Avrinningsområde är det område som samlar upp nederbörd och föroreningar till ett visst vattendrag för vidare transport till havet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avrinningsområde är det område som samlar upp nederbörd och föroreningar till ett visst vattendrag för vidare transport till havet."

Transkript

1 Mark Naturgeografiska regioner Förutom den administrativa indelningen av Sverige i län, kommuner och församlingar finns indelningar som har sin grund i naturgeografiska förhållanden. De områden av denna typ som används i miljöstatistiken är främst produktionsområden och avrinningsregioner (figur.6). Vid indelningen i produktionsområden har man tagit hänsyn till de naturförhållanden som väsentligt påverkar förutsättningarna för jordbruksproduktion, t.ex. berggrund och jordart, landskapets topografi och klimatet. Avrinningsområde är det område som samlar upp nederbörd och föroreningar till ett visst vattendrag för vidare transport till havet. Berggrund och jordarter Förutsättningarna för markanvändning, som bergsbruk, jord- och skogsbruk samt markens förmåga att motstå försurning bestäms i hög grad av berggrunden och den jordart som denna är ursprunget till. Det är i första hand bergarternas vittringsbenägenhet som avgör förmågan att motstå försurning. Lättvittrade mine- ral sönderdelas lätt och är i allmänhet rika på basiska ämnen som kan neutralisera syror. Bergarternas innehåll av basiska och därmed försurningsmotverkande ämnen framgår av figur.6. I områden med basfattiga och kvartsrika bergarter är mark och vatten dåligt skyddade mot försurning, såvida inte de lösa jordlagren härstammar från annan bergart. Genom transport med isen är exempelvis kalkhaltiga jordarter mer utbredda än den kalkhaltiga berggrunden, vilket framgår av figur.65. Detta gäller t.ex. i Uppland där kalkhaltigt material förts med isen från Gävlebukten. Figur.6 Produktionsområden och avrinningsregioner Production areas and drainage basins Figur.6 Bergarternas basinnehåll Alkaline minerals in bedrock Basfattiga och kvartsrika Relativt basfattiga Relativt basrika Kalk- och basrika Bottenviken Skogsbygder Övre Norrland Nedre Norrland Bottenhavet Mellersta Sveriges skogsbygder Götalands skogsbygder Skagerrak Östersjön Slättbygder Svealands slättbygder Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder Kattegatt gräns mellan avrinningsområdena Öresund Källa: Sveriges nationalatlas, Jordbruket, 99 Källa: Sveriges nationalatlas, Skogen, 990 (modifierad) 6 Mark Miljötillståndet

2 Jordarterna framgår av figur.66. Den dominerande jordarten är en näringsfattig urbergsmorän. Denna utgör grunden för barrträdsproduktionen. Lämpade för jordbruk är de finkorniga jordarterna lera och mo samt moränleror. Utbredningen av dem sammanfaller väl med landets jordbruksbygder. Relativt stora arealer domineras av kalt berg eller berg täckt av ett tunt jordlager. Dessa ytor är känsliga för markslitage och föroreningar därför att de saknar jordtäcket som naturlig buffert. Vegetationsperiod Skogen och jordbruket liksom växtligheten i övrigt är beroende av klimatet. När dygnsmedeltemperaturen överstiger +5 C sker tillväxt hos flertalet växter. Den tid på året när temperaturen varaktigt överstiger +5 C kallas därför vegetationsperiod. Vegetationsperiodens längd varierar från ca 00 dagar per år i fjälltrakterna till över 00 dagar i sydligaste Sverige, vilket framgår av figur.67. Figur.65 Kalkförekomst i berggrund och jordar Lime in bedrock and soil Kalkrik berggrund Jordarter med förhöjd kalkverkan Transportriktningar med inlandsisen Figur.66 Sveriges jordarter Soil map of Sweden Berg i dagen samt berg med tunt jordtäcke Morän i allmänhet Morän, mäktig med låg blockighet Finsediment och moränlera Sand, grovmo och isälvsavlagringar Torv Figur.67 Vegetationsperiodens längd Length of vegetation period Dygn Källa: Sveriges nationalatlas, Skogen, 990 (modifierad) Källa: Sveriges nationalatlas, Skogen, 990 Källa: Sveriges nationalatlas, Jordbruket, 99 Miljötillståndet Mark 65

3 Markförsurning Biologisk försurning De viktigaste naturliga orsakerna till försurningen är växternas näringsupptag och markandningen. Näringsämnen tas upp av växternas rötter i form av laddade joner, t.ex. NH + och NO -. Vid upptag av positiva joner avger rötterna motsvarande mängd försurande vätejoner (H + ). Om näringen tas upp som negativa joner avges istället hydroxidjoner (OH - ) eller vätekarbonatjoner (HCO - ) vilket motverkar försurningen. I naturskog och på platser där växtmassan lämnas kvar på marken medför förmultningen att de positiva jonerna återgår till marken, och ingen nettoförsurning sker. Markandningen verkar försurande genom att koldioxid bildar kolsyra i markvattnet. Kolsyran löser ut bl.a. kalcium som sedan förs bort med dräneringsvattnet. Människans påverkan Skogs- och jordbruket bidrar till försurningen på flera sätt. Eftersom växtmassan regelbundet tillvaratas kvarstår den försurning som näringsupptaget orsakar. I de fall även grenar och toppar (grot) tas tillvara ökar försurningseffekten. Skogstillväxt ökar försurningen liksom dikning och gödsling med vissa gödselmedel. I ett växande skogsbestånd blir marken surare ju äldre träden blir. Den viktigaste orsaken till den tilltagande försurningen är dock luftnedfallet av försurande ämnen. I Sverige är nedfallet störst i de sydvästra delarna. Hittills är det främst nedfallet av svavelföreningar som bidragit till markförsurningen. Kväveföreningarna har till stor del utnyttjats som näringsämnen, och detta nedfall har därför verkat gynnsamt på skogstillväxten. Vittring motverkar försurning Den vittring av mineral som sker i marken motverkar försurningen. Olika mineral har olika vittringsbenägenhet. Kalkrika jordar hör till de mest lättvittrade. De minst vittringbenägna bergarter- na finns i nordvästra Dalarna. Berggrundens låga vittringsbenägenhet gör att Sverige hör till de mest försurningskänsliga områdena i Europa. Hur mycket marken försuras beror även på jordmån och vegetation. Den vanligaste jordmånen i svensk barrskog är podsol, vars skiktning framgår av figur.68. I det översta markskiktet, humusskiktet, sker huvuddelen av den naturliga försurningen. I rostjorden eller anrikningsskiktet fastläggs normalt de ämnen som lakats ur högre upp. Figuren visar även att ph-värdet ökar längre ner i markprofilen. Försurningsläget ph i skogsmarkens anrikningsskikt varierar över hela landet. ph-värden i anrikningsskiktet (B-horisonten) ger en bättre bild av nedfallets effekter än ph i humusskiktet, (O-horisonten), som i större omfattning påverkas av biologiska processer beroende på växtmaterial m.m. De mest försurade markerna finns i Sydvästsverige, där även nedfallet är störst. I kalkrika områden där vittringen är tillräcklig för att neutralisera syrorna är ph-värdena höga. Figur.68 Podsolprofil Podzol profile Horisonter O Humusskikt E Urlakningsskikt/blekjord B Anrikningsskikt/rostjord C Ovittrad mineraljord Källa: SLU och Naturvårdsverket Markförsurning Vid markförsurning minskar förrådet av buffrande ämnen, dvs. ämnen som motverkar ytterligare försurning. Markens minsta beståndsdelar, kolloiderna, är elektriskt laddade och binder olika joner till sig. Försurningen innebär ett jonbyte där vätejoner ersätter baskatjoner som kalcium, magnesium och kalium. Surheten anges med ph-värdet, som är ett mått på mängden vätejoner (H + ) i markvätskan. En sänkning av ph med en enhet innebär att vätejonkoncentrationen har ökat tio gånger. Lägre ph innebär surare jord. ph(h O) och ph(kcl) anger ph-bestämning i vatten respektive kaliumkloridlösning. ph(h O) är vanligen 0,5,0 enhet högre än ph(kcl). Ståndortskarteringen Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kartläggs ståndortsförhållanden och markkemiskt tillstånd i Sverige genom inventering av 500 ytor fördelade över landet. Analyser av ph i humus görs på ca 000 prov, medan mineraljorden analyseras på ca prov. Ett flertal andra analyser, som utbytbara baskatjoner, aciditet, aluminium, kol och kväve görs på prov för varje horisont. ph,0,9 >5,5 66 Markförsurning Miljötillståndet

4 Karteringen av Sveriges skogsmark har pågått sedan 960-talet. Under de två senaste inventeringarna, och (pågår f.n.), har insatserna då det gäller markkemi ökat genom provtagning av fler markhorisonter och utökade analyser enligt ovan. Figur.69 ph(h O) i humusskiktet (O-horisonten) och anrikningsskiktet (B-horisonten) ph level in mor layer (O horizon) and enrichment layer (B horizon), ph i O-horisonten ph i B-horisonten ph Surhetstillståndet speglar bl.a. geologiska förhållanden, deposition och, för skogsmarken, upptag och skörd av skogsbiomassa. I humusskiktet varierar ph från,8 till 5,5, med låga värden i sydvästra Sverige, nordvästra Svealand och Västerbotten, medan östra Svealand, Gotland och Jämtland uppvisar klart högre värden (se figur.69). Dessa skillnader avspeglas i viss mån också i B- horisonten, men där kan också en tendens till stigande värden från sydväst mot nordost urskiljas (se figur.69). Låga värden runt,5 återfinns i sydväst och i en sträckning över inre Svealand, medan ph i Norrbotten är över 5. De allra lägsta ph-värdena kan indikera ogynnsamma växtbetingelser och även påverka utlakningen av ämnen till ytoch grundvatten. Områden med ph under, utgör 7 9 % av skogsmarksarealen, med frekvenser över 0 % i södra Sverige. Ändringar mot större arealer med dessa låga ph för perioden mellan och 99 96/97 är särskilt markanta i inre Götaland, nordvästra Svealand och Västerbotten. För hela landet har arealandelen med låga ph-värden ökat från 7 till 9 %. Vid Ståndortskarteringens inventering i sydvästra Sverige på 980-talet var humusskiktets ph,95 och ph i B-horisonten,7. En jämförelse av provytor över olika åldrar och med tio års mellanrum ger, med inverkan av skogens växtnäringsupptag och påföljande försurning, en skillnad i ph på 0,0 enheter över en tioårsperiod. Störst försurning i brunjordar I Skåne har markförsurningen följts dels i podsoler, dvs. i barrskogsjord, dels i de mer näringsrika brunjordarna som är vanligast på lövskogsmark. I de övre Källa: Ståndortskarteringen, SLU <,6,6,0,0,,,8,8 5, 5, 5,6 5,6 6,0 > 6,0 Data saknas ph(h O) markskikten är ph naturligt högre i brunjorden än i podsolen. Figur.70 visar förändringar i surhet mellan slutet av 90-talet och mitten av 980-talet på olika djup i podsoler och brunjordar. ph har minskat ner till en meters djup i båda jordtyperna. Förändringen har varit störst i brunjordarna. I podsolen har den biologiska försurningen nått en nivå då ytterligare syratillskott inte har samma effekt i de ytliga lagren. Näringsförrådet har minskat Marken har viss förmåga att motverka förändringar i ph-värde. Man talar om markens buffringsförmåga. Buffringsförmågan bestäms framförallt av markens innehåll av basiskt verkande näringsämnen, baskatjoner, som har förmåga att motverka syrabildning. Till baskatjonerna räknas kalcium (Ca + ), magnesium (Mg + ), kalium (K + ) och natrium (Na + ). Förrådet av baskatjoner är större på god än på mager mark. Så länge baskatjonerna finns kvar på markpartiklar- <,6,6 5,0 5,0 5, 5, 5,8 5,8 6, 6, 6,6 6,6 7,0 > 7,0 Data saknas Figur.70 Försurning i skogsmark i Skåne 99 8 Acidification of forest soil in the south of Sweden, OBS! Olika skalor Djup (cm) 98 Podsoler (Barrskogsjordar) 5 ph (KCI) Brunjordar (Lövskogsjordar) 98 5 ph (KCI) Källa: Naturvårdsverket Rapport 06 ph(h O) Miljötillståndet Markförsurning 67

5 na är marken skyddad mot försurning. Försurningen innebär att dessa joner byts ut mot sura joner, dvs. väte- (H + ) och aluminiumjoner (Al + ). Luftnedfallet av kväveföreningar har hittills till stor del utnyttjats av växterna som näringsämne. Kvävenedfallet har dock på många håll börjat bli större än vad växterna kan tillgodogöra sig. Överskottet utlakas genom markprofilen och tar på sin väg genom marken med sig baskatjoner. Överskottskvävet bidrar alltså till att andra viktiga näringsämnen minskar och utlakas till grundvattnet tillsammans med kvävet. Baskatjoner Basmättnadsgraden i humusskiktet varierar från ca 0 % på småländska höglandet till nära 50 % på Gotland och i östra Svealand. I B-horisonten har variationsvidden likartad fördelning men är större, från ca 5 % till över 50 %. Relativt höga värden finns också i norra Sverige. I södra Sverige finns en klar skillnad mellan västra och östra regionen. Förändringarna mellan inventeringarna och 99 96/97 är små. Halterna av utbytbart kalcium (Ca) visar en likartad bild som basmättnaden, med låga halter i sydväst och de högsta i norr. I humusskiktet finns tendenser till ökad Ca-koncentration i hela landet, medan B-horisonten visar på ökning i söder men minskning i norr, dock ej signifikanta skillnader. Halterna av magnesium (Mg) uppvisar inte någon tydlig fördelning över landet, möjligen med högre värden i humusskiktet i sydvästra Sverige. I B-horisonten är koncentrationen något högre i norr än i söder. I detta markskikt är Mghalten signifikant lägre under den senare inventeringen; skillnaden är 0 %. Aluminium löses ut i sur jord I marken finns aluminium som ett av de vanligaste ämnena, dels bundet till den organiska substansen, dels oorganiskt bundet i markmineralen. Största delen är normalt oåtkomligt för växterna. I sur mark ökar risken för att aluminiumjoner löses ut till markvattnet från markpartiklarna och transporteras genom marken och hamnar i grund- och ytvatten där de sedan kan bidra till att skador uppstår på olika levande organismer. Andra metaller som kan frigöras vid försurning är zink, bly, kvicksilver, kadmium, mangan och koppar. En del av dessa är livsnödvändiga för växterna medan andra är giftiga, t.ex. kadmium och kvicksilver. Luftnedfallet av tungmetaller mäts genom att halterna i mossa bestäms. (Här kan noteras att direkta depositionsmätningar också förekommer, t.ex. inom integrerad miljöövervakning, IM.) Granen försurar mest Även den vegetation som växer på marken kan bidra till försurningen. Olika trädslag påverkar marken i olika hög grad. I granskogsmark i Sydsverige är försurningshastigheten flera gånger högre än i likartad lövskogsmark. Skillnaden beror på granskogens större förmåga att fånga upp luftföroreningar i partikel- eller gasform. Detta medför att marken under grankronorna blir mer belastad av de sura luftföroreningarna. Skillnaden kan vara så stor som 8 gånger högre belastning av vätejoner till granskog jämfört med bok- eller björkskog. Gran, men även tall, har dessutom ytligare rotsystem än lövträden. Detta innebär att det försurande näringsupptaget koncentreras till de övre markskikten, som därmed blir surare än i lövskog. Det bidrag till markförsurningen som trädtillväxten ger via näringsupptaget kan hos gran vara upp till en tredjedel av markens totala vätejonstillförsel (se figur.7) Lavvegetation lågt ph Markvegetationen indikerar markens surhetstillstånd. Enligt Riksskogstaxeringens undersökningar visar örtvegetation högst ph, därnäst kommer gräs samt blåbärsris, medan lavar visar lägst ph. Skillnaderna beror på alla de faktorer som kan medverka till försurningen, Figur.7 Olika trädslags försurande effekt Acidification effects of different tree species Kmol c /ha/år 5 0 Tillväxt Atmosfärsdep. Gran Bok Björk Källa: Ekologiska institutionen, Lunds universitet Figuren visar tillförsel av vätejoner (Kmolladdningar) genom försurande nedfall från atmosfären (via luft och nederbörd) och genom trädtillväxt. Jämförelse mellan gran, bok- och björkskog på likartad mark i norra Skåne. t.ex. jordmån, markmineral, nederbörd och luftnedfall samt vegetationens näringsupptag. Den tilltagande försurning som konstaterats främst i södra Sverige ger förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. Vissa gräs och halvgräs hör till de arter som ökar på försurad mark, medan en del örter, t.ex. viol, minskar. Försurad mark kan bli bättre Om det sura nedfallet upphör kan marken återhämta sig. Det visar försök som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Genom att bygga tak över ett skogsområde i Västsverige (99) har det sura nedfallet hindrats. Efter sju år hade halterna av sulfat, oorganiskt aluminium och baskatjoner i avrinningsvattnet minskat med %. Däremot kunde ingen nämnvärd förändring i ph konstateras. Begränsade försök med kalkning av skogsmark för att höja ph och basmättnadsgraden i marken förekommer. 68 Markförsurning Miljötillståndet

6 Radioaktivitet Miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Källor till strålning Joniserande strålning kommer från olika källor. Naturligt förekommande källor är dels solen och den yttre rymden, dels naturligt förekommande radioaktiva ämnen i marken och i vår kropp. Denna s.k. bakgrundsstrålning går inte att påverka. Det finns också naturligt förekommande strålningskällor där stråldosen till människor kan påverkas. Exempel på detta är radon i inomhusluft, strålning från byggnadsmaterial och kosmisk strålning ombord på flygplan. När strålningskällor används avsiktligt i planerade verksamheter är dosen till människor påverkbar och kan regleras. Exempel på detta är användningen av radioaktiva ämnen inom kärnkraftsproduktion, sjukvård, forskning och industri. Radiologiska olyckor inom t.ex. kärnkraftsproduktion samt kärnvapenprov och deras följdverkningar kan ge stråldoser. Dosen till människor från Tabell.7 Allmänhetens strålmiljö The radiation environment of the general public Strålkälla Genomsnittlig stråldos, msv/år Sjukvård Medicinsk undersökning 0,7 Naturligt förekommande strålkällor Rymden Marken Kalium-0 i kroppen Radon inomhus Byggmaterial Kosmisk strålning * ombord på flygplan Planerade verksamheter Kärnkraft Strålkällor i sjukvård, forskning, industri Anrikning och spridning av radioaktiva ämnen 0, Olyckor Kärnkraft Kärnvapenprov etc. Individers vanor * Gäller stråldos från radon inomhus Källa: Avdelningen för miljöövervakning och mätning, SSI olyckor kan minskas genom information och gränsvärden för livsmedel. Den genomsnittliga stråldosen till allmänheten från olika strålningskällor redovisas i tabell.7. Radon i inomhusluft ger den genomsnittligt högsta stråldosen, men variationerna från det genomsnittliga värdet är stora. Dosgränser Högsta tillåtna dos till allmänheten från alla planerade verksamheter med strålning är millisievert (msv) per år. För personer som arbetar med strålning är den högsta tillåtna dosen 50 msv under ett år. Samtidigt gäller att under fem på varandra följande år får den sammanlagda dosen vara högst 00 msv (dvs. i medeltal 0 msv/år). Mätning av strålning Statens strålskyddsinstitut (SSI) mäter kontinuerligt strålning från radioaktiva ämnen i marken och luften samt den kosmiska strålningen vid 7 mätstationer i landet. Stationerna ingår i beredskapen mot radiologiska olyckor. Syftet med mätningarna är i första hand att upptäcka en eventuell ökning i strålningen utöver den naturliga variationen. Efter reaktorolyckan i Tjernobyl 986 ökade värdena i t.ex. Umeå tiofalt under några dagar, för att sedan minska. Strålning till följd av människan Genom mänskliga verksamheter kan radioaktiva ämnen anrikas, spridas och omfördelas i naturen. Ett exempel är att miljön har förorenats med radioaktiva ämnen från kärnvapenprov, främst på 960-talet, och av nedfall av cesium-7 från Tjernobylolyckan 986. Dostillskott kan komma direkt från markbeläggningen och intag av förorenade livsmedel eller indirekt då råvaror från förorenade områden används, t.ex. vid biobränsleeldning eller pappersmassetillverkning. Halterna av cesium-7 i insjöfisk, vilt, bär och svamp kommer att vara förhöjda under lång tid i de områden där Tjernobylnedfallet var störst. Radioaktivitet innebär att instabila atomkärnor sönderfaller och avger sin överskottsenergi i form av joniserande strålning. Aktiviteten eller styrkan hos ett radioaktivt ämne anger antalet atomkärnor som sönderfaller per tidsenhet. Den mäts i becquerel (Bq). Bq = sönderfall per sekund. Olika typer av strålning har olika biologisk verkan. Man räknar därför om stråldoser från strålning av olika slag till en jämförbar s.k. effektiv dos, som uttrycks i sievert (Sv). Vanliga årliga stråldoser till människor ligger i intervallet millisievert (msv) till mikrosievert (µsv) från enskilda strålningskällor. Om man konsumerar kg livsmedel/ vecka som har 00 Bq cesium-7/kg blir stråldosen 0, msv/år. Torveldning är exempel på en verksamhet som kan leda till anrikning av naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Källor till radon i bostäder Radon kommer från sönderfallande radium, ett radioaktivt ämne som finns i naturen. Radongasen sönderfaller till radondöttrar som via inandningsluften kan ge skador i luftvägar och lungor. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Radontillförseln från marken varierar beroende på markens beskaffenhet och husets täthet mot marken. Den luft som finns i marken har en radonhalt på Bq/m. Eftersom lufttrycket oftast är lägre inomhus än utomhus kan radonhaltig luft sugas in i husen via otätheter i grundkonstruktionen. Enligt en klassning av Boverket är 0 % av Sveriges yta högradonmark (t.ex. mark som innehåller alunskiffer, grusåsar), 70 % normalradonmark (t.ex. morän) och 0 % lågradonmark. Stenbaserade byggnadsmaterial avger radon, i regel i små mängder. Ett undantag är alunskifferbaserad gasbetong (s.k. blåbetong) som avger större mängder. Blåbetong producerades mellan 99 och 975. Djupborrade brunnar i områden med hög uranhalt i berggrunden kan ge vatten med höga radonhalter. Miljötillståndet Radioaktivitet 69

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken Bara naturlig försurning Bilaga 2 Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken 1 Bakgrund Den främsta orsaken till försurningen av skogsmarken är depositionen av långväga

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

För Örebro läns Luftvårdsförbund

För Örebro läns Luftvårdsförbund ) UgUHEUROlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDULgUHEUROlQ 5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 13 Aneboda, april 1 För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B131 1998 GEOGRAFISKA OCH TOPOGRAFISKA FAKTORERS PÅVERKAN PÅ MARKKEMIN I LILLA EDETS KOMMUN

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B131 1998 GEOGRAFISKA OCH TOPOGRAFISKA FAKTORERS PÅVERKAN PÅ MARKKEMIN I LILLA EDETS KOMMUN EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B131 1998 GEOGRAFISKA OCH TOPOGRAFISKA FAKTORERS PÅVERKAN PÅ MARKKEMIN I LILLA EDETS KOMMUN Katarina van Berlekom Department of Physical Geography GÖTEBORG 1998

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund RAPPORT För Kronobergs läns luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i

Övervakning av luftföroreningar i För Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län Resultat till och med september 3 Eva Uggla, redaktör B 7 April Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Bara naturlig försurning Bilaga 8 Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Cecilia Axelsson, Therese Zetterberg, Salim Belyazid, Olle Westling, Sofie Hellsten, Filip Moldan, Veronika Kronnäs IVL

Läs mer

FÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver

FÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver FÖRSURNING Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver Försurningen sågs som det stora miljöproblemet på 1970- och 1980-talet.

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

Läs mer

Miljöföreläsning 4: Marken

Miljöföreläsning 4: Marken Lyngfelt, 20-Nov-03, k4marken Miljöföreläsning 4: Marken Trots att landytan är mindre än havsytan finns det 200 ggr mer levande biomassa på land än i havet. Växtbiomassan på land består till stor del av

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Pedologi = läran om jordar Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Jordarter och jordmåner Jordart (Regolit): t.ex. morän, isälvsmaterial, sand, grus, torv

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012. Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013

Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012. Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013 Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012 Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013 Inledning Med biondikatorundersökningar för luftkvaliteten försöker man

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige NR C JUNI RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral AB Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige Resultat från Krondroppsnätet

Läs mer

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE Grundvatten enligt NE Anläggning Grundvatten Tjäle Radon Vatten i nedre delen av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta sötvattnet på jorden. Står för huvuddelen av världens

Läs mer

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson (IIHNWHUDYDVNnWHUI ULQJWLOO JUDQSODQWHULQJDUPHGULVWlNW Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson B 155 Januari Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering RAPPORT För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering Resultat

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund ) U- QN SLQJVOlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDUL- QN SLQJVOlQ HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 17 Aneboda, april 1 För Jönköpings läns Luftvårdsförbund Övervakning

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Nya bedömningsgrunder för grundvatten Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten Process SGU miljömålsansvarig

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län NR C 160 APRIL 2016 RAPPORT För Kronobergs läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund RAPPORT För Södermanlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt,

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län RAPPORT För Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län

Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborgs län Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län Resultat till och med september 6 Anna Nettelbladt, redaktör B76 Juli 7 . IVL-rapport

Läs mer

Grundvattenövervakning i Örebro län

Grundvattenövervakning i Örebro län Grundvattenövervakning i Örebro län - sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002 Lars-Ove Lång, Jonas Gierup och Sven-Eric Gradstock, SGU SGU-rapport 2003:16 Publ. nr 2003:12

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Årsrapport 2002 Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för åtgärder mot markförsurning

Årsrapport 2002 Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för åtgärder mot markförsurning 0DUNNHPLLNDONDGVNRJ /ljhvudssruwnuhiwhundonqlqj Årsrapport 2002 Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för åtgärder mot markförsurning Eva Uggla Per-Erik Larsson Olle Westling B 1536 November 2003

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer