UTVÄRDERINGSRAPPORT. Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERINGSRAPPORT. Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning"

Transkript

1 UTVÄRDERINGSRAPPORT Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning 2007

2 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning Januari 2007 = ptbafpe=`lrk`fi=clo=tlohfkd=ifcb=^ka== pl`f^i=obpb^o`e=

3 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...5 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning Arbetsmiljöforskningens historik Kartläggning av svensk arbetsmiljöforskning Finansieringssituationen Bibliometrisk studie Den internationella utvärderingsrapporten Arbetsmiljöverkets behov av vetenskapligt underlag och forskning för föreskriftsarbete och gränsvärdessättning...31 Bilagor: 1. FAS missiv: Redovisning av utvärderingsrapporten International evaluation of Swedish work environment research FAS-sekretariatet, svenska referensgruppen, internationella utvärderingsgruppen, kontakter kring uppdraget om Arbetsmiljöverket och övriga Fragments from the history of Swedish research in occupational medicine The history of Swedish occupational hygiene research after Psychosocial factors in research on working conditions and health in Sweden notes on the history Finansiering av arbetsmiljöforskningen ; en uppskattning av storlekar och trender Sammanställning av kunskapsluckor påvisade i kriteriegruppsarbete Betydelsen av svensk forskning för europeiska hygieniska gränsvärden Yrkeshygieniska mätmetoder och europeiska gränsvärden i BGIA:s databas GESTIS Förutsättningar för gränsvärdesdokumentation inom EU-systemet

4 Förord I ett tillägg till 2005 års regleringsbrev fick Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) uppdraget att: analysera svensk forskning inom området arbetsmiljö, främst forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt forskning om fysiska belastningsskador inklusive samspelet med psykisk stress. I uppdraget ingick att kartlägga och utvärdera genomförd forskning. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som forskningens samhällsrelevans samt att belysa och kommentera det framtida behovet av nationell forskning inom området. Vidare skulle FAS uppmärksamma Arbetsmiljöverkets (AV) behov av forskning för framtagning av gränsvärden i sitt föreskriftarbete. Avgränsningen av uppdraget i denna del skulle göras i samråd med AV. Resultaten skulle redovisas senast 31 januari FAS tillsatte en svensk referensgrupp som bestod av representanter från arbetsmarknadsparterna, arbetsmiljöforskare från FAS styrelse, Arbetsmiljöverket, AFA Försäkring, Svenska läkaresällskapet sektionen för arbets- och miljömedicin samt Svensk yrkes- och miljöhygienisk förening. Referensgruppen bidrog med råd och stöd genom hela utvärderingsprocessen. Christer Hogstedt, Statens folkhälsoinstitut, var ordförande för referensgruppen och koordinerade utvärderingen. Carin Håkansta och Elisabeth Birke ingick också i utvärderingssekretariatet. FAS vill tacka Arbetslivsinstitutet för den kartläggning av svensk arbetslivsforskning som FAS-sekretariatet fick ta del av samt Staffan Lindberg för kompletterande bearbetningar av kartläggningens enkätdata. Utvärderingens huvudarbete genomfördes av en internationell expertpanel som arbetade med FAS-sekretariatet under I gruppen ingick Professor David Wegman (ordförande), Professor, Dean, School of Health and Environment, University of Massachusetts Lowell, USA; Associate Professor Alex Burdorf, University Medical Center Rotterdam, Netherlands; PhD Paul Oldershaw, UK Health and Safety Executive, Great Britain; Professor Brigitte Schulte-Fortkamp, Institute for Fluid Mechanic and Technical Acoustics of TU Berlin (ISTA), Germany; och Professor Eira Viikari-Juntura, Musculoskeletal Centre, Finnish Institute of Occupational Health (FIOH), Helsinki, Finland. Även Professor Jorma Rantanen, FIOH, bidrog till vissa delar av utvärderingen. Den internationella utvärderingsgruppen sammanfattade sina iakttagelser i en rapport som presenterades på ett seminarium den 13:e november Den svenska referensgruppen och alla som på olika sätt bidragit till rapporten gavs där möjligheten att diskutera och kommentera den preliminära rapporten. Slutrapporten överlämnades därefter till Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. FAS lämnade sina synpunkter i ett missiv från 16 november 2006, se bilaga 1. För att utreda arbetsmiljöverkets behov av vetenskapligt underlag och forskning för föreskriftarbete och gränsvärdessättning har professor Christer Hogstedt och forskningssekreterare Elisabeth Birke vid sex tillfällen träffat överdirektör Bertil Remaeus, tillsynschef Barbro Köhler Krantz samt enhetschefen för enheten för kemi och mikrobiologi Anna Billgren som företrädare för verket. Därutöver har professorerna Johan Högberg, Gunnar Johanson, Jan-Olof Levin samt docent Göran Lidén intervjuats och bidragit med delrapporter. Även generaldirektör Mikael Sjöberg och Cenita Rodehed vid Arbetslivsinstitutet har intervjuats. 3

5 Förutom ovan nämnda vill FAS tacka: Olle Persson från Umeå Universitet, som bidrog med en bibliometrisk analys av svenska publikationer inom arbetsmiljöforskningen, Svante Sjöberg som bidrog med information om arbetsmiljöforskningens finansiering, Staffan Skerfving och Hans Welinder från Lunds Universitet och Töres Theorell från Institutet för Psykosocial Medicin som bidrog med olika delar av arbetsmiljöforskningens historia och Arbetslivsinstitutets bibliotek som bidrog med en förteckning av relevanta doktorsavhandlingar. Rune Åberg Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 4

6 Sammanfattning Uppdraget Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) fick i ett tillägg till regleringsbrevet för 2005 uppdraget att: analysera svensk forskning inom området arbetsmiljö, främst forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt forskning om fysiska belastningsskador inklusive samspelet med psykisk stress. I uppdraget ingick att kartlägga och utvärdera genomförd forskning. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som forskningens samhällsrelevans. I uppdraget ingick också att belysa och kommentera det framtida behovet av nationell forskning inom området. Vidare skulle FAS uppmärksamma Arbetsmiljöverkets (AV) behov av forskning för framtagning av gränsvärden i sitt föreskriftarbete. Avgränsningen av uppdraget i denna del skulle göras i samråd med AV. Arbetsmiljöforskningens historik Sedan flera decennier har den svenska arbetsmiljöforskningen tillsammans med övriga nordiska länder en internationell särställning i förhållande till våra länders storlek. Orsakerna är många. I första hand tillgången till tämligen unika resurser genom den successiva utbyggnaden av ett stort centralt institut med anor från 1937, regionala satsningar på yrkesmedicinska enheter och inte minst Arbetarskyddsfonden fr.o.m och dess efterföljare. Endast Finlands resurser kan jämföras i storlek bland mindre länder. Forskningen inom såväl arbetsmedicin som yrkeshygien och arbetsfysiologi var omfattande redan under 40- och 50-talen då bl.a. 14 doktorsavhandlingar publicerades i dessa ämnen. Metaller, stendamm, giftiga gaser och lösningsmedel var i centrum för forskningen. Under 60-talet utvecklas yrkeshudforskningen snabbt till hög internationell klass. De omfattande satsningarna på såväl forskning som utbildning och företagshälsovård under 70-och 80 talen tillsammans med tillämpning av nya register och metoder för befolkningsstudier samt avancerad laboratorieutrustning leder till en stark ställning internationellt för alla grenar av svensk arbetsmiljöforskning. En viktig faktor har varit den långa traditionen av samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom arbetsmiljöområdet och den närmast obegränsade tillgången till arbetsplatser för undersökningar av såväl exponeringar som exponerade arbetare. En ytterligare faktor har varit beredvillighet från anställda att besvara frågeformulär och acceptera såväl intervjuer som biologisk provtagning och personliga mätutrustningar samt tillgängligheten till det omfattande, välskötta registret för ohälsodata. De regionala yrkesmedicinska enheterna med möjligheter till patientundersökningar för utredning av befarad yrkesskada, avancerade yrkeshygieniska och ergonomiska laboratorier för exponeringsanalys och metodutveckling, psykosocial kompetens och koppling till universitetsinstitutioner är en annan viktig förklaring. Dessa enheter har också kunnat samverka med regional företagshälsovård, försäkringskassa och arbetsmiljöinspektion (tidigare yrkesinspektionen) för såväl inflöde av viktig information som kommunikation av nya forskningsresultat och kunskapssammanställningar. Även den centrala samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Institutet för Psykosocial Medicin har varit betydelsefull för implementering av vetenskaplig kunskap, t.ex. i kriteriegruppsverksamheten för hygieniska gränsvärden. 5

7 Samarbetet mellan de yrkesmedicinska enheterna inom landet har också varit omfattande liksom medverkan i de internationella nätverken. Påtagligt många svenska forskare har haft ledande roller i de dominerande internationella organisationerna, t.ex. International Commission on Occupational Health och specialistföreningar. Sverige har också initierat och arrangerat en rad internationella vetenskapliga konferenser under åren. Även samarbetet med forskare i låg- och medelinkomstländer har varit omfattande. Det finns naturligtvis också brister i svensk arbetsmiljöforskning och dessa har analyserats i den internationella utvärderingsgruppens rapport med särskilt avseende på 2000-talets verksamhet. Mest påtagligt är bristen på interventionsforskning och forskning kring lämpliga övervakningsmetoder. En rad forskningsresultat har, ofta tillsammans med fackliga aktiviteter, lett till exponeringsbegränsningar eller t.o.m. förbud mot skadliga ämnen. Vetenskapliga resultat från den psykosociala och ergonomiska forskningen har tillämpats i mindre omfattning, vilket också är svårare men lika angeläget. Svensk arbetsmiljöforskning upplever för närvarande flera hot inför framtiden genom den kraftiga minskningen under senaste 10-årsperioden på sökbara forskningsmedel, nedläggning av Arbetslivsinstitutet samt osäkerheten om den framtida inriktningen för de enheter som utlokaliserades i början av 2000-talet från Arbetslivsinstitutet till universiteten. Det har tagit lång tid att bygga upp den svenska strukturen och kompetensen för arbetsmiljöforskning, som uppskattas och utnyttjas internationellt. Det är inte bara ett svenskt intresse att den kan vidareutvecklas. Kartläggning av arbetsmiljöforskningen 2005 Drygt 70 forskargrupper arbetade med de arbetsmiljörisker som utvärderingen berör, dvs. kemiska, biologiska och fysikaliska hälsorisker samt belastningsergonomi. Totalt rör det sig om knappt 570 helårstjänster om assisterande personal räknas in. Antalet disputerade var runt 250 personer. Denna forskningspersonal har sin akademiska bakgrund huvudsakligen i fakulteterna medicin, naturvetenskap och teknik, med undantag för belastningsergonomi där den tredje största fakulteten är beteendevetenskap eller andra samhällsvetenskapliga ämnen istället för naturvetenskap. Könsfördelningen är i sin helhet jämn men det råder en kvinnlig dominans bland doktorander, forskningsassisterande och övrig personal och en klar manlig dominans bland docenter och professorer. Den genomsnittliga åldern på forskningsledarna är hög. Endast forskare inom området kemiska och biologiska hälsorisker har någon ledare under 40 år. Hälften av alla forskningsledare är över 55 år och en fjärdedel över 60. Den största forskningsinstitutionen, mätt i antal forskartjänster, är Arbetslivsinstitutet, följd av Karolinska Institutet. Andra större institutioner är Lunds, Linköpings och Göteborgs Universitet. Något mindre är Högskolan i Gävle, Örebro läns landsting, Sveriges lantbruksuniversitet samt Umeå och Uppsala Universitet. Finansiering Utredningen om arbetsmiljöforskningens finansiering har visat på betydande svårigheter att fastställa den exakta omfattningen och beloppen är osäkra men vissa tendenser är likaväl tydliga. Den största finansiären var tidigare Arbetsmiljöfonden, finansierad av arbetsgivaravgifter. Parterna hade ett avgörande inflytande på prioriteringarna inom området. Under det senaste decenniet har flera omorganisationer skett och anvisning av medel och prioriteringar är numera helt styrda av regering och riksdag. Den största enskilda statliga finansiären av universitetsforskning är numera FAS. Den till volymen dominerande aktören är 6

8 Arbetslivsinstitutet främst inom ramen för sin egen verksamhet. En betydande förskjutning har på senare år skett på utförarsidan från Arbetslivsinstitutet till universiteten. Studien visar att tillgängliga medel för forskning inom de klassiska arbetsmiljöområdena har minskat sedan 1980-talet och troligen ytterligare under det senaste decenniet. Sektorsinriktade medel som kan sökas i fri konkurrens har påtagligt minskat. Den totala volymen ligger f.n. på cirka 270 miljoner kronor inklusive den psykosociala arbetsmiljöforskningen varav dock mer än 1/4 riskerar att försvinna då verksamheten vid Arbetslivsinstitutet läggs ner fr.o.m. den 1 juli 2007 och den framtida verksamheten vid universiteten är osäker. En jämförelse med 1980-talet visar att den omfattande kartläggnings- och programverksamhet som bedrevs nästan helt har upphört. Den ändrade myndighetsorganisationen har också medfört att medel för utbildning och information inom området nästan helt försvunnit. I och med Arbetslivsinstitutets nedläggning riskerar den sista resten av sådana medel att försvinna om ingen alternativ finansiering ordnas. Bibliometri Svensk arbetsmiljöforskning hör till den bästa i världen om man ser till mängden publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter och antalet citeringar i förhållande till folkmängden. Svenska forskare bidrar med 8 procent av världsproduktionen av vetenskapliga artiklar om arbetshälsa och ergonomi. Den relativa andelen artiklar med svenska författare i förhållande till befolkningsmängd visar att Sverige ligger etta i världen inom belastningsergonomi och på andra plats inom arbetsmiljöområdet. Den svenska produktionen av vetenskapliga artiklar har hållit en hög och stabil nivå under de senaste tjugo åren. Internationella utvärderingen: rekommendationer Finansiering För att kunna behålla den höga standarden på arbetsmiljöforskningen är det viktigt att särskilda medel anvisas till denna. Det förefaller lämpligt att åtminstone återgå till den storleksordning på sökbara medel som fanns från RALF/FAS för fem år sedan. Det bör vara möjligt att söka medel för 5-åriga projekt. Detta skulle avsevärt öka möjligheterna att utföra nödvändiga longitudinella, epidemiologiska studier och interventionsstudier. Snabba bedömningsrutiner bör kunna tillämpas för skisser till mindre projekt, för att underlätta pilotstudier med nya infallsvinklar och för snabbt uppkomna frågor. Postdoc.-tjänster bör prioriteras vid utlysning av forskningsmedel. Integrationen mellan olika kunskapsområden bör förstärkas för att kunna studera multifaktoriella, arbetsrelaterade hälsoproblem. Finansieringsstrategier bör uppmuntra interdisciplinära forskningsprojekt. Kommitté för analys av arbetsmiljöforskningens struktur En kommitté bör tillsättas på hög nivå för att analysera och utvärdera arbetsmiljöforskningens organisationsstruktur, hur prioriteringar ska utarbetas och vad de bästa finansieringsalternativen är för att bidra till den lämpligaste forskningen. 7

9 Hållbara resurser Forskningsinstitutioner bör aktivt bedriva karriärutveckling för kompetenta arbetsmiljöforskare så att hållbarhet garanteras inom deras forskningsområden. Sådana aktiviteter kan omfatta sabbatsår vid andra forskningsinstitut, internationellt forskningssamarbete och personlig kompetensutveckling. Finansieringsmekanismer som stödjer sådana aktiviteter bör uppmuntras. Forskningsområden som bör utvecklas Forskning kring modeller för mätning av exponeringar och relaterade riskmodeller behöver förstärkas. Detta omfattar forskning om exponeringarnas variabilitet, vilka faktorer som bestämmer exponeringsmönstren och hur denna kunskap kan tillämpas på design, utförande och tolkningar av epidemiologiska studier och arbetsplatsinterventioner. Det behövs fler systematiska interventionsstudier. Det finns ett stort behov av att utveckla vetenskapliga metoder som fastlägger interventioners effektivitet och verkningsgrad. Användningen av lämplig studiedesign, metoder för exponeringar och resultatbedömningar tillsammans med ekonomiska utvärderingsmetoder bör uppmärksammas. Tvärvetenskaplighet är sannolikt viktigt för att nå dessa resultat. Vetenskapliga studier av metoder och strategier som främjar tillämpningen av ny vetenskaplig kunskap behövs (implementeringsforskning). Prioriteringar Forskning behövs för att utveckla system för övervakning av risker som identifierar och följer exponeringar på arbetsplatsen. Dessa system bör överväga användning av tidiga riskindikatorer, till exempel sådana icke-invasiva biologiska metoder och självskattningar som kan vara lämpliga för modernt svenskt arbetsliv. För att kunna prioritera behoven av arbetsmiljöforskning bör hälsodata, exponeringsinformation och kunskap om den svenska arbetslivsstrukturen utnyttjas. Internationell kunskap bör utnyttjas och forskningsledare bör delta aktivt i dessa processer. Samarbete mellan olika forskningsgrupper inom arbetsmiljöområdet bör uppmuntras för att minimera överlappning och maximera utnyttjandet av forskningsexpertisen. Kunskapsförmedling Förmedlingen av kunskap från arbetsmiljöforskningen kan förbättras. Hjälpmedel och metoder behöver utvecklas för att arbetsmarknadens parter, andra användargrupper och forskarsamhället ska kunna skapa effektiv kunskapsförmedling. Socialt ansvar Fortsatt stöd till kursverksamhet och utbildningar för arbetsmiljöforskare i utvecklingsländer bör uppmuntras. Forskning för Arbetsmiljöverkets gränsvärdessättning Inom ramen för FAS regeringsuppdrag att kartlägga och utvärdera svensk arbetsmiljöforskning ingår också att belysa och kommentera Arbetsmiljöverkets, AV:s, framtida behov av nationell forskning för sitt föreskriftsarbete och sin gränsvärdessättning. Avgränsningen av denna del av uppdraget till att gälla kemiska risker och hygieniska gränsvärden har skett i samråd med företrädare för Arbetsmiljöverket. Utredningen har 8

10 utförts genom samråd med och uppgifter från AV, intervjuer med och underlag från forskare som hittills bidragit till det vetenskapliga underlaget samt med representanter för Arbetslivsinstitutet, ALI. Utredningen visar att den kriterieverksamhet som startade 1978 med att dokumentera det vetenskapliga underlaget för hygieniska gränsvärden och dess mätmetoder varit nödvändig för säkerheten i gränsvärdessättningen. Verksamheten har huvudsakligen finansierats från ALI:s budget och totalt kostat cirka 10 miljoner kronor per år. Det finns stöd för fortsatta forskningsbehov samt att det vetenskapliga underlaget och utvecklingen av praktiska mätmetoder för dessa ämnen ofta skulle kunna förbättras med måttliga forskningsinsatser. Det förekommer viss samverkan inom EU-systemet för såväl den medicinska bedömningen som standardisering av mätmetoder men dessa insatser är för närvarande av liten betydelse för AV:s behov. Kriterieverksamhetens framtid är oklar pga. nedläggningen av ALI, som haft i sin instruktion att bistå AV med råd i dessa frågor. Finansieringen av framför allt den svenska men också den nordiska gruppens arbete bör säkras framöver. AV bör erhålla ett budgetutrymme för kriteriegruppsverksamhet och mätmetodinformation av samma storleksordning som verksamheten beräknas ha kostat hittills, cirka 10 miljoner kronor per år. För att säkra tillgången på relevant forskning föreslås att fem miljoner kronor per år tillskjuts för kompletterande FoU-insatser vid riskbedömning av kemikalier för gränsvärdessättning och för utveckling av mätmetoder. Förvaltning av dessa forskningsmedel och ansökningsförfaranden bör preciseras i samråd mellan FAS och AV och utvärderas efter fem år. AV, regeringskansliet och berörda forskningsinstanser bör också verka för att effektivisera samarbetet inom EU-systemet för att dokumentera medicinska effekter av och praktiska mätmetoder för kemiska arbetsmiljöexponeringar 9

11 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) fick i ett tillägg till regleringsbrevet för 2005 uppdraget att: analysera svensk forskning inom området arbetsmiljö, främst forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt forskning om fysiska belastningsskador inklusive samspelet med psykisk stress. I uppdraget ingick att kartlägga och utvärdera genomförd forskning. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som forskningens samhällsrelevans. I uppdraget ingick också att belysa och kommentera det framtida behovet av nationell forskning inom området. Vidare skulle FAS uppmärksamma Arbetsmiljöverkets (AV) behov av forskning för framtagning av gränsvärden i sitt föreskriftarbete. Avgränsningen av uppdraget i denna del skulle göras i samråd med AV. Uppdraget skulle redovisas senast 31 oktober 2006 (detta datum flyttades sedan fram till 31 januari 2007). Tillägget preciserade inte varför regeringen gjorde ett sådant tillägg till regleringsbrevet men regeringen och riksdagen begär kontinuerligt kartläggningar och utvärderingar av olika forskningsområden och det behövs ingen särskild anledning. FAS har under 2000-talet utfört ett dussintal liknande utvärderingar. Det som eventuellt bidrog till att FAS fick uppdraget var en oro kring arbetsmiljöforskningens framtid. Denna oro har uttryckts i en internationell utvärdering av svensk folkhälsoforskning (FAS 2004) och i uttalanden från finansiärer, forskare och avnämare av arbetsmiljöforskningen. Behovet av att uppmärksamma arbetsmiljöforskningens utveckling framfördes också i samband med omorganiseringen av forskningsråden år 2000, då FAS och Verket för innovationssystem (VINNOVA) övertog olika delar av Rådet för arbetslivsforskning (RALF) och i samband med ändrade prioriteringar och omorganiseringar inom ALI och landstingen. Dessa utryck för oro kan således ha varit orsaker till att regeringen ville tillgodose önskemålen om en kartläggning och utvärdering av arbetsmiljöforskningen. Utvärderingens syfte var inte att analysera enskilda institutioner eller forskargrupper utan att identifiera utvecklingstendenser för svensk arbetsmiljöforskning med avseende på såväl vetenskaplig kvalitet och kvantitet som forskningens samhällsrelevans. Rapporten består av en sammanfattning som följs av sex kapitel. Det första kapitlet sammanfattar arbetsmiljöforskningens histora, vilken beskrivs mer ingående i bilagorna 3 5. Det andra kapitlet sammanfattar den kartläggning som genomfördes för FAS och VINNOVA av Arbetslivsinstitutet. Kapitel tre sammanfattar finansieringssituationen (se även bilaga 6). Kapitel fyra är en sammanfattning av ett bibliometriskt arbete. Det femte kapitlet sammanfattar den rapport som framställdes av den internationella expertpanelen. Kapitel sex sammanfattar resultaten från utredningen av Arbetsmiljöverkets behov av relaterad forskning. De som ledde och utförde utvärderingen var (se även bilaga 2): Ett utvärderingssekretariat som tillsattes av FAS. Professor Christer Hogstedt ledde arbetet assisterad av Carin Håkansta och Elisabeth Birke. En svensk referensgrupp med deltagare från arbetsmarknadens parter, arbetsmiljöforskare i FAS styrelse samt representanter för AV, AFA Försäkring, Läkarsällskapets sektion för arbets- och miljömedicin och Svensk yrkeshygienisk 10

12 förening. Referensgruppens roll var att ge råd till FAS i varje del av uppdraget. Referensgruppen träffades fyra gånger och mötena koordinerades av Christer Hogstedt. En internationell expertpanel på fem personer, utvald av den svenska referensgruppen. Forskarpanelens roll var att bedöma svensk arbetsmiljöforsknings kvalitet och utveckling i ett internationellt perspektiv. Ett antal konsulter som sammanställde 1) en sammanfattning av finansieringen av svensk arbetsmiljöforskning; 2) en sammanfattning av svensk arbetsmiljöforskning i ett historiskt perspektiv; och 3) en bibliometrisk analys av arbetsmiljöforskningen utgående från artiklar, rapporter och tidskrifter på området. Särskilda överläggningar hölls mellan utvärderingssekretariatet och Arbetsmiljöverket. Även i denna del anlitades flera experter. Utvärderingen bygger delvis på en kartläggning av svensk arbetslivsforskning som genomfördes av Arbetslivsinstitutet (ALI) 2005/2006 på uppdrag av FAS och VINNOVA. Kartläggningen byggde på en enkätundersökning av alla yrkesaktiva inom svensk arbetslivsforskning i enlighet med ett annat regeringsuppdrag. Kartläggningsresultaten användes som kontaktinformation över aktiva forskargrupper inom arbetslivsforskningen i samband med den internationella utvärderingsgruppens arbete. Sekretariatet använde även datafiler från enkätundersökningen för att skapa en bild över forskargruppernas sammansättning, finanser, inriktning m.m. Grundmaterialet bearbetades i viss mån för att komma åt mer specifik information kring de aktuella forskargrupperna. Nödvändiga korrigeringar gjordes pga. felaktigheter i rapportens klassificeringar och några ytterligare enkätsvar som kom in efter en påminnelse. Ett brev skickades till alla forskargrupper (70 stycken) som identifierats i kartläggningen och uppgivit forskningsinriktningar av relevans för utredningen. Ledarna för forskargrupperna ombads skicka in ett begränsat antal av deras bästa artiklar och/eller annat forskningsmaterial från de senaste fem åren. Artiklarna och annat material skickades sedan till den internationella expertpanelen, som bedömde dess kvalitet och relevans. Förutom analysen av forskningsmaterial genomförde expertpanelen ett antal intervjuer i Stockholm under första veckan i oktober Intervjuerna omfattade dels representanter för organisationer och institutioner som bedriver arbetsmiljöforskning som utfrågades om deras situation, forskningens inriktning och samhällsrelevans samt hur de såg forskningens framtid. Vidare intervjuades avnämarrepresentanter angående forskningens tidigare och nuvarande samhällsrelevans och huruvida avnämarnas kunskapsbehov tillgodoses. Till avnämarna räknas AV, arbetsmarknadens parter, företagshälsovården, näringsdepartementet m.fl. Intervjuerna finns sammanfattade i expertpanelens rapport International evaluation of Swedish work environment research (FAS, 2006), som sammanfattas i avsnitt fem. 11

13 1. Arbetsmiljöforskningens historik Denna sammanfattning omfattar verksamhet från 1940-talet och bygger på de tre bilagor (3 5) som bifogats rapporten i de engelska versioner som presenterades för den internationella utvärderingsgruppen. Även om den psykosociala arbetsmiljöforskningen inte har utvärderats har en översikt tillförts för att göra historiken mer komplett. Sammanfattningen visar ytterst kortfattat på strukturen för arbetsmiljöforskningen under olika decennier och när vissa forskningslinjer initierades eller tog ordentlig fart. I allmänhet har dessa linjer fortsatt men de behandlas bara i ett sammanhang och kraftigt sammandraget och 50-talen Struktur Statens Institut för Folkhälsan grundades 1937 på Karolinska Institutets, KI:s, område och hade en sektion för yrkeshygien, som samverkade nära med hygieninstitutionen på KI. Under Andra Världskriget exponerades många under långa tider för kolmonoxid från gengasmotorer och utöver den akuta förgiftningsrisken misstänkte en del även kronisk påverkan. Därför inrättades en gengaspoliklinik vid Karolinska sjukhuset för utredning av dessa patienter. Verksamheten vidgades snart i samarbete med hygiensektionen vid Folkhälsan till att omfatta annan påverkan i arbetslivet (se nedan), inklusive arbetsrehabilitering och stressforskning 1953 tillkom en yrkesmedicinsk klinik vid Södersjukhuset och 1958 i Lund med såväl medicinsk som yrkeshygienisk personal och välutrustat laboratorium. Forskning Under 40- och 50-talen var exponering för giftiga metaller vanligt och ibland i mycket höga halter. Det gällde olika former av kvicksilver i kloralkali- och pappersindustrin, bly och nickel/kadmium i batteritillverkning, arsenik och koppar i Rönnskärsverken, hårdmetall i Sandvik, svetsrök och många andra metallexponeringar. Svenska forskare intog en ledande ställning internationellt genom en kombination av omsorgsfulla mätningar, kliniska och metabola studier liksom tidiga riskbedömningar. Många kunskaper var också tillämpliga på allmänna miljöföroreningar. Även forskningen om yrkeslungsjukdomar utmärkte sig genom en kombination av djurexperimentella och kliniska studier liksom senare ett fokuserat program för silikosbekämpning med goda resultat. Däremot dröjde det alltför länge innan asbestfarans hela omfattning kartlades. Svenska yrkesmedicinare och yrkeshygieniker publicerade sig tidigt internationellt och lade bl.a. fram sju avhandlingar, bl.a. om lösningsmedlet trikloretylen. Lika många arbetsfysiologiska avhandlingar publicerades under dessa årtionden talet Struktur 1966 bildas Arbetsmedicinska Institutet, AI, i Stockholm genom en sammanslagning av yrkeshygien från Folkhälsan, Arbetsfysiologiska institutet och delar av yrkesmedicin och yrkesdermatologi vid Karolinska sjukhuset, vilket innebar en betydande koncentration och förstärkning av utrednings- och forskningsresurserna. I mitten 60-talet tillkom även en yrkesmedicinsk klinik i Örebro. 12

14 Forskning Den svenska yrkeshudforskningen utvecklades under 60-talet och intog snabbt en ledande ställning internationellt. Kombinationen av klinik, yrkeshygien och kemiska analysresurser var avgörande för avancerad metodutveckling, bl.a. för att utreda allergiska kontakteksem. Bland resultaten av forskningen då och senare väckte de om epoxylim, formaldehyd, terpener, krom och nickel stor uppmärksamhet och har lett till framgångsrika, förebyggande åtgärder. Bullerforskningen och utredningen av hörselskador blev en annan svensk specialitet och medförde snabbt införande av ett gränsvärde. Även den arbetspsykologiska forskningen tog fart under 60-talet och stressforskningen liksom den arbetsfysiologiska forskningen vidareutvecklades talet Struktur 1970-talet inleddes med stora strejker och en påtaglig radikalisering med ökade krav på inflytande och medbestämmande på arbetsplatsen samt förbättrade arbetsmiljöer. Lagstiftningen skärptes och såväl forskning som prevention och utbildning tillfördes stora resurser genom Arbetarskyddsfonden som bildades 1972 med starkt partsinflytande. Arbetsmedicinska Institutet införlivades med Arbetarskyddsverket 1971 och blev dess forskningsavdelning. Den allmänna förstärkningen av arbetsmiljöarbetet kom även forskningsavdelningen till del, som expanderade från ett hundratal medarbetare till det dubbla, bl.a. genom en filial i Umeå. Svensk och nordisk kriteriegruppsverksamhet för dokumentation av det vetenskapliga underlaget för hygieniska gränsvärden och dess mätmetoder inleds. I Göteborg inrättades ett Yrkesmedicinskt centrum i form av ett nätverk inom universitetet. Den första universitetsprofessuren i yrkesmedicin tillsattes vid en nystartad yrkesmedicinsk klinik och institution i Linköping och ett kliniskt stressforskningslaboratorium inrättas i Stockholm, som senare utvecklas till Institutet för Psykosocial Medicin. SCB inleder de årliga Undersökningarna av Levnadsförhållanden med vissa arbetsmiljörelevanta frågor. Ulf-undersökningarna blir så småningom en viktig källa för psykosociala studier. Forskning Under 70-talet får yrkesepidemiologin sitt stora genombrott i Sverige, bl.a. med stöd av tillgång till högkvalitativa och lättillgängliga individregister. Även den kvalificerade nivån på yrkeshygienisk exponeringsbedömning bidrog kraftigt. I första hand studerades en rad misstänkta cancerframkallande ämnen och miljöer, t.ex. asbest, radon i gruvor, vissa lösningsmedel och plaster, ett flertal metaller, sot och avgaser och andra kemikalier. Metodutvecklingen skedde också delvis i Sverige och tillämpningen av den s.k. fallkontrollmetodiken visade sig utomordentligt fruktbar förutom de mer traditionella kohortstudierna. Lungsjukdomen asbestos var känd sedan länge men trots att internationella studier påvisat samband mellan olika cancerformer och asbestexponering redan under 50-talet så var detta samband inte accepterat av svenska myndigheter. Först när en ansamling av lungsäcks- 13

15 tumörer kunde påvisas från ett svenskt företag i cancerregistret och andra svenska studier visade samma sak som i USA och andra länder godkändes sambandet och medförde snart närmast ett totalförbud. De svenska studierna påvisade även ökad risk med vit asbest (krysotil) och inte bara med blå asbest eller liknande former av asbest. Ökad lungcancerrisk vid arbete i urangruvor var känt men det väckte stor internationell uppmärksamhet när ökad risk även kunde påvisas för arbetarna i Zinkgruvan i Närke och senare i malmfälten pga. hög radonexponering. Dessa studier ledde senare till undersökningar av hus byggda med radonhaltiga material eller på radonhaltig grund och påvisande av ökade cancerrisker. Förutom för cancerstudier tillämpades de epidemiologiska metoderna för att studera neuropsykologiska effekter av lösningsmedel och metaller och för hjärtkärldödlighet bland dynamit- och gruvarbetare. Sverige och övriga skandinaviska länder var internationellt dominerande inom lösningsmedelforskningen, vilket också resulterat i kraftigt sänkta exponeringar. En viktig förutsättning för de alltmer förfinade exponeringsbedömningarna var användningen av nya, känsliga analysinstrument, t.ex. gaskromatografer, högtrycksvätskekromatografer och atomabsorbtionsspektrofotometrar. Inom den psykosociala arbetsmiljöforskningen studerades kritiska livshändelser som risk för hjärtinfarkt och stressforskningen utvecklades med biologiska markörer, som bl.a. användes i studier av skiftesarbete och arbetslöshet. Olycksfallsforskningen får betydande resurser men utvecklar aldrig något centrum talet Struktur Yrkesmedicinska kliniker och universitetsinstitutioner inrättas för regioner som täcker hela Sverige inrättas Institutet för Psykosocial Miljömedicin, IPM, under Socialdepartementet. Forskningsavdelningen inom Arbetarskyddsstyrelsen bryts ut och bildar 1987 Arbetsmiljöinstitutet med huvudverksamheten i Solna och filial i Umeå och underställt Arbetsmarknadsdepartementet. Alltfler doktorander registreras och slutför sina avhandlingar, 82 disputerar under 80-talet jämfört med 20 personer årtiondet dessförinnan. Arbetarskyddsfonden byter namn till Arbetsmiljöfonden och har fortsatt stora resurser för forskning liksom för övriga aktiviteter. Fondens verksamhet omfattar alltmer arbetsorganisatoriska, ergonomiska och psykosociala frågor förutom branschstudier och utvecklingsprogram m.m. Finansieringen till fonden sker genom 0,13 procent av arbetsgivaravgiften och fonden får som mest in 900 miljoner kronor per år, varav hälften kan disponeras fritt. Företagshälsovården byggs ut kraftigt och ger förutsättningar för forskningssamarbete. Det internationella samarbetet utökas och omfattar även utvecklingsländer men är främst inriktat på USA. Under följande årtionden utökas samarbete med såväl i- som u-länder. Forskning Den epidemiologiska metodutvecklingen börjar nu tillämpas även för rörelseorganens sjukdomars arbetsrelation liksom för hjärtkärlsjukdomar. De individbaserade utskrivnings- 14

16 diagnoserna från sjukhus och speciella register baserade på dessa kan användas, t.ex. för olika ledsjukdomars relation till arbets- och fritidsbelastningar. Den långvariga traditionen av arbetsfysiologisk forskning kunde komplettera de epidemiologiska fynden med mätmetoder och mekanisminriktade studier. Även lågfrekvent buller och vibrationsskador studerades och forskningen har senare klarlagt såväl mekanismer som risker vid olika intensitet. En krav-kontrollmodell som utvecklats av Robert Karasek och Töres Theorell vid Institutet för Psykosocial Miljömedicin (IPM) baserad på stress- och alienationsforskning tilldrar sig alltjämt stort intresse. Modellen har i upprepade studier visat att ansträngande arbete med små möjligheter till kontroll över arbetssituationen ökar risken för hjärtinfarkt och har senare även visat samband med andra sjukdomar, t.ex. nack-skulderbesvär. Möjligheterna till samkörning mellan folk- och bostadsräkningarnas yrkesuppgifter och olika dödsorsaks- och sjukdomsregister bekräftade många kända samband och gav hypoteser för nya. Den första Folkhälsorapporten framställdes 1987 och följdes snart av regionala register och arbetshälsorapporter. Under 80-talet börjar metoder utvecklas för att studera skador på det genetiska materialet, främst kromosomskador i lymfocyter, hos arbetstagare som kunde vara exponerade för cancerframkallande ämnen, t.ex. strålning eller vissa kemikalier. Ett internationellt samarbete visade att dessa skador utgjorde en indikator på ökad cancerrisk. Dessa relativt grova metoder ersattes under 90-talet genom den snabba molekylärbiologiska utvecklingen med avancerade metoder för att studera hur olika kemikalier binds till DNA och påvisandet av stora skillnader i genetisk känslighet. Svenska forskare bidrog i hög grad till den internationella utvecklingen och återigen möjliggjordes detta genom traditionen av omfattande mångdisciplinärt samarbete nationellt och internationellt. Utvecklingen av metoder för att studera bindning av olika ämnen till hemoglobin i röda blodkroppar möjliggjorde utvärdering av den oväntade acrylamidexponeringen för tunnelarbetare (och kor) i Hallandsåsen vid slutet av 90-talet och senare för riskbedömning av akrylamid som bildas vid upphettning av kolhydratrik mat under 2000-talet. Studier av arbetsmiljöfaktorer som ökade risken för ogynnsamma graviditetsutfall inleddes och har senare kompletterats med studier av spermieskador och orsaker till fördröjd graviditet. I samarbete med universitet i låg- och medelinkomstländer studeras främst effekter av bekämpningsmedel, som är den vanligaste kemiska exponeringen, och klimateffekter på arbetsförmåga och välbefinnande samt möjligheten att använda personlig skyddsutrustning. I båda fallen tillämpas såväl epidemiologiska som laborativa metoder. Flera forskare inleder doktorandstudier i Sverige, som avslutas under följande årtionden talet Struktur Arbetslivsinstitutet, ALI, bildas 1995 genom en sammanslagning av Arbetsmiljöinstitutet med Centrum för Arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden. Verksamheten skall nu omfatta forskning och utbildning i såväl arbetsmiljö- som arbetsorganisations- och arbetsmarknadsfrågor med ökande andel av de senare frågorna. Arbetsmiljöfonden ersätts samtidigt av Rådet för arbetslivsforskning, RALF och får en mer forskningsrådsliknande 15

17 verksamhet finansierad över statsbudgeten. ALI, fick betydande resurser från Arbetsmiljöfonden men åläggs att dra ner personal i Solna och bygger därför ut regionala filialer och forskarskolor för arbetsorganisations- och arbetsmarknadsforskning. I övriga Norden behålls den traditionella formen för nationella arbetsmiljöinstitut. Sveriges inträde i EU medför viss utökning av forskningssamarbetet inom Europa. Hygieninstitutioner slås ihop med de yrkesmedicinska institutionerna till yrkes- och miljömedicinska institutioner på de flesta universitetsorterna. Samma utveckling sker för de yrkesdermatologiska enheterna. 118 doktorander lägger fram sina avhandlingar under 90-talet. Antalet kvinnliga doktorander är lika stort som antalet manliga. Företagshälsovården mister sitt statsbidrag och forskningsmöjligheterna upphör i stort sett genom den renodlat marknadsmässiga finansieringen. SCB startar de årliga Arbetsmiljöundersökningarna som så småningom ger ett värdefullt datamaterial för forskning och uppföljning Forskning Yrkeslungsjukdomsforskningen får en ny inriktning mot astma, allergiska besvär och sensibilisering med betydande metodutveckling såväl experimentellt som för biologisk provtagning, bl.a. avseende allergisk alveolit bland lantbrukare och plastarbetare. Metoder för biologisk övervakning utvecklas, bl.a. för isocyanater och vissa aminer, och förståelsen för flera mekanismer bakom sensibilisering har kartlagts. Även luftvägsbesvär av avgaser, byggdamm och svetsrök har studerats. Sjuka hus blev ett begrepp under 90-talet och medförde omfattande studier och undersökningsmetoder som riktade sig mot ett flertal agens och psykosociala faktorer. Någon koncensus om orsakerna formulerades aldrig men uppenbarligen är det ogynnsamt med fuktskadade hus. El-allergi tilldrog sig stort intresse, främst pga. besvär vid det ökande dataterminalarbetet, och ledde till omfattande studier. Något säkert samband kunde aldrig fastställas i arbetsmiljön vare sig för cancer eller allmänna besvär men forskningen om dataarbetets ergonomi har lett till många råd och förbättringar. Flera stora epidemiologiska studier av orsaker till rygg- och nack-skulderbesvär, cancer samt härtkärlsjukdom genomförs med fall-kontrollmetodik. Det innebär att patienter och kontrollpersoner nu tillfrågas om olika riskfaktorer i och utanför arbetet och att studierna inte främst baseras på registersamkörningar. Det möjliggör att studera effekter av kombinerade fysiska och psykologiska arbets- och livsfaktorer genom samverkan mellan olika forskargrupper inom och utanför arbetsmiljöforskningen. En mångfald publikationer och avhandlingar blir resultatet och Sverige intar en ledande ställning även inom rörelseorganens yrkesepidemiologi. Sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna ökar lavinartat under senare delen av 90-talet vilket initierar en rad studier som sedan följs upp och sammanfattas under 2000-talet. De flesta forskningsresultat pekar på att den ökade arbetspressen efter rationaliseringar och personalneddragningar i samband med lågkonjunkturen i början av 90-talet, särskilt inom vårdsektorn, är en viktig del av förklaringen. Tidigare brister i intresset för kvinnors arbetsmiljöer och yrkesskador börjar kompenseras i den alltmer omfattande ergonomiska och psykosociala forskningen men även inom canceroch hjärtkärlepidemiologiska forskningsprogram. 16

18 2000-talets svenska arbetsmiljöforskning beskrivs utförligt i övriga delar av denna rapport. Här ska bara kort erinras om att Arbetslivsinstitutet placerade ut hälften av sin arbetsmiljöforskning till olika universitet och att 60 miljoner kronor överfördes från ALI till utbildningsdepartementet för den fortsatta finansieringen. I december 2006 beslöt riksdagen att ALI skall upphöra från 1 juli Nedläggningen av ALI kommer att medföra en minskning av arbetsmiljöforskningen med 25 procent om ingen kompensation ges. RALFs medel reducerades och delades år 2000 mellan de nyinrättade VINNOVA och FAS. Konkurrensen om medel till arbetsmiljöforskningen hårdnade betydligt och omfattningen har minskat. I viss mån har detta kompenserats genom större insatser från andra instanser, bl.a. genom arbetsmarknadens försäkringsbolag AFA Försäkring. Flertalet ovan beskrivna forskningslinjer fortsätter och fram t.o.m disputerade ytterligare 80 personer inom arbetsmiljöforskningen. Slutkommentar Historiskt har den svenska arbetsmiljöforskningen tillsammans med övriga nordiska länder haft en internationell särställning i förhållande till våra länders storlek. Orsakerna är många. I första hand tillgången till tämligen unika resurser genom uppbyggnaden av ett stort centralt institut, regionala satsningar på yrkesmedicinska enheter och inte minst Arbetarskyddsfonden och dess efterföljare. Endast Finlands resurser kan jämföras i storlek bland mindre länder. En viktig faktor har varit den långa traditionen av samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom arbetsmiljöområdet och den närmast obegränsade tillgången till arbetsplatser för undersökningar av såväl exponeringar som exponerade arbetare. En ytterligare faktor har varit beredvillighet från anställda att besvara frågeformulär och acceptera såväl intervjuer som personliga mätutrustningar och tillgängligheten till omfattande, välskötta register för ohälsodata. De regionala enheterna med möjligheter till patientundersökningar för utredning av befarad yrkesskada, yrkeshygieniska och ergonomiska laboratorier för exponeringsanalys och metodutveckling, psykosocial kompetens och koppling till universitetsinstitutioner är en annan viktig förklaring. Dessa enheter har också kunnat samverka med regional företagshälsovård, försäkringskassa och arbetsmiljöinspektion (tidigare yrkesinspektionen) för såväl inflöde av viktig information som kommunikation av nya forskningsresultat och kunskapssammanställningar. Även den centrala samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Institutet för Psykosocial Medicin har varit betydelsefull för implementering av vetenskaplig kunskap, t.ex. i kriterieverksamheten för hygieniska gränsvärden. Samarbetet mellan de yrkesmedicinska enheterna inom landet har också varit omfattande liksom medverkan i de internationella nätverken. Påtagligt många svenska forskare har haft ledande roller i de dominerande internationella organisationerna, t.ex. International Commission on Occupational Health och specialistföreningar. Sverige har också initierat och arrangerat en rad internationella vetenskapliga konferenser under åren. Det finns naturligtvis också brister i svensk arbetsmiljöforskning och dessa har analyserats i den internationella utvärderingsgruppens rapport med särskilt avseende på 2000-talets resultat. Mest påtagligt är bristen på interventionsforskning och forskning kring lämpliga övervakningsmetoder. En rad forskningsresultat har, ofta tillsammans med fackliga aktiviteter, lett till exponeringsbegränsningar eller t.o.m. förbud mot skadliga ämnen. 17

19 Betydligt sämre har det gått att tillämpa vetenskapliga resultat från den psykosociala och ergonomiska forskningen, vilket också är svårare men lika angeläget. Svensk arbetsmiljöforskning upplever för närvarande flera hot inför framtiden genom den kraftiga minskningen under senaste 10-årsperioden på sökbara forskningsmedel, nedläggning av Arbetslivsinstitutet samt osäkerheten om den framtida inriktningen för de enheter som utlokaliserades i början av 2000-talet från Arbetslivsinstitutet till universiteten. Det har tagit lång tid att bygga upp den svenska strukturen och kompetensen för arbetsmiljöforskning, som uppskattas och utnyttjas internationellt. Det är inte bara ett svenskt intresse att den kan vidareutvecklas. 18

20 2. Kartläggning av svensk arbetsmiljöforskning Arbetslivsinstitutet (ALI) genomförde under 2005 och 2006 en kartläggning av svensk arbetslivsforskning på uppdrag av FAS och VINNOVA. Den byggde på en enkätundersökning av alla yrkesaktiva inom svensk arbetslivsforskning i enlighet med ett regeringsuppdrag. Kartäggningen visade att runt 70 svenska forskargrupper var aktiva inom de delar av arbetsmiljöforskningen som berörs av regeringsuppdraget. Av dessa 70 grupper höll 16 på med fysikaliska hälsorisker, 25 med kemiska och biologiska hälsorisker, och 15 med belastningsergonomi. 14 grupper bedrev mer än en av de tre forskningskategorierna. Antalet anställda inom svensk arbetslivsforskning rör sig om cirka helårstjänster, eller knappt om man även räknar med assisterande personal. Runt en tredjedel av dessa tjänster finns i arbetsmiljöforskningen. Könsfördelningen bland forskarna i de tre aktuella områdena är mycket jämn: 51 procent kvinnor och 49 procent män. Däremot är könsfördelningen skev i de högre tjänstekategorierna, som illustreras i Figur 1. Figur 1. Antal helårstjänster fördelat på tjänstekategorier och kön inom arbetsmiljöforskargrupperna * Kvinnor Män Professor Docent Doktor/forskarassistent Doktorand Forskningsassisterande Övriga * Här redovisas de som angivit att de är aktiva inom fysikaliska hälsorisker, biologiska och kemiska hälsorisker samt belastningsergonomi. 19

21 En jämförelse av forskningsledarnas åldersstruktur (Figur 2) visar en stark dominans i åldrarna 50 år och uppåt (åldersuppgifter fanns för 60 forskningsledare). Endast inom området kemiska och biologiska hälsorisker fanns forskningsledare under 40 år. För återväxten inom arbetsmiljöforskningen är detta en oroväckande trend, särskilt om man beaktar att 26 procent av forskningsledarna är år och att 23 procent är över 60. Detta innebär att hälften av alla forskningsledare kommer att pensioneras inom de närmaste 10 åren. Figur 2. Forskningsledarnas åldersstruktur Antal personer Fysikaliska hälsorisker Kemiska och biologiska hälsorisker Ergonomi Ålder Ser man på forskarnas ämnesmässiga bakgrund kan man konstatera att arbetsmiljöforskarna till större del än övriga arbetslivsforskare har en medicinsk och naturvetenskaplig bakgrund vilket knappast är förvånande. De största forskningsmiljöerna inom arbetslivsforskningen, i antalet forskartjänster räknat, finns på Arbetslivsinstitutet och på de äldre universiteten. Arbetslivsinstitutet har cirka 85 av totalt i Sverige 247 disputerade helårstjänster. Karolinska Institutet är näst störst med 42 disputerade helårstjänster och nummer tre i storleksordning är Lunds Universitet med 33 helårstjänster. Linköpings och Göteborgs universitet har runt 15 helårstjänster och Högskolan i Gävle, Örebro läns landsting, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och Uppsala universitet har alla 6 till 7 helårstjänster. Tabell 1, som är en sammanräkning av disputerade forskare aktiva inom arbetsmiljöområdet, visar Arbetslivsinstitutets dominanta position. 20

22 Tabell 1. Antal disputerade forskare (helårstjänster) i svenska arbetsmiljöforskargrupper uppdelade på kön och mellan Arbetslivsinstitutet och andra institutioner. Kvinnor Män Totalt Alla Arbetslivsinstitutet Övriga ALI:s enkätfrågor rörde även forskargruppernas finansieringskällor. Enligt svaren består finansieringen till största delarna av offentliga medel, t.ex. AFA Försäkring och forskningsråden, samt basanslag från universiteten. Anmärkningsvärt liten del av finansieringen kommer från EU. Forskningens finansiering behandlas vidare i avsnitt 3.5. Arbetslivsforskningens målgrupper är relativt jämnt utspridda. En jämförelse mellan samtliga arbetslivsforskare och arbetsmiljöforskarna visar en något större betoning på myndigheter och specialister inom arbetslivet bland arbetsmiljöforskarna. Forskare inom belastningsergonomiområdet vänder sig i något större utsträckning till företag/organisationer än övriga och forskare inom kemiska och biologiska hälsorisker arbetar mer mot myndigheter än ergonomiforskarna. ALI:s enkät frågade även forskarna vilka hinder de upplevde för en gynnsam utveckling av sitt arbete. Vanligt förekommande svar var finansiella problem och personalproblem, såsom en skev åldersstruktur och rekryteringsproblem. 21

AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018

AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Trygghet på jobbet för 4,7 miljoner människor AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Susanna Stymne Airey Maria Schütt Innehåll Om AFA Försäkring Skadedatabasen Om vår forskningsfinansiering

Läs mer

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS). STOCKHOLMS UNIVERSITET Tidigare Dnr SU 50-0580-99 KAROLINSKA INSTITUTET Tidigare Dnr KI 4467/97 Nytt Dnr SU 301-2581-05 Nytt Dnr KI 6154/05-103 Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Vad är Arbets- och miljömedicin? Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Patientstatistik 2013

Patientstatistik 2013 Patientstatistik 2013 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Natalja Balliu Rapport 2014 : 03 ISBN: 978-91-982104-2-2 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Patientstatistik 2014

Patientstatistik 2014 Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-

Läs mer

Patientstatistik 2015

Patientstatistik 2015 Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6

Läs mer

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Patientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Patientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning

Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning CHECKLISTA . Uppdragsgruppen består av: Projektledare

Läs mer

Patientstatistik 2016

Patientstatistik 2016 Patientstatistik 2016 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2017:07 ISBN: 978-91-88361-13-4

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Beskrivning av utlysningens olika inriktningar

Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå

Lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå Lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå Beslutat av Rektor Gäller från 2016-04-18 Innehåll Inledning 3 1 Inrättande av ämne och inriktning 4 1.1 Ansökan 4 1.2 Bedömningsgrunder

Läs mer

Forte. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Bild 1

Forte. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Bild 1 Forte Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Bild 1 Vad är Forte? Forte är en av fyra statliga forskningsfinansiärer och bildades 2001 (initialt under namnet FAS). Forte är en myndighet under

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med

Läs mer

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet Användning av dator i arbetslivet % 70 60 50 40 30 20 10 0 Använder dator i arbetet Män Kvinnor 67 67 6970 63 64 66 58 58 54 54 47 47 41 41 34 36 31 25 20 1984 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005

Läs mer

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker 15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag.

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag. G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03 Diarienummer Ls060227-1 Konsult & stöd Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tf n 035-13 48 90 kristian.samuelsson

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING I SKÅNE

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING I SKÅNE FÖRSLAG 1 2005-09-19 Rev 2005-10-24 Dnr: MA 4 34/2005 Medicinska fakultetens kansli Projektledare Anne Messeter Förslag CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING I SKÅNE Bakgrund Utvärderingens förslag Under 2004

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson 2008-09-23 Rapport Sida: 1 (4) Dnr: 61/08 J Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson Universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet Marianne Hällgren

Läs mer

Remissvar Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (SOU 2017:28)

Remissvar Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (SOU 2017:28) Sveriges Företagshälsor Arbetsmarknadsdepartementets diarienummer: SOU 2017:28 Arbetsmarknadsdepartementet: a.remissvar@regeringskansliet.se arbetsmarknadsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor

Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor Partsgemensamt arbete: Rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? (2017) en enkätundersökning om hur och i vilken omfattning företag

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Arbetsorganisation & hälsa

Arbetsorganisation & hälsa Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

STRATEGISK AGENDA

STRATEGISK AGENDA STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Nationella Etiknätverket

Nationella Etiknätverket Nationella Etiknätverket Sammanställning av årliga möten/konferenser 2004 till 2017 Dokumentet är en del i en berättelse om Nationella etiknätverket som bildades den 19 november 2004 på Karolinska sjukhuset

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016

Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016 Beslutad 2017-06-14 Sida 1 (7) Handläggare Björn Andersson Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att motverka

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR 1 (7) REGION SKÅNE 2013 ÅRS UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) För att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetets effektivitet, funktion och utveckling måste det regelbundet

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet Dokumentstatus: Under arbete Rapport Datum: 2015-02-23 Handläggare: Johan Friberg Diarienr: SSM2014-1013 Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer