T Introduktion till modern telekommunikation Föreläsning 1. Information and data

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "T Introduktion till modern telekommunikation Föreläsning 1. Information and data"

Transkript

1 T Introduktion till modern telekommunikation Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förstå varför standardisering behövs Känna till de viktigaste standardiseringsorganisationerna Känna till varifrån information om telekommunikation kan hittas Diskutera trender inom telekommunikation Förse en kort överblick av nuvarande och framtida kommunikationsnät Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Information and data Data A representation of facts, concepts, or instructions in a formalized manner suitable for communication, interpretation, or processing by human beings or by automatic means Information The meaning that is currently assigned to data by means of the conventions applied to those data (ANSI: Dictionary for Information Systems) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 2 Grundläggande begrepp Information svårdefinierat begrepp en fundamental storhet såsom energi och materia uppgifter såsom läge, entropi och moment Kommunikation förflyttning av information i tid genom lagring i rummet medelst vågutbredning Telekommunikation (tele = avlägsen, fjärran, kommer från grekiska) kommunikation över godtyckligt långa (och korta) avstånd Modern telekommunikation förmedling av alla typer av information i digital form begränsas enbart av avkänning och återskapade exempelvis lukt-, smak- och känselintryck är problematiska Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 3 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

2 Behov av kommunikationssystem Mänsklig kommunikation längre än höravstånd förhindra avlyssning Maskinkommunikation processtyrning Människa-maskin (och vice versa) styrning: statusrapporter (såsom varningsignaler) och kommandon tillgång till lagrad information (databaser) simuleringar och spel Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 4 Kommunikationskrav (1/2) Kvalitet fördröjning informationsförlust tillförlitlighet säkerhet användarvänlighet Konnektivitet (förbindelse) envägs och tvåvägs (simplex, half-duplex och duplex) en till en, en till flera, en till många (alla) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 5 Kommunikationskrav (2/2) Kostnad för informationen (ex. royalty) för tjänsten överföringens resurser (tid och kapacitet) överföringens etablering (adressupplysning, förhandsbokning, säkerhetsåtgärder mm) Kraven ges av ändamålet med kommunikationen Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 6 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 2

3 Modern telekommunikation Källa Källkodning Kanalkodning Linjekodning eller modulering Meddelande Symboler Bitar Bitar Vågformer Brus Mottagare Källavkodning Kanalavkodning Linjeavkodning eller demodulering Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 7 Nät Transmissionslänk vågledare där elektromagnetiska vågor kan breda ut sig sändare genererar vågformer som representerar olika bitvärden bitarna ramas in för att ange början och slutet på ett meddelande mottagare detekterar inkommande våg och avkodar bitsekvensen Multiplexering transmissionslänken delas i frekvens eller tid för att stödja flera sändare Växling länkar kopplas samman med hjälp av växlar möjliggör överföring mellan godtyckliga sändare och mottagare Styrning Datorer övervakar och styr nätet Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 8 Förmedling Informationen representeras digitalt oavsett dess typ krav på begränsad förvrängning vid digitalisering Förmedling av digital information med hjälp av modulerade elektromagnetiska vågor krav på begränsad fördröjning och förlust Informationen återskapas hos mottagaren tidsberoenden återskapas fel rättas eller skyls över Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 9 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 3

4 Några milstolpar (1/2) Första metoder för telekommunikation: eldsignaler (1184 f. Kr.) röksignaler (360 f. Kr.) trummor Telegraf (1809) Morse kod (1841) Telefonen (1876) manuell telefonväxel (1878) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 10 Några milstolpar (2/2) Trådlösa signaler (1894, Marconi) TV (1931) Internets födelsedag (ARPANET) GSM 1991 WWW 1993 (Mosaic browsern) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 11 Trender integration av olika telekommunikationssystem (telefonnät, TV, radio, Internet) IP teknologins dominans En nätverksteknologi i hela nätet (ALL IP) bandbredden ökar (kapaciteten ökar) Moore s law (the computing power doubles every 18 months) Mobilitet Trådlös telekommunikation säkerhet Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 12 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 4

5 Standarder Standarder viktiga inom kommunikation produkter bör fungera på ett deterministisk, definierat sätt produkter från olika framställare bör fungera tillsammans Interoperabilitet: mjukvara och hårdvara på olika maskiner och framställda av olika organisationer kan kommunicera meningsfullt (RFC1392) Konformans (conformance): en implementation är förverkligad enligt specifikationer Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 13 De facto standard De facto standard: produkten är den första av sin typ på marknaden det är fråga om en nyckelprodukt produkten når en relativt stor del av världsmarknaden Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 14 Standardiseringsorganisationer (1/4) Internet Engineering Task Force (IETF) standardisering inom Internet består av arbetsgrupper största delen av jobbet sköts via e-postlistor möten tre gånger i året princip: running code and rough consensus alla publikationer gratis Internet drafts, Request For Comments (RFC), STDs Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 15 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 5

6 Standardiseringsorganisationer (2/4) International Telecommunication Union (ITU) standardiseringsorganisation under FN medlemmar: stater och större organisationer har standardiserat bl. a. ISDN, B-ISDN och GSM består av områden och arbetsgrupper sluten standardiseringsprocess 3 rd Generation Partnership Program (3GPP) Tredje generationens mobila nätverk Open Mobile Alliance (OMA) standardiserar mobila tjänster Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 16 Standardiseringsorganisationer (3/4) European Telecommunications Standards Institute (ETSI) har varit aktiv bl. a. i att standardiserade framtidens mobila nätverk Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) i huvudsak standarder för OSI-modellen två lägsta nivåer (t. ex. WLAN) 3GPP2 CDMA International Organisation for Standardization (ISO) standarder för olika områden utvecklade Open Systems Interconnection (OSI) modellen American National Standards Institute (ANSI) publicerar nationella standarder Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 17 Standardiseringsorganisationer (4/4) World Wide Web Consortium (W3C) standarder relaterade till WWW National Institute of Standards and Technology Standarder för många olika områden Liberty Alliance Standarder relaterat till digitala identiteter CERT Coordination Center (CERT/CC) Inte standardisering befrämja säkerhet inom Internet ATM Forum strävar till att befrämja användningen av ATM genom att publicera standarder Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 18 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 6

7 Aktörer inom telekommunikation (1/2) Telekommunikationsbolag (Telco) framställer telekommunikationssystem t. ex. Ericsson, Nokia, Motorola, Siemens, Alcatel, Nortel, Huawei Teleoperatörer erbjuder teletjänster t. ex. TeliaSonera, Elisa (HTF), Vodafone, Deutsche Telekom, T-Mobile, Orange, Cingular, Datakommunikationsbolag erbjuder apparatur för datakommunikation t. ex. Cisco, Lucent Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 19 Aktörer inom telekommunikation (2/2) ISP (Internet Service Provider) erbjuder internetanslutningar t. ex. TeliaSonera,, Saunalahti, Vodafone ASP (Application Service Provider) erbjuder tjänster t. ex. TeliaSonera NSP (National Service Provider) Erbjuder tjänster på nationell nivå t. ex. AT&T Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 20 Grundläggande begrepp Information och kunskap Bandbredd och transmissionskapacitet Protokoll och arkitektur Tjänst och tillämpning Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 21 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 7

8 Information och kunskap Svag koppling: information kan leda till kunskap förutsätter rimligt hög kvalitet och att mottagaren har tid, ork och förmåga att bearbeta den (reflektera) Risken med ökat informationsflöde minskad kunskap eftersom reflektionsförmågan överbelastas Teknisk definition av information Sammanhanget känt hos sändare och mottagare överföringen ökar informationen mottagaren redan har exempel: man väntar på besked om vilket parti som vann ett val partierna kända, likaså vad besked gäller när det kommer inget med kunskap att göra t.o.m. TV kan ses som informationskälla! Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 22 Information enligt Shannon För att ange en av N valmöjligheter behövs log 2 N bitar exempel: en bokstav i svenska alfabetet: 5 bitar En informationskälla ger ifrån sig symboler från ett alfabet bokstäver och skrivtecken för text intensitetsnivåer för bildpunkterna på en datorskärm kan vara kontinuerlig i amplitud och tid, såsom en ljudsignal sampling och kvantisering nödvändig för digital representation Symboler formas till meddelande som förmedlas exempelvis ett brev, en symfoni, de första hundra decimalerna av π Data: representation av information symboler med bestämd syntax Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 23 Informationskällans entropi Mått på osäkerheten i källans utvärden Undre gräns för antalet bitar som behövs i snitt för att representera en symbol i meddelandet Kan beräknas om källan har en väldefinierad sannolikhetsfördelning för symbolerna symbolernas relativa frekvenser är kända (empiriska sannolikheter) till exempel för bokstäver och skrivtecken i en given textfil N H = pilog 2 pi där p + Κ pn = i= och 0log0 = 0 enligt definition Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 24 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 8

9 Exempel: binär källa med symbolerna 0 och 1 H = p log p p log p, p = 1 p ,5 p Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 25 Bandbredd och kapacitet Mått på en kanals överföringsförmåga bandbredd för en analog kanal, mäts i Hertz [Hz] kapacitet för en digital kanal, mäts i bitar per sekund [b/s] ökad bandbredd kan ge ökad kapacitet koppling via modulation eller linjekodning en brusfri analog kanal har oändlig kapacitet Kanalens kapacitet bör överstiga källans entropi meddelanden kan då skickas med godtyckligt låg felsannolikhet på bekostnad av fördröjning om entropin överstiger kapaciteten förvrängning av signalen som funktion av tillgänglig kapacitet Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 26 Protokoll och arkitektur (1/2) Protokoll fastlägger format och funktioner för meningsfullt utbyte användardata: format styrdata: format och mening funktioner kodningsförfaranden styralgortimer säkerhetsfunktioner Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 27 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 9

10 Protokoll och arkitektur (2/2) Arkitekturen fastlägger systemstrukturen ingående protokollfunktioner byggsätt och teknologi användningsområden säkerhets- och betalsystem Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 28 OSI-modellen (1/2) International Organization for Standardization (ISO), Arkitekturbeskrivning, delar upp funktionaliteten i flera olika skikt Hos sändaren Tillämpning Presentation Session Transport Nät Datalänk Medium I nätet Nät Datalänk Medium Hos mottagaren Tillämpning Presentation Session Transport Nät Datalänk Medium Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 29 OSI-modellen (2/2) Ett telekommunikationssystem är komplext uppdelning av funktionaliteten: minskar komplexiteten gör systemet lättare att abstrahera olika implementerare kan bygga olika delar av systemet alla skikt behövs inte i nätet jämför till objekt-orienterade modeller Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 30 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 10

11 Tjänst och tillämpning Tjänst: vad en nätoperatör erbjuder till kund Tillämpning: vad kunden använder tjänsten till Exempel från telenätet förbindelse från en telefon till en annan tjänsten utgörs av röstförmedling användningen är samtal mellan två parter förbindelse från en fax till en annan tjänsten samma som ovan användningen är dokumentöverföring förbindelse mellan datorer via modem tjänsten är samma som ovan användningen kan vara WWW-bläddring, datorpost, filöverföring och mycket mer Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 31 Informationstyper Audio video data multimedia samtidig användning av flera olika informationstyper Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 32 Nuvarande kommunikationsnät (1/4) Telenät (PSTN, Public Switched Telephone Network) Byggt för analog röstöverföring abonnenter anslutna via enkel parkabel låg bandbredd, dryga 3 khz låg fördröjning, försumbara förluster data och grafik med eget modem (fax) Enkla terminaler med intelligens i nätet Olika tjänster endast i fråga om uppkopplingar (plustjänster) samtal väntar medflyttning nära och kära nummervisning Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 33 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 11

12 Nuvarande kommunikationsnät (2/4) ISDN (Integrated Service Digital Network) digital telefoni flertjänstenät, finns men otillräckligt Mobila nät (PLMN, Public Land Mobile Networks) mobila nätverk ((NMT), GSM, 3G) i dagens läge digital överföring Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 34 Nuvarande kommunikationsnät (3/4) Kabel-TV nät Envägsdistribution av analoga TV-signaler Kablering med hög kvalitet koaxialkabel eller optisk fiber Även dataöverföring (kabelmodem) kan ge stor kapacitet Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 35 Nuvarande kommunikationsnät (4/4) Datanät Det viktigaste är Internet (versalt I!) sammanslutning av oberoende nät gemensam adressering och överföringsformat (IP) Ofta anslutning via telenät kostnaden delvis betingad av telefonoperatören begränsad anslutningskapacitet kräver modem, ISDN, DSL-teknik, eller trådlös teknik Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 36 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 12

13 Framtida nät (1/2) Bredbands-ISDN (flertjänstenät) baseras på ATM och SDH från enkla koncept till omfattande och komplexa standarder nuvarande teleoperatörers bild av framtiden få nät i drift efter över tio års utveckling oklar introduktion med användningar, prissättning och dylikt Internets nästa generation bygger på dagens Internet stort och snabbt ökande antal användare gemensam vilja att öka tjänsteutbudet stor konkurrens bland tjänsteoperatörer från IP version 4 till version 6 Förbättringar till tidigare versionen bl. a. stöd för realtidstjänster Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 37 Framtida nät (2/2) Trådlösa nät Nya WLAN-tekniker Nya trådlösa tekniker som t. ex. Bluetooth Tredje generationens mobila nät 3G Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) WCDMA, CDMA TS-CDMA (kinesisk variant) Uttnyttaja elnät för dataöverföring Attraktivt, elnätsanslutning Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 38 Konstruktions- och analysmetoder Matematiska redskap: statistik och sannolikhetslära; linjär algebra Datorer: för simuleringar och prototyper Specifika metoder köteori: prestanda och dimensionering av nät för slumpmässiga dataflöden generellt område: diskreta händelse system (discrete-event systems) digital signalbehandling: bearbetning av informationen tillämpad informationsteori linjär och icke-linjär systemteori, reglerteori elektronik- och mjukvaru-utveckling: realisering av systemet VHDL och liknande objektorientering C++, Java; algoritmer (Knuth: Art of Computer Programming) testning: uppfyller ett verkligt system specificationerna slumpmässig sökning av en tillståndsrymd formella metoder, baserade på olika logiker, för bevisa egenskaper Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 39 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 13

Föreläsning 1. Information och data

Föreläsning 1. Information och data Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort

Läs mer

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder Föreläsning 7 förstå varför standardisering är viktig känna till standardiseringsorganisationer inom tele/datakommunikationsbranschen känna till varifrån specifikationer för centrala protokoll hittas Varför

Läs mer

Definitioner och begrepp Historia Trender Standardisering

Definitioner och begrepp Historia Trender Standardisering 'DJHQVI UHOlVQLQJ Definitioner och begrepp Historia Trender Standardisering 9/24/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1,QIRUPDWLRQDQGGDWD Data A representation of facts, concepts, or instructions in a formalized

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.

Läs mer

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN Föreläsning 6 Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN 10/22/01 Bengt Sahlin 1 Nät management (1/3) Network management Nätet kräver styrning, operativ aktivitet,

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida: Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning

Läs mer

Profilen Kommunikation

Profilen Kommunikation Profilen Kommunikation för Y, D & IT Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation 1 Kommunikation =? Sändare Information Mottagare Telekommunikation (telekom)

Läs mer

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) T Introduktion till modern telekommunikation

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) T Introduktion till modern telekommunikation Föreläsning 6 Mål: Förstå nätstyrningens betydelse i nätverket Känna till nätstyrningsfunktionerna Känna till trenderna i nätstyrning förstå begreppet Intelligenta nät Förstå begreppet protokoll och känna

Läs mer

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Examination Kurslitteratur

Examination Kurslitteratur Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 10 st Övningar: 7 st Laborationer: 4 st Examination Kurslitteratur Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs:

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Föreläsning 3 Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-10-03 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät Föreläsning 4 Multiplexering Närnät 10/8/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Multiplexering (1/2) En länk bör kunna användas av flera sändare multiplexering = uppdelning av länken varje sändare allokeras

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian Rapport i Mobila systemarkitekturer med Symbian Kommunikation Datum: 2008-05-19 Namn: Kurs: Henrik Bäck HI101V Innehållsförteckning Inledning 3 Trådlös kommunikation 3 NMT 3 GSM 3 UMTS 3 802.15.1 (Bluetooth)

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl) Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander Per Wallander Per Wallander 1 Per Wallander Första upplagan ISBN 91-86296-09-4 Innehållet i denna bok är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen. Mål för fördjupningsuppgiften. Hur kommer det att gå till? Jens A Andersson

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen. Mål för fördjupningsuppgiften. Hur kommer det att gå till? Jens A Andersson ETS130 2013 Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom data- och telekom. Få en djup förståelse för detta ämne.

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.

Läs mer

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida: Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning

Läs mer

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion OH slides B: Media and Electrical Interfaces Mainly about the physical layer (Layer 1) DTE A Lager 5-7: Applikation Session Presentation 4. Transport Many of the following slides includes figures from

Läs mer

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,

Läs mer

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Hemtenta 2 i Telekommunikation Hemtenta 2 i Telekommunikation Tentamen omfattar 4*4=16 poäng. För godkänt krävs minst 8 poäng. Individuell Inlämning senast 2005-10-07 till Jan-Åke Olofsson jan-ake.olofsson@tfe.umu.se eller Björn Ekenstam,

Läs mer

DIG IN TO Nätverksteknologier

DIG IN TO Nätverksteknologier DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Kommunikationsgrunder Agenda Framgångsrik kommunikation Kommunikationskomponenter Nätverkskomponenter Klient- och mellanliggande enheter Nätverksmedia Nätverkstyper

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och Medier, ITM Stefan Pettersson 005-04-30 Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: Kl 9.00-14.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup jpförståelse för detta ämne. Presentera ert

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni - världens

Läs mer

Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 11.

Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 11. Prototyper, Riktlinjer och standarder Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 11. Prototyper behövs för att visa på designval för att designdokument

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018 Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018 Kursupplägg Föreläsningar För att strukturera och hjälpa Er igenom litteraturen Computer Networking- A Top-Down Approach (6:e upplagan) James F Kurose

Läs mer

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Omtentamen i Datakommunikation för E2 Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat

Läs mer

ETSF05 Repetition av KomSys

ETSF05 Repetition av KomSys ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Digitalisering

Läs mer

Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi

Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi Emil Björnson Docent i Kommunikationssystem Institutionen för systemteknik (ISY) Introduktion Emil Björnson Informationsteknologins

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Tips och råd om trådlöst

Tips och råd om trådlöst Tips och råd om trådlöst Vad gör jag om min uppkoppling är långsam? Får du dåliga värden på Bredbandskollen ska du göra följande: Se till att datorn är direkt ansluten till modemet. Om du har ett eget

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Elektronik Dataomvandlare

Elektronik Dataomvandlare Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Läs anvisningarna noga, och följ dem! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.

Läs mer

Att välja abonnemang

Att välja abonnemang Att välja abonnemang 1. Internetabonnemang (bredband) Fast anslutning o Telefonnätet (Telias gamla koppartråd) o Kabel-TV (t.ex. Comhem) o Fiber (t.ex. Stadsnät) Mobilt bredband Jag har av praktiska skäl

Läs mer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.

Läs mer

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering Telefonnätet Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet

Läs mer

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Emil Björnson Docent, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Profilansvarig: Emil Björnson Civilingenjör i Teknisk matematik, LTH, 2007

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

EITA Fördjupningsuppgiften Ämnen. Emma Fitzgerald

EITA Fördjupningsuppgiften Ämnen. Emma Fitzgerald EITA55 2018 Fördjupningsuppgiften Ämnen Emma Fitzgerald Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom data- och telekom. Få en djupare förståelse för detta ämne.

Läs mer

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion k (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Signaler och system, IT3

Signaler och system, IT3 Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad

Läs mer

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål Föreläsning Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Mikael Olofsson Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare Sändare Föreläsning 3 Länk Mottagare Mål Behandla procedurer som behövs för överföring på en länk Förstå linjekodningens grundprinciper Förstå hur modulering fungerar Förstå orsaken till inramning av information

Läs mer

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål Föreläsning 8 Mål Förstå nyttan av multiplexering Förstå olika multiplexeringssätt Förstå begreepet transportnätverk Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Multiplexering

Läs mer

Godkännande av kundapplikationer

Godkännande av kundapplikationer samhällsskydd och beredskap 1 (9) Godkännande av kundapplikationer MSB-50.2 samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1 Alla applikationer måste godkännas... 3 1.1 Hur går ansökan om godkännande

Läs mer

Varthän? Internetdagarna. CPU-kraftens. utveckling. Skivminnesutvecklingen

Varthän? Internetdagarna. CPU-kraftens. utveckling. Skivminnesutvecklingen Hur går vi vidare? Varthän? Hans.Wallberg@umdac.umu.se Internetdagarna 22 CPU-kraftens utveckling Miljoner transistorer per krets 4 3 2 1 196 197 198 199 2 21 Varje grind har blivit 1 ggr snabbare Strömförbrukningen

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Lab 3 Kodningsmetoder

Lab 3 Kodningsmetoder Lab 3. Kodningsmetoder 15 Lab 3 Kodningsmetoder Starta Matlab och ladda ner följande filer från kurswebben till er lab-katalog: lab3blocks.mdl okodat.mdl repetitionskod.mdl hammingkod.mdl planet.mat Denna

Läs mer

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information Data och information Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data och information Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Omtentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-06-0 Omtentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter

Läs mer

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud. Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra

Läs mer