UPPDRAGiL ver 1.4. Uppdragsdirektiv 1(13) Datum Sylvia Blomberg Version 1.0

Transkript

1 Uppdragsdirektiv 1(13)

2 Uppdragsdirektiv 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND MÅL KRAV PÅ UPPDRAGET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.1 Förutsättningar...Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Avgränsningar...Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter...fel! Bokmärket är inte definierat. 3.4 Resultat...Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 TIDPLAN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5 BUDGET ORGANISATION REFERENSER OCH BILAGOR... 12

3 Uppdragsdirektiv 3(13) 1 Bakgrund Under 2013 lät Länsbiblioteket genomföra en förstudie om unga mäns och pojkars läsning. Förstudien tydliggjorde förutsättningarna och ökade kunskaperna för folkbiblioteken i Örebro län så att de skulle vara väl förberedda att tillsammans genomföra ett regionalt marknadsföringsprojekt med syfte att höja statusen för litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar i åldern år. Förstudien genomfördes genom inläsning av forskningresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Denna kunskapsbas kompletterades av intervjuer med studieförbundspersonal och bibliotekspersonal. Med hjälp av utrednings- och undersökningsföretaget Markör skedde telefonintervjuer och fokusgrupper med representanter för målgruppen, pojkar och unga män. För Länsbiblioteket i Örebro län har förstudien varit ett kunskapsunderlag som ligger till grund för prioriteringar inom den regionala biblioteksverksamheten. Inte minst i ljuset av det uppdrag som landstingen fått i och med att litteratur- och läsfrämjande från och med 2015 ska ingå som ett av de områden som kan tilldelas statligt stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Genom förstudien har vi identifierat ett antal konkreta ingångar i utvecklingsområdet och en rad utmaningar och frågeställningar för såväl folkbibliotek som folkbildning när det gäller unga mäns och pojkars läsning på fritiden: Det krävs strukturerad samverkan med och mellan folkbildningens olika aktörer, men också med skola, fritidsgårdspersonal, föreningsliv, idrottsrörelsen och andra som möter pojkar och unga män. Nya medieformat som datorspel, tevespel kräver och utvecklar nya litteraciteter och läsarter hos sina användare. De kräver också nya kunskaper hos vuxensamhället. Medierna finns redan ofta på biblioteken, men hur kan de kopplas till läsandet? Hur ska via arbeta för att undvika kortsiktiga lösningar? Vad ska killarna läsa när de läst klart böckerna om Zlatan eller Petter? Det behövs fler författare som skriver spännande och underhållande för den här målgruppen. Killarna i telefonintervjuerna är inga e-boksfantaster. Andra undersökningar har visat på att det är de vana läsarna som också läser e-böcker. Hur kan e-böcker vara en ingång för en läsointresserad målgrupp? Det tysta, egna läsandet är en tämligen asocial aktivitet om man jämför med att titta på videofilmer eller tevespel. Vilka modeller och metoder för social läsning kan stimulera? Traditionellt grundarbete i form av uppsökande biblioteksverksamhet riktad mot målgruppen i form av bokprat på skolor, fritidsgårdar, i samband med träningar, på ungdomscaféer av kunniga och entusiastiska läsförmedlare där killarna upplever att de får rätt bok i rätt genre vid rätt tillfälle.

4 Uppdragsdirektiv 4(13) Viral marknadsföring. Använd YouTube eller så kallade memes för att nå målgruppen. Traditionell marknadsföring som bio och tevereklam, affischer på stan kan möjligen fungera kompletterande. Stimulera till lästips från de personer som killarna har mest förtroende för: kompisarna, föräldrarna - inte minst papporna, föreningsledarna. De ungdomar vi frågat i intervjuer och fokusgrupper genomskådar kampanjer där kändisar uttalar sig om läsningens välsignelser. Reklam på Facebook är de blinda för påstår de. För att behålla ett läsintresse måste vi börja med de yngsta barnen. Det kanske till och med är så att vi pratar om en förlorad generation. Det finns signaler om att även tjejerna slutar läsa. Därför får vi inte glömma att ha fokus även på de allra minsta barnen så att de får med sig en positiv läsupplevelse från första början. Varje marknadsföring innehåller ett löfte till dem som marknadsföringen vänder sig till. Vad kommer det att betyda för biblioteken om de utlovar en hög servicenivå till pojkar och unga män? Kommer det att påverka medieurval, personalens kompetenser eller bibliotekslokalernas utformning? Vill biblioteken verkligen ha ett gäng som inte alltid är tysta, som inte alltid är väluppfostrade, som inte alltid är luktfria som nya besökare på biblioteken? Vågar biblioteken marknadsföra sig? Under hösten 2013 aktualiserades frågan om ungdomars läsförmågor och litteraturens ställning i samhället ytterligare genom den senaste PISA-undersökningen samt Litteraturpropositionen Läsa för livet. Enligt riksdagsbeslut har därefter nationella mål för läsfrämjande antagits. Målen säger att Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till: att läsförmågan förbättras jämfört med i dag, att fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag I den nya Bibliotekslag (2013:801) som antogs vid årsskiftet 2014 sägs att Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning. När det specifikt gäller folkbiblioteken heter det att Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur samt Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Den regionala biblioteksverksamheten syftar att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.

5 Uppdragsdirektiv 5(13) UPPDRAGiL ver Mål Genom projektet vill vi skapa gränsöverskridande lokala arenor för pojkars och unga mäns fritidsläsning i samtliga länets kommuner. Detta ska ske i samarbete med kommunala verksamheter, som folkbibliotek och fritidsgårdar, och civilsamhället, via studieförbunden och föreningslivet. Genom att erbjuda en gemensam fortbildning i uppdelad geografiskt i kluster (södra, norra, västra länet samt Örebro) under sammanlagt två år, för personal på bibliotek, fritidsgårdar, inom studieförbunden samt föreningsledare skapas ökade förutsättningar att tillsammans nå det gemensamma målet att öka pojkars och de unga mäns intresse för läsning och litteratur. Projektets planeras att genomföras under tre år, där fortbildningen fokuseras under de första fyra terminerna och kombineras med mindre, lokala läsprojekt. Projektets avslutande år ägnas åt att omsätta kunskaperna till konkreta aktiviteter i form av långsiktiga och gränsöverskridande läsfrämjandeprojekt på lokal nivå. 3 Krav på uppdraget 3.1 Förutsättningar En förutsättning är att externa projektmedel för år 2 erhålls så att länets folkbibliotek kan fortsätta att medverka tillsammans med fritidsgårdar, studieförbund och föreningar i kunskapsseminarier och i läsfrämjande aktiviteter. Upplägget för projektet 1. Uppstart för år 2 oktober Under projektets två första år genomförs kunskapsseminarier för till bibliotekspersonal, fritidsgårdspersonal, studieförbundspersonal och föreningsledare i Örebro län. Kunskapsseminarierna genomförs klustervis eller kommunvis. De genomförs dag eller kvällstid beroende på deltagarnas möjligheter. Parallellt med dessa kommer även lokala delprojekt att starta upp i de nio deltagande kommunerna. 3.2 Avgränsningar Projektet började 1 oktober 2014 och avslutas i oktober Bidrag från kulturrådet söks från år till år. Projektet handlar om att stimulera till läsning på fritiden, även om läsning i skolan är viktig så faller det utanför projektet. Målgruppen för aktiviteter och projekt är pojkar och unga män i åldrarna år (från mellanstadiet till och med gymnasiet).

6 Uppdragsdirektiv 6(13) 3.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter RUSen. Den regionala utvecklingsstrategin har kunskap och kompetens som utvecklingsområde. Om de inriktningsmål som beskrivs ska kunna uppnås måste läsförmågan öka, inte minst hos unga män och pojkar. I RUSen berör två av perspektiven detta projekt: barn och unga samt jämställdhet. Landstingets kulturplan har barn och ungas läsning ett utvecklingsområde Landstingets kulturplan lyfter fram ungas delaktighet i kulturlivet samt har genomsyrande aspekter: barn/unga, jämställdhet, tillgänglighet (funktionshinder), mångfald (interkulturellt), hållbarhet, folkhälsa. o Barn och unga: Målet med projektet är att pojkar och unga män ska få ökad kunskap om sin demokratiska rättighet att använda sig av bibliotekets tjänster o Jämställdhet: Projektet lyfter fram en underrepresenterad kategori biblioteksanvändare och läsare. Fortbildningarna planeras så att både kvinnor och män ges möjlighet att delta. o Tillgänglighet: Bland de föreningar som inbjuds finns även handikapporganisationer. En webbsida skapas för projektet som är tillgänglig för synskadade och teckenspråkiga. Landstingets handikappkonsulent bjuds in till projektets referensgrupp. Lokaler som används i projektet ska vara anpassade för personer med funktionshinder. o Mångfald: Bland de föreningar som inbjuds finns även invandrarföreningar och olika religiösa föreningar. Tillgången till litteratur på vissa andra språk än svenska samt teckenspråk är begränsad vilket kan påverka intresset för olika presumtiva samverkansgrupper att engagera sig i projektet. o Hållbarhet: I största möjliga mån. ersätter Webbkonferenser resor för projektledare och styrgrupp. För att minska resandet för deltagarna genomförs fortbildningarna klustervis. o Folkhälsa: Delprojekten kan ge uppslag till fler planerade aktiviteter som också främjar folkhälsa Andra projekt som gett inspiration: Vinna/Vinna-projektet om samverkan mellan folkbiblioteken och studieförbunden. Transfer Mälardalens IT-guider, om unga som kunskapsförmedlare. Berätta, Leka, Läsa modellen med kvartals- och klustervisa fortbildningsinsatser och uppdragen att genomföra projektaktiviteter på lokal nivå. 3.4 Resultat Utvärderare En utvärderare knyts till projektet år 3. Projektet syftar till en infrastruktur för samverkan mellan olika organisationer med samma mål. Projektet ska visa på en fungerande infrastruktur som fungerar långsiktigt.

7 Uppdragsdirektiv 7(13) 4 Tidplan År 1 Beslu t BP1 Benämning Kommentar Datum Beslut att starta genomförandef asen VT 2014 Projektledare Rekrytering av projektledare Augusti - september 2014 Rekrytering av följeforskare Styrgrupp Har ej gjorts. Projektet kommer att rekrytera en utvärderare inför år 3 Från projektstart och tillsvidare så länge projektet fortlöper 2ggr/månad Okt 2014 Kickoff Ersattes med nätverksbyggande inför uppstartsträffar HT 2014 Projektledare Projektledare tillsattes 1 okt 2014 BP 2 Läs, bro! Ny projektansökan för år 2 Mars 2015 BP 3 Delmöte 1 Delmöte 2 Uppstartsträffar i kommunerna klustervis/kommunvis Fördjupningsträff för biblioteken och samarbetspartners ett till två tillfällen VT 2015 VT 2015 Delmöte 3 Enskilda träffar med deltagare i projektet VT 2015 Fokusgrupp Pojkar ett till två tillfällen VT 2015 Referensgrupp Två tillfällen VT 2015 Ny ansökan inför år 2 Styrgruppen och projektledaren Mars 2015 BP4 Slutrapport Rapport till Kulturrådet för år 1 Okt TIDPLAN ÅR 2 Beslu t Benämning Kommentar Datum BP 1 Läs, bro! Projektstart för år 2 1 oktober 2015

8 Uppdragsdirektiv 8(13) Läsprojekt Uppstart i deltagande kommuner Ht 2015 Styrgrupp Handledning 2ggr/månad Ht 2015 Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna HT 2015 Referensgrupp Uppstart med pojkar/unga män HT 2015 Fokusgrupp Ett till två tillfällen HT 2015 Kunskapssemi narier BP 2 Avstämning Lägesrapport i projektet samt nästa steg inför VT 2016 HT 2015 HT 2015 Läsprojekt Handledning och uppföljning för deltagande kommuner VT 2016 Styrgrupp Handledning 2 ggr/månad VT 2016 Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna VT 2016 Referensgrupp Uppstart med pojkar/unga män VT 2016 Fokusgrupp Ett till två tillfällen VT 2016 Kunskapssemi narier BP 3 Avstämning Lägesrapport i projektet Läs, bro! Avstämning Ny projektansökan för år 3 samt delrapport för år 2 till Kulturrådet Lägesrapport för Läsprojekten i deltagande kommuner VT 2016 VT 2016 BP 4 Slutrapport Rapport till Kulturrådet för år 2 Ht 2016

9 Uppdragsdirektiv 9(13) 6 Budget År 2 En budget görs för varje projektår. Denna avser perioden oktober 2015 september Kostnader Projektledare 50% Resor PL Föreläsare Lokaler för kunskapsseminarier Föreläsare, Inspiratörer Styrgrupp, Referensgrupp Läsprojekt i deltagande kommuner Profilprodukter Summa: Intäkter Egeninsats Bidrag från Kulturrådet Summa:

10 Uppdragsdirektiv 10(13)

11 Uppdragsdirektiv 11(13) 5 Budget En budget görs för varje projektår. Denna avser perioden juni 2014 juni Kostnader Projektledare 1040 timmar Resor PL Lokalhyra PL Arvoden i samband med Kickoff och delmöten: Reseersättning i samband med Kickoff och delmöten: Lokalkostnader i samband med Kickoff och delmöten: Styrgrupp: Referensgrupp Delprojekt Följeforskare Summa Intäkter Egeninsats Styrgrupp: Referensgrupp Lokalhyra PL Arvoden i samband med Kickoff och delmöten: Reseersättning i samband med Kickoff och delmöten: Lokalkostnader i samband med Kickoff och delmöten: Delprojekt Följeforskare Summa Sökt från Kulturrådet Totalt

12 Uppdragsdirektiv 12(13) 6 Organisation Projektägare: Länsbiblioteket i Örebro län Projektledare: vakant, Projektorganisation En projektledare anlitas för att genomföra projektet under 1040 arbetstimmar per projektdelår, det vill säga på halvtid under en period på sammanlagt tre år. En styrgrupp bestående av representanter för länsbiblioteket, folkbiblioteken, och föreningslivet har till uppgift att se till att projektplanen följs. Två referensgrupper: En referensgrupp med representanter för personal från studieförbund, bibliotek och andra i projektet. En referensgrupp med representanter för målgruppen unga män och pojkar tillsätts under projektet. Arbetsgrupper på lokal nivå: Varje medverkande organisation (bibliotek, förening, fritidsgård, studieförbund) på lokal nivå utser en kontaktperson som tillsammans med de samverkande organisationernas kontaktpersoner utgör en lokal arbetsgrupp som planerar och genomför projekt och andra aktiviteter i den egna kommunen. Mottagare av resultatet: Statens kulturråd, ansvariga för folkbiblioteken i länet, Örebro Läns Bildningsförbund, Örebro läns landsting. 7 Referenser och bilagor Utvecklingsstrategi för Örebro län vecklingsstrategin_a4_tunn.pdf Kulturplan för Örebro län % /Kulturplan_OLL.pdf?epslanguage=sv Regional Biblioteksplan för Örebro län

13 Uppdragsdirektiv 13(13) UPPDRAGiL ver 1.4 sv/%c3%96rebro%20l%c3%a4ns%20landsting/regional%20utveckling/kultur/bibliotek/r egional%20biblioteksplan.pdf?epslanguage=sv Unga män och pojkar läser rapport från en förstudie arn%20och%20unga/rapport%20till%20kulturr%c3%a5det%20final.pdf Läsandets kultur - Slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 21012:65) Läsa för livet Litteraturpropositionen 2013/14:3 PublDuplicator_0_attachment Bibliotekslag (2013:801)