Miljöhälsorapport för Malmö. December 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöhälsorapport för Malmö. December 2008"

Transkript

1 Miljöhälsorapport för Malmö December 2008

2 Förord Under år 2008 inleddes ett samarbete mellan Miljöförvaltningen i Malmö och Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund syftande till att analysera och sammanställa information om samband mellan miljöfaktorer och hälsa i Malmö. Föreliggande rapport utgör resultatet av detta arbete. När miljöinsatser genomförs och utvärderas på kommunernas miljöförvaltningar är det vanligen miljöfaktorerna som sådana som står i fokus. Gränsvärden och riktlinjer har som regel en hälsomässig bakgrund, men det är halter, nivåer och utsläppsmängder som redovisas. Vi arbetar t.ex. för att klara kvävedioxidhalter i luftrummet, för att sänka ljudnivåerna vid bostäderna och för att sanera förorenade markområden. Vinsten för hälsan tas för given men det är miljöfaktorerna som beskrivs och värderas. I denna rapport tas ett steg till. Genom att beskriva sambandet till hälsa blir miljöfrågorna konkreta och påtagliga. Betydelsen av att minska luftföroreningarna framstår t.ex. som än mer angelägen när hälsoeffekterna beskrivs. Förståelsen för behovet att reducera trafikbullret ökar när besvärsupplevelser kan skattas. Klimatfrågan är högaktuell och här utvecklas ny kunskap rörande hälsopåverkan i snabb takt. En annan strategiskt viktig fråga för storstadsområden är tillgång till grönområden av hög kvalitet. Miljögifter och strålskydd är andra områden där kunskapsutvecklingen bör följas. Ett miljöprogram för Malmö stad var under framtagande år 2008 med sikte på fastställande under Lokala miljömål kommer här att peka på möjligheter för minskad påverkan inom olika områden. Föreliggande rapport förstärker det miljömedicinska underlaget, både när miljöprogrammet utarbetas och när det genomförs. Beskrivningar och värderingar görs utifrån information tillgänglig år Arbetet har varit givande och flera utvecklingsmöjligheter är tänkbara. Startpunkten för arbetet har varit ett uppdrag som lämnades från Planeringsavdelningen på Miljöförvaltningen. Inriktningen planerades därefter gemensamt. Arbets- och miljömedicin har sedan lett arbetet, svarat för de miljömedicinska bedömningarna och också sammanställt större delen av texten. Några texter har sammanställts på Miljöförvaltningen och några har sammanställts gemensamt. Lars Nerpin

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 4 Begränsad klimatpåverkan 6 M Albin Allmänt 6 Förhållanden i Malmö 10 Frisk luft 13 M Albin, S Gustavsson, E Stroh Allmänt 13 Förhållanden i Malmö 14 Giftfri miljö 22 L Nerpin, M Albin Allmänt 22 Förhållanden i Malmö 23 Säker strålmiljö 28 M Albin, M Lund Allmänt 28 Förhållanden i Malmö 29 Grundvatten av god kvalitet 35 L Nerpin Allmänt 35 Förhållanden i Malmö 36 God bebyggd miljö 38 M Albin, M Hillberg Allmänt 38 Förhållanden i Malmö 40 Författarpresentationer 51 Foto framsida: Monika Månsson. Layout: Allan Dajotoy.

4 Sammanfattning Rapporten diskuterar samband mellan miljöfaktorer och hälsa från ett Malmöperspektiv, också med regionala utblickar. Berörda svenska miljökvalitetsmål har valts som indelningsgrund. Begränsad klimatpåverkan Avvikelser från normal temperatur medför effekter på hälsan. Sommaren 2006 inträffade 492 extra sjukhusinläggningar i Skåne till följd av en värmebölja. Dödligheten i Storstockholm förväntas öka med 2,4 % vid en temperaturökning med två grader och med 5,3 % vid en ökning på 4 grader. Värmeböljan i Europa i augusti 2003 medförde extra dödsfall. Sårbara grupper finns bland äldre och bland människor med hjärtkärlsjukdomar. Det är angeläget att planera för hur äldre och sjuka kan skyddas vid dagar med extrema temperaturer. Risker rörande astma hos barn, fästingburen smitta samt ökad användning av bekämpningsmedel diskuteras också. Frisk luft Trafiken har ökat och står för en stor del av luftföroreningarna. I Malmö har kvävedioxidhalterna de senaste åren minskat medan halterna av ozon har ökat. Halten av partiklar har varit ungefär oförändrad. De mycket små partiklarna tros svara för de huvudsakliga negativa effekterna. Luftföroreningar beräknas i genomsnitt ge 10 månaders kortare livslängd i de skånska städerna, 7 månader kortare på landsbygden. Flertalet Malmöbor utsätts vid sin bostad för NOx- halter på µg/m 3. En variation finns med högst halter i Centrum och Södra Innerstaden. Antalet personer som utsätts för kvävedioxidhalter över miljökvalitetsnormen (40 µg/m 3 ) är relativt litet, ca personer. Däremot utsätts mer än 90 % av invånarna i Centrum och Södra Innerstaden för kvävedioxidhalter över miljömålet (20 µg/m 3 ). Drygt 1/5 av befolkningen här exponeras även för partikelhalter (PM10) över miljömålet (20 µg/m 3 ). Giftfri miljö Exponering för ett stort antal ämnen i ofta låga halter gör att det är svårt att peka ut direkta effekter på en stadsbefolkning som Malmös. Förekomsten av miljögifter i olika media i Malmö såsom varor, vattenmiljöer, slam från reningsverk m.m. är ofta avtagande men mörkertalet stort på grund av många dåligt dokumenterade ämnen. Åtskilliga svårnedbrytbara ämnen kommer utöva sin verkar under lång tid. Bland prioriterade arbetsområden i Malmö kan nämnas sanering av PCB samt minskad bekämpningsmedelsanvändning. Generellt är utvecklingen från industristad till kunskaps- och tjänstestad positiv i Malmö. Som rester av tidigare industriepoker finns dock många äldre industriområden som är kraftigt förorenade. 4

5 Säker strålmiljö Solljus är viktigt för att undvika D-vitaminbrist och det har även föreslagits positiva effekter för immunsystem, minskad risk för benskörhet m.m. Starkt solljus, särskilt brännskador i tidiga barnaår, ökar dock risken för hudcancer såsom malignt melanom. Det finns en ökad förekomst av hudcancer i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, sannolikt beroende på högre antal solresor. Bland boende i Malmö diagnosticerades år 2006 totalt 75 nya fall av malignt melanom i huden. Nyinsjuknandet är högt i Skåne jämfört med riket. Radon i inomhusluft beräknas efter tobaksrökning vara den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige med ca 500 fall per år, d.v.s. orsakar ungefär lika många dödsfall som trafiken. Riskerna är betydligt högre för rökare än för icke-rökare. Situationen i Malmö, där bergrunden består av kalksten, är förhållandevis gynnsam. Större delen av stadens invånare bor på mark där risken för förhöjda radonhalter bedömts vara låg. Från Malmös skolor och förskolor rapporteras att flertalet mätningar understiger Socialstyrelsens riktvärde på 200 Bq/m 3 och även det lägre värde på 100 Bq/m 3 som föreslagits från miljömedicinsk expertis. Grundvatten av god kvalitet Malmö är på olika sätt beroende av grundvatten för sin dricksvattenförsörjning. De större vattenresurser som nyttjas för dricksvatten är belägna utanför kommunens gränser (Vomb, Grevie). Det kommunala dricksvattnet har hög kvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets krav. I centrala Malmö kan grundvattnet dock vara kraftigt förorenat av tidigare industriell verksamhet. Det används inte för dricksvattenberedning. På landsbygden utanför tätorten är kvaliteten på grundvattnet bättre och det kan efter måttlig behandling användas för bl.a. dricksvatten. Bland potentiella problem kan nämnas förekomst av bekämpningsmedelsrester. God bebyggd miljö Ett stort antal människor i Sverige anser sig utsatta för omgivningsbuller, bland annat från trafiken. Hörselskadande nivåer nås inte men en betydande hälsopåverkan sker ändå, bl.a. genom störd sömn och vila. I en studie i Malmö har samband kunnat påvisas mellan exponering och andel störda. Många anger försämrad sömn och svårigheter att sova med öppet fönster. Även trivseln påverkades. I en annan rapport, Malmö stads åtgärdsprogram mot buller, har det bl.a. uppskattats att ca boende utsätts för ljudnivåer över 65 dba utomhus vid fasad från vägtrafiken. Tillgång till grönområden är viktigt för rekreation, fysisk aktivitet och för barns motoriska utveckling. I Malmö har tillgängligheten till grönområden inom ett avstånd på 300 meter från bostaden beräknats vara god. Per invånare är dock den gröna ytan förhållandevis låg. Andra miljöfaktorer i bebyggelsen som diskuteras är miljötobaksrök, fuktiga hus samt trångboddhet. 5

6 Foto: SXC Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Allmänt Direkta effekter av temperaturförhöjning De scenarier för en framtida klimatförändring som tagits fram skattar att medeltemperaturen ökar med 2 grader fram till år 2025 i sydvästra Götaland, en ökning med 4 grader väntas inträffa år (figur 1). Både extremt låga och extremt höga dygnsmedeltemperaturer ger en ökad dödlighet i befolkningen. Den optimala dygnsmedeltemperaturen (dygnsmedeltemperaturen med lägst dödlighet) varierar för olika 6

7 geografiska regioner. I London har den beräknats vara 20 grader, i Oslo och Stockholm grader, Aten 25 grader och i Korea 32 grader. Detta talar för att samhällsplanering och kulturmönster i bred bemärkelse har en stor betydelse för effekten av utomhustemperatur på människan. Vid en ökning med två grader förväntas dödligheten i Storstockholms befolkning öka med 2,4 % och vid en ökning på 4 grader med 5,3 %. 1 Figur 1. Beräknade förändringar i årstidsmedeltemperatur i Europa för perioderna , och jämfört med observerade data för nomalperioden Källa: SMHI. Beräkningarna är gjorda med Rossby Centres atmosfärsmodell RCA3. Drivdata är från den globala klimatmodellen ECHAM4/OPYC3 från Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg, utsläppsscenario B2 IPCC, SRES. Källa: SMHI, Rossby Centre. Period Vinter Vår Sommar Höst Effekten av höga temperaturer blir kraftigare då värmen är långvarig. Studier från Stockholm talar för att efter två dagars värmebölja blir effekten på dödligheten extra kraftig. Sannolikt har också hög luftfuktighet en betydelse. Studier pågår för att belysa vilken kombination av riskindikatorer som bäst förutsäger effekter. Detta varierar sannolikt från plats till plats. Det är väsentlig kunskap för att ta fram relevanta varningssystem. 1 Lindgren E, Albihn A, Andersson Y, Ohlsson G, Forsberg B, Rocklöf J. Ändrat klimat får konsekvenser för hälsoläget. Läkartidningen 2008;105: Tillgänglig på <http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/9/9818/lkt0828s2018_2023.pdf>.

8 Sambandet mellan temperatur och sjukhusinläggningar är något mer komplicerat. Generellt minskar antalet sjukhusinläggningar med ökande temperatur. Då man kommer upp i extrema temperaturer (över 90:e percentilen), svänger detta till en ökning av sjukhusinläggningarna. Detta blir särskilt tydligt då den extrema temperaturen är ihållande. Sårbara grupper Under perioder med extremt höga dygnsmedeltemperaturer i södra Europa har en betydlig ökning av dödsfallen setts, framför allt bland äldre människor och människor med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vid långa perioder med mycket hög värme verkar dock alla åldersgrupper beröras. 2 Man beräknar att den svåra värmeböljan i Europa augusti 2003, medförde mellan och extra dödsfall. 3 Den kraftigaste ökningen kom efter cirka 10 dagars ihållande värme. 4 Främst drabbades boende i städer. Stadsstorlek, bildning av värmeöar i städerna, att bo ensam eller sova på översta våningen var faktorer som påverkade dödligheten. 5 Planering för att minska människors exponering för extrema temperaturer är därför viktig både inomhus och utomhus. De äldre bor i allt större utsträckning hemma. Både i absoluta och relativa tal har antalet äldre i särskilt boende eller på vårdavdelningar minskat från år 2000 till Bland personer över 70 år som anger hälsoproblem bor endast 8 % på någon form av institution. Däremot har andelen som får någon form av hjälp i hemmet ökat. 6 Äldreboenden och vårdavdelningar kan kräva särskilda åtgärder för att undvika extremt höga temperaturer. Planering för insatser riktade till äldre i hemmet för att undvika uttorkning är också angelägna. Klimatförändringarnas effekt på luftföroreningar Södra Europa förväntas på grund av enbart klimatförändringen få betydligt högre partikelhalter. I södra Skandinavien beräknas halterna av små partiklar (PM10) öka med 2 % per decennium under framför allt vår och sommar, medan norra delarna av Skandinavien väntas få avtagande halter. Beräkningarna tar inte med en eventuell effekt av uppvirvlat stoft från uttorkad mark i Sydeuropa, vilket genom långdistanstransport kan påverka även norra Europa. 7 2 Rocklöf J, Hurtig AK, Forsberg B. Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt. Umeå Universitet. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2008:1, Climatools. 3 Lindgren E, Ahlbin A, Andersson Y. Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige. Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen (Bilaga B34 till Klimat och sårbarhetsutredningen). 4 Rocklöv J, Forsberg B. Stort tryck på sjukvården i Skåne under värmeböljan 2006 (i manuskript). 5 Vandentorren S, Bretin P, Zeghoun A et al. August 2003 heat wave in France: Risk factors for death of elderly people living at home. Eur J Publ Health 2006;16: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Umeå universitet. Äldres levnadsförhållanden - Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk ISBN Magnuz Engardt och Valentin Foltescu. Luftföroreningar i Europa under framtida klimat. SMHI Meteorologi, nr 125,

9 Modellsimuleringar talar även för en viss ökning av ozonhalten med 1-2 % per decennium fram till år 2050 i Centraleuropa, framför allt under sommaren. I Södra Sverige förväntas möjligen en viss ökning under vår, sommar och höst, medan man i övriga Skandinavien väntar sig en minskning. 8 Ökad inomhustemperatur ökar emissionsnivån från vissa byggnads- och inredningsmaterial, liksom från vissa rengöringsmedel. 9 Allergiska sjukdomar Det mildare klimatet väntas förlänga växtsäsongen och göra att växter som inte tidigare kunnat övervintra kan göra det. Detta skulle i sin tur innebära en förlängd pollensäsong och en exponering för nya typer av allergen. 9 En ökad inomhustemperatur kombinerad med ökad nederbörd ökar också risken för fuktskadade byggnader. Ett samband mellan fuktskador i bostaden och astma hos barn har observerats. Detta tros bero på ökad förekomst av kvalster och mögel, men de ökade emissionerna då vissa material i bostaden blir fuktiga kan också bidra. 9 Effekter på infektionssjukdomar Förhöjda temperaturer gör att nya smittämnen kan etablera sig, bl a en del myggburna sjukdomar. Det anses inte troligt att malaria kommer att bli ett större problem eftersom det finns en samhällsorganisation för att behandla de som eventuellt smittas, så att smittan inte förs vidare. Störst konsekvenser anses en mer utbredd fästingburen smitta (Borrelia) ha (figur 2). 9 8 Magnuz Engardt och Valentin Foltescu. Luftföroreningar i Europa under framtida klimat. SMHI Meteorologi, nr 125, Lindgren E, Albihn A, Andersson Y, Ohlsson G, Forsberg B, Rocklöf J. Ändrat klimat får konsekvenser för hälsoläget. Läkartidningen 2008;105: Tillgänglig på <http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/9/9818/lkt0828s2018_2023.pdf>. 9

10 Figur 2. Klimatriskutvärdering för infektionssjukdomar i Sverige. Riskbedömningen bygger dels på hur starkt sambandet är mellan sjukdomsriskökningen och en klimatförändring i Sverige, dels på hur viktig sjukdomen är, dvs dess konsekvens för hälsoläget i Sverige. Källa: Läkartidningen 2008;105: Klimatkoppling Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Mycket starkt samband Badklåda Algtoxin Badsårsfeber (Vibibrio) Borreliainfektion Starkt samband Cryptosporidiuminfektion Legionellainfektion Matförgiftning TBE Campylobacterinfektion VTEC Viceral Leishmaniasis Medelstarkt samband Malaria Leptospirainfektion Calicivirusinfektion Harpest Salmonellainfektion West Nile-feber Svagt samband Aeromonasinfektion Giardiainfektion Listeriainfektion Denguefeber Mycket svagt samband Rotavirusinfektion Stelkramp Hepatit A Tyfoid/paratyfoid Shigellainfektion Mycket begränsad Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Konsekvens för hälsoläget Förslag från Hälsoutredningen inom Klimat- och sårbarhetsutredningen Hälsoutredningen inom Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslog bl a att: Husbyggandet bör anpassas till fler värmeböljor, liksom till ökande problem med fukt och mögel i vissa områden. Anpassningsåtgärder omfattar allt från val av plats för byggnation till val av byggnadsmaterial och metod för avkylning, framförallt vid uppförande av nya sjukhus, äldreboenden och byggnader för djurhållningen. Solavskärmning och/eller avkylning bör införas på existerande intensivvårds- och hjärtavdelningar, äldreboende samt där så bedöms behövas. Förhållanden i Malmö Södra Sverige ligger i gränszonen för områden som väntas få ökad torka respektive ökad nederbörd p.g.a. klimatförändringarna. Detta innebär att osäkerheten om vad som verkligen kommer att hända är större än för mer sydliga/nordliga områden. År 2008 var personer i Malmö äldre än 80 år, varav personer över 90 år. Antalet mycket gamla i befolkningen kan förväntas öka. Det är angeläget att överväganden av särskilt hur äldre och sjuka kan skyddas mot negativa effekter av ett förväntat antal dagar med extrema temperaturer tas in i den kommunala planering, både vad gäller strukturella insatser och beredskap för perioder med extrem värme. 10

11 Effekter på antalet sjukhusinläggningar i Skåne (Malmö, Lund, Trelleborg, Helsingborg, Lund och Landskrona) av värmeböljan i juli 2006 har studerats, då medeltemperaturen i Lund var 21,7 grader C. Över hela sommaren beräknas 492 extra sjukhusinläggningar ha inträffat till följd av den förhöjda temperaturen (en ökning med 9 %). Den största ökningen skedde under en treveckorsperiod då värmen nådde extrema nivåer. Mest ökade inläggningar på grund av andningsorganens sjukdomar (+35 %). En kombination av hög temperatur och förhöjda ozonnivåer misstänks ha bidragit till detta. Ökningen av inläggningarna bedömdes vara så stor att vården kan behöva ta hänsyn till möjligheten av en svår värmebölja vid planering av vårdplatser och personalresurser under semesterperioder i framtiden. 10 Jämfört med värmeböljan i södra Europa 2003 var avvikelsen från vanlig medeltemperatur mindre i Skåne 2006 (drygt 5 mot 3,8 standardavvikelser). Befintliga klimatscenarier talar för att sannolikheten ökar för att vården i Sverige kommer att behöva hantera lika extrema variationer som i södra Europa Södra Sverige ligger i gränszonen för områden som väntas få ökad torka respektive ökad nederbörd p.g.a. klimatförändringarna. Detta innebär att osäkerheten om vad som verkligen kommer att hända är större än för mer sydliga/nordliga områden. Enligt SMHIs prognos kommer dock nederbörden att öka lätt (15 %) fram till år Fler dagar med extrem nederbörd kommer att inträffa. Detta kan ge problem med extrema dagvattennivåer som behöver tas omhand. Detta ställer ökade krav på kommunernas avloppsvattensystem, som även i dag ställvis har otillräcklig kapacitet. Havsnivån väntas år 2100 vara upp till nästan en meter högre. 11 Ras, skred och översvämningar ökar risken för frisättning av giftiga ämnen från förorenad mark. Därutöver är det angeläget att i samhällsplaneringen överväga hur oönskade hälsoeffekter kan minimeras kopplade till en förväntad ökning för andra extrema vädertyper (översvämning, storm). Skåne har en högre befolkningstäthet än resten av riket, samtidigt som jordbruk och trädgårdsnäring är viktiga näringsgrenar. De bedrivs med en för riket hög användning av kemiska växtskyddsmedel. Högre temperaturer, längre växtsäsong och förändrade grödor kan komma att ytterligare öka användningen av sådana medel. Det är angeläget att detta beaktas på en nationell nivå (Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket). Pollensäsongen har förlängts. Hassel har under de senaste 10 åren flera gånger börjat blomma före nyår i södra Skandinavien Rocklöv J, Forsberg B. Stort tryck på sjukvården i Skåne under värmeböljan 2006 (i manuskript). 11 Länsstyrelsen i Skåne. Stigande havsnivå. Konsekvenser för fysisk planering. Länsstyrelsen <http://www.m.lst.se/nr/rdonlyres/efd0af2b-4d13-418c-a16a-fa81c5c67118/92721/ 2008SlutligrapportStigandehavsniva1.pdf>. 12 Dahl Å. Klimatförändringar och pollenallergi. Allergi i i Praxis nr 1,

12 Frågor för vidare studier Sårbara grupper Situationen för personer över 80 år vad gäller familj (ensamstående, nätverk), hälsa (inklusive medicinering) och bostadens beskaffenhet (särskilt enkelsidiga små lägenheter) bör analyseras kommunvis i ljuset av klimatförändringen. Behovet av förebyggande åtgärder, liksom beredskap för extrema temperaturer (inklusive varningssystem) bör belysas. Den kombination av förhållanden (dygnsmedeltemperatur, värmeböljans längd, ozonhalt, luftfuktighet) som ger en särskilt hög risk för sårbara grupper bör studeras specifikt för Malmö, eftersom det verkar finnas en påtaglig geografisk variation i detta. Den förlängda pollensäsongen gör att det finns skäl att mäta pollenhalter hela året, för att underlätta för pollenallergikerna. Den enda mätstationen i Skåne finns i Malmö, den mäter nu inte hela året. Mätningar bör fortsättningsvis ske hela året. Fysisk planering Möjligheter att med fysisk planering dämpa effekten av extrema värmeperioder i Malmö bör utredas vidare. Innan sådant arbete påbörjas kan det dock vara klokt att studera i vilken utsträckning det bildas värmeöar, områden där hettan lagras upp och som har ett par grader högre temperatur, i staden. Detta är välbeskrivet från större städer i södra Europa och USA och är där en riskfaktor för dödsfall kopplade till extrema värmeperioder. Dessa städer är dock vanligen större än Malmö. Av särskilt intresse är möjligheten att med vegetation påverka både mikroklimat, luftföroreningar och mängden dagvatten Möjlighet att säkra skugga i utemiljöer genom vegetation eller på annat sätt vid skolor, förskolor, särskilda boenden, samt busshållplatser m m bör belysas. Detta ger ett skydd inte bara mot extrem temperatur utan även mot intensiv UV-strålning. Man bör överväga om det finns behov av att ge särskilda rekommendationer vad gäller byggnaders utformning i form av materialval eller andra aspekter (genomgående mot enkelsidiga lägenheter, takhöjd, isolering) med avsende på risken för höga eller extremt höga temperaturer. Inför detta bör bedömas om de fysiska karakteristika i bostaden (plåttak, bo högst upp osv) som identifierats som högriskfaktorer i södra Europa också är tillämpliga för svenska bostäder som vanligen är mer välisolerade för att minska energiförluster. Skyddar vi oss också mot uppvärmning på detta sätt? En ökad risk för fuktskador kan eventuellt ställa ökade krav på regelverket för bostäders lokalisering och utformning. Eventuellt kan även val av inredningsmaterial påverkas. Problemet med periodiskt mycket stora mängder dagvatten kan lösas med ökad kapacitet i kommunernas avloppssystem, vilket dock kräver stora investeringar. Alternativ kan här vara angelägna att belysa, exempelvis gröna tak och mindre omfattning av hårdgjorda ytor. 12

13 Foto: Richard Gullstrand Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Allmänt Det har sedan smog-episoderna i London på 1950-talet varit känt att perioder med höga halter av luftföroreningar ger en ökad dödlighet. Forskning under senare år visar att varje ökning av halten av luftföroreningar ger en ökad dödlighet. En tröskel, under vilken man inte får denna effekt, har inte identifierats. Detta innebär att halten av luftföroreningar i den allmänna miljön bör hållas så låg som möjligt. Det medför också att det ur miljömedicinsk synpunkt är viktigt att utforma åtgärder mot luftföroreningar så att den genomsnittliga exponeringsnivån i befolkningen blir så låg som möjligt och inte begränsa perspektivet till att undvika överskridanden av miljökvalitetsnormerna. Luftföroreningarna från industri och uppvärmning har minskat. Dessa förbättringar uppvägs emellertid av en ökning av utsläppen från de kraftigt ökande transporterna. Motoravgaserna består av en mängd ämnen. De mycket små partiklarna tros stå för de huvudsakliga negativa effekterna. Marknära ozon bidrar också. 13

14 Hälsoeffekterna av luftföroreningar med små partiklar tros framförallt bero på partiklarnas storlek och först i andra hand på deras kemiska sammansättning. Därför mäter man partikelföroreningar i luft upp till en viss storlek, ofta upp till 10 μm (mikrometer; PM10), respektive 2,5 μm (PM2,5). Det finns ett flertal studier från olika länder (inklusive Sverige) som visar en samvariation mellan den dagliga variationen i luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar. Framför allt är det inläggningar på grund av hjärtkärlsjukdom och luftvägssjukdom som ökar. Äldre människor och spädbarn tros vara mest känsliga. Exponering för luftföroreningar från trafik ger också en ökad risk för lungcancer, de skattades i en studie av manlig lungcancer i Stockholm stå för ca 10 % av cancerfallen. Luftföroreningar ger vidare en ökad risk för astma hos både barn och vuxna. Lungvolymerna blir något lägre hos barn som exponerats för höga halter av luftföroreningar under uppväxten. WHO har publicerat riktlinjer för hur befintliga studier kan vägas ihop så att hälsoeffekter av en viss förändring/halt av luftföroreningar kan beräknas. Utifrån dessa har det skattats att de förhöjda partikelhalterna i Sverige orsakar ca förtida dödsfall motsvarande 3-4 månaders kortare livslängd. Av dessa beräknas orsakas av intransport av förorenad luft och av lokala utsläpp, mest från trafik. Skåne är särskilt drabbat p.g.a. transport av luftföroreningar från kontinenten (se nedan). 13 Förhållanden i Malmö Tidstrender En långvarig satsning på mätning av luftföroreningar i Malmö gör att det finns ovanligt goda data för att utvärdera hälsoeffekter. Det finns flera studier som använt detta. Exponeringsnivåerna för kvävedioxid (NO 2 ) har halverats sedan mätningarna började 1984, från 42 till 18 µg/m 3. Ozon har mätts sedan Halterna ökar och ligger nu på ett årsmedelvärde på 55 µg/m 3. Partiklar (PM10), har mätts från 1996 och ligger relativt stabilt kring 18 µg/m 3 (figur 3). En väsentlig minskning av kvävedioxidexponeringen har således skett, sannolikt mycket p.g.a. katalysatorer på bilarna och renare uppvärmningskällor. Samtidigt har ozonhalterna ökat, vilket sannolikt beror både på en ökad intransport och att ozonhalterna inte äts upp på samma sätt som tidigare av färska kväveoxidutsläpp i staden. Partikelhalterna härrör till % från långväga transport. 13 Forsberg B, Hansson HC, Johansson C, Areskoug H, Persson K, Järvholm B. Comparative health impact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia. Ambio 2005;34:

15 Figur 3. Årsmedelvärden för kvävedioxid, ozon och partiklar i Malmö. Mikrogram/m År Kvävedioxid (NO 2 ) Ozon (O 3 ) Partiklar (PM10) Befolkningens exponering Befolkningens exponering för kväveoxid och partiklar har beräknats utifrån rumsligt modellerade årsmedelvärden för 2007 samt Malmös totala koordinatsatta befolkning för samma år. Genom att så detaljerat som möjligt modellera halter av luftföroreningar för Malmöstad och därefter tilldela varje enskild individ den halt som förekommer vid individens folkbokföringsadress så kan vi beräkna den genomsnittliga exponeringen för Malmös befolkning under Modelleringarna av kväveoxid- och partikelhalter är i huvudsak utförda med hjälp av två spridningsmodeller och en högupplöst emissionsdatabas för år För gaturum med färre än fordon/dygn har en s.k. gaussisk spridningsmodell använts till att beräkna detaljerade luftföroreningshalter på 2 m höjd med en upplösning på 70 x 70 m. I de gaturum där trafiken överskrider fordon/dygn och den fysiska omgivningen gör att luftföroreningarna tenderar att ackumuleras har den s.k. OSPMmodellen använts. För att ta hänsyn till bidraget från närliggande gator och den allmänna urbana bakgrundshalten i dessa gaturum har även kväveoxid- och partikelhalter beräknats på 30 m höjd med hjälp av den gaussiska spridningsmodellen och därefter adderats till OSPM-modellens resultat. I figuren nedan syns det tydligt att denna beräkningsmetod ger ökad dynamik i exponeringsberäkningarna då den högsta beräknade exponeringshalten av NO x mer än fördubblas; från ca 40 μg/m 3, beräknat utifrån den gaussiska spridningsmodellen, till ca 90 μg/m 3 när denna kombineras med OSPM-modellen. Resultaten från våra exponeringsberäkningar tyder på att flertalet Malmöbor exponeras för årsmedelvärden av NO x -halter på µg/m 3 vid sin bostad. För en mindre andel (0,4 %; 1400 personer) ligger nivåerna på 70 µg/m 3 eller däröver (figur 4). Medianexponeringen beräknas vara 24 µg/m 3 (5:e percentilen: 15 µg/m 3, 95:e percentilen: 49 µg/m 3 ). 15

16 För PM10 är variationen mindre. Medianexponeringen beräknas här vara 17 µg/m 3 (5:e percentilen: 15 µg/m 3 ; 95:e percentilen: 20 µg/m 3 ). Figur 4. NO x exponering Malmö Exponeringberäkning för de individer som 2007 var bosatta inom Malmö stad, fördelade efter exponeringsnivå. Antal individer NO x (μg/m 3 ) OS P M + 30m 2m Modellerade halter vid Malmös förskolor En del studier, framför allt av korttidseffekter, talar för att barn under två år och gamla människor är känsligare än mellanliggande åldrar för effekter av luftföroreningar. Vad gäller lungfunktionens utveckling anses barn ända upp till 12 år vara känsliga. Exponeringsnivån vid exempelvis förskolor är därför viktig att beakta. Mönstret följer i stor utsträckning det man ser för bostäder. Variationen i exponering för små partiklar i förskolornas utomhusmiljö är liten (medianvärde 17 µg/m 3, variationsområde µg/m 3 ). För kvävedioxider (figur 5) är spridningen betydligt större (medianvärde 23 µg/m 3, variationsområde µg/m 3 ). 16

17 Figur 5. Beräknad exponering (2 m nivå) för kväveoxider (NO x ) i utemiljön för 248 förskolor. Antal förskolor NO x (μg/m 3 ) Exponering för befolkningen i olika stadsdelar De stora variationerna i exponering för kväveoxider avspeglas i en påtaglig skillnad i medelexponering för boende i de olika stadsdelarna. De högsta halterna förekommer i stadsdelarna Centrum och Södra innerstaden (figur 6) och de lägsta i stadsdelarna Oxie och Limhamn-Bunkeflo. Exponeringsskillnaderna mellan stadsdelarna är återigen relativt små för partiklar. Figur 6. Exponeringsberäkning utifrån den gaussiska spridningsmodelleringen (2 m) för de individer vilka 2007 var bosatta inom Malmö stad, fördelade efter stadsdel NOx/PM10 (μg/m 3 ) Antal invånare 0 CENTR UM FO S IE HU SIE HYLL IE K IR SE B ER G LIM HAM N-BUN KEFLO O X IE RO SENGÅRD SÖDR A INNERSTADEN VÄSTRA IN NERSTAD EN 0 NO x P M 10 A ntal invånare 17

18 Vid transformering mellan modellerade halter av kväveoxid (NO x ) till kvävedioxid (NO 2 ) överskrids miljökvalitetsnormen på 40 µg/m 3 NO 2 endast för en liten del av befolkningen (tabell A, figur 7). Uppdelat på stadsdelarna förekommer detta nästan enbart i Centrum (1 306 personer, 3,2 %), samt i Kirseberg och Södra Innerstaden (under 100 personer i respektive stadsdel, 0,4 respektive 0,3 %). Däremot beräknas över 90 % i Södra Innerstaden ( personer) respektive Centrum ( personer) vara exponerade över miljömålsnormen (20 µg/m 3 NO 2 ). Kirseberg utgör en mellankategori, medan övriga stadsdelar uppfyller miljömålsnormen för majoriteten av befolkningen. Tabell A. Invånare i respektive stadsdel med beräknad exponering för NO 2 över miljökvalitetsnormen (40 µg/m 3 ) respektive över miljömålsnormen (20 µg/m 3 ). NO 2 -halt NO 2 -halt (%) Stadsdel Antal invånare > >40 Centrum ,4 91,4 3,2 Kirseberg ,7 55,9 0,4 Västra Innerstaden ,7 39,3 0,0 Husie ,7 3,3 0,0 Rosengård ,7 44,3 0,0 Södra Innerstaden ,0 99,7 0,3 Limhamn-Bunkeflo ,6 3,4 0,0 Hyllie ,4 9,6 0,0 Fosie ,4 20,6 0,0 Vad gäller PM10 exponeras drygt 1/5 av befolkningen i Centrum och Södra innerstaden (9 022 respektive personer) för nivåer över generationsmålet 2010 (tabell B, figur 7). Generationsmålet för 2020 uppnås inte i någon stadsdel. Tabell B. Invånare (antal, %) i respektive stadsdel med beräknad exponering för PM10 över generationsmålet för 2010 (20 µg/m 3 ), respektive över generationsmålet för 2020 (15 µg/m 3 ). PM10-halt (antal) PM10-halt (%) Stadsdel > >20 Centrum ,0 77,6 22,4 Kirseberg ,0 92,1 7,9 Västra Innerstaden ,0 95,2 4,8 Husie ,0 100,0 0,0 Rosengård ,0 99,9 0,1 Södra Innerstaden ,0 78,2 21,8 Limhamn-Bunkeflo ,0 100,0 0,0 Hyllie ,0 100,0 0,0 Fosie ,0 99,0 1,0 18

19 Figur 7. Beräknad exponering för NO 2 respektive PM10 i relation till riktvärden för miljöarbetet. Procentuell fördelning av befolkningen för varje stadsdel. 19

20 Tidigare exponeringsstudier i Malmö En tidigare studie av exponering för cancerframkallande ämnen i luft i Malmö visade att för bensen, butadien och bens(a)pyren överskreds relativt ofta de rekommenderade lågriskvärdena. Nivåerna avvek generellt inte från andra svenska storstäder. 14 Fortsatt övervakning rekommenderades, 15 ett sådant program pågår. Två studier har undersökt samvariation mellan socioekonomiska förhållanden och exponering för luftföroreningar vid bostaden. I en studie undersöktes samband mellan födelseland och exponering för luftföroreningar. Man fann att i Malmö tenderar andelen födda utanför Sverige i ett område att vara hög där den beräknade halten av NO 2 är hög. 16 I en jämförelse av modellerad exponering för skolbarn från höginkomst- respektive låginkomstfastigheter i Malmö, fann man att exponeringen var högre ju lägre inkomsterna var. Skillnaden var 8 µg/m 3 NO 2 i modellerad exponering vid bostaden för den lägsta jämfört med den högsta inkomstklassen. För modellerad exponering i skolan var skillnaden något mindre (6 µg/m 3 ). 17 Hälsoeffekter Befintliga luftföroreningarna beräknas i genomsnitt ge en ca 10 månader kortare livslängd i de skånska städerna och 7 månader kortare livslängd på landsbygden i Skåne. 18 Forsberg och Segerstedt studerade variation i luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdom i några svenska städer, bl.a. Malmö. De fann kraftigare effekter än väntat utifrån WHO Air Quality Guidelines för en ökning av ozonhalt och en tendens (ej statistiskt signifikant) till högre effekt för PM10. Den statistiska styrkan var ett problem i studien. 19 Samma forskargrupp gjorde en ny studie som avsåg relationen mellan variation i luftföroreningar och akutbesök för andningsorganens sjukdomar perioden vid sjukhusen i Storstockholm, Göteborg/ Mölndal, respektive Malmö. Under mätperioden låg föroreningshalterna högre i Göteborg än i de andra städerna. Resultaten vad gäller ozon skilde sig statistiskt signifikant mellan Göteborg (starkare) och övriga städer, medan någon sådan skillnad inte fanns för PM10 och NO x. För varje 10 µg/m 3 ökning av PM10 ökade akutbesöken för andningsorganens sjukdomar sammantaget för alla städerna med 1,4 % (95 % konfidensintervall 0,4-2,4 %), varav för astma med 2,8 % (95 % konfidensintervall 1,8-3,7 %). För NO x var motsvarande effekter 0,5 % (95 % konfidensintervall 0,1-1,0 %), respektive 1,2 % (95 % konfidensintervall 0,4-2,1 %). Den skattade effekten på akutbesöken av variationen i ozonhalt var i samma storleksordning som för NO x i Stockholm och Malmö, men var kraftigare i Göteborg. 14 Friman et al. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Malmö Rapport till Naturvårdsverket (Dnr Mm. Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning. 15 Levin JOP. Hälsorelaterad miljöövervakning. Exponering för carcinogena ämnen i luft- en utvärdering av mätningar I Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö Arbetslivsinstitutet Umeå Stroh et al. Are associations between socio-economic characteristics and exposure to air pollution a question of study area size? An example from Scania Sweden. 17 Chaix et al. Children s exposure to nitrogen dioxide in Sweden: investigating environmental injustice in an egalitarian country. J Epidemiol Community Health 2006;60: Forsberg B, Hansson HC, Johansson C, Areskoug H, Persson K, Järvholm B.Comparative health impact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia.Ambio Feb;34(1): Forsberg B, Segerstedt B. Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg Redovisning från nationell miljöövervakning Programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. 20

21 Forskarna kommenterar sina resultat vad gäller PM10 med att effekterna är något större än typiska resultat från Europa och USA, men är i linje med tidigare svenska resultat där man funnit effekter även vid de internationellt sett relativt låga svenska luftföroreningshalterna. 20 I en enkätstudie fanns en högre förekomst av icke-allergiska näsbesvär hos dem som rapporterade att de bodde nära en kraftigt trafikerad väg eller gata. 21 I en ännu ej publicerad studie fann Lindgren och medarbetare ett tydligt samband mellan astmaförekomst och kronisk obstruktiv lungsjukdom(kol)/kronisk bronkit hos vuxna och trafikintensitet på närliggande väg, samt boende i Malmö i område med höga halter av NO x (>19 µg/m 3 som årsmedelvärde). Riskökningen var måttlig, %, men eftersom dessa sjukdomar är relativt vanliga och sådan exponering förekommer hos en betydande andel av stadens invånare så kan effekten ändå vara betydelsefull ur ett folkhälsoperspektiv. 22 Förslag till vidare utredning I många städer finns en potentiell målkonflikt vad gäller å ena sidan behovet av att skapa tillräckligt många förskole-/skolplatser i närheten av hemmet och å andra sidan omsorgen om en god utemiljö för barnen. Socialstyrelsen och Naturvårdsverket har uppmärksammat detta. Ett bedömningsinstrument som omfattar en rad olika aspekter på god fysisk miljö i förskolor och skolor behöver utvecklas. Detta bör ske i samarbete med berörda nationella myndigheter, liksom med brukare. Ett sådant instrument kan användas både vid tillsynsarbete och för planeringsändamål. 20 Forsberg B, Meister K, Segerstedt B. Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö Projektrapport till Naturvårdsverket. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2008:3. 21 Montnémery et al. Influence of heavy traffic, city dwelling and socio-economic status on nasal symptoms assessed in a postal population survey. Resp Med 2003;97: Lindgren A, Stroh E, Montnémery P, Nihlén U, Jakobsson K, Axmon A. Associations between asthma and traffic exposure in Scania, using modelled concentrations of NO x, distance to road, and self-reported data (Insänd för publicering). 21

22 Foto: Monika Månsson. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Allmänt Kemikalieanvändningen har växt kraftigt under nittonhundratalet och blivit en del av det moderna välfärdssamhället. Den omfattande användningen har emellertid även medfört risker för människa och miljö. Att begränsa riskerna har sedan lång tid varit ett viktigt arbetsområde inom miljöpolitiken. För den yttre miljön kan sextiotalet sägas ha varit en tid för uppvaknande då verkningarna av kvicksilver och DDT på fågelfaunan blev uppenbara. Inom arbetsmedicin och toxikologi var åtskilliga ämnen beskrivna redan sedan nittonhundratalets början och tidigare. I Sverige och i EU har användningen av många farliga ämnen upphört eller begränsats. Restriktioner och förbud finns för de farligaste tungmetaller samt också för många giftiga organiska ämnen. Det mycket stora antalet kemikalier i omlopp, och det fak- 22

23 tum att det saknas adekvat information om effekter på människa och miljö för flertalet ämnen, utgör dock alltjämt ett stort problem. För sammansatta varor är informationen än mer bristfällig. Det svenska miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö, med föreslagen lydelse att Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden, har bedömts vara mycket svårt att nå till målåret Punktutsläppen har minskat men produktionsvolymerna ökat. Detta gör diffusa och sekundära källor allt viktigare. Halterna i miljön av kända miljögifter t.ex. dioxinlika ämnen, kvicksilver och kadmium kommer fortfarande vara ett problem år Samtidigt identifieras hela tiden nya farliga ämnen. Mot bakgrund av ovanstående är det svenska kemikaliearbetet inriktat på att förbättra kunskaperna om kemiska ämnen, att förbättra informationen på varor och produkter, att fasa ut särskilt farliga ämnen och att minska riskerna med de som används. Dessutom har arbetet med efterbehandling av förorenade områden, arbetet med minskad exponering för kadmium samt arbetet kring oavsiktligt bildade ämnen betonats. I det svenska miljömålsarbetet räknas följande ämnen till gruppen särskilt farliga ämnen : ämnen som är persistenta och bioackumulerbara (PB- ämnen) ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR- ämnen) hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande ämnen, samt tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly. Förhållanden i Malmö Malmö hör till de städer i Sverige som tidigt nåddes av industrialiseringen. Varvsindustri, verkstadsindustri, cementproduktion, textilindustri, grafisk industri, läkemedelsindustri och livsmedelsindustri är exempel på branscher som varit betydelsefulla under olika skeden. Livsmedel och läkemedel är fortfarande betydelsefulla branscher. Idag finns dock inte den tunga industrin kvar. Näringslivet har förändrats i rikting mot tjänste- och kunskapsproduktion. Den kvarvarande industrin domineras av små och medelstora företag. Som rester av de tidigare epokerna finns dock många förorenade industritomter. Kemikalieintensiv verksamhet finns idag på t.ex. bilverkstäder, inom avfallsföretag, på laboratorier, tvätterier samt olje- och kemikaliedepåer i hamnområdet. Hushållens kemikalieanvändning har relativt sett blivit mer betydande. Hantering av läkemedelsrester inom hushållen och även inom vården har fått ökad uppmärksamhet. Energianläggningarna i Malmös fjärrvärmenät har troligtvis liten inverkan på Malmöbornas hälsa då utsläppen sker på hög höjd. Faktorer som talar för detta är också övergången från olja och kol till naturgas och höga reningskrav på SYSAV:s avfallsförbränning. Småskalig vedeldning hos privatpersoner kan i vissa områden däremot vara ett problem genom utsläpp av ofullständigt förbrända kolväten på lägre höjd. 23

24 Trafiken i Malmö har ökat och utsläpp av kväveoxider, partiklar och flyktiga kolväten medför betydande hälsopåverkan. Trafikens luftföroreningar behandlas dock under avsnittet Frisk luft. På grund av den stora variationen vad gäller exponering är det sällan möjligt att ange hur stor andel av viss typ av sjuklighet i en stadsbefolkning som orsakas av miljögifter och hur stor del som beror på andra faktorer (t.ex. ärftliga). Det förebyggande miljöarbetet får till stor del utgå från vad som är känt om egenskaper och förekomst av olika kemiska ämnen. Förekomst av miljögifter i olika media Varor Såväl i Malmö som i Skåne län pågår arbete med att genom miljötillsyn och information få till stånd en successiv utfasning av särskilt farliga ämnen. En framgång i detta arbete kan vara svår att belägga då produktflödet inte begränsas av kommun- eller länsgränser. Kemikalieinspektionen redovisar dock statistik uppdelad på kommun och län för CMR- ämnen, d.v.s. ämnen som kan orsaka cancer, skada arvsmassan eller störa fortplantningsförmågan. Statistiken återger vad som är anmält till produktregistret av svenska importörer, tillverkare eller namnbytare. Antalet anmälda produkter som innehåller CMR- ämnen (> 0.1 % w/w) har under perioden sjunkit både för Skåne län och för Malmö kommun. Livsmedel Spår av bekämpningsmedelsrester från jordbruket påträffas ibland i svenska kommuners drickvatten. Vid enstaka tillfällen har spår påvisats i Malmös dricksvatten, dock långt under gränsvärdena. Det kommunala dricksvattnet i Malmö har hög kvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets alla krav. Enskilda brunnar i Malmö har inte inventerats systematiskt. Låga halter av bekämpningsmedel har påträffats vid några tillfällen. Miljögifter i fisk fångad i Malmös havsområde i Öresund har undersökts vid några tillfällen med varierande omfattning bl.a och Bland annat har skrubbskädda undersökts. Kvicksilverhalterna har vid dessa tillfällen legat under gränsvärdet. Av organiska miljögifter har måttliga halter påträffats av flamskyddsmedel såsom PBDE, mjukgörare såsom DEHP och perflourerade ämnen såsom PFOS. 23 Dioxiner i fisk har undersökts vid ett tillfälle 2006 (sill) varvid halterna bedömdes vara låga. Vattenmiljöer Under en tjugoårsperiod, fram till de första åren på 2000-talet, har belastningen av tungmetaller på Öresund från svensk och dansk sida minskat kraftigt. Detta har visats i jämförande studier av Öreundsvattensamarbetet. Den årliga belastningen har för den senare delen av perioden uppskattats till ca 40 ton zink, 7 ton koppar, 5 ton nickel, 4 ton bly, 2 ton krom samt 170 kg kadmium och 75 kg kvicksilver Toxicon AB Undersökning av miljögifter i skrubbskädda inom Malmö stad. Rapport Öresundsvattensamarbetet Miljögifter i Öresund, en översikt. 24

25 I de undersökningar som drivs av Segeåns vattendragsförbund ingår normalt inte miljögifter. Miljöförvaltningen lät dock under 2007 genomföra undersökningar av tungmetaller i huvudflödet samt i Risebergabäcken. I Risebergabäcken undersöktes dessutom bekämpningsmedelsrester. Halterna av tungmetaller i huvudflödet och i Risebergabäcken var i nivå med bakgrundsvärden. Förekomsten av bekämpningsmedelsrester i Risebergabäcken var måttlig. Grundvattnet i centrala Malmö är kraftigt förorenat, bland annat av nedbrytningsprodukter av perkloretylen med ursprung från läckage från tidigare kemtvättverksamhet. Föroreningarna i grundvattnet varierar mycket beroende på vilken verksamhet som tidigare funnits. Det används inte för dricksvattenändamål. Slam och sediment Det har ett stort intresse att följa halterna av tungmetaller i det slam som bildas vid Sjölunda och Klagshamns avloppsreningsverk. Så gott som allt avloppsvatten från industri och hushåll leds dit varför halterna speglar den allmänna vattenburna miljöpåverkan. Också halterna i det från reningsverken utgående vattnet har ett intresse. Halterna i slam ligger numera som regel under Naturvårdsverkets gränsvärden. Tidigare har funnits problem med koppar beroende på att dricksvattnet haft kopparkorrosiva egenskaper, något som dock åtgärdats. Halterna av tungmetaller i hamnarnas bottensediment har också studerats eftersom de också speglar en allmän miljöpåverkan. Undersökningar har gjorts vid tre tillfällen, 1993, 2001 och Halterna har i stort sett varit avtagande under denna tid. Några av de mera farliga metallerna, t.ex. kvicksilver, har dock dessvärre påvisats i relativt höga halter jämfört med bakgrundsvärden. 27 Förorenad mark Malmö var en av de kommuner som tidigast påbörjade inventering och klassificering av förorenade markområden. Flertalet äldre industriområden är inventerade och senare har även branschvisa inventeringar genomförts, t.ex. av äldre kemtvättar. Markundersökningar genomförs också i samband med exploatering av fastigheter för bebyggelse. Frågan om vem som ska stå för kostnaderna när saneringar måste göras har i vissa fall lett till utdragna rättsprocesser. Byggnader Inventering och sanering av PCB pågår i Malmö. Av de byggnader som misstänks innehålla PCB hade år inventerats. Ungefär en tredjedel visade sig innehålla saneringspliktig PCB (>500 ppm) och 330 stycken hade sanerats. Atmosfäriskt nedfall Nedfallet av tungmetaller, däribland bly, kadmium, krom, nickel, kobolt m.fl. har undersökts i Malmö i Augustenborg under höst/vår åren 1999/2000 samt 2004/2005. Nedfallet var generellt lägre vid det senare tillfället. 25 VA SYD. Sjölunda avloppsreningsverk Malmö. Miljörapport enligt miljöbalken för år VA SYD. Klagshamns avloppsreningsverk Malmö. Miljörapport enligt miljöbalken för år Toxicon AB Undersökning av sediment i Malmö hamnområden - analys av tungmetaller. 25

26 Luft Vid Miljöförvaltningens mätstationer undersöks halter av luftföroreningar i stadsluften. Förutom de vanliga föroreningarna SO 2, NO 2, ozon, partiklar och kolmonoxid följs också halter av ämnen som förekommer i lägre halter såsom bensen, xylen m.fl. Luftföroreningar behandlas under avsnittet Frisk luft. Biologiska prover från människa Akrylamidhalter i blod har studerats i relation till kostvanor och rökning med hjälp av den biobank som insamlats i Malmö Kost Cancer. Man fann att rökning var en viktig orsak till förhöjda akrylamidexponering och att kostvanor också var betydelsefulla. Sambanden med kostvanor var dock svagare än väntat, vilket talar för att hittills okända faktorer också kan ha betydelse. 28 Allmänbefolkningen blir exponerad för kemiska bekämpningsmedel främst via kosten. Exponeringen kan undersökas med urinhalter av rester av bekämpningsmedel. I en sådan undersökning av en skånsk allmänbefolkning ingick en grupp vegetarianer från Malmö. Vegetarianerna hade högre halter i urinen av rester av ett par bekämpningsmedel (klorerade fenoxisyror) än icke-vegetarianer. Urinprov har också samlats in från några grupper av invandrare i Malmö. 29 Tidstrender i exponering för miljögifter hos mönstrande män bosatta inom en radie av 6 mil från Malmö har studerats (tabell). Ftalater används som mjukgörare i plast, hygien- och kosmetikaprodukter m m och misstänks ha en hormonstörande effekt. Halten av nedbrytningsprodukter av ftalater i urin var vid provtagning 2004 (200 personer) generellt lägre än år 2000 (234 personer). Detta tolkades som en följd av en minskad användning av ftalater i samhället. 30 På motsvarande sätt studerades halten av persistenta klorerade organiska miljögifter, hos mönstrande män år 2000 (304 personer), 2004 (200 personer) och år 2006 (200 personer). Den huvudsakliga källan till exponering för de klorerade ämnena är kosten. Halterna av markörer för PCB respektive DDT-exponering var lägre år 2006 än år Detta kan bero på att halterna i föda sjunkit. Ett observandum var dock att halterna var lägst år 2004 och sedan åter ökade år Till detta fann undersökarna ingen förklaring, utan föreslog att man borde följa upp halterna också framöver. För ett slumpmässigt urval av 59 personer år 2006 analyserades också bromerade organiska föreningar som används som flamskyddsmedel, bl a i elektronik. Den högsta halten av bromerade föreningar uppmättes för BDE-153. Samma observation har gjorts i studier av svenska elektrotekniker respektive ammande kvinnor. Det kan förklaras av att denna polybromerade difenyleter är mycket stabil (persistent). Fortsatt uppföljning av befolkningens exponering för bromerade ämnen föreslogs Wirfält E et al. Associations between estimated acrylamide intakes, and haemoglobin AA adducts in a sample from the Malmö Diet and Cancer cohort. Eur J Clin Nutr 2007;Mar 14 (Epub ahead of print). 29 Littorin M, Lind C. Giftet i äpplet. Bekämpningsmedel i våra livsmedel ger rester i befolkningen. Miljöforskning 2008;4: Hagmar L, Axmon A, Jönsson BAG. Tidstrender för halter av ftalater i urin hos unga svenska män. Resultat från den första uppföljningsundersökningen år Rapport till Naturvårdsverket (överenskommelsenummer ). Yrkes- och miljömedicin, Lunds universitet. 31 Jönsson BAG, Axmon A, Rignell-Hydbom A, Hovander L, Bergman Å. Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år Rapport till Naturvårdsverket (överenskommelsenummer ), Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin, Lund. 26

Kemikalieinspektionens produktregister visar att det finns omkring 70 000 kemiska produkter i Sverige med omkring 13 000 kemiska ämnen.

Kemikalieinspektionens produktregister visar att det finns omkring 70 000 kemiska produkter i Sverige med omkring 13 000 kemiska ämnen. Giftfri miljö Användning av kemikalier är en förutsättning för det moderna välfärdssamhället. Samtidigt medför den omfattande användningen risker. Från de olika delarna i varornas livscykel tillverkning,

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 6/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Befolkningens exponering för luftföroreningar i Skåne En rapport inom Regional miljöövervakning Kristina Jakobsson Ralf Rittner Emilie Stroh 2 Sammanfattning

Läs mer

Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen?

Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen? Hur kan man följa trender och utveckling Louise Ellman Kareld av människors hälsa i våra län i den Samordnare regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning Länsstyrelsen i Kronobergs län regionala

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda

Läs mer

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk bedömning gällande ansökan om miljöfarlig verksamhet vid Perstorp Oxo AB Göteborg den 19 december 2002 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes-

Läs mer

Handlingsplan för. utomhusluft

Handlingsplan för. utomhusluft Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2009-0141 Januari 2010 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2009 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Ozonmätningar i Malmö med omnejd. Rapport nr 2/2013. Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker

Arbets- och miljömedicin Lund. Ozonmätningar i Malmö med omnejd. Rapport nr 2/2013. Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 2/2013 Ozonmätningar i Malmö med omnejd Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Emilie Stroh Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg Yrkes- och Miljöhygieniker

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

Hur ska vi anpassar oss?

Hur ska vi anpassar oss? Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag

Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper undersöka olika produktgrupper

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Centrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Centrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Utdrag ur den regionala miljöhälsorapporten Miljö & hälsa i Västra Götaland 21, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hela

Läs mer

Miljöhälsorapport 2013. Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

Miljöhälsorapport 2013. Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013 Miljöhälsorapport 2013 Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013 Swedish Toxicology Sciences Research Center (Swetox) 2 Utmaningar för akademin inom toxikologi Ny lagstiftning ökad internationalisering,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Kapitel 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Nationella miljöhälsoenkäten 4 Könsskillnader 5 Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet 6 Luftföroreningar

Läs mer

Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Frisk luft Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer