K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen. Östergötlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen. Östergötlands län"

Transkript

1 K-märkt? Kulturmiljöer skyddade med hjälp av Plan- och Bygglagen Östergötlands län

2 1

3 Förord Östergötland ett rikt län! Östergötland är Sveriges femte största län. Här finns två större städer, Norrköping och Linköping, drygt 80 tätorter och ett differentierat resursrikt landskap. I Östergötland har historien efterlämnat många kulturmiljöer som är av såväl internationellt, nationellt, regionalt som lokalt intresse. Här finns byggnader och miljöer som är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Till följd av ett antal stora miljöproblem identifierats i Sverige har Riksdagen infört 16 miljömål. Ett miljömål som finns på nationell och regional nivå är att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En hållbar förvaltning av kulturmiljön innebär att samhället brukar, bevarar, vårdar och hushåller med de resurser miljön så att historisk mångfald tas tillvara och skador på kulturmiljön och kulturföremål inte uppstår. Följande projekt har initierats eftersom det saknats kunskap om hur och i vilken omfattning kulturhistoriska värden har tillvaratagits och säkerställts med hjälp av Plan- och Bygglagen. Därmed har det varit svårt att bedöma om skyddet motsvarar kraven och vad som krävs för att nå miljömålen. Genom att tillföra kunskap om tillståndet för kulturmiljön skapas goda förutsättningar att ta fram strategier för delmålet och diskutera om, hur, vad och på vilket sätt den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen tillvaratas. /Elisabet Weber Linda Malmén Cecilia Lindqvist Samhällsbyggnadsdirektör Miljömålssamordnare Bebyggelseantikvarie 2

4 Innehållsförteckning Inledning Problemanalys sid. 4 Syfte sid. 4 Metod och källmaterial sid. 5 Avgränsningar och svagheter sid. 5 Tidigare undersökningar sid 7 Lagstiftningar Plan- och Bygglagen sid 8 Miljöbalken sid 8 Kulturminneslagen sid 8 Plan- och Byggalgen sid 9 Översiktsplan sid 9 Detaljplan sid 10 Områdesbestämmelser sid 10 Skydd och varsamhet sid 11 Varsamhetskrav sid 12 Särskilt värdefull bebyggelse sid 13 Planbestämmelser sid 14 Ekonomiska konsekvenser sid 16 Räkna Q -indikator inom miljömålsarbetet sid 18 Regionala analyser - var när hur? Registrerade objekt sid 20 Indikatorer sid 25 Sammanfattning sid 28 Orsaker till miljötillståndet sid 29 Hur når vi målet? sid 31 Strategisk ansats sid 32 Sammanfattning sid 34 Källmaterial och litteratur sid 36 Bilaga 1. Kommunvisa analyser 3

5 Inledning I april 1999 antog riksdagen femton nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar på längre sikt. I november 2001 antog riksdagen också delmål som förtydligar miljökvalitetsmålen samt riktlinjer för hur dessa delmål ska nås. Med riksdagens beslut i november 2005 tillkom ett 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Med det riktmärket angav regeringen femton miljökvalitetsmål i propositionen Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige (1997/98:145). De femton miljökvalitetsmålen blev allmänt formulerade. Därför fick en rad myndigheter i uppdrag att precisera dem genom att föreslå delmål och beskriva åtgärdsstrategier för hur målen ska nås. Den här studien berör flera miljömål, men särskilt två delmål inom God bebyggd miljö utgör förutsättningarna för arbetet: Nationellt miljömål Delmål 1. Planeringsunderlag; Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Delmål 2. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse; Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas Regionaliserat miljömål Delmål 2. Strategier för utveckling av kulturhistoriska och estetiska värden; 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande innehålla strategier och program för hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska tas till vara och utvecklas Delmål 5. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse; 2010 ska länets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse finnas dokumenterad och förtecknad i ett allmänt tillgängligt register. Kommunerna ska ha program och planer för hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsens värden ska skyddas. I målet God bebyggd miljö finns förslag på en revidering som går ut på att 30 % av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall vara skyddad år Vissa län har haft regionaliserade mål som anger att en viss procentsats av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska vara skyddad. Denna typ av målsättning kräver att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är identifierad, dvs. att det är känt vad som är 100 %, samt kunskap om hur stor andel av de aktuella byggnaderna som har ett formellt skydd. Enligt Riksantikvarieämbetet och miljömålsrådet innebär långsiktigt hållbar förvaltning att bebyggelsen omfattas av ett formellt skydd. Det finns flera sätt att skydda och tillvarata bebyggelse men den reglering som är mest omfattande är den som görs med hjälp av skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplaner och områdesbestämmelser, dvs. med hjälp av Plan- och Bygglagen. 1 4

6 Ett problem i Östergötland har varit att det inte varit känt på vilket sätt och i vilken utsträckning Plan- och Bygglagen har använts för att tillvarata kulturhistoriska värden. Därför har det varit svårt att arbeta strategiskt och långsiktigt med de aktuella miljömålen. Kunskap om tillståndet för kulturmiljön är en förutsättning för att medborgarna och samhället i stort skall kunna vara delaktiga i diskussioner om, hur, vad och på vilket sätt den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen tillvaratas. Syfte med projektet Räkna Q En indikator inom den nationella och regionala miljömålsuppföljningen Ett nytt kunskapsunderlag: En analys av på vilket sätt och i vilken utsträckning Plan- och Bygglagen har använts för att tillvarata kulturhistoriska värden. Utreda vilka insatser som behövs för att stärka skyddet där det inte motsvarar kraven. Ett diskussionsunderlag Metod och källmaterial Metoden har gått ut på att granska samtliga planer som tillkommit med hjälp av Plan- och Bygglagen. Arbetet har kunnat ske på Länsstyrelsen eftersom samtliga detljplaner och områdesbestämmelser som vinner lagakraft arkiveras i ett exemplar i Länsstyrelsens arkiv. I många fall har även planbeskrivningen granskats, främst om det uppstått osäkerhet kring formuleringen i bestämmelserna eller om bestämmelsen på något sätt varit otydlig. Metoden har gått ut på att granska plankartor och registrera objekt som omfattas av bestämmelser som reglerar kulturhistoriska värden. Byggnader eller objekt med bevarandebestämmelser har därefter markerats på en digital karta. Punkten är kopplad till en digital blankett där övergripande information registrerats, såsom bestämmelsens lydelse, administrativa uppgifter samt en bedömning av miljö och byggnadstyp. Projektet har genomförts i programmet Arc GIS som är ett integrerat system av programvaror som bildar ett komplett geografiskt informationssystem (GIS). Till projektet valdes ArcGIS eftersom det är den mest använda GIS-plattformen i världen och att systemet lätt kan integreras med data från olika lokala och externa datakällor (exempelvis data från Internet). Programmet har använts för att visualisera, hantera, skapa och analysera geografisk data. Fortsättningsvis kommer samtliga planer som vunnit laga kraft att granskas, om planen innehåller objekt med bevarandesyftande bestämmelser ska dessa registreras. På så sätt kan materialet användas inom mijömålsuppföljningen. Tidsåtgång Den totala tidsågången för registreringsarbetet, databashantering samt analys, rapportskrivning och informationsspridning har uppgått till drygt 4 månaders heltidsarbete. Upprättande av projektplan, allmänna förberedelser, objektregistering och databasarbete upptog ca 320 timmar, dvs 2 månaders heltidsarbete. Rapportskrivningen ca 240 timmars arbete, ca 1,5 månads arbete. Därutöver har ca 120 arbetstimmar gått åt till kommunbesök samt förberedelser inför dessa samt extern informationspridning genom bla media, främst tv och press. 5

7 Spridning av resultat Metoden för resultatsspridningen har varit genom kommunbesök, pressmeddelanden och en rapport som skickats till länets samtliga kommuner och som funnits tillgänglig för allmänheten på Länsstyrelsen hemsida. Avgränsningar och svagheter Den geografiska avgränsningen är Östergötlands läns tretton kommuner Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Ydre samt Ödeshög. Den kronologiska avgränsningen är vilken är naturlig eftersom Plan- och Bygglagen trädde i kraft 1987, den övre gränsen är satt till 2007 eftersom samtliga planer som vunnit laga kraft under 2008 har ännu inte inkommit till Länsstyrelsen. Det bör understrykas att planer som fortfarande har laga kraft genom tidigare lagstiftningar inte ingår i undersökningen (stadsplaner mm). Undersökningen är begränsad till planer som tillkommit medhjälp av PBL. Metoden har varit att granska planer som vunnit laga kraft och som inkommit till Länsstyrelsens arkiv. Det innebär att det finns en risk för att en plan som har vunnit laga kraft men som inte har insänts till länsstyrelsen inte finns med i underökningen. Tidigare undersökningar Undersökningar om Plan- och Bygglagens skydds- och varsamhetsbestämmelser har tidigast genomförts av Boverket 1998 som utgav skriften Kulturvärden i detaljplan. Några slutsatser var att ambitionerna att säkerställa kulturmiljöer hänger samman med om det finns engagerade stadsarkitekter med antikvarisk kompetens. En annan slutsats var kommunerna har mycket olika syn på hur planeringen ska bedrivas, om det skall finnas detaljerade bestämmelser eller flexibla. I länsstyrelsernas meddelandeserie 2002:23, Indikatorer för Kulturhistorisk bebyggelse, har länsstyrelsen och länsantikvarien i Halland undersökt 21 mätbara indikatorer som syftar till att mäta relationer till miljömålsuppföljningen. Resultatet var bland annat att ingen av de tillfrågade kommunerna hade färdig statistik över antalet byggnader betecknade med Q eller q. I studien Skyddade byggnader enligt plan- och bygglagen, Riksantikvarieämbetet 2003:1, har RAÄ gjort en fördjupad studie om förutsättningarna för att inhämta och föra statistik över antalet byggnader som är skyddade enligt PBL. Underlaget var samtliga PBL-planer i Gävle kommun som innehöll byggnader. som omfattades av bevarandesyftande bestämmelser. Innebörden av planbestämmelserna studerades, antalet skyddade byggnader identifierades och tidsåtgången för identifiering av planer med bestämmelser noterades. Resultatet av studien visade att det bl.a. förekommer andra former av beteckningar för skydd än k och q. En viktig slutsats var att en uppföljning av delmål 2 kräver dels en identifiering av all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse dels en genomgång av hur mycket som redan skyddats. I rapporten föreslås att uppgifter samlas in om såväl skyddsbestämmelser som om vissa andra bestämmelser som rör utformning och utförande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I studien konstateras att det krävs en 6

8 likartad form av registrering för att kunna uppnå en nationell uppföljning, ett förslag till blankett lämnades i rapporten. I Riksantikvarieämbetes studie Kulturmiljön i kommunala översiktsplaner (2003:2) diskuteras ett fyrtiotal kommunomfattade översiktsplaner där syftet var att se hur 1996 år skärpning av lagstiftningen för kulturmiljövärden efterföljts. Ett annat syfte var att ta reda på om den valda metoden kunde användas vid fördjupad miljömålsuppföljning. Därutöver var målsättningen att få kunskap om hur olika kommuner behandlat kulturmiljöfrågan i underlag, program, fysisk planering och byggande. I projektet gjordes studier av förhållandena i 10 kommuner. Resultat och slutsatser var ett kommunalt kulturmiljöunderlag och tillgång till antikvarisk kompetens ses som viktiga indikatorer för att kunna följa utvecklingen av delmål 1, kulturvärden. En annan slutstats var att de tio kommunernas insatser för att ta tillvara kulturvärden var mycket olika, eftersom ambitioner, traditioner och förutsättningar varierade starkt. De kommunala kulturmiljöunderlagen som togs fram på 1980-talet bedömdes som föråldrade då de inte tar upp helhetsvärden, det moderna kulturarvet eller hur kulturvärden kan utvecklas. Studien visade även att översiktsplanerna var mycket olika vad gällde hanteringen av kulturmiljövärden. Rekommendationer och ställningstaganden för kulturmiljön var vaga och otydliga och hänvisningar till PBL 3:12 var ovanliga. Länsstyrelserna har därtill sällan haft synpunkter på kulturmiljöfrågor. I översiktsplanerna utpekades mycket sällan områden som säkerställts genom detaljplaner eller områdesbestämmelser. I de fall där bebyggelse pekats ut har beskrivningar och bestämmelser ofta varit otydliga och otillräckliga i bygglovsskedet. I rapporten Indikatorer för levande kust och skärgård att mäta förutsättningarna för framtidens kulturarv, Riksantikvarieämbetet 2004:3, finns en mer omfattande studie av om och hur befintlig statistik kan användas för att följa faktorer som påverkar förutsättningarna för ett varsamt bruk och tillvaratagande av kulturvärden. I det speciella fallet gäller det kusten och skärgårdens kulturvärden men metoderna för 20 statsitikuttag, indikatoranalyser, DPSIR-modeller och presentationer är av generellt intresse för uppföljningen av miljömålsarbetet utkom Riksantikvarieämbetets rapport Kulturmiljön i Plan och Byggsystemet Undersökningen behandlade en metod som skulle kunna användas vid fördjupad miljömålsuppföljning. Projektet granskade kulturmiljöarbetet i 10 olika kommuner och syftade att se över hur kulturmiljöfrågan behandlats i olika underlag, program, fysiskt planering och exploatering. Riksantikvarieämbetet gav 2004 ut rapporten Kulturhistoriska värden i den byggda miljön, som är en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet och kulturhistoriska värden i den byggda miljön. En intressant slutsats är att långsiktiga, juridiskt bindande skydd för kulturmiljöer kan ses som bekräftelse på en överenskommelse mellan fastighetsägaren och staten eller kommunen, men att det mest effektiva sättet att värna kulturmiljön är att fastighetsägaren är medveten om hur värdena skall förvaltas. I rapporten Kulturmiljöprogram (RAÄ 2005:3) har ett antal kulturmiljöprogram studerats för att se om det är möjligt att använda dessa som indikatorer. Studien baserar sig på en enkätundersökning utförd av SCB. Granskningen resulterade i ett antal intressanta resultat. Bland annat konstaterades att ett kulturmiljöprogram inte behöver ha tydliga rekommendationer om hur kulturmiljövärdena ska tas till vara utan att detta kan göras i översiktsplanerna. 7

9 År 2006 utkom Länsstyrelsen Västmanlands rapport Miljömålsindikatorer för kommunala planbestämmelser. Här diskuteras hypotesen att desto fler detaljplaner inom ett område som ingår i ett gällande kulturmiljöprogram desto bättre planbestämmelser och bättre tolkningar vid bygglovsprocesserna vilket slutligen leder till bättre tillvaratagande av de kulturhistoriska värdena. Resultatet av studien bekräftade hypotesen. Ett annan intressant slutsats var att studien visade att det mest avgörande för tillvaratagandet är bestämmelsens formulering i detaljplanen. Resultatet av studien står därmed delvis i motsättning till Riksantikvarieämbetets studie Kulturhistoriska värden i den byggda miljön från Övriga viktiga framgångsfaktorer var engagerade och kunniga handläggare samt intresserade fastighetsägare som har god kännedom om kulturhistoriska värden. Indikatorn Räkna Q har hittills använts av Länsstyrelsen i Skåne samt Örebro. Under 2009 kommer även Länsstyrelsen Värmland att genomföra motsvarande projekt vilket kommer att resultera i intressanta jämförelseanalyser. Resultatet i Skåne län var att 8788 objekt omfattades av skydds- eller varsamhetsbestämmelser, vilket grovt uppskattat motsvarar 1% av det totala antalet byggnader i länet. De registrerade objekten var främst belägna längsmed kusten och 70% av bebyggelsen i skånes tätorter saknar helt bevarandesyftande bestämmelser. Sett över perioden så har antalet varsamhetsbestämmelserna hela tiden ökat men antalet rivningsförbud har sedan mitten av 1990-talet en svag utveckling. 8

10 Lagstiftningar Plan- och Bygglagen PBL är en lag som reglerar planläggning av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, byggtillsyn och för byggnadsnämndens verksamhet. Lagen trädde i kraft 1 juli 1987 och ersatte då bland annat byggnadslagen från 1947 och byggnadsstadgan från Till skillnad från tidigare lagstiftning fick kommunerna fick ökat ansvar för långsiktigt hållbar förvaltning av kulturhistoriska värden. Miljöbalken I MB ryms bl.a. riksintressen för kulturmiljövården. Lagstiftningen syftar till att skydda miljöer som är särskilt värdefulla ur ett nationellt perspektiv. Att ett område är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården innebär inte i sig något skydd av värdena, men bestämmelserna ska beaktas vid prövning och planering enligt annan lagstiftning. I Sverige finns ca 1700 riksintressen för kulturmiljövården varav ca 91 ligger i Östergötlands län. Enligt 7 kap 9 MB får ett mark- eller vattenområde av Länsstyrelsen förklaras som kulturreservat i syfte att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker - men även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Kulturminneslagen Kulturminneslagen omfattar bl.a. byggnadsminnen samt kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Länsstyrelserna har möjlighet att byggnadsminnesförklara sådana byggnader och anläggningar som genom sitt "kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde". Även parker, trädgårdar eller andra anläggningar av kulturhistoriskt värde kan bli byggnadsminnen. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för varje byggnadsminne. Vem som helst kan väcka fråga hos länsstyrelserna om att en byggnad eller anläggning ska byggnadsminnesförklaras. Vid sidan om Kulturminneslagen finns även Förordningen om statliga byggnadsminnen som omfattar byggnadsminnen som ägs av staten genom Statens Fastighetsverk. I Östergötland finns 9 statliga byggnadsminnen. För ändring av dessa byggnader krävs Riksantikvarieämbetets tillstånd. De kyrkor som omfattas av Kulturminneslagen är de byggnader som ägdes av Svenska kyrkan Kyrkor uppförda före 1940 har ett automatiskt skydd som innebär att länsstyrelsens tillstånd krävs vid ändring av exteriörer, interiörer samt konstnärlig utsmyckning och kulturhistoriskt värdefulla föremål som exempelvis dopfunt, nattvardskärl, altartavla etc. Vissa yngre kyrkor omfattas även av samma tillståndsplikt på grund av sitt höga kulturhistoriska och arkitektoniska värde. Riksantikvarieämbetet fattar beslut om vilka yngre kyrkor som omfattas av tillståndsplikt. 9

11 Plan- och Bygglagen - Hur kan kulturhistoriska värden skyddas? PBL innehåller många intressanta verktyg som om de utnyttjas och kombineras på rätt sätt kan skapa goda villkor för att uppnå miljömålet om en långsiktigt hållbar förvaltning av kulturmiljöer. Nedan följer en kort presentation av hur PBL kan användas. Översiktsplanen Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring" av den fysiska miljön. Planen ska bland annat redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer och visa hur bebyggelsen ska bevaras och utvecklas. Planen kan också innehålla kommunens vision och kan vara ett viktigt strategiskt dokument för den framtida utvecklingen. Illustration; förhållandena mellan översiktsplan- fördjupad översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelse och bygglov. Översiktsplanen är vägledande, såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen, som när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Planen är dock inte juridiskt bindande. Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt. Nya planeringsanspråk och intressen gör att översiktsplanen kan behöva ses över kontinuerligt för att behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Genom att arbeta med fördjupningar och tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen underlättas arbetet med ändringar och kompletteringar utan att hela planen måste göras om. Enligt PBL:s intentioner ska översiktsplanen aktualiseras under varje mandatperiod. Avsikten med detta är att diskussionen om kommunens utveckling alltid ska vara levande och att översiktsplanen alltid ska vara aktuell. Emellertid har många kommuner tolkat PBL så att det räcker med ett enkelt beslut om återaktualisering av befintlig översiktsplan, utan att planen i sig har förändrats. Detta förfarande har kritiserats av Boverket eftersom det kringgår PBL:s ursprungliga intentioner. Detaljplan Detaljplanen är ett instrument för kommunen att förverkliga lokala politiska ställningstaganden om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelse ska utformas och förvaltas. Varje plan ska ge en samlad bild av hur kommunen tänker sig att marken inom planområdet ska förändras eller bevaras. En detaljplan ska upprättas för ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller om en ny byggnad ska uppföras inom ett område som det råder stor efterfrågan på. Detaljplan behövs även för mark och bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Alternativt om 10

12 bebyggelse skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. En detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. 2 Själva detaljplanen utgörs av plankartan och bestämmelserna. Det är denna som har rättsverkan. Planbeskrivning, genomförandebeskrivning, program, illustrationer, tekniska och ekonomiska utredningar och eventuell MKB är handlingar som kan tillhöra planen, men som inte har självständig rättsverkan. De, liksom samrådsredogörelse och särskilt yttrande (efter utställningen), förtydligar planens innebörd och utgör underlag för beslut om planen. Planbeskrivningens huvuduppgift är att tydliggöra och förklara planeringsförutsättningar, planens syfte och innebörd och skälen till planens utformning samt motiv för och innebörd av införda planbestämmelser. Konsekvenserna av genomförandet av planen bör redovisas i planbeskrivningen om inte särskild MKB upprättas för planen. Det är viktigt att i planbeskrivningen tydligt ange syftet med planen, med tanke bl.a. på att mindre avvikelse endast får beviljas om den är förenlig med planens syfte (PBL) eller syftet inte motverkas (MB). I en detaljplan är det enkelt uttryckt skydds- och varsamhetsbestämmelser som ska definiera vilka kulturhistoriska värden i bebyggelsen som ska tillgodoses. Utöver detta kan värdena säkerställas genom att exempelvis reglera byggrätten, och markanvändningen. För att öka säkerheten i skyddet kan bestämmelserna kombineras med utökad bygglovplikt och/eller rivningsförbud. Områdesbestämmelse För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. En områdesbestämmelse är, precis som en detaljplan, ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen, markägarna och grannarna. Till skillnad från en detaljplan kan den vara mindre omfattande och reglera någon eller några få frågor, i det här sammanhanget exempelvis hur ett bebyggelseområde ska bevaras. Till skillnad från detaljplanen ger områdesbestämmelser ingen byggrätt. utan antas främst för att förhindra åtgärder som omöjliggör eller försvårar avsedd mark- eller vattenanvändning. 3 En områdesbestämmelse kan ha en viktig vägledande roll inför lovprövning eller framtida detaljplaneläggning. Områdesbestämmelser upprättas, ändras och upphävs på samma sätt som detaljplaner. Den enda skillnaden är att områdesbestämmelser alltid måste ha stöd i översiktsplanen, så för dem upprättas aldrig program. 4 Handlingarna till områdesbestämmelser består i allmänhet av en enkel karta med bestämmelser och en beskrivning. Områdesbestämmelser kan vara ett mycket bra alternativ till en detaljplan för att bevara värdefulla bebyggelsemiljöer. Kommunen får möjlighet att hävda krav på särskilt utförande av underhållsåtgärder, reglera tilllbyggnadsrätt eller förhindra olämpliga förändringar av den befintliga bebyggelsen. När det gäller reglering av befintlig bebyggelse så är detaljplan och områdesbestämmelse likvärdiga Boverket; Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, sid Boverket; Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, sid16. 11

13 Områdesbestämmelsernas handlingar kan göras enkla; grundkarta krävs inte, däremot krävs en fastighetsförteckning. 5 Bestämmelserna kan hållas relativt generella och många fastigheter kan omfattas av samma bestämmelse. Exempel på frågor som enligt lag får regleras med en områdesbestämmelse: Utöka lovpliktens omfattning, exempelvis underhållsåtgärder, fasadåtgärder och rivning Reglera grunddragen i användningen av mark och vatten Reglera storleken på fritidshus och tomter Vegetationens samt markytans utformning Användning och utformning av befintliga allmänna platser och byggnader, dvs. införande av varsamhets- och skyddsbestämmelser Skydd och varsamhet PBL omnämner två olika värde nivåer vad gäller hantering byggnaders kulturhistoriska värden och som även ställer olika höga krav vid ändring. Den ena nivån är varsamhet och den andra är förvanskningsförbud. (1998:805) För all bebyggelse gäller varsamhetskravet 3 kap 10 Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag För särskilt värdefull bebyggelse gäller förvanskningsförbud3 kap 12. Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Varsamhetskravet (3 kap 10 ) För all bebyggelse gäller varsamhetskravet 3 kap. 10 PBL som innebär att bebyggelsens särart och karaktärsdrag skall tillvaratas vid ändring eller underhåll. Kravet är uttryckt som en hänsynsregel som gäller vid alla ändringar, såväl invändigt som utvändigt och oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte. Kravet gäller alla byggnader och syftar till att tillvarata byggnadens positiva egenskaper oberoende av husens ålder. Att ändra varsamt beror på vad som görs och hur det görs, det vill säga både i valet av åtgärder och hur åtgärderna genomförs. Varsamhetskraven kan preciseras genom varsamhetsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Särskilt värdefull bebyggelse (3 kap12 ) För att en byggnad skall betraktas som särskilt värdefull krävs att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse. 6 Detta gäller inte bara enskilda byggnader av monumental karaktär eller stort historiskt värde, utan också byggnader och bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något karaktäristiskt från skilda sociala miljöer. Det kan exempelvis vara byggnader som: är representativa för tidigare samhälleliga eller estetiska ideal ger en god uppfattning om tidigare sociala villkor 5Boverket; Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, sid (sid 24) 12

14 har haft betydelse för utvecklingen ur historisk, arkitektonisk, kulturhistorisk eller teknisk synpunkt. Även det förhållande att byggnaden värderas högt av en lokal opinion kan räcka för att den skall anses som särskilt värdefull. Bestämmelsen gäller också enskilda byggnader som i sig kanske inte är så värdefulla men som blir det genom samhörigheten i en grupp, ett kvarter, en fasadräcka eller liknande. Som ledning för bedömningen av vilka byggnader och områden som avses kan kommunen peka ut sådana i översiktsplan eller andra typer av dokument. Förvanskningsförbudet är knutet till byggnadens värde och gäller oberoende av om ett utpekande har skett i förväg eller inte. 7 Dock anses det i prop. 1985/86:1 s 242 att det är lämpligt att kommunen i förväg tar ställning till bevarandefrågorna och att skyddsbehovet kommer till uttryck i detaljplaner eller annat sätt. 8 Erfarenheter i rättsprövningar visar dock att det är svårt att hävda krav på varsamhet och skydd om det saknas uttryckliga bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelse. 9 Förvanskningsförbudet innebär dock inte ett förändringsförbud. Sker förändringarna med respekt för byggnaden och utifrån dess förutsättningar, är många ändringar möjliga utan att byggnaden förvanskas. Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Samma sak gäller byggnader som ingår i miljöer av den karaktären. I tre regeringsrättsdomar har förvanskning ansetts inträffa om: 10 : En väsentlig egenskap går helt förlorad. Åtgärden går ut över byggnadens, och därmed också i någon mån områdets särart, eller medför att en byggnads genuina karaktär inte behålls. Åtgärden inte är väl anpassad till husets karaktär avseenden byggnad som har ett känsligt läge i en kulturmiljö SOU 2007:77, Får jag lov? Om planering och byggande., sid SOU 2007:77, Får jag lov? Om planering och byggande., sid (sid 24) 13

15 Planbestämmelser Nedan följer en översiktlig presentation av de bestämmelser som kan användas i syfte att skydda kulturhistoriska värden. Kulturhistoriska värden kan bl.a. skyddas genom: Skyddsbestämmelser (q) Varsamhetsbestämmelser (k) Markanvändningsbestämmelse(Q, användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värden) Rivningsförbud (q eller generell bestämmelse) Höjd bygglovplikt (a eller generell bestämmelse) Begränsning av markens bebyggande; prickmark; dvs. mark som inte får bebyggas. Utnyttjandegrad; reglering av byggnadsarea, och byggrätt Förbud mot fastighetsdelning mm Begränsning av högsta antal våningar (I, II) Vind får inte inredas (till..), (v) Hösta tillåtna totalhöjd Taklutning Hänsynsbestämmelse, placering, utformning, gällande för nya byggnader (f) Krav vid ändring, (exempelvis bortskaffa krav på anordnande av hiss) Varsamhetsbestämmelse- k Befintliga byggnader och anläggningar kan få meddelas varsamhetsbestämmelse för att kunna precisera vilka egenskaper som enligt 3 kap. 10 PBL som skall tas till vara. 11 En varsamhetsbestämmelse kan gälla byggnadens karaktärsdrag, dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden; bestämmelsen syftar till att byggnadens karaktär bibehålls. Införandet av varsamhetsbestämmelserna medför att de utpekade värdena tydliggörs på ett sätt som är ägnat att öka respekten och förståelsen för dem Preciseringarna genom varsamhetsbestämmelser kan även meddelas för byggnader som har sådant särskilt värde att de omfattas av förbudet mot förvanskning. En varsamhetsbestämmelse kan inte leda till ersättning eftersom de inte är lika långtgående som en skyddsbestämmelse. Varsamhetsbestämmelser bör enligt rekommendation från Boverket lyfta fram bebyggelsens egenskaper som är särskilt viktiga att beakta. Observera att en varsamhetsbestämmelse inte bör ange hur de befintliga detaljer och material skall bevaras, konkreta bestämmelser om sättet för bevarande av befintliga fysiska förhållanden är definitionsmässigt en skyddsbestämmelse som ska ha stöd av 3 kap 12 PBL. Varsamhetsbestämmelser kan i mer enhetliga områden utformas så att de innefattas av en generell bestämmelse, t.ex. fasadmaterial, takvinklar, färgsättning osv. I mer särpräglad bebyggelse kan varsamhetsbestämmelsen hänvisa till individuellt kommenterade bilder eller fotografier, alternativt att det finns en hänvisning till ett särskilt avsnitt i planbeskrivningen. I planbeskrivningen kan det gärna finnas utdrag ur byggnadsinventeringar eller dylikt. 11 Boken om Detaljplan och områdesbestämmelser 2002 års revidering. Boverket

16 En varsamhetsbestämmelse symboliseras på plankartan med k. Skyddsbestämmelse- q En skyddsbestämmelse får utfärdas för byggnader som åsyftas i 12 PBL, dvs. en särskilt värdefull byggnad ur kulturhistoriskt synpunkt. 12 Skyddsbestämmelsen är ett juridiskt bindande förvanskningsförbud som gäller befintliga delar på en byggnad som omfattas av 12. En skyddsbestämmelse kan omfatta interiörer, underhåll, trädgårdar och allmänna platser mm. Skyddsbestämmelsen syftar till att bevara och skydda befintliga detaljer och egenskaper. Symbolen på plankartan för en skyddsbestämmelse är lilla q. Införande av en skyddsbestämmelse kan eventuellt leda till att kommunen blir ersättningsskyldig. Rivningsförbud q Ett rivningsförbud är formellt sett en skyddsbestämmelse och kan enbart tilldelas en 3:12 byggnad. I praktiken innebär ett rivningsförbud att stommen är skyddad och att fastighetsägaren blir skyldig att förvalta den befintliga byggnaden Rivningsförbud betecknas med q samt index på plankartan. Rivningsförbud kan eventuellt vara ersättningsgrundat. 13 Markanvändingsbestämmelse- Q Stora Q är en markanvändningsbestämmelse som länge hade betydelsen Kulturreservat och som numera lämnar användningen relativt öppen genom definitionen användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värde. Bestämmelsen innebär att markanvändningen inte får motverka bevarandesyftet. Det bör poängteras att stora Q inte innebär något egentligt skydd utan ska kompletters med varsamhets- och/eller skyddsbestämmelser. Hänsynsbestämmelser- f En hänsynsbestämmelse baseras på 3 kap 1 PBL och kan tilldelas ny bebyggelse. Exempelvis kan det innebära att ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga genom bestämda material, färger och former. Ny bebyggelse kan få hänsynsbestämmelser genom beteckningen f vilket kan vara viktigt för resultatet av exploatering i områden med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ändrad lovplikt- a alternativt generell bestämmelse Som komplement till ovannämnda bestämmelser kan skyddet höjas genom att bygglovplikten höjs. Ändrad lovplikt kan införas för byggnaders utseende, men endast inom områden som utgör en värdefull miljö. Bestämmelsen kan gälla omfärgning av fasad eller underhåll av 3:12-byggnader. Höjd bygglovplikt betecknas med lilla a kompletterat med index, (administrativ bestämmelse). Inom områden som inte utgör värdefull miljö kan utökad lovplikt införas och kan då innebära rivningslov för komplementbyggnad till 1-2-familjshus, marklov för trädfällning, uppföra, bygga till och ändra ekonomibyggnad. Övrigt- prickmark, markens anordnande, krav vid ändring mm Ett annat sätt att skydda en kulturhistorisk miljö är att reglera markens bebyggande. Ett sätt är att prickmarkera, dvs. införa bestämmelser om att marken exempelvis runtom byggnaden inte får bebyggas Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. 13 Se Boken om Detaljplan och områdesbestämmelser 2002 års revidering. Boverket, sid

17 Andra exempel är att införa bestämmelser om taklutning eller att förbjuda vindsinredning utöver ett visst våningsantal. Markens anordnande (tomt och vegetation) kan regleras med bestämmelsen n. För ändring av befintliga hus kan bestämmelser som fastställer lägre krav på byggnadens tillgänglighet mm införas. Exempelvis kan det gälla att kravet på hiss i byggnader som har fler än tre våningar upphävs. Bestämmelsen markeras med o på plankartan. Exempel på en detaljplan. 16

18 Räkna Q som indikator inom miljömålsarbetet Till följd av de stora miljöproblemen som identifierats i Sverige har Riksdagen infört 16 miljömål som syftar till att de stora miljöproblemen ska vara lösta innan år I detta ryms bl.a. människors hälsa, att värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, bevara ekosystems långsiktiga produktionsförmåga, trygga god hushållning med naturresurserna samt att ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. Flera av målen berör skyddet av värdefull bebyggelse. Nationellt miljömål; God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggelse skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och globalmiljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Delmål: Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Riksantikvarieämbetet har gjort bedömningen att det nationella miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse blir svårt att nå. Dels beroende på att det inte finns tillräckligt med kunskaper om värdefull bebyggelse men även att urvalet av områden som har pekats ut som kulturhistoriskt värdefulla är föråldrade. Dessutom utnyttjar få kommuner Plan- och bygglagens möjligheter att skydda kulturvärden och de flesta av områdena som anses vara av riksintresse saknar formellt skydd. Det regionala miljömålsarbetet i Östergötland Länsstyrelsen ansvarar för det regionala miljömålsarbetet och ska samarbeta med kommuner, näringsliv m.fl. för att se till att miljömålen får genomslagskraft. 14 Länsstyrelsen ska i samråd med miljömålsrådet precisera och konkretisera miljömålen med hänsyn till de förutsättningar som finns i länet. Det regionala miljömålet God bebyggd miljö: delmål 2/Strategier för utveckling av kulturhistoriska och estetiska värden: 2010 ska fysik planering och samhällsbyggande innehålla strategier och program för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. Det regionala miljömålet God bebyggd miljö: delmål 5/kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Senast 2010 ska länets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse finnas dokumenterad och förtecknad i ett allmänt tillgängligt register. Kommunerna skall ha program och planer för hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsens värden ska skyddas. Räkna Q som indikator I Räkna Q-undersökningen kan flera olika parametrar användas som indikatorer inom miljömålsarbetet. I arbetsmetoden för detta projekt ingår att Länsstyrelsen varje år ska sammanställa en rapport för att kunna följa utvecklingen av skyddade kulturmiljöer i länet. 14 Dock ej levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för. 17

19 Exempel på parametrar i Räkna Q-undersökningen: Antal byggnader som omfattas av 3 kap 12 PBL och har ett formellt skydd Identifiering av vilka objekt som skyddas Antal objekt per med bestämmelser om varsamhet/och/eller skydd, i förhållande till antalet antagna planer Antal rivningsförbud Antal skyddsbestämmelser Antal varsamhetsbestämmelser Antal objekt som omfattas av höjd bygglovplikt Antalet byggnader med bestämmelser om varsamhet och/eller skydd i förhållande till det totala antalet byggnader. (Baserat på uppgifter från fastighetskartan) Bestämmelsernas formuleringar. (Bestämmelsens juridiska innebörd) 18

20 Regional analys var, när hur? Registrerade objekt Hela länet har granskats och mellan åren har 2328 objekt fått bestämmelser med hjälp av PBL som syftar till att reglera kulturhistoriska värden. Antalet skyddade objekt per kommun varierar från 2 upp till ca 700. Det vanligaste är att enstaka byggnader per plan har reglerats. I tätorter är det vanligt att sammanhållna bebyggelsemiljöer har reglerats i olika planer med olika bestämmelser, vilket kan påverka det kulturhistoriska värdet. Många planer har generella bevarandebestämmelser som sträcker sig över förhållandevis stora geografiska områden. Detta har gjort att även komplementbyggnader mm ingår i undersökningen, i vissa fall kan en och samma plan kan reglera mellan 80 till 100 objekt. 15 Koncentrationer av registrerade objekt Var? Framför allt är de reglerade byggnaderna/objekten belägna i de större tätorterna samt i tätorter på östgötaslätten. I de södra samt norra skogsbygdsområdena finns mycket få skyddade objekt. Drygt 70 % av de registrerade objekten är belägna i tätorter. Vissa undantag finns exempelvis i Harstena, Marmorbruket, och i Veta m.fl. Trots detta är 41 av 89 av Östergötlands tätorter oreglerade och är helt i avsaknad bestämmelser om varsamhet och skydd. En stor del av riksintresseområdena för kulturmiljövården samt andra värdefulla kulturmiljöer omfattar bebyggelse på landsbygden och i mindre byar, som mycket sällan omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser. Dessa miljöer saknar i allmänhet formellt skydd. Till antalet har Norrköpings och Linköpings kommun reglerat flest objekt, 680 respektive 423 objekt. Därefter har Mjölby reglerat 303 objekt, Motala 215 samt Åtvidaberg 182 objekt. I exempelvis Ödeshög har två registrerade objekt registrerats och i Ydre tre objekt. När? Under perioden har antalet byggnader/objekt som givits bestämmelser om varsamhet eller skydd varierat kraftigt. Naturligtvis beror detta på exploateringssituationen eftersom mycket få planer tillkommit enbart i bevarandesyfte. I ett regionalt perspektiv kan uppgång ses under tidigt 1990-tal samt perioden En tydlig uppgång under år 2007 kan tolkas som ett ökat användande av varsamhetsoch skyddsbestämmelser, däremot sjunker införandet av rivningsförbud objekt är registrerade som uthus. 19

21 Under 1990-talet har 1411 bestämmelser tillkommit som syftar till att reglera kulturvärden. Under perioden 2000 till 2007 har 817 bestämmelser registrerats. Det kan vara intressant att undersöka kopplingen mellan hur många planer per år som antagits och som innehåller bevarandesyftande bestämmelser. Under exempelvis år 2007 antogs 86 detaljplaner i Östergötland varav 194 byggnader omfattades av någon form av bestämmelse som reglerar kulturhistoriska värden Antal registrerade objekt Objekt med rivningsförbud Antal registrerade objekt per år. Vilka objekt har reglerats? De registrerade objekten är i de allra flesta fall byggnader, men även parker, alléer, stengärdesgårdar, odlingsrösen, milstenar, fornlämningar och gatusträckningar har reglerats. I mindre samhällen är det ofta karaktärsskapande anläggningar som skyddats, ex stationshus, skolor, prästgårdar och dyl. Framgångsfaktorer: Bebyggelse som uppfattas som äldre, uppförd innan 1900-talets andra hälft Bebyggelse som med sin arkitektur och belägenhet är karaktärsskapande för orten Bebyggelse som ingår i byggnadsinventering, gärna med klassificeringssystem Bostadsområden som allmänt upplevs ha estetiskt tilltalande arkitektur. Exempelvis egnahemsområden och trädgårdsförstäder Hur? De planer som innehåller reglerade objekt är övervägande detaljplaner. I Östergötland finns endast 20 områdesbestämmelser som reglerar kulturhistoriska värden. Områdesbestämmelserna skyddar bl.a

22 bruksmiljöer, byar i skärgårdsmiljöer samt villaområden. 17 Möjliga skäl till att områdesbestämmelser använts i begränsad omfattning är att de ibland uppfattas som en "liten detaljplan" och att de belastas med ett innehåll som ligger utanför syftet med regleringen. Objekt med rivningsförbud I dagsläget omfattas 519 byggnader av rivningsförbud i Östergötland. 18 Det motsvarar ca 22 % av det totala antalet registrerade objekt. I relation till det totala antalet registrerade objekt per kommun har rivningsförbud använts mest i Linköping, Norrköping och Motala kommun (se diagram nedan). Norrköpings kommun: ca 34 % av det totala antalet registrerade objekt (225 st. av 658) Linköpings kommun: ca 35 % (152 st. av 432) Motala kommun: ca 33 % (71 st. av 215) I Mjölby kommun: ca 1 % (3 st. av 303) Höjd bygglovplikt I förhållande till antalet registrerade objekt har Linköpings kommun arbetat flitigast med höjd bygglovplikt (ca 43 % av de registrerade objekten). I Norrköpings och Åtvidabergs kommun har ca 35 % av objekten höjd bygglovplikt och i Finspång ca 28 %. Allra högst andel har Valdemarsviks kommun som med en omfattande detaljplan för Harstena drar upp procentsatsen till 78 % (se diagram nedan). De kommuner som i förhållande till antalet skyddade objekt arbetat minst med höjd bygglovplikt är Ydre och Ödeshögs där inga byggnader omfattas av höjd bygglovplikt. Därefter Vadstena och Boxholms kommun (7 %) och Motala kommun ( 8 %). Mjölby, Kinda och Söderköpings kommun som har reglerat ca 15 % av det totala antalet objekt Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Totalt antal registrerade objekt Antal objekt med höjd bygglovplikt Antal objekt med rivningsförbud Antal registrerade objekt per kommun. 17 Bogestad (objekt ), Brokind (obj , Malfors/Ljungsbro (obj ) Veda (obj ), Mormorsgruvan (obj ) Stora Rimmö (obj ), Marmorbruket ( ), Nedre Lagnö (obj samt 1118), FInnerstad äng/loddby (obj ), Veta kyrkomiljö (obj ) Västantrop/Ängefall, golfbanan Åtvidaberg (obj ), Kv. Facetten Åtvidaberg (obj ), Bersbo (obj ), Föllingsö m.fl. (obj ), Kråkmarö (obj ). 18 Byggnadsminnen som skyddas med hjälp av Kulturminneslagen är inte inkluderade. 21

23 Svaga bestämmelser En iakttagelse som gjorts är att större delen av de registrerade objekten har mycket svaga bestämmelser och vissa fall innebär bestämmelsen inget formellt skydd alls. 19 Det är mycket vanligt att bestämmelsen inte pekar ut vilka kulturhistoriska värden som ska skyddas. Dessa formuleringar är vanliga: q: värdefull miljö, q: kulturhistoriskt värdefull byggnad eller q: värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen (formuleringen har använts även under 2000-talet). Enligt Länsstyrelsens bedömning motsvarar dessa formuleringar inte adekvata skyddsbestämmelser. Definitionen av en skyddsbestämmelse idag är att den ska beskriva och definiera var de kulturhistoriska värdena finns, eller hur en specifik egenskap hos bebyggelsen ska tillvaratas. Att bevara karaktären inryms redan i 3 kap 10 ; karaktärsdragen ska tas till vara, kulturhistoriska och konstnärliga värden ska tas tillvara. Att förbjuda förvanskning av karaktären innebär per definition att bestämmelsen inte gäller bevarande av befintliga detaljer och material. Formuleringar av varsamhets- resp. skyddsbestämmelser Antal objekt med bestämmelseformuleringar som motsvarar varsamhet (3 kap 10 ) är klart övervägande, 1777 st. Registrerade objekt vars formulering motsvarar distinkta skyddsbestämmelser (3 kap 12 ) uppgår till 498 st. Det är mycket vanligt att q har marketars på plankartan, men att bestämmelsen har en svag formulering som motsvarar en varsamhetsbestämmelse. En intressant iakttagelse är att endast 185 objekt av totalt 2328 (dvs. ca 8 %) har bestämmelsen k, dvs. en uttalad varsamhetsbestämmelse. Varsamhetsbestämmelsen, dvs. lilla k, infördes genom en lagändring som trädde i kraft först den 1 januari Problem - q: hänsynsbestämmelse Vid registreringen uppstod vissa problem eftersom en många objekt som omfattas av regleringar som inte åsyftar byggnadens befintliga kulturhistoriska värden. Bestämmelsen gäller ofta vid nybyggnation och hänvisar till att den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningens kulturhistoriska värden. 20 I vissa fall har det dock varit svårt att utreda om bestämmelsen gäller befintlig byggnad. En förklaring kan vara att Boverket tidigare rekommenderat att q skulle ha lydelsen ny bebyggelse skall utformas till omgivningens egenart. Rekommendationerna har sedermera varierat, men idag kan en skyddsbestämmelse endast tilldelas befintlig bebyggelse. Skyddsbestämmelser utanför egenskapsgränserna En planteknisk aspekt som upprepar sig är bestämmelsen är placerad utanför egenskapsgränserna på plankartan vilket i praktiken innebär den byggnaden för vilken bestämmelsen är tänkt, inte omfattas av bestämmelsen. 21 Oftast framgår det av planbeskrivningen vilka byggnader som bestämmelsen avser. Objekt inom markanvändning Q Totalt har 123 st. objekt observerats som har användningsbestämmelsen Q, därav är 33 st. byggnadsminnen och skyddade med KML. Borträknat de objekt som är byggnadsminnen omfattas ca 4 % av de registrerade objekten av markanvändningen Q. Det bör nämnas att flertalet byggnader som omfattas av bestämmelsen Q inte har några skyddsbestämmelser eller varsamhetsbestämmelser. 19 Ca 20 % av de registrerade objekten omfattas av adekvat/distinkt utformade skyddsbestämmelser. Övervägande andel har markerats på plankartan som q men vars formulering motsvarar en varsamhetsbestämmelse. 20 Det är vanligt att mark som planerats för nybyggnation (vid exempelvis kanalerna som är av riksintresse för kulturmiljövården) givits skyddsbestämmelser som syftar till anpassa bebyggelsen till befintliga värden. 21 Se exempel, detaljplan för Harstena, Valdemarsviks kommun, trankokeriet, laga kraft

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on Arkitekter Ingenjörer 1 Bjerking presentati on SJUTTIO ÅR AV HÅLLBARA LÖSNINGAR Bevarandevärt i domstolsprövning plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Maria Ros Annika

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

.'. / C"/' Planbestämmelser . ' :-'" . '.,.. ",~,

.'. / C/' Planbestämmelser . ' :-' . '.,.. ,~, er (':\ /' ---, r /' :( / C"/'./ ':l /- /

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor. Sven Fristedt

Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor. Sven Fristedt Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor Sven Fristedt Deltagare i projektet Gavlegårdarna Uppsalahem FörvaltningsAB Framtiden: Familjebostäder i Göteborg Göteborgs Stads Bostads AB Bostads

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse En analys av miljömålsenkäten 2009 Boverket december 2009 Dnr 214-1579/2009 2 Innehållsförteckning 3 Innehåll Inledning och läsanvisningar...5 Miljökvalitetsmålet

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Foto från 2003 UTSTÄLLNINGSHANDLING INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Planhandlingarna består

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Datum Diarienummer 2012-03-15 KS/2010:236-214 1 (1) Lagakraftbevis detaljplan nr 234 Detaljplan för Åkarp

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av ÄDP 35 Kärsby 1:7, Motala kommun

Ändring av detaljplan för del av ÄDP 35 Kärsby 1:7, Motala kommun ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av ÄDP 35 Kärsby 1:7, Motala kommun Denna handling har utarbetats av kommunledningsförvaltningens stadsbyggnadsenhet genom: Gustav Hellund, planeringsarkitekt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län Tillägg till detaljplan Granskningshandling Standardförfarande Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven,, Norrbottens län Tillägg till genomförandebeskrivning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Kulturmiljön värden att slå vakt om

Kulturmiljön värden att slå vakt om Kulturmiljön värden att slå vakt om Skydd för värdefull bebyggelse I dagligt tal används ofta begreppen K-märkt eller kulturminnesmärkt om skydd av värdefull bebyggelse. I början av 1900-talet kunde hus

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6. PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Lena Mattsson 2015-06-10 PBN 2014-2595 018-727 46 40 Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-06-26 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 ANTAGANDEHANDLING Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 Tillägg: Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Samrådsredogörelse 9 JUNI 2014 Diarienummer 430/12-212

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Områdesbestämmelser för Lilla Habo 3:7 m.fl. i Lomma, Lomma kommun (Furet/Kyrkfuret)

Områdesbestämmelser för Lilla Habo 3:7 m.fl. i Lomma, Lomma kommun (Furet/Kyrkfuret) OMRÅDESBESTÄMMELSER BESKRIVNING 2014 09 23 GRANSKNINGSHANDLING Normalt planförfarande MB11 0958,KS/KF2013.73.214 Områdesbestämmelser för Lilla Habo 3:7 m.fl. i Lomma, Lomma kommun (Furet/Kyrkfuret) Området

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2012 S727 Plan nr 434

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2012 S727 Plan nr 434 LAGA KRAFT 2014-03-25 PLANBESKRIVNING Diarienummer 2012 S727 Plan nr 434 Ändring av detaljplan genom tillägg för Del av Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Den 2 maj 2011 började

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun asdf BESLUT 1(5) 2012-09-26 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna-Mary Foltýn 040-25 27 21 Kommunfullmäktige Skurups kommun 274 80 Skurup Överprövning av beslut att

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Ö D S B Y 3 : 3 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE ÄNDRING AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FRITIDSOMRÅDET GÅRVIK (FASTIGHETEN ÖDSBY 3:3) GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD AV CIM&BIM

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 18) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Dp 82-67 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7: Bk-8a: Bk-8b: Bk-9a: Bk-9b: Bk-10: Ck-1: Ck-2: Ck-3: Ck-4: Ck-5a: Ck-5b:

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer