K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen. Östergötlands län

Transkript

1 K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen Östergötlands län

2 1

3 Förord Östergötland ett rikt län! Östergötland är Sveriges femte största län. Här finns två större städer, Norrköping och Linköping, drygt 80 tätorter och ett differentierat resursrikt landskap. I Östergötland har historien efterlämnat många kulturmiljöer som är av såväl internationellt, nationellt, regionalt som lokalt intresse. Här finns byggnader och miljöer som är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Till följd av ett antal stora miljöproblem identifierats i Sverige har Riksdagen infört 16 miljömål. Ett miljömål som finns på nationell och regional nivå är att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En hållbar förvaltning av kulturmiljön innebär att samhället brukar, bevarar, vårdar och hushåller med de resurser miljön så att historisk mångfald tas tillvara och skador på kulturmiljön och kulturföremål inte uppstår. Följande projekt har initierats eftersom det saknats kunskap om hur och i vilken omfattning kulturhistoriska värden har tillvaratagits och säkerställts med hjälp av Plan- och Bygglagen. Därmed har det varit svårt att bedöma om skyddet motsvarar kraven och vad som krävs för att nå miljömålen. Genom att tillföra kunskap om tillståndet för kulturmiljön skapas goda förutsättningar att ta fram strategier för delmålet och diskutera om, hur, vad och på vilket sätt den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen tillvaratas. /Elisabet Weber Linda Malmén Cecilia Lindqvist Samhällsbyggnadsdirektör Miljömålssamordnare Bebyggelseantikvarie 2

4 Innehållsförteckning Inledning Problemanalys sid. 4 Syfte sid. 4 Metod och källmaterial sid. 5 Avgränsningar och svagheter sid. 5 Tidigare undersökningar sid 7 Lagstiftningar Plan- och Bygglagen sid 8 Miljöbalken sid 8 Kulturminneslagen sid 8 Plan- och Byggalgen sid 9 Översiktsplan sid 9 Detaljplan sid 10 Områdesbestämmelser sid 10 Skydd och varsamhet sid 11 Varsamhetskrav sid 12 Särskilt värdefull bebyggelse sid 13 Planbestämmelser sid 14 Ekonomiska konsekvenser sid 16 Räkna Q -indikator inom miljömålsarbetet sid 18 Regionala analyser - var när hur? Registrerade objekt sid 20 Indikatorer sid 25 Sammanfattning sid 28 Orsaker till miljötillståndet sid 29 Hur når vi målet? sid 31 Strategisk ansats sid 32 Sammanfattning sid 34 Källmaterial och litteratur sid 36 Bilaga 1. Kommunvisa analyser 3

5 Inledning I april 1999 antog riksdagen femton nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar på längre sikt. I november 2001 antog riksdagen också delmål som förtydligar miljökvalitetsmålen samt riktlinjer för hur dessa delmål ska nås. Med riksdagens beslut i november 2005 tillkom ett 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Med det riktmärket angav regeringen femton miljökvalitetsmål i propositionen Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige (1997/98:145). De femton miljökvalitetsmålen blev allmänt formulerade. Därför fick en rad myndigheter i uppdrag att precisera dem genom att föreslå delmål och beskriva åtgärdsstrategier för hur målen ska nås. Den här studien berör flera miljömål, men särskilt två delmål inom God bebyggd miljö utgör förutsättningarna för arbetet: Nationellt miljömål Delmål 1. Planeringsunderlag; Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Delmål 2. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse; Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas Regionaliserat miljömål Delmål 2. Strategier för utveckling av kulturhistoriska och estetiska värden; 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande innehålla strategier och program för hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska tas till vara och utvecklas Delmål 5. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse; 2010 ska länets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse finnas dokumenterad och förtecknad i ett allmänt tillgängligt register. Kommunerna ska ha program och planer för hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsens värden ska skyddas. I målet God bebyggd miljö finns förslag på en revidering som går ut på att 30 % av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall vara skyddad år Vissa län har haft regionaliserade mål som anger att en viss procentsats av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska vara skyddad. Denna typ av målsättning kräver att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är identifierad, dvs. att det är känt vad som är 100 %, samt kunskap om hur stor andel av de aktuella byggnaderna som har ett formellt skydd. Enligt Riksantikvarieämbetet och miljömålsrådet innebär långsiktigt hållbar förvaltning att bebyggelsen omfattas av ett formellt skydd. Det finns flera sätt att skydda och tillvarata bebyggelse men den reglering som är mest omfattande är den som görs med hjälp av skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplaner och områdesbestämmelser, dvs. med hjälp av Plan- och Bygglagen

6 Ett problem i Östergötland har varit att det inte varit känt på vilket sätt och i vilken utsträckning Plan- och Bygglagen har använts för att tillvarata kulturhistoriska värden. Därför har det varit svårt att arbeta strategiskt och långsiktigt med de aktuella miljömålen. Kunskap om tillståndet för kulturmiljön är en förutsättning för att medborgarna och samhället i stort skall kunna vara delaktiga i diskussioner om, hur, vad och på vilket sätt den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen tillvaratas. Syfte med projektet Räkna Q En indikator inom den nationella och regionala miljömålsuppföljningen Ett nytt kunskapsunderlag: En analys av på vilket sätt och i vilken utsträckning Plan- och Bygglagen har använts för att tillvarata kulturhistoriska värden. Utreda vilka insatser som behövs för att stärka skyddet där det inte motsvarar kraven. Ett diskussionsunderlag Metod och källmaterial Metoden har gått ut på att granska samtliga planer som tillkommit med hjälp av Plan- och Bygglagen. Arbetet har kunnat ske på Länsstyrelsen eftersom samtliga detljplaner och områdesbestämmelser som vinner lagakraft arkiveras i ett exemplar i Länsstyrelsens arkiv. I många fall har även planbeskrivningen granskats, främst om det uppstått osäkerhet kring formuleringen i bestämmelserna eller om bestämmelsen på något sätt varit otydlig. Metoden har gått ut på att granska plankartor och registrera objekt som omfattas av bestämmelser som reglerar kulturhistoriska värden. Byggnader eller objekt med bevarandebestämmelser har därefter markerats på en digital karta. Punkten är kopplad till en digital blankett där övergripande information registrerats, såsom bestämmelsens lydelse, administrativa uppgifter samt en bedömning av miljö och byggnadstyp. Projektet har genomförts i programmet Arc GIS som är ett integrerat system av programvaror som bildar ett komplett geografiskt informationssystem (GIS). Till projektet valdes ArcGIS eftersom det är den mest använda GIS-plattformen i världen och att systemet lätt kan integreras med data från olika lokala och externa datakällor (exempelvis data från Internet). Programmet har använts för att visualisera, hantera, skapa och analysera geografisk data. Fortsättningsvis kommer samtliga planer som vunnit laga kraft att granskas, om planen innehåller objekt med bevarandesyftande bestämmelser ska dessa registreras. På så sätt kan materialet användas inom mijömålsuppföljningen. Tidsåtgång Den totala tidsågången för registreringsarbetet, databashantering samt analys, rapportskrivning och informationsspridning har uppgått till drygt 4 månaders heltidsarbete. Upprättande av projektplan, allmänna förberedelser, objektregistering och databasarbete upptog ca 320 timmar, dvs 2 månaders heltidsarbete. Rapportskrivningen ca 240 timmars arbete, ca 1,5 månads arbete. Därutöver har ca 120 arbetstimmar gått åt till kommunbesök samt förberedelser inför dessa samt extern informationspridning genom bla media, främst tv och press. 5

7 Spridning av resultat Metoden för resultatsspridningen har varit genom kommunbesök, pressmeddelanden och en rapport som skickats till länets samtliga kommuner och som funnits tillgänglig för allmänheten på Länsstyrelsen hemsida. Avgränsningar och svagheter Den geografiska avgränsningen är Östergötlands läns tretton kommuner Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Ydre samt Ödeshög. Den kronologiska avgränsningen är vilken är naturlig eftersom Plan- och Bygglagen trädde i kraft 1987, den övre gränsen är satt till 2007 eftersom samtliga planer som vunnit laga kraft under 2008 har ännu inte inkommit till Länsstyrelsen. Det bör understrykas att planer som fortfarande har laga kraft genom tidigare lagstiftningar inte ingår i undersökningen (stadsplaner mm). Undersökningen är begränsad till planer som tillkommit medhjälp av PBL. Metoden har varit att granska planer som vunnit laga kraft och som inkommit till Länsstyrelsens arkiv. Det innebär att det finns en risk för att en plan som har vunnit laga kraft men som inte har insänts till länsstyrelsen inte finns med i underökningen. Tidigare undersökningar Undersökningar om Plan- och Bygglagens skydds- och varsamhetsbestämmelser har tidigast genomförts av Boverket 1998 som utgav skriften Kulturvärden i detaljplan. Några slutsatser var att ambitionerna att säkerställa kulturmiljöer hänger samman med om det finns engagerade stadsarkitekter med antikvarisk kompetens. En annan slutsats var kommunerna har mycket olika syn på hur planeringen ska bedrivas, om det skall finnas detaljerade bestämmelser eller flexibla. I länsstyrelsernas meddelandeserie 2002:23, Indikatorer för Kulturhistorisk bebyggelse, har länsstyrelsen och länsantikvarien i Halland undersökt 21 mätbara indikatorer som syftar till att mäta relationer till miljömålsuppföljningen. Resultatet var bland annat att ingen av de tillfrågade kommunerna hade färdig statistik över antalet byggnader betecknade med Q eller q. I studien Skyddade byggnader enligt plan- och bygglagen, Riksantikvarieämbetet 2003:1, har RAÄ gjort en fördjupad studie om förutsättningarna för att inhämta och föra statistik över antalet byggnader som är skyddade enligt PBL. Underlaget var samtliga PBL-planer i Gävle kommun som innehöll byggnader. som omfattades av bevarandesyftande bestämmelser. Innebörden av planbestämmelserna studerades, antalet skyddade byggnader identifierades och tidsåtgången för identifiering av planer med bestämmelser noterades. Resultatet av studien visade att det bl.a. förekommer andra former av beteckningar för skydd än k och q. En viktig slutsats var att en uppföljning av delmål 2 kräver dels en identifiering av all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse dels en genomgång av hur mycket som redan skyddats. I rapporten föreslås att uppgifter samlas in om såväl skyddsbestämmelser som om vissa andra bestämmelser som rör utformning och utförande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I studien konstateras att det krävs en 6

