Miljöhälsorapport för Malmö. December 2008

Transkript

1 Miljöhälsorapport för Malmö December 2008

2 Förord Under år 2008 inleddes ett samarbete mellan Miljöförvaltningen i Malmö och Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund syftande till att analysera och sammanställa information om samband mellan miljöfaktorer och hälsa i Malmö. Föreliggande rapport utgör resultatet av detta arbete. När miljöinsatser genomförs och utvärderas på kommunernas miljöförvaltningar är det vanligen miljöfaktorerna som sådana som står i fokus. Gränsvärden och riktlinjer har som regel en hälsomässig bakgrund, men det är halter, nivåer och utsläppsmängder som redovisas. Vi arbetar t.ex. för att klara kvävedioxidhalter i luftrummet, för att sänka ljudnivåerna vid bostäderna och för att sanera förorenade markområden. Vinsten för hälsan tas för given men det är miljöfaktorerna som beskrivs och värderas. I denna rapport tas ett steg till. Genom att beskriva sambandet till hälsa blir miljöfrågorna konkreta och påtagliga. Betydelsen av att minska luftföroreningarna framstår t.ex. som än mer angelägen när hälsoeffekterna beskrivs. Förståelsen för behovet att reducera trafikbullret ökar när besvärsupplevelser kan skattas. Klimatfrågan är högaktuell och här utvecklas ny kunskap rörande hälsopåverkan i snabb takt. En annan strategiskt viktig fråga för storstadsområden är tillgång till grönområden av hög kvalitet. Miljögifter och strålskydd är andra områden där kunskapsutvecklingen bör följas. Ett miljöprogram för Malmö stad var under framtagande år 2008 med sikte på fastställande under Lokala miljömål kommer här att peka på möjligheter för minskad påverkan inom olika områden. Föreliggande rapport förstärker det miljömedicinska underlaget, både när miljöprogrammet utarbetas och när det genomförs. Beskrivningar och värderingar görs utifrån information tillgänglig år Arbetet har varit givande och flera utvecklingsmöjligheter är tänkbara. Startpunkten för arbetet har varit ett uppdrag som lämnades från Planeringsavdelningen på Miljöförvaltningen. Inriktningen planerades därefter gemensamt. Arbets- och miljömedicin har sedan lett arbetet, svarat för de miljömedicinska bedömningarna och också sammanställt större delen av texten. Några texter har sammanställts på Miljöförvaltningen och några har sammanställts gemensamt. Lars Nerpin

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 4 Begränsad klimatpåverkan 6 M Albin Allmänt 6 Förhållanden i Malmö 10 Frisk luft 13 M Albin, S Gustavsson, E Stroh Allmänt 13 Förhållanden i Malmö 14 Giftfri miljö 22 L Nerpin, M Albin Allmänt 22 Förhållanden i Malmö 23 Säker strålmiljö 28 M Albin, M Lund Allmänt 28 Förhållanden i Malmö 29 Grundvatten av god kvalitet 35 L Nerpin Allmänt 35 Förhållanden i Malmö 36 God bebyggd miljö 38 M Albin, M Hillberg Allmänt 38 Förhållanden i Malmö 40 Författarpresentationer 51 Foto framsida: Monika Månsson. Layout: Allan Dajotoy.

4 Sammanfattning Rapporten diskuterar samband mellan miljöfaktorer och hälsa från ett Malmöperspektiv, också med regionala utblickar. Berörda svenska miljökvalitetsmål har valts som indelningsgrund. Begränsad klimatpåverkan Avvikelser från normal temperatur medför effekter på hälsan. Sommaren 2006 inträffade 492 extra sjukhusinläggningar i Skåne till följd av en värmebölja. Dödligheten i Storstockholm förväntas öka med 2,4 % vid en temperaturökning med två grader och med 5,3 % vid en ökning på 4 grader. Värmeböljan i Europa i augusti 2003 medförde extra dödsfall. Sårbara grupper finns bland äldre och bland människor med hjärtkärlsjukdomar. Det är angeläget att planera för hur äldre och sjuka kan skyddas vid dagar med extrema temperaturer. Risker rörande astma hos barn, fästingburen smitta samt ökad användning av bekämpningsmedel diskuteras också. Frisk luft Trafiken har ökat och står för en stor del av luftföroreningarna. I Malmö har kvävedioxidhalterna de senaste åren minskat medan halterna av ozon har ökat. Halten av partiklar har varit ungefär oförändrad. De mycket små partiklarna tros svara för de huvudsakliga negativa effekterna. Luftföroreningar beräknas i genomsnitt ge 10 månaders kortare livslängd i de skånska städerna, 7 månader kortare på landsbygden. Flertalet Malmöbor utsätts vid sin bostad för NOx- halter på µg/m 3. En variation finns med högst halter i Centrum och Södra Innerstaden. Antalet personer som utsätts för kvävedioxidhalter över miljökvalitetsnormen (40 µg/m 3 ) är relativt litet, ca personer. Däremot utsätts mer än 90 % av invånarna i Centrum och Södra Innerstaden för kvävedioxidhalter över miljömålet (20 µg/m 3 ). Drygt 1/5 av befolkningen här exponeras även för partikelhalter (PM10) över miljömålet (20 µg/m 3 ). Giftfri miljö Exponering för ett stort antal ämnen i ofta låga halter gör att det är svårt att peka ut direkta effekter på en stadsbefolkning som Malmös. Förekomsten av miljögifter i olika media i Malmö såsom varor, vattenmiljöer, slam från reningsverk m.m. är ofta avtagande men mörkertalet stort på grund av många dåligt dokumenterade ämnen. Åtskilliga svårnedbrytbara ämnen kommer utöva sin verkar under lång tid. Bland prioriterade arbetsområden i Malmö kan nämnas sanering av PCB samt minskad bekämpningsmedelsanvändning. Generellt är utvecklingen från industristad till kunskaps- och tjänstestad positiv i Malmö. Som rester av tidigare industriepoker finns dock många äldre industriområden som är kraftigt förorenade. 4

5 Säker strålmiljö Solljus är viktigt för att undvika D-vitaminbrist och det har även föreslagits positiva effekter för immunsystem, minskad risk för benskörhet m.m. Starkt solljus, särskilt brännskador i tidiga barnaår, ökar dock risken för hudcancer såsom malignt melanom. Det finns en ökad förekomst av hudcancer i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, sannolikt beroende på högre antal solresor. Bland boende i Malmö diagnosticerades år 2006 totalt 75 nya fall av malignt melanom i huden. Nyinsjuknandet är högt i Skåne jämfört med riket. Radon i inomhusluft beräknas efter tobaksrökning vara den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige med ca 500 fall per år, d.v.s. orsakar ungefär lika många dödsfall som trafiken. Riskerna är betydligt högre för rökare än för icke-rökare. Situationen i Malmö, där bergrunden består av kalksten, är förhållandevis gynnsam. Större delen av stadens invånare bor på mark där risken för förhöjda radonhalter bedömts vara låg. Från Malmös skolor och förskolor rapporteras att flertalet mätningar understiger Socialstyrelsens riktvärde på 200 Bq/m 3 och även det lägre värde på 100 Bq/m 3 som föreslagits från miljömedicinsk expertis. Grundvatten av god kvalitet Malmö är på olika sätt beroende av grundvatten för sin dricksvattenförsörjning. De större vattenresurser som nyttjas för dricksvatten är belägna utanför kommunens gränser (Vomb, Grevie). Det kommunala dricksvattnet har hög kvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets krav. I centrala Malmö kan grundvattnet dock vara kraftigt förorenat av tidigare industriell verksamhet. Det används inte för dricksvattenberedning. På landsbygden utanför tätorten är kvaliteten på grundvattnet bättre och det kan efter måttlig behandling användas för bl.a. dricksvatten. Bland potentiella problem kan nämnas förekomst av bekämpningsmedelsrester. God bebyggd miljö Ett stort antal människor i Sverige anser sig utsatta för omgivningsbuller, bland annat från trafiken. Hörselskadande nivåer nås inte men en betydande hälsopåverkan sker ändå, bl.a. genom störd sömn och vila. I en studie i Malmö har samband kunnat påvisas mellan exponering och andel störda. Många anger försämrad sömn och svårigheter att sova med öppet fönster. Även trivseln påverkades. I en annan rapport, Malmö stads åtgärdsprogram mot buller, har det bl.a. uppskattats att ca boende utsätts för ljudnivåer över 65 dba utomhus vid fasad från vägtrafiken. Tillgång till grönområden är viktigt för rekreation, fysisk aktivitet och för barns motoriska utveckling. I Malmö har tillgängligheten till grönområden inom ett avstånd på 300 meter från bostaden beräknats vara god. Per invånare är dock den gröna ytan förhållandevis låg. Andra miljöfaktorer i bebyggelsen som diskuteras är miljötobaksrök, fuktiga hus samt trångboddhet. 5

6 Foto: SXC Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Allmänt Direkta effekter av temperaturförhöjning De scenarier för en framtida klimatförändring som tagits fram skattar att medeltemperaturen ökar med 2 grader fram till år 2025 i sydvästra Götaland, en ökning med 4 grader väntas inträffa år (figur 1). Både extremt låga och extremt höga dygnsmedeltemperaturer ger en ökad dödlighet i befolkningen. Den optimala dygnsmedeltemperaturen (dygnsmedeltemperaturen med lägst dödlighet) varierar för olika 6

7 geografiska regioner. I London har den beräknats vara 20 grader, i Oslo och Stockholm grader, Aten 25 grader och i Korea 32 grader. Detta talar för att samhällsplanering och kulturmönster i bred bemärkelse har en stor betydelse för effekten av utomhustemperatur på människan. Vid en ökning med två grader förväntas dödligheten i Storstockholms befolkning öka med 2,4 % och vid en ökning på 4 grader med 5,3 %. 1 Figur 1. Beräknade förändringar i årstidsmedeltemperatur i Europa för perioderna , och jämfört med observerade data för nomalperioden Källa: SMHI. Beräkningarna är gjorda med Rossby Centres atmosfärsmodell RCA3. Drivdata är från den globala klimatmodellen ECHAM4/OPYC3 från Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg, utsläppsscenario B2 IPCC, SRES. Källa: SMHI, Rossby Centre. Period Vinter Vår Sommar Höst Effekten av höga temperaturer blir kraftigare då värmen är långvarig. Studier från Stockholm talar för att efter två dagars värmebölja blir effekten på dödligheten extra kraftig. Sannolikt har också hög luftfuktighet en betydelse. Studier pågår för att belysa vilken kombination av riskindikatorer som bäst förutsäger effekter. Detta varierar sannolikt från plats till plats. Det är väsentlig kunskap för att ta fram relevanta varningssystem. 1 Lindgren E, Albihn A, Andersson Y, Ohlsson G, Forsberg B, Rocklöf J. Ändrat klimat får konsekvenser för hälsoläget. Läkartidningen 2008;105: Tillgänglig på <

8 Sambandet mellan temperatur och sjukhusinläggningar är något mer komplicerat. Generellt minskar antalet sjukhusinläggningar med ökande temperatur. Då man kommer upp i extrema temperaturer (över 90:e percentilen), svänger detta till en ökning av sjukhusinläggningarna. Detta blir särskilt tydligt då den extrema temperaturen är ihållande. Sårbara grupper Under perioder med extremt höga dygnsmedeltemperaturer i södra Europa har en betydlig ökning av dödsfallen setts, framför allt bland äldre människor och människor med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vid långa perioder med mycket hög värme verkar dock alla åldersgrupper beröras. 2 Man beräknar att den svåra värmeböljan i Europa augusti 2003, medförde mellan och extra dödsfall. 3 Den kraftigaste ökningen kom efter cirka 10 dagars ihållande värme. 4 Främst drabbades boende i städer. Stadsstorlek, bildning av värmeöar i städerna, att bo ensam eller sova på översta våningen var faktorer som påverkade dödligheten. 5 Planering för att minska människors exponering för extrema temperaturer är därför viktig både inomhus och utomhus. De äldre bor i allt större utsträckning hemma. Både i absoluta och relativa tal har antalet äldre i särskilt boende eller på vårdavdelningar minskat från år 2000 till Bland personer över 70 år som anger hälsoproblem bor endast 8 % på någon form av institution. Däremot har andelen som får någon form av hjälp i hemmet ökat. 6 Äldreboenden och vårdavdelningar kan kräva särskilda åtgärder för att undvika extremt höga temperaturer. Planering för insatser riktade till äldre i hemmet för att undvika uttorkning är också angelägna. Klimatförändringarnas effekt på luftföroreningar Södra Europa förväntas på grund av enbart klimatförändringen få betydligt högre partikelhalter. I södra Skandinavien beräknas halterna av små partiklar (PM10) öka med 2 % per decennium under framför allt vår och sommar, medan norra delarna av Skandinavien väntas få avtagande halter. Beräkningarna tar inte med en eventuell effekt av uppvirvlat stoft från uttorkad mark i Sydeuropa, vilket genom långdistanstransport kan påverka även norra Europa. 7 2 Rocklöf J, Hurtig AK, Forsberg B. Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt. Umeå Universitet. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2008:1, Climatools. 3 Lindgren E, Ahlbin A, Andersson Y. Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige. Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen (Bilaga B34 till Klimat och sårbarhetsutredningen). 4 Rocklöv J, Forsberg B. Stort tryck på sjukvården i Skåne under värmeböljan 2006 (i manuskript). 5 Vandentorren S, Bretin P, Zeghoun A et al. August 2003 heat wave in France: Risk factors for death of elderly people living at home. Eur J Publ Health 2006;16: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Umeå universitet. Äldres levnadsförhållanden - Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk ISBN Magnuz Engardt och Valentin Foltescu. Luftföroreningar i Europa under framtida klimat. SMHI Meteorologi, nr 125,

9 Modellsimuleringar talar även för en viss ökning av ozonhalten med 1-2 % per decennium fram till år 2050 i Centraleuropa, framför allt under sommaren. I Södra Sverige förväntas möjligen en viss ökning under vår, sommar och höst, medan man i övriga Skandinavien väntar sig en minskning. 8 Ökad inomhustemperatur ökar emissionsnivån från vissa byggnads- och inredningsmaterial, liksom från vissa rengöringsmedel. 9 Allergiska sjukdomar Det mildare klimatet väntas förlänga växtsäsongen och göra att växter som inte tidigare kunnat övervintra kan göra det. Detta skulle i sin tur innebära en förlängd pollensäsong och en exponering för nya typer av allergen. 9 En ökad inomhustemperatur kombinerad med ökad nederbörd ökar också risken för fuktskadade byggnader. Ett samband mellan fuktskador i bostaden och astma hos barn har observerats. Detta tros bero på ökad förekomst av kvalster och mögel, men de ökade emissionerna då vissa material i bostaden blir fuktiga kan också bidra. 9 Effekter på infektionssjukdomar Förhöjda temperaturer gör att nya smittämnen kan etablera sig, bl a en del myggburna sjukdomar. Det anses inte troligt att malaria kommer att bli ett större problem eftersom det finns en samhällsorganisation för att behandla de som eventuellt smittas, så att smittan inte förs vidare. Störst konsekvenser anses en mer utbredd fästingburen smitta (Borrelia) ha (figur 2). 9 8 Magnuz Engardt och Valentin Foltescu. Luftföroreningar i Europa under framtida klimat. SMHI Meteorologi, nr 125, Lindgren E, Albihn A, Andersson Y, Ohlsson G, Forsberg B, Rocklöf J. Ändrat klimat får konsekvenser för hälsoläget. Läkartidningen 2008;105: Tillgänglig på < 9

10 Figur 2. Klimatriskutvärdering för infektionssjukdomar i Sverige. Riskbedömningen bygger dels på hur starkt sambandet är mellan sjukdomsriskökningen och en klimatförändring i Sverige, dels på hur viktig sjukdomen är, dvs dess konsekvens för hälsoläget i Sverige. Källa: Läkartidningen 2008;105: Klimatkoppling Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Mycket starkt samband Badklåda Algtoxin Badsårsfeber (Vibibrio) Borreliainfektion Starkt samband Cryptosporidiuminfektion Legionellainfektion Matförgiftning TBE Campylobacterinfektion VTEC Viceral Leishmaniasis Medelstarkt samband Malaria Leptospirainfektion Calicivirusinfektion Harpest Salmonellainfektion West Nile-feber Svagt samband Aeromonasinfektion Giardiainfektion Listeriainfektion Denguefeber Mycket svagt samband Rotavirusinfektion Stelkramp Hepatit A Tyfoid/paratyfoid Shigellainfektion Mycket begränsad Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Konsekvens för hälsoläget Förslag från Hälsoutredningen inom Klimat- och sårbarhetsutredningen Hälsoutredningen inom Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslog bl a att: Husbyggandet bör anpassas till fler värmeböljor, liksom till ökande problem med fukt och mögel i vissa områden. Anpassningsåtgärder omfattar allt från val av plats för byggnation till val av byggnadsmaterial och metod för avkylning, framförallt vid uppförande av nya sjukhus, äldreboenden och byggnader för djurhållningen. Solavskärmning och/eller avkylning bör införas på existerande intensivvårds- och hjärtavdelningar, äldreboende samt där så bedöms behövas. Förhållanden i Malmö Södra Sverige ligger i gränszonen för områden som väntas få ökad torka respektive ökad nederbörd p.g.a. klimatförändringarna. Detta innebär att osäkerheten om vad som verkligen kommer att hända är större än för mer sydliga/nordliga områden. År 2008 var personer i Malmö äldre än 80 år, varav personer över 90 år. Antalet mycket gamla i befolkningen kan förväntas öka. Det är angeläget att överväganden av särskilt hur äldre och sjuka kan skyddas mot negativa effekter av ett förväntat antal dagar med extrema temperaturer tas in i den kommunala planering, både vad gäller strukturella insatser och beredskap för perioder med extrem värme. 10

11 Effekter på antalet sjukhusinläggningar i Skåne (Malmö, Lund, Trelleborg, Helsingborg, Lund och Landskrona) av värmeböljan i juli 2006 har studerats, då medeltemperaturen i Lund var 21,7 grader C. Över hela sommaren beräknas 492 extra sjukhusinläggningar ha inträffat till följd av den förhöjda temperaturen (en ökning med 9 %). Den största ökningen skedde under en treveckorsperiod då värmen nådde extrema nivåer. Mest ökade inläggningar på grund av andningsorganens sjukdomar (+35 %). En kombination av hög temperatur och förhöjda ozonnivåer misstänks ha bidragit till detta. Ökningen av inläggningarna bedömdes vara så stor att vården kan behöva ta hänsyn till möjligheten av en svår värmebölja vid planering av vårdplatser och personalresurser under semesterperioder i framtiden. 10 Jämfört med värmeböljan i södra Europa 2003 var avvikelsen från vanlig medeltemperatur mindre i Skåne 2006 (drygt 5 mot 3,8 standardavvikelser). Befintliga klimatscenarier talar för att sannolikheten ökar för att vården i Sverige kommer att behöva hantera lika extrema variationer som i södra Europa Södra Sverige ligger i gränszonen för områden som väntas få ökad torka respektive ökad nederbörd p.g.a. klimatförändringarna. Detta innebär att osäkerheten om vad som verkligen kommer att hända är större än för mer sydliga/nordliga områden. Enligt SMHIs prognos kommer dock nederbörden att öka lätt (15 %) fram till år Fler dagar med extrem nederbörd kommer att inträffa. Detta kan ge problem med extrema dagvattennivåer som behöver tas omhand. Detta ställer ökade krav på kommunernas avloppsvattensystem, som även i dag ställvis har otillräcklig kapacitet. Havsnivån väntas år 2100 vara upp till nästan en meter högre. 11 Ras, skred och översvämningar ökar risken för frisättning av giftiga ämnen från förorenad mark. Därutöver är det angeläget att i samhällsplaneringen överväga hur oönskade hälsoeffekter kan minimeras kopplade till en förväntad ökning för andra extrema vädertyper (översvämning, storm). Skåne har en högre befolkningstäthet än resten av riket, samtidigt som jordbruk och trädgårdsnäring är viktiga näringsgrenar. De bedrivs med en för riket hög användning av kemiska växtskyddsmedel. Högre temperaturer, längre växtsäsong och förändrade grödor kan komma att ytterligare öka användningen av sådana medel. Det är angeläget att detta beaktas på en nationell nivå (Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket). Pollensäsongen har förlängts. Hassel har under de senaste 10 åren flera gånger börjat blomma före nyår i södra Skandinavien Rocklöv J, Forsberg B. Stort tryck på sjukvården i Skåne under värmeböljan 2006 (i manuskript). 11 Länsstyrelsen i Skåne. Stigande havsnivå. Konsekvenser för fysisk planering. Länsstyrelsen < 2008SlutligrapportStigandehavsniva1.pdf>. 12 Dahl Å. Klimatförändringar och pollenallergi. Allergi i i Praxis nr 1,

12 Frågor för vidare studier Sårbara grupper Situationen för personer över 80 år vad gäller familj (ensamstående, nätverk), hälsa (inklusive medicinering) och bostadens beskaffenhet (särskilt enkelsidiga små lägenheter) bör analyseras kommunvis i ljuset av klimatförändringen. Behovet av förebyggande åtgärder, liksom beredskap för extrema temperaturer (inklusive varningssystem) bör belysas. Den kombination av förhållanden (dygnsmedeltemperatur, värmeböljans längd, ozonhalt, luftfuktighet) som ger en särskilt hög risk för sårbara grupper bör studeras specifikt för Malmö, eftersom det verkar finnas en påtaglig geografisk variation i detta. Den förlängda pollensäsongen gör att det finns skäl att mäta pollenhalter hela året, för att underlätta för pollenallergikerna. Den enda mätstationen i Skåne finns i Malmö, den mäter nu inte hela året. Mätningar bör fortsättningsvis ske hela året. Fysisk planering Möjligheter att med fysisk planering dämpa effekten av extrema värmeperioder i Malmö bör utredas vidare. Innan sådant arbete påbörjas kan det dock vara klokt att studera i vilken utsträckning det bildas värmeöar, områden där hettan lagras upp och som har ett par grader högre temperatur, i staden. Detta är välbeskrivet från större städer i södra Europa och USA och är där en riskfaktor för dödsfall kopplade till extrema värmeperioder. Dessa städer är dock vanligen större än Malmö. Av särskilt intresse är möjligheten att med vegetation påverka både mikroklimat, luftföroreningar och mängden dagvatten Möjlighet att säkra skugga i utemiljöer genom vegetation eller på annat sätt vid skolor, förskolor, särskilda boenden, samt busshållplatser m m bör belysas. Detta ger ett skydd inte bara mot extrem temperatur utan även mot intensiv UV-strålning. Man bör överväga om det finns behov av att ge särskilda rekommendationer vad gäller byggnaders utformning i form av materialval eller andra aspekter (genomgående mot enkelsidiga lägenheter, takhöjd, isolering) med avsende på risken för höga eller extremt höga temperaturer. Inför detta bör bedömas om de fysiska karakteristika i bostaden (plåttak, bo högst upp osv) som identifierats som högriskfaktorer i södra Europa också är tillämpliga för svenska bostäder som vanligen är mer välisolerade för att minska energiförluster. Skyddar vi oss också mot uppvärmning på detta sätt? En ökad risk för fuktskador kan eventuellt ställa ökade krav på regelverket för bostäders lokalisering och utformning. Eventuellt kan även val av inredningsmaterial påverkas. Problemet med periodiskt mycket stora mängder dagvatten kan lösas med ökad kapacitet i kommunernas avloppssystem, vilket dock kräver stora investeringar. Alternativ kan här vara angelägna att belysa, exempelvis gröna tak och mindre omfattning av hårdgjorda ytor. 12

13 Foto: Richard Gullstrand Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Allmänt Det har sedan smog-episoderna i London på 1950-talet varit känt att perioder med höga halter av luftföroreningar ger en ökad dödlighet. Forskning under senare år visar att varje ökning av halten av luftföroreningar ger en ökad dödlighet. En tröskel, under vilken man inte får denna effekt, har inte identifierats. Detta innebär att halten av luftföroreningar i den allmänna miljön bör hållas så låg som möjligt. Det medför också att det ur miljömedicinsk synpunkt är viktigt att utforma åtgärder mot luftföroreningar så att den genomsnittliga exponeringsnivån i befolkningen blir så låg som möjligt och inte begränsa perspektivet till att undvika överskridanden av miljökvalitetsnormerna. Luftföroreningarna från industri och uppvärmning har minskat. Dessa förbättringar uppvägs emellertid av en ökning av utsläppen från de kraftigt ökande transporterna. Motoravgaserna består av en mängd ämnen. De mycket små partiklarna tros stå för de huvudsakliga negativa effekterna. Marknära ozon bidrar också. 13

14 Hälsoeffekterna av luftföroreningar med små partiklar tros framförallt bero på partiklarnas storlek och först i andra hand på deras kemiska sammansättning. Därför mäter man partikelföroreningar i luft upp till en viss storlek, ofta upp till 10 μm (mikrometer; PM10), respektive 2,5 μm (PM2,5). Det finns ett flertal studier från olika länder (inklusive Sverige) som visar en samvariation mellan den dagliga variationen i luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar. Framför allt är det inläggningar på grund av hjärtkärlsjukdom och luftvägssjukdom som ökar. Äldre människor och spädbarn tros vara mest känsliga. Exponering för luftföroreningar från trafik ger också en ökad risk för lungcancer, de skattades i en studie av manlig lungcancer i Stockholm stå för ca 10 % av cancerfallen. Luftföroreningar ger vidare en ökad risk för astma hos både barn och vuxna. Lungvolymerna blir något lägre hos barn som exponerats för höga halter av luftföroreningar under uppväxten. WHO har publicerat riktlinjer för hur befintliga studier kan vägas ihop så att hälsoeffekter av en viss förändring/halt av luftföroreningar kan beräknas. Utifrån dessa har det skattats att de förhöjda partikelhalterna i Sverige orsakar ca förtida dödsfall motsvarande 3-4 månaders kortare livslängd. Av dessa beräknas orsakas av intransport av förorenad luft och av lokala utsläpp, mest från trafik. Skåne är särskilt drabbat p.g.a. transport av luftföroreningar från kontinenten (se nedan). 13 Förhållanden i Malmö Tidstrender En långvarig satsning på mätning av luftföroreningar i Malmö gör att det finns ovanligt goda data för att utvärdera hälsoeffekter. Det finns flera studier som använt detta. Exponeringsnivåerna för kvävedioxid (NO 2 ) har halverats sedan mätningarna började 1984, från 42 till 18 µg/m 3. Ozon har mätts sedan Halterna ökar och ligger nu på ett årsmedelvärde på 55 µg/m 3. Partiklar (PM10), har mätts från 1996 och ligger relativt stabilt kring 18 µg/m 3 (figur 3). En väsentlig minskning av kvävedioxidexponeringen har således skett, sannolikt mycket p.g.a. katalysatorer på bilarna och renare uppvärmningskällor. Samtidigt har ozonhalterna ökat, vilket sannolikt beror både på en ökad intransport och att ozonhalterna inte äts upp på samma sätt som tidigare av färska kväveoxidutsläpp i staden. Partikelhalterna härrör till % från långväga transport. 13 Forsberg B, Hansson HC, Johansson C, Areskoug H, Persson K, Järvholm B. Comparative health impact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia. Ambio 2005;34:

15 Figur 3. Årsmedelvärden för kvävedioxid, ozon och partiklar i Malmö. Mikrogram/m År Kvävedioxid (NO 2 ) Ozon (O 3 ) Partiklar (PM10) Befolkningens exponering Befolkningens exponering för kväveoxid och partiklar har beräknats utifrån rumsligt modellerade årsmedelvärden för 2007 samt Malmös totala koordinatsatta befolkning för samma år. Genom att så detaljerat som möjligt modellera halter av luftföroreningar för Malmöstad och därefter tilldela varje enskild individ den halt som förekommer vid individens folkbokföringsadress så kan vi beräkna den genomsnittliga exponeringen för Malmös befolkning under Modelleringarna av kväveoxid- och partikelhalter är i huvudsak utförda med hjälp av två spridningsmodeller och en högupplöst emissionsdatabas för år För gaturum med färre än fordon/dygn har en s.k. gaussisk spridningsmodell använts till att beräkna detaljerade luftföroreningshalter på 2 m höjd med en upplösning på 70 x 70 m. I de gaturum där trafiken överskrider fordon/dygn och den fysiska omgivningen gör att luftföroreningarna tenderar att ackumuleras har den s.k. OSPMmodellen använts. För att ta hänsyn till bidraget från närliggande gator och den allmänna urbana bakgrundshalten i dessa gaturum har även kväveoxid- och partikelhalter beräknats på 30 m höjd med hjälp av den gaussiska spridningsmodellen och därefter adderats till OSPM-modellens resultat. I figuren nedan syns det tydligt att denna beräkningsmetod ger ökad dynamik i exponeringsberäkningarna då den högsta beräknade exponeringshalten av NO x mer än fördubblas; från ca 40 μg/m 3, beräknat utifrån den gaussiska spridningsmodellen, till ca 90 μg/m 3 när denna kombineras med OSPM-modellen. Resultaten från våra exponeringsberäkningar tyder på att flertalet Malmöbor exponeras för årsmedelvärden av NO x -halter på µg/m 3 vid sin bostad. För en mindre andel (0,4 %; 1400 personer) ligger nivåerna på 70 µg/m 3 eller däröver (figur 4). Medianexponeringen beräknas vara 24 µg/m 3 (5:e percentilen: 15 µg/m 3, 95:e percentilen: 49 µg/m 3 ). 15

16 För PM10 är variationen mindre. Medianexponeringen beräknas här vara 17 µg/m 3 (5:e percentilen: 15 µg/m 3 ; 95:e percentilen: 20 µg/m 3 ). Figur 4. NO x exponering Malmö Exponeringberäkning för de individer som 2007 var bosatta inom Malmö stad, fördelade efter exponeringsnivå. Antal individer NO x (μg/m 3 ) OS P M + 30m 2m Modellerade halter vid Malmös förskolor En del studier, framför allt av korttidseffekter, talar för att barn under två år och gamla människor är känsligare än mellanliggande åldrar för effekter av luftföroreningar. Vad gäller lungfunktionens utveckling anses barn ända upp till 12 år vara känsliga. Exponeringsnivån vid exempelvis förskolor är därför viktig att beakta. Mönstret följer i stor utsträckning det man ser för bostäder. Variationen i exponering för små partiklar i förskolornas utomhusmiljö är liten (medianvärde 17 µg/m 3, variationsområde µg/m 3 ). För kvävedioxider (figur 5) är spridningen betydligt större (medianvärde 23 µg/m 3, variationsområde µg/m 3 ). 16

17 Figur 5. Beräknad exponering (2 m nivå) för kväveoxider (NO x ) i utemiljön för 248 förskolor. Antal förskolor NO x (μg/m 3 ) Exponering för befolkningen i olika stadsdelar De stora variationerna i exponering för kväveoxider avspeglas i en påtaglig skillnad i medelexponering för boende i de olika stadsdelarna. De högsta halterna förekommer i stadsdelarna Centrum och Södra innerstaden (figur 6) och de lägsta i stadsdelarna Oxie och Limhamn-Bunkeflo. Exponeringsskillnaderna mellan stadsdelarna är återigen relativt små för partiklar. Figur 6. Exponeringsberäkning utifrån den gaussiska spridningsmodelleringen (2 m) för de individer vilka 2007 var bosatta inom Malmö stad, fördelade efter stadsdel NOx/PM10 (μg/m 3 ) Antal invånare 0 CENTR UM FO S IE HU SIE HYLL IE K IR SE B ER G LIM HAM N-BUN KEFLO O X IE RO SENGÅRD SÖDR A INNERSTADEN VÄSTRA IN NERSTAD EN 0 NO x P M 10 A ntal invånare 17

18 Vid transformering mellan modellerade halter av kväveoxid (NO x ) till kvävedioxid (NO 2 ) överskrids miljökvalitetsnormen på 40 µg/m 3 NO 2 endast för en liten del av befolkningen (tabell A, figur 7). Uppdelat på stadsdelarna förekommer detta nästan enbart i Centrum (1 306 personer, 3,2 %), samt i Kirseberg och Södra Innerstaden (under 100 personer i respektive stadsdel, 0,4 respektive 0,3 %). Däremot beräknas över 90 % i Södra Innerstaden ( personer) respektive Centrum ( personer) vara exponerade över miljömålsnormen (20 µg/m 3 NO 2 ). Kirseberg utgör en mellankategori, medan övriga stadsdelar uppfyller miljömålsnormen för majoriteten av befolkningen. Tabell A. Invånare i respektive stadsdel med beräknad exponering för NO 2 över miljökvalitetsnormen (40 µg/m 3 ) respektive över miljömålsnormen (20 µg/m 3 ). NO 2 -halt NO 2 -halt (%) Stadsdel Antal invånare > >40 Centrum ,4 91,4 3,2 Kirseberg ,7 55,9 0,4 Västra Innerstaden ,7 39,3 0,0 Husie ,7 3,3 0,0 Rosengård ,7 44,3 0,0 Södra Innerstaden ,0 99,7 0,3 Limhamn-Bunkeflo ,6 3,4 0,0 Hyllie ,4 9,6 0,0 Fosie ,4 20,6 0,0 Vad gäller PM10 exponeras drygt 1/5 av befolkningen i Centrum och Södra innerstaden (9 022 respektive personer) för nivåer över generationsmålet 2010 (tabell B, figur 7). Generationsmålet för 2020 uppnås inte i någon stadsdel. Tabell B. Invånare (antal, %) i respektive stadsdel med beräknad exponering för PM10 över generationsmålet för 2010 (20 µg/m 3 ), respektive över generationsmålet för 2020 (15 µg/m 3 ). PM10-halt (antal) PM10-halt (%) Stadsdel > >20 Centrum ,0 77,6 22,4 Kirseberg ,0 92,1 7,9 Västra Innerstaden ,0 95,2 4,8 Husie ,0 100,0 0,0 Rosengård ,0 99,9 0,1 Södra Innerstaden ,0 78,2 21,8 Limhamn-Bunkeflo ,0 100,0 0,0 Hyllie ,0 100,0 0,0 Fosie ,0 99,0 1,0 18

19 Figur 7. Beräknad exponering för NO 2 respektive PM10 i relation till riktvärden för miljöarbetet. Procentuell fördelning av befolkningen för varje stadsdel. 19

20 Tidigare exponeringsstudier i Malmö En tidigare studie av exponering för cancerframkallande ämnen i luft i Malmö visade att för bensen, butadien och bens(a)pyren överskreds relativt ofta de rekommenderade lågriskvärdena. Nivåerna avvek generellt inte från andra svenska storstäder. 14 Fortsatt övervakning rekommenderades, 15 ett sådant program pågår. Två studier har undersökt samvariation mellan socioekonomiska förhållanden och exponering för luftföroreningar vid bostaden. I en studie undersöktes samband mellan födelseland och exponering för luftföroreningar. Man fann att i Malmö tenderar andelen födda utanför Sverige i ett område att vara hög där den beräknade halten av NO 2 är hög. 16 I en jämförelse av modellerad exponering för skolbarn från höginkomst- respektive låginkomstfastigheter i Malmö, fann man att exponeringen var högre ju lägre inkomsterna var. Skillnaden var 8 µg/m 3 NO 2 i modellerad exponering vid bostaden för den lägsta jämfört med den högsta inkomstklassen. För modellerad exponering i skolan var skillnaden något mindre (6 µg/m 3 ). 17 Hälsoeffekter Befintliga luftföroreningarna beräknas i genomsnitt ge en ca 10 månader kortare livslängd i de skånska städerna och 7 månader kortare livslängd på landsbygden i Skåne. 18 Forsberg och Segerstedt studerade variation i luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdom i några svenska städer, bl.a. Malmö. De fann kraftigare effekter än väntat utifrån WHO Air Quality Guidelines för en ökning av ozonhalt och en tendens (ej statistiskt signifikant) till högre effekt för PM10. Den statistiska styrkan var ett problem i studien. 19 Samma forskargrupp gjorde en ny studie som avsåg relationen mellan variation i luftföroreningar och akutbesök för andningsorganens sjukdomar perioden vid sjukhusen i Storstockholm, Göteborg/ Mölndal, respektive Malmö. Under mätperioden låg föroreningshalterna högre i Göteborg än i de andra städerna. Resultaten vad gäller ozon skilde sig statistiskt signifikant mellan Göteborg (starkare) och övriga städer, medan någon sådan skillnad inte fanns för PM10 och NO x. För varje 10 µg/m 3 ökning av PM10 ökade akutbesöken för andningsorganens sjukdomar sammantaget för alla städerna med 1,4 % (95 % konfidensintervall 0,4-2,4 %), varav för astma med 2,8 % (95 % konfidensintervall 1,8-3,7 %). För NO x var motsvarande effekter 0,5 % (95 % konfidensintervall 0,1-1,0 %), respektive 1,2 % (95 % konfidensintervall 0,4-2,1 %). Den skattade effekten på akutbesöken av variationen i ozonhalt var i samma storleksordning som för NO x i Stockholm och Malmö, men var kraftigare i Göteborg. 14 Friman et al. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Malmö Rapport till Naturvårdsverket (Dnr Mm. Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning. 15 Levin JOP. Hälsorelaterad miljöövervakning. Exponering för carcinogena ämnen i luft- en utvärdering av mätningar I Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö Arbetslivsinstitutet Umeå Stroh et al. Are associations between socio-economic characteristics and exposure to air pollution a question of study area size? An example from Scania Sweden. 17 Chaix et al. Children s exposure to nitrogen dioxide in Sweden: investigating environmental injustice in an egalitarian country. J Epidemiol Community Health 2006;60: Forsberg B, Hansson HC, Johansson C, Areskoug H, Persson K, Järvholm B.Comparative health impact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia.Ambio Feb;34(1): Forsberg B, Segerstedt B. Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg Redovisning från nationell miljöövervakning Programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. 20

21 Forskarna kommenterar sina resultat vad gäller PM10 med att effekterna är något större än typiska resultat från Europa och USA, men är i linje med tidigare svenska resultat där man funnit effekter även vid de internationellt sett relativt låga svenska luftföroreningshalterna. 20 I en enkätstudie fanns en högre förekomst av icke-allergiska näsbesvär hos dem som rapporterade att de bodde nära en kraftigt trafikerad väg eller gata. 21 I en ännu ej publicerad studie fann Lindgren och medarbetare ett tydligt samband mellan astmaförekomst och kronisk obstruktiv lungsjukdom(kol)/kronisk bronkit hos vuxna och trafikintensitet på närliggande väg, samt boende i Malmö i område med höga halter av NO x (>19 µg/m 3 som årsmedelvärde). Riskökningen var måttlig, %, men eftersom dessa sjukdomar är relativt vanliga och sådan exponering förekommer hos en betydande andel av stadens invånare så kan effekten ändå vara betydelsefull ur ett folkhälsoperspektiv. 22 Förslag till vidare utredning I många städer finns en potentiell målkonflikt vad gäller å ena sidan behovet av att skapa tillräckligt många förskole-/skolplatser i närheten av hemmet och å andra sidan omsorgen om en god utemiljö för barnen. Socialstyrelsen och Naturvårdsverket har uppmärksammat detta. Ett bedömningsinstrument som omfattar en rad olika aspekter på god fysisk miljö i förskolor och skolor behöver utvecklas. Detta bör ske i samarbete med berörda nationella myndigheter, liksom med brukare. Ett sådant instrument kan användas både vid tillsynsarbete och för planeringsändamål. 20 Forsberg B, Meister K, Segerstedt B. Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö Projektrapport till Naturvårdsverket. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2008:3. 21 Montnémery et al. Influence of heavy traffic, city dwelling and socio-economic status on nasal symptoms assessed in a postal population survey. Resp Med 2003;97: Lindgren A, Stroh E, Montnémery P, Nihlén U, Jakobsson K, Axmon A. Associations between asthma and traffic exposure in Scania, using modelled concentrations of NO x, distance to road, and self-reported data (Insänd för publicering). 21

22 Foto: Monika Månsson. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Allmänt Kemikalieanvändningen har växt kraftigt under nittonhundratalet och blivit en del av det moderna välfärdssamhället. Den omfattande användningen har emellertid även medfört risker för människa och miljö. Att begränsa riskerna har sedan lång tid varit ett viktigt arbetsområde inom miljöpolitiken. För den yttre miljön kan sextiotalet sägas ha varit en tid för uppvaknande då verkningarna av kvicksilver och DDT på fågelfaunan blev uppenbara. Inom arbetsmedicin och toxikologi var åtskilliga ämnen beskrivna redan sedan nittonhundratalets början och tidigare. I Sverige och i EU har användningen av många farliga ämnen upphört eller begränsats. Restriktioner och förbud finns för de farligaste tungmetaller samt också för många giftiga organiska ämnen. Det mycket stora antalet kemikalier i omlopp, och det fak- 22

23 tum att det saknas adekvat information om effekter på människa och miljö för flertalet ämnen, utgör dock alltjämt ett stort problem. För sammansatta varor är informationen än mer bristfällig. Det svenska miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö, med föreslagen lydelse att Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden, har bedömts vara mycket svårt att nå till målåret Punktutsläppen har minskat men produktionsvolymerna ökat. Detta gör diffusa och sekundära källor allt viktigare. Halterna i miljön av kända miljögifter t.ex. dioxinlika ämnen, kvicksilver och kadmium kommer fortfarande vara ett problem år Samtidigt identifieras hela tiden nya farliga ämnen. Mot bakgrund av ovanstående är det svenska kemikaliearbetet inriktat på att förbättra kunskaperna om kemiska ämnen, att förbättra informationen på varor och produkter, att fasa ut särskilt farliga ämnen och att minska riskerna med de som används. Dessutom har arbetet med efterbehandling av förorenade områden, arbetet med minskad exponering för kadmium samt arbetet kring oavsiktligt bildade ämnen betonats. I det svenska miljömålsarbetet räknas följande ämnen till gruppen särskilt farliga ämnen : ämnen som är persistenta och bioackumulerbara (PB- ämnen) ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR- ämnen) hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande ämnen, samt tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly. Förhållanden i Malmö Malmö hör till de städer i Sverige som tidigt nåddes av industrialiseringen. Varvsindustri, verkstadsindustri, cementproduktion, textilindustri, grafisk industri, läkemedelsindustri och livsmedelsindustri är exempel på branscher som varit betydelsefulla under olika skeden. Livsmedel och läkemedel är fortfarande betydelsefulla branscher. Idag finns dock inte den tunga industrin kvar. Näringslivet har förändrats i rikting mot tjänste- och kunskapsproduktion. Den kvarvarande industrin domineras av små och medelstora företag. Som rester av de tidigare epokerna finns dock många förorenade industritomter. Kemikalieintensiv verksamhet finns idag på t.ex. bilverkstäder, inom avfallsföretag, på laboratorier, tvätterier samt olje- och kemikaliedepåer i hamnområdet. Hushållens kemikalieanvändning har relativt sett blivit mer betydande. Hantering av läkemedelsrester inom hushållen och även inom vården har fått ökad uppmärksamhet. Energianläggningarna i Malmös fjärrvärmenät har troligtvis liten inverkan på Malmöbornas hälsa då utsläppen sker på hög höjd. Faktorer som talar för detta är också övergången från olja och kol till naturgas och höga reningskrav på SYSAV:s avfallsförbränning. Småskalig vedeldning hos privatpersoner kan i vissa områden däremot vara ett problem genom utsläpp av ofullständigt förbrända kolväten på lägre höjd. 23

24 Trafiken i Malmö har ökat och utsläpp av kväveoxider, partiklar och flyktiga kolväten medför betydande hälsopåverkan. Trafikens luftföroreningar behandlas dock under avsnittet Frisk luft. På grund av den stora variationen vad gäller exponering är det sällan möjligt att ange hur stor andel av viss typ av sjuklighet i en stadsbefolkning som orsakas av miljögifter och hur stor del som beror på andra faktorer (t.ex. ärftliga). Det förebyggande miljöarbetet får till stor del utgå från vad som är känt om egenskaper och förekomst av olika kemiska ämnen. Förekomst av miljögifter i olika media Varor Såväl i Malmö som i Skåne län pågår arbete med att genom miljötillsyn och information få till stånd en successiv utfasning av särskilt farliga ämnen. En framgång i detta arbete kan vara svår att belägga då produktflödet inte begränsas av kommun- eller länsgränser. Kemikalieinspektionen redovisar dock statistik uppdelad på kommun och län för CMR- ämnen, d.v.s. ämnen som kan orsaka cancer, skada arvsmassan eller störa fortplantningsförmågan. Statistiken återger vad som är anmält till produktregistret av svenska importörer, tillverkare eller namnbytare. Antalet anmälda produkter som innehåller CMR- ämnen (> 0.1 % w/w) har under perioden sjunkit både för Skåne län och för Malmö kommun. Livsmedel Spår av bekämpningsmedelsrester från jordbruket påträffas ibland i svenska kommuners drickvatten. Vid enstaka tillfällen har spår påvisats i Malmös dricksvatten, dock långt under gränsvärdena. Det kommunala dricksvattnet i Malmö har hög kvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets alla krav. Enskilda brunnar i Malmö har inte inventerats systematiskt. Låga halter av bekämpningsmedel har påträffats vid några tillfällen. Miljögifter i fisk fångad i Malmös havsområde i Öresund har undersökts vid några tillfällen med varierande omfattning bl.a och Bland annat har skrubbskädda undersökts. Kvicksilverhalterna har vid dessa tillfällen legat under gränsvärdet. Av organiska miljögifter har måttliga halter påträffats av flamskyddsmedel såsom PBDE, mjukgörare såsom DEHP och perflourerade ämnen såsom PFOS. 23 Dioxiner i fisk har undersökts vid ett tillfälle 2006 (sill) varvid halterna bedömdes vara låga. Vattenmiljöer Under en tjugoårsperiod, fram till de första åren på 2000-talet, har belastningen av tungmetaller på Öresund från svensk och dansk sida minskat kraftigt. Detta har visats i jämförande studier av Öreundsvattensamarbetet. Den årliga belastningen har för den senare delen av perioden uppskattats till ca 40 ton zink, 7 ton koppar, 5 ton nickel, 4 ton bly, 2 ton krom samt 170 kg kadmium och 75 kg kvicksilver Toxicon AB Undersökning av miljögifter i skrubbskädda inom Malmö stad. Rapport Öresundsvattensamarbetet Miljögifter i Öresund, en översikt. 24

25 I de undersökningar som drivs av Segeåns vattendragsförbund ingår normalt inte miljögifter. Miljöförvaltningen lät dock under 2007 genomföra undersökningar av tungmetaller i huvudflödet samt i Risebergabäcken. I Risebergabäcken undersöktes dessutom bekämpningsmedelsrester. Halterna av tungmetaller i huvudflödet och i Risebergabäcken var i nivå med bakgrundsvärden. Förekomsten av bekämpningsmedelsrester i Risebergabäcken var måttlig. Grundvattnet i centrala Malmö är kraftigt förorenat, bland annat av nedbrytningsprodukter av perkloretylen med ursprung från läckage från tidigare kemtvättverksamhet. Föroreningarna i grundvattnet varierar mycket beroende på vilken verksamhet som tidigare funnits. Det används inte för dricksvattenändamål. Slam och sediment Det har ett stort intresse att följa halterna av tungmetaller i det slam som bildas vid Sjölunda och Klagshamns avloppsreningsverk. Så gott som allt avloppsvatten från industri och hushåll leds dit varför halterna speglar den allmänna vattenburna miljöpåverkan. Också halterna i det från reningsverken utgående vattnet har ett intresse. Halterna i slam ligger numera som regel under Naturvårdsverkets gränsvärden. Tidigare har funnits problem med koppar beroende på att dricksvattnet haft kopparkorrosiva egenskaper, något som dock åtgärdats. Halterna av tungmetaller i hamnarnas bottensediment har också studerats eftersom de också speglar en allmän miljöpåverkan. Undersökningar har gjorts vid tre tillfällen, 1993, 2001 och Halterna har i stort sett varit avtagande under denna tid. Några av de mera farliga metallerna, t.ex. kvicksilver, har dock dessvärre påvisats i relativt höga halter jämfört med bakgrundsvärden. 27 Förorenad mark Malmö var en av de kommuner som tidigast påbörjade inventering och klassificering av förorenade markområden. Flertalet äldre industriområden är inventerade och senare har även branschvisa inventeringar genomförts, t.ex. av äldre kemtvättar. Markundersökningar genomförs också i samband med exploatering av fastigheter för bebyggelse. Frågan om vem som ska stå för kostnaderna när saneringar måste göras har i vissa fall lett till utdragna rättsprocesser. Byggnader Inventering och sanering av PCB pågår i Malmö. Av de byggnader som misstänks innehålla PCB hade år inventerats. Ungefär en tredjedel visade sig innehålla saneringspliktig PCB (>500 ppm) och 330 stycken hade sanerats. Atmosfäriskt nedfall Nedfallet av tungmetaller, däribland bly, kadmium, krom, nickel, kobolt m.fl. har undersökts i Malmö i Augustenborg under höst/vår åren 1999/2000 samt 2004/2005. Nedfallet var generellt lägre vid det senare tillfället. 25 VA SYD. Sjölunda avloppsreningsverk Malmö. Miljörapport enligt miljöbalken för år VA SYD. Klagshamns avloppsreningsverk Malmö. Miljörapport enligt miljöbalken för år Toxicon AB Undersökning av sediment i Malmö hamnområden - analys av tungmetaller. 25

26 Luft Vid Miljöförvaltningens mätstationer undersöks halter av luftföroreningar i stadsluften. Förutom de vanliga föroreningarna SO 2, NO 2, ozon, partiklar och kolmonoxid följs också halter av ämnen som förekommer i lägre halter såsom bensen, xylen m.fl. Luftföroreningar behandlas under avsnittet Frisk luft. Biologiska prover från människa Akrylamidhalter i blod har studerats i relation till kostvanor och rökning med hjälp av den biobank som insamlats i Malmö Kost Cancer. Man fann att rökning var en viktig orsak till förhöjda akrylamidexponering och att kostvanor också var betydelsefulla. Sambanden med kostvanor var dock svagare än väntat, vilket talar för att hittills okända faktorer också kan ha betydelse. 28 Allmänbefolkningen blir exponerad för kemiska bekämpningsmedel främst via kosten. Exponeringen kan undersökas med urinhalter av rester av bekämpningsmedel. I en sådan undersökning av en skånsk allmänbefolkning ingick en grupp vegetarianer från Malmö. Vegetarianerna hade högre halter i urinen av rester av ett par bekämpningsmedel (klorerade fenoxisyror) än icke-vegetarianer. Urinprov har också samlats in från några grupper av invandrare i Malmö. 29 Tidstrender i exponering för miljögifter hos mönstrande män bosatta inom en radie av 6 mil från Malmö har studerats (tabell). Ftalater används som mjukgörare i plast, hygien- och kosmetikaprodukter m m och misstänks ha en hormonstörande effekt. Halten av nedbrytningsprodukter av ftalater i urin var vid provtagning 2004 (200 personer) generellt lägre än år 2000 (234 personer). Detta tolkades som en följd av en minskad användning av ftalater i samhället. 30 På motsvarande sätt studerades halten av persistenta klorerade organiska miljögifter, hos mönstrande män år 2000 (304 personer), 2004 (200 personer) och år 2006 (200 personer). Den huvudsakliga källan till exponering för de klorerade ämnena är kosten. Halterna av markörer för PCB respektive DDT-exponering var lägre år 2006 än år Detta kan bero på att halterna i föda sjunkit. Ett observandum var dock att halterna var lägst år 2004 och sedan åter ökade år Till detta fann undersökarna ingen förklaring, utan föreslog att man borde följa upp halterna också framöver. För ett slumpmässigt urval av 59 personer år 2006 analyserades också bromerade organiska föreningar som används som flamskyddsmedel, bl a i elektronik. Den högsta halten av bromerade föreningar uppmättes för BDE-153. Samma observation har gjorts i studier av svenska elektrotekniker respektive ammande kvinnor. Det kan förklaras av att denna polybromerade difenyleter är mycket stabil (persistent). Fortsatt uppföljning av befolkningens exponering för bromerade ämnen föreslogs Wirfält E et al. Associations between estimated acrylamide intakes, and haemoglobin AA adducts in a sample from the Malmö Diet and Cancer cohort. Eur J Clin Nutr 2007;Mar 14 (Epub ahead of print). 29 Littorin M, Lind C. Giftet i äpplet. Bekämpningsmedel i våra livsmedel ger rester i befolkningen. Miljöforskning 2008;4: Hagmar L, Axmon A, Jönsson BAG. Tidstrender för halter av ftalater i urin hos unga svenska män. Resultat från den första uppföljningsundersökningen år Rapport till Naturvårdsverket (överenskommelsenummer ). Yrkes- och miljömedicin, Lunds universitet. 31 Jönsson BAG, Axmon A, Rignell-Hydbom A, Hovander L, Bergman Å. Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år Rapport till Naturvårdsverket (överenskommelsenummer ), Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin, Lund. 26