Bakgrundsdokument för Svanmärkning av Småhus. 10 maj Nordisk Miljömärkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrundsdokument för Svanmärkning av Småhus. 10 maj 2005. Nordisk Miljömärkning"

Transkript

1 Bakgrundsdokument för Svanmärkning av Småhus 10 maj 2005 Nordisk Miljömärkning

2

3 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING ANDRA MILJÖMÄRKNINGSSYSTEM FÖR HUS MARKNAD MILJÖPÅVERKAN BAKGRUND TILL KRAVEN PÅ SMÅHUS ALLMÄNT ÖVERGRIPANDE KRAV PÅ LICENSSÖKAREN ENERGI OCH VENTILATIONSKRAV MATERIALKRAV...22 Bakgrund till materialkraven...24 Kemiska byggprodukter...25 Trä och träbaserade produkter...27 Andra byggprodukter och material INOMHUSMILJÖ...35 Ändringar i kriteriedokumentet efter remissen: KVALITETSLEDNING OCH KONTROLL AV BYGGPROCESS...39 Krav på byggprocessen INSTRUKTIONER FÖR BOENDE...41 Underhållsplan för huset...41 Drift och underhåll av värme- och ventilations-system KOMMANDE KRITERIER REFERENSLISTA BILAGOR...45 BILAGA 1 ENTREPRENADSÄTT...45 BILAGA 2 EU-DIREKTIVET FÖR ENERGI...46 BILAGA 3 BYGGREGLER I DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR VÄRME...48 BILAGA 4 RADON I BOSTÄDER

4 1 Sammanfattning Dokument ger bakgrunden till första upplagan av kriterier för småhus Dokumentet motiverar avgränsningen av produktgruppen och anpassning av krav i förhållande till Nordisk Miljömärknings miljöfilosofi /1/. Kriterierna för småhus ställer krav på: -energianvändning i driftsfasen -byggmaterial -byggprocess -underhåll och underhållsplan -inomhusmiljö - kraven ställs indirekt genom krav på material, ventilation och byggprocess 2 Inledning Bakgrundsdokumentet är det första i denna nya produktgrupp, och ska tjäna som underlag för kriteriedokumentet för småhus, version 1 /2/. Nordisk Miljömärkning beslutade i december 2003 att ta fram kriterier för småhus. En förstudie gjordes innan dess /3/ som visade på både potentiella miljövinster och ett intresse för miljömärkta småhus. Arbetet med kriterieutveckling har utförts i en arbetsgrupp med deltagare från varje nordiskt miljömärkningssekretariat. Experter har kontaktats och områdesspecifika expertgrupper skapats. Bransch och pilotverksamhet har involverats i kriterieutvecklingen. Resultat från förstudien har även använts. Syftet med miljömärkning av småhus är att främja utvecklingen av småhus som: -är energisnåla -inte innehåller miljö- eller hälsoskadliga ämnen -har en bra innemiljö -har en genomtänkt drifts- och underhållsplan -håller god kvalitet 4

5 3 Andra miljömärkningssystem för hus Det finns många miljöinventerings- och märkningssystem inom byggsektorn, men dessa är riktade mot flerbostadshus och kontor. För småhus finns endast ett fåtal system. I Sverige finns P-märkning av småhus /4/ som fokuserar på energi och innemiljö samt Frisk bostad /5/ som fokuserar på innemiljö och kemiska ämnen i byggmaterial. Inget av dessa system har dock fått någon större genomslagskraft i Sverige. I Norge finns det Økoprofil for boliger /6/ som har en projekteringsversion för nybyggen. Økoprofil finns i en version för befintliga bostäder och en version som kan användas under planering. För båda versionerna presenteras resultatet i tre huvudgrupper: yttre miljö, resurser samt inneklimat. Ingen av versionerna har fått någon stor marknadsandel. I Finland finns Motivoittaja -systemet, som främst fokuserar på energiåtgång i husets driftsfas /7/. Inte heller detta system har fått någon större genomslagskraft. 4 Marknad I tabell 1 redovisas marknaden i de nordiska länderna för småhus. Observera att det är okänt hur många av dessa som klarar kraven i vår produktgruppsdefinition (se produktgruppsavgränsning) där vi bl a har krav på ansvar för byggprocessen. Kravnivån i kriteriedokumentet har lagts så att de mest miljövänliga småhusen som byggs idag kan premieras med Svanmärkningen Tabell 1. Småhusmarknaden i Norden 2002 (nybyggen per år) Land Antal producenter Antal småhus Danmark Finland Norge Sverige Summa I Sverige har genomförts en marknadsundersökning för att kartlägga intresset för miljömärkta småhus /8/ telefonintervjuer genomfördes med familjer som stod i begrepp att byta bostad. Undersökningen visade ett högt förtroende för Svanmärket samt en positiv inställning till Svanmärkta småhus. 5

6 5 Miljöpåverkan En inventering av den svenska byggsektorns miljöbelastning gjordes under hösten 2002 /9/. Den visade att husbyggnadssektorn generellt står för en stor miljöbelastning. Fem punkter har speciellt lyfts fram av byggsektorns egen miljöinventering. Dessa är: -energianvändning -resursanvändning och avfall -oönskade kemiska ämnen -innemiljö -buller Energianvändning Energianvändning under bruksskedet, uppvärmning och hushållsel för vanliga småhus kan utgöra runt 85 % av den totala energianvändningen i en byggnads livscykel /10/. Om en villa i snitt använder kwh/år ger det en energianvändning på ungefär GWh/år för nyproducerade småhus i Norden. Med en besparingspotential på t ex % ger det GWh per år som kan sparas. Resursanvändning och avfall Avfall i byggsektorn fås främst vid rivning av byggnader vid nybyggen. Detta är inte särskilt relevant för småhusbyggande. Dock är det viktigt att se till att t ex virke för byggandet produceras på ett hållbart sätt samt att avfall hanteras rätt även om det är små mängder. Oönskade kemiska ämnen Användning av farliga ämnen i byggmaterial kan ha stor påverkan på ekosystem och människors hälsa. Ett småhus kan uppskattningsvis innehålla 1 kg kemiska produkter (spackel, fogmassa, lim) per m 2 boyta. Boytan definieras här som det invändiga måttet på uppvärmd bostadsyta med takhöjd över 1,90 m (inklusive innerväggar). Därtill kommer diverse målarfärger och impregneringsmedel i virke. Plast kan utgöra runt 7 kg per m 2 boyta /11/. Vid en nyproduktion av uppskattningsvis 7,5 miljoner m 2 småhus per år innebär detta att ton kemiska produkter (exklusive målarfärg och impregnering) samt ton plast förbrukas och byggs in i småhus i Norden varje år. Innemiljö och buller Innemiljö är en viktig parameter /9/ för småhus. Buller från stadsliv och trafikär finns främst vid flerfamiljshus, dock kan buller från installationer i småhus ge problem. I Sverige uppfyller endast 20 % av småhusen gällande ventilationskrav. Inbyggd fukt ger upphov till mögel och SBS (Sick Building Syndrom). Det finns även problem med förhöjda radonhalter för befintliga småhus ( småhus) i Sverige. I Norge är det beräknat att lungcancerdödsfall orsakas av radon i bostäder /12/. Det är därför viktigt att ställa krav på material, ventilation och byggprocess, som alla påverkar inomhusmiljön i nybyggda småhus. När det gäller hus och miljö är slutresultatet till stor del beroende av kvaliteten på byggprocessen, även för prefabricerade hus som ska 6

7 monteras. Inomhusmiljön påverkas också av den sista finishen i form av ytbehandlingar som målning och liknande. Avsikten med Svanmärkta hus Miljömärkning av hus ger marknaden ett effektivt instrument för att kommunicera miljöfrågorna mellan producent och kund. Det blir på detta sätt möjligt att ställa kvantifierbara och kontrollerbara krav på husen när det gäller miljöfrågorna. Svanmärkningen är en nivåstandard som husproducenter kan följa, där hänsyn tas till materialval, byggprocess, driftsfas, energianvändning mm. Det är en målsättning att EU-direktiven för energi ska kunna tillämpas allteftersom dessa implementeras i de olika nordiska länderna. Generellt sett kommer en Svanmärkning att öka kunskapen om miljöaspekter vid husbygge, både hos husproducent, huskund mm. Kraven har lagts så att de mest miljövänliga hus som byggs idag kan premieras med Svanen. Vid kommande revisioner ska kraven skärpas så vi kommer allt närmare visionen om ett bärkraftigt hus. 6 Bakgrund till kraven på småhus Kapitlet ger bakgrunden till kraven i kriteriedokumentet. I kapitlet hänvisas till numreringen av kraven i kriteriedokumentet. 6.1 Allmänt Arbetsgruppen har bedömt att följande fyra parametrar på ett effektivt sätt omfattar de relevanta miljö- och hälsoaspekterna för småhus: Energianvändning i driftsfasen Kemiska ämnen i byggmaterial Byggprocessen Genomtänkta drifts- och underhållsinstruktioner Innemiljön som är viktig, fångat upp under krav på kemiska ämnen i byggmaterial, ventilation samt byggprocess. Kravnivåer En viktig slutsats av marknadsundersökningen bland husproducenterna var att kriterierna inte får bli alltför akademiska och alltför resurskrävande avseende krav på dokumentation. Vi har därför valt att ställa enskilda krav inom olika områden baserat på den miljövinst kravet ger och hur licenssökanden har möjlighet att dokumentera kravet. 7

8 Poängsystem Miljöfrågornas komplexitet vid ett husbygge gör att den absoluta miljöbelastningen inte kan mätas, eftersom det rör sig om många parametrar. Att optimera miljöprofilen är svårt dels av två skäl: 1. Vissa parametrar motarbetar varandra. 2. Husproducenten saknar styrbarhet över användningsfasen. T ex kan energibesparing uppnås genom täta hus med lågt ventilationsflöde medan inomhusmiljön blir bättre vid större luftomsättning. Ett annat exempel är att reducera mängden oönskade kemiska ämnen, vilket dock kan leda till att vissa funktioner och egenskaper försämras, t ex hållbarhet (impregnerat virke jämfört med oimpregnerat). Användningsfasens miljöbelastning beror främst på boendevanor som bestämmer flöden av t ex energi. Krav kan inte ställas på vanor eftersom de inte är styrbara (kontrollerbara) hos husproducenten. Därmed kan inte heller absoluta krav ställas på aktuella flöden av t ex energi. Däremot kan krav ställas som troligen påverkar flöden och miljöpåverkningar i rätt riktning. Ett poängsystem kan då vara fördelaktigt. Det kan även ställas krav på teoretiska värden utifrån byggnadens egenskaper (isolering, typ av uppvärmningssystem m m). Det är orimligt att ställa krav på användning av miljömärkta produkter eftersom dessa i dag (2004) är ganska begränsade och tillgången kan variera. Dock gör man en miljövinst varje gång man väljer miljömärkta produkter vilket kan premieras med poäng. Poängsystemet kan på detta sätt stimulera en marknad för miljömärkta byggprodukter vilket i sig ger miljövinster. Kriteriedokumentet är uppbyggt med krav med och utan poängsättning. Poäng tas inom materialkrav, energikrav och krav på avfallshantering. Detta är tre typer av miljöpåverkan som inte på ett enkelt sätt kan jämföras. Därför har arbetsgruppen valt att göra en viktning enligt Tabell 2: Tabell 2. Viktning av poäng inom huskriterierna Kravområde Viktning (%) Maxpoäng (P) Energikrav 57,5 23 Materialkrav 35,0 14 Avfallskrav 7,5 3 Summa En skäl till denna prioriteringen är bl a att byggsektorn själv har utsett energianvändningen som den viktigaste miljöparametern /9/. Avfall kan, för småhus, ses som en mindre viktig parameter jämfört med energi och kemiska ämnen eftersom de flesta småhus byggs på platser där hus inte behövs rivas. Fördelningen av poäng mellan material och energi beror på att miljöbelastningen till stor del är förknippad med energianvändning och emissionerna från denna. Men, även kemiska ämnen i byggmaterial är viktiga. I en vanlig LCA finns det verktyg och system för att värdera och jämföra energirelaterade miljöpåverkningar, men det är svårare att värdera kemiska ämnens effekt eftersom denna effekt är mycket beroende av vilken 8

9 modell och antaganden som görs. Även innemiljö och hälsa påverkas mycket av materialval. Vi anser att vi därmed har en rätt avvägd fördelning av poängen. Husproducenten måste totalt uppnå minst 16 poäng (40 % av det totala antalet poäng). Efter en dialog med husbyggnadssektorn verkar detta vara en rimlig nivå som de bästa husen borde klara i dagsläget Krav ställs även på byggprocessens kvalitetssystem, extern kontroll mm. Detta säkerställer rutiner för bl a inköp samt för vissa nyckelfrågor när det gäller byggfasen. Med krav på bl.a. fuktkontroll, ventilation, underhållsplan, emissioner från material mm menar vi att innemiljön har säkerställts. Vad kan Svanmärkas? I kriterierna ges följande definition för produktgruppen: Småhus, t. ex. villor, parhus och radhus kan Svanmärkas. Licenssökanden måste ta ansvar gentemot kunden för byggprocessen av ett Svanmärkt hus. Dock kan följande områden utelämnas ur kontraktet för att färdigställas av husköparen själv: 1) Inredning av vind (Danska/Norska: loft). Om vinden levereras oinredd ska tillverkaren ge förslag på hur vinden ska inredas så att kraven i kriterierna gällande energi och material uppfylls. 2) Inredning av kök. Dock ska kök som uppfyller Svanens kriterier för Möbler och inredningar rekommenderas samt vitvaror i klass A enligt krav O6. 3) Målning av invändiga ytor (detta gäller dock inte för våtrum). Målarfärg som uppfyller blommans kriterier ska rekommenderas. 4) Grundläggning. Alla delar som inte undantagits från kontraktet ska uppfylla tillhörande krav i detta dokument. Licenssökanden ska till Nordisk Miljömärkning kunna dokumentera att kraven i kriteriedokumentet uppfylls. Licens ges för en godkänd hustyp men en viss variation inom hustypen kan tillåtas (kundanpassning) om variationerna uppfyller kraven för Svanmärkning. En hustyp kan få godkänt att använda flera alternativa material och utföranden (t.ex. olika planlösningar) om det kan garanteras att kriterierna uppfylls. Installationer framdragna till husets utsida inkluderas inte i kraven för Svanmärkning. Det är vid överlämnandet av huset från licensinnehavaren till husköparen som huset är Svanmärkt. Nordisk Miljömärkning ansvar inte för att kriterierna uppfylls vid en senare tidpunkt, t.ex. vid ombyggnad När det gäller hus och miljö är slutresultatet till stor del beroende av kvaliteten på byggprocessen. Detta gäller även för prefabricerade, monteringsfärdiga hus. Inomhusmiljön är också känslig för den sista finishen i form av ytbehandlingar som målning och liknande. Därför finns det krav på att licensinnehavaren måste ta ansvar för hela byggprocessen fram till ett inflyttningsklart hus eller ett hus där kunden kan välja att göra vissa arbeten själv, som t ex att inreda vind, måla inomhus, installera kök eller göra grundplatta/grundmur. Kravet är att husets material och den beräknade energi- 9

10 användningen i alla husvarianter ska uppfylla våra krav. Dessutom ska material och byggsätt rekommenderas för de moment som inte färdigställts Kriterierna förutsätter att licenssökanden har ansvaret för att kriteriernas krav uppfylls. Totalentreprenad är fullt möjlig men krävs inte, då huskunden själv kan inreda vind och kök, målning av invändiga ytor samt grundläggning/grundmur. Andra entreprenörer än licensinnehavaren kan anlita så länge licensinnehavaren påtar sig allt ansvar mot kund för byggprocessen (se bilaga 1 för definition av olika entreprenadsätt). Det finns flera alternativ till vem som kan få licens. Licensinnehavare kan vara husfabrikant (med husuppföring som erbjuden tjänst), byggherre, huskunden själv eller t ex importör av småhus. Det kan nämnas att också sk. unika, icke- kataloghus, kan få licens. Alla eventuella underentreprenader, förutom de ovan nämnda fyra icke-obligatoriska undantagen, måste säkras genom avtal där licensinnehavaren tar på sig ett totalansvar gentemot kunden. Inga hinder finns för variationer inom en småhuslicens, så länge de delar som täcks av kriterierna uppfylls. En licensinnehavare kan alltså inkludera olika alternativ inom samma licens, t ex olika golvmaterial. 6.2 Övergripande krav på licenssökaren Kraven O1 och O2 i kriteriedokumentet har ställts för att säkra en tydlig beskrivning och avgränsning av begreppen hus och byggprocess. Krav O1 Generell beskrivning av huset Dokumentationskravet är att definiera vilken hustyp som ska Svanmärkas och vilka variationer som kan tillåtas. Det ska klart definieras vad kunden får göra själv. Det är även viktigt att det framgår hur man tänkt säkerställa kvalitetskontrollen samt entreprenadform. Det finns en viss överlappning mot kraven och dokumentationen i kapitel 4 i kriteriedokumentet så vi tillåter en hänvisning till detta kapitel. Krav O2 Ansvar för byggprocessen Licensansökaren ska dokumentera hur det säkerställs att sökanden har ett totalansvar gentemot kund (se även bilaga 1 där olika entreprenadsätt beskrivs). Dessa kriterier befattar sig inte med entreprenadsättet som licensinnehavaren själv använder sig av. Undantag i ansvaret kan, men behövs inte göras, för inredning av vind, målning inomhus, inredning av kök samt grundläggning. Denna frihetsgrad återspeglar nordisk praxis där huskunden ofta deltar i husets uppförande. Det skall observeras att den eventuella betonggrundplattans fuktinnehåll skall kontrolleras i det första Svanmärkta huset samt 5% i efterföljande produktion (krav O34), oberoende av vem har ansvaret för grundplattans gjutning. 10

11 6.3 Energi och ventilationskrav En av de absolut viktigaste miljöparametrarna är energianvändningen i husets användningsfas. En av orsakerna är att boendet står för en stor del av energianvändningen för att kunna värma upp husen. i vårt nordiska klimat. Energi och miljö Det är inte energianvändningen i sig som ger en miljöpåverkan. Det är när en energibärare (t ex olja) konverteras till värme eller el via oxidation som emissioner uppstår och resurser förbrukas. Därmed kan man se energianvändningen som en miljöindikator. Ju mer energi som används desto mer belastas miljön. Detta gäller om man ser energiproduktionen och konsumtionen som ett nordiskt genomsnitt. Om grön el (t ex vatteneller vindkraft) eller biobränsle används är det klart att miljöbelastningen per kwh är mindre än för den genomsnittliga energiproduktionen, men dessa är inte obegränsade energikällor. Med tanke på att det är en husproducent som ska söka licens blir det svårt att få styrbarhet över vilka energislag som används. En sak som dock måste gynna miljön är en reducering i användningen av energi (kwh), oavsett hur den produceras. Ett argument är påverkan på marginalen där man utgår från att ändringar i form av extra behov eller reducering av energianvändningen påverkar den mest skitiga energin. Vi vill gärna producera energi på ett miljövänligt sätt men klarar inte av att täcka dagens behov med befintliga metoder. Därför kan man argumentera att en eventuell reducering av energianvändningen med X kwh påverkar miljön positivt i större grad än om man producerar X kwh med miljövänlig teknik. Slutsatsen blir därmed att det är viktigare att ställa krav i våra kriterier som säkerställer att man reducerar energianvändningen än att se på hur energin produceras. Energiklassificering EU har ett direktiv om energiklassificering av byggnader (se bilaga 2). Klassificeringen innebär att man ska betygsätta olika byggnader i förhållande till en referensbyggnad avseende energianvändningen. Enligt en rapport från Boverket och Energimyndigheten har en undersökning av de svenska förhållandena gjorts. Efter undersökningen föreslås att Boverkets byggregler (i dagsläget gällande) används med modifikationer på några parametrar. Direktivet ska vara implementerat i lagstiftningen senast januari 2006, dock med möjlighet till utökning till år 2009 i brist på resurser. Det är viktigt att följa med i vad som händer på nationellt plan i de fyra nordiska länderna. Enligt ett expertgruppsmöte /13/ är det önskvärt att kunna ställa krav enligt direktivet och då gärna som ett gränsvärde i form av kwh/m 2 *år. Alla nordiska länder kommer troligen att implementera direktivet senast år EU-direktivet kommer att användas i kravet allteftersom att direktiven implementeras i de olika länderna. Vi kommer att godkänna en vald nivå enligt nationella klassificeringar för att uppfylla krav på energianvändning. Dock är det i dagsläget enbart Danmark som implementerat direktivet och här har vi vald lågenergihus klass 2 som kravnivå, se vidare under krav O4 i förslag till obligatoriska energikrav. 11

12 Produktion av byggnadsmaterial Det finns ett flertal undersökningar (Life Cycle Assessment) där en byggnads totala energiförbrukning genom livscykeln har beräknats /14, 15, 16 och 17/. Alla visar på samma sak: ungefär 14 % av energiåtgången är relaterad till materialen, 1 % till byggprocesserna inklusive transporter och 85 % till drift av byggnaden, ofta i ett 50-års perspektiv. Utvecklingen går mot att energiåtgången relaterad till material blir mer betydande men det är i första hand en konsekvens av att man reducerar driftsenergin. Om Svanmärkta hus har en betydande del av livscykelns energiförbrukning relaterad till materialen betyder det att huset har en mycket låg driftsenergi. Därför är det i första hand viktigt att fokusera på husets driftsenergi. I en studie av kontorsbyggnader /18/ visas det på hur ändringar i materialmängden påverkar driftsenergin i mycket högre grad än energin knuten till byggmaterialen. På sikt kan energi för både material och transporter vara viktiga men i ett eventuellt första kriteriedokument för hus krävs det för mycket jobb att undersöka dessa parametrar i förhållande till den eventuella miljövinsten. Beräkningsexempel på hus En mycket förenklad beräkning har gjorts för att ge en uppfattning av vad detta betyder för ett tegelhus. Ett tegelhus är ett specialfall eftersom tegel till en tegelvägg kräver relativt mycket energi för att produceras jämfört med t ex material för en träregelvägg. Produktionsenergin är ca 600 kwh per ton. I ett tegelhuset ingår 50 ton tegel för en boyta på 160 m 2. Detta ger kwh eller ca två års behov av driftsenergi. Har huset en livslängd på år ser man att teglet utgör 2-4 % av livscykelenergin för huset. Sedan tillkommer det andra material men det kommer troligen att ligga runt % av husets driftsenergi. Energianvändning i ett småhus Det avgörande för miljöbelastningen är hur mycket köpt energi som behövs och vilken miljöprofil som energibäraren har. Det finns olika typer av energianvändningar i ett hus. Man får skilja på följande: 1. Husets behov av energi för uppvärmning + varmvatten + husel 2. Husets förluster som ej används för uppvärmning + varmvatten 3. Fri energi 4. Behov av köpt energi Förluster fås i en byggnad genom av ventilation och transmissionsförluster samt behov av varmvatten och hushållsel. Utöver detta har man förluster i form av distributionsförluster, konverteringsförluster o s v. Dessa förluster ger tillsammans byggnadens samlade energibehov. Sedan finns också så kallad fri energi i form av passiva tillskott (sol, personvärme, konverterad hushållsel) och aktiva tillskott p g a tekniska installationer som värmepumpar och solfångare. 12

13 Husets Energibehov 1: Husproducentens påverkan Yttre påverkan Transmissionsförluster U-värde i klimatskal Gradtimmar Ventilationsförluster Volym av byggnad Gradtimmar Varmvattenbehov Standardvärden Hushållsel Standardvärden Husets Energibehov 2: Husproducentens påverkan Yttre påverkan Köldbryggor Byggteknik Gradtimmar Luftläckage Byggteknik Gradtimmar Varmvattenförlust Installationsteknik Distributionsförlust, värme Installationsteknik Konverteringsförluster Verkningsgrad, panna Fri energi: Energityp Husproducentens påverkan Yttre påverkan Solinstrålning Utformning av hus Geografiskt läge Personvärme Standardvärden Hushållsel Standardvärden Solfångare Vald teknik Värmepump Vald teknik Värmeväxlare Vald teknik Köpt energi = husets energibehov minus den fria energin. Styrbarheten är olika på de olika parametrar men om man utgår från en husproducent som även gör totalentreprenad finns det en stor styrbarhet över vald teknik och installationer. Beräkningsexempel, energibehov i ett exempelhus För att tydliggöra situationen ges ett exempelhus. Ett hus på 160 m 2 i en temperaturzon med gradtimmar har följande energibalans: Tabell 3, energibehov i ett exempelhus Energibehov Transmissionsförlust inklusive köldbryggor Ventilation inklusive läckage Varmvatten inklusive värmeförlust Hushållsel Summa Energibehov: kwh/år kwh/år kwh/år* kwh/år* kwh/år Fri Energi (passiv) Solinstrålning Hushållsel som blir värme Personvärme Fri Energi (aktiv) Värmeåtervinning, från luft Summa fri energi: kwh/år* kwh/år* kwh/år* kwh/år kwh/år 13

14 Behovet av köpt energi blir kwh/år, varav kwh är hushållsel. Resterande kwh kan vara olika slags energi varav går åt till att värma tappvarmvattnet. Alla värden markerade med en * är standardvärden baserad på kwh/ m 2 *år, se tabell 3. I remissen fanns ett förslag baserat på köpt energi. Efter remissen har vi ändrat kraven och har förankrat ändringarna i sekretariaten och bland energiexperter. Av exemplet framgår varför det är så viktig med ventilations- och transmissionsförluster. Husens energiförbrukning Kraven på miljömärkta hus ställs på husen innan de byggs. Därför kommer kraven på energiförbrukning baseras på teoretiska beräkningar utifrån data om husen i stället för verkliga mätningar. Det är därför viktigt att ha samma förutsättningar för alla hus. I ett hus utan återvinningssystem kan man mycket grovt dela in energiförlusterna från byggnaden i tre stora områden: 1) transmissionsförluster genom klimatskalet (tak, golv, fönster samt ytterväggar) 2) Förluster genom ventilation av uppvärmd inomhusluft 3) Förluster genom varmvatten i avloppet Hus kan ses som ganska komplexa system med lång livslängd där det är svårt att optimera den totala energianvändningen då den beror på många parametrar. Man kan grovt uppdela parametrarna i: Husets utformning Fönsterareal och orientering Isoleringsförmåga (U-värden) Täthet (hör delvis ihop med isoleringsförmåga) System för återvinning av värme Installationer för värmesystem (verkningsgrad) Styrsystem för värme Eventuella energisnåla installationer Yttre miljö Antalet gradtimmar 1 per år Orientering av tomt avseende vindskydd och solinstrålning Boendebeteende Val av inomhustemperatur Hur värmesystemet sköts (vädring etc.) Användning av varmvatten Användning av el för olika ändamål (producerar överskottsvärme som kanske ska ventileras/kylas bort) Miljömärkningen saknar styrbarhet för vissa viktiga parametrar vad gäller energiförbrukningen i ett typhus. Det optimala vore att kunna ställa krav på den totala 1 T ex har man runt gradtimmar i Stockholm beräknat på en inomhustemperatur på 20 C. En gradtimme är en timme där det finns behov av uppvärmning med 1 grad jämfört med uteluften. Ett dygn med ett uppvärmningsbehov på 10 grader ger 10C*24h = 240 gradtimmar. 14

15 energianvändning, exempelvis per m 2 boyta, men det skulle aldrig gå att kontrollera detta innan byggnaden har varit i drift ett tag. Det går heller inte att ställa krav på hur en kund agerar avseende energiförbrukningen i sitt eget hus. Eftersom det heller inte går att ställa krav på tomtens utformning, husets orientering, vart huset får ligga geografiskt o s v bör kriterierna fokusera på två punkter: 1) Potential för låg energiförbrukning ges av en bra isolering, ventilation, värmesystem, energisnåla installationer, o s v. 2) Utförlig information och instruktioner till den boende hur man ska sköta/driva huset för att få det att fungera såsom avsett. Uppvärmningssystem i dagsläget En typ av värmesystem bygger på att varmt vatten leds runt i huset (element/radiatorer). Vattnet kan värmas upp i en panna, t ex med olja, biobränsle, el eller gas. Alternativt har man direktverkande elelement. Slutligen kan man också ha system där tilluften värms upp (elslinga eller bafflar med varmvatten). Nybyggda småhus i Sverige har ofta ett värmesystem med en frånluftsvärmepump som är kopplad till varmvattnet. Uppvärmningen är antingen vattenburen värme i element eller golvvärme. Som energikälla har man en elpatron. På vinden finns ofta direktverkande el. Detta uppvärmningssätt är i dagsläget ganska ekonomiskt eftersom energibehovet för uppvärmning är ganska lågt i denna typ av system. Systemet i Finland är samma som i Sverige. I Danmark finns ett ganska brett utbyggt nät av naturgas och fjärrvärme. Kommunalplanerna bestämmer ofta att nya hus måste ansluta sig till sådana system. Om hus byggs långt borta från dessa nätverk kan man istället få installera en elpatron för uppvärmning. I Norge har man mycket direktverkande el i element men på senare tid har vattenburen värme (med elpatron) börjat användas och upp till 40 % av nybyggda småhus har sådana system. Det är även vanligt med braskamin som tillskott under vintern. Ventilation kan ske på flera sätt. I gamla hus finns ofta självdrag vilket fungerar bra på otäta hus. Nackdelen är att man inte kan återvinna värmen i frånluften då tryckfallet oftast är för lågt. Naturligt självdrag låter bra och miljövänligt men är ett system som är svårt att få fungerande i praktiken /19/. Mekanisk frånluft ger däremot möjlighet till återvinning. Oftast använder man en värmepump för uppvärmning av tappvarmvatten eller för uppvärmningssystemets vatten. Fördelen med att värma upp tappvarmvatten är att det finns behov av varmvatten året runt. Man kan också enkelt dela in värmesystemet i tre delar: 1) Energibärare som kommer in till huset (t ex fjärrvärme, olja till panna, pellets, el). 2) Panna där konvertering sker, t ex oljepanna. Vid fjärrvärme finns ingen konvertering. 3) Distributionssystem, d v s rören till varmvattnet, varmluftkanaler o s v. Styrbarheten på del 1 är liten medan det kan ställs större krav på del 2 och 3. 15

16 Klimatskalets och ventilationsförlustens betydelse För att få en uppfattning om hur de olika reglerna och kraven till energi slår i de olika nordiska länderna har ett mycket enkelt beräkningsexempel gjorts med en standardbyggnad på 10m*10m, vilket betyder en boyta på 100m 2 och en takhöjd på 3m vilket ger en omslutande yta på 320 m 2 (varav 20 m 2 är fönster) och en volym på 300 m 3. I exemplet har det inte tagits hänsyn till köldbryggor, fönstrens orientering eller dylikt. Det räknas med en luftomsättning på 0,5 gånger/h vilket är kravet i alla de nordiska länderna. I genomsnitt räknas det med gradtimmar per år. I tabell 4 visas de teoretiska värdena för värmeförlust. Tabell 4, beräkningsexempel enligt nationella byggregler (se bilaga 3) Danmark Sverige Norge Finland Isoleringsvärde omgivande yta 0,28 0,21 0,26 0,26 (W/m 2 *K) inklusive köldbryggor (ytan=a om ) Ventilationsförlust (W/m 2 *K) utan 0,19 0,19 0,19 0,19 återvinning inklusive luftläckage (ytan = A om ) Energibehov, transmissionsförlust (kwh/år) Energibehov, ventilation (kwh/år) inklusive luftläckage på 0,8l/s* m 2 Summa energi (ventilation + värme) (kwh/år) Som synes har isoleringsvärdet en relativ stor betydelse för energiförbrukningen. Till energianvändningen kan man lägga kanske kwh för varmvatten och kwh för hushållsel beroende på boendevanor och familjestorlek. Hur den slutligen energiförbrukningen blir beror på många faktorer. Den energi som förloras genom klimatskärmen och med ventilationsluften måste tillföras på något sätt. El för uppvärmning Om det ställs krav på köpt energi har det också en stor betydelse vilket energislag som används. Det kan vara svårt för en husproducent att bestämma vilket energislag som slutligen används av kunden men oftast kan man genom val av installationer styra om uppvärmningen ska vara elbaserad eller inte. Att använda el för uppvärmning är ett stort diskussionsämne. El är en högvärdig energiform som bör användas på bästa sätt. I dagsläget finns dock många uppvärmningssystem där el används som huvudkälla. Om huset har ett lågt energibehov för uppvärmning kan det bli resursslöseri att "investera" i ett uppvärmningssystem baserat på andra energikällor än el. Många lågenergihus får huvuddelen av uppvärmningsenergin genom solstrålning, restvärme från människor och elektriska apparater och har därför direktverkande el som komplement. Därför finns ett gränsvärde på förbrukning/effektförlust istället för krav på typ av energisystem. 16

17 Förslag till obligatoriska energikrav: Krav O3 Ytrelaterad värmeförlustskoefficient Detta är ett krav på det så kallade genomsnittliga U-värdet för hela byggnaden räknat på ett normalt sätt enligt nationella standarder, med hänsyn till köldbryggor, korrigerade U- värden o s v som används i vanliga beräkningar enligt värmeförlustsramar i de nordiska länderna (se bilaga 3). Bakgrunden till detta krav är att det är viktigt att ha en byggnad med ett bra klimatskal. Det har tidigare visats att mycket energi försvinner genom klimatskalet. I remissen föreslog ett värde på 0,20 W/K*m 2 baserad på en förenklad beräkning. Det visade sig dock kravet var för oprecist eftersom att byggsektorn är van att räkna enligt en standardiserad metod och inkludera köldbryggor. I många fall kan köldbryggor stå för 15-20% av transmissionsförlusterna, så ett teoretiskt utgångsvärde på 0,20-0,21 W/K*m 2 (baserat på materialens λ-värde) kan med bli runt 0,24-0,25 W/K*m 2 när man räknar enligt standard. Detta tog inte vi hänsyn till när vi ursprungligen satte kravet till 0,20 W/K*m 2. Därför är nu värdet på 0,25 W/K*m 2 efter samtal med ett antal husproducenter i Norden. I tabell 5 nedan visas ett exempel på hur man beräknar detta värde. U-värden är korrigerade för köldbryggor och andra diverse påslag enligt standard ISO EN Tabell 5, Exempel på beräkning av den ytrelaterade värmeförlustskoefficient. Byggdel Areal U-värde U*A golv 150 0,15 22,5 tak 150 0,13 19,5 Vägg ,2 5 vägg ,2 5 vägg ,2 4 vägg ,2 5 fönster 25 1,3 32,5 dörr 5 1,2 6 Summa ,5 Det summerade värdet av U*A är 99,5 och den totala omslutande ytan (A om ) 425 m 2. Därmed blir den ytrelaterade värmeförlustskoefficient 99,5/425 = 0,234 vilket uppfyller kravet. Krav O4 Relativ effektförlustfaktor Tanken har från början varit att göra kravet enligt EU-direktivet för energideklaration av hus. Direktivet hänvisar till ett gränsvärde i form av kwh/m 2, vilket vi därför försökt att tillämpa i vår krav. Om samma krav ska gälla för alla länder måste man utgå från ett fastställd scenario för att kravet ska bli rättvist. Det blir ju kallar ju länge norrut man kommer och exakt samma hus kommer därmed ha olika energibehov beroende på det geografiska läget. Vi valde ett standardscenario i remissen men det visade sig vara svårtolkat och inte tillämpbart i alla länder. Många av de standardvärden som antogs var också för grova och vissa felaktiga. Därför har vi kommit fram till att den bästa lösning är att varje land 17

18 använder sin egen tillämpning av EU-direktivet där vi fastställer vilken byggnadsklass som är acceptabel för miljömärkning. Men, eftersom att direktiven enbart har implementerats i Danmark har vi gjort en uppdelning av kravet i två delar där ena kravet (krav A) är ett sk övergångskrav tills direktiven har implementerats i alla nordiska länderna. Andra kravet (krav B) som tills vidare nu bara gäller i Danmark är en hänvisning till en energiklassad byggnad (klass 2) för att uppfylla kravet. Övergångskravet har vi inte lyckats ange som kwh/m 2 som nämnts ovan. I stället har vi valt att ställa krav på byggnadens effektförlust i enheten W/K*m 2 (boyta) för att få ett värde som är oberoende av klimatzon, solinstrålning och diverse standardvärden som inomhustemperatur, varmvattenanvändning mm. Effektförlusten beräknas som summan av transmissionsförlust och ventilationsförlust (inkl läckage) och med hänsyn tagit till energiåtervinning. Projektgruppen tycker att det som skiljer bra och dåliga hus ur energisynpunkt är uppvärmningsförluster genom klimatskärmen, ventilationsförluster, förluster p.g.a. otäthet och hur man tillför återvunnen energi eller nettotillskott från t.ex. sol eller bergvärmepump. Krav A Krav A består av tre bidrag som tillsammans ska vara under 0,90 W/K*m 2 (boyta). Fördelen med ett gränsvärde med enheten W/K*m 2 är att man kan multiplicera detta med antal gradtimmar för den aktuella klimatzon och få ut enheten kwh/m 2. Kravet är E vt max 0,90 W/K*m 2 där: E vt = E tr + E vent E åv 0,90 W/K*m 2 (boyta) Där E vt E tr = relativ effektförlustfaktor (i W/K*m 2 boyta). =transmissionsförlust (i W/K*m 2 boyta) genom klimatskärmen E vent = ventilationsförlust inklusive läckage (i W/K*m 2 boyta) utan hänsyn till återvinning. E åv =återvunnen energi (W/K*m 2 boyta) eller alternativ till återvunnit energi. I det följande förklaras de fyra ovanstående parametrar med hjälp av de fyra parametrar härunder: F ytt är den ytrelaterade värmeförlustskoefficienten beskriven i O3 A boyta är boytan i byggnaden V bostad är volymen på bostaden, d v s den mängd luft som ska bytas A om är den omslutande ytan på klimatskalet beskriven i O3. E tr =Transmissionsförlust (i W/K*m 2 boyta) genom klimatskärmen 18

19 För att beräkna E tr ska den ytrelaterade värmeförlustskoefficienten F ytt multipliceras med den omgivande ytan (A om ) och delas med bostadsytan (A bostad ). Om man har ett bra hus med en F ytt på ca 0,24, boyta på 150 m 2 och omgivande yta på 425 m 2 får man ett värde på (0,24*425/150) ca 0,68 W/K*m 2 boyta. E vent =Ventilationsförlust (i W/K*m 2 boyta och inkl läckage) utan hänsyn till återvinning E vent kan delas upp i ventilationsförlust och läckage. Ventilationsförlusten beräknas enkelt som (V bostad /(6*A boyta )). Faktorn 6 (m 3 *K/W) beror på luftens specifika värmekapacitet som är J/kg*K, att luft väger ca 1 kg per m 3, att det är sekunder på en timme och att all luft bytts varannan timme vilket ger (3 600*2/1200)=6. Ett exempel på ventilationsförlusten kan beräknas om t ex V bostad är 375 m 3 och boytan är 150 m 2. Då fås 375/(6*150) = 0,42 W/K*m 2 boyta. Läckageförlusten beräknas som 0,0384*A om /A boyta. Faktorn 0,0384 beräknas ut från antagandet att läckaget är 4% eller 1/25 av läckaget vid 50 Pa. Beräknat enligt standard EN ISO får läckaget inte överstiga 0,8 l/s*m 2 vid 50 Pa, så läckaget antas vara 0,032 l/s*m 2 vid normalt tryck. Multiplicerat detta med luftens specifika värmekapacitet som är J/kg*K samt delas med (liter per m 3 ) fås (0,032*1200/1 000) = 0,0384. Denna faktor ska multipliceras med A om och delas med A boyta för att omräkna effektförlusten från omgivande yta till boytan. Finns t ex en omgivande yta på 425 m 2 och en boyta på 150 m 2 blir läckageförlusten (0,0384*425/150) = 0,11 W/K*m 2. Detta bidrag från otätheter ska inkluderas i E vent. E åv =återvunnit energi (i W/K*m 2 boyta) För att klara kraven kan ett återvinningssystem behövas. Enklast är att räkna med en återvinningsgrad på ventilationen på t.ex. 70 % eftersom denna är oberoende av klimatzonen. Då blir återvinningen 0,7*0,42 = 0,29 W/K*m 2 enligt exemplet ovan (ventilationsförlust i E vent ). Finns återvinningssystem som inte är beroende av klimatzonen, omräknas varje tillförd kwh/m 2 till 0,01W/K*m 2, dvs ett tillskott på 35 kwh/m 2 omräknas till ett värde av E åv på 0,35 W/K*m 2 vilket motsvarar en klimatzon med gradtimmar. Tillskottet får räknas som nettotillskott oberoende av energislag. System som används för att värma upp varmvatten godtas också. Man anger hur mycket energi som tillförs (E in ) och hur mycket man får ur (E out ). Nettotillskottet är då (E out - E in ). Tillför man t ex kwh för att få ut kwh är nettotillskottet på kwh. Är boytan 150 m 2 blir E åv (5000/150)/100 = 0,33 W/K*m 2. Det ska dokumenteras vilket återvinningssystem som används t ex genom information från producenten av återvinningssystemet. Observera att installation av en kamin inte räknas som tillskott av fri energi eftersom det inte kan säkerställas att tillgången på biobränslen är fri. Både solceller och solfångare räknas som tillskott. I det följande ges ett beräkningsexempel för en fiktiv byggnad. Byggnaden från exemplet i tabell 5 används. I tabell 6 visas input till beräkningarna i tabell 7. 19

20 Tabell 6, Parametrar för beräkning av energibehov. Parameter Storlek A om 425 m 2 A boyta 150 m 2 F enkel 0,234 W/k*m 2 V bostad 375 m 3 E in E out kwh kwh Tabell 7, Beräkning av energibehov i byggnad. Energibehov beräkning Resultat (W/K*m2) Transmissionsförlust (E tr ) 0,234 W/k*m 2* 425 m 2 /150 m2 0,68 Ventilationsförlust Inkl läckage (E vent ) 425 m 3 /(6 *150 m2) + 0,0384*425 m 2 /150 m2 0,42 + 0,11 Återvunnen energi (E åv ) (7000 kwh-2000 kwh)/(150 m 2 *100) 0,33 Relativ förlustfaktor 0,68+0,42+0,11-0,33 0,88 Gränsvärdet på 0,90 (W/K*m 2 ) klaras exemplet ovan. Krav B Byggnader i Danmark kan uppfylla kravet i O4 genom att minst uppfylla kraven till en lågenergiklass 2 byggnad enligt det Danska byggnadsreglement för småhus 1998 med senare ändringar. I Danmark är ett klass 2 hus ett som klarar gränsvärdet 195 MJ/m MJ/A boyta, dvs 54 kwh/m kwh/m 2 för hus mellan m 2. För ett hus på 180 m 2 blir det ca 63 kwh/m 2. Miljömärkningens målsättning är att använda de nordiska ländernas implementering av EUs energimärkningsdirektiv som träder i kraft 4 januari Detta har vi fått många remissvar på. Idag har bara Danmark gjort en implementering. Efterhand som direktivet implementeras i övriga Norden, kommer det att värderas vilken nivå som är acceptabel för Svanmärkning och krav B justeras för att kunna användas för att uppfylla krav O4. Värmesystem Det är önskvärt att öka användningen av så kallade CO 2 -neutrala värmesystem för uppvärmning av hus, t ex solfångare och kakelugnar. Frågorna om CO 2 -neutrala energikällor har dock visat sig ganska komplexa. Det verkar som om miljö och hälsoaspekt m.h.t. eldning och partikelemission arbetar mot varandra i denna fråga. Därför har denna fråga flyttats fram till kommande kriterier så att frågan kan utredas ordentligt på bakgrund av kunskaper och erfarenheter från licenssökare. 20

21 Krav O5 Ventilation Det ställs krav på ventilationen i sovrum och uppehållsrum för att säkerställa en bra inomhusmiljö. Värdet på 7 l/s per person finns som ett rekommenderat värde i Norges byggregler samt i svenska Boverkets kriterier för sunda byggnader och material /20/. Det finns många åsikter på ventilation och vilken teknik som är bäst. Nordisk Miljömärkning vill inte styra val av teknik men säkerställa en bra inomhusmiljö med kravet på luftflöde i sovrum och uppehållsrum. Kravet på energi ska göra att ventilationen inte ger en onödig energiförlust. När det gäller kök och badrum reglerar bygglagstiftningen att frånluftsflödet ska kunna forceras till en anpassad nivå för att säkerställa en bra innemiljö. Krav O6 Energimärkta vitvaror Installeras energisnål kyl/frys, diskmaskin och tvättmaskin, sparas hushållsenergi i storleksordningen kwh per år vilket motivera kravet på dessa. Kravet har i remissen föreslagits som poängkrav men efter remissvaren kommit in ställs kravet till märkning av vitvaror med minst klass A om dessa installeras. Dessutom komplementeras kravet med kontroll av rätt installation. Förslag till poänggivande energikrav: Maximalt 23 poäng kan fås på två olika poängkrav. Poängkrav P1, Minskat relativa effektförlustfaktorer Krav P1 har ändrats efter remissen så det anpassas till nya kraven i O4. Om man uppfyller krav A kan man få extra poäng för varje 0,01 W/K*m 2 som är lägre än kravet på 0,90. Varje 0,01 W/K*m 2 motsvarar ungefär 1 kwh/m 2, maximalt 20 poäng kan fås. Vi vill gärna premiera energisnåla hus eftersom att energianvändningen är en av de största miljöbelastningar i husets livscykel. Gränsvärdet på 0,90 W/K*m 2 är redan ett tufft krav. Om man uppfyller krav B får man 1 poäng för varje 2,5 % under gränsvärdet. Tar man det tidigare exempel med ett hus på 180 m 2 är gränsvärdet 63 kwh/m 2. Då blir varje 2,5 % ungefär 1,5 kwh/m 2. Poängkrav P2, Snålspolande munstycken till dusch och handfat Snålspolande duschar och kranar kan uppskattningsvis sänka varmvattenbehovet vilket kan motsvara ca kwh för ett småhus enligt konsumentverket i Sverige. Dock är det osäkert hur denna åtgärd kommer att fungera. Det beror till stor del på huskunden. Vi tillåter även installationer med forcerad flöde över 12 l/min för att säkerställa komforten. 21

22 6.4 Materialkrav Avgränsning Materialkraven har avgränsats till att inte gälla dragna installationer i marken fram till huset. Denna avgränsning verkar lämplig med tanke på husproducentens möjlighet att dokumentera material för denna del av byggprocessen. Generellt I dokumentet ställs flera materialkrav. Materialkraven är uppdelade efter produkttyper. På vissa områden är kraven satt efter materialtyp (som kraven till trä och plastprodukter), i andra fall har kraven ställts efter typ av byggprodukt oberoende av materialtyp (t.ex. kraven till isoleringsmaterial). Det hade varit önskvärd att ställa generella krav på materialen m.h.t. miljöegenskaper (riskfraser) eller miljöskadliga och hälsoskadliga ämnen, men det finns två orsaker till att sådana krav inte har ställts. Den ena är att det blir oerhört resurs- och kunskapskrävande att ta fram och kontrollera dokumentationen för alla material som ingår i huset. Det verkar också onödigt resurskrävande att ta fram data för materialgrupper som erfarenhetsmässigt inte innehåller problematiska ämnen eller som ingår i mycket små mängder i huset. Den andra orsaken är att det finns produkter med oönskade ämnen och egenskaper men utan realistiska alternativ där ett generellt gränsvärde vill utesluta sådana produkt som tyvärr är nödvändiga för husbyggandet. Vi har gått genom olika material som används vid husbyggande och ställd konkreta krav för ett utval av produkterna. Kraven är i huvudsak upplysningskrav, förbudskrav eller begränsningskrav av enskilda ämnen. Vid nästa revidering av kriterierna kommer materialkraven att värderade igen och kraven ev. justeras med hjälp av den information vi får in under användningen av denna version av kriteriedokumentet. Byggdelar eller material som ingår i ett hus har olika funktioner och enskilda material kan ha olika användningsområden som bärförmåga, vindtäthet, fuktspärr, brandisolering o s v. Materialen fungerar också i samspel med konstruktionen och det har därför inte varit lämpligt att generellt förbjuda specifika material. Material till ett hus väljs i huvudsak utifrån flera faktorer än miljö, t ex ekonomi, placering av bygget, lagar, användningsområde och teknologi. Miljöpåverkan från material eller byggnadsdelar som används i huset kan komma från utvinning av råvarorna, produktion, användning- eller sluthanteing. Kraven fokuserar i huvudsak på miljö- och hälsofarliga kemikalier som ingår i produkter, d v s, kemikalier som tillsätts under tillverkningen. I vissa fall har det ställts krav på emissioner från material som för formaldehyd från träbaserade byggprodukter och innehåll av flyktiga organiska ämnen i lack, målarfärg, golvolja och lim. För vissa produktgrupper har det också ställts krav med avseende på problem som kan uppstå vid avfallshanteringen. Exempel på detta är krav på drivgaser i expanderade isoleringsmaterial där drivgasen först frigöras under avfallshanteringen av produkten. Det ställs inga krav på energiförbrukning vid produktion av material. Livscykelanalyser har visat att energiförbrukningen vid produktion av materialel är betydligt mindre än energiförbrukningen i husets driftsfas (se också under produktion av byggnadsmaterial i 22

23 energikapitlet). Det ställs få funktionskrav på produkter, därför det förutsätts att husproducenten ansvarar för andra funktioner såsom mekaniska egenskaper och hållbarhet. Exempel på funktionskrav är kravet till snålspolande toaletter, duschar och kranar. Vid användningen av miljömärkta produkter är vissa funktionskrav redan uppfyllda, t.ex. krav på slitage för Svanmärkta golv och täckningsförmåga för blommanmärkt färg. Inom byggbranschen har det blivit allt vanligare med produktdeklarationer, och flera databaser med produktinformation har påbörjats, t.ex. det svenska BASTA /21/ och Milab /22/, Dansk Kemidatabase /23/ och norska NOBB /24/. En del av databaserna har i tillägg till databladen även en miljövärdering av produkten. Kriterierna för denna typ av värderingar kan vara att produkten inte får innehålla ämnen som är cancerogena, mutagena, reproduktionsskadliga osv. Vid remissen framkom det att byggbranschen jobbar mot att ställa denna typ av krav på egenskaperna i stället för på ämnen. Svanen bifaller denna utveckling, men i detta specifika projekt om hus fungerar detta inte p.g.a. de två orsaker nämnda ovan. Val av material och byggmetoder för hus kan vara komplexa och även om det finns många material som har miljövärderats kan husbyggaren stå i en valsituation där alla alternativen innehåller oönskade ämnen, fast ena produkten kan vara det bättre alternativet. Även i en sådan situation önskar Svanen att kunna vägleda. Vi har värderat vilka ämnen som är viktiga att utesluta i dagsläget och gjort kraven så att det finns en marknadsmässig tillgång till produkterna. Vi vill göra en ytterligare värdering av materialkraven vid nästa revidering av kriterierna. NDet finns flera rapporter om problematiska ämnen i byggvaror t.ex. har det svenska projektet Frisk bostad /5/ gjort en lista på förbjudna ämnen som finns i byggmaterial. Dessutom har den svenska förvaltningssidan tagit fram en så kallad avvecklingslista /25/ över ämnen som bör fasas ut. I Norge finns en OBS-lista /26/ över ämnen som man ska vara speciellt uppmärksamma på. Andra rapporter är den danska "Problematiske stoffer i byggevarer" /27/, den svenska Kemikalieinspektionens "Bygga för att förebygga" /28/ "Miljövärdering av byggnadsmaterial" från den svenska Miljöförvaltningen och "Kartlegging av farlege kjemikalier i utvalgte bygg og anleggsmateriale" /29/ från Statens forurensningstilsyn i Norge. Det bör också nämnas att Skanska i Sverige har drivit ett projekt för att göra en databas med varuinformationsblad för alla kemiska produkter inom byggsektorn /30/. Dessa rapporter har använts av projektgruppen vid utformningen av materialkraven. De nationella byggreglerna anger inget direkt om miljöfarliga ämnen. Däremot finns vissa krav på emissioner som kan påverka inomhusklimatet. Vi har diskuterat att ställa krav på testning av inneklimat i husen, men eftersom att licensen ges innan huset byggs är detta omöjligt. Kraven på innemiljön ställs därför indirekt genom krav på material, krav på ventilation i huset, krav på byggprocessen för att förhindra tillväxt av mögel o s v samt krav på byggmaterial och underhållsprodukter som kan rekommenderas till bostadsköparen. I Norden finns det två märkningsordningar för inneklimat. Den finska inneklimatmärkning och den gemensamma danska/norska inneklimatmärkning /31/ /32/. När Dansk indeklimamærkning testar om en produkt kan uppnå märkningen, testas hur produkten upplevs i vardagsrummet, och inte på de ämnen produkten innehåller. Produkten testas för avgasning av en lång rad av kända ämnen som ger luktirritation och irriterar slemhinnor. Dessutom testas hur lång tid det tar innan avgasningen når en acceptabel nivå. Inneklimatmärkningen har ett generellt förbud mot cancerogena 23

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Att ställa energikrav och följa upp

Att ställa energikrav och följa upp Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 3/4-2015 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:192 Adress/ort: Tenorvägen 16, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Avdelning Marknad Handläggare ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Energideklaration/analys/besiktning Bysättra 1:2 o 3:1 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6 Utgåva 1:1 2014-07-03 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintapparen 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-04 Fastighetsbeteckning: Lycke-Ryr 2:31 Adress/ort: Stora Ryr 110, Lycke Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag:

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-28 Fastighetsbeteckning: Stråken 2 Adress/ort: Musikantv 74, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 169809 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Malmö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Kantarellen 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

4 Energi. LuieI. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328

4 Energi. LuieI. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328 LuieI 4 Energi Energiutredning/ Energideklaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan: Certifikatnummer:

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Sannegården 82:20 Adress: Maj På Malös Gata 19, Göteborg. Radhus, uppvärmd yta (A temp): 152 m 2, byggår 2007. Värmesystem: Fjärrvärme (2007), vattenburet

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Vent plus Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! REC Temovex REC har i mer än 50 år försett den svenska marknaden med ventilationsprodukter.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 229499 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Iris Green Adress Stationsvägen 47 Personnummer/Organisationsnummer 400206-3545 Postnummer Postort 260 91

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet 2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 3:226 Adress: Egnahemsvägen 29, 449 44 Nol Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 150 m 2, byggår 2010. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe Fighter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682

ENERGIDEKLARATION. Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682 Energiprestanda: 77 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Ugglum 182:11. Adress: Blankavägen 16, Sävedalen. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 305 m 2, byggår: 1942. Värmesystem: Vattenburet system med bergvärmepump

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: Byggnaden - Identifikation Län Uppsala Kommun Uppsala Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Sävja 109:30 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 Energiprestanda: 129 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Datum 2016-01-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2016-01-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Sparrisen 17 Kalkylerna

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

Välkommen hem till familjen Björk!

Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen! Välkommen till familjen Björk. De är en familj med mamma, pappa och två barn. De har nyligen flyttat in i ett nytt hus som använder så lite energi som möjligt

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Energideklaration 620905-0290. Postnummer Postort 08-202010. Fastighetsbeteckning. Vidja 1:613. gfedcb

Energideklaration 620905-0290. Postnummer Postort 08-202010. Fastighetsbeteckning. Vidja 1:613. gfedcb Energideklaration Version: 1.4 Dekl.id: 147837 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Peter Karlsson Adress Långviksvägen 8 Personnummer/Organisationsnummer 620905-0290 Postnummer Postort 12352

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-21 Fastighetsbeteckning: Pjäxan 1 Adress/ort: Pjäxgr 1, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Kärr 3:56 Adress: Ensmärkesvägen 1B, 423 39 Torslanda Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 202 m 2, byggår 2010 Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer