Framtid Gällivare - Malmberget - Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning MKB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtid Gällivare - Malmberget - Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025. Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning MKB"

Transkript

1 Framtid Gällivare - Malmberget - Koskullskulle Fördjupad översiktsplan FÖP Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning MKB Bild från LKAB ANTAGANDEHANDLING ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 3 NOVEMBER (86)

2 2(86)

3 Innehållsförteckning 1. FÖRORD INLEDNING OCH KONTAKT 6 2. LÄSHÄNVISNING 7 3. SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN (MKB) BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN NOLLALTERNATIV, LOKALISERINGSALTERNATIV OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER SLUTSATS I MKB 9 4. INLEDNING SYFTE MED MKB:N I DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN MKB-GENOMFÖRANDET AVGRÄNSNING AV MKB PLANFÖRSLAGETS ALTERNATIV I MKB:N LÄSHÄNVISNING MKB GÄLLANDE LAGAR, BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER MILJÖBALKEN PLAN- OCH BYGGLAGEN KULTURMINNESLAGEN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL LOKALA OCH REGIONALA MILJÖMÅL TILLSTÅND OCH BESLUT FÖR GRUVBRYTNING RIKTVÄRDEN OCH REKOMMENDATIONER BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH NUVARANDE MILJÖPÅVERKAN PLANFÖRUTSÄTTNINGAR MARK OCH VATTENANVÄNDNING MARK-, VATTEN- OCH GRUNDFÖRHÅLLANDEN MALMBERGETS GRUVBRYTNING OCH DESS PÅVERKAN PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET HÄLSA OCH SÄKERHET RISKBEDÖMNING TRAFIK STADS- OCH LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV 39 3(86)

4 7. BESKRIVNING AV FÖRESLAGEN ÖVERSIKTSPLAN FRAMTID GÄLLIVARE MALMBERGET - KOSKULLSKULLE MARK OCH VATTENANVÄNDNING TRAFIK OCH KOMMUNIKATION NATURMILJÖ, GRÖNSTRUKTUR, REKREATION OCH FRILUFTSLIV KULTURMILJÖ MILJÖKONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER PLANFÖRSLAGET FRAMTID GÄLLIVARE MALMBERGET - KOSKULLSKULLE MARK OCH VATTENANVÄNDNING GRUVBRYTNING GRUVANS PÅVERKAN PÅ MALMBERGET, INRIKTNING A GRUVANS PÅVERKAN PÅ MALMBERGET, INRIKTNING B FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH RIKTLINJER FÖR INRIKTNING A OCH B GRUVANS PÅVERKAN PÅ KOSKULLSKULLE MARK-, VATTEN- OCH GRUNDFÖRHÅLLANDEN HÄLSA OCH SÄKERHET RISKBEDÖMNING TRAFIK OCH TRAFIKSÄKERHET STADS- OCH LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV SOCIALA OCH SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER BESKRIVNING AV NOLLALTERNATIVET OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER ÖVERSIKTSPLANEN NOLLALTERNATIVETS MILJÖKONSEKVENSER ÖVERSIKTSPLANEN BESKRIVNING AV LOKALISERINGSALTERNATIVEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER LOKALISERINGSALTERNATIV 1, EXPANSION SYDOST LOKALISERINGSALTERNATIV 2, EXPANSION SYDVÄST LOKALISERINGSALTERNATIV 3, EXPANSION NORDOST LOKALISERINGSALTERNATIV 4, FÖRTÄTNING I BEFINTLIGA CENTRALORTER SAMLAD BEDÖMNING UNDERLAG FÖR BESLUT HUR MILJÖASPEKTERNA INTEGRERATS I ÖVERSIKTSPLANEN DISKUSSION KRING PLANFÖRSLAGET, NOLLALTERNATIVET OCH LOKALISERINGSALTERNATIVEN SAMMANFATTANDE DISKUSSION UPPFÖLJNING, ÖVERVAKNING OCH ÅTGÄRDER AV MILJÖKONSEKVENSER REFERENSER 84 4(86)

5 1. Förord Till Läsaren Du har just nu framför dig en del av det material som ingår i Framtid Gällivare- Malmberget Koskullskulle, fördjupad översiktsplan Egentligen är kunskapen och förmågan att kunna förutse utveckling under ett sådant långt tidsperspektiv som ca 20 år begränsat. Ändock finns det ett stort värde att med det kunskapsunderlag och planeringstänkandet som finns, göra ställningstaganden om hur vi vill ha det i framtiden. Hur vi på bästa sätt förvaltar vår kommun. Översiktsplanen är en bra hjälp. Denna skrift är antagandehandlingen och är ett förslag på en idé över hur framtiden kan utvecklas i kommunen. En inte helt lätt uppgift då översiktsplanen i stora delar är beroende av exempelvis gruvdriftens utveckling. En utveckling som ingen säkert kan förutspå, men oerhört väsentlig i planeringsarbetet. Viktigt är därför att skapa alternativ, handlingsfrihet, kunskap och dialog om framtiden. Utgångspunkten i arbetet är bl.a att det skall skapas idéer, diskussion, inspiration, möjligheter och framtidstro. Dessutom att finna en färdväg för politiker, tjänstemän, kommuninnevånare, näringsliv, organisationer m.fl. att komma fram till ett gemensamt mål, en positiv utveckling i kommunen på kort och lång sikt. Översiktsplanen är en viktig del i detta sammanhang. En central del i arbetet är att försöka redovisa översiktsplanematerialet på sådant sätt att läsare som vanligtvis inte är i kontakt med planeringsvardagen ändå skall känna att det är lätt och betydelsefullt att ta del av materialet. Samt att man vill vara delaktig i planeringsprocessen och göra sig hörd! Traditionellt sett så kan en översiktsplan uppfattas som tung och svår att ta till sig. Detta vill vi försöka ändra på. En utmaning som inspirerar, liksom utmaningen att finna rätt färdväg för översiktsplanens innehåll och upplägg. Tonvikten läggs på kärnfrågor och utesluta alltför djuplodande statistik och detaljredovisningar. Vi tar tacksamt emot synpunkter liksom nya uppslag och idéer. Då vet vi att vi är på rätt väg. För det är precis vad vi vill vara, på rätt väg i dialog och samverkan om kommunens framtid! Översiktsplanearbetet har varit utställt mellan den 3 mars 29 april Planen fanns tillgänglig att studera på bl a kommunhuset i Gällivare under denna tidsperiod. Utställningen är en avstämning med berörda. Tidsperioden 3 mars 29 april är viktig då allmänhetens och övrigas synpunkter är av stor vikt för att uppnå det gemensamma målet, en positiv utveckling i kommunen, tillsammans med dess innevånare och verksamhetsutövare. Bengt Gustavsson Lennart Johansson Kjell Sundvall Planförf. o projekt Kommunchef Miljö- och samordnare byggchef 5(86)

6 1.1 Inledning och kontakt Beslut om att låta upprätta en fördjupad översiktsplan har tagits av Gällivare kommun. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan även göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommunen som i detta fall. I det framtagna dokumentet Start PM, För revidering av fördjupad översiktsplan över Gällivare - Malmberget - Koskullskulle, daterat går följande att läsa: För tätorten Gällivare-Malmberget-Koskullskulle antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan. Dess aktualitet är idag ifrågasatt med hänsyn till gruvnäringens förändrade och utvidgade gruvbrytning. Den direkta och fysiska påverkan sker främst i Malmberget men effekter och påverkan på resten av tätorten är påtaglig bl.a. vad gäller bebyggelse- och näringslivsutveckling, utbildning, teknisk försörjning, infrastruktur, kultur, vård och omsorg m.m. Framtiden för tätorten med hänsyn till gruvnäringens utvidgning är dock långsiktigt oviss. Planeringsförutsättningarna är till största delen beroende av gruvnäringens verksamhet och förändringar. Planeringshorisonten för gruvnäringen ligger idag på ca 10 år och är relativt kort. En rad undersökningstillstånd finns och nya har sökts. Huruvida dessa undersökningar faller och blir framtida gruvbrytning är oklart. Vi konstaterar att osäkerheten är stor men påverkan på tätorten är påtaglig varför gällande fördjupad översiktsplan inte fungerar som ett aktuellt planeringsunderlag och därmed behöver revideras. Ovan har föranlett att kommunen under 2006 har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för centrala delarna av kommunen. En projektgrupp tillsattes som påbörjade arbetet med översiktsplanen. Mars 2007 förändrades organisationen och en ny grupp av konsulter från WSP Samhällsbyggnad anlitades. Arbetsmaterial från den tidigare konsultgruppen har inarbetats i tillämpliga delar. Den politiska styrningen av arbetet har skett genom den så kallade Översiktsplanegruppen. Gruppen har bestått av politiker från olika nämnder och styrelser. Dessutom har i gruppens arbete även deltagit kommunala tjänstemän samt en konsultgrupp från WSP samhällsbyggnad. Kontaktpersoner utöver den politiska organisationen är bl.a: Lennart Johansson Kommunchef Kjell Sundvall Miljö- och byggchef Ulla-Britt Larsson Marksekreterare Bengt Gustavsson Planarkitekt, projektsamordnare, uppdragsansv. WSP Ann-Mari Talling Landskapsarkitekt, bitr. projektsamordnare WSP Frida Sjöblom Planeringsarkitekt, FÖP, MKB WSP Johannes Nilsson Planeringsarkitekt, FÖP WSP Johan Grander Landskapsarkitekt, MKB WSP Birgitta Johansson Planingenjör WSP Helene Snöberg GIS WSP (86)

7 2. Läshänvisning Handlingarna för översiktsplanen har delats upp i fem separata delar. Dessa är: DEL 1: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP DEL 2: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Plankarta DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) DEL 4: Planeringsförutsättningar (PF) DEL 5: Folder /Sammanfattning DEL 6: Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning DEL 7: Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kaptensgropen i Malmberget Materialet i denna handling, DEL 3 utgör en miljökonsekvensbeskrivning av förslaget till översiktsplan, framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att integrera miljöaspekterna i planen och främja en hållbar utveckling. Del 3 skall främst läsas i kombination med del 1, planförslaget och del 2, plankartan. Övriga delar i handlingarna Del 1 Planförslag. Del 2 Karta över den framtida utvecklingen och användandet av mark och vattenområden. Del 4 Beskriver planområdets förutsättningar. Del 5 Folder/sammanfattning. Del 6 Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning. Del 7 Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning 7(86)

8 3. Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Här följer en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. MKB:n sammanfattas även till viss del under rubrik 11, samlad bedömning, där resonemang förs kring ställningstaganden som tagits under arbetet med MKB:n. Varje översiktsplan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt gällande lagstiftning. Vid avgränsningen av MKB:n bedömdes att den betydande miljöpåverkan bestod av: gruvans påverkan på kulturmiljön i Malmberget; gruvans och nya expansionsområdens påverkan på stads- och landskapsbilden, gruvans påverkan på hälsa och säkerhet för boende, samt exploateringsområdenas påverkan på befintliga naturvärden. 3.1 Befintliga förhållanden Planområdet innefattar en rad riksintressen - rennäring, järnmalm, kulturmiljö i Koskullskulle/ Malmberget samt friluftslivet kring Dundret. Vassaraträsk, Vassaraälven och Linaälven ingår i ett vattensystem som utgör natura område. Gruvverksamheten innebär olika sorters miljöpåverkan; försurning, förhöjda halter av metall i omgivande vattendrag, förändring av landskapsbilden, seismisk aktivitet, dammbrott, vibrationer, sättningar, buller, luftföroreningar, spridning av damm och social oro för boende intill gruvan. Centrala delarna av Gällivare berörs av helikopterbuller. Led för farligt gods (väg och järnväg) går genom tätorten. Tillverkare av sprängmedel ligger nordost om tätorten Gällivare. Risk finns för översvämning vid dammbrott eller höjning av vattenståndet. 3.2 Planförslagets miljökonsekvenser Planförslaget redovisar en expansion av gruvan över Elevhemsområdet vilket innebär att Malmberget delas i två delar. Gruvans ytterligare expansion är ännu okänd vilket innebär att miljöpåverkan är svårbedömd. Påverkan består främst av att människor kan behöva flytta alternativt bo kvar med de störningar som gruvan generar. Om en avveckling av Malmberget som bostadsort sker, kommer ersättningsbostäder bl.a. att ta råmark i anspråk med åtföljande påverkan på natur- och kulturmiljöer samt landskapsbild. Ny bebyggelse på Nunisvaara kommer inte att beröras av flygbuller. Bebyggelse på Nunisvaara ligger nära riskzonen kring sprängmedelsföretaget. Ny bebyggelse kring Vassaraträsk och i Gällivare centrum störs av helikopterbuller. Bebyggelse kring Vassaraträsk, Harrträsk och Nunisvaara samt utvecklingen av Dundret påverkar Natura 2000-områden m.fl. naturvärden samt rennäringen. Utbyggnad av infrastrukturen medför påverkan på mark- och vattenanvändning. 3.2 Nollalternativ, lokaliseringsalternativ och dess miljökonsekvenser Alternativa förslag används för att lättare kunna värdera och bedöma konsekvenserna av planförslaget. Den fördjupade översiktsplanen från 2003 utgör nollalternativ i MKB-arbetet. Nollalternativet har ingen planberedskap för framtida förändringar i Malmberget vilket innebär att annat alternativ måste prövas för utveckling av bostadsområden. Alternativ som prövas är flera: 8(86)

9 Lokaliseringsalternativen expansion sydost och sydväst innebär goda bostadsområden, dock inte utan konflikter med andra intressen, så som naturvärden, och konflikter med flygbuller. Lokaliseringsalternativ expansion nordost, är inte aktuellt i dagsläget, då sprängmedelsföretag och ridskola ligger i området. Området kan dock på längre sikt bli aktuellt för exempelvis bostäder. Lokaliseringsalternativ förtätning i befintliga orter, har inte tillräcklig kapacitet för att ensamt klara behovet av bostäder som ersättning för Malmberget. 3.3 Slutsats i MKB Översiktsplanearbetet ger ett övergripande förslag utifrån olika behov och intressen. Planförslaget innebär att miljömål påverkas. Intressen står i konflikt med varandra och kommunen måste prioritera. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är helt förenligt med riksintressen för värdefulla ämnen och rennäringen. Kärnfrågan i översiktsplanen är ovissheten kring gruvans påverkan och hur samhällsplaneringen skall kunna skapa handlingsberedskap för olika händelseförlopp och miljökonsekvenser. 9(86)

10 4. Inledning Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommun. Sedan 2004 finns bestämmelser om att översiktsplaner ska miljöbedömas. 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar i Miljöbalken, anger att genomförandet av en översiktsplan alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta har föranlett att kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan och miljökonsekvensbeskrivning, MKB för centrala delarna av kommunen. Vad är en miljökonsekvensbeskrivning? Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva de konsekvenser som kan förväntas uppkomma med de förändringar som översiktsplanen föreslår. En miljökonsekvensbeskrivning redovisas i ett eget dokument som är en del av översiktsplanearbetet. Arbetet i MKB:n ska inriktas på att beskriva de konsekvenser som innebär en betydande miljöpåverkan. Vad är betydande miljöpåverkan? Förändringar i samhället kan medföra många olika konsekvenser, men vissa av konsekvenserna är så komplexa och övergripande att de medför en betydande miljöpåverkan på miljön eller människorna i kommunen. En betydande miljöpåverkan är en konsekvens som man inte uppenbart eller med lätthet kan överblicka och åtgärda. 4.1 Syfte med MKB:n i den fördjupade översiktsplanen Syftet är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap. 11 MB). Miljökonsekvensbeskrivningen ska bidra till att ge en helhetsbild och beskriva den sammantagna effekten av föreslagen framtida markanvändning i kommunen. MKB ska beskriva den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar, och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. 4.2 MKB-genomförandet MKB-arbetet löper parallellt med översiktsplanen. Arbetsordningen är enligt följande: - Avgränsning av betydande miljöpåverkan i samråd med länsstyrelsen - Analys av översiktsplanen och dess konsekvenser - Miljökonsekvensbeskrivning, utformning av dokument och ställningstagande - Samråd med berörda myndigheter och allmänheten tillsammans med översiktsplanen - Utställning tillsammans med översiktsplanen - Antagande av fördjupad översiktsplan med MKB:n som beslutsunderlag 10 (86)

11 4.3 Avgränsning av MKB Enligt miljöbalken 6 kap. 13 ska kommunen innan omfattningen av MKB bestäms, samråda med länsstyrelsen. Avgränsningen går ut på att identifiera vilka av planens konsekvenser som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Avgränsningen går helt enkelt ut på att forma den kommande MKB:ns innehåll, vad är viktigast att beskriva? Muntligt samråd angående avgränsningen av MKB har hållits med Länsstyrelsen i Norrbottens län den 21 augusti 2006 och den 24 maj Beslut om avgränsning har sedan tagits i kommunens miljö- och byggnämnd den 28 augusti Kommunen och Länsstyrelsen har i ovan nämnda samråd uppmärksammat följande miljöaspekter som kan vara av betydande miljöpåverkan: Kulturmiljö Gruvbrytningen innebär att värdefulla områden för kulturmiljön och bevarandevärda byggnader i Malmberget kommer att påverkas negativt av markdeformationerna. I miljöbalkens 3 kap. beskrivs hushållsbestämmelser som anger att områden med kulturvärden som är av betydelse från allmän synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dem. Stads- och landskapsbild Gruvbrytningen innebär att stora markområden påverkas. På sikt kan stora delar av östra och västra Malmberget komma att försvinna genom gruvans expansion vilket medför stora förändringar i stads- och landskapsbild. Förtätning i existerande bostadsområden och förslag till nya bostadsområden/ fritidsområden kommer att påverka befintlig landskapsbild. Påverkan är geografiskt omfattande. Hälsa och säkerhet för boende Förändringen för boende i östra och västra Malmberget blir stor. Osäkerheter kring vad som kommer att hända innebär en negativ psykisk påverkan. Bostäder som ligger nära Kaptensgropen och gruvans verksamhet påverkas genom bland annat buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. Föreslagna förändringar av berör en stor del av befolkningen. Natur Planens förslag till ändrad markanvändning för expansion kommer att innebära ingrepp i marker som idag används för skogsbruk, rennäring och rörligt friluftsliv. Förändringar föreslås intill värdefulla och känsliga naturområden. På grund av områdenas höga värden och geografiska storlek bedöms påverkan på natur- och vattenområden bli betydande Planområde MKB:n följer den fördjupade översiktsplanens planområde d.v.s. utgår från den nu gällande fördjupade översiktsplanen från 2003 med de tillägg som gjort i nu upprättad FÖP. Se karta under rubriken Planområdet, i del 4, planeringsförutsättningar Planperiod Den nya fördjupade översiktsplanen föreslås gälla för en planperiod om cirka 15 år, till år De förändringar av markanvändningen som planförslaget medför bedöms i MKB med utgångspunkt från nollalternativet och föreslagna förändringar fram till år (86)

12 4.4 Planförslagets alternativ i MKB:n Vid arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan används alternativ, vars konsekvenser ställs mot varandra. Detta för att värdera vilken utveckling som är mest lämplig för kommunen och redovisa vilka ställningstaganden som kommunen gjort i planförslaget. De alternativ som har diskuterats under arbetet med att ta fram översiktsplanen presenteras i MKB Planförslag Den fördjupade översiktsplanens föreslagna markanvändning (enligt plankartan, del 2) utgörs av planförslaget och dess möjliga konsekvenser, med betoning på de konsekvenser som förväntas bli betydande. På grund av osäkerheten i gruvans framtida expansion och pågående miljödomstolsärende, mål nr , tilldelades bebyggelsen i östra och västra Malmberget under samrådet med markanvändningen utredningsområde bostäder. Efter samrådet har miljödomen genom sitt tillståndgivande ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara, samtidigt som gruvans verksamhet ges tillstånd att fortgå och utökas. Länsstyrelsens övergripande syn på verksamheten (i sitt yttrande till miljödomen) är att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö i Malmberget östra och västra med en fortsatt gruvbrytning. Kommunen bedömer därmed att östra och västra Malmberget ska utgöra ett område med beteckningen B, Bostäder på plankartan. Miljödomen skjuter upp avgörandet om vissa villkor för skyddsåtgärder och begränsningar för gruvnäringen genom att kräva att utredningar och bedömningar skall göras under kommande 1-4 år. Innan fördjupade utredningar, bedömningar och eventuella ytterligare beslut tagits, baseras översiktsplanen på miljödomens beslut och länsstyrelsens yttrande, vilket innebär att östra och västra Malmberget fortsatt kommer att vara bostadsområden. Översiktsplanen har beredskap för alternativa nya bostadsområden kring tätorten om behov uppstår för gruvans expansion. Planförslaget och MKB:n kommer fortsättningsvis att beskrivas utifrån de två inriktningar, A och B, som presenterades under samrådet. Inriktning A: Östra och västra Malmberget blir kvar Gruvan expanderar och delar Malmberget i två delar. Östra och västra Malmberget kommer att finnas kvar, dock åtskilda av gruvan. Endast Elevhemsområdet och delar av Bolagsområdet påverkas av gruvan. Inriktning B: Östra och västra Malmberget avvecklas Full expansion av gruvan, hela Malmberget kommer att påverkas och omvandlas till gruvområde. Planförslaget kan likställas med inriktning A, baserat på aktuell kunskap som finns om gruvan och miljödomen i januari 2008 samt markberedskap för inriktning B. Inriktning B kvarstår som möjlig i framtiden och påkallar markberedskap i enlighet med planförslaget. MKB:n kommer att beskriva och bedöma konsekvenserna för både inriktning A och B Nollalternativ En MKB ska innehålla ett nollalternativ som ska fungera som en referens som nyttjas för att bedöma miljökonsekvenser av föreslagen översiktsplan. Nollalternativet ska beskriva en bild av tätorterna som kan uppstå ifall inga åtgärder eller förändringar vidtas. Nollalternativet utgörs av kommunens gällande fördjupade översiktsplan från Nollalternativet kommer att beskrivas utifrån att gruvnäringen stagnerar och enbart påverkar östra och västra Malmberget enligt plankartan från (86)

13 4.4.3 Lokaliseringsalternativ För att kunna beskriva och bedöma eventuella miljökonsekvenser är alternativa utseenden på översiktsplanen fördelaktiga/nödvändiga. På så sätt kan överväganden och ställningstaganden lättare tas. Presenterade alternativ i MKB:n innebär inte automatiskt att det mest fördelaktiga alternativet för miljön slutligen är det alternativ som väljs. En jämförelse mellan olika alternativa markanvändningar underlättar bedömningen och avvägningen av alternativa användningar av mark och vattenområden. Lokaliseringsalternativen är inriktade på skilda utbyggnader av bostäder inom kommunens tätortsområde. Alternativen har döpts till expansion sydost, expansion sydväst, expansion nordost och förtätning i befintliga centralorter. Miljökonsekvenserna av alternativen beskrivs under rubrik 10. Stycket avslutas med en diskussion kring planförslaget och alternativen. 4.5 Läshänvisning MKB En MKB innehåller fakta som under vissa rubriker överrensstämmer med informationen i planeringsförutsättningar, del 4. Eftersom MKB är en del av översiktsplanen, har vissa delar i MKB kortats ner eller sammanfattats för att minska upprepningar. På aktuella områden i MKB:n där texten har kortats ner eller uteslutits har en referens till översiktsplanen och rubrik gjorts. Se över denna så att den stämmer med ändringar som gjorts. MKB:N inleds med en beskrivning av gällande lagstiftningar som arbetet med en MKB är beroende av (rubrik 5). För att kunna beskriva eventuella konsekvenser måste kommunens förutsättningar och befintliga miljöproblem beskrivas, detta görs under rubrik 6, Beskrivning av befintliga förhållanden och nuvarande miljöproblem. Efter detta beskrivs översiktsplanen och den markanvändning som den föreslår (rubrik 7). Under rubrik 8, Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder av planförslaget Framtid Gällivare- Malmberget Koskullskulle beskrivs de miljökonsekvenser som kan uppkomma. De beskrivs utifrån de förändringar som väntas ske i jämförelse med nuläget och nollalternativet fram till år Konsekvenserna beskrivs på en övergripande kommunnivå, med vissa geografiska eller ämnesvisa fördjupningar. Till konsekvenserna ges förslag på åtgärder och rekommendationer som kan förhindra eller mildra miljöpåverkan. Nollalternativet (rubrik 9) utgörs av kommunens gällande översiktsplan från år 2003 och den föreslagna markanvändningen i denna. Miljökonsekvenser av nollalternativet beskrivs under samma rubrik. Föreslaget Nollalternativ jämförs med en alternativ markanvändning inom kommunen genom lokaliseringsalternativ. Under rubrik 10 presenteras alternativa sätt att utnyttja kommunens mark och vilka konsekvenser dessa lokaliseringsalternativ kan medföra. Beskrivna miljökonsekvenser värderas i en samlad bedömning underlag för beslut, under rubrik 11. Därefter beskrivs vilken uppföljning av åtgärder som behöver vidtas i det kommande arbetet inom kommunen. 13 (86)

14 5. Gällande lagar, bestämmelser och rekommendationer Nedan följer en redovisning av gällande lagar och förordningar som berör innehållet i MKB. 5.1 Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att både nuvarande och kommande generationer garanteras en hälsosam och god miljö. Miljöbalkens tillämpning ska utgå ifrån att: - Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter - Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas - Den biologiska mångfalden bevaras - Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas - Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås kap. miljöbalken 3 kap. i miljöbalken beskriver grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Enligt bestämmelser ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Den markanvändning som medför en från en allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde om ett område har flera olika oförenliga intressen. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller ingrepp ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dess karaktär påtagligt. Mark och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dessa naturmiljöer. Enligt MB 3 kap. 4 får bruksvärdig jordbruksmark bebyggas om exploateringen tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse. Skogsmark ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rationellt skogsbruk. Områden med natur- eller kulturvärden samt områden med värdefullt friluftsliv ska skyddas. Behovet av grönområden i tätortsområdet och i närheten av tätorterna ska särskilt beaktas. Mark- och vattenområden med betydelse för rennäringen, yrkesfisket eller vattenbruk ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande (3 kap. 5 ). Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Rennäringen regleras också i rennäringslagen, RNL. Områden med värdefulla ämnen eller material är också av nationell betydelse enligt miljöbalken och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av dessa (3 kap. 7 ). Områden som innehåller fyndigheter som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt samma paragraf i MB. Områden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikation, vattenförsörjning eller avfallshantering ska skyddas från åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådan anläggning (3 kap. 10 ). Om ett område enligt 3 kap. MB 5-8 omfattas av flera olika oförenliga riksintressen, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. 14 (86)

15 kap. miljöbalken I 4 kap. MB anges geografiska områden i Sverige som med hänsyn till sina natur- och kulturvärden är av riksintresse. Exploatering eller andra ingrep i denna miljö får göras endast om det kan ske på ett sådant sätt som inte påtagligt skadar områdets natur eller kulturvärden. Denna bestämmelse ska dock inte utgöra ett hinder för utvecklingen av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller totalförsvaret Miljökvalitetsnormer, 5 kap. miljöbalken Enligt 5 kap. 3 MB ska miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Enligt 2 kap. 2 PBL ska planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds. Myndigheter och kommuner ska iaktta att miljökvalitetsnormerna både efterföljs vid planering, tillstånd, godkännanden, anmälningsärenden, föreskrifter och tillsyn. Om behovet finns ska kommuner upprätta förslag till åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer. Bestämmelserna i 5 kap. MB rör föreskrifter eller miljönormer för kvalitén på mark, vatten, luft och miljö för att varaktigt skydda människors hälsa, miljö eller för att avhjälpa skador på eller oangelägenheter för människors hälsa och miljö. Luftmiljö (2001:517) Miljökvalitetsnormer finns för halter av vissa luftföroreningar; Kvävedioxid kväveoxider, Svaveldioxid, Kolmonoxid, Bly, Bensen, Partiklar (PM 10) och Ozon. De detaljerade nivåerna och tröskelvärdena redovisas inte i denna MKB. I miljökvalitetsnormerna anges ett övre tröskelvärde. Vid detta värde är kommunen förpliktad att följa upp emissionerna genom mätningar och förslag på åtgärder. Ska kommunen enligt förordningen kontrollera sina nivåer genom antingen mätningar, beräkningar eller uppskattning. Fisk- och musselvatten (2001:554) Miljökvalitetsnormer för ytvatten finns fastställda för så kallade fisk- och musselvatten. Dessa normer och riktvärden gäller för sjöar och vatten som Naturvårdsverket har angivit. Miljökvalitetsnormerna för ett fiskevatten ska uppfyllas senast inom fem år från det att förordningen ska tillämpas på vattnet, vilket för berörda vatten inom kommunen var senast den 25 april Miljökvalitetsnormerna för ett musselvatten ska uppfyllas senast inom sex år från det att förordningen ska tillämpas på vattnet, vilket för berörda vatten inom kommunen är senast den 2 april Enligt förordningen ska åtgärdsprogram för både fiske- och musselvatten som finns inom respektive län upprättas och beslutas av länsstyrelsen. Omgivningsbuller Den 1 september 2004 trädde en förordning för omgivningsbuller i kraft. I samband med detta meddelades att en miljökvalitetsnorm för buller gäller, som innebär att omgivningsbuller ska kartläggas och åtgärdsprogram upprättas för att bullret inte ska få skadliga effekter på människors hälsa. Dessa riktvärden har inte beslutats vara normer i miljöbalkens mening. De är inte utformade från fastställda värden utan bedöms ifrån en allmänt hållen värdering om bullrets effekter på människors hälsa enligt Boverkets skrift Miljökvalitetsnormer i fysisk planering kap. miljöbalken, skydd av områden Naturreservat Enligt 7 kap. MB kan länsstyrelsen eller kommunen förklara mark eller vattenområden som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Biotopskyddade områden I 7:e kapitlet finns bestämmelser om biotopskyddade områden. Dessa områden är mindre mark- eller vattenområden som utgör en livsmiljö för hotade djur- eller växtarter som områden som regeringen eller myndigheter anser som viktiga att skydda. Inom biotopskyddade områden får det inte bedrivas verksamheter eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. 15 (86)

16 Strandskydd Strandskydd ska råda vida hav, sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vattnet för djur- och växtlivet. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen. I princip får inga byggnader eller anläggningar uppföras inom strandskyddsområdet, med undantag för anläggningar för jordbruk, fiske, skogsbruk eller renskötsel. Beslut om strandskyddsdispens har Länsstyrelsen delegerat till Gällivare kommun. Vattenskyddsområde Mark- och vattenområde får av kommunen eller länsstyrelsen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan komma att utnyttjas som vattentäkt. Inom vattenskyddsområde ska kommunen eller länsstyrelsen meddela föreskrifter om vad som är tillåtet och inte tillåtet för fastighetsägare i anknytning till vattenskyddsområdet Natura 2000 Ett nätverk av värdefulla naturområden inom Europeiska Unionen kallas för Natura Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitatoch fågeldirektiv. Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med berörda naturtyperna och arter som nämns i art- och habitatdirektivet. Dessa områden bildar tillsammans med de områden som utpekas enligt fågeldirektivet nätverket Natura Plan- och bygglagen Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta enligt plan- och bygglagen, PBL. Enligt 2 kap. PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planläggning ska, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap, miljöbalken överträds. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och vattenförhållanden, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp och samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. 5.3 Kulturminneslagen Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla." Så inleds kulturminneslagen (SFS nr 1988:950), som är den centrala lagen för kulturmiljövården. Här anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet. I lagen räknas ett antal områden upp där kulturarvet har ett särskilt skydd. Fornlämningar - är skyddade i enlighet med bestämmelser i lagen och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen 16 (86)

17 går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Byggnadsminnen - bestämmelser om vilka kriterier som gäller för att en byggnad eller en bebyggelsemiljö som inte är i statlig ägo ska kunna förklaras som byggnadsminne och vad skyddet innebär. Lagen innehåller bestämmelser om handläggningen av ett ärende om byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelsen är beslutande myndighet. 5.4 Nationella Miljökvalitetsmål I april 1999 antog riksdagen de 15 nationella miljökvalitetsmålen enligt regeringspropositionen 1997/98:145. Under åren har ytterligare ett tillkommit och idag har riksdagen totalt beslutat om 16 miljökvalitetsmål och 72 nationella delmål. Nedan beskrivs kortfattat de miljömål som är relevanta för översiktsplanens arbete. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmålen till miljömålet är många och berör bland annat kulturhistorisk värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning och inomhusmiljö. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Ett av delmålen innebär att sedan år 2006 ska skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målet frisk luft har en rad nationella delmål vars uppgift är att begränsa olika föroreningar i luften. Dessa omfattar halter för bland annat svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bensen. Begränsad klimatpåverkan I miljömålet begränsad miljöpåverkan ingår att stabilisera klimatförändringarna på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig och att den hållbara utvecklingen inte äventyras. Bland annat ska utsläppet av växthusgaser minskas. Riksdagen har beslutat om ett delmål att utsläppen av växthusgaser ska som medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen Storslagen fjällmiljö En förutsättning för en storslagen och betespräglad fjällmiljö är att renskötsel kan ske i landskapet. Rennäringens behov av stora markarealer kommer ofta i konflikt med andra intressen så som friluftsliv, mineralbrytning eller terrängskotrar. Skotrar orsakar buller och utsläpp av luftföroreningar, men bidrar samtidigt till att turismen kan utvecklas. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse behöver kompletteras. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Ett av delmålen innefattar att skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år För bullret i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luft finns uppsatta mål om minskade bullernivåer. 17 (86)

18 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett av miljömålets delmål säger bland annat att fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % (från 1995 års nivå). De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Utsläppen av kvävedioxider ska till åt 2010 ha minskat till ton. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bland annat ska förorenade områden som innebär en akut risk och som kan hota betydelsefulla vattentäkter eller naturområden vara åtgärdade till år Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning Till år 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Bland annat ska riskerna med elektromagnetiska fält kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vitas i takt med att risker identifieras. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Senast till år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra negativa konsekvenser för grundvattennivåer som ger negativa följder för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Delmålen säger bland annat att mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år (86)

19 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Senast till år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. Till År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000 och andelen försvunna arter ska inte ha ökat. 5.5 Lokala och regionala miljömål Regionala miljömål År 2003 fastställdes regionala miljömål för Norrbotten. I dessa anges mer detaljerade mål för kommunerna inom länet. Information om denna finns på länsstyrelsen i Norrbottens hemsida, Kommunala miljömål Kommunen har inga lokalt anpassade miljömål. 5.6 Tillstånd och beslut för gruvbrytning Ett stort antal myndighetsbeslut krävs för att möjliggöra en utökad malmbrytning i Malmberget och för att reglera omgivningens nuvarande och framtida påverkan från gruvbrytningen. De förändringar som östra och västra Malmberget står inför kommer att kräva flera beslut och tillstånd. De förändringar som ska genomföras får inte strida mot detaljplaner. Upphävande av detaljplaner har delvis påbörjat i Malmberget. Bestämmelser som reglerar de nödvändiga beslut som måste tas och tillstånd som måste sökas finns i bland annat i miljöbalken, plan och bygglagen, minerallagen, väglagen, ellagen, lagen om kulturminnen, ledningsrättslagen, rennäringslagen och expropriationslagen. Exempelvis är gruvan enligt miljöbalkens tillståndsbestämmelser en verksamhet som är tillståndspliktig såsom en miljöfarlig verksamhet. Gruvan är en så kallad A-verksamhet som kräver tillstånd från miljödomstol. Under slutet av 2007 erhöll LKAB tillstånd att bedriva befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors. Tillståndet är överklagat. 5.7 Riktvärden och rekommendationer Till hjälp i den fysiska planeringen av en stad finns rekommendationer och riktlinjer från svenska myndigheter. En rad riktlinjer har redan presenterats i översiktsplanens del 1, förutsättningar, under respektive rubrik. MKB:ns innehåll berör en rad riktlinjer, som kommunens bör beakta vid fortsatta planering. Radon Följande gränsvärden för radon i dricksvatten gäller enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30: - Över 100 Bq/L anses som tjänligt med hälsomässig anmärkning. - Över 1000 Bq/L anses som otjänligt. 19 (86)

20 Följande gränsvärden för radon i inomhusluft gäller enligt Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft, SOSFS 1999:22. - Nybyggda och befintliga bostäder ska ej överskrida 200Bq/m 3 - Befintliga bostäder ska ej överskrida 400 Bq/ m 3 Skyddsavstånd hästverksamhet Utgångspunkten från den statliga allergiutredningens bedömning SOU 1989:76 är ett rekommenderat minsta avstånd på 500 meter till hästverksamhet vid nyetablering av bostäder. Många gånger är dock bedömningen i kommuner att i gynnsamma fall är ett boende på 200 meter acceptabelt. Länsstyrelsen i Malmö redovisar i en rapport 2004:17 studier, som talar för att de avstånd, som rekommenderas i Bättre plats för arbete kan underskridas, eftersom det visat sig att hästallergener i begränsad omfattning inte sprider sig mer än något hundratal meter. Vid mindre anläggningar (1-10 hästar) är det enligt rapporten kommunernas sak att bedöma lämpliga respektavstånd mellan hästhållning och bostadsbebyggelse. Som regel bör alltid ett skyddsavstånd upprätthållas på minst 100 meter från stall och gödselhantering och minst 50 meter från område där hästar vistas. Buller För att skydda flertalet människor från att bli allvarligt störda av buller under dagtid rekommenderar Socialstyrelsen att ljudtrycksnivån utomhus för kontinuerligt buller inte överskrider 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Socialstyrelsen har antagit nya riktvärden för buller inomhus 15 april Dessa gäller alla bostadsrum samt skolor och lokaler för vård. Riktvärde för ekvivalent ljudnivå är 30 db(a). Man räknar med att en fasad normalt dämpar minst 25 db, vilket gör att om bullret inte överstiger 55 db(a) utomhus, kommer inte heller inomhusbullret att överstiga 30 db(a). Riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus är satt till 45 db(a). Mer går att läsa i till Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6 och Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer, SOSFS 2005:7. Riksdagen fastställde i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53, följande riktvärden för trafikbuller: - 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, - 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, - 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), - 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Dessa värden bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Industrier och verksamheter För externt industribuller gäller riktvärden enligt Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Gällande riktvärden för buller, vad gäller bostäder, är: - 55 db(a) inomhus dagtid, mellan db(a) inomhus kvällstid mellan db(a) inomhus nattetid, Sprängämnesinspektionen föreskriver ett säkerhetsavstånd på minst 25 meter mellan bensincisternernas avluftningsrör och angränsande bebyggelse. Bättre plats för arbete anger generellt riktvärde 100 meter från bensinstation till bostäder. Länsstyrelsen anger ett minimiavstånd på 50 m till bostäder. Elektromagnetiska fält De risker som kan uppstå ur hälsosynpunkt gäller främst uppkomsten av magnetiska fält vid elledningar. I dagsläget finns inga gränsvärden för magnetfält utan försiktighetsprincipen ska 20 (86)

21 tillämpas. Magnetfält avklingar snabbt med avstånden. Ett värde som bedöms ge betryggande säkerhet enligt Statens Strålskyddsinstitut är det magnetiska kraftfältet om 0,2 μt (microtesla). Vibrationer För vibrationer finns inga fastställda riktvärden eller gränsvärden. Transport av farligt gods Transporter av farligt gods sker på både väg och järnväg. Normalt ska bebyggelse inte finnas inom 30 m från järnväg på grund av att detta utrymme erfordras för eventuella räddningsinsatser. Avståndet ger utrymme för kompletteringar av riskreducerande åtgärder vid risksituation samt möjliggör framtida spårkompletteringar. 21 (86)

22 6. Beskrivning av befintliga förhållanden och nuvarande miljöpåverkan Nedan följer en beskrivning av kommunen, med inriktning på de faktorer som berör miljö, hälsa och säkerhet. Här beskrivs vilka befintliga miljöproblem och miljöstörningar som finns inom kommunens tätortsområde idag. 1. Karta över befintliga förhållanden inom planområdet 22 (86)

23 Gällivare kommun med en yta på drygt km 2 och ligger cirka 10 mil norr om polcirkeln. Det bor cirka invånare i kommunen varav i Gällivare, i Malmberget och i Koskullskulle tätort. 6.1 Planförutsättningar För Gällivare finns en kommunövergripande översiktsplan från Tanken är att denna ska omarbetas under kommande mandatperiod. För området centrala Gällivare, Malmberget och Koskullskulle finns en fördjupa översiktsplan från Då delar av denna är inaktuell på grund av förändrade förutsättningar har beslut tagits om att omarbeta denna. För stora delar av centrala Gällivare och Malmberget finns gällande detaljplaner. För de nordvästra delarna av Malmberget finns inga detaljplaner. I takt med gruvans expansion in över befintliga bostadsområden upphävs detaljplaner i Malmberget. För delar av Koskullskulle finns en regleringsplan. Stora delar av de äldre områdena i Koskullskulle omfattas inte av detaljplaner. Utanför tätorterna finns flera områden som omfattas av områdesbestämmelser, bland annat på Andra sidan, kring Vassaraträsk och Dundrets sluttning. 6.2 Mark och vattenanvändning Skogs- och jordbruk Skogsbruksmark förekommer i anslutning till bebyggelsen i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Inom planområdet finns en mycket liten del produktiv jordbruksmark. Det begränsade jordbruket medför att påverkan på omgivningens sjöar och vattendrag i form av kväve och fosfor är begränsad Järnmalm Norra delen av planområdet utgör riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm (se karta 9 under rubrik 8). Områden med värdefulla ämnen är av nationell betydelse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt miljöbalken (3 kap. 7 ) Rennäring Enligt 3 kap. 5 miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Är områdena dessutom av riksintresse för rennäringen ska de enligt samma lag skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Se karta 9 under rubrik 8. Rennäringen regleras och skyddas i rennäringslagen, RNL. Rennäringen består av flera olika typer av markanvändning, kärnområde, strategiska platser, svåra passager, flyttleder och rastbeten. De olika områdena har skilda betydelser för rennäringens bedrivande. Dessa begrepp beskrivs i del 4, planeringsförutsättningar under rubriken rennäringen. Där finns en karta över samebyarnas utbredning. Renbetesmarkerna kring Gällivare är gemensamma för några samebyar. Sörkaitums och Báste samebyer samt Gällivare skogssameby delar marker öster om Dundret, men det är framför allt Sörkaitums sameby som berörs av den aktuella översiktsplaneringen. 23 (86)

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för

Bedömning av miljöpåverkan för Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan. 1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING B PL 391 Detaljplan för Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) Munktorps tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 391 BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 1 (10) B Planens syfte Syftet

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

Behovsbedömning för MKB november 2008

Behovsbedömning för MKB november 2008 Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1 Behovsbedömning 1(8) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1 (Smedby idrottsfält) inom Smedby i Norrköping den 15 september 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2015-10-13, 211 Laga kraft:

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Detaljplan för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: PLA 12-19 Datum: 2013-05-15 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i, Västerbottens län Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

ÅSTOLS GAMLA SKOLA Åstol 1:43 m fl, Tjörns kommun, Västra Götalands län

ÅSTOLS GAMLA SKOLA Åstol 1:43 m fl, Tjörns kommun, Västra Götalands län BEHOVSBEDÖMNING 1/7 DETALJPLAN FÖR ÅSTOLS GAMLA SKOLA Åstol 1:43 m fl, Tjörns kommun, Västra Götalands län SYFTE Detaljplaner ska enligt Miljöbalken (MB) miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer