Hälsa. tema: rent hus. porträtt: Peer-erik carlsson sid 6. fairtrade city sid 8. nummer 7 oktober 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa. tema: rent hus. porträtt: Peer-erik carlsson sid 6. fairtrade city sid 8. nummer 7 oktober 2008"

Transkript

1 & Miljö Hälsa nummer 7 oktober 2008 porträtt: Peer-erik carlsson sid 6 fairtrade city sid 8 tema: rent hus Medlemstidning för: Yrkesföreningen Miljö och Hälsa The Swedish Association of Environmental Health Professionals

2 juridisk krönika Olika olägenheter? Av advokat Ann- Christine Johnsson, Ann-Christine har arbetslivserfarenhet som kommunjurist i Järfälla och stadsjurist i Södertälje. Hon har därutöver arbetat vid domstol, departement och bygg- och fastighetsbolag. De senaste åren har hon medverkat i ett stort antal utbildningar rörande miljöbalken och varit ombud i miljödomstol. Enligt miljöbalken avses med olägenhet för människors hälsa en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Bestämmelsen är t.ex. tillämplig vid ljudstörningar i bostäder. Det finns emellertid även bestämmelser som reglerar störningar i boendet i hyreslagen och bostadsrättslagen. Är det samma störningsbegrepp i samtliga lagar? Eller är det frågan om olika olägenheter? Miljöbalken När miljöbalken var ny rådde inledningsvis osäkerhet om vilka krav som kunde ställas på äldre hus med stöd av balken. De krav som idag följer av Boverkets byggregler gällde inte när bygglov beviljades för t.ex. numera halvsekelgamla hus. Frågan var om det med stöd av miljöbalkens hälsoskyddsregler ändå gick att ställa samma krav på de äldre husen ur hälsoskyddssynpunkt som på nya bostäder. Miljödomstolen vid Umeå tingsrätt konstaterade i ett slutligt beslut den 8 oktober 2003 i mål M att miljöbalkens regelsystem var detsamma oavsett ett bostadshus ålder. Miljöbalken är självständig i förhållande till annan lagstiftning och det var därför utan betydelse att byggreglerna ändrats över tid. Domstolen fann i enlighet härmed att en bostadsrättsförening skulle föreläggas att utföra ytterligare ljudmätningar i ett hus från 1950-talet för att visa vilka maximala och ekvivalenta bullernivåer som uppkom till följd av begagnandet av en ovanförliggande lägenhet. Bostadsrättsföreningen utförde mätningarna och ansåg sig härigenom ha visat att de riktvärden som följer av Socialstyrelsens allmänna råd var uppfyllda. Bostadsrättsinnehavaren i den övre lägenheten bytte dessutom för säkerhets skull ut samtliga golvmattor i sin lägenhet för att diskussionen om ljudstörningar skulle få ett definitivt slut. Något år senare, den 15 december 2004, bekräftades Miljödomstolens i Umeå tolkning av miljöbalken av Miljööverdomstolen genom en dom i mål M Målet avsåg ventilationen i ett av det kommunala bostadsbolagets fastigheter i Varberg. Huset var uppfört på 1960-talet enligt den tidens byggregler. Miljödomstolen fann dock att fastighetsägaren skulle visa att även de krav på ventilation som ställs i Socialstyrelsens gällande allmänna råd var uppfyllda. Bostadsrättslagen och hyreslagen Åren gick och sedan bostadsrättsinnehavaren i den övre lägenheten i Umeå hade bytt ut sina golvmattor väckte grannarna i lägenheten under talan mot bostadsrättsföreningen med krav på nedsättning av årsavgiften för tiden fram till mattbytet. Grunden för talan var att de hade varit utsatta för störningar i sitt boende som föreningen var ansvarig för. Tingsrätten i Umeå fann i en dom den 3 oktober 2008 i mål T att några störningar i bostadsrättslagens mening inte förelegat. I domskälen hänvisades till att ljudmätningar visade att Socialstyrelsens allmänna råd i fråga om ekvivalent ljudnivå var uppfyllda. Däremot kunde av ljudmätningarna dras slutsatsen att momentana ljudtoppar förekom och att dessa ljudtoppar överskred riktvärdet för maximalt ljud i Socialstyrelsens allmänna råd. Domstolen konstaterade dock att ljudmätningarna avsåg konstruerade ljud och att någon mätning av faktiska ljudstörningar inte hade presenterats. Bestämmelserna om störningar i boendet enligt bostadsrättslagen skall tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i hyreslagen. I förarbetena till 25 hyreslagen sägs bl.a. att bestämmelsen delvis har sin förebild i vissa hälsoskyddsföreskrifter. Hänvisning görs till uttalanden i förarbetena till den numera upphävda hälsoskyddslagen. Dessa uttalandena sägs i huvudsak kunna tjäna som vägledning vid bestämmandet av vad som utgör störningar i boendet enligt hyreslagen. Olika olägenheter? Sammanfattningsvis finns stora likheter mellan störningsbegreppet i miljöbalken och i hyreslagen och bostadsrättslagen. Processuellt finns dock den skillnaden att bevisbördan enligt sistnämnda lagar vilar på den som påstår störningar. Vid tillämpningen av miljöbalken är däremot bevisbördan omvänd. Det är verksamhetsutövaren som skall visa att de förpliktelser som följer av miljöbalken har iakttagits. I Umeå-fallet verkar störningsbegreppet tämligen enhetligt oavsett vilken lag man befinner sig i. Skillnaden är när i tiden prövningen sker vid tidpunkten för Miljödomstolens vid Umeå tingsrätt beslut hade inte den undersökning som låg till grund för Umeå tingsrätts senare dom tagits fram. 2 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

3 ledare YRKESFÖRENINGEN MILJÖ OCH HÄLSA Ordförande: ulla lantz Box Jönköping Tel.nr.: Mobil: E-post: Vice ordförande: NILS-GUNNAR SAHLMAN Ägostigen 1 Huddinge Mobil: Bostad: E-post: Sekreterare: INGRID HORNER Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Arbete: Bostad: e-post: Kassör: CURT-GÖRAN FORSGREN Sollefteå kommun Arbete: Bostad: e-post: Ledamot: MIKAEL FERM Piteå Kommun Arbete: Bostad: e-post: Ledamot EVA DICKNER Storkstigen Älmhult Tel arb: Tel hem: E-post: Ledamot LISA FROHM Åsgatan 22 H Bengtsfors Tel arb: Tel hem: E-post: Yrkesföreningen Miljö och Hälsa Box Jönköping Orgnr: Pg: Bg: E-post: Yrkesföreningen Miljö och Hälsas styrelse HUR TÄNKER MAN? Strax innan Kung Bore slog till i smålandsskogarna hann jag göra ett besök i skogen för att skörda de kanske sista trattkantarellerna för den här säsongen. Jag blev rikt belönad av såväl svamp som andra allehanda ting. Att våra skogar blir mer och mer frekventerade av människor som kanske aldrig haft den möjligheten eller intresset förut är bara positivt. Att följa naturens växlingar på nära håll, träffa på ett och annat levande djur - om så bara en liten förskrämd hare, hitta bär och svamp eller bara äta en medhavd matsäck kan vara en upplevelse av stora mått för många av oss. Det som dock bekymrar mig oerhört mycket är alla dessa allehanda ting plastbestick, plastpåsar, aluminiumburkar, plastflaskor, matrester m.m. - som jag fann som spår av mänsklig påverkan av naturen. Hur tänker man? Vi förorenar såväl utomhus som inomhus. Linda Skugge sa i någon artikel för ett antal år sedan att vi är tillbaka i Lort Sverige. Ett begrepp som myntades när journalisten Lubbe Nordström på 1930-talet gjorde en serie radioinslag från den svenska landsbygden kring bostäder med ohyra och ohygieniska förhållanden. Det blir allt tydligare att Linda Skugge har helt rätt. Vi sprider även smitta. Linda Skugges uppmaning kunde även vara min och alla andra som vet det allra lilla minsta om smittspridning: Tvätta händerna! Ofta. Och om ni har kräksjukan, stanna hemma i TVÅ DAGAR efter att ni känner er frisk. Gäller alla, även barn på dagis. Sluta att förstöra för en massa människor! Miljöhygieniker Grete Smedje anser att Sverige är ett u-land när det gäller städmetoder. Detta framgår med all tydlighet i filmen Lort-Sverige 2000 en riktig skitfilm som visade dammtussar, glömda matrester och stökiga bostäder. Kunskap om städning verkar ha försvunnit. Studier har visat att nordeuropéer har mer smutsigt men bättre röjt än sydeuropéer som i sin tur har renare men stökigare. Så i stället för att rengöra tycks vi måla om och köpa nytt. Hur tänker man? Några axplock ur den senaste veckans tidningar: Slaktavfall i pappersåtervinningen. Djurkadaver i pappersåtervinningen Sopor som inte går att återvinna slängs i återvinningen. Oljespill (hydralolja) från lastfordon, bussar. Förorenade industriområden där det tidigare har funnits miljöfarlig industriverksamhet. Tungmetaller, bly, arsenik, koppar, krom, olja, pcb, cyanid i marken. Otillåtna kemikalier saluhålls i butiker. Vedeldning en grannplåga. Snusk på frisersalonger. Råttorna invaderar resecentrum. Musspillning i restaurangkök. Kraftigt eftersatt rengöring, gammal mat i restaurangkök osv., osv. Hur tänker man? Vi som bebor den här planeten gör allt vi kan för att skita ner den. Och tro mig om det inte görs något drastiskt för att bryta den här trenden kommer vi att drunkna i eländet. Uppfostrings-TV, Håll Sverige Rent kampanjer m.m., m.m. Ja, vi måste mobilisera och det NU. /Ulla Ulla Lantz, ansvarig utgivare och ordförande i Yrkesföreningen Miljö och Hälsa m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

4 tema rent hus Innehåll nummer 8 rent hus ledaren sidan 3 Ulla Lantz undrar hur folk tänker när det skräpas ner överallt... statliga myndigheter rankas sidan 5 Hur går miljöledningsarbetet? peer-erik carlsson sidan 6-7 Porträttperson den här gången är Peer- Erik Carlsson som jobbar på Göteborgs Miljöförvaltning. Hans hjärtebarn är miljödiplomering för små företag och evenemang. mat och miljö sidan 8-9 Carin Enfors skriver om mat som är bra för miljön. etiska krav vid upphandling sidan 10 Om Fairtrade City, upphandlingar och etiska krav. remissvar om miljöbilar sidan 13 Yrkesföreningen Miljö och Hälsa har svarat på en remiss om miljöbilar i offentlig sektor. Omslagsbilden: porträttpersonen Peer-Erik Carlsson i porten till Miljöförvaltningen i Göteborg. Foto: Elin Lundin, Miljöförvaltningen i Göteborg Nästa nummer kommer ut 12 december. Tema är Luft. Noterat 190 djurskyddsinspektörer blir 150 När länsstyrelserna tar över djurskyddsansvaret i årsskiftet minskar antalet inspektörer drastiskt. Förr hade fanns det djurskyddsinspektörer på cirka 275 orter, nu minskar antalet till 28. Den lokala närheten till djurägarna kommer att bli obefintlig. Värst blir det i Norrbotten där antalet årsarbeten kommer att minska från 16 till två. - Många hade hoppats på att överflytten skulle bli något bra, både för djuren och för de anställdas arbetsmiljö. Men så verkar det inte bli, säger Jonny Andersson, ombudsman vid Agrifack och Naturvetareförbundet. Källa: Naturvetarförbundet.se Spara el och bo på slott I Flen har kommunanställda som sparar på energi möjlighet att vinna en helg på ett slott. - För varje sparade KWh lottar jag ut en resa, säger Linda Aldebert som är miljöstrateg i Flen. Bara genom så enkla åtgärder som att släcka lampor i utrymmen där ingen befinner sig, stänga av datorn när man går hem och att stänga av skrivare på natten har man lyckats spara KWh vilket motsvarar 20 ton koldioxid och cirka kronor. Källa: nyteknik.se Svenskens koldioxidutsläpp 50 procent större I DN Debatt skrev ärkebiskop Anders Wejryd om en undersökning som Svenska Kyrkan låtit göra. Den visar att varannan svensk tror att Sveriges koldioxidutsläpp, beräknat per invånare är mindre än eller lika stort som det globala genomsnittet. Men det stämmer inte. Svenskens genomsnittliga koldioxidutsläpp ligger 50 procent högre än det globala genomsnittet. Läs mer på: svenskakyrkan.se/klimat Källa: Pressmeddelande från Svenska Kyrkan Miljönämndschef åtalas Trots avverkningsförbud sågade miljönämndsordföranden i Karlskrona, Carl- Göran Svensson, ner en hel lövträdsallé och nu har han åtalats för miljöbrott. Allén ledde upp till den moderate deltidspolitikerns gård och avverkningen upptäcktes av en slum av naturvårdsenheten. I ett polisförhör har Carl-Göran Svensson sagt att han inte vet så mycket om miljöbalken trots att han är ordförande i miljönämnden. Nu riskerar han böter för brott mot områdesskyddet. Källa: Sveriges Radio Ekot MÖLNDAL ENERGI FÖRST MED EL OCH VÄRME MÄRKT MED BRA MILJÖVAL Mölndal Energi har fått licens för att märka sin fjärrvärme med Bra Miljöval. Bolaget blir därmed första energibolag i Sverige som kan leverera både värme och el med Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval. Fjärrvärme är ett effektivt sätt att värma upp bostäder, men det finns många olika sätt att generera fjärrvärme och alla är inte hållbara eller ens förnybara. Med Bra Miljöval på värme vill Naturskyddsföreningen gynna den bästa produktionen. Källa : naturskyddsforeningen.se 250 år att ta ner radonhalter Professor Göran Nyman som arbetar på avdelningen för Subatomär fysik vid Chalmers vill inrätta ett svenskt kompetens- och mätcentrum för radonfrågor på Chalmers. Varje år dör ungefär 500 personer av cancer som de fått av att bo i radonhus och med den mät- och saneringstakt som gäller nu kommer det att ta 250 år att sanera. Därför tycker Göran Nyman att det är dags att göra något för att öka takten. Källa: Sveriges Radio P4 Göteborg Teknisk chef fick 80 dagsböter Helsingborgs tingsrätt har dömt Christer Thomasson, teknisk chef i Perstorp till 80 dagsböter på 300 kronor, det vill säga kronor för brott mot områdesskydd, miljöbrott och tjänstefel. Domstolen anser att han i egenskap av chef borde ha agerat annorlunda angående ett område som kallas Mulleskogen. Det hade krävts samråd, strandskyddsdispens innan arbetet påbörjades och dessutom har skog fällts utanför det område som fanns i detaljplanen. Källa: hd.se Höjd taxa för tillsyn I Landskrona höjer Miljöförvaltningen timtaxan från 670 kronor till 870 kronor per timme. - Skälet är att vi legat lågt med avgifterna tidigare, förklarar ställföreträdande miljöchef Håkan Ärnflykt i en notis i Skånskan.se. Förvaltningen räknar med att de höjda taxorna kommer att ge förvaltningen kronor mer. Tillsynsbudgeten ligger idag på 1,6 miljoner kronor. Bakgrunden till beslutet är att riksdagen beslutat att tillsynen kan finansieras av näringsidkarna. Källa: Skånskan.se Varning för vägdamm När dubbdäcken har kommit på och vägarna är torra är risken störst för ökad mängd partiklar i luften i våra större städer. Månadsskiftet oktober-november är värst. Om det är torrt väglag och dubbdäcken är på kan en massa partiklar rivas upp i luften, säger Lars Burman på miljöförvaltningen i Stockholms Stad. Om det är fuktigt eller snö stannar partiklarna på marken. Risken är att partiklarna påverkar hjärta, kärl och lungor. Problemet är inte vinterdäcken utan just dubbdäcken därför vore det bättre om folk använde dubbfria vinterdäck. Källa: metro.se Energirådgivaren flyttar inte I Alingsås kommun ombads kommunledningskontoret att utreda om energirådgivaren kunde flyttas över till Alingsås Energi från miljöskyddskontoret. Det finns inget i lagen som hindrar en sådan flytt. I stället handlar det om trovärdighet eftersom rådgivaren vid en sådan flytt inte längre skulle anses som opartisk och obunden. Idag är dessutom energirådgivaren en nyttig kompetens när det gäller att uppnå miljömålen. Därmed stannar energirådgivaren kvar på miljöskyddskontoret i Alingsås. Källa: alingsastidning.se 4 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

5 Årets ranking av miljöarbetet i statliga myndigheter Tolv av 169 myndigheter har fått full pott i Naturvårdsverkets rankinglista över miljöledningsarbetet i staten. 70 av 169 myndigheter har fått högre poäng jämfört med föregående år medan 24 myndigheter har fått en lägre poäng. på Naturvårdsverket. Det visar Naturvårdsverkets kartläggning av de statliga myndigheternas miljöledningsarbete. Man kan se resultatet på två sätt. Att endast tolv myndigheter får full pott kan tyckas lite, men samtidigt ser vi att nästan hälften av myndigheterna har förbättrat sitt resultat jämfört med förra året vilket är mycket positivt, säger Jenny Oltner, projektledare Myndigheterna har bland annat bedömts utifrån om de har en miljöpolicy, om de har nått uppställda miljömål, om de följer upp miljöarbetet med nyckeltal och om de är miljöcertifierade. De myndigheter som har fått full pott, respektive de myndigheter som har förbättrat sig mest jämfört med förra året visas nedan. En mindre positiv del i myndigheternas miljöledningsarbete handlar om återkopplingen från departementen. Endast 20 procent av myndigheterna uppger att de fått respons på miljöledningsarbetet från sitt departement. Återkoppling och engagemang från departementen är nödvändigt för att miljöarbetet inte ska marginaliseras eller försvinna helt. Miljöledning är en ledningsfråga och staten bör vara en förebild för hur man kan arbeta med miljöfrågor i en organisation. På så sätt kan staten bidra till Sveriges miljömål, avslutar Jenny Oltner. I framtiden kommer rankingkriterierna troligen även omfatta vilka faktiska miljöeffekter som myndigheterna uppnår med sitt miljöarbete. Till exempel koldioxidutsläpp till följd av tjänsteresor eller energiförbrukningen i myndighetens lokaler. Källa: Pressmeddelande från Naturvårdsverket tema rent hus Myndigheter med högst rankingpoäng (11 poäng) Banverket Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Lantmäteriverket Luftfartsverket Naturvårdsverket Räddningsverket SMHI Statens fastighetsverk Statens strålskyddsinstitut Sveriges geologiska undersökning Vägverket Myndigheter som förbättrats med 4 poäng eller mer sedan föregående år Arkitekturmuseet (+5) Formas (+5) Försvarets radioanstalt (+6) Handisam (+6) Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (+4) Järnvägsstyrelsen (+5) Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (+6) Patent- och registreringsverket (+4) Styrelsen för psykologiskt försvar (+4) Tidningen för oss som arbetar på miljöområdet & Miljöm Hälsa i l j ö & h ä l s a nu m m e r

6 porträtt peer-erik carlsson Med diplomering i fokus Peer-Erik Carlsson är en smålänning som studerat samhällsvetenskap i Lund och miljö- och hälsoskyddsutbildningen i Umeå innan han så småningom fick jobb på Miljöförvaltningen i Göteborg. Jag känner mig rätt så gammal i gården eftersom jag jobbat här i 25 år nu. Mina första tio år handlade det om vanlig tillsyn och myndighetsutövning men när Rio-konferensen och Agenda 21 kom fick jag möjlighet att jobba mer projektbetonat. Vi ville samarbeta, myndighet och företag och efter lite famlande företagsprojekt landade vi i en idé om ett diplomeringskoncept. Det är spännande med ett beslut om diplomering som tagits på politisk nivå tycker jag. Beslutet betyder ju också att man ska avsätta resurser. En utsatt del är att klara vårt krav på miljöutbildning. Eftersom det ofta är tidsoch kostnadskrävande att få iväg personalen på en grundläggande miljökurs, men utbildningen organiserade man lokalt med egen personal. Efter två och ett halvt år har de nu snart betat av en stor del av de kommunala enheterna och de är nog i mål ganska snart, det är strongt. Göteborg har inte tagit något politiskt beslut men det finns en policy från mitten av nittiotalet där det står att alla enheter ska ha någon form av miljöledningssystem. Nu har flera av stadens 21 stadsdelsförvaltningar börjat med stadsdelsdiplomering, den bygger bl.a. på erfarenheterna från konceptet för evenemang. Någon av dem har en femårsplan medan en annan som är mindre kanske genomför arbetet på tre eller fyra år. Tynnered har hunnit längst. Jag fick en rapport från dem nyligen att de nu hade utbildat 1100 personer av 2500 anställda. Göteborg började med diplomering för hotell och restauranger som lanserades i samband med VM i friidrott Därefter blev det fler kommuner som hakade på och nu finns det samarbetsavtal med ett trettiotal kommuner. Det var de stora miljöinsatserna kring evenemang som så småningom ledde in på diplomeringen. Under hela min tillsynstid älskade jag de här hysteriska sammanhangen. Det började med livsmedelstillsyn på Ullevigalorna med Rolling Stones och Springsteen. När ett evenemang ska diplomeras är det mycket som kan ses över, vilken mat som serveras till exempel, hur stor andel som är ekologiskt och närproducerat och vilka hotell man anvisar gästerna till. Även transporterna är en viktig del. Ett sätt är att arbeta med klimatkompensation för besökare. Man kan baka in en tågbiljett i biljetten till evenemanget och även spårvagnskuponger. Alla aktiva och funktionärer får badges som fungerar som biljett på spårvägen. Det fungerar jättebra. Men trots detta får man ett antal bilburna och då gäller det att räkna ut vad det innebär i koldioxidbelastning och så får arrangören köpa klimatkompensation. Det är småföretagen som är basen i diplomeringen. De stora revisionssystemen är ofta anpassade till större verksamheter och alldeles för kostsamma. Vi tar fullt betalt för våra tjänster men vi gör jobbet på ett rationellt sätt så att det blir prisvärt. Arrangörer av galor har bra ekonomi och då gör det inte inget om det går åt timmar men när man arbetar med småföretag måste man slimma sig. Idag behövs inte massor av argument om varför det ska vara snålspolande och strömsnålt, de köper det mesta av vad vi säger. De vill snarare ha instruktioner om vad som ska göras. Det händer att det blir frågor om siffror på den ekonomiska effekten av en åtgärd, då är det bra att ha det. Oftast kan räcker det med att visa på goda exempel på företag som har sparat en viss summa på att införa olika åtgärder. I Falköping har fullmäktige beslutat att hela kommunen ska diplomera sig. Energi- och bostadsbolagen ligger i frontlinjen i Göteborgs kommun med sitt miljöarbete. Kanske beroende på att de haft resurser och rekryterat miljöpersonal tidigt. De mjukare sektorerna har fokuserat på frågor kopplade till Agenda 21. Den tekniska sidan är mer inriktad på att bygga system medan den mjuka sektorn jobbar mer med beteenden om man generaliserar lite. Det är först på senare år som de mjuka sektorerna kommit igång med att även formalisera miljöarbetet och bygga miljöledningssystem. De flesta stadsdelarna i Göteborg har miljösamordnare anställda. En del arbetar heltid men många delar sin tjänst mellan miljöfrågor och folkhälsofrågor. Jag tror att någon av stadsdelarna saknar samordnare helt men tjugo av tjugoen har någon med det ansvaret. Vissa sektorer i Göteborgs kommun har synts mer och ett bra exempel är projektet Miljöfordon. Biogasproduktionen är på väg att utvecklas ytterligare och att använda miljöfordon ger naturligtvis poäng i den checklista vi använder i miljödiplomeringen. Nu har gatubolaget i Göteborgs kommun även köpt in ett antal norska elbilar till sin bilpark. 6 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

7 porträtt peer-erik carlsson Ett miljöledningssystem blir som en murbräcka uppåt inifrån när det accentuerar behovet av ledningens stöd. För att få diplom och certifikat måste det finnas en miljöpolicy och man måste ha rutiner på att ta beslut om miljöförslag och miljöplaner. - Det märks att man har jobbat en hel del med kvalitetsmodellen här i Göteborg. Nu ser vi att många enheter börjat integrera miljöarbetet i det så kallade Årshjulet och de börjar bli bättre och bättre på det ute i enheterna, märker jag. Kommuner har alltid varit förknippade med långsamma processer. Det kan man modifiera lite idag för trots allt ligger många företag långt efter. Små företag kan ta snabba beslut men de stora företagen som Volvo och SKF är kolosser. - Jag har fått lite insyn i hur det går till och då blir jag nästan glad att jag jobbar i en kommunal verksamhet. Vi har faktiskt blivit mer snabbfotade än vi var när jag började jobba.. En kommunal instans som delar ut ett diplom har ett väldigt bra förtroendekapital även om man kan tycka att vi är sega ibland. De ser oss som en slags garant för att arbetet är ordentligt gjort. Före Agenda 21 arbetet kom var miljöarbete nästan enbart myndighetsutövning och mina kollegor och jag själv fokuserade på kontroll och tillsyn. Jag tror att Agenda 21 har varit nyttigt. Det var jättebra att det kom in lite nya perspektiv i de kommunala korridorerna, folk med lite marknads- och mediekunskaper. Kanske blev det ibland lite glassigt men det var en nyttig injektion. Vi måste få ut budskapet, inte bara tala om var skåpet ska. Första gången man kommer ut till ett företag ska man vara öppen. När vi inleder en miljödiplomering talar vi alltid om att vi faktiskt kommer från en miljömyndighet och om vi hittar någon skit i garderoberna så rapporterar vi det. Är man tydlig är det inga problem att vara hjälpsam och ge dem råd. Tillsynsbegreppet är inte klart definierat och myndighetsutövning är ett av verktygen som jag ser det. Det använder man när man inte får som man vill. Men man ska inte diplomera om man samtidigt är inblandad i ett företag som myndighet. Då hoppar man av och lämnar över diplomeringen till någon annan. I en mindre kommun kan det vara svårt att dela upp rollerna om resurserna är små. Då får man kanske bestämma sig för att bara arbeta med branscher och företag där vi inte bedriver regelbunden tillsyn, eller så hittar man en samarbetslösning. Det finns mindre kommuner som skriver avtal med konsultfirmor som sköter om det praktiska. Då kan kommunen stå bakom själva diplomeringen men den har ingen personal som hamnar i rollkonflikter. En annan modell är samarbete kommuner emellan. Det finns redan möjligheter att samarbeta på myndighetsnivå idag men man kan även diplomera och göra revisioner i varandras kommuner. Här i Göteborgregionen har vi samarbete med kranskommunerna. Göteborgs inspektörer åker ut till de företag i några av kommunerna som inte deras inspektörer kan ta hand om. I Göteborg har Trafikkontoret haft flera rådgivare ute bland företagen och i de kommunala förvaltningarna. Först gör de en kartläggning av personalens resvanor och sedan försöker man hitta åtgärder för att minska enskilt bilåkande. Detta nappade vi på även i diplomeringen. Alla våra företag kan samla poäng genom resvaneundersökningar och åtgärder för att minska bilåkandet. Så fort det dyker upp något nytt utvärderar vi om det är användbart i diplomeringen, säger Peer-Erik och skrattar. Är man tydlig är det inga problem att vara hjälpsam och ge dem råd. Det var en del debatt om resvanefrågorna i början. Det diskuterades om arbetsgivare ska lägga sig i hur folk åker fram och tillbaks på sin fritid. Men vi tog med det i checklistan och det visade sig vara jättepoppis. Även folkhälsoaktiviteter kan kopplas till diplomeringen, till exempel, kommuntrampet, korptrampet och liknande. Om arbetsgivare sponsrar anmälningsavgiften får företaget poäng. Här på förvaltningen har vi också haft flera olika hälsoaktiviteter, gångtävlingar och cykeltävlingar där man deltar och tävlar mot andra förvaltningar. Jag har dock inte sett några utvärderingar för att visa effekterna. Vi är nog lite dåliga på detta med utvärdering och det gäller inte bara kommunala utan även privata aktörer. Jag tror att vi rent generellt gör en massa grejer som vi inte vet vad det blev för resultat på. Ofta följer man upp på administrativ nivå, om man ska diplomera tre hundra verksamheter så kollar man hur många det blev efteråt och ekonomi har man alltid följt upp för det är det som styr. Miljöeffekterna är vi inte lika bra på. Personligen försöker Peer-Erik leva som han lär och kanske hade han blivit diplomerad själv, kanske inte. I vardagslivet eldar vi med pellets och komposterar hemma. Det lär man sig mycket av hur det funkar i praktiken. Jag kör gasbil till jobbet. Jag bor i Lerum och jag tycker att det är ett dilemma det här med resandet till och från jobbet. Ska jag slösa bort tre timmar med kollektivtrafiken eller ska jag spara in två timmar och ta bilen? Jag köper ekologiska livsmedel för jag tycker inte jag vill ha de där gifterna som de använder i jordbruket. Att det kostar mer gör inget, man får spara in på något annat i stället. Det enda är väl att jag snusar då men jag röker i alla fall inte och snus minskar syraattackerna på tänderna och det är ju bra i alla fall, säger han och skrattar. På fritiden är Peer-Erik fågelskådare och fiskare. Segling håller han också gärna på med. Naturintresse har jag alltid haft. Jag gick med i Vetlanda Ornitologiska klubb när jag var tolv år och jag är fortfarande medlem. Jag är väl inte så duktig på att skriva rapporter och så. Men de har ju ingen nytta av vad jag ser för fåglar här på Västkusten ändå. Min fru är datakonsult och hon gillar skog, sjö och natur lika mycket som jag men hon är bättre på att dra upp fisk. Jag tror att hon kan läsa vattnet bättre och har bättre känsla för var fisken är och hur betet ska presenteras helt enkelt. Våra söner är civilingenjörer båda två. Den ena sysslar med att göra beräkningar på vindkraftverk och den andra arbetar med ljud på Ericssons utvecklingsavdelning. Sedan har vi en dotter som är konstnär också. Peer-Erik är också ordförande i Svensk Miljöbas, en riksförening som håller i en gemensam basstandard. Vår målsättning är att föreningen ska växa och nu har vi fått lite Nutek-pengar som ska gå till att resa runt och informera om vad vi sysslar med. Alla som arbetar med de här mindre systemen har nytta av att det finns en gemensam organisation. Det har funnits en efterfrågan rätt länge om ett samarbete mellan de enklare och mera företagsanpassade modellerna. Text: Cicci Wik Foto Elin Lundin, Miljöförvaltningen i Göteborg m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

8 tema rent hus Miljösmart mat Vi äter och dricker cirka 70 ton livsmedel per person under vårt liv. En stor del äts utanför hemmet. Vad vi, som privatpersoner, väljer att handla och hur måltiderna planeras i restaurang och storhushåll har stor betydelse för miljön. Det går mycket energi till att producera, förädla, förpacka och transportera mat. Ekocentrum har jämfört två liknande måltider och räknat ut hur mycket energi som har förbrukats från bonden till affären. I vårt exempel skiljer det mycket: 4, 25 MJ eller 16,9 MJ per portion. Transport till bostaden och tillagning är inte medräknat. Tänk på vid inköp och måltidsplanering: Ekologiskt: Produktion av handelsgödsel är energikrävande och avger växthusgaser. I ekologisk produktion används inte handelsgödsel. Mindre kött: Köttproduktion är miljöbelastande. Genom att minska andelen kött i kosten minskar miljöbelastningen. Byt ut en del av köttet mot baljväxter som är mycket resurssnåla att producera och därför ett mycket bra miljöval. Allra bäst är att välja svenska ekologiska alternativ som gula ärter, bruna bönor eller torkade bondbönor. Närproducerat: Även om det mesta av energin som går åt för att producera mat används i jordbruket, så är det dumt att transportera i onödan. Säsong: när frukt och grönsaker har sin säsong är de som bäst och transporterna är korta. Frilandsodlade grönsaker kräver inte lika mycket energi som växthusodlade grönsaker. Välj helst svenska frilandsodlade grönsaker t ex rotsaker, kål och bondbönor. Ekomatsedeln Ekomatsedeln är ett internetbaserat redskap som underlättar för storhushållen att förändra sina maträtter och menyer till att bli mer miljöanpassade och ekologiska. Du som arbetar med mål- tidsplanering i restaurang och storhushåll kan testa dina recept, näringsberäkna dem och få tips och kommentarer om näringsinnehåll och miljöpåverkan, hämta förslag på veckomatsedlar mm. Adressen är: Du kan orkså testa dina egna recept i Miljömat. Mata in recepten så får du kommentarer om mijljöpåverkan och näringsinnehållet. Adressen är: www. miljomat.se Carin Enfors Ekocentrum - Informationscentrum för Ekologiska Produkter Bra recept Lammfärs 775 g Ägg 120 g Vitlök 20 g Salt 2 tsk Peppar 1 tsk Rosmarin 3 krm Rapsolja 10 g Tomater krossade m lag 500 g Lök röd, stor 300 g Paprika, grön 200 g Balsamvinäger 20 g Rapsolja 20 g Salt 1 tsk Peppar 4 krm Filmjölk 200 g Örtkryddor 1 tsk Blanda färs, ägg och kryddor, späd ev. med vatten. Arbeta färsen till smidig konsistens. Forma till biffar, lägg på oljat bleck, tillaga i ugn. Fräs hackad lök, paprika och vitlök i olja, tillsätt kryddor, passerade tomater och balsamvinäger. Låt koka ca 30 minuter. Smaka ev av med mer kryddor. Blanda matlagningsyoghurt och örtkryddor. Servera biffarna med matvete, tomatsalsa, en klick filsås och en sallad av svenska frilandsodlade grönsaker, t ex: morot, vitkål, rotselleri, bönor Matvete 900 g 8 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

9 Vanligt recept Köttgryta med curry och ris, 10 portioner Nöt grytbitar 1 kg Salt 1 tsk Peppar 3 krm Curry 2 msk Äpple 400 g Paprika, grön 200 g Lök gul 450 g Smör 100 g Köttbuljong 20 g Sojasås 40 g Ris parboiled 800 g kommentarer till vanligt recept Nötkött från Sydamerika, 500 g, är för stor proteinandel. Nöt och lamm är idisslare som avger metangas. Men de största metanutsläppen sker när man hugger ner regnskog i Sydamerika för att anlägga betesmarker till biffdjur. Fräs köttet, hackad lök, tärnat äpple och strimlad paprika med curry i olja. Späd med buljong. Koka tills köttet är mört. Tillsätt sojasås. Smaka ev. av med mer salt och peppar. Servera med ris och en sallad, bestående av kruksallat, gurka och tomat. Kraftfoder förekommer i det konventionella lantbruket och utgörs ofta av sojaprotein importerade från Brasilien. Kött som har producerats med en stor andel kraftfoder ger inga miljöfördelar, det går åt många gånger mer foder än den köttmängd man får ut. Mängden kött är onödigt stor. Köttproduktion är miljöbelastande. Genom att minska andelen kött i kosten minskar miljöbelastningen. Äpple Import från Argentina Paprika, Holländsk växthusodlad paprika drar mycket energi. Smör Det går åt mer energi att producera smör än vegetabilisk olja. Ris är långväga importerat från andra världsdelar och risodlingarna ger utsläpp av växthusgasen metan. Kruksallat, gurka, tomat Salladsgrönsaker är ofta växthusodlade och/eller långväga importerade. tema rent hus Källor: Ekomatsedeln, Konsumentverket/Tallriksmatchen, Menytool, Food and life cycle energy inputs: consequences of diet and ways to increase efficiency Kommentarer till Bra recept Lammfärs är ett bra miljöval. Lamm kan beta på arealer som inte går att odla på och konkurrerar då inte med annan odling. Färskt svenskt ekologiskt lamm är bästa miljöval främst under hösten. Köttproduktion är miljöbelastande. Genom att minska andelen kött i kosten minskar miljöbelastningen. KRAV-märkt kött garanterar att djuren har fått gå ute och KRAV-djuren föds upp på grovfoder producerat på den egna gården. Kraftfoder förekommer i det konventionella lantbruket och utgörs ofta av sojaproteinkakor importerade från Brasilien. Ägg. Genom att välja KRAV-märkta ägg så påverkas äggproduktionen till en mer etisk djurhållning. Produktion av handelsgödsel är energikrävande och avger växthusgaser. I ekologisk produktion används inte handelsgödsel. Vitlök. Välj ekologisk från nära importländer, dvs Medelhavsområdet Peppar, välj ekologisk Rosmarin, välj ekologisk Rapsolja Oljor är i allmänhet importerade. Ur miljösynpunkt är svensk ekologisk rapsolja det bästa alternativet. Det används mycket bekämpningsmedel i konventionell rapsodling. Tomater krossade. Välj ekologiska, helst i pappersförpackning. Konserver är miljömässigt tveksamt. Även om metallen återvinns går mycket energi åt. Lök är ett bra miljöval då svensk ekologisk lök finns att tillgå under så gott som hela året. Lök kan odlas på friland. Frilandsodlade grönsaker kräver inte lika mycket energi som växthusodlade grönsaker. Paprika, grön. Välj ekologisk från nära importländer, dvs Medelhavsområdet. Bästa säsong för paprika är augusti-mars då frilandsodlad medelhavspaprika finns. Balsamvinäger, Välj ekologisk från nära importländer, dvs Medelhavsområdet Filmjölk, svensk ekologisk Ekologiska kor utfordras med stor andel grovfoder och inhemska proteinkraftfoder. Konventionella mjölkkor äter mycket soja som importeras från Sydamerika. Örtkryddor välj ekologiska Matvete är ett bra miljöval då det kan tillverkas av svenskodlat vete. Det kan fungera som ett inhemskt alternativ till ris. Välj ekologiskt. Morot, vitkål, rotselleri, bondbönor är svenska frilandsodlade grönsaker, som har sin bästa säsong under höst och vinter. Baljväxter är mycket resurssnåla att producera och därför ett bra mycket miljöval. Allra bäst är att välja svenska ekologiska alternativ som gula ärter, bruna bönor eller torkade bondbönor.

10 tema rent hus Etiska krav i upphandlingar Föreningen Rättvisemärkt delar ut diplomet Fairtrade City till kommuner som valt att satsa på etisk handel. Regeringen planerar att ändra i reglerna så att man inte bara KAN ställa etiska krav vid upphandlingar utan även BÖR göra det. För att en kommun ska få ett diplom krävs att den uppfyller ett visst antal kriterier. Det ska finnas en tydlig vilja att ha etisk upphandling, kommunen ska arbeta med informationssatsningar och det ska finnas etiskt märkta produkter i butiker och på arbetsplatser i kommunen. Ett Fairtrade City diplom ger kommunens varumärke ett positivt värde och stärker en kommun som vill visa att den tar ansvar för konsumtion. Historik Fairtrade City kom till Sverige 2006 från Storbritannien. Där startade det hela 2001 då staden Garstang blev världens första Fairtrade town. Därefter följde 300 orter i Storbritannien efter och nu finns inte bara Fairtrade towns och cities utan även boroughs och till och med en Fairtrade ö. Just nu arbetar Wales för att bli världens första Fairtrade land. Diplomeringen har idag fått en spridning till tretton länder i USA, Canada, Australien och Europa. Det hade börjat bli en stor fråga i Sverige med etisk offentlig upphandling och Rättvisemärkt tyckte att det låg rätt i tiden med Fairtrade City även här. Även i Sverige finns fler varianter på Fairtrade diplomet och det är möjligt att få ett diplom på till exempel arbetsplatser. I Storbritannien har det utveckliats ytterligare och det finns Fairtradeuniversitet och Fairtrade-kyrkor där. Det är inte omöjligt att det blir så även i Sverige. Det finns ett intresse och vi ser över möjligheterna för det, säger Emma Rung som är projektledare för Fairtrade City på föreningen Rättvisemärkt. Företag och förening i ett I Sverige består Rättvisemärkt av två organisationer, företaget Rättvisemärkt i Sverige AB och Föreningen för Rättvisemärkt. Företaget sköter märkning och licensiering av produkter och föreningen arbetar med informationsoch reklamkampanjer. Företagsdelen ägs av LO och Svenska Kyrkan. De butiker som säljer Rättvisemärkts produkter betalar licensavgifter till företaget. Föreningen i sin tur får sina intäkter från medlemsavgifter men även genom att Jordbruksdepartementet varje år ger dem 1,6 miljoner kronor som ska gå till kampanjarbete. Vad vill Rättvisemärkt På hemsidan, rattvisemarkt.se, kan man läsa att den som väljer Rättvisemärkt bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). Ofta tänker vi först och främst på kaffe när vi hör talas om Rättvisemärkt och det är också den produkt som föreningen använder som exempel när de vill förklara vad de rent konkret slåss för. Marknadskrafter styr över världsekonomin idag och även över priset på kaffebönor. Förr var det reglerat men det upphävdes samma år som Berlinmuren revs, Idag råkar många små odlare mycket illa ut när priserna svänger. Föreningen Rättvisemärkt har en vision om en världshandel som grundar sig på respekt för mänskliga rättigheter och som främjar en bättre framtid för människa och miljö. Men det handlar inte bara om att få en bättre ekonomisk situation. Kriterierna ska också främja demokrati, organisationsrätt samt miljöhänsyn i produktionen. Även barnarbete och diskriminering ska motverkas. Vill ställa etiska krav Föreningen Rättvisemärkt har ställt frågor om etiska krav i upphandlingen till 200 representanter i 149 kommuner. Av dem har 91 procent sagt sig vilja ha möjlighet att ställa etiska krav i upphandlingen. 31 procent av upphandlarna säger att det redan ställs någon form av etiska krav och sex procent av dem arbetar i kommuner där det inte är tillåtet att köpa varor som tillverkats av barn. I cirka 20 procent av de tillfrågade kommunerna har det motionerats om att bli en Fairtrade City men när det gäller målsättning om hur man börjar ta ökad hänsyn så säger 38 Foto Rättvisemärkt 10 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

11 tema rent hus procent att det saknas konkreta förslag eller att det inte ens har tagits upp till diskussion. Juridik och upphandling Det har varit en del juridiska turer kring etisk upphandling Mathias Sylwan som är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har uttalat sig om hur möjligheterna att baka in etiska krav vid upphandling ser ut på Rättvisemärkts hemsida. Vi gör bedömningen att det går att ställa etiska krav om man gör det på ett korrekt och genomtänkt sätt. Dessutom vore det konstigt om en myndighet inte skulle kunna ställa de krav som företag och privata konsumenter gör. Vi har tittat på många olika aspekter och kommit fram till att etiska krav är juridiskt hållbara. Visserligen finns inga vägledande domar ännu. Men jag har svårt att tro att EG-domstolen, som är den högsta instansen, skulle göra en annan bedömning. Särskilt med tanke på att EU parlamentet antog en resolution i fjol som uppmanar europeiska myndigheter att kräva rättvisemärkta produkter i sina upphandlingar. Han säger också att etiska krav bör ställas i form av avtalsvillkor eller utförandevillkor för att man inte ska stänga ute någon leverantör som inte har etiska produkter. Miljöstyrningsrådet har under tio år jobbat väldigt lyckosamt med att ta fram guider i hur man ställer miljökrav i offentliga upphandlingar. Vi tror att det är rätt instans för att effektivt ta fram ett fungerande system för en kontrollinstans även när det gäller etiska krav, säger han i en artikel i SKTFtidningen. Daniel Liljeberg är politisk sakkunnig hos kommun- och finansmarknadsminsister Mats Odell. I samma artikel säger han följande: Planen är att de nya reglerna vad gäller offentlig upphandling kommer att gälla från och med Det innebär bland annat att vi föreslår en förändring från att man kan ställa etiska och miljömässiga krav, till att man bör göra det. Dom i länsrätten I länsrätten i Östergötlands län avslogs ett överklagande som gällde Linköpings kommuns vilja att bli diplomerad som Fairtrade City. Länsrättens dom fastslår att kommunens beslut att engagera sig som Fairtrade City är förenligt med kommunallagen. I domskälen noteras dessutom att det är tillåtet att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Många upplever det som juridiskt omöjligt att ställa etiska och sociala krav, men denna dom ger en tydlig vägledning om att så inte är fallet. Samtidigt är det av största vikt att man ställer kraven på ett korrekt och genomtänkt sätt, inte minst måste man följa upp att kraven efterlevs, säger Jerker Thorsell på Genombrott. Inte bara av godo I stort innebär certifieringen fördelar för odlare men reglerna är krångliga och kostnaderna för inspektioner måste de betala själva. Ju fler certifieringar desto lättare är det att få ett rimligt pris för kaffet men det innebär också att det blir mer regelverk att sätta sig in i och fler avgifter. Vi vill att certifieringsorganisationerna samordnar sig så att det blir enklare och billigare för odlarna. Det borde räcka med en enda inspektion för samtliga märkningar, säger Camilla Lundberg Ney på Kooperation Utan Gränser. Det kan ta upp till tre år innan en omställning till ekologiskt odlat kaffe blir lönsam om den över huvudtaget blir det. Det säger Kooperation Utan Gränser i ett pressmeddelande. Hela tiden är det den enskilde småbonden som tar den största risken. Därför kräver nu Kooperation Utan Gränser tillsammans med SwedWatch att kaffebolagen ska ge småbönder som vill ställa om till ekologisk odling kompensation för de uteblivna inkomsterna. Ett annat problem är att efterfrågan av certifierat kaffe inte är tillräckligt stor och då tvingas småbönder sälja det certifierade kaffet för samma pris som det vanliga omärkta. Cicci Wik Anna Grenholm, Miljö och byggförvaltningen, Munkfors De produkter vi konsumerar får inte göra skada på människor på andra sidan jordklotet, säger Anna Grenholm. Det tycker jag är en självklarhet. När det händer större engagemang i kommunen försöker någon eller några från styrgruppen i Munkfors att vara med och bjuda på Rättvisemärkt kaffe och informera om vad Rättvisemärkt och Rättvis handel är. De allra flesta är väldigt positiva, och känner också till att kommunen är en Fairtrade City, även om de oftast inte vet vad det innebär i detalj. Ett av de argument som hon använder till de skeptiska personer hon ibland möter är jämförelsen med olika miljömärkningar. Innan vi hade miljömärkningar och folk började ställa krav på exempelvis icke klorblekt papper så sa industrin att det inte skulle gå och ingen skulle köpa osv. Nu vet vi hur det är, nästan alla tvättmedel och allt papper som säljs är miljömärkt. Att konsumentmakten är effektiv och jätteviktig är därför något man kan framhålla. Det betyder självklart att vi kan förändra människors livsvillkor i producentländerna på samma sätt, om vi ställer krav på de varor vi köper och på dem som producerar dem. Att informera om rättvis och etisk handel och vad det innebär är en av de viktigaste delarna för att en kommun ska få en Fairtrade City-diplomering. Men Anna Grenholm framhåller ett annat område som det viktigaste som hennes arbetsplats, kommunen, ska ansvara för. Vi ska se till att det som köps för skattepengarna från utvecklingsländer är Rättvisemärkt, eller producerat på motsvarande sätt, där kriterier finns. Och tillsammans med andra kommuner får vi ligga på så att det utvecklas märkningssystem, kriterier och garantier om produktionsförhållandena för produkter som idag saknar det, som till exempel gatsten och arbetskläder. m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

12 tema rent hus Har du besökt Nyheter, platsannonser med mera för oss som arbetar med miljö... YRKESFÖRENINGEN MILJÖ OCH HÄLSA Ska ni rekrytera ny personal på din arbetsplats? En platsannons på vår webbplats och eller i Miljö&Hälsa når alltid rätt målgrupp! Läs mer på eller kontakta Petra Karlberg & Miljö Hälsa Miljö&Hälsa är är föreningens främsta medium för information både internt och till beslutsfattare, myndighet och andra intresserade. Vi vill anställa en Kvalificerad Miljöinspektör - miljöskydd för tillsyn enligt miljöbalken över tyngre industri i våra tre kommuner. Titta vidare på: under lediga platser eller ring oss. Miljöchef Yvonne Eklund, Välkommen med din ansökan senast 27 november 12 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r Nyhetsnotiser på Specialområden: Djurskydd och Livsmedel

13 tema rent hus Till Till Näringsdepartementet Yttrande över remiss SFS/Statliga myndigheters inköp/leasing av bilar samt transportupphandling - Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar, samt upphandling av transporter (N2008/5875/TR) Yrkesföreningen Miljö och Hälsa (nedan kallat YMH) är en ideell organisation för personer som professionellt arbetar med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Många medlemmar arbetar med tillsyn inom miljöbalkens, livsmedelslagens och djurskyddslagens områden. YMH avger härmed sitt yttrande över Näringsdepartementets förslag till ändring av nuvarande gällande förordning SFS 2004:1364 med syftet att skärpa kraven vid statliga myndigheters inköp/ leasing av bilar samt transportupphandling. Allmänna synpunkter YMH anser att de ändringar som är aktuella i föreslagen ny förordning är bra ur ett generellt perspektiv. Med tanke på behoven av att minska luftutsläppen från trafiken så är denna skärpta förordning ett steg i rätt riktning. De mycket uppmärksammade problemen med klimatpåverkan är en global fråga som kräver en mängd åtgärder från olika samhällsaktörer. Här är det bra och viktigt att statliga myndigheter i vårt land tar sin del av ansvaret och föregår med gott exempel. Ställningstagande och specifika synpunkter YMH tillstyrker huvudsakligen de ändringar i ny förordning som föreslås i remissen och avger nedan följande specifika synpunkter på innehållet. YMH ifrågasätter om de undantag som anges i förslaget gällande olika bilar, exempelvis utryckningsfordon och fordon för spaningsverksamhet behövs; det vill säga borde inte även dessa fordon omfattas av aktuella krav om så är möjligt? YMH anser att frågan om statliga myndigheters totalt utförda transportarbete i skenet av de bilpoolslösningar som exempelvis många kommuner arbetar med borde tas med i förordningen. Det finns stora fördelar med att minska nyttjandet av egna bilar i tjänsten utifrån ökade miljökrav och säkerhetskrav. YMH noterar med tillfredsställelse att trafiksäkerhetsfrågor tydliggörs i förslaget. Det är viktigt att både miljökrav och trafiksäkerhet får hög prioritering när det gäller val av fordon. YMH:s förhoppning är att de krav som skärps för statliga myndigheter också ger draghjälp i det mycket viktiga arbetet med fordon och transportarbete för andra samhällsaktörer; exempelvis kommunerna. För Yrkesföreningen Miljö och Hälsa Ulla Lantz Ordförande m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

14 tema rent hus & Miljö Hälsa...du vet väl att det finns platsannonser på vår webbplats också? det finns alltid färska nyheter också... Du är väl medlem...? Du kan betala årsavgiften direkt via vår webbsida Trycksaker, annonser, artiklar, reportage, hemsidor, nyhetsbrev, dokumentationer, bildbehandling. Även undervisning.....text&bild helt enkelt! Ring E-post DÖDLIG SJUKDOM: FÖRKYLNING Läkare Utan Gränser verkar på platser där vanliga sjukdomar får ovanligt stora konsekvenser, för att krig och våld trasat sönder vården människor dör i sviterna av luftvägsinfektioner varje år människor som kunde ha räddats med rätt vård. Sms:a LIV till för att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på eller plusgiro så kan vi ge den vården. 14 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

15 & Miljö Hälsa Yrkesföreningen Miljö och Hälsas medlemstidning Noterat - alltid färska nyheter... Datorn går på myrsyra Nummer Ansvarig utgivare Ulla Lantz Redaktör Cicci Wik Annonser Petra Karlberg Kommande nummer Nummer Tema: Luft Manusstopp 28 november 2008 Postadress Miljö&Hälsa Lingonstigen Forshaga Producerad av Utgivning 10 gånger per år (utkommer ej januari och juli) Tryck Ljungbergs Tryckeri, Klippan belönades med miljöpriset The Eco Prize 1998 Plusgiro Bankgiro Adressändring anmäls till Yrkesföreningen Miljö och Hälsa Box Jönköping Prenumerationspris kronor Att bärbara datorer ofta har irriterande kort batteritid vet de flesta. Om det dyker upp ett alternativ som inte bara ger längre batteritid utan även går att ladda på ett kick. Då är det inte konstigt om bränslecellerna är intressanta för elektronikbranschen. Med en näst intill obefintlig miljöpåverkan och ett överlägset energiutbyte kan bränsleceller snart ersätta många av dagens energisystem. Användningsområden för bränsleceller innefattar bland annat framdrivning av bilar och bussar, bärbar elektronik, så som datorer och kameror, kraftaggregat för elförsörjning och militära tillämpningar. DMFC Bränsleceller kallas för DMFC, Direct Methanol Fuel Cell, och skapar elektricitet via en reaktion mellan metanol, vatten och luft. De enda biprodukterna som skapas är vattenånga och koldioxid. Den stora fördelen med bränsleceller är den korta laddningstiden, vilket endast kräver en snabb påfyllning av metanol för att ge ytterligare driftstid. Ett flertal företag arbetar för närvarande med utveckling av olika typer av bränsleceller, bland annat för mobiltelefoner, bärbara datorer och andra portabla enheter. Väte är en användbar gas för bränsleceller, men den är lättantändlig och ger därför stor explosionsrisk dessutom har den hög dunstar den fort om det läcker. Nu har tyska forskare tagit fram en metod som konverterar ofarlig myrsyra till vätgas. Genom att skapa bara den mängd som är nödvändig för att driva en enhet via vätgasbaserad bränslecell blir hela bränslehanteringen säkrare och enklare. Myrsyra har en nackdel och det är att den ger mindre vätgas än till exempel metan och metanol. Trots det tror man på att det finns en framtid för myrsyran när det gäller till exempel datorer och mobiltelefoner. Källor Morphic Technologies,techworld.idg.se Foto: Sony Tidningen är momsbefriad m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

16 POSTTIDNING A Miljö & Hälsa Box Jönköping BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress sänds försändelsen vidare till nya adressen. Rapportkort med nya adressen sänds till Postkontoret Göteborgspristagare Yrkesföreningen Miljö och Hälsa gratulerar Jan Ahlbom och Ulf Duus till Göteborgspriset för hållbar utveckling. De båda får dela priset med Margot Wallström och Theo Coborn. Göteborgspriset för hållbar utveckling är ett internationellt pris för att uppmärksamma insatser för en hållbar utveckling. Priset utdelades första gången hösten 2000, då under namnet Göteborgs Internationella Miljöpris. Prisutdelningen ägde rum vid en prisutdelningsceremoni i Göteborg 12 november. Priset, 1 miljon sek, delas i tre lika stora delar mellan Theo Colborn, Margot Wallström respektive Jan Ahlbom och Ulf Duus. JURYNS MOTIVERING Det moderna samhället bygger på användningen av en ofantlig mängd olika kemikalier. De bidrar förvisso till vår välfärd och komfort men alstrar tyvärr också en rad skrämmande och delvis okända effekter på miljön och människors hälsa. För att möta och lösa dessa kompli cerade utmaningar krävs breda strategier, där vetenskap, politik och marknad spelar nyckel roller. Därför går Göteborgspriset för hållbar utveckling 2008 till fyra framstående personer som inom dessa sektorer gjort skilda men kompletterande insatser för att avslöja, beskriva och bekämpa kemikaliernas negativa effekter på ekosystemen och människans hälsa. Miljöingenjör Jan Ahlbom och toxikolog Ulf Duus har systematiskt arbetat fram metoder för att minska de negativa effekterna av kemikalier i vardagsmiljön i Sverige och med fokus på Göteborgsregionen. Steg för steg har de testat marknadsbaserade strategier där kunder och tillverkare länkas samman och där det skapas ekonomiska incitament för att utveckla produk ter som är bättre för hälsan och miljön. På kort tid har de uppnått betydande framgångar på ett antal områden, bl a smörjmedel, alkylatbränslen samt bränslen, målarfärger och kemika lier för småbåtar och fartyg. Deras rapport Nya hjulspår handlar om kampen mot bildäck tillverkade av cancerogena s k HA-oljor, ett arbete som resulterade i ett EU-förbud mot HA-oljor från EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström var under sin tid som EU:s miljökommissionär en av de huvudansvariga bakom tillkomsten och utformningen av REACH, världens mest avancerade system för kemikaliekontroll och en av de hittills mest långtgående miljölagarna i EU. REACH bygger på principerna om försiktighet, omvänd bevisbörda och substitution och har ett särskilt fokus på ämnen som är persistenta (icke nedbrytbara) toxiska (giftiga) och bioackumulerbara (dvs ansamlas i djur och växter). Trots starkt motstånd från industrin lyckades Wallström sjösätta REACH som ett första avgörande steg på vägen mot ett nytt, mera hållbart sätt att kontrollera och miljöanpassa kemikalieanvändningen i våra samhällen. Ulf Duus och Jan Ahlbom får dela göteborgspriset för hållbar utveckling med Margot Wallström och Theo Colborn. Professor Theo Colborn är en amerikansk miljöforskare och debattör. Genom en omfattande analys av tillgängliga data och genom böcker och föreläsningar har hon på ett verkningsfullt sätt initierat en världsomspännande diskussion som ytterst rör människans och ekosystemens överlevnad på planeten. Colborn har i sin forskning, främst i området kring the Great Lakes, klargjort hur syntetiska miljögifter stör fortplantningen hos fåglar och däggdjur och hur de påverkar människans känsliga hormonsystem, med risk för cancer och minskad fertilitet. Hennes pionjärverk Vår stulna framtid har av förre vicepresidenten Al Gore betecknats som en efterföljare till Rachel Carsons världsberömda larmklocka Tyst vår. Juryns medlemmar: Sjumannajuryn leds av Stefan Edman, biolog och författare och består i övrigt av Russel Johnson, fd miljöchef IKEA, Lars Hallén, Life Academy, Lotta Göthe, Ecoplan, Johan Trouvé, Schenker AB, Yvonne Wallin, Pejling Marketing AB samt Elin Eriksson, IVL PRISET DELAS UT I SAMVERKAN MELLAN GÖTEBORGS STAD OCH FÖRETAGEN: Andra AP-fonden, Carl Bennet AB, Elanders AB, Eldan Recycling, Folksam, Götaverken Miljö, Handelsbanken, Nordea, Peab, Schenker AB, SKF, Stena Metall AB. Läs mer på (Jan Ahlbom var porträttperson i Miljö&Hälsa nummer ) 16 m i l j ö & h ä l s a nu m m e r

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Att göra skillnad En oberoende produktmärkning ? Internationella Fairtrade-kriterier Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:25 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:30 av Sonia Lunnergård m fl (kd) om rättvisemärkt kaffe och te Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Motionärerna

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

TOUCH SMAKGLÄDJE RECEPT FÖR DIG I STORKÖK

TOUCH SMAKGLÄDJE RECEPT FÖR DIG I STORKÖK TOUCH SMAKGLÄDJE RECEPT FÖR DIG I STORKÖK KYCKLINGGRYTA GREKLAND Denna mustiga gryta sprider härliga dofter av citron och medelhav. FÄRSBIFFAR MED FETAOST Den enkla goda klassiska pannbiffen når högre

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

BLEKINGES MILJÖMÅLTID Ekologisk mat

BLEKINGES MILJÖMÅLTID Ekologisk mat BLEKINGES MILJÖMÅLTID logisk mat Konsumtion Allt vi människor gör påverkar miljön på något sätt. Maten du äter och kläderna du har på dig får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

DOM 2013-04-17 Stockholm

DOM 2013-04-17 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2013-04-17 Stockholm Mål nr M 8734-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-01 i mål nr M 2067-12, se bilaga KLAGANDE S E MOTPARTER

Läs mer

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig. . Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Ställ höga KRAV på ditt höstmys

Ställ höga KRAV på ditt höstmys Ställ höga KRAV på ditt höstmys Egentligen är det rätt konstigt. Som vi längtade efter färskpotatisen, utomhusgrillningen och de kalla såserna. Plötsligt är sommaren över och det vi i våras längtade efter

Läs mer

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina

Läs mer

Grästorps bästa bord. Recept från Ali Taimori

Grästorps bästa bord. Recept från Ali Taimori Grästorps bästa bord Recept från Ali Taimori Innehållsförteckning Bönröra med rödbetor...3 Fruktig yoghurtsalsa...4 Gröna ärter med myntayoghurt...5 Pilaf på mathavre med grönsaker...6 Kikärtssoppa med

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018 Jönköping är en Fairtrade City PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018 Antaget av kommunstyrelsen 2015- Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk

Läs mer

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01 Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Grön skola kriterier 2010-09-23

Grön skola kriterier 2010-09-23 2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och

Läs mer

Grön skola kriterier 2007-11-20

Grön skola kriterier 2007-11-20 2007 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

MATFÖRSÄLJNING PÅ GÖTEBORGS KULTURKALAS

MATFÖRSÄLJNING PÅ GÖTEBORGS KULTURKALAS MATFÖRSÄLJNING PÅ GÖTEBORGS KULTURKALAS 11-16 AUGUSTI 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion...4... Varför delta?...7 Vilka regler gäller?...8 (Grundförutsättningar för att sälja livsmedel och miljökrav)

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Nygrillat från butiken. Recept för en skönare vardag!

Nygrillat från butiken. Recept för en skönare vardag! Nygrillat från butiken Recept för en skönare vardag! Jag står för middagen med nygrillad kyckling. Middag på en kvart! Skönare vardag godare vardag! Ditt kök är en källa för att skapa vardagsmagi varje

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 51. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 51. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 51. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 51. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 5 Recept Kött/fisk Ca 800 gram koljafilé 500 gram nötfärs 600 gram kycklingfilé Potatis/ris/pasta 900 gram potatis Hej! Vi inleder denna vecka med smaker av ljuvlig saffran i form

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen. 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Juridik och Upphandling Landstingsstyrelsen Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Läs mer

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror!

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.45 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram minutfilé förp rökt makrill Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök 500 gram vitkål ask cocktailtomater

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Det går men det gäller att inte gå ner sig i träsket Att arbeta praktiskt med miljöfrågor i upphandlingar

Läs mer

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun Sofia Breedh Siri Boekhout Innehållsförteckning Miljöanpassat café: -Vilken målgrupp? -Intresse -Vad blir speciellt med caféet? -Ger arbetsmöjligheter KRAV:

Läs mer

Pasta rosso med kyckling och zucchini. vecka 37

Pasta rosso med kyckling och zucchini. vecka 37 Pasta rosso med kyckling och zucchini vecka 37 familj Pasta rosso med kyckling och zucchini cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2105 kj/ 505 kcal. Protein 44,0 g. Fett 11,3 g. Kolhydrater 52,7

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Blomsterbutik Ansökan 2009:C

Blomsterbutik Ansökan 2009:C Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Blomsterbutik Ansökan 2009:C Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven Produkt. Ansökan skickas

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Vecka 45,4 port. Matnyttigt! Monikas 3-dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1,2 2 3 1,2,3 3 3 2,3 2,3 1,3 3 2 2 1

Vecka 45,4 port. Matnyttigt! Monikas 3-dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1,2 2 3 1,2,3 3 3 2,3 2,3 1,3 3 2 2 1 Vecka 45,4 port Monikas -dagarskasse! Välkomna till en vecka rik på smaker som för tanken såväl till varmare land som till kyligare höstdagar. Först ut är en otroligt lättlagad festrätt- en gryta på fläskfilé

Läs mer

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Hur mycket handlar vi per vecka? 1500 liter mjölk 700 kg potatis 180 kg morötter 100+ kg frukt 110+ kg blandfärs för att servera

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer