Sammanställning av medborgardialoger Katrineholms landsbygd

Transkript

1 Sammanställning av medborgardialoger Katrineholms landsbygd

2 Innehållsförteckning INLEDNING 1 JULITA 3 STRÅNGSJÖ 5 BJÖRKVIK 10 BIE 15 VALLA 20 FORSSJÖ 23 SKÖLDINGE 27 SLUTORD 32

3 Inledning UPPDRAGET Kommunen är i startgroparna med att ta fram en kommunövergripande översiktsplan som man har valt att dela upp i en del för staden och en del för landsbygden. Som inledning i arbetet med den sistnämnda har kommunen, i syfe att få in kunskapsunderlag från de boende på landsbygden, valt att genomföra medborgadialoger i de sju största tätorterna. GENOMFÖRANDET Dialogerna har genomförts i orternas skolor under vardagar kl 18:30-20:30 under april och maj månad Annonsering kring mötena har skett på hemsidan, i tidningar samt lokalt. I arbetet har NAI Svefa involverats, där Kristina Sandberg har varit moderator på mötena och Linda Sjögren har fört anteckningar och lett gruppdiskussioner. Mellan 6-10 tjänstemän från olika förvaltningar har funnits representerade på mötena för att kunna lyssna och svara på eventuella frågor. Mikael, ansvarig för kommunens bredbandsstrategi, samt representanter från ett företag som hjälper byalag med bredbandsutbyggnad har på de festa möten informerat om bredbandsutbyggnad. DIALOGMÖTENAS UPPLÄGG Alla möten har haf ett likartat upplägg som ofast har sett ut påföljande vis: Sara Eresund, planarkitekt på kommunen och ansvarig för framtagande av översiktplanen, hälsar välkommen och närvarande tjänstemännen har presenterats. Introduktionspresentation av Kristina innehållandes bland annat kvällens upplägg, tidplan, återkoppling från tidigare dialoger och allmän information om trender på landsbygden. På mötet informerades om översiktsplanens syfe och att en översiktsplan möjliggör olika slags utveckling men att genomförandet berör fera intressenter från kommunen till markägare, näringsidkare,byggherrar mf. Därefer har kvällens frågeställningar presenterats och instruktioner om hur workshopen ska gå till har getts. Genomförandet av workshopen har sett olika ut beroende på hur många deltagare det har varit på respektive möte. Generellt sett har deltagarna delats in i 3-10 grupper där man kring ett bord har diskuterat frågeställningarna, antecknat och ritat på kartor. Mötena har varit självdokumenterande där medborgarna själva formulerat och tecknat ner tankar, idéer och åsikter. Efer en dryg halvtimme har återsamling i helgrupp skett där Kristina har modererat respektive grupps återkoppling av vad som har diskuterats. I återsamlingen har åsikter som stämt överrens och som varit mottsatta diskuterats djupare. Denna sammanställning över dialogmötena grundar sig i det som medborgarna själva har skrivit ner och diskuterat. Ibland gick åsikterna isär och därför kan det fnnas fera kartor i sammanställningen på ett och samma område. Syfet är att visa de olika idéerna kring utveckling som diskuterats på dialogen. På mötena kom frågor upp som ligger utanför ramarna för översiktsplanen. Dessa åsikter är sammanfattade i en bilaga till denna rapporten som uppkallats Bilaga1- Övriga frågor.

4 Förstudie inför planläggning av Landfärden FRÅGESTÄLLNINGAR Var tycker du att placering av nya bostäder ska utredas i ditt närområde? Var i anslutning till vatten skulle du vilja att bostadsutveckling utreds? Hur skulle du marknadsföra din ort? Vad fnns det för unika kvaliteter att lyfa fram? På vilket sätt kan kvalitéterna utvecklas? Om inte skola och lanthandel är hjärtat i din ort, vad är det då? Vilka övriga mötesplatser fnns? Vilken potential för näringsliv finns i din bygd? Finns det viktiga stråk som bör försörjas med gång- och cykelväg? Finns det informella stråk som är viktiga att bevara eller förädla? Var finns de viktigaste natur- och kulturvärdena i din bygd? Vilka är de och varför är just de viktigast? Finns det lika förutsättningar för killar och tjejer att utöva sin fritidsaktivitet i ditt närområde/ort? På kartan visas de orter där det varit medborgardialoger under våren

5 Julita NÄR: 27 mars 2014 Bostäder DELTAGANDE: 45 vuxna, varav 15 kvinnor. Uppskattningsvis 2 personer under 50 år. Gång- och/eller cykelväg Parkering SAMMANFATTNING: Sammanfattningsvis kan sägas att högst upp på önskelistan står att skolan och matbutiken blir kvar, att bredbandsnätet byggs ut och att näringslivet fungerar. Man ser att unga vuxna, gärna med barn, fyttar till orten samt att det byggs ett 55+ boende. Att det anläggs en gång- och cykelväg längs 214 mellan Ica och Julita gård är också något det talades om i samtliga grupper. Man ser också en stor potential i Julita gård och har väldigt många förslag på utvecklings- och samverkansmöjligheter i orten kring framför allt upplevelsenäringar. Befntligt promenadstråk På kartan visas förslag från dialogen på utveckling i Julita och Äsköping 3

6 BOSTÄDER Flera grupper föreslår bostadsbebyggelse på markytan vid Ica. Även ytan mellan skolan och Gryt, öster om Julita gård samt söder om samhället, vid Hemgården, är markerad för utveckling av bostäder i fera gruppers kartor. Några grupper föreslår även utveckling längs Öljaren, både norr och söderut samt vid Gimmersta gård. En grupp önskar att det inte ska vara bostäder vid Munkleden. Exklusivare bostäder kan byggas längs vattnet för att locka hit unga penningstarka familjer. De som är år borde vara här. Många önskar att få hit fer barnfamiljer. Bredband framhålls som ett måste för att locka denna målgrupp. Det framförs önskemål om femtifemplus-/trygghets-/ seniorboende samt lägenhetsboende i markplan centralt. Det vore bra både för äldre och yngre. Viktigt att de unga som vill vara kvar har någonstans att bo, annars fyttar de. Alternativt kanske Attefallhusen kan vara en räddning. UNIKA KVALITETER Julita ligger bra till vid Mälaren med närhet/ pendlingsavstånd till Vingåker, Katrineholm och Eskilstuna. Rena rama landsbygden och ändå nära storstad som någon uttryckte det. Julita gård, vandringsstig/skidspår, Gimmersta ridanläggning, Fiskeboda och Hjälmaren, Fogelsta, Klockargården, Viksberget med sin vackra utsikt, den livfulla hembygdsföreningen, Julitas husmödrar, gymmet i Lida backe, kvinnliga medborgarskolan och naturupplevelser är några av de saker som omnämnts med avseende på unika kvaliteter. Det konstateras även att åkrar och fria vyer är en del av identiteten liksom att historiska anknytningar så som tex kanoner till Lützen, kaffebönan och munkarna borde lyfas fram. Det uttrycktes också att det vid marknadsföring var viktigt att bygga paket. MÖTESPLATSER Julita gård Fogelsta Lyan Lidabackegården Klockargården Kyrkan Idrottsplatsen Pizzerian Badplatserna Finns inte skola och lanthandel som mötesplats vore bygden död. POTENTIAL FÖR NÄRINGSLIV Det fnns 26 registrerade företag idag. Största arbetsgivaren är Almgården. Någon nämner att 200 nya arbetstillfällen vore bra, men att 50 också vore bra. Största föreningen är hembygdsföreningen med 620 medlemmar. Bredband pekas ut som den viktigaste förutsättningen för att näringslivet ska kunna växa. Om orten är attraktiv lockas fer företag hit. En dröm vore att en mindre industri ville etablera sig. KOMMUNIKATIONER Munkleden är bra, men cykelstråken måste utvecklas generellt. Samtliga grupper föreslår utbyggd cykelväg mellan Julita gård och Ica. Övriga förslag som framkommer är gång- och cykelväg mellan kyrkan och samhället, längs 4

7 stranden nedanför Gryt samt längs Aspån. Det föreslås även att leden ska rustas från Julita gård över Löten och Risinge. Det kan kombineras med hembygdsförening och (gamla torp). Ett par grupper lyfer frågan om behovet av en gångoch cykeltunnel under vägen till idrottsplatsen, Öljevi liksom att infarten till Äsköping från 214 bör vara en rondell. Anropsstyrd busstrafk med minibussar eller taxibilar fnns som önskemål. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN De som lyfs fram är främst den kvinnliga medborgaskolan, de stora gårdarna (slotten och herresätena), munkleden, fattigstigen, Djupanboda, Gryt, Danviken, Västerängen, Fiskeboda, Risinge skolan, den vackra naturen tex ekhagarna runt Väsby och Oxhagen runt Julita gård, sjöarna och historien. café eller konstutställning. FRITIDSAKTIVITETER Någon tyckte att det var lika dåliga förutsättningar för både pojkar och fickor vad idrottsanläggningar beträfar. Inom fotbollen är båda könen representerade. Det är endast ideella krafer som driver, varför det skulle vara välkommet med mer kommunala medel. En fritidsgård fnns i kyrkans regi. Ett förslag att prästgården skulle kunna bli ungdomsgård förs fram. Man skulle vilja se mysigare lokaler för tonåringar där de kan ges möjlighet för musik och dans. Aktivitetspark bakom torgbodarna kom upp som ett önskemål. I landsbygdsmuseet tycker man att samlingarna borde vara öppna samt att man även borde spara modernare föremål. Gimmersta konstatelje bör kulturskyddas och restaureras. En av alla Väderkvarnar kan utnyttjas bättre, till exempel som ett 5 På kartan visas förslag från dialogen på utvecklingav bostäder vid sjön Aspen samt värdefullt natur- och kulturvärde

8 Strångsjö NÄR: 1 april 2014 DELTAGANDE: 17 vuxna, varav 6 kvinnor. Uppskattningsvis 5 personer under 50 år. SAMMANFATTNING: På mötet kom deltagare från Strångsjö, Östra Vingåker och Ändebol. Strångsjö behöver växa och fer barnfamiljer måste attraheras för att kunna skapa underlag för skola och förskola på orten. En omfattande bostadsutveckling i sjönäraläge upplevs som rätt väg att gå i Strångsjö. Strångsjö har ett fnt läge mitt i regionen och eferfrågar mer regional samverkan för att stärka orten med kollektivtrafk och andra nyttor. befntliga slingor Bostäder Gång- och/eller cykelväg Befntligt promenadstråk servicebutik badplats På kartan visas förslag från dialogen på utveckling av Strångsjö 6

9 sjönära bostäder Bostäder BOSTÄDER Det rådde samstämmighet kring att bostadsutveckling vid vattendragen är det mest attraktiva och därmed den rätta vägen att gå för att locka hit nya invånare. Framförallt gäller detta på västra sidan om Strången och runt Lilla Tolen. Även i Östra Vingåker föreslås att bygga bostäder vid vattnet. I Strångsjö konstaterades att det fnns många platser man kan bygga på längs de festa vägar inom och i närheten av tätorten. Två områden som pekas ut speciellt är mellan Nystigen och Forssjövägen vid Hinnäs. Önskemål om att barnfamiljer ska kunna fytta till Strångsjö framfördes. På kartan visas förslag från dialogen på utveckling av Det konstaterades även att det fnns byggklara och lediga tomter, men att det kanske inte var så attraktiva. Någon menade på hur hela Strångsjö kanske inte var så attraktivt för infyttning. UNIKA KVALITETÉR Flera grupper lyfer fram hur läget är unikt och bra. Man slipper stan, men bor ändå inte för långt ifrån. Det är även barnvänligt med bra skola, fn badsjö och bra möjligheter för fritidssys- 7

10 selsättningar. Att huspriserna är låga lyfes fram som något positivt. Östra Vingåker lockar med de vackra vyerna och natur- och fågellivet. Småbåtshamn, fske, vackra sjöar, promenadstigar, rastplatser och kultur. Man kan driva företag var som helst nuförtiden bara man har bredband, vilket fnns här. MÖTESPLATSER Skolan Strångsjö AIK Fritidsgården för ungdomar Hembygdsföreningen Församlingshemmet i Östra Vingåker POTENTIAL FÖR NÄRINGSLIV I Strångsjö fnns idag två aktiebolag, elva enskilda frmor och två övriga. Flera grupper bekräfade att det går fnt att driva företag i Strångsjö och att det fnns bra möjligheter bara man är nyskapande. Det är bra kommunikationsmöjligheter, men man bör dock inte satsa på något som kräver stort kundunderlag. En bensinmack med mer än bensin (även diesel) vore önskvärt. Det som eferfrågas är en servicepunkt - kiosk/butik/mack/matställe. I Östra Vingåker är det antingen företag som kan skötas med hjälp av internet eller något inom besöksnäringen som har potential. I Beckershov fnns en konferensanläggning som går väldigt bra. Event i närhet till vatten är något att satsa på här. Det lyfs fram hur det inte behöver vara kostsamma saker utan sådant som tävlingar, paddling, grillning etc. Kanotpaddling och Bäversafari är något man i bygden tycker borde utvecklas och föreslår det i Ändebol och Tisnar-kanalen, om den rensas upp från träd. KOMMUNIKATIONER Det påpekades att skyltning som visar var Strångsjö börjar och slutar saknas och att länsgränsen upplevs som en järnridå med avseende på fera aspekter. Inte minst kommunikationer. En bättre samordning över länsgränserna önskas. Standarden på landsbygdsvägarna borde förbättras generellt. Vid Ändebolkorset vill man se hastighetsbe- gränsning. Vägen mot badplatsen Tolenrundan borde asfalteras, det är många träningscyklister som rör sig i området. Önskemål om att gatorna sopas tidigare på året framfördes med hänsyn till trafksäkerheten. Kommunikationer både till Katrineholm och Norrköping borde förbättras. I dagsläget anses det i princip förenligt med livsfara att ge sig ut med cykel på 2-1 vägen. Cykelvägen mot Katrineholm skulle kunna vara mycket rakare. Om cykelmöjligheterna förbättras tror man att cyklandet skulle komma igång ännu mer. Den lilla vägen på västra sidan av järnvägen skulle kunna förlängas och bli en cykelväg in mot samhället. Flera påpekar att bussförbindelser borde förbättras både mot Norrköping och Katrineholm. I synnerhet för ungdomarnas skull, men även för de äldre och för de som pendlar. Någon menar att det inte borde byggas några fer vägar alls, med anledning av de dyra kostnaderna. Befntligt elljusspår borde restaureras. Det fnns många informella stråk man rör sig i. Se gröna 8

11 markeringar på kartan. Sjönära gångvägar och upplevelsestråk som länkar ihop med besöksnäringen vore bra i Östra Vingåker. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN I storsjö utnämns Askdalen och kvarnen som viktigast i kategorin av natur- och kulturvärden men övergripande sägs det inte fnnas så mycket. Ingvar Aldhagen har skrivit en bok om historia i Strångsjö som rekommenderas. Vid Finnängen, öster om Strångsjö fnns en kolmila. I Östra Vingåker nämns Mörkhulta, Forsa bruk, Clastorp och Beckershov som mest värdefulla. FRITIDSAKTIVITETER Förutsättningarna för pojkar och fickor anses vara lika. Det är Strångsjö AIK som är hjärtat. De har syförening, rödakorset, gymnastik och innebandy. I Strångsjö med omnejd fnns även ridanläggningar, skyttebana och crossbana. 9

12 Björkvik NÄR: 9 april 2014 DELTAGANDE: 45 vuxna, varav 13 kvinnor. Uppskattningsvis 10 personer under 50 år. Bostäder Gång- och/eller cykelväg SAMMANFATTNING: Björkvik är en av de större kransorterna i kommunen och har tillgång till vackra sjökvaliteter. Här tycker invånarna att attraktiva bostäder i sjönära läge kan uppföras för alla medborgare i olika skeden i livet. Björkvik kan marknadsföras som Lustgården Björkvik med sjönära läge I Björkvik fnns en stor potential för upplevelsenäring i form av ekoturism, frilufsliv, vandringsstråk och cykelleder. På kartan visas ett av förslagen från dialogen på utveckling av Björkvik 10

13 Bostäder Gång- och/eller cykelväg Naturvärde BOSTÄDER Att möjliggöra för sjönära bostadsbebyggelse framförs som ett bra utvecklingsalternativ för Björkvik. LIS-områden föreslås på norra sidan om Danbyviken, mellan Vedeby och Villa Lövdalen, vid Klubbetorp samt på norra sidan av Klubbviken. Flera grupper tycker att de befntliga bostadsområdena kan förtätas men lyfer fram att det bör ske på så vis att de stora grönområdena och gluggarna sparas (man vill inte att de maximeras). En grupp föreslår att hela halvön mellan Danbyholmsviken och Klubbviken utnyttjas för bostäder. Flera grupper har även preciserat var de önskar att nya bostäder bör utredas. Att Klubbetorpsområdet är lämpligt för bostadsbebyggelse är något som de festa tycks vara överrens om. De befntliga torpen kan antingen tas bort och ersättas med nya eller renoveras. Andra platser som omnämns är Glindran (området söder om skolan), höjden vid kyrkan, utveckling längs med och söder om Lövdalsvägen (vilket kan också På kartan visas ett annat förslag från dialogen på utveckling av Björkvik 11

14 göra många av de fna områdena mer tillgängliga), Gustavsberg, i höjd med nordvästra kyrkan, Yngersstrand (g:a kyrkan), Västergården,Vedeby och åkern på väg mot kyrkan. För att markera samhället bättre anser en grupp att det vore bra med förtätning söder om skolan och i höjd med centrum samt att bygdegården fyttade dit. Någon uttryckte även önskemål om att kommunen borde arbeta vidare med de pågående detaljplanerna. Det framfördes förslag om att man bör göra en inventering av var bostäder kan inrymmas i hela socknen, inte bara i Björkvik. Kanske kan befntliga gårdar ute i socknen utnyttjas. Önskemål fnns om att yngre personer som har eller bildar familj fyttar hit, likaså utländska köpare. En länk från kommunens hemsida till björkvik.org borde fnnas där man kan hitta gårdar som är till salu/kan hyras. På sidan bör en översättning till engelska fnnas för att locka utlänningar till fritids- samt permanentboende. En grupp föreslår också att det ska byggas lägenheter, i synnerhet ungdomslägenheter. Man föreslår att Yngarestugan kan bli äldreboende. Det påpekas att det är bra pris på fritidshustomter i Sandvik. Flera lyfer fram hur man bör planera för fer fritidsboende med möjlighet att på sikt bli permanentboende. Man tror dock inte på att vi kan vända urbaniseringen som är starkare än någonsin. Någon tycker att de redan fnns tillräckligt med bostäder, vilket påvisas genom att befntliga hus inte kan säljas eller hyras ut. Det påpekas att det kan bero på att ingen vill bo där det inte fnns bredband. UNIKA KVALITÉTER De unika kvalitéer och fördelar som lyfs fram är framförallt följande: Att det fnns en bra skola, lanthandel (med DHL och Schenker), närservice i alla livets skeden, lugnt och fnt, omväxlande natur, naturrundor, övernattningskojor, grillmöjligheter, badplatser, småbåtshamn vid Klubbetorp, nya Yngarebygden, möjligheter för ridning och trial, självplock av jordgubbar, fornminnen, fotoarkiv, oxvandring, Andersvik, närhet till bilbana (övningsfält), Bjorkvik.org. Man lyfer fram det geografska läget, mitt i. Närheten till Nyköping, Norrköping, Katrineholm och Flen. Närheten till E4 (9 min, 11km) och Norrköpings och Skavstas fygplatser samt Ostlänken på sikt. Det fnns stor potential av ekoturism och frilufsliv som man bör marknadsföra. Ångbåtstrafk, vandringsstråk och cykelleder med mera. Någon föreslår att man bör stärka unika kvaliteter som Gnosjöandan och enmansföretagande. Borde fnnas turistkartor som visar till exempel fornlämningar, alla småvägar, unika MC-vägar, cykelkarta, kanotkarta, biotoper, Näckrosvägen och Sörmlandsleden. På Katrineholms hemsida kunde det stå hur man ska gå tillväga om man vill cykla. Man borde också marknadsföra de övernattningsmöjligheter som fnns bättre. Fler och bättre skyltning generellt. Porten till lustgården. Satsa på vision: En levande landsbygd! Några ansåg att om man ska nå fram i bruset måste man ha något kort och slagkrafigt. Då lyfes närhet till Skavsta, närhet till storstadsregioner, ostlänken, bra skola, tystnad, lugn och ro 12

15 fram. Detta summerades i bland annat Lustgården Björkvik med sjönära tomter eller Björkvik, lustgården i Katrineholm med sjönära tomter. MÖTESPLATSER Folkets park Sockenstugan Nya bygdegården Affären Skolan Sporthallen och fotbollsplanen Ridskolan Föreningsliv Fagerön Kattnäset Bit-centret (kan utvecklas mer) Kyrkan Gamla kyrkan. POTENTIAL FÖR NÄRINGSLIV Alla har nära till Björkvik. Man tycker att det fnns en bra tillgång till arbetskraf och närhet till ett antal större städer, till E4, fyg och hamn. Man saknar dock en uppkoppling till världen. Bredbandsfber och trafklogistik/allmänna kommunikationer är det som begränsar mest och som är under all kritik. För att öka potentialen för näringsliv måste detta förbättras. Det fnns en enorm potential som historiskt bevisat är mycket god. Samtliga grupper påtalar den stora vikten av att bredband byggs ut. Någon tycker att det är kommunen som ska organisera bredbandsutbyggnaden för att säkerställa att det blir en långsiktig stabil leverantör. En grupp uttrycker att Gnosjöandan och enmansföretagandet behöver stärkas med fber och framtidssäkras inför att kopparen grävs upp. Trådlöst är inget seriöst alternativ för näringsidkare. Räddningstjänsten behöver säkras långsiktigt, både materiellt och med personal. KOMMUNIKATIONER Förslag på att cykelleden bör upprustas, att en passage under 216 från skolan ska byggas och att man bör skapa en annan lösning på busshållplats i centrum kom upp på dialogen. Det kom också kommentarer på att man önskar bevara Lövdalsrundan, Kattnäset och Ols Udde och att man gillar att vandra på befntliga slingor. Länken mellan Fredriksdal och Lövdalen bör förbättras. Någon ansåg att befntliga stråk inte sköts och att detta borde prioriteras i första hand. Bron håller på att gå sönder. Om slyn vid rastplatsen röjdes bort skulle det ge en bättre vy. Förslag framfördes om att man skulle kunna införa ett nytt system med pendlingsbussar eller anropsstyrda bussar. Det är viktigt att Björkvik fnns inom pendlingsavstånd. Man vill också se en kommunikation mellan skolan och Nyköping. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Det rådde stor enighet i att Urskogen, Fagerön med badplats, Kattnäset och gamla kyrkoruinen är de viktigaste kulturbärarna och måste därför bevaras. Det ville man även att Yngaren, herrgårdsmiljöer, Viggartorpsåsen, Glindran, Sörmlandsleden, Virå och Sockenstugan, stenåldersbosättning mellan Hovsta-Marieberg ska och omnämndes även de som värdefulla för byggden. 13

16 Det framfördes även kommentarer om att sjön behöver ses över så att den inte växer igen och att vattenkvaliten bör värnas. Skogen vid idrottshallen borde värnas för rekreation. Tankar om att Folketspark och Bygdegårsföreningen kunde samordna framfördes. Tex har det tidigare varit EM i cykeltrail och läger. Borde se till att det fnns en samlingslokal och mer övernattningsmöjligheter. Man kunde rusta upp Klubbetorp till vandrarhem och ha uthyrning av kanot m.m. Man lyfer fram att de som bor där idag i så fall måste erbjudas likvärdiga bostäder i närheten. FRITIDSAKTIVITETER En del tycker att det fnns lika förutsättningar mellan könen(efersom det ej fnns elitnivå), medans andra menar att förutsättningarna är ganska lika i de yngre åren, men att de i tonåren blir svårare för fickor. Någon menar att det är mest trail och fotboll. Det fnns även till exempel tennis, innebandy och ridning. På sommaren fnns det aktiviteter på vattnet som segling och kanot. Det vore bra om det kunde skapas förutsättningar för fer olika sporter. Basket, gymnastik, simning och segling skulle kunna utvecklas. Det eferfrågas en gemensam lokal för visning av hantverk och konst. 14

17 Bie NÄR: 24 april 2014 Bostäder DELTAGANDE: 23 vuxna, varav 10 kvinnor. Uppskattningsvis 5 personer under 50 år. SAMMANFATTNING: På mötet kom medborgare från Bie, Malmen, Stängstorp och Granhed. Bie är en ort med ett engagerat föreningsliv och med gamla anor som kurort. Orten präglas av kultur och dialogdeltagarna menar att var du än vänder dig i Bie upplever du kultur. Orten har potential för ökad sommarturism och caféverksamhet. Bie ligger nära Katrineholm och Bieborna värderar det gynnsamma läget i kommunen högt. Andra kvaliteter i Bie är ölbryggeriet, fsket och en unik fora och fauna. På kartan visas förslag från dialogen på utveckling av Bie 15

18 Bostäder BOSTÄDER Önskemål om att det byggs enkla och små lägenheter fnns hos fera, gärna i hyresrättsform. Det föreslås hyresfastigheter i nordväst och bostadsrätter i södra delarna. Karlsborg framförs som en lämplig plats för byggnation av markbostäder för äldre. Idag fnns gamla pensionärshemmet. Områden som föreslås för nya bostäder är nedre Vallatorp, nedre Malmen, Strängstorp, Äsplund och sydväst om nuvarande bebyggelse i Bie (mellan Äsplund och förbifartsleden). Man vill se enskilda tomter utifrån vad marknaden eferfrågar, vissa framför önskemål om sjönära lägen (gärna röda stugor med vita knutar). Man poängterar att man vill bevara Bie. UNIKA KVALITÉTER I Bie fnns väldigt mycket stigar och leder som är mycket uppskattade, så även ridleden och Brunnsparken. Naturen i största allmänhet anses vara unik. I Barrsjömossen och söder om Lundsjön fnns unik fora och fauna, Barrsjömossen fnns omnämnd i många skrifer för just detta. Man lyfer också fram hur man i Sörmlandsle- På kartan visas förslag från dialogen på utveckling av Strängstorp och Malmen 16

19 dens dokumentation skriver om Enebackar norr om Lundsjön. Det fnns önskemål om att göra detta mer tillgängligt, idag fnns inte en enda parkeringsplats om man vill gå ut i naturen. Förslag på en badplats vid sjön tas upp. Sportfskesjön Jungfrun ses som positiv men man skulle vilja se att fsket utvecklas ytterligare i hela bygden. Bergstäktens föreslagna utvidgning anses vara förödande. Det lyfs fram att man gillar hur bystrukturen är bibehållen i området. Tidigare Bie bondby, blev känd för sitt vatten med hälsobrunn, gods i fors, en kurort med karbad och gyttjebad. Dess historia är omnämnt i kulturinventeringar och böcker om området. Andra stoltheter i historian som nämns är tidigare tillverkningar av krukor och områdets kakelugnar. Om Strängstorp berättar man hur man tycker om lugnet och att de har det bästa vattnet i kommunen. Det är fem minuter in till stan och till tåget, en del av folkbildningens vagga. Frilufslivet, närheten till natur och kulturhistoriska områden anses som en unik kvalitet. Det fnns önskemål om att öppna upp mellan övre och nedre malmen. Man lyfer fram att i Floda fnns Sveriges största landsortskyrka. Man föreslår att byalagen inventerar var som fnns i socknarna inför fortsatt Översiktsplaneprocess. Andra kvalitéter som omnämns är kurortsloppet och möjligheten att anordna Dalhalla i bergstäkten, de fna sjöarna (rena och fna), Bie bluesfestival, Karlsta hembygdsgård, ädelfske och Ölbryggeriet. Några har även önskemål på att eventuellt återuppbygga en del av byggnaderna i Brunnsparken vilket kan bli en bra turistnäring. Man vill se bättre skötsel av Brunnsparken, gärna ett sommarcafé. Annonsering angående evenemang i parken, Bie Brunns vänner. I allmänt vill man göra bygden mer tillgänglig för de upplevelser som fnns. MÖTESPLATSER Vargtorget samlingspunkten i Bie Idrottsföreningen Bouleförening Brunnsparken Åsgården lekplats, önskar se fler lekmöjligheter POTENTIAL FÖR NÄRINGSLIV Det framförs att man inte vet så mycket om bredbandsstatusen. Tror att de fnns ledningar, men ingen fber. Kommunikation och marknadsföring är viktigt för att näringslivet ska ha potential i bygden, framförallt för att öka möjligheter att jobba hemifrån. Branscher som klarar sig bäst anses vara naturturism och naturliv vid vattnet. Till dem hör Café, Upplevelseturism, Sörmlandsleden, Näckrosleden och ridleden. Förslag på förbättringar som vore bra för den branschen är att bygga småstugor för övernattning, addera något till Brunnsparken som ökar attraktiviteten, Bed and breakfast och starta ett sommarcafé. Man poängterar att en cykelbana till Katrineholm behövs. Man skulle vilja se att det görs inventeringar emellanåt på vad som kan göras, för att göra Bie bättre. När det gjordes sist fck man hjälp av varandra och det hela samordnades mer. Man föreslår att det vore bra om man hittar sätt att gå ihop (nätverk eller kluser) så får man starkare genomförandekraf. Det fnns embryon för detta idag. Förslag som nämns är att starta Bie före- 17

20 tagarförening. Flera grupper gillar idéen om ett sommarcafé i Brunnsparken. KOMMUNIKATIONER Stigar, leder och rundor är något man tycker det fnns gott om. Man lyfer till exempel fram Mosstorpsrundan i Malmen. Av genomfartsleden vill man göra en avsmalning och bygga fartgupp, det är alldeles för tung trafk och det är få som håller hastigeten på 50 km/h. Man anser att avfarten in till Bie är farlig och måste göras säkrare. Önskemål förs fram om att satsa på anropsstyrd minibusstrafk. Gång- och cykelväg från strängtorp till Katrineholm behövs. Det är viktigt för bygden att man förbättrar kommunikationerna och att skolan fnns kvar. Det är en förutsättning för attraktiviteten. Skolans och övriga lekplatser behöver förnyas/rustas, man vill att det skapas fer lekmöjligheter i bygden. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Flera grupper anser att bygdens vatten med till exempel Malmensjöarna och Lundasjön är av stort naturvärde. Unikt för Bie är att det är naturskönt. Man känner dock både hot och oro av att bergstäkten bedriver sin verksamhet där de gör. Det är nu endast 50 meter bort från byn Malma. I bygden anser man att det är viktigt att naturen med dess djurliv och fora bevaras, likaså med bystrukturen som lyfs fram som speciellt värdefull. Kultur anses det fnnas gott om, Kultur var du än rör dig, Vart jag än vänder mig så är jag i kultur. Omnämnda kultur- och naturvärden är Björndammen (fågelsjön), elljusspåret, åsen, Lorensbergsgruvan, Kurortsloppet, Bie Bluesfestival. Bie Brunnspark har högt värde för bygden, men det är inte endast ett kulturarv utan också en teknisk anläggning. Man tycker att den har förvaltats dåligt av kommunen. Vattenskyddsområdets utbredning är en annan sak som bör utredas. FRITIDSAKTIVITETER Det är begränsat med fritidsaktiviteter på grund av litet invånarantal men man anser att det inte fnns några hinder. Fotboll, terränglöping och tennisbana är på gång, det fnns även Skidspår i Malmen på vintern och mycket idrott i Katrineholm. I Bie är det ledare och engagerade föräldrar som saknas. Några lyfer fram hur det ibland blommar upp fritidsgårdar, jympa, gym och ridning. Det föreslås att frilufsgården borde utvidgas. 18

21 kartan visar omnämnd bergtäkt 19

22 Valla NÄR: 28 april 2014 DELTAGANDE: 13 vuxna, varav 7 kvinnor. Uppskattningsvis 2 personer under 50 år. SAMMANFATTNING: Valla är en sammanhållen ort med samlad bebyggelse. Unika kvaliteter i form av Jugendhus art deco, bra busskommunikation, stor arbetsgivare på orten och ett föreningsliv som är med och skapar de viktigaste mötesplatserna. Valla vill gärna se en ökning av invånarantalet och eferfrågar villor som man både kan köpa och hyra så att barnfamiljer och unga par kan fytta in. På orten har Sockenrådet gjort en undersökning som visar att pensionärer vill bo kvar i Valla i 55+ hus koncept. Bostäder Gång- och/eller cykelväg Befntligt promenadstråk Undermålig korsning/undergång Ny väg Natur- och/eller kulturvärde Park Allaktivitetsfält/Lekplats På kartan visas förslag från dialogen på utveckling av Valla 20

23 BOSTÄDER Det framförs att man inte tycker att det ska byggas vid vattnet efersom det inte fnns så mycket plats att exploatera där. Områden som omnämns för nybyggnation är Gustavsvik, Viksjön, Floda, Enesta, Täljaren och Nämnaren. Även ödestomten vid Häringe skola, scoutstugans tomt och en plats mitt emot pizzerian förs fram som förslag att bygga på, man tycker inte att hyreshus bör blandas med villor. Man föreslår bostadsutveckling ut mot Häringe och söder om skolan. Industritomterna borde klassifceras som bostäder istället. I parken vill man inte se någon bostadsbebyggelse. Lagerlundavägen bygg hisstrumma. Man poängterar hur det i Valla inte fnns ett enda hus med hiss och att det är dåligt med boenden för äldre. Vårdboende fnns däremot. Man vill gärna se integrerade seniorboenden för äldre och yngre, förslag på är fyra-femvåningshus med hiss. Sockenrådet genomförde en enkät med frågan Vill du bo kvar efer pensionering? 90 % uppgav att de ville det. Slutsatsen är att 55+ boende behövs anser representanter från Sockenrådet. Barnfamiljerna är viktiga för bygden. Det behövs tomter för villabebyggelse /nybyggda villor som barnfamiljer vill ha. UNIKA KVALITÉTER I Valla fnns öppna åkrar och djupa skogar, det är en blandad natur, det fnns afär (viktigt med köptrohet) och mycket närproducerat. Jugendhus art deco (Cecilia Björk har skrivit boken). Det fnns fera böcker om Valla och hur orten har vuxit fram. Det fnns ett bra centrum och det är ett samlat samhälle. Man anser att det är en samlingspunkt, för både Sköldinge och Valla. Det är bra kommunikationer med många bussar, bra turlistor för pendling. Det är nära till Katrineholm och bara en timme från Stockholm med tåg. Bra skola och bra service och aktivitetsutbud i form av butiken, gokartbanan och sporthallen. Ett samhälle där det fnns jobb och en stor arbetsgivare är kycklingfabriken. Det fnna många företagare och företag i bygden. MÖTESPLATSER Kring föreningslivet. Tex sockenrådet, PRO och idrottsföreningen. Triangeln, Församlingshemmet Valla IF:s möteslokal Ungdomsgården. Valla IP (idrottsanläggningen) Medborgarhuset (behöver renoveras) Skolan POTENTIAL FÖR NÄRINGSLIV Man anser att potentialen skulle öka om det fanns bredbandsuppkoppling, det är väldigt viktigt för att man ska kunna jobba hemifrån. Man framför önskemål om att det gärna kan etableras fer företag som gynnar orten, kanske inom hantverk. Industrimark längs Storgatan lyfs fram, de är gamla och övergivna. Man ser gärna att de byts ut till bostäder. Valla däck går bra och är ett typexempel på ett företag som expanderar och behöver plats för det. 21

24 KOMMUNIKATIONER En gångväg på södra sidan om järnvägsbron, längs med stora vägen (Vasavägen), behöver byggas. Den tar idag slut precis vid bron. Man skulle även vilja ha en cykelväg längs Storgatan (genomfarten), där man idag är förpassad till trottoaren. En cykelbana mot Sjöholms gård/ Ålsäter från raket rondellen precis utanför Katrineholm behövs. Sjöholm kan med fördel även kompletteras med bostäder i vackra natur- och sjölägen. Järnvägsbron tycker man är i dåligt skick och behöver bytas ut. Bron är för smal för möten av större trafk och har dålig sikt. En ny järnvägsbro föreslås byggas i samhällets östra del. Önskemål fnns om tågstopp i Valla och andra orter i Katrineholms kommun. Man vill leda bort tung trafk direkt till stora vägen. Man föreslår en ny väg som utgår från nittiograderskurvan, över järnvägen och ansluta till vägen norr om skolan. Vid Ändelbokorset vill man se en hastighetsbegränsning. I övrigt önskas en ny eller förbättrad väg till gokartbanan samt till elljusspåret. Man vill se en bättre lösning på trafksituationen för de som börjar och slutar på kycklingfabriken. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Skogsområdet runt elljusspåret och norr om 55:an är fnt och borde ej exploateras för bostäder. Det framförs att vid våtmarken som anläggs norr om 55:an borde kulturvärden kunna lyfas. Söder om Valla är det mest privatägd åker, man tycker det är fnt med öppna marker. Kyrkorna är av högt kulturvärde i bygden. Det fnns även gamla hus från jugendperioden, 60-talshus, gamla gårdar och tegelbruket (lades ner 1968). Någon lyfer fram att det fnns mycket igelkottar i Valla. En deltagare framför ett förslag om att den norra delen av Spetebysjön som har sänkts borde restaureras/muddras för att få klart vatten. Fågelområden vid Spetebysjön är viktigt att skydda. FRITIDSAKTIVITETER Fritidsaktiviteter sker framförallt i låg- och mellanstadiet med fotboll, innebandy, gymnastik och volleyboll. Det anses fnnas samma förutsättningar för pojkar som för fickor att utföra sin idrott. Det förs fram att en konkurrens fnns med andra orter. En allaktivitetsplan önskas med klätterborg, boulebanan, pingisbord, utegym. Planen ska kunna utformas för aktiviteter för alla åldrar. En skrivelse om detta är skickad till kommunen. Fritidsgården skulle kunna utvecklas och en större lokal behövs för detta. Önskemål fnns även om en ungdomsgård. Man föreslår att scouterna kan vara i halva skolan som står tom. En hundpark fnns det också önskemål om. 22

25 Forssjö NÄR: 7 maj 2014 DELTAGANDE: 12 vuxna, varav 5 kvinnor. Uppskattningsvis 6 personer under 50 år. SAMMANFATTNING: Sammanfattningsvis kan sägas att invånarna i Forssjö trivs på orten och vackra vyer och kulturbyggnader framhävs som en identitetsskapande kavlitet. Forssjöborna vill att fer ska fytta till Forssjö och få ta del av det frilufsliv som erbjuds i form av badplatser, vandringsstigar, Spökbacken, skidåkning, fsket med mera. Idrottsföreningen skapar många plattformar för möten och Forssjö upplevs av de boende som en ort med stark sammanhållning. Bostäder Gång- och/eller cykelväg Undermålig korsning/undergång Allaktivitetsfält/Lekplats Viktigt historiskt och kulturellt På kartan visas ett av förslagen från dialogen på utveckling av Forssjö 23

26 Bostäder Gång- och/eller cykelväg BOSTÄDER Det framförs att Forssjö borde växa med villor och bostäder för äldre, gärna radhus. Det kom förslag på att 55+ bostäderna kan vara hyresrätter så att de äldre blir mer benägna att sälja sina villor så att det skapas fyttkedjor. prio 4 prio 1 prio 2 För att locka nya invånare föreslås att det byggs i de sjönära lägena, efersom de tros vara lättast att sälja. Exempelvis skulle man kunna bygga vid Ragnars gärde, men det är då av största vikt att vyn och utsikten mot sjön bevaras. Det poängterades att strandlinjen ska vara till för alla, men några av deltagarna tycker att några strandtomter skulle kunna vara okej. prio 3 Några menar att man ska bevara områdena vid vattnet med hänsyn till att det är ett vackert naturområde och en identitetsskapande vy för bygden. Andra menar att man ska bygga där det är attraktivt och att det går att förena vackra vyer med bostadsbebyggelse. På kartan visas ett annat förslag från dialogen på utveckling av Forssjö 24

27 UNIKA KVALITÉTER Någon uttrycker att Forssjö är Perfekt. Skolan, idrottföreningen, Spökbacken (vilken skulle kunna utvecklas även sommartid med cykling), skidbacken, längspåret, fskeföreningen (fnns många olika slags fskar och stora vatten), golfbanan, närheten till stan, Ekudden (Folketspark som är en unik festplats), kulturen, bruket, läget, vattnet, badplats (lediga båtplatser)och historien är saker som nämns som unika för bygden. Besöksnäring if orm av camping, kanot/kajak samt B&B kan lyfa bygden. MÖTESPLATSER Idrottsföreningen Vid midsommar, valborg och julmarkander mm. Gång- och cykelvägen omnämns också som en mötesplats. Idrottsföreningen, idrottshall/sporthall och fotbollsplan. Elljusspåret som används för löpning, promenader och skidåkning. Det kom fera förslag på hur mötesplatser i Forssjö skulle kunna utvecklas. En deltagare föreslog att man skulle kalla till möte om föreningslivet i Forssjö för nyinfyttade m.m. En annan deltagare tyckte att bruksmiljön är av potential för att utveckla både en mötesplats och ett näringsliv. Utveckla klubbhuset istället tyckte någon annan. Att utveckla Mimmis lekpark som mötesplats för familjer var ytterligare förslag som lades fram. POTENTIAL FÖR NÄRINGSLIV Det är i bruksmiljön man ser potential för näringsliv. Önskemål fnns att det utvecklas lokaler där. Hantverksmiljöer, samlings-, utställningsoch konferenslokaler. Bruket borde restaureras och man borde möjliggöra för eventuell expansion och inte tillåta bebyggelse för nära. Fiber kan vara en förutsättning för näringsliv. KOMMUNIKATIONER Kollektivtrafken är viktig och det fnns önskemål om en bättre turtäthet, det är nära till stan och fer skulle utnyttja den. Hastighetsdämpande hinder på många vägar fnns det önskemål om, bland annat på brukvägen. Dåligt utformad väg från Nyköpingsvägen, det anses att det är för smalt med vägräcke (i närheten av cirkulationsplatsen). Det framförs att man tycker att det ska prioriteras med gång- och cykelväg till badplats. Man vill också se fer promenadstråk längs med vattnet. Gång- och cykelväg fram till Ändbäcksvägen önskas. På Svanvägen utanför skolan borde det vara förbud att stanna. Man vill se en bättre tillgänglighet till skolans matsal. Det borde bara belysning vid allén, Bruksgården mellan vattenverk och sjö. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Bruksmiljön med smedjan och turbinerna anses vara av stort kulturvärde. Elljusspåret är viktigt för bygden, det behöver rustas, breddas och anläggas med ny bark samt ej vara tänt dagtid. Sjö och å-systemet är värdefullt, där behövs byggas strövstigar längs med dem. 25

28 Andra områden som omnämns är till exempel Ragnars gärde, Ekudden, Spökbacken. Det framförs att en ny lif och längdspår önskas. FRITIDSAKTIVITETER Det fnns förutsättningar för både tjejer och killar, att utöva sin idrott. Idrottsföreningen anser man behöva mer engagemang, det fnns en oro att det minskar. Man önskar att reservera den plats som fnns idag för just frilufsaktivitet/sport i Öp-kartan. Elljusspåret som används för löpning, promenad och skidåkning är en mötesplats och av högt värde för bygden. 26

29 Sköldinge NÄR: 14 maj 2014 DELTAGANDE: 33 vuxna, varav 17 kvinnor. Uppskattningsvis 5 personer under 40 år. Bostäder Gång- och/eller cykelväg SAMMANFATTNING: Sköldinge präglas av ett öppet landskap och de boende upplever Sköldinge som den vackraste orten i kommunen med ett tryggt och öppet klimat. På orten fnns en eferfrågan på större hyresrätter och tomter för villabebyggelse enligt de boende. Bostäder kan utvecklas centralt i Sköldinge eller i sjönära läge vid exempelvis Valdemaren. Enligt dialogdeltagarna behöver orten förstärkas med gång- och cykelvägar och lekplatser för att fortsätta vara en trygg och attraktiv bostads- och utbildningsort. På kartan visas ett av förslagen från dialogen på utveckling av Sköldinge 27

30 Bostäder Gång- och/eller cykelväg Verksamheter På kartan visas ett annat av förslagen från dialogen på utveckling av Sköldinge 28

31 Bostäder På kartan visas ett av förslagen från dialogen på utveckling vid Valdemaren BOSTÄDER Flera tycker att det fnns en brist på hyresrätter för större familjer, nu väljer de att istället fytta till Flen. Önskemål om fer större tomter på landet fnns och man föreslår även mer bebyggelse vid idrottsvägen och Kyrkan/Fridhem. Flera grupper vill se att det byggs på vackra-/sjönära platser som vid Norroten, Veckeln och Valdemaren. En strategi för att locka fer till kommunen kan vara att tillåta fritidshus som kan omvandlas till permanentboende med tillgång till kommunalt vatten och avlopp vid Valdemaren. Många påpekar att kommunen bör göra mer reklam för vilka lediga tomter som fnns och speciellt de tomterna vid Villahagen bör marknadsföras och säljas billigt, någon undrar även om det verkligen fnns en bostadsbrist efersom dessa står tomma? En grupp hade förslag på att bygga ihop Villahagen med skolan och skapa ett område med bostäder för alla, unga och äldre. Flera grupper vill se fer äldreboenden/ 55+/ trygghetsboenden. Önskemål om att skapa äldreboende ihop med skola/förskola fnns. 29

32 I övrigt önskas att återupprätta och utveckla gruvområdet. Man vill ha möjlighet att hyra villor eller radhus/kedjehus samt se att bostäder skapar underlag för små närbutiker. En grupp tyckte att det var olyckligt att kommunen har backat och inte har egna bostäder i Sköldinge. Man vill få hit mer folk och tycker det bör göras genom reklam/marknadsföring. Ett annat sätt att få fer invånare till Sköldinge är att ta emot nyanlända. Dialogdeltagarna menade att det har gjorts tidigare och att det fnns rätt förutsättningar för det i Sköldinge. UNIKA KVALITETÉR Vackraste bygden i kommunen med Norroten, Emmestasjön, Sköna Lustgården. Det fnns ett lugn, det är naturnära och med öppna landskap. Det fnns en stor trygghet i området och är barnvänligt med bra skola och dagis, vilket behövs för att hålla bygden levande. Det är idag en levande landsbygd. Idrottsföreningen Sköldinge IF är något som fera grupper tar upp som väldigt positiv, där fnns ett stort engagemang. Även fritidsgården är viktig för bygden. Det geografska läget mellan Flen och Katrineholm är en stor fördel och det anses fnnas bra kommunikationer till dessa och busslinjerna i Sköldinge är bra. I övrigt nämns Folkhögskolan, Katrineberg, Fridhem, dykning i brottet och gruvhistorien med husgrunder, gruvvandring och lilla gruvmuséet som värt att marknadsföra. MÖTESPLATSER Idrottsparken och Sköldinge IF Folkets hus, biblioteket Församlingshemmet, kyrkan Hotellet med pub med egen öl Åsa folkhögskola Badplats vid Veckeln Prästens hage, Valdemaren Fritidsgården Busskyrkan vid Folkets hus Laven MK vid Tegelbruket Fridhems café Centrumbyggnad och lekplatser är mötes platser som saknas idag. POTENTIAL FÖR NÄRINGSLIV Bredband och mobiltelefoni pekas ut som den viktigaste förutsättningen för bygdens näringsliv. Man tycker att det fnns många möjligheter för näringslivet, Sköldinge och kommunen har ett bra läge i landet, även bra för distansarbete. Ytor fnns, men för få lokaler för företag. Vi behöver locka marknaden hit. Bra förutsättningar för näthandeln, att sälja, skicka, distribuera, men till det behövs en bra logistik. Man nämner att det är bra med jordbruksfastigheter men att jordbruken skulle kunna kompletteras med andra verksamheter. Vid tegelbruket och gruvområdet fnns tillgänglig industrimark. KOMMUNIKATIONER Vägen från Villahagen till skolan utpekas som farlig, likaså vägen upp mot Åsa folkhögskola för oskyddade trafkanter. Det fnns en otäck kurva vid Åsa ladugård. Man önskar att se farthinder längs Landsvägsgatan samt sänka farten och göra till huvudled. Även Skolvägen och genomfartsgatan bör hastighetssänkas samt förses med farthinder. Genomfartsgatan ( centralgatan i byn ) sägs ha dålig sikt, vara trång, ha höga hastigheter, ensidig trottoar, delar saknar den gång- och 30

33 cykelväg och det fnns en avsaknad av gatubelysning. Flera grupper påpekar att man bör utnyttja banvallen från bruket till gruvan som cykelväg. På en del vägar skulle det räcka med att måla ut cykelbana längs med dem. Flera vill se en cykelväg till Valla, därifrån fnns bra kommunikationer till Katrineholm vilket bör bevaras. Även cykelvägen till kyrkan/fridhem bör bevaras. Det är viktigt med bussförbindelse, denna påpekas av många som god. En del vill se säkrare gång- och cykelväg till och från skolan, andra påpekar att vägen mellan centrala Sköldinge och skolan är bra. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Badplatsen vid Veckeln tar många grupper upp som väldigt positiv, staket med mera behöver dock renoveras. Gruvhistorian med husgrunder, gruvvandring och lilla gruvmuséet lyfs fram. Man påpekar det öppna landskapet och närheten till naturen gör att många fna stråk och områden fnns, Lindstugan, Veckeln, Motionsspåret vid Åsa, elljusspåret, runda runt Kanntorp (motionsstig/upplevelsestig), vägen mellan Sköldinge och Floda åsen, fornborgar, Norrsten (gamla vägen mot Flen), jättekast, svampskogar och området kring Älvesta sjön (vid Norroten, natur och kultur byggd, tomtmark, lustgården). Några påpekar att elljusspåret måste bevaras men behöver ses över, rustas och omvårdas. Man vill även se att skogen i Villahagen gallras färdigt. FRITIDSAKTIVITETER Idrottsföreningen SIF har gjort ett uppsving enligt många grupper. Bra engagemang från föräldrar och många ledare. Fotbollen i området pekas ut som särskilt populär. En grupp sa att det var viktigt att en idrottshall byggdes, fnns ett stort behov hos föreningen. Många cyklar i Sköldinge och en grupp nämner Skateparken som positiv. Dans försvann när ledare slutat, lokaler fnns men ledare eferfrågas nu. Flera grupper påpekar att utbudet är dåligt för de som inte vill sporta. På Åsa folkhögskola saknas fritidsaktiviteter. Det fnns önskemål om barnkör, pysselkvällar och scouterna. Någon nämner att det fnns en scoutgrupp i Valla. Många vill se kolonilotter i Sköldinge, en grupp säger att sockenrådet håller på att jobba med det, en annan att markområden vid ån fnns sedan tidigare och bör användas. En grupp tycker att det saknas info om landsbygdens evenemang och vad som kan erbjudas här. 31

34 Slutord Vi vill börja med att tacka alla er som deltagit och engagerat er i dialogen om landsbygdens framtid. Synpunkterna och samtalen under dialogen har varit mycket givande och ger oss en bra förståelse för landsbygdens potential och utmaningar inför det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Resultatet av dialogen kommer tillsammans med andra utredningar ligga till grund för förslaget till översiktplan. Utifrån analyserna ska avvägningar göras och förslag till vad översiktsplanen ska möjliggöra för utveckling på landsbygden ska formas. Det är många faktorer som spelar in och påverkar hur förslaget kommer att utformas, dialogen är en stor del av det. Några av de viktigaste frågorna vi har fångat upp under dialogen: Bredband, för att möjliggöra företagande och skapa attraktivt boende samt ge en trygghet för framtiden. Sjönära boende, för att skapa attraktiva boendemiljöer och få fer att bosätta sig pålandsbygden. Marknadsföring, att genom marknadsföring av landbygden både synliggöra och skapa intresse för infyttning och turism. Kommunikationer, bättre förutsättningar behövs för att kunna gå, cykla eller åka kollektivt på landsbygden. Resultatet av dialogen kommer att lyfas till politiker och tjänstemän inom kommunen. Under hösten 2014 kommer förslaget till Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del landsbygd arbetas fram. Till våren/sommaren 2015 kommer ett samråd genomföras, då har du chansen att lämna dina synpunkter på förslaget. Håll utkik och se om det blev som du hade tänkt dig! Sara Eresund, planarkitekt och projektledare för Översiktsplanen. 32