UTVÄRDERINGSRAPPORT. Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERINGSRAPPORT. Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning"

Transkript

1 UTVÄRDERINGSRAPPORT Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning 2007

2 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning Januari 2007 = ptbafpe=`lrk`fi=clo=tlohfkd=ifcb=^ka== pl`f^i=obpb^o`e=

3 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...5 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning Arbetsmiljöforskningens historik Kartläggning av svensk arbetsmiljöforskning Finansieringssituationen Bibliometrisk studie Den internationella utvärderingsrapporten Arbetsmiljöverkets behov av vetenskapligt underlag och forskning för föreskriftsarbete och gränsvärdessättning...31 Bilagor: 1. FAS missiv: Redovisning av utvärderingsrapporten International evaluation of Swedish work environment research FAS-sekretariatet, svenska referensgruppen, internationella utvärderingsgruppen, kontakter kring uppdraget om Arbetsmiljöverket och övriga Fragments from the history of Swedish research in occupational medicine The history of Swedish occupational hygiene research after Psychosocial factors in research on working conditions and health in Sweden notes on the history Finansiering av arbetsmiljöforskningen ; en uppskattning av storlekar och trender Sammanställning av kunskapsluckor påvisade i kriteriegruppsarbete Betydelsen av svensk forskning för europeiska hygieniska gränsvärden Yrkeshygieniska mätmetoder och europeiska gränsvärden i BGIA:s databas GESTIS Förutsättningar för gränsvärdesdokumentation inom EU-systemet

4 Förord I ett tillägg till 2005 års regleringsbrev fick Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) uppdraget att: analysera svensk forskning inom området arbetsmiljö, främst forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt forskning om fysiska belastningsskador inklusive samspelet med psykisk stress. I uppdraget ingick att kartlägga och utvärdera genomförd forskning. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som forskningens samhällsrelevans samt att belysa och kommentera det framtida behovet av nationell forskning inom området. Vidare skulle FAS uppmärksamma Arbetsmiljöverkets (AV) behov av forskning för framtagning av gränsvärden i sitt föreskriftarbete. Avgränsningen av uppdraget i denna del skulle göras i samråd med AV. Resultaten skulle redovisas senast 31 januari FAS tillsatte en svensk referensgrupp som bestod av representanter från arbetsmarknadsparterna, arbetsmiljöforskare från FAS styrelse, Arbetsmiljöverket, AFA Försäkring, Svenska läkaresällskapet sektionen för arbets- och miljömedicin samt Svensk yrkes- och miljöhygienisk förening. Referensgruppen bidrog med råd och stöd genom hela utvärderingsprocessen. Christer Hogstedt, Statens folkhälsoinstitut, var ordförande för referensgruppen och koordinerade utvärderingen. Carin Håkansta och Elisabeth Birke ingick också i utvärderingssekretariatet. FAS vill tacka Arbetslivsinstitutet för den kartläggning av svensk arbetslivsforskning som FAS-sekretariatet fick ta del av samt Staffan Lindberg för kompletterande bearbetningar av kartläggningens enkätdata. Utvärderingens huvudarbete genomfördes av en internationell expertpanel som arbetade med FAS-sekretariatet under I gruppen ingick Professor David Wegman (ordförande), Professor, Dean, School of Health and Environment, University of Massachusetts Lowell, USA; Associate Professor Alex Burdorf, University Medical Center Rotterdam, Netherlands; PhD Paul Oldershaw, UK Health and Safety Executive, Great Britain; Professor Brigitte Schulte-Fortkamp, Institute for Fluid Mechanic and Technical Acoustics of TU Berlin (ISTA), Germany; och Professor Eira Viikari-Juntura, Musculoskeletal Centre, Finnish Institute of Occupational Health (FIOH), Helsinki, Finland. Även Professor Jorma Rantanen, FIOH, bidrog till vissa delar av utvärderingen. Den internationella utvärderingsgruppen sammanfattade sina iakttagelser i en rapport som presenterades på ett seminarium den 13:e november Den svenska referensgruppen och alla som på olika sätt bidragit till rapporten gavs där möjligheten att diskutera och kommentera den preliminära rapporten. Slutrapporten överlämnades därefter till Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. FAS lämnade sina synpunkter i ett missiv från 16 november 2006, se bilaga 1. För att utreda arbetsmiljöverkets behov av vetenskapligt underlag och forskning för föreskriftarbete och gränsvärdessättning har professor Christer Hogstedt och forskningssekreterare Elisabeth Birke vid sex tillfällen träffat överdirektör Bertil Remaeus, tillsynschef Barbro Köhler Krantz samt enhetschefen för enheten för kemi och mikrobiologi Anna Billgren som företrädare för verket. Därutöver har professorerna Johan Högberg, Gunnar Johanson, Jan-Olof Levin samt docent Göran Lidén intervjuats och bidragit med delrapporter. Även generaldirektör Mikael Sjöberg och Cenita Rodehed vid Arbetslivsinstitutet har intervjuats. 3

5 Förutom ovan nämnda vill FAS tacka: Olle Persson från Umeå Universitet, som bidrog med en bibliometrisk analys av svenska publikationer inom arbetsmiljöforskningen, Svante Sjöberg som bidrog med information om arbetsmiljöforskningens finansiering, Staffan Skerfving och Hans Welinder från Lunds Universitet och Töres Theorell från Institutet för Psykosocial Medicin som bidrog med olika delar av arbetsmiljöforskningens historia och Arbetslivsinstitutets bibliotek som bidrog med en förteckning av relevanta doktorsavhandlingar. Rune Åberg Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 4

6 Sammanfattning Uppdraget Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) fick i ett tillägg till regleringsbrevet för 2005 uppdraget att: analysera svensk forskning inom området arbetsmiljö, främst forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt forskning om fysiska belastningsskador inklusive samspelet med psykisk stress. I uppdraget ingick att kartlägga och utvärdera genomförd forskning. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som forskningens samhällsrelevans. I uppdraget ingick också att belysa och kommentera det framtida behovet av nationell forskning inom området. Vidare skulle FAS uppmärksamma Arbetsmiljöverkets (AV) behov av forskning för framtagning av gränsvärden i sitt föreskriftarbete. Avgränsningen av uppdraget i denna del skulle göras i samråd med AV. Arbetsmiljöforskningens historik Sedan flera decennier har den svenska arbetsmiljöforskningen tillsammans med övriga nordiska länder en internationell särställning i förhållande till våra länders storlek. Orsakerna är många. I första hand tillgången till tämligen unika resurser genom den successiva utbyggnaden av ett stort centralt institut med anor från 1937, regionala satsningar på yrkesmedicinska enheter och inte minst Arbetarskyddsfonden fr.o.m och dess efterföljare. Endast Finlands resurser kan jämföras i storlek bland mindre länder. Forskningen inom såväl arbetsmedicin som yrkeshygien och arbetsfysiologi var omfattande redan under 40- och 50-talen då bl.a. 14 doktorsavhandlingar publicerades i dessa ämnen. Metaller, stendamm, giftiga gaser och lösningsmedel var i centrum för forskningen. Under 60-talet utvecklas yrkeshudforskningen snabbt till hög internationell klass. De omfattande satsningarna på såväl forskning som utbildning och företagshälsovård under 70-och 80 talen tillsammans med tillämpning av nya register och metoder för befolkningsstudier samt avancerad laboratorieutrustning leder till en stark ställning internationellt för alla grenar av svensk arbetsmiljöforskning. En viktig faktor har varit den långa traditionen av samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom arbetsmiljöområdet och den närmast obegränsade tillgången till arbetsplatser för undersökningar av såväl exponeringar som exponerade arbetare. En ytterligare faktor har varit beredvillighet från anställda att besvara frågeformulär och acceptera såväl intervjuer som biologisk provtagning och personliga mätutrustningar samt tillgängligheten till det omfattande, välskötta registret för ohälsodata. De regionala yrkesmedicinska enheterna med möjligheter till patientundersökningar för utredning av befarad yrkesskada, avancerade yrkeshygieniska och ergonomiska laboratorier för exponeringsanalys och metodutveckling, psykosocial kompetens och koppling till universitetsinstitutioner är en annan viktig förklaring. Dessa enheter har också kunnat samverka med regional företagshälsovård, försäkringskassa och arbetsmiljöinspektion (tidigare yrkesinspektionen) för såväl inflöde av viktig information som kommunikation av nya forskningsresultat och kunskapssammanställningar. Även den centrala samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Institutet för Psykosocial Medicin har varit betydelsefull för implementering av vetenskaplig kunskap, t.ex. i kriteriegruppsverksamheten för hygieniska gränsvärden. 5

7 Samarbetet mellan de yrkesmedicinska enheterna inom landet har också varit omfattande liksom medverkan i de internationella nätverken. Påtagligt många svenska forskare har haft ledande roller i de dominerande internationella organisationerna, t.ex. International Commission on Occupational Health och specialistföreningar. Sverige har också initierat och arrangerat en rad internationella vetenskapliga konferenser under åren. Även samarbetet med forskare i låg- och medelinkomstländer har varit omfattande. Det finns naturligtvis också brister i svensk arbetsmiljöforskning och dessa har analyserats i den internationella utvärderingsgruppens rapport med särskilt avseende på 2000-talets verksamhet. Mest påtagligt är bristen på interventionsforskning och forskning kring lämpliga övervakningsmetoder. En rad forskningsresultat har, ofta tillsammans med fackliga aktiviteter, lett till exponeringsbegränsningar eller t.o.m. förbud mot skadliga ämnen. Vetenskapliga resultat från den psykosociala och ergonomiska forskningen har tillämpats i mindre omfattning, vilket också är svårare men lika angeläget. Svensk arbetsmiljöforskning upplever för närvarande flera hot inför framtiden genom den kraftiga minskningen under senaste 10-årsperioden på sökbara forskningsmedel, nedläggning av Arbetslivsinstitutet samt osäkerheten om den framtida inriktningen för de enheter som utlokaliserades i början av 2000-talet från Arbetslivsinstitutet till universiteten. Det har tagit lång tid att bygga upp den svenska strukturen och kompetensen för arbetsmiljöforskning, som uppskattas och utnyttjas internationellt. Det är inte bara ett svenskt intresse att den kan vidareutvecklas. Kartläggning av arbetsmiljöforskningen 2005 Drygt 70 forskargrupper arbetade med de arbetsmiljörisker som utvärderingen berör, dvs. kemiska, biologiska och fysikaliska hälsorisker samt belastningsergonomi. Totalt rör det sig om knappt 570 helårstjänster om assisterande personal räknas in. Antalet disputerade var runt 250 personer. Denna forskningspersonal har sin akademiska bakgrund huvudsakligen i fakulteterna medicin, naturvetenskap och teknik, med undantag för belastningsergonomi där den tredje största fakulteten är beteendevetenskap eller andra samhällsvetenskapliga ämnen istället för naturvetenskap. Könsfördelningen är i sin helhet jämn men det råder en kvinnlig dominans bland doktorander, forskningsassisterande och övrig personal och en klar manlig dominans bland docenter och professorer. Den genomsnittliga åldern på forskningsledarna är hög. Endast forskare inom området kemiska och biologiska hälsorisker har någon ledare under 40 år. Hälften av alla forskningsledare är över 55 år och en fjärdedel över 60. Den största forskningsinstitutionen, mätt i antal forskartjänster, är Arbetslivsinstitutet, följd av Karolinska Institutet. Andra större institutioner är Lunds, Linköpings och Göteborgs Universitet. Något mindre är Högskolan i Gävle, Örebro läns landsting, Sveriges lantbruksuniversitet samt Umeå och Uppsala Universitet. Finansiering Utredningen om arbetsmiljöforskningens finansiering har visat på betydande svårigheter att fastställa den exakta omfattningen och beloppen är osäkra men vissa tendenser är likaväl tydliga. Den största finansiären var tidigare Arbetsmiljöfonden, finansierad av arbetsgivaravgifter. Parterna hade ett avgörande inflytande på prioriteringarna inom området. Under det senaste decenniet har flera omorganisationer skett och anvisning av medel och prioriteringar är numera helt styrda av regering och riksdag. Den största enskilda statliga finansiären av universitetsforskning är numera FAS. Den till volymen dominerande aktören är 6

8 Arbetslivsinstitutet främst inom ramen för sin egen verksamhet. En betydande förskjutning har på senare år skett på utförarsidan från Arbetslivsinstitutet till universiteten. Studien visar att tillgängliga medel för forskning inom de klassiska arbetsmiljöområdena har minskat sedan 1980-talet och troligen ytterligare under det senaste decenniet. Sektorsinriktade medel som kan sökas i fri konkurrens har påtagligt minskat. Den totala volymen ligger f.n. på cirka 270 miljoner kronor inklusive den psykosociala arbetsmiljöforskningen varav dock mer än 1/4 riskerar att försvinna då verksamheten vid Arbetslivsinstitutet läggs ner fr.o.m. den 1 juli 2007 och den framtida verksamheten vid universiteten är osäker. En jämförelse med 1980-talet visar att den omfattande kartläggnings- och programverksamhet som bedrevs nästan helt har upphört. Den ändrade myndighetsorganisationen har också medfört att medel för utbildning och information inom området nästan helt försvunnit. I och med Arbetslivsinstitutets nedläggning riskerar den sista resten av sådana medel att försvinna om ingen alternativ finansiering ordnas. Bibliometri Svensk arbetsmiljöforskning hör till den bästa i världen om man ser till mängden publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter och antalet citeringar i förhållande till folkmängden. Svenska forskare bidrar med 8 procent av världsproduktionen av vetenskapliga artiklar om arbetshälsa och ergonomi. Den relativa andelen artiklar med svenska författare i förhållande till befolkningsmängd visar att Sverige ligger etta i världen inom belastningsergonomi och på andra plats inom arbetsmiljöområdet. Den svenska produktionen av vetenskapliga artiklar har hållit en hög och stabil nivå under de senaste tjugo åren. Internationella utvärderingen: rekommendationer Finansiering För att kunna behålla den höga standarden på arbetsmiljöforskningen är det viktigt att särskilda medel anvisas till denna. Det förefaller lämpligt att åtminstone återgå till den storleksordning på sökbara medel som fanns från RALF/FAS för fem år sedan. Det bör vara möjligt att söka medel för 5-åriga projekt. Detta skulle avsevärt öka möjligheterna att utföra nödvändiga longitudinella, epidemiologiska studier och interventionsstudier. Snabba bedömningsrutiner bör kunna tillämpas för skisser till mindre projekt, för att underlätta pilotstudier med nya infallsvinklar och för snabbt uppkomna frågor. Postdoc.-tjänster bör prioriteras vid utlysning av forskningsmedel. Integrationen mellan olika kunskapsområden bör förstärkas för att kunna studera multifaktoriella, arbetsrelaterade hälsoproblem. Finansieringsstrategier bör uppmuntra interdisciplinära forskningsprojekt. Kommitté för analys av arbetsmiljöforskningens struktur En kommitté bör tillsättas på hög nivå för att analysera och utvärdera arbetsmiljöforskningens organisationsstruktur, hur prioriteringar ska utarbetas och vad de bästa finansieringsalternativen är för att bidra till den lämpligaste forskningen. 7

9 Hållbara resurser Forskningsinstitutioner bör aktivt bedriva karriärutveckling för kompetenta arbetsmiljöforskare så att hållbarhet garanteras inom deras forskningsområden. Sådana aktiviteter kan omfatta sabbatsår vid andra forskningsinstitut, internationellt forskningssamarbete och personlig kompetensutveckling. Finansieringsmekanismer som stödjer sådana aktiviteter bör uppmuntras. Forskningsområden som bör utvecklas Forskning kring modeller för mätning av exponeringar och relaterade riskmodeller behöver förstärkas. Detta omfattar forskning om exponeringarnas variabilitet, vilka faktorer som bestämmer exponeringsmönstren och hur denna kunskap kan tillämpas på design, utförande och tolkningar av epidemiologiska studier och arbetsplatsinterventioner. Det behövs fler systematiska interventionsstudier. Det finns ett stort behov av att utveckla vetenskapliga metoder som fastlägger interventioners effektivitet och verkningsgrad. Användningen av lämplig studiedesign, metoder för exponeringar och resultatbedömningar tillsammans med ekonomiska utvärderingsmetoder bör uppmärksammas. Tvärvetenskaplighet är sannolikt viktigt för att nå dessa resultat. Vetenskapliga studier av metoder och strategier som främjar tillämpningen av ny vetenskaplig kunskap behövs (implementeringsforskning). Prioriteringar Forskning behövs för att utveckla system för övervakning av risker som identifierar och följer exponeringar på arbetsplatsen. Dessa system bör överväga användning av tidiga riskindikatorer, till exempel sådana icke-invasiva biologiska metoder och självskattningar som kan vara lämpliga för modernt svenskt arbetsliv. För att kunna prioritera behoven av arbetsmiljöforskning bör hälsodata, exponeringsinformation och kunskap om den svenska arbetslivsstrukturen utnyttjas. Internationell kunskap bör utnyttjas och forskningsledare bör delta aktivt i dessa processer. Samarbete mellan olika forskningsgrupper inom arbetsmiljöområdet bör uppmuntras för att minimera överlappning och maximera utnyttjandet av forskningsexpertisen. Kunskapsförmedling Förmedlingen av kunskap från arbetsmiljöforskningen kan förbättras. Hjälpmedel och metoder behöver utvecklas för att arbetsmarknadens parter, andra användargrupper och forskarsamhället ska kunna skapa effektiv kunskapsförmedling. Socialt ansvar Fortsatt stöd till kursverksamhet och utbildningar för arbetsmiljöforskare i utvecklingsländer bör uppmuntras. Forskning för Arbetsmiljöverkets gränsvärdessättning Inom ramen för FAS regeringsuppdrag att kartlägga och utvärdera svensk arbetsmiljöforskning ingår också att belysa och kommentera Arbetsmiljöverkets, AV:s, framtida behov av nationell forskning för sitt föreskriftsarbete och sin gränsvärdessättning. Avgränsningen av denna del av uppdraget till att gälla kemiska risker och hygieniska gränsvärden har skett i samråd med företrädare för Arbetsmiljöverket. Utredningen har 8

10 utförts genom samråd med och uppgifter från AV, intervjuer med och underlag från forskare som hittills bidragit till det vetenskapliga underlaget samt med representanter för Arbetslivsinstitutet, ALI. Utredningen visar att den kriterieverksamhet som startade 1978 med att dokumentera det vetenskapliga underlaget för hygieniska gränsvärden och dess mätmetoder varit nödvändig för säkerheten i gränsvärdessättningen. Verksamheten har huvudsakligen finansierats från ALI:s budget och totalt kostat cirka 10 miljoner kronor per år. Det finns stöd för fortsatta forskningsbehov samt att det vetenskapliga underlaget och utvecklingen av praktiska mätmetoder för dessa ämnen ofta skulle kunna förbättras med måttliga forskningsinsatser. Det förekommer viss samverkan inom EU-systemet för såväl den medicinska bedömningen som standardisering av mätmetoder men dessa insatser är för närvarande av liten betydelse för AV:s behov. Kriterieverksamhetens framtid är oklar pga. nedläggningen av ALI, som haft i sin instruktion att bistå AV med råd i dessa frågor. Finansieringen av framför allt den svenska men också den nordiska gruppens arbete bör säkras framöver. AV bör erhålla ett budgetutrymme för kriteriegruppsverksamhet och mätmetodinformation av samma storleksordning som verksamheten beräknas ha kostat hittills, cirka 10 miljoner kronor per år. För att säkra tillgången på relevant forskning föreslås att fem miljoner kronor per år tillskjuts för kompletterande FoU-insatser vid riskbedömning av kemikalier för gränsvärdessättning och för utveckling av mätmetoder. Förvaltning av dessa forskningsmedel och ansökningsförfaranden bör preciseras i samråd mellan FAS och AV och utvärderas efter fem år. AV, regeringskansliet och berörda forskningsinstanser bör också verka för att effektivisera samarbetet inom EU-systemet för att dokumentera medicinska effekter av och praktiska mätmetoder för kemiska arbetsmiljöexponeringar 9

11 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) fick i ett tillägg till regleringsbrevet för 2005 uppdraget att: analysera svensk forskning inom området arbetsmiljö, främst forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt forskning om fysiska belastningsskador inklusive samspelet med psykisk stress. I uppdraget ingick att kartlägga och utvärdera genomförd forskning. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som forskningens samhällsrelevans. I uppdraget ingick också att belysa och kommentera det framtida behovet av nationell forskning inom området. Vidare skulle FAS uppmärksamma Arbetsmiljöverkets (AV) behov av forskning för framtagning av gränsvärden i sitt föreskriftarbete. Avgränsningen av uppdraget i denna del skulle göras i samråd med AV. Uppdraget skulle redovisas senast 31 oktober 2006 (detta datum flyttades sedan fram till 31 januari 2007). Tillägget preciserade inte varför regeringen gjorde ett sådant tillägg till regleringsbrevet men regeringen och riksdagen begär kontinuerligt kartläggningar och utvärderingar av olika forskningsområden och det behövs ingen särskild anledning. FAS har under 2000-talet utfört ett dussintal liknande utvärderingar. Det som eventuellt bidrog till att FAS fick uppdraget var en oro kring arbetsmiljöforskningens framtid. Denna oro har uttryckts i en internationell utvärdering av svensk folkhälsoforskning (FAS 2004) och i uttalanden från finansiärer, forskare och avnämare av arbetsmiljöforskningen. Behovet av att uppmärksamma arbetsmiljöforskningens utveckling framfördes också i samband med omorganiseringen av forskningsråden år 2000, då FAS och Verket för innovationssystem (VINNOVA) övertog olika delar av Rådet för arbetslivsforskning (RALF) och i samband med ändrade prioriteringar och omorganiseringar inom ALI och landstingen. Dessa utryck för oro kan således ha varit orsaker till att regeringen ville tillgodose önskemålen om en kartläggning och utvärdering av arbetsmiljöforskningen. Utvärderingens syfte var inte att analysera enskilda institutioner eller forskargrupper utan att identifiera utvecklingstendenser för svensk arbetsmiljöforskning med avseende på såväl vetenskaplig kvalitet och kvantitet som forskningens samhällsrelevans. Rapporten består av en sammanfattning som följs av sex kapitel. Det första kapitlet sammanfattar arbetsmiljöforskningens histora, vilken beskrivs mer ingående i bilagorna 3 5. Det andra kapitlet sammanfattar den kartläggning som genomfördes för FAS och VINNOVA av Arbetslivsinstitutet. Kapitel tre sammanfattar finansieringssituationen (se även bilaga 6). Kapitel fyra är en sammanfattning av ett bibliometriskt arbete. Det femte kapitlet sammanfattar den rapport som framställdes av den internationella expertpanelen. Kapitel sex sammanfattar resultaten från utredningen av Arbetsmiljöverkets behov av relaterad forskning. De som ledde och utförde utvärderingen var (se även bilaga 2): Ett utvärderingssekretariat som tillsattes av FAS. Professor Christer Hogstedt ledde arbetet assisterad av Carin Håkansta och Elisabeth Birke. En svensk referensgrupp med deltagare från arbetsmarknadens parter, arbetsmiljöforskare i FAS styrelse samt representanter för AV, AFA Försäkring, Läkarsällskapets sektion för arbets- och miljömedicin och Svensk yrkeshygienisk 10

12 förening. Referensgruppens roll var att ge råd till FAS i varje del av uppdraget. Referensgruppen träffades fyra gånger och mötena koordinerades av Christer Hogstedt. En internationell expertpanel på fem personer, utvald av den svenska referensgruppen. Forskarpanelens roll var att bedöma svensk arbetsmiljöforsknings kvalitet och utveckling i ett internationellt perspektiv. Ett antal konsulter som sammanställde 1) en sammanfattning av finansieringen av svensk arbetsmiljöforskning; 2) en sammanfattning av svensk arbetsmiljöforskning i ett historiskt perspektiv; och 3) en bibliometrisk analys av arbetsmiljöforskningen utgående från artiklar, rapporter och tidskrifter på området. Särskilda överläggningar hölls mellan utvärderingssekretariatet och Arbetsmiljöverket. Även i denna del anlitades flera experter. Utvärderingen bygger delvis på en kartläggning av svensk arbetslivsforskning som genomfördes av Arbetslivsinstitutet (ALI) 2005/2006 på uppdrag av FAS och VINNOVA. Kartläggningen byggde på en enkätundersökning av alla yrkesaktiva inom svensk arbetslivsforskning i enlighet med ett annat regeringsuppdrag. Kartläggningsresultaten användes som kontaktinformation över aktiva forskargrupper inom arbetslivsforskningen i samband med den internationella utvärderingsgruppens arbete. Sekretariatet använde även datafiler från enkätundersökningen för att skapa en bild över forskargruppernas sammansättning, finanser, inriktning m.m. Grundmaterialet bearbetades i viss mån för att komma åt mer specifik information kring de aktuella forskargrupperna. Nödvändiga korrigeringar gjordes pga. felaktigheter i rapportens klassificeringar och några ytterligare enkätsvar som kom in efter en påminnelse. Ett brev skickades till alla forskargrupper (70 stycken) som identifierats i kartläggningen och uppgivit forskningsinriktningar av relevans för utredningen. Ledarna för forskargrupperna ombads skicka in ett begränsat antal av deras bästa artiklar och/eller annat forskningsmaterial från de senaste fem åren. Artiklarna och annat material skickades sedan till den internationella expertpanelen, som bedömde dess kvalitet och relevans. Förutom analysen av forskningsmaterial genomförde expertpanelen ett antal intervjuer i Stockholm under första veckan i oktober Intervjuerna omfattade dels representanter för organisationer och institutioner som bedriver arbetsmiljöforskning som utfrågades om deras situation, forskningens inriktning och samhällsrelevans samt hur de såg forskningens framtid. Vidare intervjuades avnämarrepresentanter angående forskningens tidigare och nuvarande samhällsrelevans och huruvida avnämarnas kunskapsbehov tillgodoses. Till avnämarna räknas AV, arbetsmarknadens parter, företagshälsovården, näringsdepartementet m.fl. Intervjuerna finns sammanfattade i expertpanelens rapport International evaluation of Swedish work environment research (FAS, 2006), som sammanfattas i avsnitt fem. 11

13 1. Arbetsmiljöforskningens historik Denna sammanfattning omfattar verksamhet från 1940-talet och bygger på de tre bilagor (3 5) som bifogats rapporten i de engelska versioner som presenterades för den internationella utvärderingsgruppen. Även om den psykosociala arbetsmiljöforskningen inte har utvärderats har en översikt tillförts för att göra historiken mer komplett. Sammanfattningen visar ytterst kortfattat på strukturen för arbetsmiljöforskningen under olika decennier och när vissa forskningslinjer initierades eller tog ordentlig fart. I allmänhet har dessa linjer fortsatt men de behandlas bara i ett sammanhang och kraftigt sammandraget och 50-talen Struktur Statens Institut för Folkhälsan grundades 1937 på Karolinska Institutets, KI:s, område och hade en sektion för yrkeshygien, som samverkade nära med hygieninstitutionen på KI. Under Andra Världskriget exponerades många under långa tider för kolmonoxid från gengasmotorer och utöver den akuta förgiftningsrisken misstänkte en del även kronisk påverkan. Därför inrättades en gengaspoliklinik vid Karolinska sjukhuset för utredning av dessa patienter. Verksamheten vidgades snart i samarbete med hygiensektionen vid Folkhälsan till att omfatta annan påverkan i arbetslivet (se nedan), inklusive arbetsrehabilitering och stressforskning 1953 tillkom en yrkesmedicinsk klinik vid Södersjukhuset och 1958 i Lund med såväl medicinsk som yrkeshygienisk personal och välutrustat laboratorium. Forskning Under 40- och 50-talen var exponering för giftiga metaller vanligt och ibland i mycket höga halter. Det gällde olika former av kvicksilver i kloralkali- och pappersindustrin, bly och nickel/kadmium i batteritillverkning, arsenik och koppar i Rönnskärsverken, hårdmetall i Sandvik, svetsrök och många andra metallexponeringar. Svenska forskare intog en ledande ställning internationellt genom en kombination av omsorgsfulla mätningar, kliniska och metabola studier liksom tidiga riskbedömningar. Många kunskaper var också tillämpliga på allmänna miljöföroreningar. Även forskningen om yrkeslungsjukdomar utmärkte sig genom en kombination av djurexperimentella och kliniska studier liksom senare ett fokuserat program för silikosbekämpning med goda resultat. Däremot dröjde det alltför länge innan asbestfarans hela omfattning kartlades. Svenska yrkesmedicinare och yrkeshygieniker publicerade sig tidigt internationellt och lade bl.a. fram sju avhandlingar, bl.a. om lösningsmedlet trikloretylen. Lika många arbetsfysiologiska avhandlingar publicerades under dessa årtionden talet Struktur 1966 bildas Arbetsmedicinska Institutet, AI, i Stockholm genom en sammanslagning av yrkeshygien från Folkhälsan, Arbetsfysiologiska institutet och delar av yrkesmedicin och yrkesdermatologi vid Karolinska sjukhuset, vilket innebar en betydande koncentration och förstärkning av utrednings- och forskningsresurserna. I mitten 60-talet tillkom även en yrkesmedicinsk klinik i Örebro. 12

14 Forskning Den svenska yrkeshudforskningen utvecklades under 60-talet och intog snabbt en ledande ställning internationellt. Kombinationen av klinik, yrkeshygien och kemiska analysresurser var avgörande för avancerad metodutveckling, bl.a. för att utreda allergiska kontakteksem. Bland resultaten av forskningen då och senare väckte de om epoxylim, formaldehyd, terpener, krom och nickel stor uppmärksamhet och har lett till framgångsrika, förebyggande åtgärder. Bullerforskningen och utredningen av hörselskador blev en annan svensk specialitet och medförde snabbt införande av ett gränsvärde. Även den arbetspsykologiska forskningen tog fart under 60-talet och stressforskningen liksom den arbetsfysiologiska forskningen vidareutvecklades talet Struktur 1970-talet inleddes med stora strejker och en påtaglig radikalisering med ökade krav på inflytande och medbestämmande på arbetsplatsen samt förbättrade arbetsmiljöer. Lagstiftningen skärptes och såväl forskning som prevention och utbildning tillfördes stora resurser genom Arbetarskyddsfonden som bildades 1972 med starkt partsinflytande. Arbetsmedicinska Institutet införlivades med Arbetarskyddsverket 1971 och blev dess forskningsavdelning. Den allmänna förstärkningen av arbetsmiljöarbetet kom även forskningsavdelningen till del, som expanderade från ett hundratal medarbetare till det dubbla, bl.a. genom en filial i Umeå. Svensk och nordisk kriteriegruppsverksamhet för dokumentation av det vetenskapliga underlaget för hygieniska gränsvärden och dess mätmetoder inleds. I Göteborg inrättades ett Yrkesmedicinskt centrum i form av ett nätverk inom universitetet. Den första universitetsprofessuren i yrkesmedicin tillsattes vid en nystartad yrkesmedicinsk klinik och institution i Linköping och ett kliniskt stressforskningslaboratorium inrättas i Stockholm, som senare utvecklas till Institutet för Psykosocial Medicin. SCB inleder de årliga Undersökningarna av Levnadsförhållanden med vissa arbetsmiljörelevanta frågor. Ulf-undersökningarna blir så småningom en viktig källa för psykosociala studier. Forskning Under 70-talet får yrkesepidemiologin sitt stora genombrott i Sverige, bl.a. med stöd av tillgång till högkvalitativa och lättillgängliga individregister. Även den kvalificerade nivån på yrkeshygienisk exponeringsbedömning bidrog kraftigt. I första hand studerades en rad misstänkta cancerframkallande ämnen och miljöer, t.ex. asbest, radon i gruvor, vissa lösningsmedel och plaster, ett flertal metaller, sot och avgaser och andra kemikalier. Metodutvecklingen skedde också delvis i Sverige och tillämpningen av den s.k. fallkontrollmetodiken visade sig utomordentligt fruktbar förutom de mer traditionella kohortstudierna. Lungsjukdomen asbestos var känd sedan länge men trots att internationella studier påvisat samband mellan olika cancerformer och asbestexponering redan under 50-talet så var detta samband inte accepterat av svenska myndigheter. Först när en ansamling av lungsäcks- 13

15 tumörer kunde påvisas från ett svenskt företag i cancerregistret och andra svenska studier visade samma sak som i USA och andra länder godkändes sambandet och medförde snart närmast ett totalförbud. De svenska studierna påvisade även ökad risk med vit asbest (krysotil) och inte bara med blå asbest eller liknande former av asbest. Ökad lungcancerrisk vid arbete i urangruvor var känt men det väckte stor internationell uppmärksamhet när ökad risk även kunde påvisas för arbetarna i Zinkgruvan i Närke och senare i malmfälten pga. hög radonexponering. Dessa studier ledde senare till undersökningar av hus byggda med radonhaltiga material eller på radonhaltig grund och påvisande av ökade cancerrisker. Förutom för cancerstudier tillämpades de epidemiologiska metoderna för att studera neuropsykologiska effekter av lösningsmedel och metaller och för hjärtkärldödlighet bland dynamit- och gruvarbetare. Sverige och övriga skandinaviska länder var internationellt dominerande inom lösningsmedelforskningen, vilket också resulterat i kraftigt sänkta exponeringar. En viktig förutsättning för de alltmer förfinade exponeringsbedömningarna var användningen av nya, känsliga analysinstrument, t.ex. gaskromatografer, högtrycksvätskekromatografer och atomabsorbtionsspektrofotometrar. Inom den psykosociala arbetsmiljöforskningen studerades kritiska livshändelser som risk för hjärtinfarkt och stressforskningen utvecklades med biologiska markörer, som bl.a. användes i studier av skiftesarbete och arbetslöshet. Olycksfallsforskningen får betydande resurser men utvecklar aldrig något centrum talet Struktur Yrkesmedicinska kliniker och universitetsinstitutioner inrättas för regioner som täcker hela Sverige inrättas Institutet för Psykosocial Miljömedicin, IPM, under Socialdepartementet. Forskningsavdelningen inom Arbetarskyddsstyrelsen bryts ut och bildar 1987 Arbetsmiljöinstitutet med huvudverksamheten i Solna och filial i Umeå och underställt Arbetsmarknadsdepartementet. Alltfler doktorander registreras och slutför sina avhandlingar, 82 disputerar under 80-talet jämfört med 20 personer årtiondet dessförinnan. Arbetarskyddsfonden byter namn till Arbetsmiljöfonden och har fortsatt stora resurser för forskning liksom för övriga aktiviteter. Fondens verksamhet omfattar alltmer arbetsorganisatoriska, ergonomiska och psykosociala frågor förutom branschstudier och utvecklingsprogram m.m. Finansieringen till fonden sker genom 0,13 procent av arbetsgivaravgiften och fonden får som mest in 900 miljoner kronor per år, varav hälften kan disponeras fritt. Företagshälsovården byggs ut kraftigt och ger förutsättningar för forskningssamarbete. Det internationella samarbetet utökas och omfattar även utvecklingsländer men är främst inriktat på USA. Under följande årtionden utökas samarbete med såväl i- som u-länder. Forskning Den epidemiologiska metodutvecklingen börjar nu tillämpas även för rörelseorganens sjukdomars arbetsrelation liksom för hjärtkärlsjukdomar. De individbaserade utskrivnings- 14

16 diagnoserna från sjukhus och speciella register baserade på dessa kan användas, t.ex. för olika ledsjukdomars relation till arbets- och fritidsbelastningar. Den långvariga traditionen av arbetsfysiologisk forskning kunde komplettera de epidemiologiska fynden med mätmetoder och mekanisminriktade studier. Även lågfrekvent buller och vibrationsskador studerades och forskningen har senare klarlagt såväl mekanismer som risker vid olika intensitet. En krav-kontrollmodell som utvecklats av Robert Karasek och Töres Theorell vid Institutet för Psykosocial Miljömedicin (IPM) baserad på stress- och alienationsforskning tilldrar sig alltjämt stort intresse. Modellen har i upprepade studier visat att ansträngande arbete med små möjligheter till kontroll över arbetssituationen ökar risken för hjärtinfarkt och har senare även visat samband med andra sjukdomar, t.ex. nack-skulderbesvär. Möjligheterna till samkörning mellan folk- och bostadsräkningarnas yrkesuppgifter och olika dödsorsaks- och sjukdomsregister bekräftade många kända samband och gav hypoteser för nya. Den första Folkhälsorapporten framställdes 1987 och följdes snart av regionala register och arbetshälsorapporter. Under 80-talet börjar metoder utvecklas för att studera skador på det genetiska materialet, främst kromosomskador i lymfocyter, hos arbetstagare som kunde vara exponerade för cancerframkallande ämnen, t.ex. strålning eller vissa kemikalier. Ett internationellt samarbete visade att dessa skador utgjorde en indikator på ökad cancerrisk. Dessa relativt grova metoder ersattes under 90-talet genom den snabba molekylärbiologiska utvecklingen med avancerade metoder för att studera hur olika kemikalier binds till DNA och påvisandet av stora skillnader i genetisk känslighet. Svenska forskare bidrog i hög grad till den internationella utvecklingen och återigen möjliggjordes detta genom traditionen av omfattande mångdisciplinärt samarbete nationellt och internationellt. Utvecklingen av metoder för att studera bindning av olika ämnen till hemoglobin i röda blodkroppar möjliggjorde utvärdering av den oväntade acrylamidexponeringen för tunnelarbetare (och kor) i Hallandsåsen vid slutet av 90-talet och senare för riskbedömning av akrylamid som bildas vid upphettning av kolhydratrik mat under 2000-talet. Studier av arbetsmiljöfaktorer som ökade risken för ogynnsamma graviditetsutfall inleddes och har senare kompletterats med studier av spermieskador och orsaker till fördröjd graviditet. I samarbete med universitet i låg- och medelinkomstländer studeras främst effekter av bekämpningsmedel, som är den vanligaste kemiska exponeringen, och klimateffekter på arbetsförmåga och välbefinnande samt möjligheten att använda personlig skyddsutrustning. I båda fallen tillämpas såväl epidemiologiska som laborativa metoder. Flera forskare inleder doktorandstudier i Sverige, som avslutas under följande årtionden talet Struktur Arbetslivsinstitutet, ALI, bildas 1995 genom en sammanslagning av Arbetsmiljöinstitutet med Centrum för Arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden. Verksamheten skall nu omfatta forskning och utbildning i såväl arbetsmiljö- som arbetsorganisations- och arbetsmarknadsfrågor med ökande andel av de senare frågorna. Arbetsmiljöfonden ersätts samtidigt av Rådet för arbetslivsforskning, RALF och får en mer forskningsrådsliknande 15

17 verksamhet finansierad över statsbudgeten. ALI, fick betydande resurser från Arbetsmiljöfonden men åläggs att dra ner personal i Solna och bygger därför ut regionala filialer och forskarskolor för arbetsorganisations- och arbetsmarknadsforskning. I övriga Norden behålls den traditionella formen för nationella arbetsmiljöinstitut. Sveriges inträde i EU medför viss utökning av forskningssamarbetet inom Europa. Hygieninstitutioner slås ihop med de yrkesmedicinska institutionerna till yrkes- och miljömedicinska institutioner på de flesta universitetsorterna. Samma utveckling sker för de yrkesdermatologiska enheterna. 118 doktorander lägger fram sina avhandlingar under 90-talet. Antalet kvinnliga doktorander är lika stort som antalet manliga. Företagshälsovården mister sitt statsbidrag och forskningsmöjligheterna upphör i stort sett genom den renodlat marknadsmässiga finansieringen. SCB startar de årliga Arbetsmiljöundersökningarna som så småningom ger ett värdefullt datamaterial för forskning och uppföljning Forskning Yrkeslungsjukdomsforskningen får en ny inriktning mot astma, allergiska besvär och sensibilisering med betydande metodutveckling såväl experimentellt som för biologisk provtagning, bl.a. avseende allergisk alveolit bland lantbrukare och plastarbetare. Metoder för biologisk övervakning utvecklas, bl.a. för isocyanater och vissa aminer, och förståelsen för flera mekanismer bakom sensibilisering har kartlagts. Även luftvägsbesvär av avgaser, byggdamm och svetsrök har studerats. Sjuka hus blev ett begrepp under 90-talet och medförde omfattande studier och undersökningsmetoder som riktade sig mot ett flertal agens och psykosociala faktorer. Någon koncensus om orsakerna formulerades aldrig men uppenbarligen är det ogynnsamt med fuktskadade hus. El-allergi tilldrog sig stort intresse, främst pga. besvär vid det ökande dataterminalarbetet, och ledde till omfattande studier. Något säkert samband kunde aldrig fastställas i arbetsmiljön vare sig för cancer eller allmänna besvär men forskningen om dataarbetets ergonomi har lett till många råd och förbättringar. Flera stora epidemiologiska studier av orsaker till rygg- och nack-skulderbesvär, cancer samt härtkärlsjukdom genomförs med fall-kontrollmetodik. Det innebär att patienter och kontrollpersoner nu tillfrågas om olika riskfaktorer i och utanför arbetet och att studierna inte främst baseras på registersamkörningar. Det möjliggör att studera effekter av kombinerade fysiska och psykologiska arbets- och livsfaktorer genom samverkan mellan olika forskargrupper inom och utanför arbetsmiljöforskningen. En mångfald publikationer och avhandlingar blir resultatet och Sverige intar en ledande ställning även inom rörelseorganens yrkesepidemiologi. Sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna ökar lavinartat under senare delen av 90-talet vilket initierar en rad studier som sedan följs upp och sammanfattas under 2000-talet. De flesta forskningsresultat pekar på att den ökade arbetspressen efter rationaliseringar och personalneddragningar i samband med lågkonjunkturen i början av 90-talet, särskilt inom vårdsektorn, är en viktig del av förklaringen. Tidigare brister i intresset för kvinnors arbetsmiljöer och yrkesskador börjar kompenseras i den alltmer omfattande ergonomiska och psykosociala forskningen men även inom canceroch hjärtkärlepidemiologiska forskningsprogram. 16

18 2000-talets svenska arbetsmiljöforskning beskrivs utförligt i övriga delar av denna rapport. Här ska bara kort erinras om att Arbetslivsinstitutet placerade ut hälften av sin arbetsmiljöforskning till olika universitet och att 60 miljoner kronor överfördes från ALI till utbildningsdepartementet för den fortsatta finansieringen. I december 2006 beslöt riksdagen att ALI skall upphöra från 1 juli Nedläggningen av ALI kommer att medföra en minskning av arbetsmiljöforskningen med 25 procent om ingen kompensation ges. RALFs medel reducerades och delades år 2000 mellan de nyinrättade VINNOVA och FAS. Konkurrensen om medel till arbetsmiljöforskningen hårdnade betydligt och omfattningen har minskat. I viss mån har detta kompenserats genom större insatser från andra instanser, bl.a. genom arbetsmarknadens försäkringsbolag AFA Försäkring. Flertalet ovan beskrivna forskningslinjer fortsätter och fram t.o.m disputerade ytterligare 80 personer inom arbetsmiljöforskningen. Slutkommentar Historiskt har den svenska arbetsmiljöforskningen tillsammans med övriga nordiska länder haft en internationell särställning i förhållande till våra länders storlek. Orsakerna är många. I första hand tillgången till tämligen unika resurser genom uppbyggnaden av ett stort centralt institut, regionala satsningar på yrkesmedicinska enheter och inte minst Arbetarskyddsfonden och dess efterföljare. Endast Finlands resurser kan jämföras i storlek bland mindre länder. En viktig faktor har varit den långa traditionen av samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom arbetsmiljöområdet och den närmast obegränsade tillgången till arbetsplatser för undersökningar av såväl exponeringar som exponerade arbetare. En ytterligare faktor har varit beredvillighet från anställda att besvara frågeformulär och acceptera såväl intervjuer som personliga mätutrustningar och tillgängligheten till omfattande, välskötta register för ohälsodata. De regionala enheterna med möjligheter till patientundersökningar för utredning av befarad yrkesskada, yrkeshygieniska och ergonomiska laboratorier för exponeringsanalys och metodutveckling, psykosocial kompetens och koppling till universitetsinstitutioner är en annan viktig förklaring. Dessa enheter har också kunnat samverka med regional företagshälsovård, försäkringskassa och arbetsmiljöinspektion (tidigare yrkesinspektionen) för såväl inflöde av viktig information som kommunikation av nya forskningsresultat och kunskapssammanställningar. Även den centrala samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Institutet för Psykosocial Medicin har varit betydelsefull för implementering av vetenskaplig kunskap, t.ex. i kriterieverksamheten för hygieniska gränsvärden. Samarbetet mellan de yrkesmedicinska enheterna inom landet har också varit omfattande liksom medverkan i de internationella nätverken. Påtagligt många svenska forskare har haft ledande roller i de dominerande internationella organisationerna, t.ex. International Commission on Occupational Health och specialistföreningar. Sverige har också initierat och arrangerat en rad internationella vetenskapliga konferenser under åren. Det finns naturligtvis också brister i svensk arbetsmiljöforskning och dessa har analyserats i den internationella utvärderingsgruppens rapport med särskilt avseende på 2000-talets resultat. Mest påtagligt är bristen på interventionsforskning och forskning kring lämpliga övervakningsmetoder. En rad forskningsresultat har, ofta tillsammans med fackliga aktiviteter, lett till exponeringsbegränsningar eller t.o.m. förbud mot skadliga ämnen. 17

19 Betydligt sämre har det gått att tillämpa vetenskapliga resultat från den psykosociala och ergonomiska forskningen, vilket också är svårare men lika angeläget. Svensk arbetsmiljöforskning upplever för närvarande flera hot inför framtiden genom den kraftiga minskningen under senaste 10-årsperioden på sökbara forskningsmedel, nedläggning av Arbetslivsinstitutet samt osäkerheten om den framtida inriktningen för de enheter som utlokaliserades i början av 2000-talet från Arbetslivsinstitutet till universiteten. Det har tagit lång tid att bygga upp den svenska strukturen och kompetensen för arbetsmiljöforskning, som uppskattas och utnyttjas internationellt. Det är inte bara ett svenskt intresse att den kan vidareutvecklas. 18

20 2. Kartläggning av svensk arbetsmiljöforskning Arbetslivsinstitutet (ALI) genomförde under 2005 och 2006 en kartläggning av svensk arbetslivsforskning på uppdrag av FAS och VINNOVA. Den byggde på en enkätundersökning av alla yrkesaktiva inom svensk arbetslivsforskning i enlighet med ett regeringsuppdrag. Kartäggningen visade att runt 70 svenska forskargrupper var aktiva inom de delar av arbetsmiljöforskningen som berörs av regeringsuppdraget. Av dessa 70 grupper höll 16 på med fysikaliska hälsorisker, 25 med kemiska och biologiska hälsorisker, och 15 med belastningsergonomi. 14 grupper bedrev mer än en av de tre forskningskategorierna. Antalet anställda inom svensk arbetslivsforskning rör sig om cirka helårstjänster, eller knappt om man även räknar med assisterande personal. Runt en tredjedel av dessa tjänster finns i arbetsmiljöforskningen. Könsfördelningen bland forskarna i de tre aktuella områdena är mycket jämn: 51 procent kvinnor och 49 procent män. Däremot är könsfördelningen skev i de högre tjänstekategorierna, som illustreras i Figur 1. Figur 1. Antal helårstjänster fördelat på tjänstekategorier och kön inom arbetsmiljöforskargrupperna * Kvinnor Män Professor Docent Doktor/forskarassistent Doktorand Forskningsassisterande Övriga * Här redovisas de som angivit att de är aktiva inom fysikaliska hälsorisker, biologiska och kemiska hälsorisker samt belastningsergonomi. 19

21 En jämförelse av forskningsledarnas åldersstruktur (Figur 2) visar en stark dominans i åldrarna 50 år och uppåt (åldersuppgifter fanns för 60 forskningsledare). Endast inom området kemiska och biologiska hälsorisker fanns forskningsledare under 40 år. För återväxten inom arbetsmiljöforskningen är detta en oroväckande trend, särskilt om man beaktar att 26 procent av forskningsledarna är år och att 23 procent är över 60. Detta innebär att hälften av alla forskningsledare kommer att pensioneras inom de närmaste 10 åren. Figur 2. Forskningsledarnas åldersstruktur Antal personer Fysikaliska hälsorisker Kemiska och biologiska hälsorisker Ergonomi Ålder Ser man på forskarnas ämnesmässiga bakgrund kan man konstatera att arbetsmiljöforskarna till större del än övriga arbetslivsforskare har en medicinsk och naturvetenskaplig bakgrund vilket knappast är förvånande. De största forskningsmiljöerna inom arbetslivsforskningen, i antalet forskartjänster räknat, finns på Arbetslivsinstitutet och på de äldre universiteten. Arbetslivsinstitutet har cirka 85 av totalt i Sverige 247 disputerade helårstjänster. Karolinska Institutet är näst störst med 42 disputerade helårstjänster och nummer tre i storleksordning är Lunds Universitet med 33 helårstjänster. Linköpings och Göteborgs universitet har runt 15 helårstjänster och Högskolan i Gävle, Örebro läns landsting, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och Uppsala universitet har alla 6 till 7 helårstjänster. Tabell 1, som är en sammanräkning av disputerade forskare aktiva inom arbetsmiljöområdet, visar Arbetslivsinstitutets dominanta position. 20

22 Tabell 1. Antal disputerade forskare (helårstjänster) i svenska arbetsmiljöforskargrupper uppdelade på kön och mellan Arbetslivsinstitutet och andra institutioner. Kvinnor Män Totalt Alla Arbetslivsinstitutet Övriga ALI:s enkätfrågor rörde även forskargruppernas finansieringskällor. Enligt svaren består finansieringen till största delarna av offentliga medel, t.ex. AFA Försäkring och forskningsråden, samt basanslag från universiteten. Anmärkningsvärt liten del av finansieringen kommer från EU. Forskningens finansiering behandlas vidare i avsnitt 3.5. Arbetslivsforskningens målgrupper är relativt jämnt utspridda. En jämförelse mellan samtliga arbetslivsforskare och arbetsmiljöforskarna visar en något större betoning på myndigheter och specialister inom arbetslivet bland arbetsmiljöforskarna. Forskare inom belastningsergonomiområdet vänder sig i något större utsträckning till företag/organisationer än övriga och forskare inom kemiska och biologiska hälsorisker arbetar mer mot myndigheter än ergonomiforskarna. ALI:s enkät frågade även forskarna vilka hinder de upplevde för en gynnsam utveckling av sitt arbete. Vanligt förekommande svar var finansiella problem och personalproblem, såsom en skev åldersstruktur och rekryteringsproblem. 21

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet Dokumentstatus: Under arbete Rapport Datum: 2015-02-23 Handläggare: Johan Friberg Diarienr: SSM2014-1013 Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter?

Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter? AFA-projekt, slutrapport 100126 Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter? Inledning Idén bakom detta projekt var hämtad från AFAs sammanställning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag.

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag. G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03 Diarienummer Ls060227-1 Konsult & stöd Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tf n 035-13 48 90 kristian.samuelsson

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Gunnar Ågren I denna artikel ger Gunnar Ågren, med mångårig erfarenhet som socialläkare i Stockholm, en översikt över utvecklingen av antalet hemlösa, förändringar

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker 15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården.

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utlysning ALF-projektmedel

Utlysning ALF-projektmedel Utlysning ALF-projektmedel Stödfunktion för klinisk forskning. Underlättar kontakter mellan industri, akademi, hälsooch sjukvård. Projektstöd Utbildningar Kvalitetsstöd Avtalsstöd Kommunikationsstöd Medicinsk

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Konsekvensbedömning Vad är det? Och hur gör man? Inledning Inför varje större

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckning 2014-01-14 IM2011/100748 1 (8) Ert datum Er beteckning 2011-05-12 A2011/ 2209 /ARM Generaldirektören Projektsamordnare Judit Hadnagy, 010-730 9558 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

När dina anställda mår bra mår ditt företag bra

När dina anställda mår bra mår ditt företag bra När dina anställda mår bra mår ditt företag bra Ni ligger alltid Rubriken ovan är ett citat från en av våra kunder. Ett uttalande som vi är både stolta och glada över och som högst påtagligt speglar vår

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete

Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete Elisabet Finné Leg.läk, spec. allm.med Företagsläkare Länshälsan Sundsvall elisabet.finne@lvn.se Handledare: Tohr

Läs mer

PPG Projekt 2017. Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG

PPG Projekt 2017. Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG 1 2015-10-22 Dnr LS 2015-1199 PPG Projekt 2017 Projektmedel för forskning och utveckling inom psykiatri, primärvård och geriatrik, PPG Utlysning av projektmedel och anvisningar för ansökan Kontaktpersoner

Läs mer

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Plan 2016-2018 Inledning Swetox är ett forskningscentrum där elva av Sveriges största universitet samverkar genom ett konsortium inom området kemikalier,

Läs mer

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005 EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005 Nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademin 2006-11-12 Rapporten är sammanställd

Läs mer