SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN"

Transkript

1 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenvikens vattendistrikt med Torneälvens avrinningsområde SAMARBT FÖR BÄTTR VATTN SAMRÅDSHANDLING

2 Samrådshandling Planeringen av vattenförvaltningen i Bottenvikens vattendistrikt Samrådstiden är från 1 februari 2008 till 1 augusti Samrådshandlingen Översikt av väsentliga frågor skall ha inkommit senast den 1 augusti 2008 till Vattenmyndigheten. Lämna gärna ert remissvar via Vattenmyndigheternas webbenkät som finns tillgänglig på Vattenmyndigheternas hemsida från och med mitten av mars, eller skriftligen till: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län LULÅ Skicka gärna också ert svar med e-post till: vattenmyndigheten(at)bd.lst.se För mer information, kontakta: Bo Sundström, telefon: Samrådshandlingen finns tillgängligt på länsstyrelserna och på varje kommun samt på Vattenmyndigheternas hemsida

3 Vill du påverka vattnet i din närmiljö? Är du intresserad av hur vattnet mår i sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten där du bor, arbetar, har din verksamhet eller fritid? Då bör du engagera dig i vattenförvaltningen i Bottenvikens vattendistrikt! Denna översikt av väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt syftar till att översiktligt beskriva vilka områden och frågor vattenförvaltningen ska arbeta med i distriktet fram till år Vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av U:s vattendirektiv, innebär att Sverige skall kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år Vattenförvaltningen skall ge möjlighet för berörda att kunna delta i arbetet, genom att de kan få information och kan lämna synpunkter på kvalitetskrav, åtgärdsprogram och andra produkter som görs. Översikten av väsentliga frågor beskriver översiktligt vilka vattenområden som är viktiga i distriktet och vilka kända problem som finns i dessa vattenmiljöer. Det beskrivs också vilka formella beslut som kommer att tas och vilka produkter som skall tas fram, när man kan delta i arbetet och lämna synpunkter på innehållet i olika beslutsunderlag. Översikten sänds på bred remiss inom vattendistriktet under 6 månader under första halvåret Vi vill särskilt ha svar på: Är det tydligt hur du får den information du vill ha? Är det tydligt hur och när du kan påverka arbetet? Är det tydligt vilka vattenmiljöer och vattenproblem som är viktiga? Ge förslag på egna vattenområden eller vattenproblem som du anser vattenförvaltningen bör arbeta med! Ge förslag på förbättringar av arbetet i vattenförvaltningen! Per-Ola riksson, Landshövding i Norrbottens län Ordförande för Vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt

4 Vad är Översikt av Väsentliga Frågor? Sveriges länsstyrelser har ett gemensamt ansvar för att förvalta kvaliteten på vattenmiljön i hela landet. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för beslut och samordning inom sina respektive regionala ansvarsområden, vattendistrikt. Arbetet innebär att Sverige ska kartlägga vattenmiljöer, fastställa mål/kvalitetskrav samt upprätta åtgärdsprogram där det behövs och övervaka vattenmiljöerna för att uppnå målet god vattenstatus till år Förvaltningsplanen för vattendistriktet, som ska beslutas av distriktets vattendelegation i slutet av 2009, är en sammanfattning av hur det ser ut och vad man planerar att göra för vattendistriktets vattenmiljöer fram till Denna Översikt av Väsentliga Frågor är det andra steget i arbetet med att ta fram en Förvaltningsplan för vattendistriktet. Syftet är att översiktligt beskriva: vilka viktiga vattenområden och vattenfrågor vattenförvaltningen ska arbeta med i distriktet fram till år 2015, hur medborgare och andra intressenter kan påverka arbetet och dess innehåll. Hur du berörs Arbetet inom vattenförvaltningen i Sverige ska vara öppet och ske i dialog med alla berörda. Det är även viktigt att bästa tillgängliga kunskap används om tillstånd i och användning av vattenresurserna samt om vilka möjliga åtgärder som finns och fungerar. Därför måste arbetet så långt möjligt bedrivas i bred samverkan mellan alla berörda. Alla kan påverka besluten genom att delta i samverkan, samråd och dialog. Friluftsintresserade, som t ex sportfiskare, seglare eller paddlare, kan komma att påverkas. Är du engagerad och deltar har du större möjligheter att påverka besluten. Jord- och skogsbrukare som använder och påverkar vattnet kan beröras på ett flertal sätt av vattenförvaltningens beslut. Det kan avse vattenuttag, vattentillgång, vattenreglering och vattenflöden, utsläpp, nyttjande av växtnäringsämnen eller bekämpningsmedel. Din medverkan är viktig! Boende och fastighetsägares närmiljöer kan påverkas av beslut i vattenförvaltningen. Det kan innebära inskränkningar i nyttjandet av mark- och vattenområden och det kan ställa krav på förändringar av vattenuttag och utsläpp. Företag och verksamhetsutövare kan påverka vattenmiljön genom fysiska ingrepp, vattenuttag eller utsläpp av föroreningar. Finns särskilda motiv kan undantag göras från de kvalitetskrav vattenmyndigheten skall uppnå. Vi behöver ditt deltagande i en diskussion om detta. Kommunen har många roller, bl a skall man tillhandahålla rekreationsmiljöer och bra dricksvatten samtidigt som man är utförare av vattentjänster med vattenuttag och föroreningsutsläpp. Kommunen har ett planerings- och tillsynssansvar för vattenresurserna och är därför en viktig part i vattenförvaltningen. IV

5 Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan 22 dec 2007 Beslut om förvaltningsplan med kartläggningsresultat kvalitetskrav och åtgärdsprogram 22 dec dec 2008 Förslag till förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram FÖRVALTNINGSCYKL 2 God kemisk och ekologisk status SAMRÅDSPRIOD Bilden visar på Vattenförvaltningens olika dokument och då Vattenmyndigheterna vill ha dina synpunkter i ett samråd. Röda områden symboliserar samrådstillfällen. Samverkan är en kontinuerlig process under hela verksamhetsperioden. För en mer detaljerad tidtabell se den distriktsspecifika delen. Informationsspridning och samverkan tt viktigt mål för vattenförvaltningen är att involvera samtliga organisationer och medborgare som berörs av vattenfrågor i förvaltningsprocessen. Alla kommer att ges tillfälle att yttra sig över de planer och program som tas fram genom offentliga samråd och kungörelser. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kommer även att bedriva ett informations- och kontaktarbete genom olika möten och aktiviteter i syfte att åstadkomma en långsiktig samverkan mellan berörda aktörer inom lämpliga avrinningsområden. I dessa samverkansarbeten kommer kommunerna, sektorsföreträdare och branschorganisationer, vattenvårdsorganisationer och enskilda att ha en viktig roll. Samverkan på regional och lokal nivå kommer delvis att ske i organiserad form genom bildande av s.k. vattenråd, ett samverkansorgan för ett eller flera avrinningsområden. Hur du påverkar Du kan påverka genom att svara skriftligt under något samrådsskede, som t ex detta för Översikt av Väsentliga Frågor, genom att yttra dig på informationsmöten om vattenförvaltningen som arrangeras i ditt avrinningsområde, genom personliga kontakter med tjänstemän vid länsstyrelserna och vattenmyndigheter eller genom kontakter med ledamöter av referensgrupper eller i vattenråd. Där vattenråd finns är de den bästa vägen att delta i vattenförvaltningen. Vattenråden kan kontaktas direkt eller via din länsstyrelse eller vattenmyndighet. I vattendistrikten finns även referensgrupper till vattenmyndigheten, som då representerar olika branscher eller samhällssektorer i distriktets vattenförvaltningsarbete. Det kan då vara en bra väg att kontakta din representant i denna grupp. Vill du veta vilka referensgrupper som finns, kontakta din länsstyrelse eller vattenmyndigheten. V

6 Hur vattenförvaltningen fungerar Sverige har, jämfört med övriga uropa, relativt stora vattentillgångar och jämförelsevis god vattenkvalitet. Men trots goda utgångspunkter är vattenförhållandena långtifrån bra överallt i Sverige och vi står inför en rad utmaningar. Med den grundläggande inriktningen att vi ska försöka uppnå hållbara och naturlika förhållanden för våra vattenmiljöer god ekologisk och kemisk vattenstatus så har vi en bra bit att vandra för att nå målet. Det kommer att krävas mycket arbete och resurser. Men det ska även göras en avvägning mot andra samhällsintressen, som energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar, infrastruktur, vattenförsörjning m m, så att vi får en integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus ett nytt långsiktigt mål för vatten i hela U Inom U samarbetet antog alla länder år 2000 det s k ramdirektivet för vatten. Riksdagen och regeringen beslutade om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattendirektivet har sin grund i en djup insikt om att uropas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi ska kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. Vilka vatten omfattas? Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom U för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I vattenförvaltningen ska alla inlands-, kust- och grundvatten kartläggas. I detta ingår att beskriva både hur det ser ut idag och vilken påverkan som vattnen utsätts för. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning har utvecklat en verktygslåda för hur detta ska ske samt hur denna information ska lagras och bearbetas av länsstyrelser och vattenmyndigheter. Underlaget kommer att rapporteras till U Kommissionen. Vattenförvaltningen arbetar på vattnets villkor Vattenförvaltningen arbetar utifrån målet att allt inlands-, kust- och grundvatten ska ha god vattenstatus år Vattnets väg från land till sjö eller hav är grunden för hur vi ska förvalta våra vattenresurser och dess värden. Vattenförvaltningen organiserar arbetet inom avrinningsområden. I dessa områden rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. tt samordnat vattenförvaltningsarbete där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallar vi integrerad vattenförvaltning. VI

7 Hur organiseras vattenförvaltningen? Den svenska vattenförvaltningen är uppbyggd kring länsstyrelserna. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för samordning inom sina respektive vattendistrikt. Länsstyrelserna genomför huvuddelen av det operativa arbetet och bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens till samverkansarbetet. Det beslutande organet på varje vattenmyndighet är vattendelegationen. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökningar har ansvar för att utveckla föreskrifter och handböcker för hur arbetet ska bedrivas. Genom vattendirektivet har Sverige åtagit sig ett ansvar gentemot U Kommissionen och övriga internationella samarbetsparter. RGRING VATTNMYNDIGHTN DISTRIKTSANSVAR NATURVÅRDSVRKT SVRIGS GOLOGISKA UNDRSÖKNING Bottenviken Vattendelegationen beslutar Vägleder vattenmyndigheter och länsstyrelser Vattendelegationen beslutar Bottenhavet LÄNSSTYRLSRNA Bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens KOMMUNRNA N. Östersjön Vattendelegationen beslutar VATTNRÅD Lokal kunskap och förankrning S. Östersjön Vattendelegationen beslutar Regeringen har det övergripande ansvaret för vattenförvaltningen. Landet har indelats i fem vattendistrikt där en vattenmyndighet har ansvar för genomförandet. Naturvårdsverket (NV) och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) vägleder vattenmyndigheterna och landets länsstyrelser och kommuner bidrar med kunskapsunderlag. Beslut i viktiga frågor, som förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram, tas av vattenmyndighetens styrelse, vattendelegationen. Västerhavet Vattendelegationen beslutar VII

8 God vattenstatus Utifrån nuläget ska det beslutas om mål, dvs kvalitetskrav för alla vattenområden. Uppgiften de närmaste åren är att verka för att vatten med sämre vattenmiljöer ska bli bättre, medan vatten som redan är bra ska bevaras. Målet är att nå god kvalitet, eller god status, på vattnet överallt till år God vattenstatus ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan ibland leda till att det sätts andra lägre mål för vissa vattenförekomster som anpassats till de rådande förhållandena, t ex i vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. I andra fall kan det innebära att man sätter ett högre kvalitetsmål för vissa vattenförekomster, t ex om det finns särskilt värdefulla vattenmiljöer eller arter. Åtgärder för bättre vattenmiljöer I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras ska åtgärder vidtas. tt Åtgärdsprogram ska tas fram och det ska översiktligt beskriva vilka kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga - att se till att åtgärderna genomförs med egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. Utforma förvaltningsplan och rapportera VIII

9 Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning av kunskap om vattnen i distriktet och en analys av vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Förvaltningsplanen ska förnyas minst vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett sätt att ge underlag för myndigheternas planering samt att informera och rapportera om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. VattenInformationsSystem för Sverige (VISS) och Vattenkartan För att effektivisera arbetet och underlätta samverkansprocessen genom goda möjligheter till insyn i arbetet med olika kunskapsunderlag, utvecklar länsstyrelserna och vattenmyndigheterna tillsammans olika verktyg för att öka tillgången till information om alla våra vatten. Underlaget som används för kartläggning, analys, övervakning, kvalitetskrav och åtgärder för alla vatten samlas i en nationell databas kallad VISS (www.viss.lst.se). Det är en öppen databas där man kan hitta klassificeringar och motiveringar. Vattenkartan (www.gis.lst.se/vattenkartan) är en kartapplikation på internet där mycket underlagsmaterial finns samlat och du kan hitta de vatten som du är intresserad av. Översikt av Väsentliga Frågor för vattenförvaltningen i ett nationellt perspektiv För den svenska vattenförvaltningen finns flera övergripande frågor som nationellt är väsentliga för att vattenförvaltningens mål ska kunna uppnås och därmed kunna bidra med mervärden för det svenska samhället. Vattenvärden och vattenproblem är i huvudsak lokala och regionala frågor som behöver värnas eller åtgärdas. Historiskt har olika samhällssektorer drivit på förändringen av sjöar, vattendrag, kustvattenområden och grundvattenförekomster i landskapet, ofta baserat på sektorslagstiftning. Det har inte funnits någon samlad statlig politik för vatten, kanske därför att vattenresurserna i Sverige inte har bedömts som en begränsad resurs. Idag finns dock en rad reella vattenproblem som behöver lösas om vi menar allvar med att skapa ett uthålligt samhälle. För att åstadkomma detta behöver vi skapa bättre institutionella, juridiska, administrativa och ekonomiska förutsättningar. IX

10 Integrerad vattenförvaltning kräver helhetssyn och samverkan Genomförandet av vattenförvaltningen förutsätter att ett sektorsövergripande synsätt genomsyrar arbetet, dels för att uppnå målet god vattenstatus, men även för att kunna göra avvägningar mot andra samhällsbehov och uppnå hög effektivitet. Vattenförvaltningen blir därigenom ett redskap för att uppnå vattendirektivets mål såväl som vattenanknutna miljökvalitetsmål och skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av vattenresurserna och därigenom ett hållbart samhälle. tt effektivt arbete för bättre vattenmiljöer kräver att alla parter arbetar mot gemensamma mål, och på likartade sätt. n integrerad vattenförvaltning innebär att man behöver bygga in vattenförvaltningens nya angreppssätt i redan etablerade system. Det kräver ökat myndighetssamarbete liksom ökad samverkan mellan många andra berörda samhällsaktörer. Bättre statlig samordning och tydligare ansvar Sverige behöver en tydligt sammanhållen vattenförvaltning och en väl samverkande statsförvaltning - juridiskt, förvaltningsmässigt och ekonomiskt - både för att genomföra vattendirektivet samt kommande vattenrelaterade direktiv för havsmiljön och översvämningsfrågor. Detta innebär bl a att Regeringen bör fastställa tydligare ramar för relevanta myndigheters ansvar för den integrerade vattenförvaltningen. Den nationella samordningen av vattenförvaltningen behöver också stärkas liksom Naturvårdsverkets och Sveriges Geologiska Undersöknings arbete med föreskrifter och handböcker. Inom svensk förvaltning hanteras vattenfrågor på flera olika nivåer och styrs av olika lagstiftningar. Samtidigt finns det i grunden en enskild vattenrätt/enskilt vattenägande. Vattenförvaltningen har införts som en ny förvaltningsnivå i samhället utan att tydligt genomlysa hur målen ska uppnås eller de målkonflikter som kan uppstå mellan olika intressen. Den administrativa samordningen på nationell nivå, liksom samordningen mellan nationell, regional respektive lokal nivå, är inte tillräcklig och kan äventyra Sveriges internationella åtagande mot U. Prioriteringen och avvägningen på nationell nivå av inriktning och intressekonflikter kan därför försvåras och är ofta inte heller direkt överförbara till lokal nivå. Konstruktionen av vattenförvaltningen bortser ifrån att varje vattendistrikt inkluderar flera beslutsmässigt självständiga länsstyrelser och kommuner. För att uppnå vattenförvaltningens mål och genomföra de motiverade åtgärderna krävs att ett stort antal myndigheter och organisationer agerar i linje med Vattendelegationens beslut för att nå kvalitetskraven. Modern lagstiftning Genom en successiv utveckling av nationella och regionala mål inom miljöpolitiken, antog riksdagen de övergripande miljökvalitetsmålen, av vilka närmare hälften berör olika vattenmiljöer. ftersom miljökvalitetsmålen inte har en tillräckligt tydlig juridisk ställning, kommer dessa inte att kunna omsättas effektivt i myndigheternas och kommunernas förvaltning och nå önskvärd effekt. Miljökvalitetsmålens genomslagskraft i miljöarbetet blir därmed begränsad där det inte finns omsättande förordningar och föreskrifter, regeringsuppdrag eller särskilda medel avsatta. Miljösektorn är, utifrån vattenförvaltningens behov, alltför sektorsindelad med inarbetade arbetssätt och perspektiv baserad på rättspraxis. X

11 De regelsystem för vattenmiljön som finns i Sverige och tillämpas av olika sektorer, kommuner och myndigheter, måste harmoniseras bättre med Miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Avrinningsområden, kuststräckor eller grundvattenmagasin bör vara grunden för ett förvaltningsansvar med samordning av insatser. Insatserna som behövs löper tvärsektoriellt genom samhällets breda kompetens, och involverar centrala verk, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer och enskilda. Miljökvalitetsnormernas och Åtgärdsprogrammens status bör förtydligas och preciseras. Det måste också tydliggöras hur dessa ska styra myndigheter, kommuner och enskilda. 11 kapitlet i miljöbalken bör moderniseras så att synen på vattenverksamhet överensstämmer med vattendirektivets principer och övriga delar av miljöbalken. ffektivare miljödataförvaltning Bra och lättillgängliga data om vattenmiljöerna och deras egenskaper är centralt i vattenförvaltningens arbete. Det behövs tydligare styrmedel för insamling av miljödata från olika aktörer, så att datainsamlingen sker med mer standardiserade metoder och att bättre och kvalitetssäkrade data tillgängliggörs. tt utvidgat datavärdskap för miljödata bör inrättas för ansvariga myndigheter. Bättre ekonomiska styrmedel och finansiering av miljöåtgärder För att alla vatten ska bevara eller uppnå god status eller liknande ska åtgärder föreslås i Åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Grundprincipen är att förorenare eller användare ska betala. I många fall kommer det att vara svårt att identifiera en ansvarig beroende på att det är oklara ansvarsförhållanden, gamla synder, många olika verksamheter eller diffusa källor. Att identifiera och komma fram till åtgärder i dessa fall kommer att kräva omfattande administrativt och juridiskt arbete med små förbättringseffekter av varje åtgärd, dvs det kommer inte att vara förvaltningsmässigt kostnadseffektivt. För att dessa åtgärder ska genomföras i praktiken, behövs ett finansiellt stödsystem som kan finansiera eller stimulera aktörerna till olika kostnadseffektiva åtgärder. För att finansiera stödsystemet och åstadkomma åtgärder inom olika områden behövs ekonomiska styrmedel. XI

12 Mellangrundsbrotten, norra Kalix. Foto: Mats Bergkvist BOTTNVIKNS VATTNDISTRIKT Översikt av väsentliga frågor för kvaliteten av vattenmiljön Bottenvikens vattendistrikt utgör den nordligaste delen av Sverige och omfattar hela Norrbottens län samt större delen av Västerbottens län. I söder går gränsen mot Bottenhavets vattendistrikt i och med den södra gränsen för Umeälvens och Öreälvens avrinningsområden. Distriktet karakteriseras av många sjöar, landhöjningskust, bräckt havsvatten, stor och tung basindustri samt gles befolkning. Totalt finns ca sjöar och kusten omfattar närmare öar. Här finns ca invånare, i huvudsak bosatta i kustområdet och älvdalarna. Utifrån vattenförvaltningens övergripande och långsiktiga mål om att allt vatten ska ha god status finns ett antal olika konkreta vattenproblem som behöver lösas om vi menar allvar med att skapa ett uthålligt samhälle. Inom vattenförvaltningen i Bottenvikens vattendistrikt arbetar länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten för närvarande med en detaljerad kartläggning av alla sjöar, vattendrag, kustvattenområden och grundvattenförekomster. Den kommer att slutföras under 2008 men de huvudsakliga resultaten kan redan nu sammanfattas. I ett internationellt perspektiv har Bottenvikens vattendistrikt stora vattenresurser och vattenkvaliteten är överlag god. Det innebär dock inte att vattnen är opåverkade från mänskliga aktiviteter. Viktiga problem i distriktets vatten är olika typer av fysisk påverkan, påverkan från miljögifter samt den långsiktiga påverkan som ett storskaligt skogsbruk medför. Försurning är en aktuell fråga i de södra delarna av distriktet där man även arbetat länge med kalkning i försurningskänsliga områden. Övergödning i Bottenviken är inte ett problem på samma sätt som i Östersjön även om delar av fjärdar kan vara känsliga för övergödning. Särskilt grunda och skyddade havsvikar med dåligt vattenutbyte är i riskzonen, men i dagsläget saknas här information på en så detaljerad nivå. Tillgången på dricksvatten är inget stort problem i distriktet, men däremot är skyddet av dricksvattenförekomster bristfälligt. Många av distriktets vattentäkter saknar ett formellt skydd. Vattenmyndigheten bedömer följande frågor som preliminärt väsentliga för det fortsatta arbetet i vattenförvaltningen i Bottenvikens vattendistrikt: Fysiska skador Miljögifter Diffus belastning Försurning Bristande skydd av dricksvattentäkter 1

13 Fysiska skador För att vinna mark, för att förbättra produktionen inom jord- och skogsbruk, för att möjliggöra bebyggelse, skapa sjötrafikleder och utvinna energi etc, har människan under generationer förändrat vattenlandskapet. Ingrepp i vattenmiljön såsom sjösänkning, dämning, utdikning, muddringar har också varit vanligt. Förutom de positiva effekterna för produktion och samhälle, har förändringarna också medfört allvarliga konsekvenser för den ekologiska statusen i vattnen och förändrat tillståndet i sjöar, vattendrag och hav. Tiderna har också förändrats, vissa vattenanläggningar fyller idag inget syfte, men utgör ofta ett hinder för att uppnå naturligare förhållanden och en bättre vattenekologi. Många av de fysiska störningarna utgör idag det största hindret för att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Mindre åtgärder görs och har gjorts för att förbättra förhållandena, men det krävs betydligt större insatser för att förändra tillståndet generellt. Åtta av distriktets älvar är mer eller mindre utbyggda för vattenkraft med sammanlagt 56 kraftverk motsvarande en utbyggd effekt på ca 25 TWh, vilket motsvarar ca 40 % av Sveriges totala vattenkraftsproduktion. Förutom att utbyggnaden totalt har förändrat vattendragens karaktär med sina dammar, torrlagda vattendragssträckor och förstörda lek- och uppväxtområden för fisk, så utgör kraftverken även definitiva vandringshinder för bland annat lax och havsöring. n diskussion kring vad som kan göras i dessa vatten för att fastställa den så kallade ekologiska potentialen (bästa möjliga status) ska ske i vattenförvaltningsarbetet. Skogsbruket är omfattande i distriktet och kan lokalt medföra påverkan på vattenmiljöer genom mynnande skogsdiken, fellagda vägtrummor samt körskador i bäckar och strandnära områden. I nästan alla skogsälvar har en omfattande flottning bedrivits och många vattendrag är fortfarande påverkade av dessa rensningar och dammar som bland annat förstört lek- och uppväxtområden samt tryckt tillbaka arter som exempelvis flodpärlmusslan och vandringsfisk. I ett flertal vatten har omfattande återställningar genomförts så att så naturliga förhållanden som möjligt återfåtts. Miljögifter Gruvverksamhet för metallutvinning bedrivs och har bedrivits i stor skala inom flera delar av vattendistriktet, och påverkan från detta kan hittas på många ställen. Många åtgärder har genomförts som begränsat belastningen av metaller på vattenmiljön, men lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning. Riskområden för påverkan av metaller och organiska miljögifter finns särskilt i närheten av tätorter, hamnar och industriområden. Organiska miljögifter och höga halter av tungmetaller är skadliga för vattenlevande organismer och kan påverka överlevnaden men också ge upphov till missbildningar och påverka fortplantningsförmågan. I ett flertal områden i distriktet har olika studier visat på förhöjda halter av metaller och miljögifter. Förhöjda halter av kvicksilver i gädda har uppmätts i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning längs kusten upp till Bodens kommun. Detta har sin orsak i såväl stora globala utsläpp samt utsläpp av kvicksilver inom närområdet. Många kustnära vatten i framför allt Norrbotten och norra Västerbotten, ligger i områden med gammal havsbotten som är rikt på sulfidhaltiga jordar. Som en följd av att dessa marker dikats ut, drabbas vattnen här periodvis av kraftiga sänkningar av ph. I samband med detta frigörs också stora mängder av tungmetaller och aluminium som då kommer i omlopp i kustvattnen. 2 Ålnate, Potamogeton perfoliatus. Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten

14 Diffus belastning Diffus belastning är all belastning som inte kommer från en specifik punktkälla utan har sitt ursprung från många olika håll, exempelvis näringsläckage från jord- och skogsbruk, många enskilda avlopp i glesbygd eller långväga transporterade ämnen från utsläpp till luften i andra delar av landet eller i andra länder. De areella näringarna domineras i distriktet av det storskaliga skogsbruket, och dess påverkan i form av utökat näringsläckage, slamtransport i samband med avverkningar samt en långsam ökad försurning i och med de planterade skogarnas monokultur av barrträd och med ett utökat nyttjande av alla delar av träden. Jordbruksnäringen är inte omfattande i distriktet och övergödningspåverkan är generellt låg. Däremot kan näringsläckaget från jordbruket lokalt ha stor påverkan på vattnen med övergödningseffekter i form av algblomning och igenväxning. Det är framför allt i kustsjöar och i innerfjärdar i kusten som dessa problem kan uppstå. Försurning Försurning av ytvatten är främst en effekt av försurande svavelnedfall. Problemen uppträder främst i samband med högflödesperioder och vanligtvis är vattendragen mer drabbade än sjöarna. Trots att svavelnedfallet minskat kvarstår försurningsproblem främst i de östra delarna av Västerbottens län. Fortsatta kalkningsinsatser för att stärka buffringskapaciteten i de känsligaste områdena kommer att behövas i många år ännu. Många sjöar och vattendrag i kusten i framför allt Norrbotten och norra Västerbotten ligger i områden med gammal havsbotten som är rik på sulfidhaltiga jordar. Dessa marker är ofta utdikade och som en följd av detta drabbats vattnen periodvis av kraftiga sänkningar av ph. I vissa områden har sjöar och vattendrag drabbats av omfattande försurning som en följd av detta. Bristande skydd av dricksvattentäkter Det är viktigt att grundvattenförekomster skyddas till en tillräcklig nivå. I dagsläget är de grundvattenförande formationerna i sig själva inte skyddade utan skyddet är istället utformat som vattenskyddsbestämmelser för länets kommunala grundvattentäkter. Många kommunala vattentäkter, speciellt de mindre, saknar i dag ett tillfredställande skyddsområde. Det är viktigt att både befintliga och framtida tänkbara grundvattentäkter skyddas. Detta kan uppnås med tillräckliga skyddsområden och föreskrifter som utgår ifrån riskinventeringar. Dessutom kan områden som är av betydelse ur naturvärdessynpunkt, behöva beskrivas och i vissa fall skyddas. Klintviken, Västerbottens län. Foto: Anneli Sedin 3

15 N Letto, Norrbottens skärgård. Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten Övrigt Några övriga vattenrelaterade problem i Bottenvikens vattendistrikt är bland annat främmande arter och eventuella effekter som en följd av klimatförändringarna. n främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som med människans hjälp har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Detta kan ha skett avsiktligt genom utplanteringar eller av misstag. n del av dessa nya arter ställer till problem i våra hav, sjöar och vattendrag och på land, andra gör det inte. Det går aldrig att förutse vad som kommer att hända om en främmande organism får fäste i en ny miljö. I några av distriktets vatten har utsättningar av bäckröding och kanadaröding gjort att de inhemska fiskbestånden har trängts undan. Bäckröding och kanadaröding kan även reproducera sig i svenska vatten och kan i vissa fall bilda hybrider med inhemsk röding. Andra arter som ställer till med problem i våra nordsvenska vatten är mink, signalkräfta och växten vattenpest. Havsborstmasken, Marenzelleria viridis, har kommit till svenska vatten via barlastvatten i fartyg och har spridit sig explosionsartat i Östersjön och Bottenhavet. Arten är på väg norrut och har även påträffats i norra Bottenviken. Att världen genomgår en klimatförändring är det få som betvivlar idag, men det är svårt att förutspå i vilken omfattning vi kommer att påverkas och hur snabbt förändringarna kommer att ske. Med klimatförändringarna förutspås flera intensiva regnperioder som medför höga vattenflöden i sjöar och vattendrag. Samtidigt kommer årstidsvariationen att flacka ut och vi får våtare vintrar och något torrare somrar. De troliga scenarierna med ökad nederbörd vintertid, medför större näringstillförsel till inlands- och kustvatten samt fler översvämningar. Även intensiva regn under sommarhalvåret kan ge stora översvämningar. Med klimateffekterna förutspås även en högre havsnivå och det är framför allt flacka kustområden som kan komma att påverkas. Detta medför också att vattendragen och sjöarna i inlandet kommer att kunna få högre vattennivåer, då havet kan utgöra en broms för det utströmmande vattnet. Konsekvenserna med översvämningar kan bli stora för infrastruktur, bebyggelse och verksamheter nära vatten. 4

16 Haparanda hamnområde. Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten Miljöekonomisk beskrivning av vattenanvändningen i Bottenvikens vattendistrikt Bottenvikens verksamhetsstruktur består till 60 % (baserat på förädlingsvärdet) av tjänstesektorn som främst är lokaliserade i Umeå, Skellefteå och Luleå. Därefter i storleksordningen befinner sig övrig tillverkningsindustri, se tabellen nedan. Bottenvikens vattendistrikt har över åren ökat sitt ekonomiska bidrag till BNP. Mätt i fasta priser har den kemiska industrin ökat sitt förädlingsvärde mest, med 168 %. Tjänstesektorn har ökat sitt förädlingsvärde med 4 %, vilket är minst i distriktet. I Bottenviken ligger andelen sysselsatta högst inom tjänstesektorn som även bidrar mest till bruttoregionprodukten i form av förädlingsvärdet (ca 77 miljarder kronor eller 60 % av hela distriktets förädlingsvärde). De vattenintensiva branscherna (metall, pappers och kemisk industri samt el och värmeverk) står för 11 % av förädlingsvärdet och för 82 % av totala vattenuttaget, motsvarande nära 3 miljarder m 3 /år. Det använda vattnet består av både eget uttaget vatten (från egen täkt) och en mindre del vatten från kommunala vattenverk. I Bottenvikens vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna till stor del för egen rening av avloppsvatten hanterade och renade de vattenintensiva branscherna 47 % av allt avloppsvatten i distriktet. Det är relativt låga utsläpp av närsalter som kommer ifrån den vattenintensiva industrin, men de står för nästan 90 % av allt utsläpp av syreförbrukande ämnen. Naturligt nog är det den vattenintensiva industrin som har högst andel miljöskyddskostnader för att minska vattenpåverkan. Under 2005 stod industrin för 68 % av vattenrelaterade miljöskyddskostnader, eller 118 miljoner kronor. Kommunernas kostnader för distribution och hantering av vatten och avloppsvatten låg 2004 på 725 miljoner kronor. I Bottenvikens vattendistrikt ligger kostnaden för distribution av vatten marginellt högre än kostnaden för hantering och rening av avloppsvatten. Intäkterna låg något högre än kostnaderna under Av det kommunala vattnet används drygt 50 % av hushållen som även betalar drygt hälften av distriktets miljöskatter eller ca 2,4 miljarder kronor. Det innebär att i snitt går ca 3 % av inkomsten till olika typer av miljöskatter. Miljöskatterna består till stora delar av energiskatter. Både vattenuttagen och antalet sysselsatta har legat på samma nivå under tidsperioden 2000 till 2005 medan miljöskyddskostnaderna har ökat med drygt 40 %. Då tillväxten ökat under samma period visar detta på att produktionen har ökats utan en motsvarande ökning i vattenuttag. Då Bottenvikens vattenintensiva branscher faller under statistiksekretessen på en mer detaljerad branschnivå, redovisas utvecklingen av utvalda variabler endast för gruppen som helhet i diagrammet nedan. Variablerna är vattenuttag, förädlingsvärde, sysselsättning och miljöskyddskostnader. De stora punktkällorna i Bottenvikens vattendistrikt motsvarar en dryg tiondel av hela rikets miljöpåverkan i form av fosfor och kväve. De vattenintensiva branscherna står naturligt nog för den största andelen av miljöpåverkande substanser. Av åtgärdskostnader i Bottenviken kan nämnas att tillverkningsindustrin stod för ca 8 % av rikets sammanlagda miljöskyddskostnader eller 736 miljoner kronor av totalt 9 miljarder kronor. 5

17 Miljöekonomisk statistik för Bottenvikens vattendistrikt år 2005, absoluta tal Jord-, skogsbruk och fiske Vattenintensiv industri Tillverk. industri Vatten + övrigt 1 Rening Tjänster Hushåll Övrigt Totalt Förädlingsvärde 2 (milj kr) Inrikes omsättning (milj kr) Antal arbetsställen Antal sysselsatta Folkmängd Antal hushåll (familjer 20+ år) Hushållens inkomst (milj kr) Totala miljöskydds-kostnader 4 (milj kr) Vattenrelaterade miljöskyddskostnader 4 (milj kr) VA kostnader VA intäkter Totala miljöskatter 2 (milj kr) Vattenuttag 5 (1000 m 3 ) Användning av kommunalt vatten 6 (1000 m 3 ) Hantering och rening av avloppsvatten 8 (1000 m 3 ) Utsläpp av fosfor (ton) Utsläpp av kväve (ton) Utsläpp av BOD 7 (ton) Utsläpp av COD Cr (ton) : xkl 21, 24, 27. 2: Avser år : Vatten och reningsverkens sysselsatta ingår i redovisningsgrupp Tjänster. 4: ingår i vattenintensiva industrin. 5: ndast jordbruk i redovisningsgrupp Jord-, skogsbruk o fiske. Totala uttaget (kommunalt och egen vattentäkt) inklusive havsvatten. 6: Användning av kommunalt vatten, exkluderar egen vattentäkt. 7: Verkets egen vattenanvändning samt läckage. 8: Vatten och avlopp till kommunala reningsverk. Renat vatten som släpps ut. För branscherna avses utsläpp med egen rening i egen regi. Vattenförvaltning och vattenråd Vattenmyndigheterna i Sverige arbetar aktivt för att skapa lokala sammanslutningar av vattenintressenter inom ett eller flera större avrinningsområden. Det är mycket viktigt för såväl demokrati som effektivitet i vattenförvaltningen att ett system med väl fungerande och aktiva vattenråd bestående av nätverk av vattenintressenter kan utvecklas. Bottenvikens vattendistrikt har inom ramen för projektet Vattensamverkan Norr utarbetat ett förslag att skapa 13 vattenråd inom distriktet. Av dessa förslås två vara kustvattenråd med ansvar för kustvattenområden i Bottenviken och övriga ha ansvar för sjöar och vattendrag samt grundvatten i distriktet i övrigt. n rad möten har hållits med kommuner och andra intressenter som exempelvis skogs- och vattenkraftsföretag, jordbruk, naturvård och fiske, och intresset har varit stort att delta i arbetet och bilda så kallade interimistiska arbetsgrupper med syfte att få igång nätverken. Arbetet med bildandet av vattenråden fortsätter under I denna beskrivning av väsentliga frågor kommer text och kartor för söt- och kustvatten att redovisas enligt de 13 föreslagna vattenråden 6

18 Utströmning av grundvatten i Slengmyran, en källa i morän med typisk turkosaktig färgton. Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten Grundvatten i Bottenvikens vattendistrikt tt rent och friskt grundvatten är av stor vikt för både samhället och naturen. Grundvattentillgången i bergoch jordarter styr även i hög grad ett områdes vegetation och djurliv. n stor del av grundvattentillgångarna används som dricksvattentäkter eller så sker uttag av industriellt processvatten. n grundvattentillgång klassificeras utifrån dess uttagskapacitet samt dess fysikaliska och kemiska status. Finkorniga täta jordar som leror har mycket låga uttagskapaciteter, i morän och berg är uttagskapaciteten generellt sett låg men kan i vissa fall överstiga 5 l/s. Goda uttagsmöjligheter finns i grovkorniga isälvsavlagringar och åsbildningar, speciellt i älvdalarna under högsta kustlinjen, där uttagskapaciteter på 25 till >125 l/s inte är ovanliga. Även grusavlagringar som är täckta av täta jordar kan ha hög uttagskapacitet. n hög uttagskapacitet innebär att föroreningar transporteras snabbt och långa sträckor, man säger att grundvattenförekomstens sårbarhet är hög. Sårbarheten utgör ett mått på ett mark- och vattenområdes motståndskraft mot föroreningar. Begreppet sårbarhet är nära relaterat till marklagrens beskaffenhet (kornstorlek, struktur m.m.) och avståndet till grundvattenytan. Hög sårbarhet har t ex grusåsar medan lerområden har låg sårbarhet. Därför är det olämpligt att bedriva miljöfarlig verksamhet på grundvattenförekomster. Desto fler och större potentiella föroreningskällor desto större är den potentiella föroreningsbelastningen. Det är viktigt att idag oexploaterade grundvattentäkter som kan vara tänkbara som framtida dricksvattenuttag skyddas från potentiellt miljöfarlig verksamhet. Många grundvattentäkter, speciellt där uttagen är betydande och där de betjänar ett större antal personekvivalenter, är idag försedda med ett skyddsområde. Vattentäkter med mindre uttag saknar i högre grad skyddsområden. ftersom grundvattenförekomsterna täcker stora områden är i många fall kunskapen om vattnets kemiska status dålig, något som även gäller vissa grundvattentäkter där endast ett fåtal parametrar analyseras. För att få så god kunskap som möjligt är det viktigt att alla dricksvattentäkter registreras i DGV, SGU:s digitala grundvattenregister. Alla analysresultat kommer då att registreras direkt från analyslaboratoriet vilket ökar den övergripande kunskapen om statusen på våra grundvatten. Parallellt kommer ett utökat kontrollerande provtagningsprogram att ta form senast under 2008 med fokus på tungmetaller och vissa syntetiska ämnen, som vi idag har bristfällig kunskap om. Denna provtagning kommer att visa på områden som kan behöva en kontinuerlig operativ övervakning för att följa miljötillståndet i områden med sämre status. Det finns många faktorer som kan påverka grundvattnet. Försurning är en av dessa, men även naturligt förekommande ämnen i berggrunden som radon, uran och arsenik kan påverka grundvattnet negativt. Om grundvattnet blir försurat sjunker ph-värdet och halten av aluminium- och kadmium ökar. Radon i grundvatten förekommer i områden med uranrik berggrund men då främst i borrade brunnar. Uran finns naturligt i berggrunden, främst i vissa graniter och pegmatiter, men höga uranhalter kan även förekomma i andra bergarter. Sverige har förhållandevis höga halter av uran och andra radioaktiva ämnen i dricksvatten. Uranrika områden finns runt Arjeplog, Storuman och Skellefteå men radon i grundvattnet förekommer även i distriktets övriga kommuner. tt annat ämne som finns naturligt i berg och jord och som kan förekomma i dricksvatten är arsenik. Halterna i Sveriges berggrund är som regel mycket låga. Det kan finnas spår av arsenik i grundvattnet, men värdena ligger vanligen långt under gränsvärdet. I Skellefteåfältet och runt Piteå förekommer dock förhöjda halter i borrade brunnar på grund av den sulfidrika berggrunden. Höga halter i bergrunden avspeglas i form av höga halter i närliggande moräner, som exempelvis i Jokkmokksområdet. 7

19 Potentiell grundvattenbelastning i Bottenvikens vattendistrikt Tecken förklaring Bottenvikens vattendistrikt Huvudavrinningsområden Riskobjekt mir A B, Mifo 1 2 Huvudvägar Potentiell grundvattenbelastning Stor Måttlig Låg ± Km Lantmäteriet och SMHI Ur GSD-produkter. Ärende /188BD 8

20 Torneälvens vattenrådsområde Muonioälven. Foto: Lisa Lundstedt Torneälvens avrinningsområde delas av Sverige, Finland och Norge och sträcker sig från de nordliga fjällområdena i Sverige och de nordvästra delarna av finska Lappland till Bottenvikens kust i söder. Torneälven är sammanbunden med Kalixälven via bifurkationen Tärendöälven. Området består huvudsakligen av skogsmark, men också av stora våtmarkskomplex i områdets centrala delar. Ungefär två tredjedelar av avrinningsområdet ligger i Sverige, en tredjedel i Finland och endast en liten del ligger i Norge. Älvens huvudfåra är oreglerad och Torneälven är utpekad som en av Sveriges fyra nationalälvar. Vildlaxbestånden i Torneälven är ett av landets mest betydelsefulla och hela avrinningsområdet har pekats ut som värdefullt för fisk och fiske. Det finns tre vattendrag som hyser flodpärlmussla, ett i Sverige och två i Finland. Inom avrinningsområdet finns 18 vatten som pekats ut som skyddsvärda naturmiljöer. Torne och Kalix älvar med dess biflöden har pekats ut till ett Natura2000-område och är skyddat mot vattenkraftsutbyggnad. De verksamheter som påverkar vattnet i området är gruvverksamheterna i Kiruna och Svappavaara, flygplatserna i Pajala och Kiruna samt fem större avloppsreningsverk. Längs vattendragen finns även ett garveri, ett större jordbruk samt ca 14 torvtäkter varav de flesta ligger i Finland. Stålverket i Tornio, Finland, bidrar till diffus metallbelastning på kustnära vatten via luften. I Finland finns även fyra fiskodlingar. I avrinningsområdet har nio förorenade områden med känd eller sannolik påverkan på vatten hittats. Fyra av dessa ligger i anslutning aktiva verksamheter såsom gruvorna. Kända vattenproblem är Luossajoki och Lombolosjöarna i Kiruna kommun som är kraftigt påverkade av näringsämnen och metaller, främst kvicksilver. Liukattijoki-systemet påverkas av näringsbelastning samt tungmetaller från gruvindustrin i Svappavaara. Tupojoki i Pajala kommun påverkas av metallutsläpp, främst krom, från garveriverksamhet. Torneälvens nedre delar är naturligt näringsrika och i kombination med jordbruk, dikningar och enskilda avlopp kan övergödningseffekter uppstå, exempelvis algblomning i sjöar. Många sjöar har dessutom sänkts vilket ger gör dessa sjöar känsligare för hög näringsbelastning. Hirvijärvi, Rantajärvi och Armasjärvi i Övertorneå kommun är exempel på sjöar där algblomning förekommit. Taakajärvi i Kangos har övergödningsproblem och är påverkad av en gammal fiskodling. Skogsbruket är omfattande i området och kan lokalt medföra påverkan på vattenmiljöer genom mynnande skogsdiken och fellagda vägtrummor. I älvens biflöden har omfattande dikningsverksamheter utförts, främst i områdets nedre delar. Dessa dikningar har kraftigt påverkat vattnen och de djur och växter som lever där. Det finns två vattenkraftverk i Puostijoki i Armasjokis vattensystem, Övertorneå kommun, och dessa utgör vandringshinder för bland annat lax och havsöring. Nästan alla forsavsnitt har rensats för flottningen under 1900-talet. Älven har dock ett flackt lopp med få forsar och är mindre rensad jämfört med många andra vattendrag. I avrinningsområdet har 85 dammar inventerats och av dessa är nio definitiva vandringshinder för bland annat fisk. De flesta av dammarna är gamla flottningsdammar. 9

21 Lantmäteriet och SMHI Ur GSD-produkter. Ärende /188BD 10

22 Sangisälven. Foto: Sara lfvendahl Sangisälvens vattenrådsområde Keräsjoki och Sangisälven Keräsjoki och Sangisälven utgörs av två mindre kustnära avrinningsområden mellan Torne och Kalix älvar. Sangisälvens avrinningsområde är utpekat som värdefullt för fisk och fiske. Källträsket och Mjöträsket öster om Sangis och Pikkabäcken är utpekade som värdefulla vatten med avseende på naturmiljön. Förekomst av utter har dokumenterats inom både Keräsjoki och Sangsälvens avrinningsområden. Inom området finns Moån som är ett av Norrbottens få limniska naturreservat. Moån har ett högt naturvärde, bland annat på grund av dess artrikedom där 96 olika arter av bottenlevande djur har dokumenterats. Det finns inga utsläppskällor eller förorenade områden som berör Keräsjoki och Sangisälven, men det finns områden med höga halter av näringsämnen. Stålverket i Tornio, Finland, bidrar till diffus metallbelastning via luften. Förhöjda kromhalter har påvisats vid undersökning av mossa men belastningen på sjöar och vattendrag i området är oklar. Området runt sjön Miekojärvi har naturligt höga halter av näringsämnen vilket lätt kan leda till övergödningspåverkan i kombination med annan verksamhet såsom t ex jordbruk eller fiskodling. Även tillflödena till Miekojärvi, sjöarna Raitajärvi och Posjärvi, har höga halter av näringsämnen. Det finns 25 möjliga dammlägen i vattenområdet, de allra flesta är gamla flottningsdammar. Av dessa utgör två definitiva vandringshinder för bland annat lax och havsöring. I Sangisälven finns det ett kraftverk i Taipale, som är byggd i slutet av 80-talet. Kraftverket är ett definitivt vandringshinder för bland annat fisk utom vid höga vattenflöden då vatten kan rinna i den gamla vattenfåran som annars är torrlagd. Uppströms kraftverket är vattnen kraftigt kanaliserade. Keräsjokis nedre delar är rikt på sulfidleror. Detta tillsammans med dikningsverksamhet har lett till påskyndade av naturliga processer vilket kan leda till perioder med surt vatten och utlakning av metaller. 11

23 12

24 Jokkfall. Foto: Patrik Olofsson Kalixälvens vattenrådsområde Kalixälven och Töreälven Kalixälven är en av de större älvarna i Norrbotten och har sitt ursprung i fjälltrakterna runt Kebnekaise och rinner ut i Repskärsfjärden i kusten. Kalixälven får en stor del av sitt vatten från Torneälven som den är sammanbunden med via bifurkationen Tärendöälven. Kalixälvens avrinningsområde domineras av skog, våtmarker och fjäll. Töreälven är en utpräglad skogsälv och dess avrinningsområde är betydligt mindre än Kalixälvens. Kalixälven är oreglerad och är utpekad som en av Sveriges fyra nationalälvar. Båda älvarna är utpekade som värdefulla för fisk och fiske och laxbeståndet i Kalixälven är ett av landets mest värdefulla. Inom Kalixälvens avrinningsområde finns sju kända bestånd av flodpärlmussla och här har man även dokumenterat förekomst av utter. I Töreälven finns en känd förekomst av flodpärlmussla. Tolv av Kalixälvens vatten har pekats ut som värdefulla vatten med avseende på naturmiljön. Hela Kalix älv med biflöden är skyddat mot vattenkraftsutbyggnad och hela avrinningsområdet har pekats ut till ett Natura2000-område. tt flertal vatten i Kalixälven är påverkade av metallbelastning från gamla och pågående gruvverksamheter. Det finns tre större reningsverk längs älven samt en flygplats. I området finns också ett par sågverk och fyra torvtäkter vars påverkan på vatten inte är utredd. Man har funnit tio förorenade områden som påverkar vattnet, varav nio ligger i Gällivare kommun och ett i Kalix kommun. I Gällivare finns bland annat den nedlagda gruvan i Nautanenområdet som läcker metaller, främst koppar, till nedströms belägna vattendrag. I höjd med Överkalix, finns ett område med naturligt näringsrika marker, som sträcker sig ned mot Sangisälvens avrinningsområde. I kombination med jordbruk och dikningar och enskilda avlopp kan övergödningseffekter uppstå, exempelvis algblomning. Sjöarna Lansjärv och Sandsjärv visar tecken på ökad näringsbelastning, men orsaken till detta är ännu oklar. ventuell påverkan från torvtäkter och dikningar bör utredas. Skogsbruket är omfattande i området och kan lokalt medföra påverkan på vattenmiljöer genom mynnande skogsdiken, fellagda vägtrummor samt körskador i bäckar och strandnära områden. I många av vattendragen i de båda älvarna har en omfattande flottning bedrivits och många är fortfarande påverkade av rensningar som bland annat förstört lek- och uppväxtområden för fisk samt tryckt tillbaka flodpärlmusslan. 129 möjliga dammlägen har inventerats i Kalixälven, de allra flesta är gamla flottnings-dammar som utgör vandringshinder för lax och havsöring. Av dessa är 28 definitiva vandringshinder för fisk. tt flertal av kustsjöarna påverkas periodvis av surt vatten och höga metallhalter som lakas ut från omgivande jordar med högt innehåll av sulfidleror. Detta förlopp kan ha påskyndats genom exempelvis dikning. Töreälven är inte utsatt för någon betydande punktbelastning eller förorenade områden och det finns inga kända dammar som kan utgöra vandringshinder. 13

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt 2008-2009 SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN SAMRÅDSHANDLING Samrådshandling Planeringen av vattenförvaltningen i Bottenhavets

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde Bakgrund - geografi Torneälvens avrinningsområde Area: Ca 40 000 km 2 Ca 2/3 av ytan ligger i Sverige, ca 1/3 i Finland och endast en liten del i Norge. De största älvarna, tillika nationsgräns mellan

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt 2008-2009 SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN SAMRÅDSHANDLING Samrådshandling Planeringen av vattenförvaltningen i Södra Östersjöns

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM. Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1. Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM. Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1. Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1 Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009 6. Åtgärdsprogram för

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE Cecilia Engman, 2015-04-30 Vårt Dnr: 2015-00537 Ert dnr: 537-9859-2014 Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr 537-9859-2014 Att: Vattenmyndigheten vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Inledning motsvarande sidorna 17-24

Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Inledning motsvarande sidorna 17-24 Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Inledning motsvarande sidorna 17-24 Sidan 18 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos.

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Malmö Stad, miljöförvaltningen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattendragsorganisationer vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenfrågorna är viktiga! Ramdirektivet för vatten Inland waters Coastal water Ground water

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Vattenförvaltningen i Sverige ska utvecklas i samverkan med dem som berörs. Att sprida information och att involvera berörda organisationer

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten

Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggning och analys är det inledande momentet i den 6-åriga vattenförvaltningscykeln. I kartläggningsarbetet

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10 Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrlands synpunkter

Länsstyrelsen Västernorrlands synpunkter Yttrande Sida 1 av 5 Vattenmyndigheten Bottenhavet 871 86 Härnösand Samråd om Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan 2015-2021 samt samråd med anledning av Miljöbedömning

Läs mer

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Miljö- och klimatdialog

Miljö- och klimatdialog Miljö- och klimatdialog Arbetsmaterial kommunträffar 2015 Kommunen har en viktig roll i åtgärdsarbetet För att främja arbetet inom miljö och klimat har flera åtgärdsprogram och handlingsplaner arbetats

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer