Ett normkritiskt perspektiv på rätten. Diskrimineringsgrunderna under luppen Eva Schömer Professor rättsvetenskap

Transkript

1 Ett normkritiskt perspektiv på rätten Diskrimineringsgrunderna under luppen Eva Schömer Professor rättsvetenskap

2 Eva Schömer Jurist (LnU), rättssociolog (LU), genusvetare (VxU) Konstruktion av genus i rätten och samhället. Den svenska kvinnans rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem (1999) Märk värdig jämställdhet (SOU 2002:30) Arbetsrättsliga perspektiv på jämställdhet, diskriminering och intersektionalitet, i Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet (SOU 2014:34), red. Paulina de los Reyes

3 Feministiska perspektiv på rättssociologi feministiska perspektiv på rätten är att de fokuserar på konsekvenser av politiska och rättsliga beslut för kvinnors (och mäns) liv och möjlighet till delaktighet och makt i samhället En feministisk teori myt om att alla kvinnor är lika och delar samma önskningar och mål. Men det finns ändå ett gemensamt drag inom den feministiska rättssociologin(- vetenskapen): kvinnors emancipation, men vägarna till denna frigörelse är olika

4 Ett normkritiskt förhållningssätt på rätten kopplat till folkbildning Folkbildning bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och föreläsningsföreningar/-serier. Tanken är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta del av ny kunskap och nya värderingar Normkritisk, att kunna, våga och vilja ställa frågor om varför något är såsom det är, dvs. att inte bara acceptera ett svar. Rätten, regler i form av skriven rätt och oskrivna föreställningar om hur något ska vara (göras ): lagar, förordningar, förarbeten och rättsfall

5 Postkolonial feminism & rättssociologi Kritik mot att den vita medelklassfeminsmen global feminism och systerskap gör att vita medelklassfeminster blir en elit, ett avant garde. Alla kvinnor har inte samma samma politiska intressen de inte lever under samma situation på grund av bland annat klass, etnicitet och dess exkluderings och förtryckarmekanismer.

6 UCLA School of Law and Columbia Law School: race and gender issues Intersektionalitet (DeGraffenreid vs General Motors) Kimberlé Williams Crenshaw (1959-)

7 bell hooks Den traditionella feminismen har gjort sig till talespersoner för alla kvinnor, vilket har lett till marginalisering av de andra kvinnorna rasism, klassförtryck och heterosexism

8 Normaliseringsprocesser: etnifiering av arbetskraften Multipel diskriminering Att vara negativt särbehandlad (diskriminerad) på flera olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1:5 DiskrL) Intersektionalitet Ett analytiskt verktyg: att identifiera samverkande diskrimineringsformer såsom köns-, klass- eller rasdiskriminering effekten av den multipla diskrimineringen Jfr. Kimberle Crenshaws analys av DeGrafffereid och General Motors 8

9 Marie Matsuda Ett intersektionellt verktyg: The way I try to understand the interconnection of all forms of subordination is through a method I call ask the other question. When I see something that looks racist, I ask where is the patriarchy in this? When I see something that looks sexist, I ask, Where is the heterosexism in this? When I see something that looks homophobic, I ask, Where are the class interests in this?

10 Making all the difference Inclusion, exclusion, and American Law Law provides vivid contexts for studying the assignment of the label of difference, whether by traits of race, gender, disability, or other minority identities. Law uses categories. Judges and administrators identify traits and place people and problems in categories on that basis. Law also backs up words and concepts with power. The names given by law carry real consequences in people s lives. In law, the press of the past has a special weight. Judges deliberately maintain continuity with ideas and practices of the past in order to promote social stability and protect expectations. Even the judicial model of individualized hearings and individualized judgements preserves and reinvents categorical solutions and neglects the relational dimensions of problems of difference. (Martha Minow)

11 Martha Minow Vad händer när människor kategoriseras? Fem myror är fler än fyra elefanter vad ska bort? Målet mot GM utgör ett målande exempel på den kritik som Minow riktar mot de juridiska begreppens begränsade räckvidd. Begreppen leder till exkluderingsprocesser av människor. Att svarta kvinnor inte är en kategori i juridisk bemärkelse innebär således att de inte heller har några rättigheter. På så sätt underbyggs och normaliseras exkluderingsprocesser, såsom utanförskap och vardagsrasism genom domstolars uttalanden i mål om just diskriminering. Dvs. det man inte ser finns inte, vilket leder till en slags osynliggörande av människor samtidigt som orättvisor underbyggs i form av normalisering av bl a rasism, utanförskap och diskriminering

12 Etnisk diskriminering i AD Av drygt 30 mål om etnisk diskriminering som AD har haft uppe har endast två mål vunnit bifall i dess helhet En förklaring skulle kunna vara att det har stämts i för många mål, en annan förklaring kan vara att det har varit felstämt, ytterligare en förklaring går att sökas i det juridiska systemet och domstolens sätt att hantera mål om diskriminering. Ett förändrat sätt att förstå rätten och mål om diskriminering skulle kunna möjliggöra att fler personer får upprättelse då de upplever sig ha blivit kränkta på någon eller några av de särbehandlade grunderna i diskrimineringslagens (eller i någon av de tidigare diskrimineringslagarnas) mening

13 Diskursanalys av AD:s domar Samples of spoken dialogue, in contrast with written texts (Fairclough 1992:3) AD 2009:4 (habiliteringsassistent) AD 2009:11 (biluthyrare/bilvårdare) AD 2010:21 (motionsförening) AD 2010:91 (60-årig kvinna) AD 2011:13 (Bosnien och Sovjetunionen) AD 2012:27 (svetsare Ringhals)

14 Bakgrund & fråga Om det är så att Sverige anses vara ett av de mest jämställda och jämlika samhällena i världen hur kan man då förstå (förklara) att arbetsdomstolen (AD) varken bedömer det som diskriminerade att kalla en man med gambiskt ursprung för blackey, big black bastard, afrikanen och svartskalle, eller att en man nigerianskt ursprung kallades Tony Mogadishu och Koko stupid av sina kollegor?

15 Den normkritiska rättssociologiska forskningen beskrivas som möjlighet att analysera konsekvenser av hur regler och normer i samhället samverkar och påverkar kvinnor och män med skild bakgrund såväl religion, tro, sexualitet, etnicitet, ras, ursprung som ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar och möjligheter. Den analys som görs är beroende av den teoretiska förståelseram som används. Men en liberal modell kommer på intet sätt att gynna alla kvinnor, på samma sätt kommer inte heller en en intersektionell analys tas emot av alla kvinnor med öppna armar. Men den senare synliggör den vita hegemoniska feministiska diskursen.

16 Tack för uppmärksamheten