FAQ Doktorander vid ERG

Transkript

1 FAQ Doktorander vid ERG Det här dokumentet vänder sig till doktorander som är antagna till något av forskarutbildningsämnena vid ERG inkl CeHum; etnologi, genusvetenskap, religionshistoria och ämnesdidaktik. För det mesta är man då också anställd vid ERG, men undantag finns. I de fallen gäller att ERG administrerar och ansvarar för dina forskarstudier, men att din arbetsgivare ansvarar för sådant som har med din anställning att göra (sjukskrivning, friskvård etc). Dokumentet bygger på frågor doktorander haft, och är tänkt att byggas på efterhand. 1. Vad är en ISP bra för? Varför behöver jag den som doktorand? Den Individuella studieplanen, eller ISP:en är ett kontrakt mellan dig som doktorand och institutionen. Där regleras vad som förväntas av dig, men minst lika viktigt vad du kan förvänta dig, till exempel rörande mängden handledning och ersättning för olika utlägg. ISP:en skriver du och din handledare tillsammans. Sedan fastställs den i Institutionsstyrelsen (IS). Förutom att den fungerar som ett kontrakt som hjälper båda parter med att reglera vad som gäller, är den också ett arbetsredskap som tydliggör och planlägger din forskningstid, så att det blir rimligt och överskådligt. Till exempel ska uppgift om den nettostudietid du har kvar finnas med, så båda parter vet. (se mer om prolongering/nettostudietid under fråga 7 och 8.) 2. Varför ska jag sjukanmäla mig? Hur gör jag? Det är jätteviktigt att sjukanmäla sig när man är sjuk. Antalet sjukdagar då du inte kunnat arbeta förlänger din doktorandtid. Detta kallas för prolongering. Det kanske kan tyckas som du inte har råd att sjukskriva dig, men har du till exempel varit sjuk sammanlagt fyra veckor under din doktorandtid, så får du tillbaka de veckorna i slutet, då du så väl behöver dem. Du ska alltid sjukanmäla dig till din arbetsgivare den första dagen som du är sjuk och inte kan arbeta. Arbetsgivaren betalar sjuklön till dig de första 14 dagarna som du är sjuk. Sedan kan man ansöka om sjukpenning från försäkringskassan. När du blir sjuk så fyll i blanketten Försäkran i samband med sjukdomsfall. Den finns på SU:s medarbetarwebb i blankettarkivet: Lämna den till personalhandläggaren (Henrik Lidman). Meddela även din närmaste chef (för etnologi lars Kaijser, för genusvetenskap, Lena Gemzöe, för religionshistoria Peter Jackson, för CeHum/ämnesdidaktik Ylva Wibaeus). Sjukanmälan måste göras direkt, och när du blir frisk/kommer tillbaka så ska det också meddelas direkt. Sjukanmälan kan inte göras i efterhand. Från och med åttonde dagen fordras läkarintyg. Se mer om sjukanmälan här: 1

2 3. Hur anmäler jag vård av barn? Varför ska jag anmäla att jag är hemma med sjukt barn? Att anmäla VAB, vård av sjukt barn, är viktigt av samma skäl som det är viktigt att sjukanmäla sig. Observera att du måste anmäla VAB både till din arbetsplats och till försäkringskassan. VAB ska anmälas redan första dagen du är hemma. Universitetet behöver din anmälan för att kunna ge dig prolongering och dra av från din lön, försäkringskassan behöver den för att du ska få ekonomisk ersättning. Anmälan till Universitetet: Fyll i blanketten Ledighetsansökan på SU:s blankettarkiv, ( samma blankett som för semester) och lägg den i Henrik Lidmans fack på B 8. Anmälan till försäkringskassan:du kan Sms:a TFP och ditt personnummer följt av barnets personnummer till 71020, du kan också anmäla via försäkringskassans Servicetelefon på Det går också att anmäla via försäkringskassans självbetjäning på webben. Gå in under fliken Förälder. 4. Hur fungerar det med A-kassa och fack? Det är viktigt att vara ansluten till A-kassan i Sverige om man skulle behöva ha ersättning efter doktorandtiden. Man kan välja att vara direktansluten till a-kassan eller ansluten via ett fackförbund. Anledningar till att det är bra att vara med i facket under studietiden är flera. Oftast ror de flesta iland sin avhandling relativt smärtfritt men det sker ibland olyckliga saker (konflikter på arbetsplatsen som påverkar studierna, sjukdom etc.) där facket kan gå in och vara behjälplig som stöd. Som fackligt ansluten har doktorander tillgång till stöd och rådgivning i olika frågor, t.ex. som rör lön, anställningsvillkor, pension, arbetslöshet, föräldraledighet, tjänstledighet, försäkringar, avtal m.m. Samt har någon som kan företräda dig i arbetstvister eller vid andra problem på din arbetsplats. Det kan vara bra att välja det fackförbund som är närvarande vid den arbetsplats man är anställd på, (ex ST eller Saco). Om man är flera inom samma fackförbund blir man starka tillsammans och har större möjlighet att påverka i olika frågor. Den största a- kassan för akademiker är AEA, Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, som är SACO:s a-kassa. Deras webbplats har tydligt och bra beskrivna regler för doktorander om rätt till medlemskap och ersättning. Men vilket fack som är bäst för dig beror på ditt ämne och inriktning. Läs mer i doktorandhandboken under rättigheter och stöd Vad gör jag om jag får ont i kroppen på min arbetsplats till exempel får musarm eller ont i axlar/nacke? Kontakta din närmaste chef eller skyddsombudet där du har din arbetsplats. 6. Hur inrapporteras mina poäng för doktorandkurser? När du har tenterat en kurs ska examinatorn (som ofta men inte alltid är samma person som din handledare) rapportera in resultaten (poängen) till studentadministrationen/ utbildningsadministratör Kristina Löfstedt som har hand om all studiedokumentation för ERG:s doktorander. 2

3 7. Varför ska jag rapportera aktivitet i slutet av varje termin? Därför att du kan vara aktiv som doktorand, med lön, i max 4 år. Denna tid kallas nettostudietid. Den kontrolleras/hålls räkning på år för år, och noteras i din ISP inför varje nytt läsår, så att det klart framgår hur mycket studietid som återstår. Aktivitetsrapporten som Kristina kräver in i slutet av varje termin ligger till grund för bokföringen av din nettostudietid i LADOK. Om du är heltidsaktiv som forskarstuderande en hel termin förbrukar du 6 månader av nettostudietiden. Är du istället aktiv 80%, och har institutionstjänstgöring 20%, går det bara åt 80% av 6 månader, dvs 4,8 månaders nettostudietid. 8. För vad får man prolongation? Prolongation betyder förlängning av doktorandtjänst. Det är viktigt att du dokumenterar sjukdom, vård av barn, doktorandrådsuppdrag, IS-möten, Fakultetsuppdrag och andra studentmöten som berättigar till prolongation. I högskoleförordningens 6 kap. 36 står det att studietiden kan förlängas vid särskilda skäl, "såsom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet". Det lilla ordet "såsom" innebär att även annat än det som räknas upp i förordningen kan utgöra särskilda skäl att ge förlängning. (Läs mer i Högskoleförordningen, SFS nr 1993:100). Se rektors senaste beslut om Prolongation: olongation pdf 9. Hur beräknas undervisningstimmar? Om du undervisar under din forskarutbildning planerar studierektor i ditt ämne din undervisning på samma sätt som han/hon planerar för andra lärare. Schabloner för arbetstidsberäkning/omräkningsfaktorer har fastställts i IS. Schablonerna är ganska lika ämnena emellan men vissa skillnader finns. Schablonerna hittar du genom att gå in på den här datorn och välja X-servern, mappen Gemensamt ERG. Där finns alla IS protokoll bl.a. Tänk på att samråda med din handledare innan du åtar dig undervisning. 10. Vad är doktorandrådet bra för? Hur fungerar det? Doktorandrådet bevakar doktorandfrågor vid institutionen och är till för att ge doktorander inflytande över utbildningen. En representant representerar doktoranderna i institutionsstyrelsen (IS). Genom att engagera dig i doktorandrådet har du möjlighet att påverka utbildningen och kan få bättre insyn i universitetets verksamhet och dina rättigheter. Doktorandrådet ordnar doktorandmöten på institutionen vid behov och kan också ordna aktiviteter. Är du engagerad i doktorandrådets styrelse berättigar det till prolongering av din doktorandanställning. Se mer om det här: Doktorandråden väljer även representanter till fakultetsråden som bevakar forskarutbildningsfrågor på fakultetsnivå. De flesta uppdragen i de olika råden ger dig rätt till prolongation. Du får även bra meriter att ta med dig när du går vidare efter din disputation. 3

4 11. Kan jag få medel för utlägg för böcker, översättningar eller konferenser? Alla medel för kärnverksamhet (forskning och utbildning) vid ERG är fördelade på våra respektive enheter (ämnena och CeHum). Fördelningen följer underlag för fakultetsnämndens budgetbeslut. Ersättning för doktoranders expenser kan variera ämnena/cehum emellan, beroende på vad man har råd till på respektive enhet. Beslut om vilka expensmedel doktorander har rätt till fattas, år från år, av respektive ämnesansvarig och CeHums föreståndare. 12. Kan jag få friskvårdsersättning? Hur gör jag? Du kan få upp till 1500 kr i friskvårdsersättning, mot uppvisande av kvitto. Till exempel om du tränat på friskis, gått på yoga, bowlat eller dansat Zumba. Se mer om regler för friskvårdsersättning på SU:s webb: För att få ersättning måste du ha originalkvittot, ge en beskrivning vad kvittot gäller för, uppge namn och personnummer. Lämna detta till personalhandläggaren/henrik Lidman. Kvittot för erlagd friskvård ska ha inkommit till Lönesektionen inom 3 månader. Ersättningen gäller för pågående kalenderår. I slutet av kalenderåret ska kvittot/underlaget för det året ha inkommit till Lönesektionen senast 5/ Hur byter jag handledare? En doktorand har enligt högskoleförordningen rätt att byta handledare om han eller hon begär det. Det är bäst att själv kontakta handledaren i fråga om möjligt. Om läget är sådant att det inte går eller om samtalet inte leder till något konstruktivt bör du vända sig till prefekten (Barbro Blehr) eller den som är ansvarig för forskarutbildningen i ditt eget ämne. Kåren, äldre doktorander, eller facket kan också ge stöd. Institutionsstyrelsen (IS) beslutar om byte, eftersom det är den som utser alla handledare. 14. Vad gör doktorandombudsmannen? Doktorandombudsmannen kan hjälpa till att hitta rätt i den djungel av regler, förordningar och praxis som gäller för forskarutbildningen. Till denna person kan man också vända sig om man har problem och blivit illa eller felaktigt behandlad under utbildningen. Doktorandombudsmannen kan också fungera som en slags medlare vid konflikter mellan doktorand och handledare/-institution. Doktorandombudsman på studentkåren är sedan årsskiftet 2012 Fredrik Charpentier Ljungqvist. 4

5 Annat Smått och gott för doktorander: Allmänna råd till doktorander hitar du i Högskoleverkets doktorandhandbok: Se också ERG:s hemsida där bl.a. allmänna studieplaner för alla våra ämnen finns: Titta gärna också på Studentkårens hemsida: För mer information i olika personalrelaterade frågor som rör anställning vid Stockholms universitet rekommenderas att läsa på medarbetarwebben/personal. Den rymmer en hel del matnyttig information till dig som är anställd vid SU. Du utgå från den personalfråga som är aktuell för just dig och sedan söka info om just den frågan på medarbetarwebben/personal. Skattefrågor: html Pension: A-kassa: Trygghetsstiftelsen: 5