REGISTER ÖVERSIKTSPLAN 2007 Fet kursiv stil anger huvudavsnitt

Transkript

1 Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2007 Kommunledningskontoret oktober 2007

2 REGISTER ÖVERSIKTSPLAN 2007 Fet kursiv stil anger huvudavsnitt A Aktuella program, översiktsplaner 7 Allmänna intressen 4,30,116 Arbetsplatser 113 Avfall 37 Avlopp 90, 109,116,118 B Barnomsorg 15 Befolkningsutveckling 12,23,28 Beredskapshänsyn 85, 94 Billsta 124 Biobränsle 44 Bjästa 27,29,125 Björna 27,29,126 Bostäder 19,40,111,116, kap 6 Botniabanan 11,14,17,19,65,68,96,1 30, 142 Bredband 67 Bredbyn 29,40,81,127 Buller 50,55,57,99,102, 117, Bäckfjärden 52,151 C Centralorten 28,29,41 ff,142 Centrum 19,43,104,114, D Detaljplaner 112,118 E E4 13,64,68,96,104,149 Ekologiskt känsliga områden 77, bilaga 3 Energi 15,21,22,37,44,58,101,104,1 17,156 F Farligt gods 90,94,96 Fiske 52,56 Fjärrvärme 45,46,105,117,148,156 Flygplats,fl ygtrafi k 19,68 Folkhälsa 53 Friluftsliv 18,54,61,62, bilaga 4 Fritidshus 41,42,111,118 Förorenade områden 108 G Genesmon 55,145,152 Gene Fornby 69,88,152 Gerdals vattenverk 96,108 Geografi ska prioriteringar 25 Gideå 27,28,128, Gideälven 47,73,75 Gottne 27,129 Gruvor 89 Gullvik 55,88 H Hamn 14,66,132,146,148 Handel 19,114,115,145 Husum 27,29,99,130 Husån 75,130 Höga Kusten 32,73,87,116,119 Höglandsstranden 154 I Idbyån 76 Inre hamnen 16,66,110,142 Industri 13 ff,22,24,44,59,99,113, kap 6 IT-infrastruktur 67 J Jordbruk 58,89 Järnvägstrafi k 65,96,117 K Kollektivtrafi k 67 Kommunens markinnehav 62 Kommunikationer 13,18,63 Koncessioner 89 Konsekvenser 5 Kraftledning 47,51,117 Kulturmiljöer 57,62,69,116, kap 6, bilaga 5,6 Kärnavfall 39 Köpmanholmen 17,27,47,66,67,108,132,148 L Landsbygd 28,58,110,114,116 Lokalisering av bebyggelse 46,63,109 Luftföroreningar 104 Långviksmon 27,29,79,133 M Mark- och vattenanvändning 4,30, kap 6, kartan Grundragen i... Markföroreningar 108 Master 117,122 Mellansel 27,29,134 Mellanselsspåret 66 Miljö- och riskfaktorer 93,116 Miljömål 101 Miljökvalitetsnormer 104 Moliden 47,135 Moälven 32,47,54,98 Myckelgensjö 27,29,69,136 Mål, övergripande för kommunen 22 N Naturvård 47,54,72, bilaga1,2 Norra industriområdet 145,147 Näringsliv 13 Närnaturområden 62,73,82, bilaga 8 Nätra fjällskog 33,55,57, Nätraån 47,76,98 R Radon 106 Rasrisker 97 Rennäringen 79 Ridning Riktlinjer för bebyggelse 116 Riksintressen 30,47,49,52,55,66,68, 73,79,85 Risöfjärden 52 Rutberget 55,57 S Saluån 75 Samrådsområden skogsbruksåtgärder 61, bilaga 7 Sandvikens fi skeläge 33 Service 14,18,22,29,114 Sidensjö 27,137 Själevad 37,66,81,145,149,152,156 Sjöfart 66 Skagshamn 52 Skeppsmalen 52,69 Skjutbanor 57,103 Skog 17,34,47,54,57,58,62,72 Skola 14,22,27,29,43,73,80,146,152 Skorped 27,29,138 Snöskotertrafi k 55,56,78,151 Skred 98,110,137 Skyddsavstånd kring indu- strier 93, 99 Skyttis 57,62,155 Social omsorg 19,83 Solberg 27,29,139 Stavarhallarna 55 Strandskydd 119 Strålningsfria områden 107 Störande verksamheter 38,55,93,113 Säkerhet 19,93,95,93,97,99 Södra industriområdet 145 T Trafi ksäkerhet 63,81,116,149 Torvtäkter 51 Totalförsvaret 85,94 Trehörningsjö 27,29,79,140 Trygghet 19,95 Trysunda 33,52,55,69 Turism 32,54,86,152 Tysta områden 55 Täkter 51,59,89,90 U Ulvön, Ulvöhamn 27,29,33,52,69,88,141 Undersökningstillstånd 89 Utbildning 14,19,27,80 Utformning av bebyggelse 109 Utmål 89 V Vattenbruk 52 Vattenförsörjning 90,116 Vattenkraft 15,35,47,48,73 ff Viktiga orter 29 Vindkraft 48,57,73 Vision för kommunen 22 Vägar 64,96, Världsklass Värdefulla ämnen och material 89 Å Åsbergstunneln 64,68,105,150 Åtgärder 4 Åvikefjärden 52 Ö Örnsköldsviks fl ygplats 19,68 Örnsköldsviks tätort 28,47,142 Örnsköldsviksfjärden 66,151 Överhörnäs 157 Översvämningsrisker 97,137

3 Sammanfattning Sammanfattning Kommunens översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige den 24 september Översiktsplanen omfattar hela kommunen och redovisar bl.a. kommunens syn på utvecklingsfrågor och mark - och vattenanvändningsfrågor. Planen har flera syften: att utgöra ett underlag för en diskussion om kommunens långsiktiga utveckling att ge riktlinjer för bostadsförsörjningen att klara ut de allmänna intressenas och riksintressenas avgränsning och innebörd och att redovisa miljö- och riskfaktorer att ge riktlinjer för beslut om lokalisering av ny bebyggelse, vägar, järnvägar och andra anläggningar att påverka andra myndigheters beslut i frågor som rör mark- och vattenanvändningen (t.ex. miljödomstolens prövning av vattenkraftsutbyggnad) att ge information i förväg till den enskilde om hur kommunen kommer att bedöma ett ärende. Utvecklingsfrågor En översiktsplan ska i första hand hantera frågor om användningen av mark och vatten i kommunen. Men det är också lämpligt att i planen beskriva och diskutera andra frågor viktiga för kommunens utveckling. Kapitel 2 syftar till att ge underlag för en diskussion om kommunens framtid. Här ges en nulägesbeskrivning av Örnsköldsviks kommun och styrkor och svagheter redovisas. Kommunens vision för 2015 och preciserade mål för verksamheten anges. Vidare redovisas kortfattat visionsarbetet Världsklass I ett avsnitt diskuteras behovet av geografiska prioriteringar som resulterat i att fem orter pekas ut som särskilt viktiga för sina omland. Allmänna intressen I kapitel 3 redovisas de allmänna intressena, inkl riksintressen. Riksintressen. Planen redovisar alla riksintressen i kommunen. För Höga Kusten och Moälven, som utgör riksintressen enligt miljöbalkens fjärde kapitel, redovisas kommunens syn på utvecklingen. Avfallshantering. Arbete med revidering av avfallsplanen pågår. I avsnittet redovisas två områden där bostäder och verksamheter som försvårar framtida etablering av störande verksamheter bör undvikas. Bostadsförsörjning. Läget på bostadsmarknaden liksom kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen redovisas. Energi. Kommunens mål för utsläpp av växthusgaser samt kommunens arbete för minskad klimatpåverkan och hållbar energiförsörjning redovisas. Vidare anges kommunens syn på vattenkraft- och vindkraftutbyggnad. Fiske. Riktlinjer för vattenbruk redovisas.

4 Sammanfattning Folkhälsa. Här beskrivs vad folkhälsoarbetet innebär. Friluftsliv. Planen redovisar områden av särskilt intresse för friluftslivet, med prioriteringar. Tysta områden ska utredas. Jord- och skogsbruk. Näringarnas framtidsfrågor och betydelse för kommunen redovisas, liksom områden inom vilka kommunen önskar samråd med skogsvårdsstyrelsen vid skogsbruksåtgärder. Kommunens markinnehav. Riktlinjer för kommunens markägande. Kommunikationer/infrastruktur. I detta avsnitt redovisas aktuella frågor för respektive transportslag. Åsbergstunneln prioriteras. Kommunen förordar en ny sträckning av väg 335 över Främmerbilla men kan godta befintlig sträckning om vattentäkten säkras. Riktlinjer anges för Botniabanans stationer och godsterminal. Kulturmiljöer. I avsnittet redovisas översiktliga bevarandemål samt riktlinjer för värdefulla byggnader och kulturmiljöer. Naturvård. I avsnittet redovisas översiktliga bevarandemål, ekologiskt känsliga områden, naturvårdsobjekt, skolornas närnaturområden samt vilka områden som bör säkerställas. Vidare redovisas mål och riktlinjer för kommunens vattendrag. Rennäringen. Kommunen berörs av riksintressen för rennäringen samt två norska konventionsområden. Skola och förskola. Avsnittet beskriver aktuella frågor och pågående utveckling. Social omsorg. Utgångspunkter för social planering redovisas liksom bedömningarna från Äldreboendeutredningen Totalförsvaret. Områden av intresse för totalförsvaret redovisas av sekretesskäl intej i översiktsplanen men beaktas av kommunen vid t.ex. bygglovprövning. Kommunen ansvarar för den civila beredskapen inom kommunen. Turism. Översiktsplanens roll för att främja utvecklingen av turismen beskrivs och riktlinjer för kommunens arbete anges. Täkter, värdefulla ämnen och material. Stor restriktivitet mot ianspråktagande av grusåsar, nya grustäkter bör ej tillåtas öster om E4. Inom skyddsområden för vattentäkter skall ingen täktverksamhet tillåtas. Matjordstäkter bör avstyrkas på värdefull åkermark. Vattenförsörjning och avlopp. Kommunen ska verka för alternativa avloppslösningar. Vid planläggning för bostäder bör ställas krav på gemensamt åretruntvatten. En översyn av vattentäkternas skyddsområden ska göras och behovet av reservvattentäkter ska utredas.

5 Sammanfattning Miljö- och riskfaktorer I kapitel 4 redovisas miljö- och riskfrågor. Det gäller bl a kommunens arbete för ökad beredskap, trygghet och säkerhet i samhället. Farligt gods på väg och järnväg samt skred-, ras- och översvämningsrisker behandlas. Kommunen ska se över hur vi kan förbereda oss för ökade regnmängder. Buller, skyddsavstånd, föroreningar i luft, mark och vatten behandlas liksom radon. Strålningsfria områden diskuteras. Kommunen ska göra en samlad översyn av miljöarbetet och prioritera. Lokalisering och utformning av ny bebyggelse I kapitel 5 redovisas övergripande principer för mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Lokalisering av bostäder, arbetsplatser och handel diskuteras. Kommunen är restriktiv mot externhandel, men konkurrensen får inte hämmas. Riktlinjer anges för kommunens prövning av ny bebyggelse. Det gäller bl a krav på långsiktigt hållbara lösningar, attraktivitet, tomtstorlekar, energi, miljö mm. Principer för omvandling av fritidsbebyggelse till åretruntbebyggelse anges liksom kommunens syn på strandskyddet. Mark- och vattenanvändning. I kapitel 6 redovisas allmänna intressen, utbyggnadsområden för bostäder och arbetsplatser/industri samt trafikfrågor för 19 av kommunens orter/byar. Ett antal aktuella planeringsfrågor i Örnsköldsviks tätort lyfts fram (tex E4-Åsbergstunneln, handels- och industriområden, Själevad, Västerhus, Varvsberget, Nyänget). Bilagor I bilagor redovisas i tabeller allmänna intressen (natur, kultur, friluftsliv mm) inkl. riksintressen. Kartor Kartan Grunddragen i mark- och vattenanvändningen redovisar bl.a. riksintressen. Allt planmaterial finns tillgängligt på kommunens webbplats www. ornskoldsvik.se/kommunen/planerprojekt.

6 Förord 1 Förord Översiktsplanen är i första hand kommunens verktyg för att styra mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Men planen är också ett lämpligt forum för att hantera andra frågor som kräver helhetssyn och ett långsiktigt perspektiv. Lagen ger stora möjligheter för kommunen att göra den plan man har behov av utifrån lokala förhållanden. Förslaget till översiktsplan har varit ute på samråd december 2006 februari 2007 och ställts ut under sommaren Ett stort antal myndigheter, organisationer, företag och enskilda har lämnat synpunkter på planens innehåll som sammanfattas och kommenteras i bilagor. Länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas i bilaga. Kommunfullmäktige har antagit översiktsplanen den 24 september Antagandet bör tolkas så att kommunfullmäktige godkänner de mål, riktlinjer och åtgärder som redovisas i planen medan övrig text ska ses som underlag. Allt planmaterial finns tillgängligt på kommunens webbplats och kan beställas från följande adress: Kommunledningskontoret Örnsköldsviks kommun Örnsköldsvik eller med e-post till kommunen@ornskoldvik.se Frågor om översiktsplanen kan ställas till Tommy Dickens, tfn (e-post tommy.dickens@ornskoldsvik.se) och Thomas Lundgren, tfn (e-post thomas.lundgren@ornskoldsvik.se).

7 2 Innehåll Innehåll Kaptitel 1 Inledning Översiktsplanens syften och innehåll Arbetet med översiktsplanen Samband med annan planering och kommunens verksamhet i övrigt... 6 Kapitel 2 Utvecklingfrågor för Örnsköldsviks kommun Omvärldsfrågor Nuläge Styrkor och svagheter i kommunen Vision 2015 och mål Världsklass Geografi ska prioriteringar Kapitel 3 Allmänna intressen inkl. riksintressen Riksintressen Avfall Bostadsförsörjning Energi Fiske och vattenbruk Folkhälsa Friluftsliv Jord- och skogsbruk Kommunens markinnehav Kommunikationer/inf rastruktur Kulturmiljöer Naturvård Rennäringen Skola och förskola Social omsorg Totalförsvaret Turism Täkter - värdefulla ämnen och material Vattenförsörjning och avlopp Kapitel 4 Miljö- och riskfaktorer Beredskapshänsyn i samhälls planeringen Trygghet och säkerhet Farligt gods på väg och järnväg Skred-, ras- och översvämningsrisker Skyddsavstånd kring industrier Kommunens miljöarbete och miljömål Buller Luftföroreningar/ miljökvalitetsnormer Radon Strålningsfria områden Förorenade områden

8 Innehåll 3 Kapitel 5 Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar Övergripande principer Bostadsområden Arbetsplatser/ industri Service och handel Sammanställning av riktlinjer för ny bebyggelse Strandskydd Master Kapitel 6 Mark- och vattenanvändning Billsta Bjästa Björna Bredbyn Gideå Gottne Husum Köpmanholmen Långviksmon Mellansel Moliden Myckelgensjö Sidensjö Skorped Solberg Trehörningsjö Ulvöhamn Örnsköldsviks tätort ( centralorten) Överhörnäs Bilagor 1 Riksintressen naturvård 2 Naturvårdsobjekt 3 Ekologiskt känsliga områden 4 Områden av särskilt intresse för friluftslivet 5 Riksintressen kulturmiljö 6 Kulturmiljöer 7 Samrådsområden skogsbruksåtgärder 8 Närnaturområden kring skolor 9 Samrådsredogörelse 10 Länsstyrelsen granskningsyttrande 11 Utlåtande efter utställning 12 Protokoll kommunfullmäktiges antagande Karta: Grunddragen i mark- och vattenanvändningen På Internet ( Översiktsplanen (pdf-filer) Kartor över allmänna intressen inkl. riksintressen Beskrivningar av riksintressen Kartor och fotografi er: Thomas Lundgren där ej annat anges. Fotografi et på omslaget: Per-Eddie Bjuggstam Kartor Örnsköldsviks kommun och Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/1967.

9 4 1.1 Översiktsplanens syften och innehåll Kaptitel 1 Inledning 1.1 Översiktsplanens syften och innehåll Denna översiktsplan har flera syften: att utgöra ett underlag för en diskussion om kommunens långsiktiga utveckling och viktiga samhällsbyggnadsfrågor (kapitel 2) att klara ut de allmänna intressenas innebörd och avgränsning och att redovisa miljö- och riskfaktorer samt övriga frågor/intressen som ska beaktas vid beslut som rör mark- och vattenanvändningen (kapitel 3 och 4 samt bilagor) att redovisa hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer (kapitel 3 och 4 samt bilagor) att ange riktlinjer för bostadsförsörjningen (avsnitt 3.3) att ange riktlinjer för beslut om lokalisering av ny bebyggelse, vägar, järnvägar och andra anläggningar. Därmed blir översiktsplanen ett medel att förenkla och effektivisera. Med en uttalad handlingslinje är det också lättare att ge ärenden en likartad behandling, vilket är viktigt med hänsyn till rättssäkerheten (kapitel 5) att påverka andra myndigheters beslut i frågor som rör mark- och vattenanvändningen. Många myndigheter är skyldiga att beakta vad kommunen uttalat i sin översiktsplan (kapitel 3, 4, 5 och 6) att ge information i förväg till den enskilde om hur kommunen kommer att bedöma ett ärende (kapitel 3, 4, 5 och 6). Frågor och synpunkter på kapitel 1 kan lämnas till Tommy Dickens kommunledningskontoret tel: tommy.dickens@ ornskoldsvik.se Thomas Lundgren kommunledningskontoret tel: thomas.lundgren@ ornskoldsvik.se De formella kraven på översiktsplanens innehåll och uppbyggnad är relativt små (se spalt till höger) istället är det upp till varje kommun att göra den plan man har nytta av utifrån sina egna behov och förutsättningar. Primärt är det markanvändningsfrågor som behandlas i översiktsplanen, men i kapitel 2 ges underlag för en bredare diskussion om utvecklingsfrågor. Kommunens ställningstaganden i olika frågor tydliggörs under rubriken Riktlinjer. Det som avses genomföras under mandatperioden redovisas under rubriken Åtgärder. Det finns ett omfattande underlagsmaterial till översiktsplanen, såsom inventeringar av olika slag. I bilagor sammanfattas en del av dessa. Redovisningen finns på nätet. Någon exakt gränsdragning mellan vad som faktiskt gäller och vad som är underlagsmaterial går inte att utläsa. Det bedöms inte heller nödvändigt eftersom översiktsplanen inte är juridiskt bindande. Grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden och bebyggelseutvecklingen redovisas på följande sätt på den kommuntäckande plankartan (bilagd) redovisas samhällen, större infrastruktur och riksintressen i kapitel 5 redovisas riktlinjer för lokalisering av bebyggelse etc. i kapitel 6 redovisas den avsedda markanvändningen i kommunens tätorter

10 1.2 Arbetet med översiktsplanen 5 för vissa delar av kommunen finns fördjupningar som mer detaljerat redovisar den avsedda mark- och vattenanvändningen (se avsnitt 1.3). kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras framgår av redovisningen av avsnitt 3.11 Kulturmiljöer och kapitel 5 och 6. Hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer redovisas i avsnitt 3.1 resp 4.8. Översiktsplanens konsekvenser ska tydligt kunna utläsas i planen. Enligt en ändring i miljöbalken ska nu göras miljöbedömning av översiktsplaner. I denna plan redovisas denna miljöbedömning under rubriken Konsekvenser i de avsnitt där det bedöms relevant. Översiktsplanens tidsperspektiv ska vara långsiktigt. Något horisontår anges inte. Visionerna och målen bör kunna avse år framåt i tiden. Likaså de markreservationer som görs. Däremot ska de åtgärder som föreslås avse den närmaste mandatperioden, dvs , om inte annat anges. 1.2 Arbetet med översiktsplanen Enligt plan- och bygglagen skall kommunerna ha en aktuell, kommunomfattande översiktsplan, och kommunfullmäktige ska en gång under varje mandatperiod ta ställning till om planen är aktuell. Planen kan sägas vara inaktuell när kommunen och andra myndigheter ofta fattar beslut som strider mot planen. En omarbetning behöver inte innebära att hela planen görs om, utan kan begränsas till de delar som bedöms vara inaktuella. Kommunens ambition är att revidera översiktsplanen vart fjärde år, så att det nya kommunfullmäktige som tillträder efter ett val får anta en ny översiktsplan för den kommande mandatperioden. Det finns också möjlighet att ändra planen för vissa geografiska områden (genom fördjupningar) eller för vissa frågor. Det ankommer på kommunstyrelsen att ta sådana initiativ. Kommunstyrelsen beslutade i februari 2006 att den kommunomfattande översiktsplanen ska revideras. Enligt plan- och bygglagen ska först ett samråd om planen genomföras. Under samrådstiden skickas den korta planversionen ut till ett stort antal remissinstanser; föreningar, företag, organisationer, myndigheter m.fl., och planskissen görs tillgänglig för allmänheten på Internet och på utställningsplatser. Efter samrådet tas politisk ställning till synpunkterna och beslutas om ev. ändringar. Därefter ställs det bearbetade planförslaget ut under minst 2 månader, varefter det antas av kommunfullmäktige. Plan- och bygglagen 4 kap, 1 I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som skall beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen av de allmänna intressena skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Av planen skall framgå: 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden 2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och beva ras 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan svårighet.

11 6 1.3 Samband med annan planering och kommunens verksamhet i övrigt Av figuren på föregående sida framgår upplägget av arbetet med planen. Inom den kommunala förvaltningen är kommunledningskontoret ansvarigt för planens upprättande, men alla förvaltningar deltar i arbetet. Politiskt ansvarig för översiktsplanen är kommunstyrelsen. Kommunens samrådsforum, planeringsgruppen, informeras löpande om planarbetet. I planeringsgruppen har politiker från samtliga kommunfullmäktigepartier och nämnder och tjänstemän från samtliga förvaltningar och kommunala bolag möjlighet att delta. Konsekvenser Genom att koppla översiktsplanen till mandatperioderna och ta upp lokala utvecklingsfrågor i översiktsplanen, kan den bli ett starkt instrument för den politiska majoriteten att få genomslag för sin politik i myndighetsutövning och i arbetet hos förvaltningar, nämnder och kommunala bolag. 1.3 Samband med annan planering och kommunens verksamhet i övrigt Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för efterföljande beslut. Varje kommunal nämnd, förvaltning och bolag har ansvar för att beslut och arbete sker i enlighet med översiktsplanens mål och riktlinjer. Som princip gäller att beslut som strider mot översiktsplanen ska motiveras och normalt prövas politiskt. Enligt en förordning till miljöbalken ska den myndighet som fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen ange om beslutet går att förena med kommunens översiktsplan. Det gäller givetvis även när kommunen fattar beslut. Aktuella översiktsplaner För att kunna belysa mer detaljerade frågor för vissa områden eller teman, kan kommunen arbeta med fördjupningar av översiktsplanen. Nedan framgår aktuella fördjupningar av översiktsplanen och programarbeten. Övriga tidigare planer är inaktuella och ska i fortsättningen hanteras som ett underlagsmaterial. De tidigare upprättade fördjupningarna av översiktsplanen som redovisas nedan är aktuella, förutom i de delar där den nya översiktsplanen ger nya riktlinjer. Detsamma gäller redovisningen av allmänna intressen och riksintressen. Normalt hanterar fördjupningarna mer detaljerade frågor än denna kommunomfattande översiktsplan. Själevad. Antagen av kommunfullmäktige Planen visar bl.a. läget för en ny skola i centrala Själevad. Centrum med Sjögatan och Järvedsstranden. Antagen av kommunfullmäktige Planen redovisar kommunens syn på utvecklingen i Örnsköldsviks centrum. Inre hamnen. Antagen av kommunfullmäktige Planen redovisar markanvändning i Inre hamnen och i anslutning till Botniabanan genom centrala Örnsköldsvik.

12 1.3 Samband med annan planering och kommunens verksamhet i övrigt 7 Norra industriområdet. Antagen av kommunfullmäktige Planen redovisar markanvändning och trafikfrågor i anslutning till Botniabanans sträckning genom norra delen av Örnsköldsviks tätort. Husum (och Botniabanan Örnsköldsvik Husum). Antagen av kommunfullmäktige E4 genom Örnsköldsviks centralort. Antagen av kommunfullmäktige Planen redovisar kommunens uppfattning om hur den framtida E4-genomfarten bör lösas genom Örnsköldsviks tätort. Ett planarbete för Köpmanholmen har inletts inom projektet Uthållig kommun (se avsnitt 3.4 och 6.8). Aktuella program för översiktsplaner Nedan redovisas de fördjupningar av översiktsplanen som inte fullföljts men som godkänts av kommunfullmäktige som program. Programmen har föregåtts av samråd och behandlar i stort sett samma saker som en fördjupning av översiktsplanen. Hörnett (1989) Gene Fornby (1991) Övriga planer och program Inom kommunen finns utöver översiktsplanerna ett flertal olika planeringsdokument antagna av kommunfullmäktige, som anger mål och riktlinjer för olika frågor och verksamheter. Normalt behandlar dessa planer och program bara en sektor och de är inte i alla delar konsistenta med varandra och med översiktplanen. Översiktsplanen som har helhetssynen är övergripande. Mest styrande är kommunens budget som beslutas för varje år. Följande aktuella planer/program har viss koppling till översiktsplanen och bedöms i huvudsak aktuella (se nästa sida). De finns tillgängliga på kommunens hemsida Exempel på planer/program Kommunstyrelsen: År Kommunikationspolicy -07 Handikappolitiskt program -06 Ledningsplan för extraordinära händelser -06 Handlingsprogram för trygghet och säkerhet -05 Miljöpolicy och miljömål -04 Parkeringsriktlinjer -04 IT-infrastrukturprogram -02 Äldreboendeutredningen -01 Övriga Ansvarig nämnd År Anm Naturvårdsprogram Plan och miljö -07 Förvaltningsplan för Höglandssjön Tekniska -06 Trafi knätsanalys Husum Tekniska -04 Skolplan Barn- och utbildning -03 Drogpolitiskt program Humanistiska -02 Folkhälsoprogram Humanistiska -02 Avfallsplan Tekniska -01 Trafi knätsanalys Centralorten Tekniska -01 Trafi ksäkerhetsprogram Tekniska -99 Program för besöksnäringen Kultur- och fritid -99 Översyn pågår Bostadsanpassningsprogram Plan- och miljö -97

13 8 1.3 Samband med annan planering och kommunens verksamhet i övrigt Följande planer bedöms inaktuella (vissa delar förs in i denna översiktsplan): Varuförsörjningsplan -01 Lokal Agenda Följande nya översiktsplaner bör tas fram/påbörjas under mandatperioden Köpmanholmen (se avsnitt 6.8) Centralorten (se avsnitt 6.18) Varvsberget-Tvillingsta (se avsnitt 6.18) Höglandsområdet (se avsnitt 6.18) Södra industriområdet (se avsnitt 6.18) Strandskyddsutredning (se avsnitt 5.6) Planering för vindkraft (se avsnitt 3.4) Bl.a. följande planer eller program avses revideras/tas fram under mandatperioden (utöver redan påbörjade): Energiplan (Kommunstyrelsen) Landsbygdsprogram (Kommunstyrelsen) (se avsnitt 2.6) Turismstrategi (Kommunstyrelsen) Skolplan (Barn och utbildning) Skolornas närnaturområden (Barn och utbildning) Folkhälsoprogram (Humanistiska) Drogpolitiskt program (Humanistiska) Barn- och ungdomspolitiskt program (Humanistiska) Avfallsplan (Tekniska) Trafi knätsanalys Centralorten (Tekniska) Trafi ksäkerhetsprogram (Tekniska) Biblioteksplan (Kultur och fritid) Kulturplan (Kultur och fritid) Samrådsområden skogsbruk (Plan och miljö) Riktlinje Varje kommunal nämnd, förvaltning och bolag har ansvar för att beslut sker i enlighet med den antagna översiktsplanen och övriga antagna planer och program. Beslut som strider mot gällande planer och program ska motiveras och normalt prövas politiskt. Varuförsörjningsplan (2001) och Lokal Agenda 21 (1999) är inaktuella. Konsekvenser Det är alltså en bred fl ora av dokument och beslut som anger hur kommunen avser agera, som är svåröverblickbar. Med översiktsplanen som samlande dokument ges ändå en samlad bild och tillfälle att ta beslut om vilka planer/program som är inaktuella och vilka som behöver revideras kommande mandatperiod. Åtgärd Genomför plan- och programarbeten enligt ovan (samtliga berörda)

14 2 Utvecklingsfrågor 9 2 Utvecklingfrågor för Örnsköldsviks kommun Detta kapitel syftar i första hand till att ge underlag för en diskussion om kommunens framtid. Vad är viktigt för oss att satsa på och att värna om? Utvecklingsarbetet i kommunen sker på många fronter. Det centrala arbetet för hela kommunen har de senaste 6-7 åren skett under samlingsnamnet Vision 2008, där kommunen, företag och privatpersoner arbetat gemensamt. Under 2006 inleddes en ny fas med arbetsnamnet Världsklass 2015, se nedan. Det interna utvecklingsarbetet sker inom varje nämnd. Mål och riktlinjer för kommunens utveckling finns formulerade i många sammanhang. I kommunens översiktsplan från 2003 och Lokala Agenda 21 från 1999, båda godkända av kommunfullmäktige men nu inaktuella, görs genomgångar av kommunens framtidsfrågor. Kommunfullmäktige har också antagit flera andra planer och program som anger mål och riktlinjer för framtiden inom olika ämnesområden, se avsnitt 1.3. Vidare innehåller den årliga budgeten mål för de olika verksamheterna. I detta kapitel 2 ges bl a en nulägesbeskrivning av Örnsköldsviks kommun. De övergripande målen för kommunens utveckling redovisas liksom styrkor/möjligheter och svagheter/hot. Vidare redovisas huvuddragen i världsklass I de sista avsnitten ges underlag för en diskussion om prioriteringar och strategier. 2.1 Omvärldsfrågor I översiktsplanen finns omvärldsfrågor redovisade i varje avsnitt där det bedöms relevant. Ansvarskommittén har i februari 2007 lagt sitt förslag för hur den offentliga verksamheten ska organiseras. Bland annat föreslås en ny indelning i större regioner. Hur detta kommer att lösas är givetvis av stort intresse för kommunen och det kommer att vara en viktig diskussionsfråga under mandatperioden. Av särskild betydelse för oss i kommunen är vilka utvecklingsplaner som finns i regionen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har tagit fram en vision för länets utveckling, Vision 2010, som också fungerar som regionalt utvecklingsprogram för länet (RUP). Där anges ett övergripande motto: Västernorrland ger möjligheter och mångfald. Länsstyrelsen har också mål och riktlinjer i ett antal sektorprogram och flera är under utarbetande. Följande gäller 2006: Regionalt tillväxtprogram Regionala miljömål Länstransportplan Kulturmiljöprogram (revidering pågår)

15 Utvecklingsfrågor - Omvärldsfrågor Därtill finns riktlinjer för bl a strandskydd och vindkraftplanering och för några program pågår revidering. I Vision Västernorrland 2010 lyfts följande utvecklingsmål fram: Att främja ett gynnsamt näringslivsklimat för kvinnor och män samt uppnå ett mer diversifierat näringsliv med fler och växande företag och klusterbildningar. Att främja ett livslångt lärande och trygga kompetensförsörjningen i ett nära samarbete mellan arbetsmarknad och utbildningssamordnare. Att uppnå en större mångfald och en mer tillåtande atmosfär. Att utveckla livsmiljön med särskilt fokus på att attrahera fler unga människor. Att utifrån de 15 nationella miljökvalitetsmålen placera länet i den europeiska frontlinjen för hållbar utveckling. Att göra länet som region mer synligt och intressant nationellt och i den Europeiska unionen. Att öka sysselsättningsgraden i väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner. Länets mål har god samstämmighet med de mål och riktlinjer som diskuteras i kommunen. Även Landstinget, som svarar för hälso- och sjukvården och har viktiga roller för bl a kollektivtrafiken och kulturen i länet, har utvecklingsplaner som har stor betydelse för kommunens framtid.

16 2.2 Utvecklingsfrågor - Nuläge Nuläge Örnsköldsvik i regionen Örnsköldsvik, eller Nolaskogs som bygden också kallas, ligger på norrlandskusten drygt 50 mil norr om Stockholm, och är den nordligaste kommunen i Västernorrlands län. Till residensstaden Härnösand ( inv) och till länets största stad, Sundsvall ( inv), är avstånden 10 respektive 15 mil. Umeå ( inv), med universitet och regionsjukhus, ligger i Västerbottens län 10 mil i norr. Läget mellan dessa regionala centra, Umeå respektive Härnösand/ Sundsvall, har bidragit till att Örnsköldsvik har jämförelsevis få regionala funktioner inom både näringsliv och offentlig sektor. Inom Västernorrlands län samverkar de sju kommunerna i många regionala frågor. Örnsköldsviks kommun är dessutom sedan 1993 medlem i Kvarkenrådet som i övrigt består av kommunerna i Västerbottens län och i Vasa län i Finland. Det exportorienterade näringslivet har många kontakter med såväl övriga delar av landet som med andra länder. Inom projektet Botniabanan samverkar kommunen med övriga kommuner, länsstyrelser och landsting i regionen för att genomföra kustjärnvägen från Sundsvall till Umeå. Kommunen samarbetar med Kramfors och länsstyrelsen m fl om världsarvsområdet Höga Kusten, och med övriga kommuner i länet om bl a utbyggnad av IT-infrastruktur (bredband). Inom turistnäringen samarbetar idag kommunen på flera fronter: Kramfors kommun (Höga Kusten), Mitt Sverige Turism (kommunerna i Västernorrland), Sagavägen (kommuner i Västerbotten och Norge) samt i Botnia Tours (Finland). Ökande internationalisering, företagens ökande krav på kompetens, människors ökande krav på tillgång till en bred arbetsmarknad, ökad rörlighet och mera IT, medför sammantaget att vi kan förvänta att Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion, som idag är väl avgränsad, kommer att alltmer vävas samman med omgivande arbetsmarknader, där troligen Umeåregionen är den mest intressanta för Örnsköldsvik.

17 Utvecklingsfrågor - Nuläge Befolkningsutveckling År 1971, då nuvarande Örnsköldsviks kommun bildades, bodde personer i kommunen. År 1995 var antalet och vid utgången av år 2005 var antalet På 10 år minskade alltså folkmängden med ca 3300 personer, eller knappt 0,6 % per år. Därefter har folkmängden legat stabilt kring tack vare en positiv nettoinflyttning, och 2006 ökade befolkningen med +300 personer (se avsnitt 2.6). Jämfört med riksgenomsnittet föds det relativt få barn i kommunen, trots betydligt högre fruktsamhetstal än rikets. Det beror på ett underskott av människor i åldrarna 20 till 40 år. Vi har också en större andel äldre än hela riket, se befolkningspyramiden nedan. Prognosen för befolkningsutvecklingen, baserad på de senaste tre åren, visar en fortsatt ökning till invånare. Kommunens mål är att till 2015 öka befolkningen till invånare, se avsnitt 2.4. Antalet äldre kommer att öka, det närmaste decenniet framför allt de i åldern år. Deras utträde från arbetsmarknaden kan förväntas ge upphov till arbetskraftsbrist. Först om något decennium kommer åldersgruppen 80 år och äldre att öka kraftigt. På kommunens webbplats fi nns mer statistik om Örnsköldsviks kommun. Total folkmängd Historisk utveckling av kommunens folkmängd från Prognostiserad folkmängd under perioden samt befolkningsmålet inv år Prognoserna bygger på en modell utvecklad av Statisticon AB samt på befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Den grå ytan visar hur många procent av hela befolkningen i Örnsköldsviks kommun som respketive ålder utgör. Den svarta kurvan visar motsvarande andel för hela rikets befolkning. Källa: Befolkningsstatistik SCB.

18 2.2 Utvecklingsfrågor - Nuläge 13 Näringsliv och arbete Kommunens näringsliv är uppbyggt kring pappers- och massaindustri samt verkstadsindustri. Några stora företag dominerar bilden, bl.a. M-real, Hägglunds Drives, Hägglunds Bae Systems, och Domsjö fabriker. Därtill finns ett stort antal små och medelstora företag som har mer eller mindre koppling till de dominerande företagen. Totalt finns ca 300 tillverkande företag. Exportandelen är mycket hög (ca 75 %) och överstiger vida rikets genomsnitt. Andelen anställda i tillverkningsindustrin är hög (26 procent) jämfört med riket (18 procent). Samtidigt sker en ständig utveckling inom industrin mot mer kunskapsinriktad verksamhet som ställer ökade krav på kompetens. Under 90-talet förlorade kommunen mer än 4000 arbetstillfällen, främst på grund av rationaliseringar inom industrin. Idag är utvecklingen positiv och inom arbetet med Världsklass 2015 beräknar man att minst 2000 nya jobb har tillkommit sedan 90-talets slut. Förvärvsintensiteten för kvinnor (dvs. andelen som har arbete) har i många år varit låg i Örnsköldsvik, bl.a. beroende på industridominansen i utbudet av jobb. Idag är förvärvsintensiteten för såväl kvinnor som män högre än riksgenomsnittet. Örnsköldsvik har relativt låg arbetspendling över kommungränsen. De stora avstånden kombinerat med bristande kommunikationer gör det svårt att dagligen pendla till arbete i andra kommuner. Botniabanan som ska trafikeras från 2010 kommer att ge helt nya förutsättningar för pendling. Kommunikationer och tillgänglighet E4 förbinder städerna längs norrlandskusten och har efter utbyggnad av bl.a. Högakustenbron god standard. Genomfarten genom Örnsköldsviks stadscentrum skapar dock stora miljö- och säkerhetsproblem. Norra stambanan passerar kommunen tre mil in i landet och har lägre standard än stambanorna i södra Sverige. Nattågsförbindelser finns med södra Sverige men med låg bekvämlighet. En tvärbana för godstrafik förbinder Örnsköldsviks stad med stambanan.

19 Utvecklingsfrågor - Nuläge Utbyggnaden av Botniabanan, en ca 19 mil ny järnväg mellan Umeå och Kramfors, pågår för fullt. År 2008 kan banan trafikeras från Husum och söderut. År 2010 planeras persontrafiken starta från Umeå och söderut, då också Ådalsbanan ska vara upprustad. Banan får betydelse för snabbare, säkrare och miljömässigt bra godstransporter från Norrlands tunga och exportintensiva industri, som regional förbindelse längs norrlandskusten med arbetspendling inom regionen, för den långväga persontrafiken till/från Norrland. Örnsköldsviks flygplats ligger 25 km norr om staden med fem turer till Stockholm/Arlanda vardagar (våren 2007). Landningsbanan och terminalbyggnaden har nyligen byggts ut. Inlandets vägnät har i stora delar låg standard, vilket försvårar de viktiga transporterna av virke till skogsindustrin, speciellt under tjällossningsperioden. Den kommunala hamnen i centrala Örnsköldsvik har nyligen flyttats till nytt läge vid Domsjö såg. Verksamheten utvecklas positivt. Detsamma gäller kommunens hamn vid Sjögatan. Den gamla kommunala hamnen (Stadskajen) kommer även i fortsättningen att kunna ta emot t.ex. kryssningsfartyg och isbrytare. En ny kommunal hamn har 2006 färdigställts i Köpmanholmen. Kommunen samverkar med ett flertal hamnar i Bottenviken/havet för att få till stånd kryssningstrafik på Bottenhavet, där Örnsköldsvik blir en av destinationerna. Fabrikerna i Husum och Domsjö har egna hamnar. Tillgång till datakommunikation med hög överföringskapacitet bredband är idag en viktig förutsättning för företagande, boende och offentlig verksamhet på en ort. Bredbandsnätet har byggts ut till i princip hela kommunen sedan 2003; mer än 95 procent av hushållen och företagen bedöms ha möjlighet att skaffa en bredbandsanslutning. ADSL (bredband via telefonledningarna) är utbyggd till nästan alla telefonstationer. I de större tätorterna har också fibernät byggts ut som ger förutsättningar till högre överföringskapacitet. Utbildning och offentlig service Högskolan i Örnsköldsvik har de senaste åren byggts ut genom Umeå universitet och Mittuniversitetet, som båda har verksamhet i Örnsköldsvik. År 2006/2007 är antalet årsstudieplatser drygt 750 och målet är att nå 1400 platser till år Kommunen verkar för en fortsatt satsning på högskoleutbildning i Örnsköldsvik från både Mittuniversitetet och Umeå universitet. Utbyggnaden skall ske på alla nivåer, dvs. grundutbildning, forskarutbildning och forskning, och i samverkan med näringslivet och det omgivande samhället. Kopplingen till ortens verkstadsindustriella tradition och skogsindustrin är viktig. Det är också viktigt i ett jämställdhetsperspektiv att utbudet breddas med t ex humanistiska utbildningar. I Program för högre utbildning redovisas kommunens inriktning. Kommunen kommer att tillsammans med bl a universiteten arbeta med att definiera och ge ett innehåll i begreppet Campus Örnsköldsvik.

20 2.2 Utvecklingsfrågor - Nuläge 15 I kommunen finns också eftergymnasial utbildning i form av kvalificerad yrkesutbildning. Gymnasieskolor och vuxenutbildning ger de grundläggande förutsättningarna för tillträde till högre utbildning. Örnsköldsviks kommun har en väl utbyggd skolverksamhet, barnomsorg och äldreomsorg. Stora satsningar har gjorts på äldreboendet och på skolorna. Skollokalsutredningen (2002) visar på ett stort överskott av skollokaler som ökar kraftigt de närmaste åren om inget görs. Örnsköldsviks sjukhus fick nya lokaler 1997 för en stor del av verksamheten. Kommunens ekonomi är relativt god och skatteuttaget länets lägsta. Miljö och energi De lokalt betingade miljöfaktorerna har sin grund i industristruktur, bebyggelsestruktur och naturgivna förutsättningar. Cellulosa- och träindustrins miljöpåverkan har varit av tre slag. Dels industrins stora behov av råvara, som format skogslandskapet, och cellulosaindustrins stora anläggningar vid kusten - Husum, Domsjö och Köpmanholmen - vars utsläppskällor påverkat miljön i kustregionen inom stora områden, dels industrins målmedvetna utbyggnad av vattenkraften. I Västernorrlands län är ca 95 procent av den utbyggbara vattenkraften utbyggd. Därtill kommer att flottningsepoken avsatte stora spår även i de mindre, strömmande vattendragen. Bebyggelsestrukturen inom kommunen medför att kommunens invånare i hög utsträckning är beroende av privatbilar Örnsköldsvik är en av de kommuner i Sverige som har mest privatbilar i förhållande till folkmängden. Kommunens topografi medför att bebyggelsen ofta är lokaliserad till dalgångar, omgivna av höga berg. Vintertid uppstår därför i flera orter inversionsförhållanden, dvs. den kalla luften blir stillastående vilket medför att dessa orter, bl.a. Örnsköldsviks tätort, är känsliga för luftutsläpp från t.ex. biltrafik och bostadsuppvärmning. Kommunens berggrund består av sura bergarter och jordskikten är tämligen tunna, varför luftburna föroreningar som exempelvis försurningen och cesiumnedfallet från Tjernobyl fått mycket stor genomslagskraft i kommunen. Beroendet av fossila bränslen har minskat väsentligt inom uppvärmningssektorn, där fjärrvärmen spelar en viktig roll. Inom transportsektorn däremot är fossilberoendet fortfarande stort. Stora möjligheter finns dock till utveckling, t.ex. inom ramen för Biofuel Region där hållbarhet och sysselsättning stärks i en gemensam process för att öka användningen av etanol som fordonsbränsle. Kommunen deltar sedan 2003 i ett femårigt projekt Uthållig kommun som en av fem kommuner för att tillsammans med Energimyndigheten arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle på energiområdet.

21 Utvecklingsfrågor - Styrkor och svagheter i kommunen 2.3 Styrkor och svagheter i kommunen Nedan redovisas styrkor/möjligheter och svagheter/hot för näringslivet, kommunen och hållbarheten. Starkt näringsliv Styrkor och möjligheter Stark industritradition. Vi har en modern, internationellt orienterad industri. En lång tradition som industrikommun och en medveten och unik satsning på utbildning i samverkan med näringslivet har gett oss kompetent och erfaren arbetskraft. Skogsindustrin bygger på lokalt producerad råvara och är till viss del världsledande vad gäller teknologi och miljö. Möjligheterna till förädling är stora. Entreprenörsanda. De många företagen i kommunen vittnar om att nolaskogsaren är duktig på att starta och driva företag. Det är en del av den lokala identiteten. Samverkan kommun - näringsliv. Här finns en tradition hos kommun och näringsliv att gemensamt lösa problem. Det är lätt att driva företag i Örnsköldsvik. Samarbetet har utvecklats i olika former under de senaste åren, liksom den lokala samverkan mellan företagen. Företagslotsen finns till för att hjälpa nya företag att starta. Inre hamnen. Kommunens satsningar i Inre hamnen med Arken och Högskolan, har gett staden en attraktiv miljö i ett centralt läge för utveckling av tjänsteföretag. Närheten till den planerade centralstation på Botniabanan kommer ytterligare att förstärka områdets kvaliteter. Hydraulik. Örnsköldsvik är ledande i Sverige på hydraulikområdet. Här finns sedan lång tid stor kunskap inom produktionsindustrin. Det finns flera kvalificerade komponenttillverkare, t ex Hägglunds Drives. Det finns även många användare, t ex MacGregor Cranes, M-real och sågverken. I Örnsköldsvik finns ITH, Institutet för Tillämpad Hydraulik, som erbjuder utbildning. Bioalkohol. I Örnsköldsvik finns sedan 50 år en unik kompetens och tradition inom industriell produktion av bioalkohol, kopplad till Domsjö Sulfitfabrik/Sekab med kringföretag. Här finns BAFF, Stiftelsen för svensk bioalkoholutveckling och högskola/universitet under uppbyggnad. I Örnsköldsvik finns också vedråvaran, forskningskompetens och en pilotanläggning för etanolproduktion. Digital Printing. I Örnsköldsvik finns stor kompetens inom områdena papper och tryck. Här finns förutsättningar att nå en ledande position vad gäller digital tryckteknik, även i ett internationellt perspektiv. Satsningar görs de närmaste åren på forskning och utveckling i Örnsköldsvik där branschen, högskolan och kommunen samarbetar.

22 2.3 Utvecklingsfrågor - Styrkor och svagheter i kommunen 17 Vidareförädling av skogsråvaran. I en framtid där petroleumbaserade produkter successivt skall utfasas öppnas möjligheter för helt nya inriktningar, bl.a. inom det kem-tekniska området. Genom närheten till skogsråvaran, stort skogsindustriellt kunnande och forskning inom högskolan har Örnsköldsvik goda förutsättningar för utveckling och produktion av nya cellulosabaserade produkter. Processum. Processum är ett formaliserat kluster och innovationssystem mellan företag inom processindustrin, Örnsköldsviks kommun samt universitet och högskolor. Denna organiserade samverkansform med tydliga mål och avsatta resurser har stora möjligheter att ta vara på den starka utvecklingspotential som finns i branschen. Kunskapen inom processteknik, processkemi och processtyrning hos företagen i Örnsköldsvik är unik och internationellt känd men den behöver en drivande kraft om alla utvecklingsmöjligheter ska tas till vara. Processum kommer att utvecklas till ett bioraffinaderi med en större geografisk spridning under kommande år. För att utvecklingen åt detta håll ska bli framgångsrik krävs en tydlig regional samverkan mellan företag, politik (samhället) och akademi (Universitet). Upplevelser. Upplevelseindustrin är en av de snabbast växande branscherna i Sverige. Upplevelseprodukter kan bestå av en mängd olika saker som; platser (natur och kultur), mat, hälsobehandlingar, sport, bad, lek, fiske, ridning, äventyr, vandring, museer, besöksmål, konst, evenemang, boende och shopping, mm. Örnsköldsvik har både kunnande om och tradition att arrangera större evenemang inom såväl kultur som idrott, exempelvis musikevenemang på Folkets Park. Det utbyggda Paradisbadet, den nya golfbanan vid Veckefjärden och den nya Arenan ger tillsammans med Botniabanan nya möjligheter att locka besökare till området. Utveckling av deproduktionsindustrin, d.v.s. det företagande som hanterar insamling och uppbearbetning av uttjänta produkter. Branschen är under stark utveckling och finns representerad i Örnsköldsvik genom bl.a. Bjästa Återvinning i Köpmanholmen. I Köpmanholmen finns goda fysiska förutsättningar för en utveckling av ett kretsloppscentrum med sådan verksamhet. Botniabanan. Den nya järnvägen skapar nya möjligheter både för godstransporter och för persontransporter som ger nya förutsättningar för näringslivets utveckling i regionen, inte minst för företagens kompetensförsörjning. Svagheter och hot Utsatt näringslivsstruktur. Beroendet av en exportinriktad tillverkningsindustri utsatt för hård internationell konkurrens gör Örnsköldsvik känslig för konjunktursvängningar. Jobben inom industrin är ständigt utsatta för rationaliseringar och även när produktionen ökar blir det inte självklart fler arbetstillfällen. Samtidigt har vi jämförelsevis få arbetstillfällen inom offentlig service och andra sektorer där sysselsättningen inte i lika hög grad påverkas av konjunkturer. Liten andel sysselsatta inom näringsgrenar med växande sysselsättning. Dessa näringar är ofta kunskapsintensiva och växer snabbast på högskoleorter. En begränsad arbetsmarknad i Örnsköldsvik försvårar också personalrekryteringen från andra orter eftersom det kan vara svårt att finna lämpligt arbete för medföljande.

23 Utvecklingsfrågor - Styrkor och svagheter i kommunen Externt ägande. De flesta av de större företag som har verksamhet i kommunen har numera externa ägare med ingen eller liten förankring i bygden. Man kan inte förvänta sig att de ska prioritera investeringar i Örnsköldsvik av några andra skäl än rent affärsmässiga. Kommunikationer och tillgänglighet. I jämförelse med större orter som Umeå och Sundsvall har vi sämre kommunikationer med omvärlden, framför allt beroende på färre flygavgångar och f.n. mycket dåliga tågförbindelser. Det påverkar företagens etableringsvilja och möjligheten att nå arbete och utbildning på andra orter. Läget i regionen. Örnsköldsvik konkurrerar i viss mån med de regionala centra Umeå och Sundsvall/Härnösand, där det finns ett större utbud av service, utbildning, kommunikationer, etc. Regionala funktioner inom näringsliv och offentlig sektorer lokaliseras ofta till dessa orter och när verksamheter rationaliseras sker ofta en koncentration dit, på bekostnad av servicenivå och arbetstillfällen i Örnsköldsvik. Rekryteringsbehov och kompetensförsörjning. Den lokala arbetsmarknaden står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren som ställer nya krav på tillgång till kompetent arbetskraft. Vidare innebär de begränsade, lokala utbildningsmöjligheterna sämre tillgång till utbildad arbetskraft för näringslivets och den offentliga sektorns behov framförallt vad gäller eftergymnasial utbildning. Attraktiv kommun Styrkor och möjligheter Boendemiljöer. Landskapet ger bra förutsättningar för olika former av boende - i centrum, på landsbygden, i kustområdet. Den kuperade terrängen gör att många bostäder har vacker utsikt och nära till vatten och natur. Natur och friluftsliv. Vi har en vacker och varierande natur med skärgård, älvdalar, höga berg och vildmarksområden. Här finns för både boende och besökare ett omfattande åretruntutbud av friluftsaktiviteter med friluftsanläggningar som skidspår, vandringsleder, fiskevatten m.m. Idrott och föreningsliv. Kommunen har ett rikt föreningsliv som bildar hörnpelare i Örnsköldsviks samhällsstruktur. Föreningslivet betyder mycket för barn och ungdomars sociala fostran och livsstil. Inom idrotten kan särskilt nämnas elitserielaget MoDo Hockey, men även andra idrotter har framträdande utövare i kommunen, bl a fotboll, innebandy och gymnastik. Evenemang. Kommunen har ett stort antal arenor som möjliggör arrangemang av såväl internationella/nationella tävlingar och läger inom idrott, som stora kulturevenemang. Nya arenor har tillkommit såsom Skyttis internationella skidstadion, Swedbank Arena, hoppbackarna på Varvsberget mm. Arrangörskunskapen hos det lokala föreningslivet är stort. Offentlig service. Örnsköldsvik ligger långt framme i utbyggnaden av äldreomsorg, skolor och sjukvård. Med länets lägsta skatt och en effektiv organisation har vi ett relativt bra utgångsläge för framtiden.