Brasilien nyckelspelare som döljer korten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brasilien nyckelspelare som döljer korten"

Transkript

1 Attacs direktrapporter från WTO:s ministerrådsmöte i Hongkong Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Andra rapporten tisdag Nu har det börjat Är vi grundlurade? Tredje rapporten onsdag Det mesta händer i rummet som inte finns Fjärde rapporten: - torsdag EU på elefantjakt 1:a rapporten måndag kväll Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Globaliseringen gör sig påmind redan på flygplatsen, där inte kommunen hälsar välkommen utan Royal Bank of Scotlands branschkontor, jämte reklam för stadens jularrangemang med en julmusttomte i centrum och k-pistbeväpnade poliser i varje vrå. Vägen in till staden domineras av hamnen, där ljusdekorerade kranar fyller på en absurd julkänsla, och bostadsmoduler staplade på varandra i 30, 40, 50 våningar - som tagna ur en Star Wars-film. Annu längre in glittrar centrum i en kaskad av neon och julglitter. Jodå, det är lite imponerande. Som att åka omkring i ett jättelikt köpcenter. Själva WTO-mötet startar först tisdag eftermiddag. Förhandssnacket handlar mycket om olika texters formella grad av legalitet. Den deklaration som ministrarna ska anta som det är tänkt, är egentligen inte mer än en summering av de fem annex som skickats med deklarationsutkastet som bilagor. Förutom den sista, om förhandlingarna kring området "handelsprocedurer", så är alla annexen skrivna av ordförandena i respektive arbetsgrupp och beskriver deras bedömning av läget i förhandlingarna. Därför inleds också Annexen med en not där det framgår att texten är skriven av ordföranden, på dennes eget ansvar. Alla utom Annexet kring tjänsteförhandlingarna (GATS) vill säga. Och just den uteblivna noteringen har gjort många upprörda. Det kan nämligen verka som om Annexet om GATS är en text arbetsgruppen är överens om. Vilket man långt ifrån är. Men i och med att såväl deklarationstext som annex mest beskriver läget är också förväntningarna på vad det här mötet kan leverera lågt ställda. Vilket i sig själv kan verka förädiskt. Aileen Kwa från Focus on the Global South misstänker att i-länderna planerar en snygg upprullning av u-länderna genom att noga bestämma i vilken ordning frågorna på mötet ska hanteras. Tanken är då att man först ska ta beslut om ett paket av olika utvecklingsfrämjande åtgärder ("aid for trade" m.m.) som u-länder knappast kan vara emot. Sedan går man över till jordbruk, där det som ligger egentligen bara säger att man ska fortsätta förhandla, och till sist NAMA (industritullar) och GATS. Genom att ha mjukat upp u-länderna i början ska de då svälja långtgånde marknadsöppningar i de här sektorerna. Huruvida ett sådant upplägg går i hamn, verkar just nu bero rätt mycket på Brasilien. Inför mötet förhandlade de och Indien med EU, USA, Kanada och Australien. Indien har en allmänt positiv inställning till GATS. Men Brasilien har än så länge inte visat sina kort. Pratar

2 Brasilien och Indien ihop sig är sannolikheten stor att de sedan kan få med sig resten av den s.k. G20 (medelklassländer som Sydafrika, Argentina och Kina förutom Brasilien och Indien). Ett lite udda inslag inför det här mötet är också den rad frågor som WTO-generalen Pascal Lamy har skickat till handelsministrarna. De är mer allmänna frågor som egentligen ligger lite utanför själva förhandlingsläget i den pågaände rundan. Ett sätt att röra om i grytan? 2:a rapporten tisdag kväll Nu har det börjat - är vi grundlurade? Vi kanske är grundlurade. Möjligen var det taktik från början till slut av EU att tona ner förväntningarna på det här mötet. För att i sista stund kasta in några beten som några av de största utvecklingsländerna helt enkelt inte kan tacka nej till. Redan från början händer det mer här än det gjorde inledningsvis på WTOs förra möte, i Cancun Genast efter invigningsceremonin nu i eftermiddags satte sig ländernas delegationer i informella förhandlingar (s k Gröna Rummet-förhandlingar). Det här är en arbetsmetod som varit i hög grad omdiskuterad och kritiserad eftersom den inte är transparent och tillgänglig för alla: Bara de invigda vet egentligen vilka frågor som diskuteras var och på vilket sätt. I Cancun försökte man hjälpligt förändra det här odemokratiska förhandlingssättet. Där var det redan från början klart var förhandlingar om vilka frågor skulle äga rum. I Hong Kong verkar man vara tillbaka i business as usual vad gäller insyn och demokratiska styrandeformer. Detta är oroväckande på flera sätt. I tidigare förhandlingsrundor har det varit en liten klick länder som i stort bestämt allt. Man har pratat om the quad, d.v.s. de fyra: EU, USA, Kanada och Japan. När väl de var överens blev också besluten så som de hade bestämt, helt enkelt för att dessa fyra helt dominerade världshandeln. Nu ser det mer och mer ut som att "the quad" har ersatts av en sextett: USA, EU, Japan, Australien, Brasilien och Indien. (Kanada är inte med i den här grupperingen som jag felaktigt skrev igår.) Dessa sex hade ett möte före ministermötet, och frågan är om de inte då kom mer överens än vad som har framskymtat hittills. På ett möte med olika organisationer från civilsamhället blev det klart att Brasilien börjar sväva på målet vad gäller de så hårt kritiserade skrivningarna om tjänstehandeln (GATS) i utkastet till ministerdeklaration. Mer specifikt handlar det om ett förslag från EU att föra tjänsteförhandlingarna plurilateralt, istället för som idag bilateralt, för att därigenom pressa fram större åtaganden. Det vill säga att en grupp länder kan kräva av en annan grupp länder att de ska förhandla om marknadsliberaliseringar. Fjädern som kan göra att vågen tippar över åt ena eller andra hållet i de här diskussionerna är det lilla ordet "ska". Ifall Brasilien får igenom att detta "ska" i en avgörande mening om att förhandla plurialteralt byts ut till ett "bör" så säger en representant från deras delegation nu att Brasilien kan leva med de skrivningarna som finns om GATS. Indien har ju redan tidigare indikerat att vad som står kan vara OK. Misstanken är då att EU i det läget nöjer sig med ett "bör", och räknar kallt med att senare ändå kunna pressa andra länder till åtaganden. Därmed skulle EUs främsta mål vara i hamn och unionen skulle då kunna gå med på vad Brasilien, Indien och övriga i den s.k. G20-gruppen kräver vad gäller jordbruk. Vilket i sin tur skulle innebära att en majoriteten av WTOs medlemsländer än en gång vore sidsteppat från de diskussioner som verkligen gäller något. Den största gruppen av dessa, den s.k. G33 omfattande de allra fattigaste av medlemsländerna, höll presskonferens tidigare under dagen. Där deklarerade de för det första

3 att ytterligare tolv länder anslutit sig till gruppen som därför bör kallas G45. Med upp till 70% av sina respektive befolkningar sysselsatta med jordbruk (jämfört med 1-2% i i-länder), är den här gruppens främsta mål att få skydda och utveckla sina egna jordbruksmarknader. Verktygen för att göra detta är att de ska kunna undanta speciella produkter från tullnedskärningar, och att en?särskild säkerhetsmekanism införs i jordbruksavtalet som skulle göra det möjligt för dem att snabbt införa skyddstullar ifall importen rakar i höjden så mycket att det hotar de inhemska jordbruken. Deras presskonferens följdes av presskonferenser med EU-kommissionen, G20 och WTO självt under en dag som präglades av positionsbestämningar. Inte särskilt mycket nytt under solen men ett nödvändigt koreografiskt förspel innan själva huvudnumret drar igång. Noterbart möjligen att EUs handelskommissionär Peter Mandelson betonade plurilaterala förhandlingar som fasonen à la mode att driva förhandlingar i GATS efter Hong Kong. Speglade det att han redan fått med sig Indien och Brasilien på detta? Vad som kan tala emot att allt redan är klappat och klart är dels ett rykte om att ASEAN ska ha ett nytt förslag på gång om GATS. Liksom att Indien, Sydafrika, Argentina, Brasilien, Indonesien, Venezuela och Filippinerna har skrivit ihop sig om en ståndpunkt i NAMA (industritullar), som de nu samlar fler underskrivare till. Så förfäktningarna är redan i full gång. Och inte enbart inne bland förhandlingsdelegationerna. Demonstrationsvågen har också rullat igång. Under öppningsceremonin inne i konferenscentret vecklade en rad NGO-representanter ut stora banderoller och skanderade mot WTO tills de handgripligen fördes ut ur lokalen. Utanför kongresscentret hölls demonstrationer med bl.a. koreanska småbönder. Två hundra av dem hoppade i vattnet och simmade mot kongresscentret för att sänka WTO, ivrigt påhejade av folk i båtar som demonstrerade mot WTOs reglering av fisket. Uppe på land tågade en demonstration mot kongresscentret tills de stoppades av polisens spärr. Väl där blev det skärmytslingar. Polisen använde någon slags pepparspray och tårgas. Enligt ögonvittnen från några frivilligorganisationer blev sju personer skadade, varav tre fick köras till sjukhus. 3:e rapporten onsdag Det mesta händer i rummet som inte finns Au Loong-Yu är facklig aktivist. På ett av myriaden av seminarier som äger rum parallellt med själva WTO-förhandlingarna, berättade han om hur globaliseringen i allmänhet och WTO i synnerhet påverkar arbetarna i Kina. Ofta framställs ju Kina som ett vinnarland i WTO. Men från Au Loong-Yus perspektiv är det bara den ekonomiska och politiska eliten i Kina som vunnit något. Att kinesiska producenter kan vara så konkurrenskraftiga beror enligt honom främst på den järnhårda kontroll officiella fackföreningar och säkerhetstjänsten håller arbetarna i. Kina är därför istället ett strålande exempel på hur friare handel leder till lönedumpning och ett "race to the bottom". Enligt hans organisations uppskattningar försvinner faktiskt jobb i Kina i stället för tvärtom. Och de jobb som finns är allt sämre betalda. Tidigare var det vanligt att folk flyttade från landsbygden till kuststäderna under en period av livet för att jobba och spara pengar till en egen gård därhemma. Idag är detta inte längre möjligt, säger Au Loong-Yu. Trots arbetstider på upp till timmar per dygn. Så arbetarna är trängda från flera håll. Au Loong-Yu påstår att Kina har världens lägsta tullar på jordbruksprodukter på grund av WTOs jordbruksavtal. Den billiga importen som blir följden kan bönderna på landsbygden inte konkurrera med utan tvingas till dåliga jobb i kuststäderna. Ett annat WTO-avtal, TRIMS (som handlar om investeringar), förbjuder

4 dessutom Kina att styra resursinflödet till landet. Det är till exempelvis inte tillåtet att kräva av utländska företag som investerar i landet att de ska upphandla en viss del av insatsvarorna i sin produktion från lokala producenter. Och förresten: mer än hälften av all export från Kina står företag från väst för. Så även om den kinesiska ekonomin växer är det ändå Väst som kammar hem vinsten, avrundar Au Loong-Yu. I själva förhandlingarna inne på kongresscentret händer det ingenting. Processen är trög, eller i vissa fall "icke-existerande" som en WTO-talesman uttryckte det. De tillsatta "underlättarna" för de olika förhandlingsgrupperna sonderar terrängen. Inget land verkar intresserat av att lägga första kortet på bordet. Vad gäller det odemokratiska arbetssättet med grönrums-förhandlingar så tycks medlemsländerna nu helt enkelt gett upp och accepterat att det är så här WTO-förhandlingar går till. En liten ljuspunkt är att de dagliga uppdateringar, som samtliga "heads of delegation" får, verkar vara uttömmande. Men en rolig konsekvens av det här med grönrum är att WTO-talesmännen officiellt inte kan referera till vad som sagts i något av dem, eftersom de formellt inte ska finnas. Så på pressbriefingen meddelar talesmannen att "mötet ikväll, om det nu skulle finnas ett sådant, förväntas ge mer än vad som kom fram på det möte igår som förstås inte ägde rum" Någon som drar sig till minnes Tage Danielsson och kärnkraftsolyckan i Harrrisburg? Under tiden som inget händer i förhandlingarna pågår också det lite kuriöst verbala slagsmålet mellan USA och EU om matbistånd. Efter Peter Mandelsons utfall igår har USA kontrat med att EU blivit "besatt" av frågan och att det som EU föreslår i praktiken skulle göra att fler fattiga fick svälta. Enligt nyhetsbrevet Bridges har en "kärngrupp" om nio u-länder ledda av Brasilien och Sydafrika bildats i NAMA-förhandlingarna om andra industrivaror än jordbruksprodukter. Dessa ska ha lämnat ett brev till ministermötets ordförande John Tsang där de argumenterar för att utvecklingsdimensionen i det som ligger på bordet är för dålig. Och på ett mote med NGO-er berättade samtidigt Brasiliens chefsförhandlare att alla olika u- landsgrupperingar (LDC, ACP, Afrikanska gruppen, G33, G20") träffades igår för att prata ihop sig. De ska ha kommit överens om att, trots skillnader grupperna emellan, sträva efter att vara bättre koordinerade än tidigare. Och framförallt inte spela ut en grupp mot en annan. Så trenden från tidigare ministermöten att u-länderna organiserar sig allt bättre verkar hålla i sig. 4:e rapporten torsdag EU på elefantjakt Håller EU på att bli syndabocken i förhandlingarna? Enligt en ledamot av den belgiska delegationen, som var på mötet igår då alla olika u- landsgrupper sökte ena sig, försöker Brasilien och Indien inte bara få ihop u-länderna. Strategiskt söker de också tillsammans med USA och Cairns-gruppen en enad front gentemot EU när det gäller jordbruk. Och för att beskriva läget i jordbruksförhandlingarna talas det nu mycket om djur. Fast inte kor och grisar utan möss och elefanter. Den stora och svåra frågan om marknadstillträde

5 (tullsänkningar) beskrivs av EU som en elefant i förhandlingsrummet. Den måste ut innan man kan fortsätta. Men, svarar G20, hur ska vi få ut elefanten ifall vi inte ens kan få ut en liten mus" Och med det menar de frågan om ett slutdatum för exportsubventionerna. Där är man så nära nu att "bollen ligger på mållinjen", som Brasiliens handelsminister Celso Amorin uttryckte det. Fattas bara en tåfjutt för att få den i nät också. Alla utom EU och Schwiez lär vara överens om 2010 som slutdatum. USA pressas på sina subventioner till bomullsodlarna. Man försvarar sig med studier som visar att även om landet tog bort alla sina subventioner skulle vinsten för de fattiga länderna bara bli en prisökning på mellan 2-12 %. Därför behövs istället tullsänkningar och bistånd till de fattiga länderna, argumenterade USA i dagens plenarmöte. Den afrikanska gruppen replikerade att utslaget i WTOs domstol nyligen mot en specifik del av USAs bomullssubventioner, visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa subventioner och världsmarknadspriset. De kunde bara inte tänka sig att åka från Hong Kong utan ett beslut om eliminerade bomullssubventioner. Vid sidan av jordbruk har flera pressmöten idag handlat om paketet med kvot- och tullfri import av alla produkter från LDC-länder ("Least Developed Countries"). Detta tillsammans med ett paket av "aid for trade" och slutdatum för exportsubventioner skulle kunna vara en tidig uppgörelse under mötet, som i sin tur skulle kunna få fart på resten av förhandlingarna. Utanför det som hittills legat på bordet har Indien idag försökt dra upp TRIPs (patent m.m.) på förhandlingsbordet igen. Indien vill att Hong Kong-mötet ska starta förhandlingar om förhållandet mellan TRIPs och FNs konvention om biologisk mångfald. Bakom detta ligger växande protester mot s.k. biostöld (företag tar patent på växter med läkande eller andra egenskaper som i århundraden använts i traditionell läkekonst) och allt mer högljudda krav från ursprungsbefolkningar att traditionell kunskap ska erkännas och ersättas när företag ansöker om patent som bygger på traderad kunskap. Dessutom: Tonga blev idag WTOs etthundrafemtionde medlem.

Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten

Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Attacs direktrapporter från WTO:s ministerrådsmöte i Hongkong Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Andra rapporten tisdag Nu har det börjat Är vi grundlurade?

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Styrdokument 2005-11-18 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon 08-4053218 Mobil 070-5190228 E-post daniel.blockert@foreign.ministry.se Styrdokument -

Läs mer

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 16-20 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Rapport från möte med referensgruppen för WTO frågor den 30 september 2005

Rapport från möte med referensgruppen för WTO frågor den 30 september 2005 Promemoria 2005-10-03 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Praktikant Mojtaba Ghodsi Telefon 08-405 21 85 Mobil 0733-40 28 51 E-post mojtaba.ghodsi@foreign.ministry.se Rapport

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Handelspolitisk lägesrapport 2005

Handelspolitisk lägesrapport 2005 Handelspolitisk lägesrapport 25 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

H ä r ä r ubåten instängd

H ä r ä r ubåten instängd GT 1988-08-30 H ä r ä r ubåten instängd Försvarsstaben är övertygad om att den främmande ubåten är instängd i Stigfjorden mellan Tjörn och Orust utan minsta chans att smita. Förväntningarna på marinen

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund -

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund - Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151109 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 16 november 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU.

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar ! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7

Läs mer

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Minnesanteckningar från Handelns Dag 7 mars 2007 Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Seminariet inleddes av Lena Johansson, Kommerskollegiums generaldirektör som talade om det aktuella

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2014 COM(2014) 223 final 2014/0125 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE VECKOBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 44-45 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Sessionsinfo 24-25 februari 2016, Bryssel [23-02-2016-18:01] Toppmötets avtal med Storbritannien debatteras med Tusk och Juncker...

Sessionsinfo 24-25 februari 2016, Bryssel [23-02-2016-18:01] Toppmötets avtal med Storbritannien debatteras med Tusk och Juncker... Sessionsinfo 24-25 februari 2016, Bryssel [23-02-2016-18:01] Toppmötets avtal med Storbritannien debatteras med Tusk och Juncker...... 3 På onsdag klockan 15.00 kommenterar parlamentsledamöterna i kammaren

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

WTO Basfakta och knäckfrågor

WTO Basfakta och knäckfrågor WTO Basfakta och knäckfrågor Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser regeringen med beslutsunderlag, utredningar och yttranden

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 COM(2015) 33 final 2015/0023 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel PE494.801v01-00 4.9.2012 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11 Vital Moreira (PE492.946v02-00) Åtgärder för att skydda EU-marknaden för import av produkter

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Fokus på Världshandeln 2001 Från Seattle till Doha

Fokus på Världshandeln 2001 Från Seattle till Doha Datum: 2001-11-09 Fokus på Världshandeln 2001 Från Seattle till Doha Dokumentation från anföranden under seminariet 5 november 2001 Klas Rönnbäck och Malin Christensson Innehåll: 1. WTO - inför Doha Maud

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Stävrullen Finans AB (publ) org. nr. 556125-5851 1 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Handel med värdepapper Bolagets verksamhetsidé är att genom en långsiktig kapitalförvaltning

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? 1 Kansliet för strategisk analys Folk och Försvar 10 november 2014 Makroekonomiska trender 2 2000 2013 2025 (p) EU 17,2% Övriga 29,4%

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Hantera hot mot allmän ordning

Hantera hot mot allmän ordning Hantera hot mot allmän ordning Det här är ett utdrag ur en publikation från Institutet för strategisk dialog. Läs hela texten här: I frontlinjen: en vägledning för att motverka högerextremism 3. Hantera

Läs mer

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Tillbaka till Sjumilaskogen

Tillbaka till Sjumilaskogen Tillbaka till Sjumilaskogen Nya äventyr med Nalle Puh Översättning Lotta Olsson Av David Benedictus som tagit vid där A. A. Milne slutade. Med illustrationer av Mark Burgess, inspirerad av E. H. Shepard.

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer