: 0,04 Bq/l Vattendirektivet (krav mätgräns) 0,04 Bq/l Rapporteringsnivå EU: - Bq/l Vattendirektivet (screening för ID) 0,1 Bq/l Kommentar: SSM har bara ett mätvärde som uppges vara högre än detektionsgränsen (0,24 Bq/l i Göta älv 2004). Detta värde skulle å andra sidan trigga en mer noggrann mätning för att kolla upp ID. Totalbeta MDA Studsvik: - Bq/l MDA SSM: 0,3 Bq/l Vattendirektivet (krav mätgräns) 0,4 Bq/l Rapporteringsnivå EU: - Bq/l Vattendirektivet (screening för ID) 1 Bq/l Kommentar: SSM har fyra mätvärden som uppges vara högre än detektionsgränsen (0,3-0,4 Bq/l, alla uppmätta år 2004). Dessa värden skulle alltså inte trigga en mer noggrann mätning för att kolla upp ID.

164 Sida 10 (12) Dokumentnr: Avsnitt B: Lista på verksamheter som använder eller producerar artificiella radionuklider Verksamhet Radionuklider Stockholms regiondjursjukhus I-131 Specialistdjursjukhuset Strömsholm I-131, Tc-99m Specialisthästsjukhuset Strömsholm Tc-99m Blå stjärnans djursjukhus I-131 Djursjukhuset Helsingborg I-131 Anicura djursjukhuset I-131 Skogsbykliniken I-131 Västra djursjukhuset I-131 WesDyne Sweden AB Från kärnkraftsreaktor* Oy IndMeas Ab Br-82, Tc-99m, Ba-137m, La-140, Au-198, Na-24 Försvarsmakten Ra-226, H-3 DEKRA Industrial AB Från kärnkraftsreaktor* Ragn-Sells Radiotox A, B, C, D** Tracerco Norge AS Cs-137, Br-82, La-140, Na-24, Kr-79, Sn-113, Ge-68 AstraZeneca AB C-14, H-3 Strålsäkerhetsmyndigheten Göteborgs universitet Radiotox A, B, C, D** F-18, Lu-177, In-111, Ga-68, 0,5, Tc-99, C-11, S-35, C- Lunds universitet 14, H-3 Chalmers tekniska högskola H-3 Uppsala universitet Radiotox A, B, C, D** Karolinska institutet Th-227, Ra-223, radiotox B, C,D** Kungliga Tekniska högskolan Radiotox A, B, C, D** Stockholms universitet Radiotox A, B, C, D** Sveriges Lantbruksuniversitet I-131, Tc-99m, radiotox B, C, D** Red Glead Discovery AB H-3, C-14 Novandi Chemistry C-14, H-3 Deponier som tar emot kontaminerad torvaska U- och Th-kedjorna, Cs-137 Deponier som tar emot kontaminerad träbränsleaska: Cs-137 Anläggningsarbeten innehållande kontaminerad torv- och träbränsleaska: Kännedom finns om enstaka anläggningsarbeten men i övrigt är de inte kartlagda. U- och Th-kedjorna, Cs-137 Kärnteknisk anläggning Barsebäck OKG Ringhals Ranstad Westinghouse Forsmark Studsvik och SVAFO Ågesta Från kärnkraftsreaktor* Från kärnkraftsreaktor* Från kärnkraftsreaktor* Från kärnkraftsreaktor* Från kärnkraftsreaktor* Från kärnkraftsreaktor* Från kärnkraftsreaktor* Från kärnkraftsreaktor*

165 Sida 11 (12) Dokumentnr: Sjukhus Akademiska sjukhuset Uppsala (UAS) Blekinge Karlskrona Centrallasarettet Västerås Centrallasarettet Växjö Centralsjukhuset Karlstad Centralsjukhuset Kristianstad Danderyds sjukhus Drottning Silvias barnsjukhus Falu lasarett Helsingborgs lasarett Kalmar-Västervik Karolinska, Huddinge (KS) Karolinska, Solna (KS) Länssjukhuset Gävle/Sandviken Länssjukhuset Halmstad Länssjukhuset Ryhov Jönköping Mälarsjukhuset Eskilstuna Norra Älvsborgs Länssjukhus (NU) Norrlands Universitetssjukhus Umeå Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs sjukhus Skövde Skånes Universitetssjukhus, Lund Skånes Universitetssjukhuset, Malmö St.Görans sjukhus Sunderby sjukhus Sundsvalls sjukhus Södersjukhuset SÖS Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Uddevalla sjukhus (NU) Universitetssjukhuset i Örebro Universitetssjukhuset Linköping Östersunds sjukhus Östra sjukhuset C-11, Cr-51, F-18, Ga-68, I-123, I-131, In-111, Lu-177, O-15, P-32, Ra-223, Se-75, SM-153, Tc-99, Y-90 In-111, Sm-153, Tc-99 I-131, P-32, Se-75, Sm-153, Tc-99 F-18, I-123, I-131, In-111, P-32, Se-75, Sr-89, Tc-99 Cr-51, I-123, I-131, P-32, Ra-223, Se-75, Sm-153, Tc-99 Cr-51, Tc-99 I-123, Tc-99 Cr-51, I-123, Tc-99 I-131, Se-75, Sm-153, Tc-99 Tc-99 Cr-51, I-131, In-111, Ra-223, Sm-153, Tc-99 C-14, Cr-51, F-18, I-123, I-125, Se-75, Tc-99, C-11, F-18, Ga-68, I-123, I-131, In-111, P-32, Ra-223, Se- 75, Sm-153, Tc-99, Xe-133, Y-90 Cr-51, I-123, I-131, P-32, Se-75, Sm-153, Tc-99 I-131, Sm-153, Tc-99 I-123, I-131, In-111, P-32, Se-75, Sm-153, Tc-99 F-18, I-123, I-131, In-111, Ra-223, Tc-99, Tl-201 Cr-51, Tc-99 C-11, Cr-51, F-18, I-123, I-131, In-111, Ra-223, Se-75, Sm-153, Tc-99 Cr-51, F-18, Fe-55, Fe-59, H-3, I-123, I-131, In-111, Lu- 177, P-32, Se-75, Sm-153, Tc-99, Y-90 Cr-51, I-123, I-131, In-111, Se-75, Sr-89, Tc-99 F-18, Ga-68, I-123, I-131, In-111, Lu-177, P-32, Ra-223, Sm-153, Tc-99, Y-90 C-14, Cr-51, F-18, I-123, In-111, Se-75, Tc-99 Tc-99 Cr-51, I-131, Tc-99 Cr-51, I-123, I-131, Ra-223, Sm-153, Tc-99 I-131, Tc-99 Cr-51, I-131, P-32, Tc-99 In-111, Se-75, Sm-153, Tc-99 F-18, I-123, I-131, In-111, P-32, Ra-223, Se-75, Sm-153, Tc-99 F-18, I-123, I-131, In-111, P-32, Ra-223, Se-75, Sm-153, Tc-99, Y-90 Cr-51, I-131, Se-75, Sr-89, Tc-99 Se-75, Tc-99 * Nuklider förekommande i kärnreaktorer ** Möjligt innehav av alla radionuklider enligt riskklassning A,B,C,D (1,2,3,4)

166 Sida 12 (12) Dokumentnr: Kritiska utsläppskällor Verksamhet WesDyne Sweden AB Radionuklider Från kärnkraftsreaktor DEKRA Industrial AB Från kärnkraftsreaktor Ragn-Sells Radiotox A, B, C, D AstraZeneca AB C-14, H-3 Novandi Chemistry C-14, H-3 Barsebäck Från kärnkraftsreaktor OKG Från kärnkraftsreaktor Ringhals Från kärnkraftsreaktor Ranstad Från kärnkraftsreaktor Westinghouse Från kärnkraftsreaktor Forsmark Från kärnkraftsreaktor Studsvik och SVAFO Från kärnkraftsreaktor Ågesta Från kärnkraftsreaktor

167 Bygg- och miljönämnden YTTRANDE Datum (1) livsmedelsverket@slv.se Yttrande över förslag om ändringar i Linsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. enligt bygg- och miljönämndens beslut , xx Bygg- och miljönämnden har tagit del av rubricerat förslag till ändringar i Linsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten och lämnar härmed synpunkter avseende detta. Bygg- och miljönämnden anser att förslaget om en förändring i föreskrifterna (SLVFS 2001:30) är bra. Bygg- och miljönämnden tycker även att det är viktigt att livsmedelsverket har en god dialog med kommunernas miljökontor eftersom Euratom ställer krav på information till allmänheten. När det handlar om dessa speciella ämnen som radioaktiva ämnen i dricksvatten saknas det nog en hel del kunskap ute i kommunerna om hur dessa ämnen påverkar människors hälsa. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Lars Brofalk ordf. bygg- och miljönämnden Pirjo Körsén Bygg- och miljöchef Postadress Upplands-Bro kommun Bygg- och miljönämnden KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post bygg-ochmiljonamnden@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

168 Ärende 5

169 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Bygg- och miljönämnden Handläggare Datum Ärende Viktoria Åhlin Bygglovhandläggare Bygg Förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus och garage på fastigheten Håtuna-Skällsta 1:8 Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar 1. Bevilja förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus och garage på fastigheten Håtuna-Skällsta 1:8 enligt 9 kap. 17 PBL 2. Avgift Förhandsbesked: Kommunicering: Kungörelse: Totalt: kronor kronor 262 kronor kronor Nämnden informerar om Beslutet kan överklagas inom tre veckor. Förhandsbeskedet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov i enlighet med PBL 9 kap. 18. Görs inte ansökan om bygglov inom två år efter dagen för beslut upphör förhandsbeskedet att gälla. Förhandsbeskedet medför inte rätt att påbörja mark eller byggnadsarbeten. För detta krävs beviljat bygglov. Sammanfattning Ansökan som inkom den 2 april 2013 avser nybyggnad av tre stycken bostadshus med tillhörande garage på fastigheten Håtuna-Skällsta 1:8. Fastigheten är placerad utanför detaljplanelagt område. Bostadshusen kommer vara av typen 1,5 plan med träfasad på cirka 150 kvm i byggnadsarea vardera. Husen kommer att vara placerade längs Grafitvägen varifrån de också kommer att ha infarterna. Tomterna ska ha en area på minst 2000 kvm. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskravet i 2 och 8 kapitlet PBL. Bygg- och miljöavdelningen föreslår Bygg- och miljönämnden att bevilja förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus och garage enligt 9 kap. 17 PBL. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

170 Upplands-Bro kommun Datum 2 (4) Beslutsunderlag Ansökningsblankett som inkom den 2 april 2013 Skrivelse som inkom 7 april 2015 Husexempel som inkom 7 april 2015 Situationsplan som inkom 7 april 2015 Skrivelse som inkom 8 juli 2015 Bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse den 11 augusti 2015 Ärendet Ansökan som inkom den 2 april 2013 avser nybyggnad av tre stycken bostadshus med tillhörande garage på fastigheten Håtuna-Skällsta 1:8. Fastigheten är placerad utanför detaljplanelagt område. Bostadshusen kommer att vara av typen 1,5 plan med träfasad på cirka 150 kvm i byggnadsarea vardera. Husen kommer att vara placerade längs Grafitvägen varifrån de också kommer ha infarterna. Tomterna ska ha en area på minst 2000 kvm. Tomterna kommer att vara placerade längs Grafitvägen, i en svagt sluttande björkbacke. Placeringen lämpar sig bra i landskapet och husen kommer att ha ett traditionellt utseende vilket passar bra in i omgivningen. Soptunnor och brevlådor ska placeras vid den redan befintliga uppställningen, i korsningen vid Grafitvägen/Rävdansvägen. I anslutning till uppställningen finns idag en vändzon för sopbilar, brevbärare etc. Vatten och avlopp Fastigheterna kommer att ha en gemensam borrad brunn som är belägen i det övre hörnet på tomten i korsningen Grafitvägen/Rävdansvägen. Avloppet kommer lösas genom att ha ett gemensamt reningsverk tillverkat av Everclean som är anpassat för 1-3 hushåll. Avloppsanläggningen ska placeras i nedre hörnet på en av de nya tomterna. Dessa lösningar har diskuterats med miljöinspektör, som anser att det är en godtagbar lösning. Tillstånd för avloppsanläggningen söks i samband med bygglov. Yttranden och remisser Fastigheterna Norränge 1:2, 5:9, Håtuna-Skällsta 1:1 och 1:3 har fått tillfälle att yttra sig. Grannhörandet skickades ut den 9 juli och de hade till den 7 augusti att på sig att komma in med yttrande. Någon erinran mot föreslagen åtgärd har inte inkommit. Miljöinspektör har bedömt att en godtagbar VA-lösning kan anläggas. Kommunekologen har gjort en inventering av platsen och gjort bedömningen att det inte finns några växter eller andra naturvärden på platsen som bör bevaras. Trafikingenjör anser det vara lämpligt med utfart mot Grafitvägen.

171 Upplands-Bro kommun Datum 3 (4) Kulturvärden och fornlämningar Det finns inga kulturvärden eller fornlämningar i området. Närmsta fornlämning finns på fastigheten Norränge 1:1, 300 meter från området för dessa tre nya tomter. Utformning och skäl till beslut Bygg- och miljöavdelningen anser att placeringen av de nya fastigheterna är bra i förhållande till landskapet samt att husens traditionella utformning passar in i omgivningen. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskravet i 2 och 8 kapitlet PBL. Bygg- och miljöavdelningen föreslår Bygg- och miljönämnden att bevilja förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus och garage enligt 9 kap. 17 PBL. Information Förhandsbeskedet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov i enlighet med PBL 9 kap. 18. Görs inte ansökan om bygglov inom två år efter dagen för beslut upphör förhandsbeskedet att gälla. Förhandsbeskedet medför inte rätt att påbörja mark eller byggnadsarbeten. För detta krävs beviljat bygglov. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN Pirjo Körsén Bygg- och miljöchef Viktoria Åhlin Bygglovhandläggare Bilagor: Om fler än en bilaga ange ordningen med hjälp av numrering. 1. Orienteringskarta 2. Ansökningsblankett som inkom den 2 april Skrivelse som inkom 7 april Husexempel som inkom 7 april Situationsplan som inkom 7 april Skrivelse som inkom 8 juli 2015

172 Upplands-Bro kommun Datum 4 (4) Bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse den 11 augusti 2015 Kopia av beslut Detta beslut med tillhörande handlingar skickas för kännedom till berörda sakägare enl. sändlista samt kungörs i Post och Inrikes Tidningar. Sökande Håtuna-Skällsta 1:8 - delges med rek.brev Fastighet Norränge 1:2 meddelande om kungörelse Fastighet Norrängen 5:9 meddelande om kungörelse Fastighet Håtuna-Skällsta 1:1 meddelande om kungörelse Fastighet Håtuna-Skällsta 1:3 meddelande om kungörelse

173 Håtuna- Skällsta 1:8

174

175

176 Ärende 6

177 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Bygg- och miljönämnden Tony Ebrahimi Datum Ärende Bygg Förhandsbesked och bygglov för uppförande av 42 meter telemast samt 2 st teknikbodar på fastigheten TIBBLE KYRKBY 15:1 Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar 1. Bevilja förhandsbesked och bygglov för uppförande av 42 meter telemast samt 2 stycken teknikbodar, med stöd av 9 kap. 31 och 2 kap 1,4,5 Plan- och bygglagen samt 12 kap. 6 Miljöbalken. 2. Avgifter enligt taxa fastställd av Kommunfullmäktige. Förhandsbesked, bygglov samt startbesked: kronor Kungörelse: 263 kronor Summa: kronor Sammanfattning Net 4 Mobility HB, C/O Netel AB har ansökt om bygglov för att satta upp en 42 meter hög telemast samt tillhörande teknikbodar vid fastigheten Tibble kyrkby 15:1. Platsen är belägen mellan Håbo Tibble och Tibble Kyrkby tätortområde längs Håbo-Tibblevägen. Fastigheten är inte detaljplanelagd och inte heller utpekad som samlad bebyggelse i översiktsplanen. Området utgör riksintresse för kulturmiljö i översiktsplanen. Det föreslagna läget för masten med tillhörande teknikbodar ligger väl indragen i ett skogsområde på en höjd i det kuperade landskapet där den visuella effekten av masten förminskas. Bygglovenheten anser att den 42 meter höga masten visserligen kommer att påverka landskapsbilden men inte att den kommer att dominera densamma. Bygglovenheten bedömer därför att masten ur landskapsbildssynpunkt kan accepteras. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

178 Upplands-Bro kommun Datum (4) Anläggningen bör på plats anpassas så att så få befintliga träd som möjligt behöver tas ner och att inga befintliga stigar blockeras. Teknikbodarna bör målas i en kulör som gör att den smälter in i kultur- och skogslandskapet. Bygg- och miljöavdelningen gör bedömningen att de aktuella åtgärderna inte skadar omgivningens kulturhistoriska värden och föreslår med ledning av ovanstående att bevilja förhandsbesked och bygglov för uppförande av 42 meter telemast samt 2 stycken teknikbodar, med stöd av 9 kap. 31 och 2 kap 1,4,5 plan- och bygglagen, (2010:900). Yttranden Fastighetsägare och boende inom en radie av tre gånger masthöjden har i enlighet med PBL 9 kap. 25 beretts tillfälle att yttra sig över föreslagen åtgärd. Inkomna synpunkter bifogas som underlag för beslut. Länsstyrelsen i sin prövning enligt Miljöbalken 12 kap. 6 som omfattade verksamhetens inverkan på naturmiljö, naturvård, kulturmiljövård- och friluftslivsaspekter hade inga synpunkter. Försvarsmakten hade ingen erinran. Yttrande från ägare till Tibble Kyrkby 4:71 inkom den 12 maj 2015 med erinran mot åtgärden. I yttrandet hänvisar fastighetsägaren av Tibble Kyrkby 4:71 att åtgärden är olämplig på grund av medicinska skäl gällande strålning från masten samt att åtgärden har en negativ påverkan på landskapsbilden. Tibble Kyrkby 4:55 har yttrat sig den 29 maj 2015 mot åtgärden. Hänvisar i sitt yttrande till att marken är värdefull svamp och bärmark. Fastighetsägarna av Tibble Kyrkby 4:55 ställer i sitt yttrande frågan om utredning gjorts för att hitta bästa placering. De skriver även att deras mobiltäckning är bra och att det kanske inte behövs en till mast. Bygg- och miljöavdelningens bedömning är att åtgärden är lämplig trots yttrande från grannar då strålningen från anläggningen inte bedöms påverka boende i närheten. Den som befinner sig inom ett par meter från sändare kan exponeras för strålning som ligger över strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde. Eftersom antennen i detta fall placeras på hög mast är det i praktiken omöjligt att långvarigt vistas i närheten av sändaren. Beslutsunderlag Ansökan som inkom den Orienteringskarta som inkom Situationsplan som inkom Elevationsplan som inkom Fasadritningar som inkom Bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse daterad Ärendet Net 4 Mobility HB, C/O Netel AB har ansökt om bygglov för att sätta upp en 42 meter hög telemast samt tillhörande teknikbodar vid fastigheten Tibble

179 Upplands-Bro kommun Datum (4) kyrkby 15:1. Platsen är belägen mellan Håbo Tibble och Tibble Kyrkby tätortområde längs Håbo-Tibblevägen. Fastigheten är inte detaljplanelagd. Området utgör riksintresse för kulturmiljö i översiktsplanen. Det föreslagna läget för masten med tillhörande teknikbodar ligger väl indragen i ett skogsområde på en höjd i det kuperade landskapet där den visuella effekten av masten förminskas. Bygglovsenheten anser att den 42 meter höga masten visserligen kommer att påverka landskapsbilden men inte att den kommer att dominera densamma. Bygglovsenheten bedömer därför att masten ur landskapsbildssynpunkt kan accepteras. Anläggningen bör på plats anpassas så att så få befintliga träd som möjligt behöver tas ner och att inga befintliga stigar blockeras. Teknikbodarna bör målas i en kulör som gör att den smälter in i kultur- och skogslandskapet. Information För att få genomföra åtgärden krävs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig är byggherrens förslag: Namn: Steffan Henriksson Den kontrollansvarige är certifierad och har behörighet K enligt 10 kap. 9 i Plan- och bygglagen. Åtgärden får inte påbörjas förrän Bygg- och miljönämnden har lämnat ett startbesked enligt 10 kap. 3 PBL, och avstyckningen av fastigheten är klar. Tekniskt samråd krävs i detta ärende. Kontakta bygglovsenhetens byggnadsinspektörer för detta på Innan byggnaden har tagits i bruk måste slutbesked ha meddelats enligt 10 kap. 4 PBL. Åtgärden ska ha påbörjats inom två år och bygglovet gäller i fem år från den dag som beslutet vinner laga kraft, enligt 9 kap 43 plan- och bygglagen. I detta ärende krävs lägeskontroll. Kostnader för dessa arbeten tillkommer. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN Pirjo Körsén Bygg- och miljöchef Tony Ebrahimi Bygglovarkitekt

180 Upplands-Bro kommun Datum (4) Bilagor 1. Ansökan som inkom den Orienteringskarta som inkom Situationsplan som inkom Elevationsplan som inkom Fasadritningar som inkom Bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse daterad Yttrande Tibble Kyrkby 4:55 8. Yttrande Tibble Kyrkby 4:71 9. SSI Rapport 10. Strålning från mobiltelesystem 11. Text från strålsäkerhetsmyndigheten 12. Yttranden från LST och Försvarsmakten Kopia av beslut till: Detta beslut med tillhörande handlingar skickas för kännedom till berörda sakägare enl. sändlista samt kungörs i Post och Inrikes Tidningar. Sändlista: Delgivningskvitto Sökande Tibble Kyrkby 4:55 Tibble Kyrkby 4:71 Meddelande om kungörelse till: Tibble Kyrkby 14:1, 14:3, 14:2, 4:8, 4:71, 4:55, 4:9, 4:50, 4:75, 4:51, 4:58, 4:36, 4:37, 15:1 Tibble önsta 4:1

181

182

183

184

185

186

187

188 7 Slutsatser och diskussion Allmänhetens exponering för radiofrekventa, elektromagnetiska fält ligger långt under referensvärdet enligt SSI:s allmänna råd från Det högsta värdet som uppmättes i denna undersökning för den totala effekttätheten från samtliga uppmätta källor låg på 270 mw/m2, vilket motsvaras av en exponeringskvot på 0,044. Med hänsyn till att maxholdmätningar innebär en betydlig överskattning är den faktiska exponeringen ännu lägre. Även de senaste tillämpningarna inom frekvensområdet såsom WLAN, TETRA och WIMAX ger endast ett försvinnande litet bidrag till den totala exponeringen. Exponeringen från FM-sändare var ungefär lika stor under de år som mätningarna genomfördes. Däremot har signalerna från analoga TV-sändare försvunnit i och med de 2007 ersattes av något svagare digitala TV-sändare. Eftersom referensvärdet är frekvensberoende har källor som sänder med lägre frekvenser en större andel i exponeringskvoten än källor som sänder med högre frekvenser. Största genomsnittliga bidraget till den samlade exponeringen utgörs av signalerna från basstationer för mobiltelefoni, där GSM900 bidrar med den övervägande delen. Signalerna från mobiltelefonnäten verkar inte har ökat under de senaste åren, vilket är något överraskande. Samtidigt kan fördelningen mellan olika källor variera kraftigt mellan olika platser. Mätvärdena för respektive plats visar hur signalintensiteten såg ut vid mättillfället. Vid en annan tid och framför allt på en annan plats kan de se helt annorlunda ut. Skillnader på flera tiopotenser är inte ovanliga enligt undersökningen. En förflyttning av några enstaka meter kan innebära att exponeringsförhållandet ändrar sig kraftigt, särskilt vid inomhusmätningar. Exponeringen för radiofrekventa fält beror dels på antal sändare, samt deras placering och styrka, dels på radiovågarnas utbredning. Effekttätheten avtar snabbt de närmaste metrarna framför en basstationsantenn liksom från alla andra sändarantenner, vilket illustreras i figur 7.1. Det är därför endast på korta avstånd mitt framför antenner som referensvärdet kan överskridas. Dessa platser är dock vanligtvis inte tillgängliga för allmänheten. Sändarstyrkan från basstationer beror utöver den maximala effekten huvudsakligen på deras belastning, dvs. hur stor del av basstationens kapacitet som används. Byggnaders väggar och tak reflekterar radiovågor och absorberar en del av dem. Ändå visar undersökningen att effekttätheten var något högre inomhus än utomhus. Det beror antagligen på att ca 60 % av alla inomhusmätningar gjordes på platser där en högre exponering förväntades p.g.a. närheten till antenner. Det har bara gjorts sex mätningar på olika, slumpmässigt valda platser inomhus. Vid framtida mätningar bör en jämnare fördelning mellan olika platser eftersträvas.