8 likartad form av registrering för att kunna uppnå en nationell uppföljning, ett förslag till blankett lämnades i rapporten. I Riksantikvarieämbetes studie Kulturmiljön i kommunala översiktsplaner (2003:2) diskuteras ett fyrtiotal kommunomfattade översiktsplaner där syftet var att se hur 1996 år skärpning av lagstiftningen för kulturmiljövärden efterföljts. Ett annat syfte var att ta reda på om den valda metoden kunde användas vid fördjupad miljömålsuppföljning. Därutöver var målsättningen att få kunskap om hur olika kommuner behandlat kulturmiljöfrågan i underlag, program, fysisk planering och byggande. I projektet gjordes studier av förhållandena i 10 kommuner. Resultat och slutsatser var ett kommunalt kulturmiljöunderlag och tillgång till antikvarisk kompetens ses som viktiga indikatorer för att kunna följa utvecklingen av delmål 1, kulturvärden. En annan slutstats var att de tio kommunernas insatser för att ta tillvara kulturvärden var mycket olika, eftersom ambitioner, traditioner och förutsättningar varierade starkt. De kommunala kulturmiljöunderlagen som togs fram på 1980-talet bedömdes som föråldrade då de inte tar upp helhetsvärden, det moderna kulturarvet eller hur kulturvärden kan utvecklas. Studien visade även att översiktsplanerna var mycket olika vad gällde hanteringen av kulturmiljövärden. Rekommendationer och ställningstaganden för kulturmiljön var vaga och otydliga och hänvisningar till PBL 3:12 var ovanliga. Länsstyrelserna har därtill sällan haft synpunkter på kulturmiljöfrågor. I översiktsplanerna utpekades mycket sällan områden som säkerställts genom detaljplaner eller områdesbestämmelser. I de fall där bebyggelse pekats ut har beskrivningar och bestämmelser ofta varit otydliga och otillräckliga i bygglovsskedet. I rapporten Indikatorer för levande kust och skärgård att mäta förutsättningarna för framtidens kulturarv, Riksantikvarieämbetet 2004:3, finns en mer omfattande studie av om och hur befintlig statistik kan användas för att följa faktorer som påverkar förutsättningarna för ett varsamt bruk och tillvaratagande av kulturvärden. I det speciella fallet gäller det kusten och skärgårdens kulturvärden men metoderna för 20 statsitikuttag, indikatoranalyser, DPSIR-modeller och presentationer är av generellt intresse för uppföljningen av miljömålsarbetet utkom Riksantikvarieämbetets rapport Kulturmiljön i Plan och Byggsystemet Undersökningen behandlade en metod som skulle kunna användas vid fördjupad miljömålsuppföljning. Projektet granskade kulturmiljöarbetet i 10 olika kommuner och syftade att se över hur kulturmiljöfrågan behandlats i olika underlag, program, fysiskt planering och exploatering. Riksantikvarieämbetet gav 2004 ut rapporten Kulturhistoriska värden i den byggda miljön, som är en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet och kulturhistoriska värden i den byggda miljön. En intressant slutsats är att långsiktiga, juridiskt bindande skydd för kulturmiljöer kan ses som bekräftelse på en överenskommelse mellan fastighetsägaren och staten eller kommunen, men att det mest effektiva sättet att värna kulturmiljön är att fastighetsägaren är medveten om hur värdena skall förvaltas. I rapporten Kulturmiljöprogram (RAÄ 2005:3) har ett antal kulturmiljöprogram studerats för att se om det är möjligt att använda dessa som indikatorer. Studien baserar sig på en enkätundersökning utförd av SCB. Granskningen resulterade i ett antal intressanta resultat. Bland annat konstaterades att ett kulturmiljöprogram inte behöver ha tydliga rekommendationer om hur kulturmiljövärdena ska tas till vara utan att detta kan göras i översiktsplanerna. 7

9 År 2006 utkom Länsstyrelsen Västmanlands rapport Miljömålsindikatorer för kommunala planbestämmelser. Här diskuteras hypotesen att desto fler detaljplaner inom ett område som ingår i ett gällande kulturmiljöprogram desto bättre planbestämmelser och bättre tolkningar vid bygglovsprocesserna vilket slutligen leder till bättre tillvaratagande av de kulturhistoriska värdena. Resultatet av studien bekräftade hypotesen. Ett annan intressant slutsats var att studien visade att det mest avgörande för tillvaratagandet är bestämmelsens formulering i detaljplanen. Resultatet av studien står därmed delvis i motsättning till Riksantikvarieämbetets studie Kulturhistoriska värden i den byggda miljön från Övriga viktiga framgångsfaktorer var engagerade och kunniga handläggare samt intresserade fastighetsägare som har god kännedom om kulturhistoriska värden. Indikatorn Räkna Q har hittills använts av Länsstyrelsen i Skåne samt Örebro. Under 2009 kommer även Länsstyrelsen Värmland att genomföra motsvarande projekt vilket kommer att resultera i intressanta jämförelseanalyser. Resultatet i Skåne län var att 8788 objekt omfattades av skydds- eller varsamhetsbestämmelser, vilket grovt uppskattat motsvarar 1% av det totala antalet byggnader i länet. De registrerade objekten var främst belägna längsmed kusten och 70% av bebyggelsen i skånes tätorter saknar helt bevarandesyftande bestämmelser. Sett över perioden så har antalet varsamhetsbestämmelserna hela tiden ökat men antalet rivningsförbud har sedan mitten av 1990-talet en svag utveckling. 8

10 Lagstiftningar Plan- och Bygglagen PBL är en lag som reglerar planläggning av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, byggtillsyn och för byggnadsnämndens verksamhet. Lagen trädde i kraft 1 juli 1987 och ersatte då bland annat byggnadslagen från 1947 och byggnadsstadgan från Till skillnad från tidigare lagstiftning fick kommunerna fick ökat ansvar för långsiktigt hållbar förvaltning av kulturhistoriska värden. Miljöbalken I MB ryms bl.a. riksintressen för kulturmiljövården. Lagstiftningen syftar till att skydda miljöer som är särskilt värdefulla ur ett nationellt perspektiv. Att ett område är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården innebär inte i sig något skydd av värdena, men bestämmelserna ska beaktas vid prövning och planering enligt annan lagstiftning. I Sverige finns ca 1700 riksintressen för kulturmiljövården varav ca 91 ligger i Östergötlands län. Enligt 7 kap 9 MB får ett mark- eller vattenområde av Länsstyrelsen förklaras som kulturreservat i syfte att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker - men även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Kulturminneslagen Kulturminneslagen omfattar bl.a. byggnadsminnen samt kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Länsstyrelserna har möjlighet att byggnadsminnesförklara sådana byggnader och anläggningar som genom sitt "kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde". Även parker, trädgårdar eller andra anläggningar av kulturhistoriskt värde kan bli byggnadsminnen. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för varje byggnadsminne. Vem som helst kan väcka fråga hos länsstyrelserna om att en byggnad eller anläggning ska byggnadsminnesförklaras. Vid sidan om Kulturminneslagen finns även Förordningen om statliga byggnadsminnen som omfattar byggnadsminnen som ägs av staten genom Statens Fastighetsverk. I Östergötland finns 9 statliga byggnadsminnen. För ändring av dessa byggnader krävs Riksantikvarieämbetets tillstånd. De kyrkor som omfattas av Kulturminneslagen är de byggnader som ägdes av Svenska kyrkan Kyrkor uppförda före 1940 har ett automatiskt skydd som innebär att länsstyrelsens tillstånd krävs vid ändring av exteriörer, interiörer samt konstnärlig utsmyckning och kulturhistoriskt värdefulla föremål som exempelvis dopfunt, nattvardskärl, altartavla etc. Vissa yngre kyrkor omfattas även av samma tillståndsplikt på grund av sitt höga kulturhistoriska och arkitektoniska värde. Riksantikvarieämbetet fattar beslut om vilka yngre kyrkor som omfattas av tillståndsplikt. 9

11 Plan- och Bygglagen - Hur kan kulturhistoriska värden skyddas? PBL innehåller många intressanta verktyg som om de utnyttjas och kombineras på rätt sätt kan skapa goda villkor för att uppnå miljömålet om en långsiktigt hållbar förvaltning av kulturmiljöer. Nedan följer en kort presentation av hur PBL kan användas. Översiktsplanen Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring" av den fysiska miljön. Planen ska bland annat redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer och visa hur bebyggelsen ska bevaras och utvecklas. Planen kan också innehålla kommunens vision och kan vara ett viktigt strategiskt dokument för den framtida utvecklingen. Illustration; förhållandena mellan översiktsplan- fördjupad översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelse och bygglov. Översiktsplanen är vägledande, såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen, som när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Planen är dock inte juridiskt bindande. Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt. Nya planeringsanspråk och intressen gör att översiktsplanen kan behöva ses över kontinuerligt för att behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Genom att arbeta med fördjupningar och tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen underlättas arbetet med ändringar och kompletteringar utan att hela planen måste göras om. Enligt PBL:s intentioner ska översiktsplanen aktualiseras under varje mandatperiod. Avsikten med detta är att diskussionen om kommunens utveckling alltid ska vara levande och att översiktsplanen alltid ska vara aktuell. Emellertid har många kommuner tolkat PBL så att det räcker med ett enkelt beslut om återaktualisering av befintlig översiktsplan, utan att planen i sig har förändrats. Detta förfarande har kritiserats av Boverket eftersom det kringgår PBL:s ursprungliga intentioner. Detaljplan Detaljplanen är ett instrument för kommunen att förverkliga lokala politiska ställningstaganden om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelse ska utformas och förvaltas. Varje plan ska ge en samlad bild av hur kommunen tänker sig att marken inom planområdet ska förändras eller bevaras. En detaljplan ska upprättas för ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller om en ny byggnad ska uppföras inom ett område som det råder stor efterfrågan på. Detaljplan behövs även för mark och bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Alternativt om 10

12 bebyggelse skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. En detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. 2 Själva detaljplanen utgörs av plankartan och bestämmelserna. Det är denna som har rättsverkan. Planbeskrivning, genomförandebeskrivning, program, illustrationer, tekniska och ekonomiska utredningar och eventuell MKB är handlingar som kan tillhöra planen, men som inte har självständig rättsverkan. De, liksom samrådsredogörelse och särskilt yttrande (efter utställningen), förtydligar planens innebörd och utgör underlag för beslut om planen. Planbeskrivningens huvuduppgift är att tydliggöra och förklara planeringsförutsättningar, planens syfte och innebörd och skälen till planens utformning samt motiv för och innebörd av införda planbestämmelser. Konsekvenserna av genomförandet av planen bör redovisas i planbeskrivningen om inte särskild MKB upprättas för planen. Det är viktigt att i planbeskrivningen tydligt ange syftet med planen, med tanke bl.a. på att mindre avvikelse endast får beviljas om den är förenlig med planens syfte (PBL) eller syftet inte motverkas (MB). I en detaljplan är det enkelt uttryckt skydds- och varsamhetsbestämmelser som ska definiera vilka kulturhistoriska värden i bebyggelsen som ska tillgodoses. Utöver detta kan värdena säkerställas genom att exempelvis reglera byggrätten, och markanvändningen. För att öka säkerheten i skyddet kan bestämmelserna kombineras med utökad bygglovplikt och/eller rivningsförbud. Områdesbestämmelse För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. En områdesbestämmelse är, precis som en detaljplan, ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen, markägarna och grannarna. Till skillnad från en detaljplan kan den vara mindre omfattande och reglera någon eller några få frågor, i det här sammanhanget exempelvis hur ett bebyggelseområde ska bevaras. Till skillnad från detaljplanen ger områdesbestämmelser ingen byggrätt. utan antas främst för att förhindra åtgärder som omöjliggör eller försvårar avsedd mark- eller vattenanvändning. 3 En områdesbestämmelse kan ha en viktig vägledande roll inför lovprövning eller framtida detaljplaneläggning. Områdesbestämmelser upprättas, ändras och upphävs på samma sätt som detaljplaner. Den enda skillnaden är att områdesbestämmelser alltid måste ha stöd i översiktsplanen, så för dem upprättas aldrig program. 4 Handlingarna till områdesbestämmelser består i allmänhet av en enkel karta med bestämmelser och en beskrivning. Områdesbestämmelser kan vara ett mycket bra alternativ till en detaljplan för att bevara värdefulla bebyggelsemiljöer. Kommunen får möjlighet att hävda krav på särskilt utförande av underhållsåtgärder, reglera tilllbyggnadsrätt eller förhindra olämpliga förändringar av den befintliga bebyggelsen. När det gäller reglering av befintlig bebyggelse så är detaljplan och områdesbestämmelse likvärdiga Boverket; Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, sid Boverket; Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, sid16. 11

13 Områdesbestämmelsernas handlingar kan göras enkla; grundkarta krävs inte, däremot krävs en fastighetsförteckning. 5 Bestämmelserna kan hållas relativt generella och många fastigheter kan omfattas av samma bestämmelse. Exempel på frågor som enligt lag får regleras med en områdesbestämmelse: Utöka lovpliktens omfattning, exempelvis underhållsåtgärder, fasadåtgärder och rivning Reglera grunddragen i användningen av mark och vatten Reglera storleken på fritidshus och tomter Vegetationens samt markytans utformning Användning och utformning av befintliga allmänna platser och byggnader, dvs. införande av varsamhets- och skyddsbestämmelser Skydd och varsamhet PBL omnämner två olika värde nivåer vad gäller hantering byggnaders kulturhistoriska värden och som även ställer olika höga krav vid ändring. Den ena nivån är varsamhet och den andra är förvanskningsförbud. (1998:805) För all bebyggelse gäller varsamhetskravet 3 kap 10 Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag För särskilt värdefull bebyggelse gäller förvanskningsförbud3 kap 12. Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Varsamhetskravet (3 kap 10 ) För all bebyggelse gäller varsamhetskravet 3 kap. 10 PBL som innebär att bebyggelsens särart och karaktärsdrag skall tillvaratas vid ändring eller underhåll. Kravet är uttryckt som en hänsynsregel som gäller vid alla ändringar, såväl invändigt som utvändigt och oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte. Kravet gäller alla byggnader och syftar till att tillvarata byggnadens positiva egenskaper oberoende av husens ålder. Att ändra varsamt beror på vad som görs och hur det görs, det vill säga både i valet av åtgärder och hur åtgärderna genomförs. Varsamhetskraven kan preciseras genom varsamhetsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Särskilt värdefull bebyggelse (3 kap12 ) För att en byggnad skall betraktas som särskilt värdefull krävs att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse. 6 Detta gäller inte bara enskilda byggnader av monumental karaktär eller stort historiskt värde, utan också byggnader och bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något karaktäristiskt från skilda sociala miljöer. Det kan exempelvis vara byggnader som: är representativa för tidigare samhälleliga eller estetiska ideal ger en god uppfattning om tidigare sociala villkor 5Boverket; Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, sid (sid 24) 12

14 har haft betydelse för utvecklingen ur historisk, arkitektonisk, kulturhistorisk eller teknisk synpunkt. Även det förhållande att byggnaden värderas högt av en lokal opinion kan räcka för att den skall anses som särskilt värdefull. Bestämmelsen gäller också enskilda byggnader som i sig kanske inte är så värdefulla men som blir det genom samhörigheten i en grupp, ett kvarter, en fasadräcka eller liknande. Som ledning för bedömningen av vilka byggnader och områden som avses kan kommunen peka ut sådana i översiktsplan eller andra typer av dokument. Förvanskningsförbudet är knutet till byggnadens värde och gäller oberoende av om ett utpekande har skett i förväg eller inte. 7 Dock anses det i prop. 1985/86:1 s 242 att det är lämpligt att kommunen i förväg tar ställning till bevarandefrågorna och att skyddsbehovet kommer till uttryck i detaljplaner eller annat sätt. 8 Erfarenheter i rättsprövningar visar dock att det är svårt att hävda krav på varsamhet och skydd om det saknas uttryckliga bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelse. 9 Förvanskningsförbudet innebär dock inte ett förändringsförbud. Sker förändringarna med respekt för byggnaden och utifrån dess förutsättningar, är många ändringar möjliga utan att byggnaden förvanskas. Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Samma sak gäller byggnader som ingår i miljöer av den karaktären. I tre regeringsrättsdomar har förvanskning ansetts inträffa om: 10 : En väsentlig egenskap går helt förlorad. Åtgärden går ut över byggnadens, och därmed också i någon mån områdets särart, eller medför att en byggnads genuina karaktär inte behålls. Åtgärden inte är väl anpassad till husets karaktär avseenden byggnad som har ett känsligt läge i en kulturmiljö SOU 2007:77, Får jag lov? Om planering och byggande., sid SOU 2007:77, Får jag lov? Om planering och byggande., sid (sid 24) 13

15 Planbestämmelser Nedan följer en översiktlig presentation av de bestämmelser som kan användas i syfte att skydda kulturhistoriska värden. Kulturhistoriska värden kan bl.a. skyddas genom: Skyddsbestämmelser (q) Varsamhetsbestämmelser (k) Markanvändningsbestämmelse(Q, användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värden) Rivningsförbud (q eller generell bestämmelse) Höjd bygglovplikt (a eller generell bestämmelse) Begränsning av markens bebyggande; prickmark; dvs. mark som inte får bebyggas. Utnyttjandegrad; reglering av byggnadsarea, och byggrätt Förbud mot fastighetsdelning mm Begränsning av högsta antal våningar (I, II) Vind får inte inredas (till..), (v) Hösta tillåtna totalhöjd Taklutning Hänsynsbestämmelse, placering, utformning, gällande för nya byggnader (f) Krav vid ändring, (exempelvis bortskaffa krav på anordnande av hiss) Varsamhetsbestämmelse- k Befintliga byggnader och anläggningar kan få meddelas varsamhetsbestämmelse för att kunna precisera vilka egenskaper som enligt 3 kap. 10 PBL som skall tas till vara. 11 En varsamhetsbestämmelse kan gälla byggnadens karaktärsdrag, dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden; bestämmelsen syftar till att byggnadens karaktär bibehålls. Införandet av varsamhetsbestämmelserna medför att de utpekade värdena tydliggörs på ett sätt som är ägnat att öka respekten och förståelsen för dem Preciseringarna genom varsamhetsbestämmelser kan även meddelas för byggnader som har sådant särskilt värde att de omfattas av förbudet mot förvanskning. En varsamhetsbestämmelse kan inte leda till ersättning eftersom de inte är lika långtgående som en skyddsbestämmelse. Varsamhetsbestämmelser bör enligt rekommendation från Boverket lyfta fram bebyggelsens egenskaper som är särskilt viktiga att beakta. Observera att en varsamhetsbestämmelse inte bör ange hur de befintliga detaljer och material skall bevaras, konkreta bestämmelser om sättet för bevarande av befintliga fysiska förhållanden är definitionsmässigt en skyddsbestämmelse som ska ha stöd av 3 kap 12 PBL. Varsamhetsbestämmelser kan i mer enhetliga områden utformas så att de innefattas av en generell bestämmelse, t.ex. fasadmaterial, takvinklar, färgsättning osv. I mer särpräglad bebyggelse kan varsamhetsbestämmelsen hänvisa till individuellt kommenterade bilder eller fotografier, alternativt att det finns en hänvisning till ett särskilt avsnitt i planbeskrivningen. I planbeskrivningen kan det gärna finnas utdrag ur byggnadsinventeringar eller dylikt. 11 Boken om Detaljplan och områdesbestämmelser 2002 års revidering. Boverket

16 En varsamhetsbestämmelse symboliseras på plankartan med k. Skyddsbestämmelse- q En skyddsbestämmelse får utfärdas för byggnader som åsyftas i 12 PBL, dvs. en särskilt värdefull byggnad ur kulturhistoriskt synpunkt. 12 Skyddsbestämmelsen är ett juridiskt bindande förvanskningsförbud som gäller befintliga delar på en byggnad som omfattas av 12. En skyddsbestämmelse kan omfatta interiörer, underhåll, trädgårdar och allmänna platser mm. Skyddsbestämmelsen syftar till att bevara och skydda befintliga detaljer och egenskaper. Symbolen på plankartan för en skyddsbestämmelse är lilla q. Införande av en skyddsbestämmelse kan eventuellt leda till att kommunen blir ersättningsskyldig. Rivningsförbud q Ett rivningsförbud är formellt sett en skyddsbestämmelse och kan enbart tilldelas en 3:12 byggnad. I praktiken innebär ett rivningsförbud att stommen är skyddad och att fastighetsägaren blir skyldig att förvalta den befintliga byggnaden Rivningsförbud betecknas med q samt index på plankartan. Rivningsförbud kan eventuellt vara ersättningsgrundat. 13 Markanvändingsbestämmelse- Q Stora Q är en markanvändningsbestämmelse som länge hade betydelsen Kulturreservat och som numera lämnar användningen relativt öppen genom definitionen användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värde. Bestämmelsen innebär att markanvändningen inte får motverka bevarandesyftet. Det bör poängteras att stora Q inte innebär något egentligt skydd utan ska kompletters med varsamhets- och/eller skyddsbestämmelser. Hänsynsbestämmelser- f En hänsynsbestämmelse baseras på 3 kap 1 PBL och kan tilldelas ny bebyggelse. Exempelvis kan det innebära att ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga genom bestämda material, färger och former. Ny bebyggelse kan få hänsynsbestämmelser genom beteckningen f vilket kan vara viktigt för resultatet av exploatering i områden med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ändrad lovplikt- a alternativt generell bestämmelse Som komplement till ovannämnda bestämmelser kan skyddet höjas genom att bygglovplikten höjs. Ändrad lovplikt kan införas för byggnaders utseende, men endast inom områden som utgör en värdefull miljö. Bestämmelsen kan gälla omfärgning av fasad eller underhåll av 3:12-byggnader. Höjd bygglovplikt betecknas med lilla a kompletterat med index, (administrativ bestämmelse). Inom områden som inte utgör värdefull miljö kan utökad lovplikt införas och kan då innebära rivningslov för komplementbyggnad till 1-2-familjshus, marklov för trädfällning, uppföra, bygga till och ändra ekonomibyggnad. Övrigt- prickmark, markens anordnande, krav vid ändring mm Ett annat sätt att skydda en kulturhistorisk miljö är att reglera markens bebyggande. Ett sätt är att prickmarkera, dvs. införa bestämmelser om att marken exempelvis runtom byggnaden inte får bebyggas Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. 13 Se Boken om Detaljplan och områdesbestämmelser 2002 års revidering. Boverket, sid

17 Andra exempel är att införa bestämmelser om taklutning eller att förbjuda vindsinredning utöver ett visst våningsantal. Markens anordnande (tomt och vegetation) kan regleras med bestämmelsen n. För ändring av befintliga hus kan bestämmelser som fastställer lägre krav på byggnadens tillgänglighet mm införas. Exempelvis kan det gälla att kravet på hiss i byggnader som har fler än tre våningar upphävs. Bestämmelsen markeras med o på plankartan. Exempel på en detaljplan. 16

18 Räkna Q som indikator inom miljömålsarbetet Till följd av de stora miljöproblemen som identifierats i Sverige har Riksdagen infört 16 miljömål som syftar till att de stora miljöproblemen ska vara lösta innan år I detta ryms bl.a. människors hälsa, att värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, bevara ekosystems långsiktiga produktionsförmåga, trygga god hushållning med naturresurserna samt att ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. Flera av målen berör skyddet av värdefull bebyggelse. Nationellt miljömål; God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggelse skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och globalmiljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Delmål: Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Riksantikvarieämbetet har gjort bedömningen att det nationella miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse blir svårt att nå. Dels beroende på att det inte finns tillräckligt med kunskaper om värdefull bebyggelse men även att urvalet av områden som har pekats ut som kulturhistoriskt värdefulla är föråldrade. Dessutom utnyttjar få kommuner Plan- och bygglagens möjligheter att skydda kulturvärden och de flesta av områdena som anses vara av riksintresse saknar formellt skydd. Det regionala miljömålsarbetet i Östergötland Länsstyrelsen ansvarar för det regionala miljömålsarbetet och ska samarbeta med kommuner, näringsliv m.fl. för att se till att miljömålen får genomslagskraft. 14 Länsstyrelsen ska i samråd med miljömålsrådet precisera och konkretisera miljömålen med hänsyn till de förutsättningar som finns i länet. Det regionala miljömålet God bebyggd miljö: delmål 2/Strategier för utveckling av kulturhistoriska och estetiska värden: 2010 ska fysik planering och samhällsbyggande innehålla strategier och program för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. Det regionala miljömålet God bebyggd miljö: delmål 5/kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Senast 2010 ska länets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse finnas dokumenterad och förtecknad i ett allmänt tillgängligt register. Kommunerna skall ha program och planer för hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsens värden ska skyddas. Räkna Q som indikator I Räkna Q-undersökningen kan flera olika parametrar användas som indikatorer inom miljömålsarbetet. I arbetsmetoden för detta projekt ingår att Länsstyrelsen varje år ska sammanställa en rapport för att kunna följa utvecklingen av skyddade kulturmiljöer i länet. 14 Dock ej levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för. 17

19 Exempel på parametrar i Räkna Q-undersökningen: Antal byggnader som omfattas av 3 kap 12 PBL och har ett formellt skydd Identifiering av vilka objekt som skyddas Antal objekt per med bestämmelser om varsamhet/och/eller skydd, i förhållande till antalet antagna planer Antal rivningsförbud Antal skyddsbestämmelser Antal varsamhetsbestämmelser Antal objekt som omfattas av höjd bygglovplikt Antalet byggnader med bestämmelser om varsamhet och/eller skydd i förhållande till det totala antalet byggnader. (Baserat på uppgifter från fastighetskartan) Bestämmelsernas formuleringar. (Bestämmelsens juridiska innebörd) 18

20 Regional analys var, när hur? Registrerade objekt Hela länet har granskats och mellan åren har 2328 objekt fått bestämmelser med hjälp av PBL som syftar till att reglera kulturhistoriska värden. Antalet skyddade objekt per kommun varierar från 2 upp till ca 700. Det vanligaste är att enstaka byggnader per plan har reglerats. I tätorter är det vanligt att sammanhållna bebyggelsemiljöer har reglerats i olika planer med olika bestämmelser, vilket kan påverka det kulturhistoriska värdet. Många planer har generella bevarandebestämmelser som sträcker sig över förhållandevis stora geografiska områden. Detta har gjort att även komplementbyggnader mm ingår i undersökningen, i vissa fall kan en och samma plan kan reglera mellan 80 till 100 objekt. 15 Koncentrationer av registrerade objekt Var? Framför allt är de reglerade byggnaderna/objekten belägna i de större tätorterna samt i tätorter på östgötaslätten. I de södra samt norra skogsbygdsområdena finns mycket få skyddade objekt. Drygt 70 % av de registrerade objekten är belägna i tätorter. Vissa undantag finns exempelvis i Harstena, Marmorbruket, och i Veta m.fl. Trots detta är 41 av 89 av Östergötlands tätorter oreglerade och är helt i avsaknad bestämmelser om varsamhet och skydd. En stor del av riksintresseområdena för kulturmiljövården samt andra värdefulla kulturmiljöer omfattar bebyggelse på landsbygden och i mindre byar, som mycket sällan omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser. Dessa miljöer saknar i allmänhet formellt skydd. Till antalet har Norrköpings och Linköpings kommun reglerat flest objekt, 680 respektive 423 objekt. Därefter har Mjölby reglerat 303 objekt, Motala 215 samt Åtvidaberg 182 objekt. I exempelvis Ödeshög har två registrerade objekt registrerats och i Ydre tre objekt. När? Under perioden har antalet byggnader/objekt som givits bestämmelser om varsamhet eller skydd varierat kraftigt. Naturligtvis beror detta på exploateringssituationen eftersom mycket få planer tillkommit enbart i bevarandesyfte. I ett regionalt perspektiv kan uppgång ses under tidigt 1990-tal samt perioden En tydlig uppgång under år 2007 kan tolkas som ett ökat användande av varsamhetsoch skyddsbestämmelser, däremot sjunker införandet av rivningsförbud objekt är registrerade som uthus. 19

21 Under 1990-talet har 1411 bestämmelser tillkommit som syftar till att reglera kulturvärden. Under perioden 2000 till 2007 har 817 bestämmelser registrerats. Det kan vara intressant att undersöka kopplingen mellan hur många planer per år som antagits och som innehåller bevarandesyftande bestämmelser. Under exempelvis år 2007 antogs 86 detaljplaner i Östergötland varav 194 byggnader omfattades av någon form av bestämmelse som reglerar kulturhistoriska värden Antal registrerade objekt Objekt med rivningsförbud Antal registrerade objekt per år. Vilka objekt har reglerats? De registrerade objekten är i de allra flesta fall byggnader, men även parker, alléer, stengärdesgårdar, odlingsrösen, milstenar, fornlämningar och gatusträckningar har reglerats. I mindre samhällen är det ofta karaktärsskapande anläggningar som skyddats, ex stationshus, skolor, prästgårdar och dyl. Framgångsfaktorer: Bebyggelse som uppfattas som äldre, uppförd innan 1900-talets andra hälft Bebyggelse som med sin arkitektur och belägenhet är karaktärsskapande för orten Bebyggelse som ingår i byggnadsinventering, gärna med klassificeringssystem Bostadsområden som allmänt upplevs ha estetiskt tilltalande arkitektur. Exempelvis egnahemsområden och trädgårdsförstäder Hur? De planer som innehåller reglerade objekt är övervägande detaljplaner. I Östergötland finns endast 20 områdesbestämmelser som reglerar kulturhistoriska värden. Områdesbestämmelserna skyddar bl.a

22 bruksmiljöer, byar i skärgårdsmiljöer samt villaområden. 17 Möjliga skäl till att områdesbestämmelser använts i begränsad omfattning är att de ibland uppfattas som en "liten detaljplan" och att de belastas med ett innehåll som ligger utanför syftet med regleringen. Objekt med rivningsförbud I dagsläget omfattas 519 byggnader av rivningsförbud i Östergötland. 18 Det motsvarar ca 22 % av det totala antalet registrerade objekt. I relation till det totala antalet registrerade objekt per kommun har rivningsförbud använts mest i Linköping, Norrköping och Motala kommun (se diagram nedan). Norrköpings kommun: ca 34 % av det totala antalet registrerade objekt (225 st. av 658) Linköpings kommun: ca 35 % (152 st. av 432) Motala kommun: ca 33 % (71 st. av 215) I Mjölby kommun: ca 1 % (3 st. av 303) Höjd bygglovplikt I förhållande till antalet registrerade objekt har Linköpings kommun arbetat flitigast med höjd bygglovplikt (ca 43 % av de registrerade objekten). I Norrköpings och Åtvidabergs kommun har ca 35 % av objekten höjd bygglovplikt och i Finspång ca 28 %. Allra högst andel har Valdemarsviks kommun som med en omfattande detaljplan för Harstena drar upp procentsatsen till 78 % (se diagram nedan). De kommuner som i förhållande till antalet skyddade objekt arbetat minst med höjd bygglovplikt är Ydre och Ödeshögs där inga byggnader omfattas av höjd bygglovplikt. Därefter Vadstena och Boxholms kommun (7 %) och Motala kommun ( 8 %). Mjölby, Kinda och Söderköpings kommun som har reglerat ca 15 % av det totala antalet objekt Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Totalt antal registrerade objekt Antal objekt med höjd bygglovplikt Antal objekt med rivningsförbud Antal registrerade objekt per kommun. 17 Bogestad (objekt ), Brokind (obj , Malfors/Ljungsbro (obj ) Veda (obj ), Mormorsgruvan (obj ) Stora Rimmö (obj ), Marmorbruket ( ), Nedre Lagnö (obj samt 1118), FInnerstad äng/loddby (obj ), Veta kyrkomiljö (obj ) Västantrop/Ängefall, golfbanan Åtvidaberg (obj ), Kv. Facetten Åtvidaberg (obj ), Bersbo (obj ), Föllingsö m.fl. (obj ), Kråkmarö (obj ). 18 Byggnadsminnen som skyddas med hjälp av Kulturminneslagen är inte inkluderade. 21

23 Svaga bestämmelser En iakttagelse som gjorts är att större delen av de registrerade objekten har mycket svaga bestämmelser och vissa fall innebär bestämmelsen inget formellt skydd alls. 19 Det är mycket vanligt att bestämmelsen inte pekar ut vilka kulturhistoriska värden som ska skyddas. Dessa formuleringar är vanliga: q: värdefull miljö, q: kulturhistoriskt värdefull byggnad eller q: värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen (formuleringen har använts även under 2000-talet). Enligt Länsstyrelsens bedömning motsvarar dessa formuleringar inte adekvata skyddsbestämmelser. Definitionen av en skyddsbestämmelse idag är att den ska beskriva och definiera var de kulturhistoriska värdena finns, eller hur en specifik egenskap hos bebyggelsen ska tillvaratas. Att bevara karaktären inryms redan i 3 kap 10 ; karaktärsdragen ska tas till vara, kulturhistoriska och konstnärliga värden ska tas tillvara. Att förbjuda förvanskning av karaktären innebär per definition att bestämmelsen inte gäller bevarande av befintliga detaljer och material. Formuleringar av varsamhets- resp. skyddsbestämmelser Antal objekt med bestämmelseformuleringar som motsvarar varsamhet (3 kap 10 ) är klart övervägande, 1777 st. Registrerade objekt vars formulering motsvarar distinkta skyddsbestämmelser (3 kap 12 ) uppgår till 498 st. Det är mycket vanligt att q har marketars på plankartan, men att bestämmelsen har en svag formulering som motsvarar en varsamhetsbestämmelse. En intressant iakttagelse är att endast 185 objekt av totalt 2328 (dvs. ca 8 %) har bestämmelsen k, dvs. en uttalad varsamhetsbestämmelse. Varsamhetsbestämmelsen, dvs. lilla k, infördes genom en lagändring som trädde i kraft först den 1 januari Problem - q: hänsynsbestämmelse Vid registreringen uppstod vissa problem eftersom en många objekt som omfattas av regleringar som inte åsyftar byggnadens befintliga kulturhistoriska värden. Bestämmelsen gäller ofta vid nybyggnation och hänvisar till att den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningens kulturhistoriska värden. 20 I vissa fall har det dock varit svårt att utreda om bestämmelsen gäller befintlig byggnad. En förklaring kan vara att Boverket tidigare rekommenderat att q skulle ha lydelsen ny bebyggelse skall utformas till omgivningens egenart. Rekommendationerna har sedermera varierat, men idag kan en skyddsbestämmelse endast tilldelas befintlig bebyggelse. Skyddsbestämmelser utanför egenskapsgränserna En planteknisk aspekt som upprepar sig är bestämmelsen är placerad utanför egenskapsgränserna på plankartan vilket i praktiken innebär den byggnaden för vilken bestämmelsen är tänkt, inte omfattas av bestämmelsen. 21 Oftast framgår det av planbeskrivningen vilka byggnader som bestämmelsen avser. Objekt inom markanvändning Q Totalt har 123 st. objekt observerats som har användningsbestämmelsen Q, därav är 33 st. byggnadsminnen och skyddade med KML. Borträknat de objekt som är byggnadsminnen omfattas ca 4 % av de registrerade objekten av markanvändningen Q. Det bör nämnas att flertalet byggnader som omfattas av bestämmelsen Q inte har några skyddsbestämmelser eller varsamhetsbestämmelser. 19 Ca 20 % av de registrerade objekten omfattas av adekvat/distinkt utformade skyddsbestämmelser. Övervägande andel har markerats på plankartan som q men vars formulering motsvarar en varsamhetsbestämmelse. 20 Det är vanligt att mark som planerats för nybyggnation (vid exempelvis kanalerna som är av riksintresse för kulturmiljövården) givits skyddsbestämmelser som syftar till anpassa bebyggelsen till befintliga värden. 21 Se exempel, detaljplan för Harstena, Valdemarsviks kommun, trankokeriet, laga kraft