Med den planerade Östra Länken E4 kommer vägtrafiken att öka vilket medför att vibrationsstörningarna för dem som bor nära kommer att öka något.

Transkript

1 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Personer som vistas vid strandkanten kommer att uppleva en knappt hörbar förändring med eller utan skärm. Eftersom åtgärden inte ger en påtaglig bullerreduktion i området, är Vägverkets bedömning idag att nyttan inte står i relation till kostnaden. Ljudnivåerna runt sjön kommer att ligga i nivå med de av Naturvårdsverket föreslagna nya gränsvärden för parker och andra rekreationsområden. Sammanfattning Föreslagen väg E4 ligger intill bostadsområdena Carlshem, Carlslid, Ålidhem, Ålidhöjd och Nydalahöjd samt Nydala fritidsområde och Nydalasjön. Föreslagen väg E4 kommer att medföra högre ljudnivåer än idag. Ljudnivåerna i och vid fastigheterna nära vägen kan sänkas till aktuella riktvärden genom fasad och fönsteråtgärder, bullerskyddsskärmar samt bullerskyddsvallar. Bullerdämpande åtgärder kommer att vara nödvändig i form av t ex skärm vid bostadsområdena Carlslid ca 650 meter, vid Ålidhem ca 350 meter, vid Ålidhöjd ca 240 meter samt vid Nydalahöjd ca 900 meter. Om ljudnivån år 2015 ej skall överskrida dagens bullernivåer i Nydala fritidsområde bör bullerdämpande åtgärder i form av skärm och vallar utföras. En skärm och vallar krävs då på östra sidan av vägen, ca meter. Befintliga bullerskyddsvallar justeras i läge. En skärm kan även bli nödvändig vid Nydala camping vid föreslagen väg, Björnvägen. För närvarande bedöms ej något bullerskydd behövas öster om vägen, mellan km 2/600 och km 4/500, mot Nydalasjön. I samtliga åtgärder med skärm har skärmen förutsatts placerats så när vägkant som möjligt för att erhålla bästa effekt av bulleråtgärden. I bostadsområdet Carlshem kan eventuellt fasad/fönsteråtgärd bli aktuell för del av en fastighet. Fasad/fönsteråtgärder kan även bli aktuella i våningar högre upp i de andra bostadsområdena. Vibrationer Förutsättningar Med vibrationer avses svängningar, exempelvis fortplantade i mark. Riskområde för vibrationer beror framförallt på avstånd till störningskälla, typ av vibrationsalstrande verksamhet och markförhållanden som råder. Känseltröskeln för olika personer varierar, liksom när det gäller buller, ganska kraftigt. Vibrationsstörningar kan ge upphov till sömnsvårigheter, men även skador på byggnader kan uppstå. På normalt grundlagda byggnader är det dock mycket ovanligt att trafikvibrationer orsakar sprickor och sättningar Bedömningsgrunder Bedömningsgrunder av komfort i byggnader till följd av störande vibrationer i mark under driftskedet finns en svensk standard, SS I denna anges bland annat komfortkriterier med beteckningarna måttlig störning och sannolik störning för att beskriva konsekvenserna av vibrationer. Miljökonsekvenser, nollalternativ Vid ett nollalternativ ökar vägtrafiken på befintlig väg på sikt vilket kan medföra att vibrationsstörningarna för dem som bor nära kan öka marginellt. Med den planerade Östra Länken E4 kommer vägtrafiken att öka vilket medför att vibrationsstörningarna för dem som bor nära kommer att öka något. Miljökonsekvenser och inarbetade åtgärder Längs aktuell sträcka bedöms att vibrationsstörningarna kommer att öka något men kommer att ligga i spannet måttlig störning enligt SS Föreslagen väg E4 projekteras för en hög standard och därmed hög jämnhet vilket är av stor betydelse för vibrationsalstringen och minskar risken för vibrationsspridning. Delar av Kolbäcksvägens överbyggnad bytes mot ny vilket också minskar risken för vibrationsspridning. Luftföroreningar Förutsättningar Bedömningsgrunder och riktvärden Med luftföroreningar menas ämnen och föreningar som är skadliga för hälsa, klimat samt natur och kulturmiljö. Koldioxid (CO 2 ) har betydelse för växthuseffekten, kväveoxider (NOX) har främst betydelse för övergödning av skogsoch ängsmarker men verkar även försurande, svaveldioxid (SO 2 ) har betydelse för försurning av mark och vatten och flyktiga kolväten (VOC) har betydelse för bildning av marknära ozon. Även damm och stoftpartiklar kan vara skadliga för hälsan. Luftföroreningar från vägtrafiken medför en lång rad problem på olika nivåer. Globalt är problemet främst risken för klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid och andra s.k. växthusgaser. Vägtrafiken svarar för en betydande och ökande andel av de svenska utsläppen av växthusgaser. Regionalt orsakar vägtrafiken bl.a. övergödning och försurning genom utsläpp av bl.a. kväveoxider. Kvävedioxid har också negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation samt nedsatt lungfunktion. Personer med astma är särskilt utsatta. Sverige är ett av de länder i Europa som påverkas mest av försurande nedfall, eftersom vår berggrund är fattig på kalk, som neutraliserar det sura regnet. Lokalt påverkas människors hälsa av ett stort antal komponenter i bilavgaserna. Däribland kan kväveoxider ge besvär med andningsvägarna och partiklar samt s.k. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) kan öka risken för cancer. Svaveldioxid för skydd av människors hälsa 20 som års och vinterhalvårsmedelvärde 100 som dygnsmedelvärde* 200 som timmedelvärde* Kvävedioxid** för skydd av människors hälsa 40 som årsmedelvärde 60 som dygnsmedelvärde* får ej överskridas mer än 7 gånger(dygn) per år 90 som timmedelvärde* får ej överskridas mer än 175 gånger (timmar) per år Kväveoxid till skydd för ekosystem 30 som årsmedelvärde Partiklar PM10** för skydd av människors hälsa 40 som årsmedelvärde* 50 som dygnsmedelvärde* Bly 0,5 som årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för luft i tätorter *) 98percentil **) Norm för kvävedioxid skall vara uppfylld 1 januari 2006 Normen för PM10 skall vara uppfylld senast 1 januari 2005 Övriga normer skall vara uppfyllda fr.om. 1 januari

2 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Många av gränsvärdena är satta som sk. 98percentiler vilket innebär att minst 98% av tiden skall ha mätvärden under gränsvärdet och högst 2% av tiden får ha värden över gränsvärdet. Befolkningens exponering Befolkningen i en tätort exponeras för luftföroreningar i olika situationer i bostaden, på arbetsplatsen, i trafiken etc. Dosen påverkas bl.a. av haltnivån och exponeringstiden. Haltnivån som enskilda personer exponeras för är sammansatt av en bakgrundshalt och ett lokalt bidrag exempelvis från trafiken på en närliggande gata. Bakgrundshalten är sammansatt av bidrag från andra gator och från andra källor. En del av luftföroreningarna kommer från avlägsna källor och omvandlas under transporten i atmosfären till andra föroreningar. Exponeringsgraden påverkas därför av var utsläppen sker. Medför utformningen att utsläppen i större grad sker i befolkningstäta delar med hög bakgrundshalt blir den samlade dosen större än om motsvarande utsläpp sker där befolkningstätheten är glesare. Beräkning/Resultat För denna MKB har uppskattning av halten kvävedioxid och partiklar gjorts med hjälp av nomogrammetod som framtagits av SMHI på uppdrag av bl a Vägverket. En kontrollberäkning av kvävedioxidhalten har därefter genomförts med Trivectors dataprogram AIG/s. Programmet utvecklas inte längre men kan fortfarande användas för beräkningar med prognosår fram till år Någon egentlig spridningsberäkning har inte genomförts då nomogrammetoden pekar på låga avgashalter. Miljön antas vara öppet gaturum med gles bebyggelse. Nuvarande förhållanden om inget görs Nedsmutsning och luftföroreningar från trafiken är ett problem som behöver åtgärdas i hela landet. Utanför Umeå centrum kommer aldrig eller nästan aldrig halter upp i nivåer i närheten av gränsvärden för respektive ämne. Inom det aktuella området, är dock halten av luftföroreningar inget omedelbart problem. I Umeå har luftkvaliteten övervakats under ett antal år. Mätningarna har utökats successivt och från mitten av 1980talet mäts luftföroreningar med datoriserade automatiska provtagare. År 2001 visade mätningarna att bakgrundshalten av kvävedioxid ovanför Umeå centrum låg på ca 24 µg/ m³. SMHI skattar medelvärdet för NO 2 till ca 1015 µg/ m³ (årsmedel) för tätort så kallad urban bakgrundshalt vilket kan sägas vara relevant för det aktuella området som ligger inom tätorten men inte i den centrala delen. Med detta värde som indata i kontrollberäkningen av avgashalten kan man med stor säkerhet säga att timmedelvärdet inte kommer att överskrida kommande gränsvärde miljökvalitetsnorm (från år 2006) på 90 µg/ m³ NO 2. Lokalisering av mätstationer I Umeå tätort finns 3 mätstationer. En fast trendstation för urban bakgrundsmätning på bibliotekstaket och två mobila mätvagnar i gatunivå. Dessa har under 2003 varit placerade på Västra Esplanaden respektive Kolbäcksvägen. Figur 2: Kartbild över mätstationerna i Umeå På Västra Esplanaden uppgår trafikarbetet till ca fordon/vardagsdygn och den tunga trafiken utgör ca 13 % av trafiken under vardagsdygn. På Kolbäcksvägen är trafikflödet mellan 8000 och fordon/vardagsdygn, (i mätpunkten ca fordon/vardagsdygn) varav den tunga trafiken utgör ca 5 %. Andelen tung trafik och totala trafikarbetet förväntas öka på Kolbäcksvägen när den byggs om till Europaväg därför har den bedömts som en intressant mätpunkt. Denna mätpunkt är belägen ca 100 m sydost om värmeverket på Ålidhem. Kvävedioxid Halten kvävedioxid har under senare år minskat till följd av ökad andel katalysatorbilar. Kvävedioxidmålen har dock varit svåra att klara i centrala Umeå. På landsbygden där bakgrundsnivåerna är lägre och meteorologiska förhållanden är mera gynnsamma ligger dock halterna kvävedioxid betydligt under redovisade gränsvärden. Kvävedioxid Nuläge Avstånd väghusfasad Årsmedel tillskott Totalhalt Bakgrunds årsmedel 98 percentil dygnsvärde E4 Umeå Kolbäcksv Trafikmängd halt Carlshem ,2 36 Carlslid , ,6 38 Nydalahöjden , ,5 38 Mariehem , ,1 36 Mariestrand , ,4 38 Nydala camping , ,2 36 Nydala gård Miljökvalitetsnorm 40* 60 * från 31/ Beräknade värden för nuvarande förhållanden om inget görs. Tabellen ovan visar att beräknade värden ligger väl under gällande miljökvalitetsnorm för dygn 60 (gäller från år 2006). Mätningar på Kolbäcksvägen ger värden enligt diagrammet nedan. En beräkning för mätpunktens läge ger god överensstämmelse mellan beräknade och uppmätta värden. Mätapparaturen har sitt intag endast ca 1 meter från vägkant och torde därmed ge högre värde än det beräknade värdet som anges för en punkt ca 20 meter från vägkant (kortaste avstånd i nomogrammet). Beräknade värden har därmed en säkerhetsmarginal. µg/m Dygnsvärden NO2 Kolbäcksvägen Uppmätta halter av NO 2 utmed Kolbäcksvägen Antal dygn över 60 µg/m 3 : 1 (högsta antal tillåtna: 7 dagar) Antal dygn över 69 µg/m 3 : 1 Årsmedelvärde: 24 µg/m 3 (Toleransmarginal: 46 µg/m3) Datafångst: 90 % Kommentar: NO 2 halterna på Kolbäcksvägen överskrider varken miljökvalitetsnormen eller toleransmarginalen. Datafångsten uppfyller naturvårdsverkets kvalitetsmål på 90 %

3 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun NO 2 Nollalternativ år 2015 Avstånd väghusfasad Årsmedel tillskott Totalhalt Bakgrunds årsmedel 98 percentil dygnsvärde E4 Umeå Kolbäcksv Trafikmängd halt Carlshem , ,3 36 Carlslid , ,7 39 Nydalahöjden , ,6 38 Mariehem , ,2 36 Mariestrand , ,5 38 Nydala camping , ,3 36 Nydala gård* 18300* Miljökvalitetsnorm 40** 60 ** från 31/ Beräknade värden kvävedioxid år 2015 för nollalternativet dvs inget görs. * Trafikmängder vid Nygala gård består av summan av närliggande vägar (nuvarande väg E4, Kolbäcksvägen och Björnvägen). Partiklar, Bensen, Ozon, Bly Partiklar (particulate matter) kan bestå av sot och andra förbränningsrester, gummipartiklar från däckslitage, asbestdamm, vattendroppar med lösta ämnen (t ex svavelsyra) mm. Källor till partiklar är framför allt dieselavgaser och vedeldning. En viss del består också av uppvirvlat stoft. När det gäller cancerframkallande partiklar är dieselavgaser den klart dominerande källan. Vägtrafiken bidrar med ca 20% av partikelutsläppen i Sverige. Även sothalterna har, i likhet med svaveldioxidhalterna, minskat kraftigt sedan 1960talet. Den snabba minskningen har dock under de senaste åren börjat stanna av. Partiklar som är mindre än 10 µm brukar kallas inandningsbara (kallas ofta PM10) och fastnar beroende på storlek, andningsväg, andningsmönster och eventuell luftvägssjukdom i större eller mindre andel i olika delar av luftvägarna. För Umeå gäller generellt att halter av partiklar (PM10)ligger väl under kommande miljökvalitetsnorm. Halterna av PM10 varierar endast lite utmed sträckan mellan Carlshem och befintlig väg E4. Det mest belastade området är området kring anslutningen till befintlig väg E4, där två stora trafikströmmar möts. Beräknade värden ligger därmed under miljökvalitetsnormen som anger 50 µg/ m³ som gräns. Beräknade halter av PM10 utmed Kolbäcksvägen för nuvarande förhållanden om inget görs. *Trafikmängder vid Nydala gård består av summan av närliggande vägar (nuvarande väg E4, Kolbäcksvägen och Björnvägen). Tabellen ovan visar att beräknade värden ligger väl under gällande miljökvalitetsnorm för dygn 50 (gäller från år 2005). Mätningar av PM10 utförs i mätstationen Biblioteket som ger bakgrundshalt för centrala Umeå. µg/m PM10 biblioteket PM10 Nuläge Årsmedel tillskott Avstånd väghusfasad Bakgrundshalt Totalhalt årsmedel percentil dygnsvärde Trafikmängd Carlshem Carlslid Nydalahöjden Mariehem , ,1 22 Mariestrand , ,6 23 Nydala camping , ,9 21 Nydala gård* 17400* Miljökvalitetsnorm 40 50** ** från 31/ percentil Antal dagar över 50 µg/m3: 5 Antal dagar över 62 µg/m3: 1 Årsmedelvärde: 13,4 µg/m3 Datafångst: 68% Kommentar: Inga överskridanden har förekommit men databortfallet är stort under våren då de högsta partikelhalterna brukar förekomma i samband med vårstädning Man kan förvänta sig att bakgrundshalten av partiklar är något lägre utanför den helt centrala delen av Umeå. Halter av partiklar, bensen och ozon kommer att ligga lägre i området invid väg E4 än i centrala Umeå eftersom området har öppen bebyggelse och har goda utvädringsförhållanden och en lägre trafikbelastning än centrala Umeå. Som jämförelse har halten av bensen uppmäts till 1,8 vid mätningar vid Västra Esplanaden och 1,0 vid Rådhuset, Det så kallade generationsmålet för bensenhalten ligger på 1,0. Halten ozon varierade under år 2002 mellan 14 och 96. Grödor kan ta skada vid nivåer över 50. Halten av bly ligger normalt under gällande gränsvärden. När det gäller bly har införandet av blyfri bensin haft avgörande betydelse. De största tillskotten av bly till luften kommer idag från industriella källor. PM10 Nollalternativ år 2015 Årsmedel tillskott Avstånd väghusfasad Totalhalt Bakgrundshalt årsmedel 90percentil dygnsvärde Trafikmängd Carlshem , ,2 22 Carlslid , ,5 24 Nydalahöjden , ,4 24 Mariehem , ,1 22 Mariestrand , ,6 23 Nydala camping , ,1 22 Nydala gård* 18300* 120 1, ,3 22 Miljökvalitetsnorm 40 50** Beräknade värden partiklar PM10 år 2015 för nollalternativet dvs inget görs. * Trafikmängder vid Nygala gård består av summan av närliggande vägar (nuvarande väg E4, Kolbäcksvägen och Björnvägen). Koldioxid (CO 2 ) Koldioxid är en lukt och färglös gas. Koldioxid i atmosfären tar upp en del av den värme som strålar ut från jorden. Värmen hålls kvar och jordytan blir varmare, man får en växthuseffekt. Koldioxid bildas vid all förbränning av organiskt material som olja, kol, gas, torv och ved. Koldioxid går inte att rena bort då syftet med rening är att omvandla föroreningar till just koldioxid och vatten. För att minska koldioxidutsläppen måste därför t ex trafiken minska. För Umeåprojektet 2 har en rad beräkningar av trafikmängder och emissioner både på systemnivå och på gatunivå utförts. Trafiknätets systemeffekter dvs hur hela trafiksystemet sammanlagda konsekvenser påverkas av projektet har tidigare redovisats för vissa parametrar. Koldioxidutsläpp från biltrafik beräknas vara ca 101ton/dygn i hela trafiksystemet. Kolbäcksvägen står för ca 4,7 ton/dygn för nollalternativet. 63

4 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Konsekvenser Beräkningar visar att den ökade trafiken och förändrade utformningen av väg E4 ger relativt små förändringar av halter av kvävedioxid och partiklar. Gaturummet utmed detta parti av väg E4 (Kolbäcksvägen) är relativt öppet med god luftväxling. Beräknade halter av Kvävedioxid och PM10 kommer därmed trots ganska stora trafikmängder att ligga under gällande gränsvärden (Miljökvalitetsnormer). Utbyggd E4 Kvävedioxid År 2015 Avstånd väghusfasad Trafikmängd Årsmedel tillskott Bakgrundshalt Totalhalt årsmedel 98percentil dygnsvärde Carlshem , ,4 38 Carlslid , ,7 40 Nydalahöjden , ,1 41 Mariehem , ,3 36 Mariestrand , ,7 39 Nydala camping , ,3 38 Nydala gård* , ,5 38 Miljökvalitetsnorm 40** 60 ** från 31/ PM10 År 2015 Årsmedel tillskott Avstånd väghusfasad Bakgrundshalt Totalhalt årsmedel 90 percentil dygnsvärde Trafikmängd Carlshem Carlslid , ,5 24 Nydalahöjden , ,6 25 Mariehem , ,1 22 Mariestrand , ,5 24 Nydala camping , ,3 22 Nydala gård* 25000* Miljökvalitetsnorm 40 50** ** från 31/ percentil Koldioxid (CO 2 ) Vid en utbyggnad av väg E4 där Kolbäcksvägen används som genomfartsled kommer trafikmängden att öka vilket lokalt ger höjda utsläpp av koldioxid. Systemeffekten av den planerade utbyggnaden är positiv när det gäller koldioxidutsläpp. Vägnätet är totalt sett effektivare än nollalternativet, vilket ger en något lägre bränsleförbrukning och därigenom mindre utsläpp av koldioxid. Ton CO 2 per dygn Förändring jämfört 0alt 0alternativet 101 0% Utbyggnad 70 km/h 96,4 4,50% Utbyggnad 90 km/h 97,4 3,50% Systemeffekt av alternativen Den ökade trafikmängden på Kolbäcksvägen innebär att koldioxidutsläppen lokalt kommer att öka med ca 44%. En ökning av hastigheten till 90 km/timme ger en ytterligare ökning på ca 14%. Ton CO 2 per dygn Förändring jämfört 0alt 0alternativet 4,7 0% Utbyggnad 70 km/h 6,9 44% Utbyggnad 90 km/h 7,9 68% Kolbäcksvägens andel av koldioxidutsläppen Tänkbara anpassningar/åtgärder Det föreslås inga åtgärder som är specifikt planerade för att minska mängden emissioner. Åtgärder som ger förbättringar i form av jämnare trafikrytm med färre stopp och mindre risk för köbildning, ger totalt sett mindre utsläppsmängder än Nollalternativet. Fortsättningsvis bör därför framkomlighet i korsningar prioriteras för att bibehålla låga halter i luften. Åtgärden kan vara god utformning av cirkulationsplatser i eventuellt nya eller ombyggda korsningar. * Trafikmängder vid Nygala gård består av summan av närliggande vägar (nuvarande väg E4, Kolbäcksvägen och Björnvägen). Halten av NO 2 och partiklar i luft minskar något i framtiden då bilparken blir bättre än i nuläget. Resultaten ovan visar att halterna av kvävedioxid i luften utmed vägarna i området ligger väl under gränsvärdet 60 för dygn. Det samma gäller PM10 med gränsvärdet

5 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Barriäreffekter Förutsättningar En väg innebär alltid en barriär. Biltrafiken innebär bland annat olycksrisker och fördröjning för till exempel fotgängare och cyklister. Barriäreffekten beror av hur många personer som behöver korsa eller färdas längs vägen, samt av personernas ålder. Effekten består dels av otrygghet vid vistelse på eller nära vägen, vilket kan leda till minskade kontakter och dels av fördröjningar som uppstår då man tar omvägar för att korsa vägen på ett säkert ställe. Kolbäcksvägen som idag har trafikmängden cirka fordon per timme (cirka 11% av årsdygnstrafiken) utgör en måttligstor barriär enligt nedanstående måttskala. k fordon/h Måttskala för barriärernas storlek med avseende på trafikmängd och hastighet. Modellen är generell. En liten barriär för en frisk 20åring kan vara stor för ett barn eller en äldre person. Måttskala från TRÅD (Boverkets handbok för trafikplanering i tätorter). Längs Kolbäcksvägen, mellan Porfyrvägen och befintlig väg E4 finns följande korsningar: 1 st cirkulationsplats (Porfyrvägen) 2 st signalreglerade fyrvägskorsningar (Ålidbacken/Tomtebovägen och befintlig väg E4) 1 st ej signalreglerad fyrvägskorsning (Magistervägen/Mineralvägen) 6 st trevägskorsningar (Malmvägen, Kandidatvägen, Gösta Skoglunds väg, Mariavägen) Under tidsperioden rapporterades 14 bilolyckor (13 olyckor med lindrig personskada som följd och 1 olycka med dödsfall som följd) samt ett antal cykelolyckor med lindriga och svåra personskador längs aktuell sträcka (sjukhusrapporterade personskador). Befintliga gång och cykelvägsstråk finns mellan Porfyrvägen och befintlig väg E4. Cykeltrafikflöden har uppmätts vid gång och cykelvägen som är placerad mellan Kolbäcksvägen och Nydalasjön. Det uppmätta cykeltrafikflödet mellan åren var, mellan korsning Kolbäcksvägen/ Ålidbacken och Kolbäcksvägen/Gösta Skoglunds väg, 800 cyklar per vardagsmedeldygn under sommarhalvåret samt mellan korsningen Kolbäcksvägen/Gösta Skoglunds väg och befintlig väg E4 700 cyklar per vardagsmedeldygn under sommarhalvåret. Den största delen av gång och cykelvägsstråken mellan Porfyrvägen och befintlig väg E4 har bedömts som dåliga ur trygghetssynpunkt. Bedömningsgrunder har bland varit: Oro för överfall. Mörka skogs/parkområden. Belysning saknas eller är mycket bristfällig. Tunnlar utan sikt igenom. Gamla tunnlar med dålig belysning, mörkt, nedklottrat. Samma sträckan utsätts för måttliga störningar från biltrafiken upplevs som varken bra eller dålig ur trevnadssynpunkt (Cykelprogram, Umeå. Fastställd av kommunstyrelsens planeringsutskott ). Längs Kolbäcksvägen finns följande korsningar för gång och cykeltrafiken: Planskild korsning vid km 0/360 (väster om Carlshem) Planskild korsning vid km 0/560 (väster om Carlshem) Planskild korsning vid km 0/870 (väster om Carlslid) Planskild korsning vid km 1/270 (öster om Ålidhem samt väster om Carlslid) Korsning i plan över Kolbäcksvägen vid km 1/420 (söder om korsning Magistervägen/Mineralvägen) Korsning i plan över Mineralvägen vid km 1/430 (öster om korsning Magistervägen/Mineralvägen) Korsning i plan över Kolbäcksvägen vid km 1/730 (söder om korsning Ålidbacken/Tomtebovägen) Korsning i plan över Tomtebovägen vid km 1/740 (öster om korsning Ålidbacken/Tomtebovägen) Planskild korsning vid km 2/200 (söder om korsning Gösta Skogslunds väg) Planskild korsning vid km 3/280 (öster om Nydalahöjd) Planskild korsning vid km 3/725 (öster om Astra) Planskild korsning vid km 4/080 (öster om Mariehem) Planskild korsning vid km 4/500 (öster om Mariehem) Planskild korsning vid km 5/210 (väster om Nydala rekreationsområde) Boende i bostadsområdet Nydalahöjd passerar över den befintlig Kolbäcksvägen på fyra olika ställen för att kunna nå området kring Nydalasjön. Miljökonsekvenser, nollalternativ Kolbäcksvägen kommer att utgöra en stor barriär eftersom trafikmängden år 2015 kommer att öka till cirka fordon per timme (cirka 11% av årsdygnstrafiken). Miljökonsekvenser och inarbetade åtgärder Föreslagen väg E4 kommer att utgöra en stor barriär eftersom trafikmängden år 2015 kommer att öka till cirka fordon per timme (cirka 11% av årsdygnstrafiken). Föreslagen väg E4:as fyra körfält och mitträcke kommer att förstärka barriäreffekten. Följande förändringar när det gäller gång och cykeltrafikens korsningar kommer att genomföras: Befintliga planskild korsning vid km 0/870 (väster om Carlslid) rives. Föreslagen planskild korsning byggs vid km 0/930. Korsning i plan över Kolbäcksvägen vid km 1/420 (söder om korsning Magistervägen/Mineralvägen) utgår. Korsningen i plan över Mineralvägen vid km 1/430 (öster om korsning Magistervägen/Mineralvägen) flyttas 20 m mot öster. Korsning i plan över Kolbäcksvägen vid km 1/730 (söder om korsning Ålidbacken/Tomtebovägen) utgår, ersätts med planskild korsning som är placerad 30 m väster om föreslagen cirkulationsplats och planskild korsning vid km 1/800 under Kolbäcksvägen. Korsning i plan över Tomtebovägen vid km 1/740 (öster om korsning Ålidbacken/Tomtebovägen) utgår, ersätts med planskild korsning som är placerad 20 m öster om föreslagen cirkulationsplats. Ny planskild korsning vid km 2/790 (öster om Nydalahöjd) Planskild korsning vid km 3/725 (öster om Astra) utgår, ersätts med planskild korsning vid km 3/820. Gång och cykelvägen ligger parallellt med den föreslagna förlängningen av Mariehemsvägen under föreslagen väg E4. Ny planskild korsning vid km 5/320 (öster om Nydala fritidsområde). Gång och cykelvägen ligger parallellt med den föreslagna Björnvägen under föreslagen väg E4. För att minska barriäreffekten föreslås planskilda korsningar för gång och cykeltrafikanter, utöver befintliga (justerade i läge norr om Malmvägen och söder om Mariavägen), vid km 1/740 (under Tomtebovägen), km 1/800 (norr om cirkulationsplats Ålidbacken/Tomtebovägen), km 2/790 (öster om Nydalahöjd) och km 5/340 (Björnvägen). 65

6 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Säkerhet Förutsättningar Metod Vägverket har i publikationen 2000:90 redovisat ett förslag till generell modell för riskbedömning. Modellen har arbetsnamnet MIR Modul för Identifiering av Risker. Banverket har nyttjat denna modell bland annat för riskanalyser av Botniabaneprojektet och vid riskidentifiering använt följande gruppering av händelser: 1. Kollaps av konstruktion 2. Ras, skred 3. Vattengenombrott 4. Kemikalieutsläpp 5. Explosion eller brand 6. Trafikolyckor, fel i trafikstyrning 7. Sabotage 8. Meterologiska fenomen 9. Vibrationer 10. Ändringar av grundvattensytans läge 11. Övriga händelser Denna lista är således särskilt avpassad för järnvägsobjekt men används i nedanstående riskidentifiering med modifieringen att punkterna 4 och 5 avser händelser utanför väganläggningen samt 6 avser alla trafikolyckor. Den generella metoden har kompletterats genom att en kvalitativ riskanalys avseende transport av farligt gods längs föreslagen väg E4 har genomförts. Resultatet av riskanalysen sammanfattas under kemikalieutsläpp nedan och återfinns i sin helhet som bilaga i MKB:n. Bedömningsgrunder, kemikalieutsläpp Riskerna med transporter av farligt gods är en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och konsekvenserna för olika intressen av denna händelse. I riskanalysen beskrivs 3 scenarier generellt. Underlagsmaterialet för dessa har utgjorts av känd tillgänglig litteratur samt kontakter med Brandförsvaret i Umeå. De beskrivna scenarierna värderades utifrån faktiska förhållanden längs föreslagen väg E4. Vidare beskrivs i riskanalysen förslag till metoder för att förebygga riskerna. Följande scenarier omfattas av föreliggande riskanalys Utsläpp av brandfarlig vara (bensin) tillhörande ADRklass Utsläpp av gasen gasol tillhörande ADRklass Utsläpp av gasen svaveldioxid tillhörande ADRklass 2. Riskanalys har fokuserat på risker avseende människor, natur och egendom samt hur eventuella utsläpp av föroreningar kan förhindras. Riskreducerande åtgärder, kemikalieutsläpp Riskbegränsande åtgärder kan delas in i olycksförebyggande åtgärder och skadeförebyggande åtgärder. Olycksförebyggande åtgärder är att: dels begränsa sannolikheten för trafikolyckor. dels begränsa sannolikheten för utsläpp av farliga ämnen vid en trafikolycka. Exempel på åtgärder som syftar till att minska sannolikheten för uppkomst av trafikolyckor är t.ex. mötesfri väg, planskilda korsningar, hastighetsbegränsningar och skyddsräcken för att förhindra avåkning. Exempel på åtgärder som syftar till att begränsa sannolikheten för utsläpp av farliga ämnen vid en trafikolycka är t.ex. medveten utformning av vägens sidoområden med flacka slänter och om möjligt borttagning av hårda föremål som träd och stenar. Skadeförebyggande åtgärder syftar till att minimera konsekvenserna av ett eventuellt utsläpp. Exempel på skadeförebyggande åtgärder är t.ex. lokalisering av ny bebyggelse vilket är kopplat till skyddszoner, utformning av fasader som exempelvis har ett högre brandskydd, ventilation som medger avstängning vid nödläge i form av gasutsläpp, tillgänglighet för räddningsfordon, utrymningsvägar, skyddsvallar, styrt dagvattenflöde och möjlighet till uppsamling av utsläppta vätskor. Skyddsavstånd, kemikalieutsläpp I svensk lagstiftning finns inga angivna skyddsavstånd mellan riskkälla (t.ex. transportled för farligt gods) och skyddsobjekt (t.ex. bostadshus). Detta beror bland annat på att förutsättningarna skiljer sig åt avseende t.ex. topografi, naturliga skyddsridåer, typ av skyddsobjekt, riskkälla etc. Detta innebär att en bedömning måste göras från fall till fall. Miljökonsekvenser, nollalternativ Nollalternativet innebär att föreslagen väg E4 inte skulle byggas. Detta innebär att merparten av farligtgodstransporterna även fortsättningsvis kommer att framföras genom centrala Umeå. Vidare innebär det att ca 55 tusen ton farligt gods per år kommer att transporteras på Kolbäcksvägen med dess nuvarande vägstandard. I framtiden bedöms även årsdygnstrafiken öka dels längs Kolbäcksvägen men även genom centrala Umeå. Nollalternativet bedöms innebära ökad sannolikhet för olyckor med eventuell efterföljande föroreningsspridning i mark och vatten jämfört med föreslagen ombyggnad av Kolbäcksvägen. Hur många farligtgodstransporter som i framtiden kommer att framföras längs Kolbäcksvägen är oklart. Miljökonsekvenser och inarbetade åtgärder Samlad bedömning Kollaps av konstruktion Kollaps av konstruktion har bedömts vara relevant för aktuellt objekt. Detta beror på att det finns flera broar längs sträckan. Vid projekteringen kommer dock konstruktionerna att dimensioneras så att någon kollaps inte skall inträffa. Ras och skred Utifrån geoteknik och vägprofiler bedöms sannolikheten som liten för att det kommer att inträffa ett ras eller skred. Vattengenombrott Aktuell sträcka ligger öster om Umeälven och påverkas ej direkt av ett eventuellt vattengenombrott. Kemikalieutsläpp Sannolikhet Sannolikheten för en trafikolycka på väg uttrycks som olyckskvot dvs antal olyckor per miljoner axelparkilometer. Sannolikheten för en olycka på ett vägavsnitt är således lika med olyckskvoten x trafikflödet x vägavsnittets längd. Olyckskvoten för en nybyggd motorväg är cirka 0,2. Erfarenheterna av fyrfältsvägar är begränsad men erfarenheterna från fyrfältsvägen E4 delen Söderhamn och Enånger (Sveriges första smala fyrfältsväg) tyder på att fyrfältsvägen är i princip lika bra som motorvägen från säkerhetspunkt (vid aktuella trafikmängder dvs cirka fordon per dygn). Sannolikheten för att en olycka ska medföra utsläpp bedöms vara beroende av bland annat hastigheter och utformningen av vägens sidoområden. Sannolikheten för utsläpp bedöms å ena sidan öka vid högre hastigheter men å andra sidan minska vid bättre sidoområden som flacka slänter etc. Om en tankbil med brandfarlig vätska kör av vägen är det stor sannolikhet att tanken går sönder och dess innehåll läcker ut. Detta beror på tankarnas svaga konstruktion. Sannolikt håller däremot en gasoltank bättre då dessa har en kraftigare konstruktion. Aktuell vägsträcka bedöms innan ombyggnad ha en olyckskvot av ca 0,8. Med genomförda ombyggnader som innebär mötesfri väg med planskild trafikplats, blir olyckskvoten ca 0,2. Det framtida trafikflödet beräknas år 2015 uppgå till ca fordon per dygn på det högst trafikerade vägavsnittet, mellan Tomtebovägen och Gösta Skoglunds väg. Detta innebär att sannolikheten för en olycka på detta vägavsnitt för föreslagen väg E4 är ca en tredjedel jämfört med nollalternativets beräknade trafikmängder år 2015 ( fordon per dygn) och ca hälften mot dagens förhållanden. Brandförsvarets insatstid till Kolbäcksvägen beräknas till maximalt 10 min.

7 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Angivna insatstider bedöms innebära att begränsningsåtgärder för att mildra konsekvenserna av en eventuell olycka beskriven ovan kan påbörjas relativt snabbt. Läge (km) Typ av objekt Inarbetade åtgärder Kvarstående åtgärder Det är däremot tveksamt om uppsamling av eventuell vätska i de fördröjningsmagasin/sedimentfällor i form av meandrande diken som föreslås hinner genomföras även om räddningstjänsten är på plats inom föreskriven tid. Inarbetade åtgärder Aktuell vägsträcka kommer att utformas som en mötesfri väg med planskilda korsningar. Vidare ges vägens sidoområden en medveten utformning med flacka slänter med samma bärighet som vägen i övrigt och fria från hårda föremål där det är tekniskt möjligt. Vägrenen får samma standard som vägen i övrigt. Dagvattensystemet från vägområdet har getts en medveten utformning med möjlighet till uppsamling av eventuell förorening i vätskeform. Åtgärder för att möjliggöra avstängning av dagvattenledningar bör koordineras med Umeå Brandförsvars insatsplaner, t.ex. där dike övergår till dagvattenledning söder om Jets försäljningsställe för drivmedel vid ca km 0/160. 0/000 0/500 Bensinstation (Jet) vid ca km 0/160 ligger 19 m från Porfyrvägen och 30 m från cirkulationsplats. Bensinstationsbyggnad (Statoil) vid ca km 0/250 ligger 21 m från Porfyrvägen och 33 m från cirkulationsplats. Flerfamiljshus vid Gnejsvägen ligger 99 m från föreslagen väg E4 och inom Amanuensen 1 (Matematikgränd), 178 m från föreslagen väg E4. Dagis finns inom Sekreteraren 1 och ligger 178 m från föreslagen väg E4. 0/500 1/000 Byggnad längs Glimmervägen ligger 106 m från föreslagen väg E4. Byggnad inom kvarteret Flintan på Carlshem ligger 178 meter från föreslagen väg E4. Vid km 0/700 ligger industribyggnad, Glimmern 2, 25 m från föreslagen väg E4. Kyrka ligger 40 m från föreslagen väg E4 och 28 m från cirkulationsplats. Villor inom kvarteren Kritan och Kalken ligger 131 m från föreslagen väg E4 och 101 m från cirkulationsplats. Skyddsräcken som förhindrar avåkning föreslås vid båda försäljningsställena för drivmedel. Flack slänt 1:4 med samma bärighet som vägen i övrigt. Diken för uppsamling av vätska. Möjligheter till avstängning av dagvattenbrunn i dike sydost om cirkulationsplatsen bör koordineras med Umeå Brandförsvars insatsplaner. Bullerräfflor som förbättrar trafikanternas varseblivning av vägkanten föreslås generellt längs hela sträckan. I tabellerna på sid 68 och 69 ges en beskrivning av avståndet mellan befintlig och föreslagen bebyggelse och föreslagen väg E4. I tabellen redovisas också inarbetade skyddsåtgärder samt kvarstående åtgärder. Angivna avstånd avser från vägkant på föreslagen väg E4 om inget annat anges. Vid ca km 0/850 0/900 finns inom kvarteret Metallen 8 villor inom 50 m från föreslagen väg E4 varav den närmaste ligger på ett avstånd av 45 m från föreslagen väg E4 och 34 m från cirkulationsplats. Närmaste flerfamiljhus inom kvarteret Socionomen ligger 50 m från föreslagen väg E4. Mellan ca km 0/900 1/400 finns kvarteren, Mässingen, Järnet, Zinken och Kvartsen. Närmaste villa inom kvarteret Järnet ligger 49 m från föreslagen väg E4 och inom kvarteret Kvartsen ligger närmaste villa 44 m från föreslagen väg E4. Flertalet villor inom kvarteren ligger inom 100 m från föreslagen väg E4. Flack slänt 1:4 med samma bärighet som vägen i övrigt. Diken för uppsamling av vätska. Bullerskyddsskärm utgör skydd för strålningsvärme från eventuell brand. Flack slänt 1:4 med samma bärighet som vägen i övrigt. Diken för uppsamling av vätska. Bullerskyddsskärm utgör skydd för strålningsvärme från eventuell brand. Befintlig vegetation sparas. Möjlighet att höja gång och cykelväg för att utgöra barriär för vätska utreds. 1/000 1/500 Transformatorstation ligger 10 m från föreslagen väg E4 och 16 m från cirkulationsplats. Skyddsräcken som förhindrar uppsamling av vätska. avåkning. Dike för Bensinstation (OKQ8), föreslagen väg E4. vid ca km 1/500, ligger 50 m från Diken för uppsamling av vätska. 1/500 2/000 Kvarteret Preceptorn ligger 123 m från föreslagen väg E4 och 105 m från cirkulationsplats. Kvarteret Doktorn, ca km 1/600 1/700 Umeå Energi. Bränslecisterner ligger 41 m från föreslagen väg E4. Umeå Energis ackumulatortank ligger 70 m från föreslagen väg E4. Flack slänt 1:4 med samma bärighet som vägen i övrigt. Diken för uppsamling av vätska. 2/000 2/500 Umeå universitets lokaler ligger 231 m från föreslagen väg E4. Närmaste flerfamiljhus föreslagen väg E4. inom Ålidhöjd ligger 158 m från 67

8 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Sammanfattande bedömning Läge (km) Typ av objekt 2/500 3/500 Flerfamiljhus inom bostadsområdet Nydalahöjd vid ca km 2/700 ligger 51 respektive 50 m från föreslagen väg E4. Inarbetade åtgärder Flack slänt 1:4 med samma bärighet som vägen i övrigt. Diken för uppsamling av vätska. Kvarstående åtgärder Inarbetade åtgärder som fyrfältig väg med mitträcke, planskilda korsningar, uppsamling av dagvatten och skyddsräcken bedöms medföra en minskning av sannolikheten för att en olycka ska inträffa och att ett eventuellt utsläpp ska ge upphov till negativa konsekvenser för människor, natur och egendom. Tre st punkthus vid ca km 3/400 ligger 68, 65 respektive 59 m från föreslagen väg E4. Nydalasjön ligger mellan 52 till ca 100 m från föreslagen väg E4. Kortaste avståndet, 52 m, vid ca km 3/430. Flack slänt 1:4 med samma bärighet som vägen i övrigt. Diken för uppsamling av vätska. Skyddsräcken som förhindrar avåkning mot Nydalasjön från ca km 2/500 till ca km 4/500 och diken för uppsamling av vätska. I dagsläget transporteras ca 55 tusen ton per år längs Kolbäcksvägen. Till dess att Västra länken är byggd antas andelen farligt gods längs föreslagen väg E4 att öka till 220 tusen ton per år för att återgå till dagens mängd om ca 55 tusen ton per år när Västra länken är byggd. Skillnaden är att dessa transporter kommer att ske på en väg med en bättre vägstandard än dagens. 3/500 4/000 Industribyggnad inom Stadsliden 6:3 ligger, 115 m från föreslagen väg E4. Industribyggnad (Astra) ligger 61 m från föreslagen väg E4 och 70 m från avfartsväg. Automatisk och manuell nödavstängning av pumpbrunnar vid trafikplats och gång och cykelvägar. Ett gasutsläpp bedöms medföra större konsekvenser jämfört med ett bensinutsläpp, även om det ej går att bedöma vilken av gaserna svaveldioxid eller gasol som är värre ur risksynvinkel. Nydalasjön ligger mellan 60 till 145 m från föreslagen väg E4. Kortaste avståndet, 60 m, vid ca km 3/500. Skyddsräcken som förhindrar avåkning mot Nydalasjön från ca km 2/500 till ca km 4/500 och diken för uppsamling av vätska. Fördröjningsmagasin/sedimentfälla i form av meandrande dike. Den risk som bedöms vara störst av beskrivna scenarios är en brand vid det planerade bostadsområdet Mariestrand till följd av ett utsläpp av brandfarlig vätska. Det planerade höghuset närmast föreslagen trafikplats bedöms ur risksynvinkel vara olämpligt placerat. 4/000 4/500 Närmaste flerfamiljhus inom kvarteret Trandansen ligger 175 respektive 186 m från föreslagen väg E4. Föreslaget bostadsområde Mariestrand. Närmaste bostäder ligger 22 m från föreslagen väg E4. Nydalasjön ligger mellan 100 till 145 m från föreslagen väg E4. Kortaste avståndet, 100 m, vid ca km 4/250. 4/500 5/000 Närmaste flerfamiljhus vid Mariehem ligger 180 m från föreslagen väg E4 Industribyggnader inom kvarteret Gökungen ligger 63 m från föreslagen väg E4. General Electric (fd Amersham) ligger 100 m från föreslagen väg E4. Skyddsräcken som förhindrar avåkning och diken för uppsamling av vätska. Skyddsräcken som förhindrar avåkning mot Nydalasjön från ca km 2/500 till ca km 4/500 och diken för uppsamling av vätska. Detaljplanen för Mariestrand antogs av kommunfullmäktige I samband med bygglov prövas utformning av husen med särskild hänsyn till risksituationen. Utformning av skyddsskärm mellan bostadsområdet och föreslagen väg E4 bör utredas. Konsekvenserna för boende vid det planerade bostadsområdet Mariestrand kan minimeras bland annat via tekniska åtgärder som val av fasadmaterial som motstår brand och ventilation som kan stängas vid nödläge. Bostäderna bör ges en medveten utformning med hänsyn till bland annat buller och risker förknippade med transporter längs föreslagen väg E4. Med hänvisning till vad som angetts ovan bedöms riskerna längs föreslagen väg E4 till följd av farligtgodstransporter vara små. Det bör dock påtalas att riskerna aldrig kan byggas bort helt. I förhållande till nollalternativet bedöms planerade åtgärder innebära en väsentlig förbättring av risksituationen. Trafikolyckor Väg E4 genom Umeå tillhör en av de mest olycksbelastade vägarna i landet. Vägen är upptagen på den så kallade 100listan. 4Hgård väg E4. vid ca km 4/930 ligger 54 m från föreslagen 5/000 5/500 Villa söder om Björnvägen ligger 114 m från föreslagen väg E4. Villa Nydalagård ligger 193 m från föreslagen väg E4. Den föreslagna Björnvägen ligger inom 50 m från Umeå camping vid ca km 5/300. Flack slänt 1:4 med samma bärighet som vägen i övrigt. Diken för uppsamling av vätska. Automatisk och manuell nödavstängning av pumpbrunnar. Diken för uppsamling av vätska Fördröjningsmagasin/sedimentfälla i form av meandrande dike. Föreslagen väg E4 byggs om till en fyrfältig väg med ett mitträcke av stållinetyp. Detta kommer att minska/eliminera risken för omkörningsolyckor samt kollisionsolyckor med mötande trafik. Trafiksäkerheten kommer också att förbättras genom att befintliga korsningar byggs om till cirkulationsplatser och en trafikplats samt korsningar i plan för gång och cykeltrafik över Kolbäcksvägen rives och ersätts med planskilda korsningar samt en ny planskild korsning för gång och cykeltrafik vid Nydalahöjd. 5/500 6/000 Norrmejerier ligger 84 m från befintlig E4 och 148 m från cirkulationsplats. 68

9 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Sabotage Sabotage har liten relevans för aktuellt objekt. Meteorologiska fenomen Meteorologiska fenomen har liten relevans för aktuellt objekt. Vibrationer Vibrationer har liten relevans för aktuellt objekt på grund av de geotekniska förutsättningarna. Ändringar av grundvattensytans läge I bygg och driftskedet kommer grundvattennivån att sänkas mellan cirka 3 och 6 meter vid föreslagen gång och cykelvägsport vid km 2/780, trafikplats vid km 3/830 och vid bro över Björnvägen vid km 5/300. Detta kan negativt påverka Nydalasjön genom ökad omsättningstid. Med hjälp av åtgärder kan risken att påverka Nydalasjön väsentligt minskas Hushållning med naturresurser Jordbruk Förutsättningar Mellan Ålidbacken och Gösta Skogslunds väg, väster om Kolbäcksvägen, samt söder om Björnvägen finns småskaliga jordbrukslandskap. Odlingsmarken håller på att växa igen med skog. Vid in och utfarten till Nydala fritidsområde ligger en 4Hgård med beteshage i skogsmark. Miljökonsekvenser, nollalternativ Ingen förändring av brukningsförutsättningarna för odlingsmarken. Risk för ökad igenväxning av odlingsmarken. Miljökonsekvenser och inarbetade åtgärder Mellan Ålidbacken och Gösta Skogslunds väg, väster om föreslagen väg E4, kommer föreslagen släntfot att förskjutas 712 m åt väster i förhållande till befintlig. Söder om Björnvägen kommer föreslagen släntfot att förskjutas 3 m åt väster i förhållande till befintlig. 4Hgården kommer ej att påverkas. Miljökonsekvenser för jordbruket bedöms som marginella. Skogsbruk Förutsättningar Inget aktivt skogsbruk bedrivs i aktuellt område. Vattenresurser Förutsättningar Inga enskilda eller kommunala vattentäkter berörs. Grus och berg Förutsättningar Föreslagen väg E4 berör ej områden med naturgrus eller pågående/avslutande grus och bergtäkter. Masshantering Förutsättningar En studie i Umeregionen visar att naturgrus med nuvarande uttagstakt kommer att räcka cirka 90 år. Det är därför mycket viktigt att bergkross nyttjas i aktuellt objekt. Alla massor som hanteras i projektet kan ses som en resurs för samhället. De skall hanteras effektivt och resurssnålt. Överskottsmassor skall användas för att förbättra föreslagen väg E4:s terränganpassning. Uppläggningsområden för dessa massor bör lokaliseras och utformas så att massorna kan nyttiggöras på olika sätt. Lokalisering och utformning av uppläggningsområden kräver ytterligare studier i detaljprojektering och byggskedet. Miljökonsekvenser och inarbetade åtgärder Allmänt Avbaningsmassor (marktäckande växtlighet, inklusive det översta markskiktet) skall utnyttjas för att täcka bankar och skärningar för att återskapa naturlig vegetation. Dessa massor innehåller bland annat humus, fröer, plantor och rotbitar som gynnar självetablering av vegetation. Slänternas ytmaterial och ytjämnhet skall i möjligaste mån harmoniera med omgivningens. Efter avslutade schakter och uppfyllnader läggs avbaningsmassorna till största delen tillbaks i jordskärningarnas ytterslänter och i de nedre delarna av bankarna. Eventuella överskottsmassor som till exempel vegetationsmassor transporteras till av Länsstyrelsen och Umeå kommun godkänd tipp. Inom aktuellt område finns det två äldre mindre tipplatser väster om Kolbäcksvägen, vid Kolbäcken och norr om Björnvägen. Båda tipplatserna innehåller asfaltrester. Om misstänkt förorenade massor påträffas skall detta anmälas till Vägverket omedelbart. Samråd med Vägverket och Umeå kommun skall ske. Uppmärksamhet bör riktas mot urgrävningssätt, transporter, deponering och rengöring av arbetsmaskiner med mera. Asfaltprodukter som rives skall transporteras till av Länsstyrelsen och Umeå kommun godkänd mellanlager/tipplats. Som överbyggnadsmaterial i breddad, flyttad och ny vägkropp skall krossat bergmaterial användas. Uppläggningsytor för massor bedöms hanteras inom vägområdet. Carlshem Ålidhem Från delstäckans början och fram till km ca 1/100 planeras aktuell sträcka att förstärkas med nytt slitlager som utläggs på befintlig väg. Bärighetsförbättrande åtgärder krävs på Kolbäcksvägens befintliga vägkropp från km ca 1/100 och 69

10 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun fram till Ålidbacken. För att öka vägkroppens bärighet måste det bitumenbundna slitlagret avlägsnas. För att göra detta utreds två alternativa lösningar. Det första alternativet utgörs av att förekommande bitumenbundna slitlager bortschaktas och eventuellt återanvänds i schakterna. Ett alternativ till den ovannämnda åtgärden är att befintlig beläggning mellan km ca 1/100 och Ålidbacken uppfräses. Fräsgranulatet återanvänds sedan vid tillverkning av det bitumenbundna bärlagret som skall utläggas på aktuell sträcka. Bärighetsförbättringen kräver att delar av det befintliga bärlagret och sandfyllningen bortschaktas. De bortschaktade materialen av god kvalitet kan användas i ny vägkonstruktion samt till släntutfyllnad. Ålidbacken Gösta Skoglunds väg Förekommande ytlager av torv bortschaktas på den breddade delen. Smärre sättningar kommer att uppstå i sedimentlagret som dock bedöms kunna kvarligga under den breddade vägen. För delsträckan planeras bärighetshöjande åtgärder vilket innebär att befintligt slitlager och delar av befintlig underbyggnad måste avlägsnas. Förekommande bitumenbundna slitlager kan bortschaktas och eventuellt återanvändas i schakterna. Alternativ till detta är att befintlig beläggning uppfräses för att sedan återanvändas till det bitumenbundna bärlagret. Bortschaktat bärlager och sandfyllning med god kvalitet kan återanvändas i ny vägkonstruktion samt till släntutfyllnad. MariehemMariebergNydala Förekommande jordar är fasta och några större förstärknings eller urgrävningsåtgärder planeras ej. Från Gösta Skoglunds väg och fram till km ca 3/280 krävs bärighetsförbättrande åtgärder på Kolbäcksvägens befintliga vägkropp. För att öka vägkroppens bärighet kan det befintliga bitumenbundna slitlagret fräsas in i underliggande bärlager och därefter påförs nytt bitumenbundet bärlager och slitlager. Ett alternativ till detta är att befintlig beläggning uppfräses. Fräsgranulatet återanvänds sedan vid tillverkning av det bitumenbundna bärlagret som skall utläggas på aktuell sträcka. Från km ca 3/280 och till delsträckans slut planeras förstärkning med ny beläggning som utläggs på befintlig väg. Massbalans och preliminära volymer (ett lastbillass är ungefär 10 m 3 ) Schakt: m 3 varav cirka m 2 vegetationsmaterial Fyllning: m 3 Skyddslager, materialskiljande lager (gammal överbyggnad används): m 3 Förstärkningslager (krossmaterial från sidotag): m 3 Bärlager (krossmaterial från sidotag): m Störningar och påverkan under byggtiden Själva byggprocessen för en ny väg orsakar störningar och påverkan på närliggande bebyggelse, människor, natur, kultur med mera. Dessa störningar kan i många fall vara större än den från den permanenta anläggningen. Genom att beskriva störningarna och den påverkan som sker under byggtiden kan byggprocessen styras så att störningar kan undvikas eller mildras. Förutsättningar Störningar och påverkan under byggtiden kommer att uppstå och kan vara av betydande omfattning. Så långt som möjligt skall åtgärder för att förhindra detta planeras och genomföras. Det kan handla om fysiska åtgärder men också om att tillämpa ny teknik och använda resurssnåla byggmetoder. De störningar och miljökonsekvenser som beskrivs i detta avsnitt uppstår under byggtiden. Störningar som pågår i mindre än en månad bedöms ej utgöra grund för komfortmätningar, med hänvisning till att störningarna är begränsade i tid och rum samt bör kunna accepteras av de närboende. Om boendemiljöer utsätts för markstörningar från byggverksamheten, under en längre tid än en månad, skall dock komforthänsyn tas enligt Svensk standard SS När föreslagen väg E4 tas i drift upphör denna typ av störning. För beskrivning av projektet och miljöförutsättningar samt bestående konsekvenser av föreslagen väg E4 hänvisas till tidigare avsnitt i denna miljökonsekvensbeskrivning. Byggtiden för föreslagen väg E4 är beräknad till cirka 2 år. Arbete som kommer att utföras I arbetsplanen definieras ett vägområde. Med detta avses det område som Vägverket kommer att disponera för väg, trafikplats och cirkulationsplatser. En stor del arbetet kan bedrivas inom vägområdet men särskilda områden för etablering med mera kommer också att behövas. Etableringsområden för tillfällig (del av byggtiden eller hela byggtiden) uppställning av arbetsbodar, maskiner, material, bränsle o.s.v. kommer att behövas. Dessa områden ligger ofta utanför vägområdet. Lokaliseringen av dessa områden styrs med hänsyn till planering av byggverksamheten och till känsligheten på markområdet. Etableringsområden kommer att förläggas så att bostäder, känsliga naturområden undviks och så material, maskinunderhåll med mera kan ske utan risk för förorening av mark och vatten. Förslag till etableringsytor redovisas på planerna på sid Transporter av massor, material, drivmedel med mera behöver utföras under hela byggtiden. Detta ger upphov till andra typer av störningar. De arbeten som kommer att utföras är främst: schaktning och fyllning transporter av massor och material sprängning grundförstärkning Förväntade störningar från dessa aktiviteter är främst buller, vibrationer och störningar från transporter av material och massor. Buller Utöver mål för högsta bullernivåer i driftsskedet ställs krav på bullret under byggtiden. Buller kan minskas vid källan, vid mottagare och i vissa fall kan de bullerutsatta flyttas under tiden då arbete pågår. För att förebygga och avhjälpa bullerstörning under byggtiden kan följande åtgärder vidtas: Val av maskiner, metoder och arbetstider. Information till miljömyndigheten. Information till kringboende. Entreprenadkrav. Upprättande av kontrollprogram. Kontroll. Arbetena skall, med nedan angivet undantag, ske så att SNVs riktvärden i Publikation 1975:5 Buller från byggplatser ej överskrids. Tabell 1. Naturvårdsverkets riktvärden för externt byggbuller angivna som ekvivalent ljudnivå i db(a) mätt i öppet fönster, d v s värde utanför fasad. Lokal Dag 0718, utom lördag, söndag och helgdag Kväll 1822 samt lördag, söndag och helgdag Industri Kontor och liknande arbetslokaler Bostäder, skolor, vårdlokaler, fritidsbebyggelse och dylikt Natt 2207 Om byggverksamheten pågår sammanlagt mindre än en månad tillåts dag och kvällstid en höjning med 10 db(a)enheter. Vid högst sex månader tillåts en höjning med 5 db(a)enheter. Momentant ljud nattetid får inte överstiga gränsvärdena med mer än 10 db(a)enheter. Om det redan i dagsläget bullrar mer än vad ovanstående tabell tillåter medges högre bullernivåer. Om det inte visar sig möjligt att hålla sig under värdena i tabell 1 skall det inte bullra mer inomhus med stängda fönster än vad tabell 2 säger.

11 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Tabell 1. Dag 0718, utom lördag, söndag och helgdag För verksamhet med begränsad varaktighet, högst 12 månader, t.ex spontning och pålning, kan dag och kvällstid 5 db(a) högre värden tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, kan dag och kvällstid ytterligare upp till 10 db(a) högre nivåer accepteras. Den momentana ljudnivån får i bostäder, vårdlokaler etc inte överstiga 45 db(a) kl En tabell över typiska ljudnivåer finns nedan. K ontor 45 db(a) 45 db(a) Transporter av bergmassor och byggmaterial med tunga fordon som sker på vägar som redan idag har stor trafik innebär inte byggtrafiken något upplevelsebart tillskott avseende den ekvivalenta ljudnivån. Inom arbets och etableringsområdena förekommer varierande grad av bullerstörande verksamheter. Kväll 1822 samt lördag, söndag och helgdag Natt 2207 samt lörd, sön och helgdag 1822 B ostäder 45 db(a) 35 db(a) 25 db(a) V årdlokaler 45 db(a) 35 db(a) 25 db(a) S kolor 40 db(a) 40 db(a) Källa: Statens offentliga utredningar 1993:65 Handlingsplan mot buller. Tabell över typiska ljudnivåer utan åtgärder samt tänkbara åtgärder. De lägre ljudnivåerna ovan avser väl intrimmad och justerad utrustning. Vibrationer Förutsättningar Under byggskedet kan vibrationer alstras på den aktuella sträckan av bland annat sprängning, schaktning och utrustning för vibrationspackning. Vid sprängning, schaktning och vibrationspackning i närheten av bostadshus kan kännbara vibrationer alstras. Bedömningsgrunder För bedömning av vibrationer under byggskedet tillämpas följande svensk standard: SS Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader, SS Vibration och stöt Riktvärden och mätmetoder för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning. Tillfälliga störningar från entreprenadarbeten som sprängning, schaktning, packning, pålning och spontning bedöms inte utgöra bedömningsgrund för komfortstörning med hänvisning till att störningarna är begränsade till tid och rum och bör kunna accepteras av de närboende. Bedömningen har stöd i svensk standard SS Vibration och stöt Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader, vars redovisade riktvärden inte är avsedd för att tillämpas på tillfälliga aktiviteter som bygg och anläggningsarbeten. Vibrationer och luftstötvågor Sprängningsarbeten kommer att utföras vid ett antal gång och cykelbroar längs aktuell sträcka. Närliggande byggnader inom cirka 100 meter kommer att bli berörda av dessa sprängningar. Packningsarbeten kommer att utföras längs hela den aktuella sträckan. Närliggande byggnader inom cirka 40 meter kommer att bli berörda av packningsarbetena. Varaktigheten för sprängnings eller packningsarbetena i närheten av byggnader bedöms bli kort varför komforthänsyn ej kommer att erfordras. Vibrationer kommer att kunna förnimmas då den mänskliga känseltröskeln är betydligt lägre än vibrationsnormernas riktvärden för tekniska skador. Komfortnivåer som är något högre än känseltröskeln bedöms kunna uppstå under kortare perioder. Eftersom sprängningarna och packningsarbetena medför att kännbara vibrationer alstras kommer information om arbetena att lämnas i förväg. Luftstötvågor från sprängningarna bedöms inte påverka närliggande byggnader på grund av låga pallhöjder och täckta salvor. Packning av vägöverbyggnader och eventuella sprängningsarbeten främst i läget för den nya gång och cykelvägsporten vid km 0/930 med tillhörande väganslutningar riskerar att medföra vibrationspåverkan på befintlig bebyggelse inom kv Metallen. Vibrationsmätningar utförs i byggskedet. Planerade åtgärder Vibrationer i byggnader på grund av sprängningar och packningsarbeten kommer att behandlas i en särskild riskanalys. I denna ingår bland annat bedömning av besiktningsomfattning av byggnader före och efter sprängning/packning. Vidare ansätts i riskanalysen gränsvärden för maximal svängningshastighet för markvibrationer på respektive byggnad som bedöms kunna bli störda. Längs aktuell sträcka där vibrationsproblem kan befaras under byggskedet planeras åtgärder för att begränsa störningar för närboende och eliminera risken för byggnadsskador. Innan arbete inleds som kan medföra vibrationsstörningar kommer utförlig information att lämnas till närboende. Typ av arbete, tidsplanering och arten av störning skall anges. Kontrollplaner för entreprenadarbetena upprättas där program för kontrollmätning av vibrationer anges samt åtgärder då fastställda gränsvärden överskrids. Förorening och påverkan på mark och vatten Under byggskedet kommer kemikalier, petroleumprodukter, hydrauloljor mm att hanteras. Hantering av sådana produkter kan innebära att spill sker i samband med olyckor eller ovarsamhet vid hantering och förvaring. Lokalisering och utformning av platser för lagring och tankning är av stor vikt. Vid Kolbäcken skall arbetet med trumma utföras med stor försiktighet för att inte påverka strömfåra. Transporter och masshantering Transporter av material och massor kommer att orsaka trafikstörningar på allmänna vägar och utsläpp till luft. Övriga arbetsmaskiner orsakar också utsläpp till luft. Problem med damning kan uppstå inom de bostadsområden som passeras eller på annat sätt berörs av arbetena. Omfattningen är dock svår att förutsäga eftersom störningen är väderberoende. Byggtrafiken kommer att främst att ske på Kolbäcksvägen och på befintliga vägar inom närområdet. 71

12 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Miljömål, allmänna hänsynsregler och sakprövningar Miljömål Förslag till miljökvalitetsmål, delmål och regional helhetsstrategier har tagits fram inom projektet Samverkansgrupper för miljömålsarbetet i Västerbottens län. De har antagits av Länsstyrelsens styrelse den 15 september 2003 (14 miljökvalitetsmål och helhetsstrategierna) och av Skogsvårdsstyrelsen den 13 oktober 2003 (miljökvalitetsmålet Levande skogar ). Läsanvisning till de regionala miljömålen. (N) 72 Det regionala målet är identiskt eller likvärdigt med motsvarande nationellt mål både i fråga om ambitionsnivå och genomförandetid. (N+) Det regionala målet har en högre resultatambition och/eller en kortare genomförandetid än motsvarande nationellt mål. (N) Det regionala målet har en lägre resultatambition och/eller en längre genomförandetid än motsvarande nationellt mål. (R) Ett fristående regionalt mål utan direkt koppling till något nationellt mål. (Rn) Ett fristående regionalt mål med nära koppling till förslag till nationellt mål/riktvärde som redovisas i proposition eller till regeringen ställt förslag från berörd myndighet, t ex Socialstyrelsen. 1 Begränsad klimatpåverkan 1.1 Nationella miljömål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. En förbättrad vägstandard kan till viss del kompensera effekterna av en eventuellt ökad trafikmängd. 1.2 Regionala miljömål Det regionala målet överensstämmer med det nationella målet. År 2010 ska de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i länet ha minskat med åtta procent jämfört med utsläppt mängd år 1990 (N+). En förbättrad vägstandard kan till viss del kompensera effekterna av en eventuellt ökad trafikmängd. 2 Frisk luft 2.1 Nationella miljömål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Driftskede: Aktuell sträcka ingår som en del i en helhetslösning för Umeå centralort. Detta ger förutsättningar att kunna uppfylla miljökvalitetsnormerna i centrala Umeå. Byggskede: utsläpp från fordon lokalt. 2.2 Regionala miljömål Det regionala målet överensstämmer med det nationella målet. Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005 (N). Halterna 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/ m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010 (N). Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år 2010 (N). År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC), exklusive metan, ha minskat till ton eller lägre (N). Beräkningar visar att gällande och känt kommande miljökvalitetsnormer gällande utsläpp till luft kan innehållas. Lokalt förhöjda halter längs Kolbäcksvägen beräknas uppstå men sett till systemeffekten för hela Umeå tätort beräknas halterna av utsläpp till luft minska. 3 Bara naturlig försurning 3.1 Nationella miljömål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Driftskede: En förbättrad vägstandard kan till viss del kompensera effekterna av en eventuellt ökad trafikmängd. Byggskede: utsläpp från fordon lokalt. 3.2 Regionala miljömål Det nationella miljökvalitetsmålen utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för Bara naturlig försurning: Halten av oorganiskt aluminium överskrider inte kritiska nivåer för förekommande eller tidigare förekommande fauna i länets sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan (N). År 2010 skall utsläppen av svaveldioxid till luft ha minskat med minst 10 procent jämfört med 1996 års nivå (N). År 2010 skall utsläppen kväveoxider till luft ha minskat med minst 30 procent jämfört med 1996 års nivå (N). (Detta mål finns även under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning) Senast år 2010 skall halter över 30 µg/l av oorganiskt aluminium inte uppträda i vattendrag med lax (R). Senast år 2010 skall halter över 50 µg/l av oorganiskt aluminium uppträda i högst 5 procent av sträckan rinnande vatten med kända eller tidigare kända reproduktionsområden för havsöring (R). År 2010 skall högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten inom varje kommun vara drabbade av försurning som orsakats av människan (N+). Senast år 2005 skall särskild hänsyn tas vid markarbeten i sura jordarter (alun och sulfidjordar) i anslutning till sjöar och vattendrag (R). Driftskede: En förbättrad vägstandard kan till viss del kompensera effekterna av en eventuellt ökad trafikmängd. Byggskede: Utsläpp från fordon lokalt. Inga schakter i sulfidjord planeras.

13 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun 4 Giftfri miljö 4.1 Nationella miljömål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Driftskede: Aktuell sträcka ingår som en del i en helhetslösning för Umeå centralort. Detta ger förutsättningar att kunna uppfylla miljökvalitetsnormerna i centrala Umeå. Byggskede: utsläpp från fordon lokalt. 4.2 Regionala miljömål Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering det regionala miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö: Vid återvinning av varor och material tas farliga ämnen om hand och kan fasas ut från produktionskedjan. Kunskap om kemiska ämnens hälso och miljöegenskaper Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även så långt möjligt finnas uppgifter om egenskaperna hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen (N). Miljö och hälsoinformation om varor Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår (N). Senast år 2005 ska restprodukter som används i samhällsbyggandet miljövarudeklareras (R). Utfasning av särskilt farliga ämnen I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla: Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: cancerframkallande, (cancerogena), arvsmassepåverkande (mutagena) och fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet (N). nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005 (N). övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010 (N). övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015 (N). kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010 (N). Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildats oavsiktligt. Senast år 2005 bör alla varor som tillverkas eller upphandlas i länet vara fria från bromerade flamskyddsmedel (N+). Fortlöpande minskning av hälso och miljöriskerna med kemikalier Hälso och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av det nationella delmålet ovan om utfasning av särskilt farliga ämnen (N). Förorenade områden Före utgången av år 2005 ska förorenade områden i länet vara identifierade och för några av de mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år Minst två av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade (N+). Regeringen avser att återkomma med fler delmål beträffande förorenade områden. Övrigt Senast år 2005 ska en positiv lista ( grönlista ) upprättas som omfattar minst 50 sjöar i länet större än 1 ha och med låga halter av kvicksilver och cesium i fisk (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och under tillämpade riktvärden) (R). Driftskede: En bättre vägstandard ger förutsättningar för bland annat minskat däckslitage. Byggskede: I projektet ska produktvalsprincipen tillämpas. 5 Skyddande ozonskikt 5.1 Nationella miljömål Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. Produktvalsprincipen ska tillämpas i projektet. 5.2 Regionala miljömål Det regionala målet överensstämmer med det nationella målet. År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört (N). Produktvalsprincipen ska tillämpas i projektet. 6 Säker strålmiljö 6.1 Nationella mål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Bedöms inte vara tillämpligt. 6.2 Regionala miljömål Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för Säker strålmiljö. Ökad kunskap bland länets befolkning om elektromagnetisk strålning, bl a genom att universitetet och övrig forskningsverksamhet gör forskningsresultat om elektromagnetisk strålning fortlöpande känd och tillgänglig, vilket ska leda till ett ändrat beteende mot en elmiljö utformad enligt försiktighetsprincipen. Utvecklingen av cesiumhalter i bär, svamp, fisk och kött ska fortlöpande kontrolleras och befolkningen informeras. Länet ska ha en god beredskap inför eventuella nya kärnkraftsolyckor och andra olyckor med radioaktivt material. 73

14 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun År 2010 är halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska därvid understiga 0,01 msv per person och år, från varje enskild verksamhet (N). År 2020 är antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte fler än år 2000 (N). Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras (N). Senast år 2005 bör de allmänna bergborrade dricksvattenbrunnarna vara kartlagda med avseende på radon och senast 2008 ska de vara åtgärdade om behov finns (R). Radon i inomhusmiljön finns beskrivet under målet God bebyggd miljö. Bedöms inte vara tillämpligt. 7 Ingen övergödning 7.1 Nationella miljömål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. En förbättrad vägstandard kan till viss del kompensera effekterna av en eventuellt ökad trafikmängd. 7.2 Regionala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för Ingen övergödning. Öka kunskapen om effekter av näringsbelastning på bruna vatten, dvs vatten med hög halt av humus (löst organiskt kol). Senast år 2006 ska åtgärdsprogram finnas för samtliga sjöar, vattendrag och kustvatten som uppvisar effekter av hög närsaltsbelastning. Senast år 2007 ska åtgärder ha inletts (R). 74 Till år 2010 ska vattenburna utsläpp av fosfor och kväveföreningar från mänsklig verksamhet i Västerbotten till sjöar, vattendrag och kustvatten som uppvisar effekter av hög närsaltsbelastning ha minskat i enlighet med upprättade åtgärdsprogram (N). Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten (N). Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå till ton (N). År 2010 skall utsläppen av kväveoxider till luft ha minskat med minst 30 procent jämfört med 1996 års nivå (N). (Detta mål finns även under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.) Driftskede: Ett recipientkontrollprogram för Nydalasjön bör upprättas. 8 Levande sjöar och vattendrag 8.1 Nationella mål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Driftskede: Dagvatten från föreslagen trafikplats Mariavägen och den föreslagna Björnvägen kommer att passera fördröjningsmagasin/sedimentfällor där partiklar och sediment kan läggas fast innan det avleds till Nydalasjön. 8.2 Regionala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för Levande sjöar och vattendrag. I Västerbottens sjöar och vattendrag ska den biologiska mångfalden säkerställas genom att skydda, återställa eller återskapa viktiga och variationsrika livsmiljöer. Det kulturhistoriska arv som visar på sjöarnas och vattendragens betydelse för människorna i ett historiskt perspektiv ska vara uppmärksammat och ha ett säkerställt bevarande. Förutsättningar för ett rikt friluftsliv främjas. En levande kulturmiljö där traditionella näringar även fortsättningsvis kan bedrivas skall eftersträvas. Återvandring för fisk och vattenlevande organismer ska möjliggöras till ursprungliga utbredningsområden i system där den naturliga förbindelsen är bruten. Kulturmiljöer med kultur och fornlämningar som tydligt visar sjöarnas och vattendragens betydelse för människans bosättning, försörjning och transporter är kända, bevarade, varsamt brukade och vårdade i hela Västerbottens län. Avrinningen i vattendrag skall ske på ett naturligt sätt och påverkan från olika typer av markanvändning ska minimeras. Outbyggda små och medelstora vattendrag skall ha en naturlig flödesdynamik och naturliga interaktioner med omgivande miljöer. Fisk i länets sjöar och vattendrag ska kunna ätas utan risk för människors hälsa, vilket innebär att halter av organiska miljögifter och tungmetaller i fisk ska ligga på nivåer som inte innebär restriktioner för intag som föda enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Dagvattenflöden till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken ska med hänsyn till kvantitet, kvalitet innebära god kemisk och ekologisk status för recipienten. Senast 2010 ska minst hälften av länets mest skyddsvärda sjöar, vattendrag och övriga vattenknutna miljöer ha ett långsiktigt skydd och vårdas så att natur och kulturvärden kan fortleva och bevaras för framtiden (N). (En skyddsvärdeslista är under upprättande.) Senast år 2010 skall återställningsarbeten med avseende på naturoch kulturmiljöer ha inletts i minst en tredjedel av de mest skyddsvärda vattenmiljöerna (N). Senast 2010 är minst 25 procent av vandringshinder skapade av människan åtgärdade så att de är passerbara för vattenlevande organismer (R). (Se även miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård.) Senast år 2005 har ett antal, ur natur, kultur och friluftssynpunkt särskilt återställningsvärda, sänkta sjöar identifierats. Senast 2010 har åtgärder inletts i minst hälften av dessa sjöar. Urval och återställning ska ske i samråd med berörda kommuner, markägare och andra lokala intressenter (R). Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder (N). Senast år 2010 finns ett program för miljöövervakning av kulturmiljöer längs sjöar och vattendrag (R).

15 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Senast 2005 finns en utvärdering av flottningsepokens lämningar, samt en strategi för hur dessa skall brukas och bevaras med hänsyn till naturvärden (R). Senast år 2004 sker utsättningar av fisk på ett sådant sätt att skyddsvärda fiskbestånd eller andra skyddsvärda organismer inte hotas. Alternativa fiskevårdsåtgärder övervägs före fiskutsättning (N+). Senast år 2010 är fångstuttaget av fisk i naturliga system anpassat till systemets naturliga produktionsförmåga (R). Senast år 2005 finns kunskap om markanvändningens betydelse för flöden och vattenkvalitet i oreglerade älvsystem och i oreglerade biflöden till större reglerade vattendrag (R). Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med fastställda skyddsområden finnas för allmänna och större enskilda yt och grundvattentäkter (N). Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus ska uppnås (N). Driftskede: Dagvatten från föreslagen trafikplats Mariavägen och den föreslagna Björnvägen kommer att passera fördröjningsmagasin/sedimentfällor där partiklar och sediment kan läggas fast innan det avleds till Nydalasjön. Ett recipientkontrollprogram för Nydalasjön bör upprättas. 9 Grundvatten av god kvalitet 9.1 Nationella miljömål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Grundvattenkvalitén bedöms inte påverkas av ombyggnationen men en förbättrad vägstandard minskar riskerna vid transporter av farligt gods. 9.2 Regionala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för Grundvatten av god kvalitet. Isälvsavlagringar som har eller förväntas få betydelse för framtida dricksvattenförsörjning bör undantas från ny eller utvidgad täktverksamhet, samt annan tillstånds eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Gödselhantering och användning i jord och skogsbruket medför inga mätbara negativa miljöeffekter på grundvattnet. Bekämpningsmedelshanteringen i deponier, upplag, skogs och jordbruket medför inga negativa miljöeffekter på grundvattnet. Bevara tillgång på grundvatten med nuvarande kvalitet, även inom kustnära jordbruksområden. Brunn för dricksvatten ska inte innehålla hälsopåverkande tungmetallhalter, naturfrämmande ämnen och bakterier. Senast år 2010 ska grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet (N). Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med fastställda skyddsområden finnas för allmänna och större enskilda yt och grundvattentäkter (N). (Detta delmål finns också under Levande sjöar och vattendrag.) Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten så att God ytvattenstatus kan uppnås och bibehållas (N). Senast 2010 ska användning av mark och vatten inte medföra sådana förändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur och växtliv i angränsande ekosystem (N). Ej tillåta nya, utvidgade eller förlängda tillstånd till materialtäkter från 2003 inom inre eller yttre skyddsområde för vattentäkt (R). Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas* som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet (N). Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus skall uppnås (N). Delmål för radon i dricksvatten finns under miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. * Länsstyrelsens tolkning av vatten som är avsett att användas, är uttag av vatten som distribueras eller avses att distribueras. Grundvattenkvalitén bedöms inte påverkas av ombyggnationen men en förbättrad vägstandard minskar riskerna vid transporter av farligt gods. Längs vägens mest känsliga partier, dvs där den ligger närmast Nydalasjön från kilometersträckningen km 2/800 till km 4/500, föreslås vägräcken för att förhindra att utsläpp från olyckor sker utanför vägens närområde. 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 10.1 Nationella mål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bedöms inte vara tillämpligt Regionala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för Hav och kust. Västerbottens kust och havsområde ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden och brackvattenmiljöns ekologiska funktion ska bevaras. Kustbundna byggnader, bebyggelsemiljöer och anläggningar med särskilda värden samt fornlämningar skall värnas, vårdas och utvecklas. Näringsverksamhet, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Kust och skärgårdsområden som är unika och värdefulla i regionen och som är viktiga för brackvattenmiljöns och strandens biologiska mångfald och produktionsförmåga skyddas och undantas från exploatering och fysisk påverkan. Byggande och exploatering i kust och skärgårdsområden ska ske med hänsyn till kulturmiljövärden och fornlämningar såväl över som under vattnet samt landformer. Naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i livskraftiga populationer i Norra Kvarken, Bottenviken och Bottenhavet. Kustbaserade vindkraftverk (enstaka och grupper) etableras inte inom natur och kulturskyddade områden om syftet med skyddet riskerar att skadas. Lokalisering av vindkraftverk sker inte heller i områden där reproduktionen av regionalt viktiga fiskbestånd och arter och där förutsättningar för sträckande och häckande fågel riskerar att skadas. 75

16 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Kust och skärgårdslandskapets kulturmiljöer och bebyggelse med särskilda kulturvärden ska värnas och utvecklas. Förutsättningar skapas för att möjliggöra för människor att bo och verka i kust och skärgårdsregionen och för ett rikt friluftsliv där allmänhetens tillgång till skärgårdens stränder säkerställs, en kust tillgänglig för alla och envar. Fisk från Bottniska viken ska kunna ätas utan risk för människors hälsa, vilket innebär att halter av organiska miljögifter och tungmetaller i fisk ska ligga på nivåer som inte innebär restriktioner för intag som föda enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Delmål Senast 2005 ska brackvattenmiljöer och kust och skärgårdsområden med höga natur och kulturvärden ur ett regionalt perspektiv vara identifierade och åtgärdsprogram finnas. Områdena ska ur naturmiljösynpunkt representera för regionen viktiga naturtyper såsom grunda vegetationsklädda vikar, hårdbottnar, öar, strandängar, delta och å/ bäckmynningsområden. Ur kulturmiljösynpunkt ska områdena representera maritima kulturmiljöer som fornlämningar, kommunikationsoch transportsystem, havsnära bebyggelse och traditionella kustbaserade anläggningar (R). Senast 2010 ska minst 70 procent av de identifierade brackvattenmiljöerna och kust och skärgårdsområdena med höga natur och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd (N). Senast 2005 ska en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap i länet kan bevaras och brukas med hänsyn till naturvärden (N). Senast 2005 är en översyn av kust och skärgårdsområdenas kulturmiljöer av riksintresse utförd (R). Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten så att God ytvattenstatus kan uppnås och bibehållas (N). Senast år 2007 är betydelsefulla reproduktionsområden längs kusten och i kustmynnande vattendrag för havsöring, harr, sik, siklöja, strömming, abborre och gädda identifierade och har ett adekvat skydd (R). Senast 2005 ska tillståndet för hotade brackvattenarter, fisk och fågelbestånd vara känt och senast 2006 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts (N). 76 Senast 2010 är minst 25 procent av vandringshinder skapade av människan åtgärdade så att de är passerbara för vattenlevande organismer. Särskilt prioriterade är vattendrag som nyttjas för reproduktion av kust och havslevande fiskbestånd (R). (Se även miljömålet Levande sjöar och vattendrag.) Senast år 2010 ska de årliga totala bifångsterna av marina däggdjur uppgå till maximalt 1 procent av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter ska ha minimerats till nivåer som inte har negativ påverkan på populationerna (N). Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, ska senast år 2008 vara högst motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig (N). Utsläppen av olja och kemikalier från fartyg ska vara försumbara senast år 2010 (N). Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds och kustområden senast år 2010 (N). Bedöms inte vara tillämpligt. 11 Myllrande våtmarker 11.1 Nationella miljömål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarken vid Nydalasjöns vik Noret berörs endast indirekt via det vägdagvatten som avleds till Nydalasjön Regionala miljömål Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering det regionala miljökvalitetsmålet för Myllrande våtmarker: Våtmarker av klass 1 och 2 i länets våtmarksinventering (VMI) och våtmarker som ligger inom områden av riksintresse för naturvård undantas från arbetsföretag som påtagligt kan skada våtmarkernas naturvärden. Övriga oexploaterade våtmarker och våtmarker med höga natur och kulturmiljövärden skyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada dem. En regional strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar ska tas fram senast till år 2007 (N). De våtmarksområden som ingår i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010 (N). Senast år 2004 ska skogsbilvägar i möjligaste mån inte byggas över våtmarker med höga natur eller kulturvärden eller så att dessa påverkas negativt på annat sätt (N). I odlingslandskapet ska minst 500 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till 2010, där återställning är förenlig med kulturmiljövärden (N). Regionala åtgärdsprogram för de rödlistade våtmarksarter som kräver särskilda åtgärder ska finnas senast till år 2007 (N). Från och med år 2004 ska ingen nykalkning ske på tidigare okalkade våtmarker (R). Våtmarken vid Nydalasjöns vik Noret berörs endast indirekt via det vägdagvatten som avleds till Nydalasjön. 12 Levande skogar 12.1 Nationella mål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Så stor hänsyn som möjligt har tagits för att skydda känslig skog. Drift och byggskede: skog som avverkas för att kunna bygga vägen bidrar inte till måluppfyllelsen, men i planeringsskedet har de värdefulla biotoper som vägen kan beröra beaktats. Biotoper som är av specifikt intresse har skyddats i möjligaste mån genom val av alternativa dragningar inom korridoren Regionala miljömål Arealen skogsmark som avsatts för naturvårdsändamål ökar till år 2010 på följande sätt från utgångsåret 1998:

17 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun ha skogsmark ytterligare avsätts i form av naturreservat (N) (Gäller preliminärt i avvaktan på bevarandestrategin.) ha skogsmark ytterligare avsätts i form av biotopskydd (N) ha skogsmark ytterligare avsätts form av naturvårdsavtal (N) ha skyddsvärd skogsmark har avsatts frivilligt för naturvårdsändamål (N+). Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt från utgångsåret 1998: Mängden hård död ved ökar med minst 30 procent (N). Arealen äldre lövrik skog ökar med minst 5 procent (N). Arealen gammal skog ökar med minst 5 procent (N). Arealen mark föryngrad med lövskog ökar (N). Skogsmarken brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010 (N). Digitala databaser och kartor över kända fornlämningar ska upprättas och finnas lätt tillgängliga senast år 2005 (R). Arealen skogsmark med stående skog som bränns med naturvårdssyfte ökar som årligt genomsnitt till år 2010 jämfört med genomsnittet för åren (R). Så stor hänsyn som möjligt har tagits för att skydda känslig skog. Drift och byggskede: skog som avverkas för att kunna bygga vägen bidrar inte till måluppfyllelsen, men i planeringsskedet har de värdefulla biotoper som vägen kan beröra beaktats. Biotoper som är av specifikt intresse har skyddats i möjligaste mån genom val av alternativa dragningar inom korridoren. 13 Ett rikt odlingslandskap 13.1 Nationella miljömål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Drift och byggskede: Vägen berör ej odlingsmarker som brukas aktivt Regionala miljömål Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för Ett rikt odlingslandskap. Det öppna odlingslandskapets omfattning bibehålls och utvecklas i hela länet. År 2006 är den brukade arealen åkermark i kust och inland bibehållen på minst 2000 års nivå (R). Senast år 2010 skall samtliga ängs och naturbetesmarker skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark skall fördubblas (N) och arealen hävdad betesmark skall utökas med 50 procent (N+). Skogs och fäbodbeten skall bibehållas på minst 2001 års nivå (N). Mängden kulturbärande landskapselement (inklusive småbiotoper) som vårdas med miljöersättning skall öka med 50 procent till år 2006 (N+). Senast 2006 ska det finnas ett åtgärdsprogram för skydd och vård av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och gårdsmiljöer i odlingslandskapet (N). Senast 2005 ska tio särskilt värdefulla odlingslandskap eller delar av deras innehåll vara säkerställda genom utökat skydd (Kulturreservat, områdesbestämmelser, byggnadsminne) (R). 30 procent av den brukade arealen åkermark i länet skall odlas ekologiskt år 2005 (Rn). 10 procent av djurhållningen i länet skall vara ekologisk år 2005 (Rn). Senast år 2005 skall ett nationellt åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder (N). Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige (N). Drift och byggskede: Vägen berör ej odlingsmarker som brukas aktivt. 14 Storslagen fjällmiljö 14.1 Nationella miljömål Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bedöms inte vara tillämpligt Regionala miljömål Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålet för Storslagen fjällmiljö: Förutsättningar skapas för att möjliggöra för människor att bo och verka i fjällområdet samtidigt som denna utveckling sker på så sätt att ingen verksamhet kan agera som om resursen fjällnatur är obegränsad. Planering av nyttjande måste ske i tid och rum där de bärande elementen för utvecklingen är de unika natur och kulturkvalitéerna, renskötseln, människorna, service och aktivitetsutbudet samt tillgängligheten. Bedöms inte vara tillämpligt. 15 God bebyggd miljö 15.1 Nationella miljömål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Driftskede: en ökad trafik kan bidra till ökat buller. Bullerskyddsåtgärder kommer dock at vidtas för att klarar fastställda rikt och gränsvärden. Byggskede: negativ påverkan i form av störningar av olika slag (buller, vibrationer, luftutsläpp etc). Alla massor i projektet kan ses som en resurs för samhället. De skall hanteras effektivt och resurssnålt Regionala miljömål Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för God bebyggd miljö. 77

18 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Samhällsbyggandet kännetecknas av kunskap och medvetenhet om arkitektur, formgivning och kulturmiljövärden. Grön och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas. Stads och tätortsplanering och trafikplanering integreras. (Vi ska bygga ett samhälle som inte alstrar så mycket trafik). Samhällsservice, dagligvaruservice, kommunikationsservice m m ska upprätthållas i närheten av boendet. Landsbygdsorter och deras upplevelsevärden ska tas till vara och utvecklas och sambanden stad land utvecklas för långsiktig hållbarhet. Användningen av förnybara energikällor ska främjas, utan att det får motverka miljökvalitetsmålen för frisk luft. Användningen av energi i byggnader sker på ett effektivt, resursbesparande sätt. Risker för byggnadsrelaterad ohälsa ska vara minimerad efter nyoch ombyggnationer. Planeringsunderlag Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras (N), hur offentliga miljöer i tätorter och glesbygd ska kunna värnas, utformas och utvecklas med hänsyn till Västerbottens historia och framtid (R), hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas (N), hur grön och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas (N), hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas (N), utveckling av god bebyggd miljö i glesbygd (R). 78 Arkitektur Medvetenheten om arkitekturens estetiska värden och dess betydelse för långsiktig hållbar utveckling i samhällsbyggandet ska vara vägledande för samhällsplaneringen inom länet senast 2010 (R). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast från år 2010 hållas identifierad och ett program för skydd av dess värden ska finnas (N). Energianvändning m m i byggnader Energianvändningen i det totala byggnadsbeståndet (bostäder och lokaler) minskar successivt och är lägre 2010 än år 1995 (N). Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska vara lägre 2010 än år 1995 (R). Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara större år 2010 än den var 1995 (R). Avfall Senast år 2005 sorteras avfall och restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras (R). Återvinning av avfall genom kompostering eller rötning ska år 2010 utgöra minst 35 procent av den i länet biologiskt behandlingsbara mängden avfall (Rn). Den totala mängden avfall i länet som deponeras ska minska med 70 procent, exklusive gruvavfall, fram till år 2005 räknat från år 1994 (N+). Samtliga avfallsdeponier ska senast under år 2008 uppnå en enhetlig standard och uppfylla högt uppställda miljökrav enligt deponiförordningen (2001:512) och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:14) om deponering (N). Uttag av naturgrus År 2010 skall andelen naturgrus inte överstiga 20 procent av den totala ballastproduktionen. Det innebär att år 2010 har mängden naturgrus som bryts i Västerbottens län minskat jämfört med år 2000 (R). Andelen återvunnet material bör år 2010 vara minst 15 procent av den totala ballastanvändningen i Västerbottens län (N). Buller Mål 2010 för kommunala vägar: 5 procent reduktion av antal utsatta för buller > 65 dba jämfört med år 1998 (N+). Mål 2005 för statliga vägar: 100 procent reduktion av antal utsatta för buller > 65 db jämfört med år 1998 (N+). Ljudnivån i nöjes och fritidslokaler ska år 2010 inte ge upphov till bullerskador. Detta innebär att ekvivalentnivån vid diskotek, konserter och träningslokaler m.m. inte bör överstiga 100 db LAeq,T och att maximinivån vid dessa lokaler inte bör överstiga 115 db LAFmax. För diskotek, konserter och träningar för barn bör nivåerna inte överskrida 97 db LAeq,T och 110 LAFmax (Rn). Inomhusmiljö Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid ska senast år 2015 ha en dokumenterat fungerande ventilation (N). Radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft (N). Driftskede: Bullerdämpande skydd. Byggskede: Hög grad av bearbetning av bullerskydd. I projektet eftersträvas massbalans. Där så är möjligt kommer bergkross att ersätta naturgrus.

19 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Miljöbalken allmänna hänsynsregler Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Om någon vill göra något, eller tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, ska de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken följas om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Hänsynsreglerna ska alltid tillämpas. Vid alla de tillfällen, situationer, händelser, verksamheter och åtgärder som omfattas av miljöbalkens bestämmelser ska de allmänna hänsynsreglerna följas. Exempel på när reglerna gäller är när mark brukas, när kemiska produkter hanteras, när en byggnad uppförs, vid försäljning, när en anläggning drivs, när en anläggning underhålls och när transporter sker. Hänsynsreglerna ska också ligga till grund för tillståndsprövning och tillsyn samt när regler utfärdas enligt miljöbalken. Hänsynsreglerna ska dessutom tillämpas vid tillståndsprövning och tillsyn enligt annan lag när detta särskilt anges i den lagen. Det är den som utför eller planerar att utföra något som påverkar, eller riskerar att påverka miljön eller människors hälsa, som ansvarar för att reglerna följs och som ska betala de kostnader som kan bli aktuella. I samband med prövning och tillsyn enligt miljöbalken är verksamhetsutövaren eller en enskild som vidtar en åtgärd, skyldig att visa att reglerna följs. Hänsynsreglerna innehåller: 1 Bevisbörderegeln verksamhetsutövaren har bevisbördan. 2 Kunskapskravet man ska veta vad man gör och känna till sin verksamhet och hur den kan påverka människors hälsa och miljön. 3 Försiktighetsprincipen redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. 4 Lokaliseringsprincipen man ska välja den plats som är lämpligast från miljösynpunkt. 5 Hushållnings och kretsloppsprinciperna man ska hushålla med råvaror och energi. 6 Produktvalsprincipen man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön. 7 Skälighetsprincipen alla hänsynsregler ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. 8 Skadeansvarsprincipen skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats i förgången tid. Uppfyllelsen av hänsynsreglerna Bevisbörderegeln miljökonsekvensbeskrivningen visar att de förpliktelser som följer av denna hänsynsregel iakttas. Kunskapskravet framtagandet av vägutredningen, arbetsplanen samt miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att skaffa sig kunskap om miljöfrågorna i projektet för att minimera störningar. Kunskaper som inhämtats i tidigare planeringsskeden överförs till bygghandling, byggnads och driftskedet. Försiktighetsprincipen de skyddsåtgärder, begränsningar och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön finns beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen. Lokaliseringsprincipen vid arbetet med vägutredningen och arbetsplanen har det bästa alternativet valts med hänsyn till bestämmelserna i miljöbalken. Hushållnings och kretsloppsprinciperna vid byggande av vägen kommer jord och bergmassor att återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Massbalans eftersträvas. Produktvalsprincipen produktvalsprincipen kommer att tillämpas vid byggandet av vägen. Målet är att välja de produkter som är minst skadliga för miljön. Skadeansvarsprincipen skador eller olägenheten som uppstår till följd av byggande och drift av vägen kommer Vägverket att avhjälpa i den omfattning det kan anses skäligt enligt miljöbalken. Miljökvalitetsnormer för luft Genom ändring av förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) har Sverige inarbetat EU:s ramdirektiv för luftkvalitet (dir 96/62/EG) med tillhörande dotterdirektiv. I figur 2 redovisas gällande och känt kommande miljökvalitetsnormer avseende emissioner till luft enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). Svaveldioxid till skydd för människors hälsa 20 som års och vinterhalvårsmedelvärde* 100 som dygnsmedelvärde** 200 som timmedelvärde** Kvävedioxid och kväveoxider till skydd för människors hälsa 40 som årsmedelvärde 60 som dygnsmedelvärde** 90 som timmedelvärde** Kväveoxider storstad* till skydd för människors hälsa 30 som årsmedelvärde Kolmonoxid till skydd för människors hälsa 10 mg/m 3 dygnsmedelvärde Partiklar PM10 till skydd för människors hälsa 40 som årsmedelvärde*** 50 som dygnsmedelvärde*** Bly till skydd för människors hälsa 0,5 som årsmedelvärde Bensen till skydd för människors hälsa 5 som årsmedelvärde Ozon till skydd för växtlighet 18 mg mellan 1 januari år 2010 och 31 december år 2019 beräknat enligt exponeringsindex AOT mg efter år 2019 beräknat enligt exponeringsindex AOT 40. Figur 2. Gällande och kommande miljökvalitetsnormer för luft i tätorter. *) I områden där det är minst 20 kilometer till närmaste storstad eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Avseende svaveldioxid menas med vinterhalvårsmedelvärde tiden mellan 31 oktober t.o.m. 31 mars. ** 98percentil *** 90percentil 79

20 Etapp 1. Del 2: Östra länken, Porfyrvägen Ålidbacken E4 norr inom Umeå kommun Norm för kvävedioxid skall vara uppfylld 1 januari 2006 Normen för PM10 och kolmonoxid skall vara uppfylld senast 1 januari 2005 Normen för bensen ska vara uppfylld senast den 1 januari Övriga normer skall vara uppfyllda fr.om. 1 januari 1999 Enligt förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) definieras storstad som område med en befolkningskoncentration med mer än invånare, eller, om befolkningskoncentrationen är högst invånare, område med en sådan befolkningstäthet per kvadratkilometer att det är motiverat att utvärdera och säkerställa luftkvaliteten. Sverige har genom att utfärda förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten genomfört EU:s fiskvattendirektiv (dir 78/659/ EEG) som omfattas av ramdirektivet för vatten (dir 00/60/EG). Naturvårdsverket har fastställt att bland annat området Umeälvens mynning och en sträcka 30 km uppströms ska omfattas av de krav som ställs i förordningen. I bilaga till förordningen redovisas de parametrar för vilka angivna halter ska innehållas senast 25 april Berörs indirekt via det vägdagvatten som avleds till Umeälven. Sakprövningar enligt miljöbalken Sakprövningar krävs enligt miljöbalken för framförallt vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Med miljöfarlig verksamhet avses utsläpp av avloppsvatten, massor (avfall) eller gaser, användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människor eller miljön. Detta innebär att arbeten i vatten, eller arbeten som kan komma att påverka vattenmiljön, kan behöva tillståndsprövas likväl som anläggning för mellanlagring och uppläggning av avfall t ex jord, sten och torv samt deponi som kan leda till föroreningar. Ansökan om tillstånd ska föregås av en MKBprocess. Tillståndsärenden behandlas av Miljödomstol, Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller Länsstyrelsen. Vissa ärenden, så kallade anmälningsärenden, behandlas av miljö och hälsoskyddsnämnden i kommunen. En verksamhet, som inte omfattas av tillstånds eller anmälningsplikt, men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd hos tillsynsmyndighet (Länsstyrelsen) enligt miljöbalken 12 kap 6. Vattenverksamhet För vattenverksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken. Med vattenverksamhet avses : 1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, 3. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta 4. och åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (mark avvattning). Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av miljödomstolen. Ansökan om tillstånd till markavvattning prövas dock av Länsstyrelsen, om den inte skall prövas av Miljödomstolen enligt 7 kap. 19 och 20 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. För vissa vattenverksamheter krävs inte tillstånd (11 kap 11, 12 och 15 miljöbalken). Arbeten får utföras utan föregående tillstånd under vissa förutsättningar (16 ), men ansökan om godkännande av arbetena ska göras snarast möjligt efteråt. Massor (avfall) Schaktningsarbeten (som inte utgör täktverksamhet) som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön skall anmälas för samråd till berörd tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen) enligt miljöbalken 12 kap 6. Anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall kräver tillstånd av Länsstyrelsen ( B). Anläggning för mellanlagring av avfall t ex jord, sten och torv kräver anmälan till miljö och hälsoskyddsnämnden i Umeå kommun ( C) om avfall skall lagras högst tre år innan det återvinns eller behandlas och mängden som mellanlagras är mindre än ton vid något enstaka tillfälle. Uppläggning av inert avfall som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte är endast ringa kräver tillstånd av Länsstyrelsen ( B). Uppläggning av inert avfall om det finns risk för t ex damning eller grumling av vattenområde kräver anmälan till miljö och hälsoskyddsnämnden i Umeå kommun ( C). Med inert avfall menas avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa. Den totala lakbarheten och det totala föroreningsinnehållet i avfallet samt ekotoxiciteten hos lakvattnet ska vara obetydliga och får inte äventyra kvaliteten på yt eller grundvatten. Tillstånd krävs för att transportera massor (avfall). I 10:e kap. miljöbalken regleras krav om utredning och efterbehandling av förorenade områden. Enligt 10 kap. 9 ska tillsynsmyndigheten genast underrättas om förorening påträffas. 80