Eftersök av försvunnen person

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eftersök av försvunnen person"

Transkript

1 Polisutbildningen Höstterminen 2003 Handledare: Lena Matthijs Eftersök av försvunnen person - från kritik till nuvarande organisation Johan Autere P4A

2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 PROBLEMFORMULERING... 5 METOD... 5 KVALITATIV METOD... 5 TEORI... 7 BAKGRUND... 7 RPS RAPPORT 1997: Brister i organisationen... 7 Åtgärdsförslag... 9 LAGTEXT UR RÄDDNINGSTJÄNSTLAGEN (1986:1102) LAG (2003:788) OM SKYDD MOT OLYCKOR TRÄDER I KRAFT HUR ARBETAR POLISEN IDAG? ÅTGÄRDSPLAN EN ANMÄLAN OM FÖRSVUNNEN PERSON INKOMMER INITIALA ÅTGÄRDER Bedömning av kritiskt läge Ovisshetsläge Beredskapsläge Nödläge FÖREDRAGNING FÖR POLISCHEF RÄDDNINGSTJÄNST FÖREDRAGNING FÖR RÄDDNINGSLEDARE RÄDDNINGSLEDAREN Beslut i stort POLISINSATSCHEF (PIC) MSO MANAGING SEARCH OPERATIONS Mattson-modellen Objektsprofil - kategori Passiva sökmetoder Aktiva sökmetoder Hundar Helikopter SLUTDISKUSSION BILAGA MALL FÖR BEDÖMNING AV KRITISKT LÄGE BILAGA INSATSPROTOKOLL BILAGA SEGMENTSJOURNAL BILAGA RÄDDNINGSTJÄNSTRAPPORT BILAGA MATTSON-MODELLEN LITTERATURFÖRTECKNING

3 Sammanfattning Varje år anmäls cirka 7000 försvinnanden till polisen. När en människa har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller hälsa, ankommer det på polisen att leda efterforskningarna. Efter ett antal försvinnanden där barn omkommit ute i terrängen ifrågasattes polisens förmåga att efterforska försvunna personer tillsattes en utredning som sedermera kommer fram till att den polisiära efterforskningsorganisationen lider av flertalet brister. Denna studie tar upp den kritik som utredningsgruppen framförde i sin rapport samt hur polisens efterforskningsarbete bedrivs idag. 3

4 Inledning Varje år inkommer det omkring 7000 anmälningar om försvunna personer till polisen. Dessa människor har på något sätt avvikit ifrån sitt naturliga beteendemönster, varför dess omgivning uppfattar vederbörande som försvunnen, när de inte kommer i kontakt med denne. Människor ur alla kategorier försvinner, dvs. barn, ungdomar, vuxna och gamla. Omständigheterna och ingångsvärdena kring ett försvinnande kan se mycket olika ut. I många fall har den som uppfattas som försvunnen lämnat hemmet och inte återkommit. Barn försvinner från daghem eller sina dagmammor eller från föräldrarna ute på stan. Ungdomar kommer inte hem i tid. Vuxna med sociala och medicinska problem eller relationsstörningar försvinner. Äldre människor lämnar sjukhusavdelningen och försvinner. Människor kommer ifrån varandra när de är ut i naturen för att plocka bär och svamp eller kommer ifrån varandra i samband med någon fritidsaktivitet. Av dessa 7000 anmälda försvinnanden är det endast ett fåtal ärenden som är rena vilsesituationer, d v s. människor som tappat orienteringen och gått vilse. Vanligast är att man helt enkelt håller sig undan av fri vilja, men försvinnandet kan också bero på brott eller olyckshändelse. Polisens efterforskningsarbete utgår sedan 1997 ifrån en metod baserad på statistik och kända beteenden hos människor som tidigare varit försvunna. Denna metod togs i bruk efter att polisen fått kritik både från egna led samt massmedia efter uppmärksammade försvinnanden där personerna omkom. 4

5 Problemformulering Jag har granskat Rikspolisstyrelsens utredning avseende polisens efterforskningsmetoder. I denna rapport påtalas en rad brister i organisationen. Hur ser polisens efterforskningsarbete med stöd av räddningstjänstlagen ut i dag, med utgångspunkt ifrån den kritik och förslag på åtgärder som levererades i utredningen? Metod För att kunna genomföra min studie i ämnet har jag valt att kontakta ett flertal personer vid polismyndigheten i Södermanlands län. Jag har intervjuat vakthavande befäl om dennes uppgifter och skyldigheter, då en anmälan om en försvunnen person inkommer. Jag har även intervjuat hundförare och utbildade polisinsatschefer samt efterforskningssamordnaren om deras åtaganden vid ett eftersök samt utbildning och planering. Samtliga av dessa poliser är MSO-utbildade och har stor erfarenhet av problematiken och innehar en vital funktion i myndighetens efterforskningsarbete av försvunnen person. Den information som jag bedömt som användbar redovisas integrerat med övrig text i studien. Utöver dessa intervjuer har jag granskat RPS rapport 1997:1, samt annan litteratur och föreskrifter som jag fått låna av myndigheten samt av enskilda polismän. Denna litteratur är till stora delar utgiven av Rikspolisstyrelsen, men är även skriven av eftersöksansvariga i länet. Vissa delar av den litteratur som jag har utgått ifrån är några år gammal, vilket medför att jag har fått jämföra det gamla materialet mot vissa nyskrivna stycken, för att på så sätt kunna utgå ifrån en uppdaterad och användbar information. Jag har valt min litteratur efter rådfrågning av de polismän jag varit i kontakt med. Jag har strävat efter att få tag i litteratur som speglar efterforskningsarbetet från början till slut. Kvalitativ metod Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning då jag eftersträvar kunskap i den nu vedertagna eftersökningsmodellen kombinerat med erfarenheter från de polismän som ofta är inblandade i dessa ärenden. 5

6 Det kvalitativa arbetssättet medför att jag har en möjlighet att nå en djupare kunskap i problematiken kring eftersök av försvunna personer, då det erbjuds en möjlighet att själv tolka den information jag granskat. En kvantitativ undersökning skulle endast ge mig siffror som representerar det genomsnittliga arbetssättet och på så sätt utelämna möjligheterna till att ta del av ett nytänkande och utvecklat arbetssätt. 6

7 Teori Bakgrund I januari 1994 försvann det kosovoalbanska syskonparet från en flyktingförläggning i Valdemarsvik. Polisens efterforskningsarbete gav inget resultat. Polisen börjar sedermera misstänka att föräldrarna håller barnen gömda med hjälp av släktingar utomlands något som skulle visa sig vara felaktigt. Sju månader senare anträffas syskonparet avlidna, två kilometer ifrån Norrbacka flyktingförläggning i Valdemarsvik. De hade frusit ihjäl. Det riktades massiv kritik emot polisens efterforskningsinsatser i både media och ur egna led. RPS rapport 1997:1 I november månad 1994 beslutade Rikspolisstyrelsen att det skulle genomföras en utredning rörande polisens efterforskningsmetoder. En utredningsgrupp tillsattes med länspolismästaren Seppo Wuori som ordförande. I rapporten beskrivs polisens arbete beträffande eftersök av försvunnen person med utgångspunkt ifrån hur det såg ut Beskrivningen har gjorts utifrån intervjuer med ca 25 polismän från hela Sverige. Förutom dessa intervjuer har ett 70-tal efterforskningsfall från olika delar av landet granskats. Brister i organisationen Det framkommer i utredningen att det råder ett flertal brister i polisens efterforskningsorganisation. De brister som påpekas är inte ämnade att ses som kritik, utan snarare att väcka en tanke om vilka åtgärder som är önskvärda i organisationen. Utredningen menar att det råder en ojämnhet i polismyndigheternas kapacitet att hantera efterforskning av försvunna personer. De menar att det råder erfarenhetsskillnader när det 7

8 kommer till att efterforska en försvunnen person, då det på vissa platser i landet är mer vanligt förekommande att sättas inför dessa situationer. De menar även att vissa efterforskningsinsatser har klarats av p.g.a. enskilda befattningshavares intresse för dessa ärenden, då dessa har utvecklat en lokal organisation för dessa händelser. Dock saknas en nationell plan för hur dessa ärenden skall hanteras. I utredningen påtalas även ett otydligt chefskap. Många av de intervjuade polismännen upplevde att det ofta inte klargjordes vem som var chef under en sådan insats. Ledningen i efterforskningsarbetet delades många gånger upp där vakthavande befäl styrde de yttre styrkorna samtidigt som en spaningschef styrde den inre spaningen. I och med detta menar man att det föreligger en risk för att värdefulla uppgifter om försvinnandet stannar längst vägen och aldrig kommer att bearbetas eller följas upp 1. Den yttre spaningen förefaller inte vara lika väl utvecklad som de inre. När det kommer till att söka igenom terrängavsnitt anses det föreligga svagheter i planering och genomförande. Polisen anses även lita för mycket på sina egna resurser, vilket i många fall har inneburit att de inte har tagit civila organisationer eller militära förband i anspråk för efterforskningsarbetet, vilket i sin tur innebär en kraftig tidsförlust, då beslut om att kalla in extern personal fattas 2. Det påtalades även en osäkerhet om räddningstjänsts inledande samt när en räddningsledare skall utses. Vissa myndigheter har medelst tjänsteföreskrift reglerat frågan gällande räddningsledare, där det framkommer att polischefen skall agera räddningsledare i de fall denne inte utser någon annan till det. Vem denne är vet man oftast inte p.g.a. att räddningsledare inte har blivit utsedd vid något efterforskningsfall 3. Utredningen menar att det avsaknas ett distinkt agerande när det kommer till att mobilisera väl användbara resurser, vilket medför att man har gått miste om värdefulla timmar i efterforskningsarbetet om den försvunne inte hittas av polis under den första tiden. I utredningen framkommer det att polisen tvekar att vidta åtgärder, trots att det finns information kring försvinnandet som pekar på att den förvunne kan vara i omedelbart behov av hjälp 4. I utredningen framkommer det att det tycks finnas en tendens att bortse från befintlig fakta och samtidigt tro att den försvunne snart kommer att komma till rätta. Enligt 1 RPS rapport 1997:1, Efterforskning av försvunna personer, enligt räddningstjänstlagen. Sid RPS rapport 1997:1, Efterforskning av försvunna personer, enligt räddningstjänstlagen. Sid RPS rapport 1997:1, Efterforskning av försvunna personer, enligt räddningstjänstlagen. Sid

9 utredningen kan en trolig förklaring till detta agerande vara osäkerhet inför de åtgärder beslutsfattaren bör vidtaga samt stressymptom. Åtgärdsförslag Utredningsgruppen har studerat flertalet olika sorters metoder för att efterforska försvunna personer. De allra flesta metoder kommer ifrån USA, vilka i sin tur är en sammanställning och systematisering av erfarenheter runt om i världen. Den metod som främst har studerats är taget ur handboken Managing the search function. Boken är utgiven av en civil organisation som arbetar för att utveckla de befintliga efterforskningsmetoderna. Handboken är intressant för den svenska polisen då utredningsgruppen har noterat att det är samma kategorier av människor som försvinner i USA och Kanada om man jämför med Sverige. Utomlands finns en samlad och systematiserad bank av erfarenheter från försvinnanden. Uppdragsgruppen rekommenderar Rikspolisstyrelsen att köpa det amerikanska efterforskningsprogrammet Managing the search function och anpassar det till svenska förhållanden och anta det som en kunskapsbank och efterforskningsmetod. De civila resurser som finns att tillgå i Sverige vid en efterforskningssituation bör tas till vara på genom att organisera en utbildningsplan för att på så sätt få en överblick av tillgängliga resurser samt kompetenser. De civila skall sedan övas för de uppgifter de kan komma att ställas inför. Utredningsgruppen föreslår även att den osäkerhet som råder skall elimineras med utbildning och förberedelse. Den polisiära personalen skall utbildas och övas i efterforskning av försvunna personer. Önskvärt är även att polismyndigheterna skapar rutiner samt insatsplan för vilka åtgärder som bör vidtagas i olika skeden av försvinnandet samt bygga upp en organisation för efterforskning med kort varsel. Ett förslag om att Rikspolisstyrelsen framställer allmänna råd gällande efterforskning av försvunna personer läggs fram och även att en handbok för dessa ärenden bör tas fram. Till denna bör knytas ett utbildningspaket för certifiering av räddningsledare och polisinsatschefer. 4 RPS rapport 1997:1, Efterforskning av försvunna personer, enligt räddningstjänstlagen. Sid. 26ff. 9

10 Utredningen vill att polisen eftersträvar att utse personal för ledningsfunktion där kunskaper och erfarenhet finns. Många av de polisbefäl som kan tänkas för denna befattning är ofta de som håller kontakt med andra myndigheter, organisationer och frivilliga som kan vara behjälpliga vid efterforskning av försvunna personer. Utredningsgruppen anser att ett nära och informellt samarbete mellan polisen och utomstående myndigheter och organisationer är av yttersta vikt, då det är samma personer de skall leda vid ett eventuellt försvinnande 5. Räddningsledaren bör därför rimligen utses lokalt. Kompetens för att kunna verka som räddningsledare bör finnas bland polisbefäl på olika nivåer. De bör även utses flera som har behörigheten för att på så sätt säkerställa uthålligheten vid längre tids insatser. Utbildningen av räddningsledare bör vara central för att få tillgång till den bästa möjliga utbildningen. En av dessa räddningsledare bör utses till samordnare av verksamheten, vilket skulle underlätta att länets resurser kan tas tillvara på ett bra sätt. För att skapa en möjlighet till ett distinkt agerande i initialskedet av ett försvinnande vill utredningsgruppen införa samma sorts lägesbegrepp som nyttjas flyg- och sjöräddning och som är internationellt vedertagna. Lägesbegreppen är indelade i tre kategorier; ovisshetsläge, beredskapsläge samt nödläge. Detta skall hjälpa vakthavande befäl att vidtaga de rätta åtgärderna vid bedömd situation. För att kunna göra denna bedömning finns flera olika sätt att komma fram till vilken angelägenhetsgrad ärendet har. Ett av dessa är att välja ett antal faktorer som inverkar på den försvunnes möjligheter att överleva. Dessa kan vara; ålder, fysik och psykisk hälsa, om den försvunne var ensam eller tillsammans med någon. Till detta läggs den försvunnes erfarenhet, utrustning samt väder och terrängförhållanden. En bedömning huruvida det föreligger ett kritiskt läge görs således. En efterforskningsplan skall tas fram, vilken har till syfte att rädda liv genom att användas som ett instrument för beslutsfattaren, då denne skall fatta adekvata beslut och att arbetet skall kunna bedrivas effektivt. Planen bör utgå ifrån det aktuella polisdistriktet/området. Vissa områden har kanske har ett stort skogsområde med förekomst av myrar, sjöar eller andra ting som kan innebära livsfara för den försvunne. Detta bör dokumenteras till hjälp för de som skall leda efterforskningsinsatsen, då detta effektiviserar genomsökandet av tänkta riskområden. I 5 RPS rapport 1997:1, Efterforskning av försvunna personer, enligt räddningstjänstlagen. Sid

11 planen skall det även framgå vilka frivilligorganisationer som kan tänkas vara användbara i olika situationer. De skall även ges en primäruppgift, vilken skulle kunna bestå i att den lokala orienteringsklubben skall övas och vara beredda på att genomföra sökmoment som innebär snabba genomspringningar av ett sökområde etc. Planen bör även innehålla saker som en sambandsplan, åtgärder vid inre spaning, åtgärder när brott misstänks, dokumentation, organisationstablå över räddningsledare och övriga ledningsfunktioner etc. Rikspolisstyrelsen bör även genomföra en hemställan till civilförsvarsförbundet om att de bidrar med utbildningsmaterial gällande friluftssäkerhet samt deltar i annat förebyggande arbete och hjälper polisen att organisera och utbilda frivilliga spårfinnarkårer. Rikspolisstyrelsen bör även verka för att landbaserade nödsignaler blir allmänt kända samt vidareutvecklar metoder att använda hund vid efterforskningar av försvunna personer. Lagtext ur räddningstjänstlagen (1986:1102) 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt a utan att det har inträffat någon olyckshändelse eller föreligger överhängande fara för en olyckshändelse. Skyldighet för staten eller kommun att göra en räddningsinsats föreligger endast, om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat att staten eller kommunen svarar för insatsen. Lag 1992:97 25 Inom fjällområden skall polisen 1. Efterforska och rädda den som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för hans liv eller allvarlig risk för hans hälsa, 2. rädda den som har råkat ut för en olyckshändelse eller drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp. Lag 1992:97 11

12 27 a I andra fall än som avses i skall polisen efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa. Lag 1992:97 31 Vid varje räddningsinsats skall det finnas en räddningsledare. 32 Räddningsledare är 1. i den kommunala räddningstjänsten räddningschefen eller den som denne har utsett, 2. i fjällräddningstjänsten och i fråga om efterforskning enligt 27a polischefen i distriktet eller den som denne har utsett, 3. i övrig räddningstjänst den som den ansvariga myndigheten har utsett. Samverkar två eller flera räddningskårer i en räddningsinsats som berör mer än en kommuns område inom samma län, skall länsstyrelsen bestämma vem av räddningsledarna som skall leda insatsen, om inte räddningsledarna själva har bestämt det. Arbetet utförs i enlighet med vad som föreskrivs i FAP Lag (2003:788) om skydd mot olyckor träder i kraft Räddningstjänstlagen (1986:1102) är sedan utbytt mot Lag (2003:788) om skydd mot olyckor. I 4: e kapitlet regleras statens skyldigheter gällande räddningstjänst. Fjällräddningstjänst 1 I fjällområden skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ansvara för den räddningstjänst som innefattar att 1. efterforska och rädda den som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för dennes liv eller allvarlig risk för dennes hälsa, 2. rädda den som råkat ut för en olycka eller drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp. 12

13 Enligt 4 kap. 1 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, är polismyndigheterna i Dalarna, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbotten utsedda att ansvara för fjällräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall 4 I andra fall än som avses i 1-3 (fjällräddning, flygräddning och sjöräddning) skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa. I 4 kap. 11 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, regleras polisens ansvar för efterforskning av försvunna personer i andra fall. Denna paragraf ersätter RtjL 27a. Hur arbetar polisen idag? Åtgärdsplan Vid varje polismyndighet finns en åtgärdsplan i vilken det föreskrivs hur myndigheten skall bedriva efterforskning av försvunna personer. I denna plan finns det bl.a. utskrivet vilka polismän som har särskild kompetens för ändamålet, som t.ex. utbildade polisinsatschefer samt hundförare. Polisen har även en förteckning över de resurser utanför polisorganisationen som kan tänkas tas i anspråk vid ett efterforskningsarbete. Störst nytta i detta sammanhang gör resurser som har en egen struktur och därmed en egen ledning. De människor som på detta sätt, på frivillig grund, tas i anspråk av polisen måste informeras, utbildas och övas med regelbundenhet 6. I dagsläget har polismyndigheten i Södermanland ett mycket gott samarbete med Hemvärnet som kan mobilisera 150 man på en timme. 6 Rikspolisstyrelsen, Civilförsvarsförbundet Efterforskning av försvunna personer. (1999). Sid

14 En anmälan om försvunnen person inkommer När en anmälan om en försvunnen person inkommer till polisen skall den som tar emot samtalet intervjua anmälaren enligt den åtgärdskalender som finns för sådana ärenden. Informationsinhämtningen är mycket viktig för att kunna göra en första bedömning. Någon form av åtgärd måste alltid vidtas när en person saknas. Det kan gälla allt mellan att kontrollera en uppgift till ett konkret sökande. En anmälan om ett försvinnande skall alltid betraktas som en brådskande tjänsteåtgärd tills annat har framkommit 7. Den initiala intervjun bör minst innefatta dessa frågor 8 : Vem är saknad? Kön? Ålder? Signalement på vederbörande? Sedan när är den försvunne saknad? Vad gjorde personen i anslutning till försvinnandet? Vad har den försvunne för utrustning för att klara av eventuell terräng etcetera? Vilken klädsel bär personen? Är den saknade ensam eller i sällskap med någon? (Ej civilstånd) Fysisk hälsa/kondition är vederbörande i behov av mediciner nu eller senare? Psykisk hälsa/kondition finns uttalad livsleda har vederbörande gjort suicidförsök? Erfarenhet av terräng/miljö etcetera? Senast sedd senast kända plats? Har den försvunne sagt vad han/hon har tänkt göra? Terrängtyp? Väderförhållanden? Vem är det som anmäler försvinnandet? Finns det någon annan som kan veta något? 7 Poliskommissarie Leif R Eriksson, Polismyndigheten i Södermanland. Efterforskningsplan enligt räddningstjänstlagen 27a. 8 Åtgärdskalender i STORM (polisens ärendehanteringssystem). 14

15 Initiala åtgärder Om det inte föreligger en uppenbar anledning till att påbörja ett eftersök av den försvunne, skickas en polispatrull till anmälaren för att göra ytterligare en bedömning av läget samt undersöka omständigheterna, vilket underlättar ett beslutstagande för vakthavande befäl. Det kan även vara uppenbart att räddningstjänst kommer att inledas, vilket medför att en patrull skickas till platsen för att påbörja eftersök av den försvunne, i avvaktan på polischefsbeslut 9. I initialskedet är det alltid bråttom! Den patrull som initialt skickas till platsen bör vara en hundpatrull som påbörjar sök efter utgående spår. Hundföraren som kommer till platsen för försvinnandet har till uppgift att säkerställa att den försvunne inte finns inom närområdet 10. Närområdet där den försvunne kan tänkas finnas eller varit synlig senast söks alltid igenom. Det kan handla om den försvunnes bostad, ett daghem eller ett ålderdomshem samt dess omgivning. Det har i många fall, speciellt när det rör barn, visat sig att den försvunne finns i närområdet trots att t.ex. daghemspersonal anser sig ha letat ordentligt 11. Trots att närområdet sägs vara genomsökt av allmänheten/personal skall polisen genomsöka området noggrant. Om läget bedöms som allvarligt kontaktas bl.a. vaktbolag, taxibolag och kollektivtrafiken för att på så sätt få ut uppgifter om den försvunne personen och således ges större möjligheter att finna vederbörande. Finns möjligheten att få ut signalementsuppgifter i lokalradion görs även det. Polisen kontaktar även sjukhus, vårdcentraler samt psykkliniker i det närliggande området, då den försvunne kan tänkas ha sökt vård i någon form. Gäller försvinnandet ett barn eller en gammal människa får ärendet en särskild hög prioritet. Om någon har försvunnit i naturen betraktas det som allvarligt, särskilt när det råder mörker och kyla. Vakthavande befäl använder tillgängliga polisresurser för snabba inledande eftersök i naturen Polisinspektör Thomas Karlsson, polismyndigheten i Södermanlands län. Utbildad PIC samt MSO-ledare. 10 B-G Carlsson, polismyndigheten i Blekinge. Utveckling av räddningssöket. Sid Rikspolisstyrelsen, Civilförsvarsförbundet Efterforskning av försvunna personer. (1999). Sid Rikspolisstyrelsen, Civilförsvarsförbundet Efterforskning av försvunna personer. (1999). Sid

16 Bedömning av kritiskt läge En anmälan om försvunnen person upprättas. Utifrån de uppgifter man har, gör vakthavande befäl en bedömning huruvida det föreligger ett kritiskt läge 13. Mallen är strukturerad på så sätt att man svarar på sju frågor som härrör den försvunnes ålder, hälsa samt om vederbörande kan antas vara själv eller tillsammans med någon vid försvinnandet. Frågor om vädret, utrustning, erfarenhet samt terräng och risker, ingår även i bedömningen. Det finns även ytterligare faktorer som inte direkt påverkar den försvunne men som har betydelse för vilket beslut som bör fattas. Hit hör tidigare händelser som har inträffat i området och hur de har slutat. Varje svar är poängsatt från 1 3. Det totala resultatet kommer att variera från 7 till 21, där 7 11 är att anse som ett nödläge. Om någon av frågorna har bedömts som en etta (1), oavsett det totala resultatet, skall efterforskningen bedömas som ett nödläge. När man räknat ihop det sammanlagda resultatet kommer man att hamna i ett av tre olika lägen: Ovisshetsläge Ovisshetsläge råder då man inte har några konkreta omständigheter kring ett försvinnande. T.ex. då en vuxen person inte har infunnit sig till en avtalad mötesplats. En utlandsregistrerad personbil har under en vecka stått parkerad längst en skogsväg. En tonårig pojke har inte kommit hem som avtalat på lördagskvällen. Två makar har grälat mannen har gett sig iväg i bilen och inte hörts av på ett dygn. En fiskare har inte kommit hem efter att ha varit ute med båten vädret har varit bra 14. Det här läget kännetecknas av att det inte finns någon direkt anledning till oro, men det finns ett informationsbehov för att få svar på varför den som saknas inte har visat sig. Åtgärder vid ovisshetsläge: 15 Bedöms läget som ett ovisshetsläge bör vakthavande befäl: Påbörja dokumentation (Beslutslogg), 13 Mall för bedömning av kritiskt läge, se bilaga RPS rapport 1997:1, Efterforskning av försvunna personer, enligt räddningstjänstlagen. 15 Poliskommissarie Leif R Eriksson, Polismyndigheten i Södermanland. Efterforskningsplan enligt räddningstjänstlagen 27a. 16

17 Om ärendet, efter granskning av VB, bedöms som ett ovisshetsläge, överlämnas det till berört närpolisområde för fortsatt handläggning. Hålla kontinuerlig kontakt med närpolisområdets chef angående utredningens bedrivande och eventuella framsteg. Om det framkommer uppgifter som gör att ärendet övergår till ett beredskapsläge, vidtaga åtgärder enligt åtgärdskalender för beredskapsläge. Om det framkommer uppgifter som gör att ärendet övergår till ett nödläge, vidtaga åtgärder enligt åtgärdskalender för nödläge. Beredskapsläge Beredskapsläge innebär oro. Åtgärder som har vidtagits vid ovisshetsläget har inte gett någon förklaring till varför den som saknas är borta eller var vederbörande finns. Det kan också vara så att anmälan i sig ger anledning till oro. Ett litet barn som sedan en timme är borta från föräldrarna i en park inger oro. Det gäller också när en åldersdement person lämnar den andre maken i den gemensamma bostaden och inte dyker upp. Bärplockare som inte återvänder kan hänföras hit men också till ovisshetsläget beroende på hur länge de har varit borta. Ålder och klädsel spelar också in i bedömningen. Någon omedelbar fara bedöms inte föreligga i det här läget 16. Åtgärder vid beredskapsläge: 17 Utöver åtgärder och överväganden i ovisshetsläge bör vakthavande befäl eller räddningsledaren vidtaga följande åtgärder: Om ärendet, efter granskning av VB, bedöms som ett beredskapsläge, överlämna ärendet till berört närpolisområde för fortsatt handläggning. Påbörja dokumentation (Beslutslogg). Underrätta polischef eller jourhavande polismästare om en etta finns i bedömningen av kritiskt läge. 16 RPS rapport 1997:1, Efterforskning av försvunna personer, enligt räddningstjänstlagen. Sid Poliskommissarie Leif R Eriksson, Polismyndigheten i Södermanland. Efterforskningsplan enligt räddningstjänstlagen 27a. 17

18 Underrätta personalansvarig för inventering av tillgång på egen personal för minst två dygn framåt. Kontakta hundtjänstbefäl/instruktör för uttagning av minst två hundpatruller, vilka skall finnas tillgängliga för tjänst med kort varsel. Undersök tillgång till helikopter och värmekameror. Informera aktuella helikopterbesättningar. PIC som kan komma ifråga underrättas/förvarnas/orienteras om ärendet. Förvarna externa resurser att ett nödläge kan inträffa. Håll regelbundna kontakter med aktuell närpolischef. Bedöms läget övergå till ett nödläge, vidtages åtgärder enligt Nödläge, åtgärdskalender för VB. Nödläge Nödläge innebär fara. Åtgärder som har vidtagits i de andra lägena har varit resultatlösa. Omständigheterna är sådana att det finns anledning att tro att den försvunne behöver omedelbar hjälp. Situationen kan också vara sådan att det redan från början kan antas att finns fara för den försvunnes liv eller att denne riskerar att allvarligt skadas. Ett typfall är när barn och åldersdementa försvinner under ogynnsamma förhållanden, t.ex. om vädret är dåligt och de är tunt klädda. Hur lång tid som förflyter mellan de olika lägena kan variera beroende på vilka bedömningar som görs. Ibland kan tiden vara mycket kort. Det är inte heller givet att alla tre lägena blir aktuella. I en viss situation kan nödläge inträffa omedelbart. I en annan stannar man vid beredskapsläge eller går från ovisshetsläge till nödläge och hoppar över beredskapsläge beroende på vilka uppgifter som finns om man försvinner och hur de tolkas. Åtgärder vid nödläge: 18 Vakthavande befäl skall: Skapa ett insatsprotokoll Poliskommissarie Leif R Eriksson, Polismyndigheten i Södermanland. Efterforskningsplan enligt räddningstjänstlagen 27a. 19 Insatsprotokoll, bilaga 2. 18

19 Sänd en patrull (från berört närpolisområde) till anmälaren för att inhämta ytterligare information. Utse polisinsatschef. Beordra samtliga tillgängliga i tjänst och lediga, hundpatruller samt hundbefäl till platsen för att i samråd med PIC omedelbart påbörja eftersök. Underrätta polischefen/jourhavande polismästare för beslut om insättande av räddningsledare och ledningsstab. Larma närmast tillgängliga polishelikopter samt rekvirera värmekameror. Larma räddningsledare och stabspersonal om polischef/jourhavande polismästare har beslutat om detta. Utse sambandsgrupp till polisinsatschefen förfogande vid brytpunkten. Efterlysning i lokalradion och/eller riksradion. Kontakta också TV. Underrätta taxi- och bussbolag, central-/tågstationer, vaktbolag samt SOSAB. Kalla in alla, i tjänst varande, polismän som inte oundgängligen erfordras för andra uppdrag. Personalen skall ställas till polisinsatschefens förfogande på brytpunkten. Ta fram kartor. Kontrollera sjukhus och eventuella hotell. Upprätta en formell anmälan. Beordra personal att ställa i ordning ledningsrummet. Förbered föredragning för räddningsledaren. Räddningsledaren övertar ansvaret sedan han fått ärendet föredraget. Föredragning för polischef När vakthavande befäl har fått information som tyder på att den försvunne personen uppehåller sig i ett visst område och befinner sig i en nödsituation som motsvarar vad som beskrivs i räddningstjänstlagen föredras ärendet för polischefen eller jourhavande polismästare. Det är då polischefens uppgift att besluta om det fortsatta efterforskningsarbetet skall bedrivas med stöd av räddningstjänstlagen eller inte. (Fr.o.m gäller Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 19

20 Räddningstjänst När polischefen har tagit ett beslut om att den fortsatta efterforskningen skall bedrivas enligt räddningstjänstlagen, beslutar han/hon vem som skall utses som räddningsledare, vilken kan utgöras av polischefen själv eller av särskilt lämpad polisman. Föredragning för räddningsledare Vakthavande befäl föredrar ärendet för räddningsledaren som sedan tar över ansvaret för insatsen. Exempel på föredragning Stund Ställe Styrka Kalle Karlsson försvann från sitt hem omkring kl i dag. Hemmet ligger i X-sund i X-stad Kalle var ensam vid försvinnandet. Slag Kalle Karlsson är fem år. Normallång för sin ålder, har mörkt, kort hår och bruna ögon. Han var klädd i mörkbruna läderstövlar, blå jeans, mörkblå tygjacka, vit keps samt ljusa vantar. Sysselsättning Senast han sågs satt han i lekparken 50 meter ifrån bostaden. Sagesman Vidtagna åtgärder Kalles mamma, Lena Karlsson, samt grannen Hasse Svensson. Sök i närområdet genomfört utan resultat. Två hundpatruller finns på plats och har påbörjat eftersökningsarbete. Polismyndigheten i X-län är kontaktade och kan medverka med 5 hundekipage. Räddningsledaren Beslut i stort Räddningsledaren fastställer ett sökområde och fattar ett beslut i stort (BIS). Beslutet formuleras på sådant sätt att målet med räddningstjänsten klargörs samt hur man skall genomföra det fortsatta arbetet. Genomförandedelen anger vad som skall göras och bör 20

ALLMÄNT OM MSO. Sökmetoderna delas in i aktiva och passiva.

ALLMÄNT OM MSO. Sökmetoderna delas in i aktiva och passiva. Borta? MSO Några korta instruktioner i hur man använder olika metoder i efterforskning av försvunna personer enligt MSO-metoden. Avsikten är att de skall kunna användas som hjälpmedel vid egen träning

Läs mer

Eftersök av försvunnen person -ur hundförarens synvinkel

Eftersök av försvunnen person -ur hundförarens synvinkel Polisutbildningen, Umeå universitet Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 81 Eftersök av försvunnen person -ur hundförarens synvinkel Namn: Sammanfattning Syftet med detta fördjupningsarbete är att lyfta

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats 2012-02-15 1(12) Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYKÖPING Stora torget

Läs mer

Fjällräddning. Peter Borg, Fjällräddningssamordnare, Polisområde Jämtland

Fjällräddning. Peter Borg, Fjällräddningssamordnare, Polisområde Jämtland Fjällräddning Peter Borg, Fjällräddningssamordnare, Polisområde Jämtland 1 Presentationens innehåll Lagen om skydd mot olyckor Fjällräddnings organisationen Fjällräddning lokalt Fjällräddaren Specialräddargrupper

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens användning av tårgas i den särskilda polistaktiken;

Läs mer

Program för efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Gotland

Program för efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Gotland Program för efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Gotland Utgivare: Polismyndigheten Gotland Box 1153, 621 22 VISBY. Tel: 114 14 Diarienr: A-236-2938/12 Utgåva 2 mars 2014 2 3 1 Inledning

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens hundverksamhet; beslutade den 28 januari 2003.

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Utvärdering av efterforskning av försvunnen person i Värmland

Utvärdering av efterforskning av försvunnen person i Värmland Utvärdering av efterforskning av försvunnen person i Värmland 2011-01-28 UTVÄRDERING 2 (15) INNEHÅLL 1 INLEDNING...3 2 SAMMANFATTNING...3 3 UTVÄRDERINGEN...4 4 BAKGRUND...4 5 UPPSTARTEN...6 6 EFTERSÖKET...7

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande. FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2011:1 Utkom från trycket 2011-01-17 Försvarsmaktens föreskrifter om militärpolisen;

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Tillsynsrapport 2013:5 Granskning av Räddningstjänstinsats vid Polismyndigheten i Norrbotten. Rikspolisstyrelsen

Tillsynsrapport 2013:5 Granskning av Räddningstjänstinsats vid Polismyndigheten i Norrbotten. Rikspolisstyrelsen Tillsynsrapport 2013:5 Granskning av Räddningstjänstinsats vid Polismyndigheten i Norrbotten Rikspolisstyrelsen Innehåll 3 Innehåll 1 Sammanfattning...4 2 Bakgrund till den aktuella händelsen...6 3 Uppdraget...7

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om elektronisk övervakning vid särskilt utvidgat kontaktförbud;

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens hundverksamhet; beslutade den 28 mars 2011.

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare:.chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om larm m.m.; beslutade den 22 november 2000. RPSFS 2000:66

Läs mer

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt

Läs mer

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län Seminarium evakuering - utrymning YKOM Polismyndigheten i Örebro län 1 Polismyndigheten i Örebro län Länspolismästare Ebba Sverne-Arvill Ca 600 poliser och 150 civilanställda Organisation Operativ ledning

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Polismyndigheten, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Polisen

Polismyndigheten, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Polisen Diarienummer: 714-A532.676/2014 1 BILAGA 10 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 2) mellan Polismyndigheten, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Polisen och Företaget (org.

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR Sjöfartsverket Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund Noomi Eriksson, CSAR Vi ska leverera hållbara sjövägar. LOTSNING FARLEDER SJÖGEOGRAFISK INFORMATION MÖJLIGGÖRA VINTERSJÖFART

Läs mer

Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 2)

Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 2) Bilaga B Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 2) [Myndigheten], org.nr [111111-1111], [Alfagatan 1], [111 11] [Stockholm], som företräder staten, nedan kallad Myndigheten och [Företaget AB], org.nr [222222-2222],

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Epizootihandboken Del I 10 Försvar_130913

Epizootihandboken Del I 10 Försvar_130913 1 DEL I KAPITEL 10 FÖRSVARSMAKTEN... 3 A. Förutsättningar... 3 B. Samverkan och begäran om stöd... 3 C. Avspärrning, bevakning... 4 D. Trafikreglering... 4 E. Transporter... 4 F. Ledning... 4 G. Begränsningar...

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

RIKTLINJER LEX SARAH. Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S)

RIKTLINJER LEX SARAH. Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S) RIKTLINJER LEX SARAH Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S) Beslutad av Omsorgsnämnden 2012-06-19 103 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...

Läs mer

Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Jämtlands län

Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Jämtlands län Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Foto: Johan Uebel Inledning I takt med en ökande miljömedvetenhet inom skogsbruket under 1990-talet har hygges- och naturvårdsbränningar blivit allt mer intressanta

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3)

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) A121.995/2014 1 mellan Polismyndigheten i Södermanlands län (202100-0076), Box 348, 631 05 Eskilstuna som företräder staten, nedan kallad Myndigheten och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Rutiner vid polisanmälningar

Rutiner vid polisanmälningar Rutiner vid polisanmälningar av barn och elever vid Örebro kommuns skolor Så här hanterar vi polisanmälningar i skolan Dessa rutiner är ett beslutsstöd för rektor och en del i ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013

Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1997-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde

Läs mer

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Alla som arbetar på Hörby Yrkesgymnasium, elever såväl som personal, har rätt att vistas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det förutsätts att

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för Fulufjällets nationalpark; NFS 2002:21 Utkom från trycket den 26 juli 2002 beslutade den 22 maj 2002. Med stöd av

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas medverkan vid utbildning av polisaspiranter

Läs mer

RIKSPOLISSTYRELSEN, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Myndigheten

RIKSPOLISSTYRELSEN, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Myndigheten Datum 2014-04-27 Saknr och diarienummer 914-A198.231/2013 1 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) mellan RIKSPOLISSTYRELSEN, (202100-0076), Box 12256, 102 26 Stockholm som företräder staten, nedan kallad Myndigheten

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m.; beslutade den 30 mars 2012.

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om CBRNE; beslutade den 20 april 2009. FAP 200-1 Utkom från

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Rubrik: Polislag (1984:387) Utfärdad: 1984-06-07 Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:329 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Allmänna bestämmelser Polisverksamhetens ändamål 1 Som ett led i

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå

Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå INBJUDAN till årets SKOGSBRANDMÖTE INFORMATION OCH RUTINER VID SKOGSBRAND, HYGGES- OCH NATURVÅRDSBRÄNNING

Läs mer

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 1 Bakgrund... 3 2 Utredningsgruppens arbete... 3 2.1 Arbetsmetodik... 3

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad.

Rutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad. Rutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad. _ Fastställt av: Förvaltningschefer på arbetslivsförvaltningen, sociala omsorgsförvaltningen,

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Lex Sarah. Januari (16) Socialkontoret Dnr SN Omsorgskontoret Dnr ON Dnr ÄN

Lex Sarah. Januari (16) Socialkontoret Dnr SN Omsorgskontoret Dnr ON Dnr ÄN 1 (16) Socialkontoret Dnr SN 2011-268 Omsorgskontoret Dnr ON 2012-19 Dnr ÄN 2012-28 Lex Sarah Januari 2012 Dokumentet skall ge vägledning vid hantering av rapporter och anmälningar enligt Lex Sarah 2 INNEHÅLL

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Finspångs kommun augusti 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

HOT och VÅLD. Handlingsplan för trygghet Västerskolan F-6 skola och fritidshem

HOT och VÅLD. Handlingsplan för trygghet Västerskolan F-6 skola och fritidshem HOT och VÅLD Handlingsplan för trygghet Västerskolan F-6 skola och fritidshem Augusti 2014 Handlingsplanens syfte och giltighet Denna handlingsplan mot hot och våld är ett verktyg för att hantera akut

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Riktlinjer vid interna oegentligheter 13 februari 2009 1/7 Riktlinjer vid interna oegentligheter Syfte Då Haninge kommun inte accepterar några former av interna oegentligheter är det viktigt att alla medarbetare agerar vid misstanke om eller

Läs mer

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN Text: Helen Karlsson, Häverö Brukshundklubb Tack vare hundens överlägsna sinnen ligger hundgruppen i förbandet på förhand. Hundens välutvecklade luktsinne och förfinade hörsel är

Läs mer

Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola

Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola STRÄNGNÄS KOMMUN 2011-05-06 Utbildningskontoret Dnr 110/04-629 Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Trygghet och studiero i skolan information om nya bestämmelser

Trygghet och studiero i skolan information om nya bestämmelser Trygghet och studiero i skolan information om nya bestämmelser Reviderad 2007-08-15 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer