Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin"

Transkript

1 Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län Göteborg den 29 juni 2007 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin Box 414, Göteborg Telefon eva.m.andersson@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Allmänt om radon 4 Radonexponering och hälsorisker 5 Syfte 7 Metoder 7 Urval av försökspersoner 7 Mätmetoder 8 Enkät 9 Statistisk bearbetning 9 Resultat 10 Urvalet 10 Rökvanor 10 Bostäder 10 Bostadstyp, grund och byggnadens ålder 10 Blåbetongförekomst och ventilation 10 Övriga enkätuppgifter 11 En skattning av den genomsnittliga radonhalten per person 11 Radonhalten i bostäder med olika karaktäristika 12 Statistiskt signifikanta samband 14 Tidstrend 14 Resultat från olika kommuner 15 Diskussion 16 Radonhalterna 16 Risk för lungcancer på grund av radon i Västerbottens och Norrbottens län 16 Hur ser det ut i övriga Sverige? 17 Referenser 18 Bilagor Bilaga 1. Informationsbrev 19 Bilaga 2. Svarsenkät 21 Bilaga 3. Instruktioner för dosplacering 23 Bilaga 4. Dosinsamlingsbrev 25 Bilaga 5. Enkät 27 Bilaga 6. Fördelning av personer i urvalet respektive i populationen 29 2

3 Sammanfattning Omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige beräknar man orsakas av radon i bostäder. Radonet kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Antalet bostäder med höga radonhalter är stort och närmare bostäder bedöms ha radonhalter som överskrider gällande riktvärde på 200 Bq/m 3. För riskbedömning i ett län behövs kunskap om radonhalten i representativa bostäder, men oftast görs endast riktade undersökningar till grupper där höga radonhalter misstänks. Resultaten från dessa kan därför inte användas för att skatta genomsnittsexponeringen i ett län. Hos 65 slumpvis utvalda personer boende i Västerbottens och Norrbottens län i åldern år mättes radonhalterna i bostäder. Mätningarna genomfördes under perioden december 2004 till april Mätningarna utfördes enligt strålskyddsinstitutets metodbeskrivning (SSI, Uppgifter om antal personer i hushållet, kön, ålder och rökvanor m.m. inhämtades via en enkät. Resultaten från mätningarna visar jämfört med en tidigare undersökning 1990 att radonhalterna i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län stigit något jämfört med dem som uppmättes Det befolkningsviktade geometriska medelvärdet för bostäder 1990 var 37 Bq/m 3 jämfört med 39 Bq/m Befolkningsviktat aritmetiskt medelvärde har stigit från 67 Bq/m 3 till 110 Bq/m 3. Andelen bostäder med halter över riktvärdet på 200 Bq/m 3 uppskattas vara 12 % 2005 jämfört med 6 % Bland mätningarna år 2005 finns en bostad med radonhalt över 1000 Bq/m 3, vilket påverkar det aritmetiska medelvärdet kraftigt. Utan detta värde kan man inte påvisa någon signifikant ökning mellan år 1990 och år Undersökningen visar att radonhalten i villor är signifikant högre än den i flerbostadshus. På uppdrag av Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen och Boverket kommer Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum att genomföra undersökningar av bostadsradon även i andra kommuner i landet i syfte att följa upp miljömålet för radon och skapa ett uppdaterat underlag för en beräkning av bostadsradon och dess bidrag till lungcancer i Sverige. 3

4 Bakgrund Norrbottens och Västerbottens län har tillsammans ungefär invånare och är belägna i de nordligaste delarna av Sverige. Vid en nationell studie av bostadsradon gjordes mätningar i mer än 8000 svenska bostäder, vilka kan betraktas som representativa för bostadsbeståndet vid det tillfället (Pershagen, Åkerblom m fl (1994)). Figur 1. Norrbottens och Västerbottens län. Allmänt om radon Radon (Rn) är en naturligt förekommande lukt- och färglös ädelgas, som ingår i sönderfallskedjan för uran. För en utförlig beskrivning, se t.ex. hemsidan för Statens strålskyddsinstitut, SSI ( Den viktigaste radonisotopen är 222 Rn, som har en halveringstid på 3,82 dygn och sönderfaller till radioisotoper, s.k. radondöttrar. Radondöttrarna är obundna efter sönderfallet, men har en stor benägenhet att fastna på damm eller andra partiklar. Två av radondöttrarna avger liksom radon α-strålning, som är positivt laddade heliumkärnor som lämnar atomkärnan med hög hastighet. Huden utgör ett utmärkt skydd mot α-strålning, som har mycket kort räckvidd och till största delen 4

5 stoppas av hudens hornlager, men inandning av radondöttrar kan orsaka cancer, se nedan. Markradon förekommer i högst halter i hus belägna på grusåsar eller uranrik berggrund. Alunskiffer, vissa graniter och pegmatiter innehåller förhöjda uranhalter och avger därför mer radon än annan berggrund. I marken kan radongasen transporteras vidare med luft eller vatten. Normalt råder undertryck i byggnader vilket gör att gasen sugs upp genom sprickor i husgrunden. Det kan räcka med ett litet inläckage för att ge höga radonhalter. I kallkällor eller bergborrade brunnar, som får sitt vatten från sprickor i berget, kan man få problem med höga radonhalter i hushållsvatten. Radonavgången från vatten till inomhusluft är den största hälsorisken. Vid duschning, tvätt eller disk avges större delen av radongasen till inomhusluften, vilket kan bidra till höga radonhalter. Även intag av dricksvatten ger dock en viss stråldos från radon och det är då mag-tarmkanalen som får störst dos. Blåbetong, en viss typ av lättbetong eller gasbetong, har sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men också för bjälklag. Kross av blåbetong har också använts som fyllning i bjälklag. Blåbetong tillverkades under åren Blåbetongen är tillverkad av alunskiffer och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Blåbetongen är lätt (den flyter på vatten), kan sågas och har goda värmeisolerande egenskaper men all alunskiffer innehåller betydligt högre halter av uran än andra bergarter. Därför ger blåbetong högre gammastrålning än andra byggnadsmaterial som används i Sverige. Därtill kommer att radon kontinuerligt avgår från blåbetongen. Man uppskattar att blåbetong har använts som byggnadsmaterial i cirka bostäder i Sverige (SSI, 2005). I storleksordningen människor, en tiondel av alla svenskar, bor i blåbetonghus. I alla dessa hus finns det ett bidrag av radon från blåbetongen. Radonexponering och hälsorisker Två nationella undersökningar av bostadsradon har gjorts i Sverige. I studien av Pershagen m.fl., som nämnts ovan, var syftet att undersöka sambandet mellan bostadsradon och risk för lungcancer (Pershagen, Åkerblom m fl (1994)). Man mätte radon i bostäder i 142 kommuner. Bostäderna hade bebotts av personer som drabbats av lungcancer eller av friska kontrollpersoner i motsvarande ålder. Radonhalten var approximativt log-normalfördelad med geometriska och aritmetiska medelvärden på 61 respektive 107 Bq/m 3. I en annan nationell studie, ELIB-undersökningen gjordes fullständiga mätningar av radonhalten i totalt 1360 bostäder varav 714 i småhus och 646 i lägenheter i flerbostadshus. Det aritmetiska medelvärdet för radonhalten i alla bostäder var 108 Bq/m 3, för småhus 141 Bq/m 3 och för lägenheter i flerbostadshus 75 Bq/m 3. Radonhalterna i hus byggda efter 1980 var cirka hälften av nivåerna i hus byggda tidi- 5

6 gare (Swedjemark, Melander m fl (1993)). En stor del av denna minskning beror på att blåbetong slutade tillverkas 1975 samt att ett riktvärde för radon i inomhusluften på 400 Bq/m 3 infördes Närmare bostäder har bedömts ha radonhalter över det nya riktvärdet för bostäder (200 Bq/m³). Av detta skäl behöver radonhalterna sänkas i ett stort antal befintliga bostäder. Arbetet med radonsanering går dock långsamt. En av svårigheterna ligger i att få fastighetsägarna att mäta radon. Även om de får veta att de har för höga radonhalter är det inte säkert att de verkligen vidtar någon åtgärd. Radonexponering är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Den skattning som görs enligt vetenskapliga studier från senare år innebär att en ökning av radonnivån i bostaden med 100 Bq/m³ motsvarar en ökning av den relativa risken för lungcancer med % (Lagarde, Pershagen m fl (1997), Darby, Hill m fl (2005)). Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder med nuvarande bostadsradonnivåer, rökvanor och lungcancerincidens. Cirka 90 % av dem som drabbas av lungcancer är rökare. Den relativa risken för ickerökare är sannolikt ungefär densamma som för rökare, men då rökarna har en mycket högre bakgrundsrisk att få lungcancer, drabbas framför allt rökarna av den ökade lungcancerrisken vid höga radonhalter. Den som röker 20 cigaretter per dag har en cirka 25 gånger högre risk att få lungcancer än den som aldrig rökt (Darby, Hill m fl (2005)). Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m³ beräknas kunna spara upp till 200 dödsfall i lungcancer per år. För beräkningarna gäller att radonhalten efter åtgärd sänkts till cirka 100 Bq/m³. Att inte börja röka är den effektivaste åtgärden att minska sin personliga risk att drabbas av lungcancer på grund av radon. Stråldoserna från radon i bostäder är avsevärt högre än från andra källor. Exponeringen i bostäder beräknas årligen motsvara en dos på 2 msv (enhet för effektiv stråldos, millisievert msv). I genomsnitt utsätts varje person i Sverige för en samlad årlig stråldos på cirka 4 msv. För att kunna skatta lungcancerrisken till följd av radon i ett geografiskt område måste man känna till genomsnittsnivån av radon i bostäderna. Kunskapen om radonnivåer hos populationen i Norrlands kommuner under senare år är begränsad. Det har visserligen gjorts en hel del radonmätningar genom kommunernas försorg i olika kampanjer för att spåra bostäder med höga radonkoncentrationer. Man har då i allmänhet gjort riktade mätningar i vissa bostadsområden där man utifrån geologiska förhållanden, markradonmätningar eller kunskap om byggnadsmaterial kunnat anta att höga radonnivåer förekommer. Ibland har man istället genom annonser gett allmänheten tillfälle att få hjälp med mätning av bostadsradon. Den typen av mätkampanjer kan inte användas för att skatta bostädernas genomsnittshalt, eftersom man får räkna med att de bostäder som mäts i dessa kampanjer inte är representativa för alla bostäder. 6

7 Syfte Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka radonexponeringen hos allmänbefolkningen i Västerbottens och Norrbottens län genom att mäta radonhalten hos personer boende i 14 av länens kommuner (se Tabell 6). Syftet har även varit att undersöka om halterna ändrats sedan 1990 samt att för Västerbotten och Norrbotten bedöma risken för lungcancer orsakad av radon. Metoder Urval av försökspersoner Ett urval gjordes av personer boende i 14 av kommunerna i Västerbottens och Norrbottens län i åldern år (födda ), ur ett aktuellt befolkningsregister. Det ursprungliga urvalet av 94 personer gjordes med antagandet att cirka 65 % av de tillfrågade skulle acceptera att delta och målet var att cirka 61 personer skulle delta. De utvalda personerna tillfrågades om att delta i projektet genom ett brev med information om projektet och svarskuvert (bilaga 1 och 2). Av 92 boende i Västerbottens och Norrbottens län kunde 4 inte nås per post eller telefon, 10 tackade nej och 78 (85 %) tackade ja till att delta i undersökningen. Av dessa genomförde 65 (71 %) godkända 3- månadersmätningar. 94 Slumpvis utvalda 2 Ej boende på adressen 92 Kvarvarande 4 Ej kontakt 10 Tackat Nej 78 Mätningar påbörjades 13 Underkända 3-månaders mätningar 65 Godkända 3-månaders mätningar Figur 2. Undersökningens urval och bortfall. 7

8 Mätmetoder SSI har gett ut en metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Av beskrivningen framgår bland annat när, var och hur mätningen skall utföras och hur årsmedelvärdet skall beräknas. Beskrivningen är avsedd för mätningar som kan komma att ligga till grund för myndighetsbeslut. Mätmetoden med spårfilm är den vanligaste och den har använts i denna studie. SSI rekommenderar en mättid på tre månader. För att få ett acceptabelt årsmedelvärde skall mättiden vara minst två månader inom mätsäsong. Normal mätsäsong är från 1 oktober till 30 april. Radonhalterna i en bostad kan variera kraftigt, både under dygnet och med årstiden. Variationen beror på temperatur- och vindförhållanden men också på hur bostaden utnyttjas, hur ventilationssystemet fungerar, hur ofta man fönstervädrar osv. Säkerheten i uppskattningen av årsmedelvärdet ökar när mätperioden blir längre. Radonmätningar har utförts med en spårfilm av typ CR-39 (poly-allyl-diglykol-karbonat) innesluten i en dosa av elektriskt ledande plast. Radongasen diffunderar in i dosan genom den smala springan mellan dosans lock och botten. Springan fungerar som ett filter så att radondöttrarna i luften inte når mätkammaren. När radongasen sönderfaller i dosan avges alfastrålning som kan träffa filmen och orsaka mikroskopiska hål (spår) i den. Efter etsning i NaOH blir spåren synliga och kan räknas i mikroskop. Antalet spår per ytenhet är proportionellt mot radongashalten i rummet och exponeringstiden. För en mätperiod på 90 dygn uppskattas den totala mätosäkerheten vid 67 % konfidensnivå till 10 % vid 60 Bq/m 3, 7 % vid 115 Bq/m 3 och 5 % vid 370 Bq/m 3. Utvärderingen av filmerna har gjorts av Gammadata Mätteknik AB i Uppsala som är ackrediterad för mätmetoden av Swedac (styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), för radonundersökningar. Ackrediteringen innebär att laboratoriet utför undersökningar enligt väl dokumenterade standarder och administrativa rutiner samt genomför regelbunden kalibrering av utrustningen. Hög kvalitet på undersökningarna garanteras dels genom egenkontroll och dels genom Swedacs årligen återkommande kontroll. Till de personer som var villiga att delta i undersökningen skickades två dosor med instruktioner (bilaga 3) om att placera dessa i två olika rum i bostaden. Utskicket av dosor gjordes under december Mätningarna utfördes under tiden december 2004 och april Mätperiodernas längd varierade mellan två och tre månader beroende på svårighet att rekrytera försökspersoner under pågående mätsäsong. Enligt instruktionerna skall mätning ske i minst två rum, ett sovrum och vardagsrum eller gillestuga. Om bostaden har flera våningsplan som används som bostadsutrymme skall mätning göras i minst ett rum på varje våningsplan. Efter tre månader (april 2005) fick de boende ett brev med en uppmaning att sända in de dosor som varit utplacerade i tre månader. Till detta brev bifogades ett portofritt svarskuvert samt ett brev med instruktioner (bilaga 4). Dosorna samlades ihop, registrerades och skickades vidare till Gammadata för analys. 8

9 Figur 3. Radondosor av den typ som användes vid mätningarna i Västerbotten och Norrbotten. Enkät Försökspersonerna fick fylla i en enkät (bilaga 5) med uppgifter om antal boende i hushållet, kön och ålder, rökvanor, ventilation i bostaden, ålder på bostaden, vattenförsörjning, blåbetongförekomst, om man sover med öppet fönster, tidigare radonmätningar samt om åtgärder vidtagits mot radon. Statistisk bearbetning Deskriptiv statistik har tagits fram i form av aritmetiska (AM), geometriska (GM) medelvärden och median. För GM har 95 % konfidensintervall beräknats. Skillnader i radonhalter mellan olika grupper har testats med t-test och variansanalys på log-transformerade radonhalter, utom i de fall då gruppstorlekarna var små, då användes det icke-parametriska Kruskal-Wallis-testet. Utifrån Onkologiskt Centrums ( registerdata över lungcancerincidens i Västerbotten och Norrbotten har andel lungcancer som orsakas av radon beräknats. Då har antagits att 100 Bq/m 3 ökar den relativa risken för lungcancer med 15 % (Pershagen, Åkerblom m fl (1994), Lagarde, Pershagen m fl (1997), Darby, Hill m fl (2005)). Ett syfte med undersökningen var att jämföra radonhalten 2005 med halten Ett annat syfte med undersökningen var att uppskatta den radonhalt (per person) som Norrlands befolkning utsätts för idag. För detta syfte är det viktigt att ta hänsyn till befolkningsmängden i de olika kommunerna och då beräknas ett vägt genomsnittsvärde, som viktas efter folkmängd. 9

10 Resultat Urvalet Enkäten har besvarats av 65 av de 78 personer som valt att ingå i undersökningen och samtliga 65 har svarat på frågan om åldersfördelning för alla som bor i bostaden. Totalt omfattades 196 personer i frågeunderlaget. Urvalet gjordes bland personer år. I de hushåll som omfattades av undersökningen fanns även personer födda mellan 2004 och Tabell 1. Åldersfördelning bland dem som bor i de bostäder där mätning skett. Åldersintervall Antal boende Andel (%) boende 0-14 år år år år år 14 7 >75 år 2 0 Rökvanor Sextiofyra personer har svarat på frågan om antalet rökare i hushållet. Sammanlagt ingår 125 vuxna personer i underlaget. Av dessa angavs att 15 (12 %) var rökare, 27 (22 %) var tidigare rökare och 83 personer (66 %) var icke rökare. Bostäder Bostadstyp, grund och byggnadens ålder Hos de 65 som angett bostadstyp i enkäten framgår fördelningen på flerfamiljshus och fristående villa/radhus i tabell 3. I tabellen anges även typ av grund hos de 58 personer som kände till detta. Sju personer visste inte vilken typ av grund de har. Av de bostäder där mätning genomförts är 45 byggda före eller under 1980 och 11 är byggda efter Nio har inte besvarat frågan om byggår. Blåbetongförekomst och ventilation Av 65 personer som svarat på frågan om det finns blåbetong i huset har 1 person svarat Ja, 33 personer har svarat Nej och 31 personer att de inte vet. Enkätuppgifter om typ av ventilation har besvarats av 65 personer, se tabell 4. Av dessa angav 5 att de brukade sova med öppet fönster. Ytterliggare 35 angav att de gjorde det periodvis under året. 10

11 Övriga enkätuppgifter Frågan om tidigare radonmätningar besvarades av 64 personer och 8 uppgav att sådana gjorts i bostaden. Av 64 personer som besvarade frågan om åtgärder mot radon angav 2 att sådana vidtagits, se tabell 4. En skattning av den genomsnittliga radonhalten per person En sammanfattning av de uppmätta radonhalterna framgår av tabell 2, figur 4a och 4b. Tabell 2. Resultat från mätning av radon i 14 kommuner i Norrbottens och Västerbottens län med befolkningsviktade skattningar av aritmetiskt medelvärde (AM), median, geometriskt medelvärde (GM) samt 95 % konfidensintervall för geometriskt medelvärde. Antal bostäder Antal kommuner Befolknandel Viktat AM Viktad Median Viktat GM b 95 % KIGMvikt % a: Av Norrlands befolkning ( år 2004) bodde personer i de 14 kommunerna b: En fastighet har en radongashalt på 0 Bq/m³, värdet 1 används vid beräkning av GM c: För 4 kommuner med 1 mätn/kommun, användes den genomsnittliga standardavvikelsen 1.08 för loggade värden. Tabell 2 ger en skattning av den genomsnittliga radonhalten per person i de 14 undersökta kommunerna (som motsvarar 74 % av Norrlands befolkning), dvs. generaliseringen gäller till dessa 14 kommunerna. Den högsta uppmätta radonhalten är 1095 och detta värde har stor inverkan på medelvärdet, AM. Om värdet istället hade varit t.ex. 500, så hade viktat AM blivit 90. Femton mätningar låg under 30 Bq/m 3. Fyra värden var högre än 400 Bq/m 3 och ytterligare sju värden var Bq/m 3, dvs. över det nya riktvärdet för bostäder. Urvalet gjordes inte proportionerligt mot folkmängden, t.ex. finns i urvalet 14 observationer från Storuman (dvs. drygt 20 %). De mätta bostäderna i Storuman har höga radonhalter (hälften av bostäderna har högre halter än 200 Bq/m 3 ). Bland annat detta gör att figur 4a över radonhalter inte är riktigt representativ för befolkningen i Norrland, då exempelvis endast 1,3 % bor i Storuman. I figur 4b ges en uppskattning av fördelningen på radonhalter i de 14 kommunerna, viktat med befolkningen där. 11

12 60 50 Procent Radonhalt (Bq/m3) Figur 4a. Fördelningen på radonhalt, bland de 65 mätta bostäderna Procent Radonhalt (Bq/m3) Figur 4b. Uppskattning av hur fördelningen på radonhalt/person ser ut om man tar hänsyn till befolkningsstorlek i de 14 kommunerna. (Stapeln för den högsta klassen, Bq/m 3, baseras på endast 1 observation.) Radonhalten i bostäder med olika karaktäristika Tabell 3 och 4 visar radonhalterna fördelat på hustyp, byggnadsår, förekomst av blåbetong, typ av grund och ventilation, om man sover med öppet fönster, om man tidigare genomfört åtgärder mot radon samt vattenförsörjning. Det finns troligtvis en viss skillnad mellan kommunerna, vad gäller fördelningen på dessa bostadskaraktäristika. Urvalet är inte proportionellt mot befolkningen i respektive kommun, speciellt i Sorsele, Storuman och Umeå (se bilaga 6). Storuman har relativt hög genomsnittsnivå och Sorseles nivå ligger ungefär på riksgenomsnittet år 1990, medan Umeå har ganska lågt medelvärde. En översiktig analys visar att olika genomsnittsnivåer i kombination med 12

13 olika fördelning på bostadskaraktäristika och ett icke-proportionerligt urval kan ge en viss skevhet i skattningarna av genomsnittsvärdena nedan. Därför ska resultaten i tabell 3 och 4 tolkas med en viss försiktighet. Tabell 3. Radonhalter uppdelat efter hustyp, byggnadsår, blåbetong samt typ av grund. Typ av hus Antal AM GM a Median 95%KIGM a Flerbostadshus Villa / Radhus därav suterränghus Byggnadsår Fram till och med Efter Blåbetong Ja Nej Okänt Typ av grund Krypgrund Källare Platta på mark Vet ej a: En fastighet har en radongashalt på 0 Bq/m³, värdet 1 används vid beräkning av GM Tabell 4. Radonhalter uppdelat efter typ av ventilation, om man sover med öppet fönster samt tidigare genomförda radonåtgärder. Typ av ventilation Antal AM GM a Median 95%KIGM a Självdrag Mekanisk Ej svarat Sover med öppet fönster Antal AM GM Median 95%KIGM Ja Nej Ej svarat Tidigare åtgärder Antal AM GM Median 95%KIGM Ja Nej Ej svarat a: En fastighet har en radongashalt på 0 Bq/m³, värdet 1 används vid beräkning av GM 13

14 Statistiskt signifikanta samband Signifikanstesterna i detta avsnitt måste också tolkas med viss försiktighet, pga. det icke-proportionella urvalet, som kan göra att genomsnittsdifferensen mellan olika bostadskaraktäristika i vissa fall kan överskattas. Vi kunde påvisa en säkerställd skillnad mellan uppmätta värden i flerbostadshus jämfört med småhus (p<0.005), där radonhalten i villor var högre. I Västerbottens och Norrbottens län finns ingen säkerställd skillnad vad gäller radonhalter i hus byggda efter 1980 jämfört med hus byggda innan Effekten av blåbetong i hus kunde inte analyseras eftersom många inte visste om det fanns blåbetong i huset eller ej. Den genomsnittliga radonhalten var något högre för bostäder med källare eller krypgrund jämfört med bostäder med platta på mark, dock kunde ingen säkerställd skillnad påvisas Vi kan inte påvisa någon säkerställd skillnad vad gäller radonhalt i bostäder med självdrag jämfört med bostäder med mekanisk ventilation. Vi fann ingen signifikant skillnad i radonhalter mellan personer som sover med öppet fönster jämfört med personer som sover med stängt fönster. Enbart 2 person i urvalet uppgav att det genomförts åtgärder mot höga radonhalter i bostaden, så därför kunde ingen gruppjämförelse göras här. Även då den extrema observationen (mätvärde 1095) exkluderades så blev resultaten av signifikanstesterna desamma. Tidstrend Tabell 5 visar en översiktlig jämförelse mellan de nu uppmätta halterna jämfört med dem som mättes upp De nu uppmätta radonhalterna är något högre än dem som uppmättes Om man jämför befolkningsviktade genomsnittsvärden (logaritmerade data) så kan man inte påvisa någon skillnad (p=0.10). Om man däremot genomför testet på rådata (inte logaritmerade) så kan man påvisa en skillnad; AM är signifikant högre 2005 än det var 1990 (p=0.028). Det är värt att observera att AM påverkas mycket av extremvärdet 1095; om detta värde vore lägre (t.ex. 500) så skulle man inte kunna påvisa någon skillnad mellan åren (p=0.25). Vi har valt att göra tidsjämförelsen på befolkningsviktade data, eftersom urvalet inte speglar Norrlands population på ett riktigt sätt (se bilaga 6). 14

15 Tabell 5. En uppskattning av skillnaden i radonhalt per person i 14 kommuner i Västerbotten och Norrbotten mellan åren 1990 och 2005, efter hänsyn till befolkningens storlek i resp kommun. Viktat AM Viktad median Viktat GM a 95%KIGMvikt b,a Radonhalt (Bq/m 3 ) < > % 7% 5% % 6.0% 0.2% a: En fastighet har en radongashalt på 0 Bq/m³, värdet 1 används vid beräkning av GM b: För 4 kommuner med 1 mätning/kommun användes den genomsnittliga standardavvikelsen 1.08 för loggade värden Resultat från olika kommuner Tabell 6. Uppmätta radongashalter i olika kommuner i Västerbottens och Norrbottens län år 2005 (värden för år 1990 anges inom parentes). Kommun Antal AM GM a Median 95%KIGM a Boden 3 (10) 135 (88) 132 (50) 130 (29) - (25-99) Gällivare 1 (1) 255 (83) 255 (83) 255 (83) - (-) Kiruna 3 (8) 60 (96) 57 (46) 55 (38) - (19-112) Luleå 8 (8) 29 (33) 25 (15) 29 (14) (6-36) Lycksele 1 (1) 1095 (68) 1095 (68) 1095 (68) - (-) Pajala 2 (2) 440 (91) 246 (68) 440 (91) - (-) Skellefteå 9 (10) 78 (74) 32 (57) 35 (62) (35-92) Sorsele 7 (14) 104 (78) 92 (49) 105 (60) (29-85) Storuman 14 (18) 270 (118) 219 (76) 208 (62) (51-114) Umeå 9 (13) 28 (53) 16 (25) 10 (18) 6-38 (13-48) Vindeln 1 (1) 45 (132) 45 (132) 45 (132) - (-) Vännäs 3 (4) 58 (64) 30 (15) 30 (15) - (2-131) Överkalix 1 (1) 95 (90) 95 (90) 95 (90) - (-) Övertorneå 3 (3) 70 (114) 53 (100) 55 (124) - (-) a: En fastighet har en radongashalt på 0 Bq/m³, värdet 1 används vid beräkning av GM 15

16 Diskussion Radonhalterna Resultaten från mätningarna visar att radonhalterna i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län i vissa kommuner har stigit, från 1990 till år Det befolkningsviktade geometriska medelvärdet för bostäder 1990 var 37 Bq/m 3 jämfört med 39 Bq/m Befolkningsviktat aritmetiskt medelvärde har stigit från 67 Bq/m 3 till 110 Bq/m 3. Observera dock att det höga genomsnittsvärdet för 2005 beror mycket på en observation med mycket högt värde. Andelen bostäder med halter över riktvärdet på 200 Bq/m 3 uppskattas vara 12 % år 2005 jämfört med 6 % år Risk för lungcancer på grund av radon i Västerbottens och Norrbottens län Sextiofyra personer har svarat på frågan om antalet rökare i hushållet. Sammanlagt ingår 125 vuxna personer i underlaget. Av dessa angavs att 15 (12 %) var rökare, 27 (22 %) var tidigare rökare och 83 personer (66 %) var icke rökare. Andelen rökare är jämförbar med rikets genomsnitt år 2004; 17,5 % av kvinnorna (16-84 år) var rökare och 15 % av männen (Socialstyrelsen (2006)). Enligt en nyligen publicerad studie innebär en ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 en ökning av lungcancerrisken med 16 % och liknande resultat har beräknats för Sverige (Lagarde, Pershagen m fl (1997), Darby, Hill m fl (2005)). Riskuppskattningen är dock komplicerad. Egentligen visar analysen endast en ökning med 8-10 %, men man har justerat upp risken med hänsyn tagen till mätosäkerhet. Man räknar med att de radonhalter som uppmäts ibland kan vara högre och ibland lägre än de sanna genomsnittshalterna under lång tid. Osäkerheten är dock inte symmetrisk utan framför allt höga uppmätta halter kan vara högre än långtidsmedelvärden. Vi har valt att göra ett förenklat antagande där vi räknar med att de uppmätta halterna i Västerbottens och Norrbottens län ungefärligt speglar befolkningens sanna radonhalter och räknar med att för uppmätta radonhalter ökar lungcancerrisken med 15 % per 100 Bq/m 3. I Västerbottens och Norrbottens län har under de senaste tio åren inträffat i genomsnitt 135 fall av lungcancer per år. Vid en riskuppskattning kan det vara rimligt att använda ett aritmetiskt medelvärde som skattar den genomsnittliga radonhalten per invånare. Riskuppskattningen ovan innebär att den uppmätta halten på 110 Bq/m 3 (befolkningsviktat aritmetiskt medelvärde) kommer att orsaka cirka 19 fall av lungcancer per år i Västerbottens och Norrbottens län. Vid undersökningen 1990 erhölls ett befolkningsviktat aritmetiskt medelvärde på 67 Bq/m 3. Om radonhalten fortsatt att vara 67 under hela perioden fram till 2005, hade man kunnat räkna med ca 128 fall av lungcancer per år. Med den höjning av halterna som varit, så har det istället blivit 135 fall per år, dvs. ca 7 fall per år har orsakats av höjningen. Som nämndes ovan så påverkas det aritmetiska medelvärdet mycket av det höga värdet 1095 Bq/m 3 och om detta värde istället varit 500, så hade det befolkningsvikatde medelvärdet blivit

17 Hur ser det ut i övriga Sverige? Det finns en besvärande brist på data om hur bostadsradon utvecklats sedan perioden kring 1990 då både den epidemiologiska studien (Pershagen, Åkerblom m fl (1994)) och ELIB-studien (Swedjemark, Melander m fl (1993)) genomfördes. De enda tidigare uppföljningar av slumpmässigt valda bostäder som vi känner till är de som gjordes år 2001 i Lysekil (Törnström och Barregård (2004)), år 2004 i Skövde (Ängerheim, Larsson m fl (2005)), år 2005 i Uddevalla (Larsson, Andersson m fl (2006)) och år 2006 i Borås (Andersson (2007)). I Lysekil noterades en relativt begränsad sänkning (knappt 20 %) av geometriskt medelvärde från 100 Bq/m 3 år 1990 till 84 Bq/m 3 år I Skövde kunde däremot noteras en tydlig minskning (med nästan 60 %) av geometriskt medelvärdet från 175 Bq/m år 1990 till 75 Bq/m³ år I Uddevalla noterades att det geometriska medelvärdet sjunkit från 53 Bq/m³ år 1990 till 30 Bq/m³ år 2005 (p<0.0005) I Borås fanns inte tillräckligt många mätningar från år 1990 för att en säker skattning av skillnaden skulle kunna göras. Det är oklart varför radonhalten har sjunkit så kraftigt i Skövde och Uddevalla men inte i Lysekil. En möjlighet är att det i Skövde kommun finns större möjligheter att finna mark med lågt markradon än i Lysekil, åtminstone om man i fallet Lysekil önskar bygga havsnära. På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen ( och Boverket ( har ett arbete startats för att följa upp med mätningar i ytterligare svenska kommuner för att kunna bedöma tidstrenden och erhålla data både för miljömålsuppföljning och förnyad riskbedömning vad avser radonets bidrag till lungcancer i Sverige. Undersökningar planeras i Partille, Upplands-Väsby och Stockholm. 17

18 Referenser Andersson, E. (2007). Radonhalter i bostäder i Borås kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2007, Göteborg. Darby, S., Hill, D., Auvinen, A., Barros-Dios, J. M., Baysson, H., F, B., Deo, H., Falk, R., Forastiere, F., Hakama, M., Heid, I., Kreienbrock, L., Kreuzer, M., Lagarde, F., Makelainen, I., Muirhead, C., Oberaigner, W., G, P., Ruano-Ravina, A., Ruosteenoja, E., Rosario, A. S., Tirmache, M., Tomasek, L., Whitley, E., Wichmann, H. E. och Doll, R. (2005). Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis o f individual data from 13 European case-control studies. British Medical Journal 330(7485), pp 223. Lagarde, F., Pershagen, G. och Åkerblom, G. (1997). Residential radon and lung cancer in Sweden: Risk analysis accounting for random error in the exposure assessment. Health Phys 72, pp Larsson, E., Andersson, E. och Barregård, L. (2006). Radonhalter i Uddevalla kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2006, Göteborg. Pershagen, G., Åkerblom, G. och Axelsson, O. (1994). Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. New England Journal of Medicine 330, pp Socialstyrelsen (2006). Folkhälsa - Lägesrapport Socialstyrelsen, , Stockholm. Swedjemark, G., Melander, H. och Mjönes, L. (1993). Bostadsbeståndets inneklimat. Statens institut för byggnadsforskning, 1993:7, Gävle, Sweden. Törnström, G. och Barregård, L. (2004). Radonexponering i Lysekil - allmänbefolkningsen exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer - ett miljöövervakningsprojekt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004:29, Göteborg. Ängerheim, P., Larsson, E., Wilhelmsson, K.-Å. och Barregård, L. (2005). Radonhalter i bostäder i Skövde kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2005, Göteborg. 18

19 Bilaga 1. Informationsbrev «Förnamn» «Efternamn» «Gata» «Postnr» «Postadress» Radonmätningar Skulle du vilja delta i ett projekt där vi undersöker förekomsten av radon i cirka 100 bostäder i Norrbotten och Västerbottens län. Undersökningen görs på uppdrag av Strålskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Projektet genomförs av Miljömedicinskt Centrum i Göteborg Det kostar ingenting för dig att delta i projektet. Förutom en gratis radonmätning får du två trisslotter för besväret. Bakgrund Radon kan orsaka lungcancer. Kunskapen om radon i landets bostäder är begränsad och vi vill därför undersöka detta närmare. Vi har valt ut ett antal personer slumpmässigt ur befolkningsregistret. Du är en av dessa personer. Undersökningsmetod Undersökningen går till så att du får två små dosor (se bild på baksida). Dosorna ska läggas ut enligt anvisningar i två rum. Närmare instruktioner kommer i ett brev tillsammans med mätdosorna. Du kan leva precis som vanligt under mätperioden som är cirka 3 månader. Du får även fylla i en enkät med bl.a. uppgifter om din bostad. Enkäten kommer samtidigt som mätdosorna. Deltagandet är frivilligt Deltagandet i undersökningen är frivilligt och helt kostnadsfritt. Du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande i undersökningen. Ditt namn och personnummer kommer inte att hamna i något dataregister och mätvärdet kan hållas hemligt för andra än dig själv och VMC. Vi skickar radonvärdet och trisslotterna till dig när resultaten är klara. Det är viktigt för undersökningens statistiska säkerhet att så många som möjligt av de slumpmässigt utvalda deltar. Vi vill därför att du meddelar oss om du vill delta i undersökningen. Detta gör du genom att fylla i uppgifterna på bifogad talong som skickas in till VMC i bifogat svarskuvert, helst inom en vecka. Var god vänd! 19

20 Bild på en radondosa. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Erik Larsson, miljöutredare Tel , e-post: Lars Barregård, professor/överläkare Tel , e-post: Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), Göteborg 20 Löpnr:

21 Bilaga 2. Svarsenkät Jag är villig att delta i radonundersökningen. Datum Namn (texta) Adress Telefonnummer E-post * * Ej obligatorisk uppgift. Uppgiften kommer endast att användas för att underlätta kommunikation mellan dig och VMC. Detta blad skickas med bifogat svarskuvert till Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 21

22 22

23 Bilaga 3. Instruktioner för dosplacering Bruksanvisning för radonmätning med spårfilm Den spårfilm som används ligger i en plastdosa och är avsedd för mätning av radongas. Plastdosorna är förvarade i aluminiumpåsar som inte får öppnas förrän mätningen påbörjas. Under mätningen kommer radon in i dosorna via en smal luftspalt och orsakar vid sönderfallet spår på filmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i rummet där radonmätaren varit placerad. Mätningen ska göras i två rum och du använder en dosa i varje rum. Du ska välja två olika rum för mätningen. Det ena rummet bör vara ett sovrum och båda rummen ska vara utrymmen där personer normalt vistas. Har bostaden flera våningar bör du placera en dosa på varje plan. Dosorna ska inte placeras i kök eller badrum. När du placerat ut dosorna fyller du i enkäten. Fyll i dosornas nummer, typ av rum som dosan ligger i, våningsplan samt när mätningen påbörjades (dagens datum). Efter 3 månader ska dosorna skickas tillbaka till VMC i ett svarskuvert (kommer senare). Gör så här: 1. Välj rum för mätningen. 2. Klipp upp aluminiumpåsen i ena änden nära svetsfogen och ta ut dosan ur påsen. Nu börjar mätningen! Lägg mätarna på ett bord eller en hylla minst 1,5 meter från närmaste radiator eller annan värmekälla, fönster, ytterdörr, till- eller frånluftsdon samt minst 25 cm från vägg. Dosorna ska inte ligga direkt på golvet. Du kan även hänga dosan med en tråd genom öglan. Spara påsen på lämplig plats så den finns till hands när mätningen avslutas. 3. Fyll i enkäten med uppgifter om ditt boende, dosornas nummer, placering och datum för när mätningen påbörjas. Se till så du noterat vilken dosa som ligger i vilket rum. 4. När det är dags att avsluta mätningen kommer du att få ett brev med instruktioner från oss. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Erik Larsson, miljöutredare Tel , e-post: erik.larsson@ymk.gu.se Lars Barregård, professor/överläkare Tel , e-post: lars.barregard@ymk.gu.se Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), Göteborg 23

24 24

25 Bilaga 4. Dosinsamlingsbrev «Förnamn» «Efternamn» «Adress» «Post_nr» «Postadress» Mätning av radon i din bostad Det har nu gått ungefär 3 månader sedan du fick dina dosor för mätning av radon. Nu är det dags att returnera dosorna. Gör så här 1. Samla in de två dosorna från respektive rum. 2. Leta rätt på de aluminiumpåsar som dosorna låg i när de kom. Stoppa rätt dosa i rätt påse (de är försedda med nummer) och skriv datum på påsen. 3. Om du inte hittar aluminiumpåsarna går det bra att vira in dosorna i vanlig aluminiumfolie. Skriv datum på dosan. 4. Skriv respektive dosas nummer, placering och datum på den enkät du fått tidigare. Fyll även i resten av uppgifterna på enkäten. 5. Vik in kanten på påsen och förslut den med en bit tejp eller ett gem. 6. Lägg de tillslutna påsarna i det portofria svarskuvertet och posta så snart som möjligt. 7. Hör av dig om du inte hittar enkäten. Vi skickar gärna en ny. Tack för din hjälp. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Erik Larsson, Miljöutredare. Tel , E-post: erik.larsson@amm.gu.se Lars Barregård, Professor, Överläkare. Tel E-post: lars.barregard@amm.gu.se 25

26 26

27 Bilaga 5. Enkät Enkät i samband med radonundersökning Namn Datum: Telefon: E- post Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning: Antal vuxna (över 18 år) män i hush. Antal vuxna kvinnor Antal personer under 18 år Födelseår (för alla i hushållet): Antal vuxna rökare Antal vuxna som ej röker men tidigare varit rökare Antal vuxna som aldrig varit rökare Bostadstyp Flerbostadshus Ditt våningsplan Suterränghus Villa Radhus Annat (ange): Byggnaden Byggår: Typ av grund: Platta på mark Källare Krypgrund Vet ej Finns det blåbetong i huset Ja Nej Vet ej Om ja, ange var (väggar, golv, etc.) 27

28 Ventilationssystem Vet du vad du har för ventilation i bostaden Ja Nej Om Ja ange nedan: Mekanisk ventilation Självdragsventilation Annat (ange) Brukar du sova med öppet fönster Ja Nej Periodvis under året Har det tidigare gjorts mätningar i bostaden Ja Nej Har det gjorts åtgärder mot radonhalter i bostaden Ja Nej Hushållsvatten Kommunalt vatten Borrad brunn Grävd brunn Vet ej Dosornas nummer Film nr Typ av rum * Vånings - plan** dag - Mätningen påbörjad Mätningen avslutad år mån dag år mån - * Sovrum, vardagsrum, hall, gillestuga, kontor etc. ** Suterräng/källarplan=0, markplan=1 etc. 28

29 Luleå Bilaga 6. Fördelning av personer i urvalet respektive i populationen 30 Population Urval 20 Procent 10 0 Luleå Boden Kiruna Pajala Vindeln Umeå Gällivare Lycksele Sorsele Skellefteå Storuman Vännäs Överkalix Övertorneå Andel personer från olika kommuner, i urvalet respektive i populationen 3 Differensen mellan 2005 och 1990 (logskala) Umeå Boden Kiruna Pajala Gällivare Lycksele Skellefteå Storuman Sorsele Vännäs Vindeln Övertorneå Överkalix Skillnaden i radonhalt mellan år 2005 och år 1990 (logaritmerade värden), för respektive kommun 29

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Göteborg den 14 december 2006

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Göteborg den 14 december 2006 Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 14 december 2006 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 29 oktober 2010 Peter Fagerström 1 Med.stud. Peter Molnár 2 Miljöfysiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun Göteborg den 13 juni 2006 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Sahlgrenska akademin vid

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Partille kommun

Radonhalter i bostäder i Partille kommun Göteborg den 28 mars 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-40 97 28 www.amm.se Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Borås kommun. Göteborg den 15 januari 2007

Radonhalter i bostäder i Borås kommun. Göteborg den 15 januari 2007 Göteborg den 15 januari 2007 Eva Andersson Statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 93 eva.m.andersson@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-82 50 04 www.amm.se nnehåll

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Radonhalter i bostäder i Upplands-Väsby kommun Göteborg den 16 april 2008 Eva Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun Göteborg den 14 februari 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars Barregård 1,3 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

Metodbeskrivningar för mätning av radonhalt. Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten

Metodbeskrivningar för mätning av radonhalt. Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten Metodbeskrivningar för mätning av radonhalt Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten Exempel på korttidsvariation av radonhalt i inomhusluften Exempel på säsongsvariation av radonhalt i inomhusluften Källa

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Mät och sök Radonbidrag. Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till kronor i bidrag när du sanerar ditt hus.

Mät och sök Radonbidrag. Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till kronor i bidrag när du sanerar ditt hus. Mät och sök Radonbidrag Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till 25 000 kronor i bidrag när du sanerar ditt hus. Skydda dig och din familj från skadlig radongas Radon varken syns eller luktar, men det

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

RADONGUIDEN. Radonguiden

RADONGUIDEN. Radonguiden RADONGUIDEN Radonguiden 1 2 RADONGUIDEN RADONGUIDEN 3 Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den här broschyren får du, som bor i

Läs mer

Resultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund

Resultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund Resultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund Malmö 2010-03-19 Beställare: Akelius Lägenheter AB, Stefan Strand Upprättad av: Bunmi Odubeyi Resultat av indikerande radonmätning 2 (6) Bunmi

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

3.1 Riktvärde radon i inomhusluft Riktvärdet för radongas i inomhusluft är, sett som ett årsmedelvärde, 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3).

3.1 Riktvärde radon i inomhusluft Riktvärdet för radongas i inomhusluft är, sett som ett årsmedelvärde, 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3). BRF Primusbacken RUTINER EGENKONTROLL Rubrik Rutin gällande radon Distribueras till Alla medlemmar via föreningens hemsida Datum/version 2015-09-28 Upprättat av Carl Bladh Godkänt av Styrelsen Sida 1 (3)

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Bygg en spårfilmsdetektor

Bygg en spårfilmsdetektor Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

Vanliga frågor och svar Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon

Vanliga frågor och svar Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon INFORMATION Datum: 2018-01-05 Vanliga frågor och svar Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten

Läs mer

Miljöförvaltningen. Radonvägledning

Miljöförvaltningen. Radonvägledning Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera

Läs mer

Gränsvärden och referensvärden. Bostäder (de angivna referensvärdena avser årsmedelvärden) 200 Bq/m 3 - se Strålskyddsförordningen (2018:506).

Gränsvärden och referensvärden. Bostäder (de angivna referensvärdena avser årsmedelvärden) 200 Bq/m 3 - se Strålskyddsförordningen (2018:506). Sida 2 Mätmetod: Sluten spårfilm med filter Mätningarna görs i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) metodbeskrivningar för mätning av radon i bostäder och på arbetsplatser. Detektorerna är tillverkade

Läs mer

Gränsvärden och referensvärden. Bostäder (de angivna referensvärdena avser årsmedelvärden) 200 Bq/m 3 - se Strålskyddsförordningen (2018:506).

Gränsvärden och referensvärden. Bostäder (de angivna referensvärdena avser årsmedelvärden) 200 Bq/m 3 - se Strålskyddsförordningen (2018:506). 66525 Sida 2 Mätmetod: Sluten spårfilm med filter Mätningarna görs i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) metodbeskrivningar för mätning av radon i bostäder och på arbetsplatser. Detektorerna

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Bekräftelse på inkomna mätresultat och avslut av ärende

Bekräftelse på inkomna mätresultat och avslut av ärende ECOS Mall 178_HS_bkrft_mtrsl_avslt - ver. 2018-09-10 Miljöförvaltningen 1 (1) Dnr: 2018-012746 2019-02-18 Handläggare Mikael Åhman 08-508 28 159 mikael.ahman@stockholm.se Brf Neptunus 5 C/o Brf Neptunus

Läs mer

Svar på vanliga frågor till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor till Uppmaning att mäta radon FAQ Uppmaning 2018 Svar på vanliga frågor till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften är alltid

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Radon Egenkontroll och tillsyn

Radon Egenkontroll och tillsyn Radon Egenkontroll och tillsyn The Capital of Scandinavia Miljöförvaltningen Stockholm Stad Marzanna Dabrowska Miljö- och hälsoskyddsinspektör Hälsoskyddsavdelningen marzanna.dabrowska@stockholm.se Tfn

Läs mer

Radonvägledning flerbostadshus

Radonvägledning flerbostadshus Radonvägledning flerbostadshus 1 Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här)... 4 Gult blad Att mäta radon i flerbostadsfastigheter... 5 Blått blad Att kontrollera resultat från radonmätningar...

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 Avd. Matematisk statistik SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 0 Allmänna anvisningar Arbeta med handledningen, och skriv rapport, i grupper om två eller tre personer. Närvaro vid laborationstiden

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Lars Barregård 1 Seniorprofessor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes-

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Rapport Radonundersökning

Rapport Radonundersökning Rapport Radonundersökning Undersökning av radon i byggnader inom Hägern 4 och 8 samt i mark och byggnader inom Hägern 6 För: Varbergs Kommun Structor Miljö Väst AB Upprättad av: Malin Angervall Granskad

Läs mer

Utredning gällande förekomst av radon i bostad

Utredning gällande förekomst av radon i bostad 1 Radonutredning Utredning gällande förekomst av radon i bostad Bergagatan 32 603 75 Norrköping 2 Innehållsförteckning: Uppdrag 3 Bakgrund 3 Ventilation i fastigheten 4 Sammanfattning 4 Vad är radon 5

Läs mer

Radon Det osynliga hotet

Radon Det osynliga hotet Radon Det osynliga hotet Hur många lungcancerfall kan sparas om gränsvärdet i bostäder sänks? Riskanalysmetoder VBR 180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 2012-10-15 Följande rapport

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium, ett radioaktivt grundämne, sönderfaller. Ädelgasen varken syns, luktar eller känns. Radon i bostäder kan

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

Mikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN

Mikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms http://www.miljoportalen.se/boleva/boende/radon Basgrupp 9 Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms 19 april 2006 Del I Radon Radon är

Läs mer

Kemisk industri i Stenungsund störningar (lukt, buller) och oro tidstrender under 25 år

Kemisk industri i Stenungsund störningar (lukt, buller) och oro tidstrender under 25 år Kemisk industri i Stenungsund störningar (lukt, buller) och oro tidstrender under 25 år Lars Barregård Professor, överläkare Miljömedicinskt Centrum (VMC), Arbets-och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

SIDAN 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN. Radon. Egenkontroll och tillsyn

SIDAN 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN. Radon. Egenkontroll och tillsyn SIDAN 1 Radon Egenkontroll och tillsyn Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd som ansvarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken mm. Miljöförvaltningen är en tjänstemannaorganisation

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende

Vägen till ett radonfritt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? wanda.rydholm@boverket.se Boverket var och vad? Placerad i Karlskrona och Stockholm. ~240 anställda; exempelvis civilingenjörer, arkitekter, jurister

Läs mer

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer?

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Författare John Bäckman Johanna Fellers Samuel Karlsson Freja Lundström

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Nytt myndighetskrav sedan några år är 200 Bq/m3 luft ( var tidigare 400 ) en mätperiod av 2 månader under eldningssäsongen 1 okt till 31 mars i sov- och

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2016 Dnr 2016-11304 Oktober 2016 Till ca. 400 fastighetsägare inom Stockholm Stad Fastighet Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare av ovanstående

Läs mer

Relation mellan att bo i radonexponerade bostäder och småcellig lungcancer

Relation mellan att bo i radonexponerade bostäder och småcellig lungcancer Relation mellan att bo i radonexponerade bostäder och småcellig lungcancer D. Andersson, J. Berggren, C. Göranzon, M. Lothigius, P-M. Lönngren, L. Nilsson, T. Åström-Swahn Bakgrund Radon är en färglös,

Läs mer

ffi åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning

ffi åilpå$nlå f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning ^{ EDn^ >urrrö. ta, z '4'D IT9 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb REPORT issued by an Accredited Laboratory. Mätrapport (radon iinomhusluft) Rapport nr: 3644: I

Läs mer

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978 SS 1:1978022 o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM juni 1978 r RADONHALT OCH GAMMASTRÄLNING I ENFAMILJSHUS BYGGDA AV OVANLIGT STORA MÄNGDER SKIFFERBASERAD GASBETONG 1) 9)

Läs mer

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

Åtgärder mot radon i bostäder

Åtgärder mot radon i bostäder Åtgärder mot radon i bostäder Vi utsätts alla för strålning. Till största delen kommer denna från radioaktiva ämnen i marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten som används i hushållet, världsrymden och

Läs mer

1 Bakgrund DATORÖVNING 3 MATEMATISK STATISTIK FÖR E FMSF Något om Radon och Radonmätningar. 1.2 Statistisk modell

1 Bakgrund DATORÖVNING 3 MATEMATISK STATISTIK FÖR E FMSF Något om Radon och Radonmätningar. 1.2 Statistisk modell LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORÖVNING 3 MATEMATISK STATISTIK FÖR E FMSF20 Syfte: Syftet med dagens laborationen är att du skall: få förståelse för punkt- och intervallskattningar.

Läs mer

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon

Läs mer

PM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av

PM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av PM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Martin Burefalk Strauss Fredrik Andersson Fredrik Andersson Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte...3 3

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon

Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon INFORMATION 2018-01-05 Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon Samhällsbyggnadsförvaltningen saknar uppgifter om radonhalten i era flerbostadshus. Vi önskar därför att ni senast den 31 maj 2019

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen

Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen

Läs mer

Radon. Basgrupp 4: Joachim Bustad Lea Ewerman Viktor Linder Niyaz Mohammed Semharai Netzereab Sofia Nyberg Julia Stenseth Gustav O.

Radon. Basgrupp 4: Joachim Bustad Lea Ewerman Viktor Linder Niyaz Mohammed Semharai Netzereab Sofia Nyberg Julia Stenseth Gustav O. Inlämningsuppgift för Seminariet Miljömedicin/Epidemiologi T4 Läkarprogrammet ht -09 Radon Basgrupp 4: Joachim Bustad Lea Ewerman Viktor Linder Niyaz Mohammed Semharai Netzereab Sofia Nyberg Julia Stenseth

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

RADON OCH LUNGCANCER. Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg. Läkarprogrammet Linköping VT 10

RADON OCH LUNGCANCER. Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg. Läkarprogrammet Linköping VT 10 RADON OCH LUNGCANCER Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg Läkarprogrammet Linköping VT 10 Radon Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i en sönderfallskedja

Läs mer

Vi har ett omfattande radonprogram.

Vi har ett omfattande radonprogram. Radonprogram 2011 Handläggare Torsten Sörell Vi har ett omfattande radonprogram. Skolor och förskolor Vi är klara med kommunägda skolor och förskolor, sånär som på något enstaka undantag som vi, tillsynsmyndigheten

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2

Läs mer

Laboration 4: Intervallskattning och. Hypotesprövning. 1 Förberedelseuppgifter LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02

Laboration 4: Intervallskattning och. Hypotesprövning. 1 Förberedelseuppgifter LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02 Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning Syftet med den här laborationen

Läs mer

Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon

Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon Uppmaning 2017 Dnr 2017-003922 September 2017 Till ca. 600 fastighetsägare inom Stockholm stad FASTIGHET: Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon Eftersom miljöförvaltningen inte har uppgifter

Läs mer

Radon i dricksvatten från egen brunn

Radon i dricksvatten från egen brunn L 2019 nr 10 Radon i dricksvatten från egen brunn Riskhanteringsrapport Denna titel kan laddas ner från: www.livsmedelsverket.se/bestall-ladda-ner-material/. Citera gärna Livsmedelsverkets texter, men

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÄNNE 1:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-10-19 Byggnadens adress: PLANEN 16 51890 SANDARED Utetemperatur: 10 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum ÖVERDRIVNA RADONLARM? Nu diskuterar myndigheterna en sänkning av riktvärdena för radon i bostadshus. Det skulle innebära att minst en miljon bostäder i Sverige klassas som hälsofarliga. Men ett faktum

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01 RADON - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01 Radon - En sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Utredning av sanitär olägenhet i bostad

Utredning av sanitär olägenhet i bostad ETELÄKÄRJEN YMPÄRISTÖTERVEYS SYDSPETSENS MILJÖHÄLSA 1 Utredning av sanitär olägenhet i bostad Om man tror, att det finns hälsorisk i en bostad skall man först kontakta fastighetens ägare (disponent, hyresvärd).

Läs mer

Miljö och hälsa i Västra Götaland

Miljö och hälsa i Västra Götaland Miljö och hälsa i Västra Götaland Martin Tondel Eva Andersson Gerd Sällsten Lars Barregård Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Översikt presentation Syfte och bakgrund Buller Luftföroreningar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer