Geografiska Förbundets vandring i ett par av röda linjens tunnlar den 19 maj 2009:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geografiska Förbundets vandring i ett par av röda linjens tunnlar den 19 maj 2009:"

Transkript

1 Geografiska Förbundets vandring i ett par av röda linjens tunnlar den 19 maj 2009: Tunnelbanan och bebyggelseexpansionen i Stockholm. Några korta kommentarer års riksdag beslutade bygga sammanbindningsbanan mellan Södermalm (Södra Station) och Norrmalm (dåvarande Norra Station vid Norra Bantorget). Banan och Centralstationen invigdes i juli Sammanbindningsbanan var Sveriges första dubbelspåriga järnväg men här finns som bekant ännu 137 år senare endast två spår Passagen över Norr- och Söderström, eller mer allmänt mellan områdena norr och söder om Mälaren Saltsjön är ett evigt planeringsproblem i Stor-Stockholm. Stadsfullmäktige i Stockholm fattade 16 juni 1941 ett principbeslut om att efter kriget bygga ett tunnelbanesystem, den nuvarande s.k. gröna linjen. Den egentliga byggstarten skedde först En huvudanledning till beslutet var att stadens folkmängd, i alla fall enligt hur somliga deltagare i den politiska debatten tolkade en befolkningsprognos från 1940, kunde komma att öka från ca detta år till à redan år Expansionen skulle bara till liten del kunna ske i innerstaden. (Se vidare nedan!) Kapaciteten på förortsspårvägar och -busslinjer skulle helt enkelt inte klara tillväxten av befolkningen i förortsområdet. Redan innan beslutet fattades 1941 hade en första tunneldelsträcka invigts för Enskede- och Örbybanorna år Det var där dock tills vidare fråga om spårvägstrafik. Men spårvägstrafik skulle, p.g.a. tekniska faktorer, inte räcka till i framtiden. Spårvagnstågen var max. tre vagnar långa, en motorvagn och två släpvagnar. Detta innebar för liten kapacitet och för dålig acceleration (för långa körtider). Det krävdes en kraftfull motor i varje vagn för tillräckligt snabb acceleration, liksom möjlighet att köra tåg med 6 vagnar (senare ändrat till 8-vagnarståg, på Järvabanan t.o.m. 10-vagnarståg). Detta i sin tur krävde strömförsörjning med en 3:e skena på marken, utmed spåren, i stället för kontaktledning ovanför spåren. Detta förutsatte helt planskilda korsningar med övrig trafik. Spårvägstrafiken måste därmed ersättas med tunnelbanetrafik. Ängbybanan byggdes, under början av 40-talet, med en hela separerad banvall men dock för spårvägstrafik. Detsamma gäller yttre delar av Örbybanan, som byggdes om så att tågen gick på en planskild banvall. Andra viktiga teknikfaktorer vad gäller innerstaden gällde själva tunnelbyggandet. (Det var därför vi hade planerat att under exkursionen stanna till en stund framför Observatoriekullen vid Stadsbiblioteket. I samband med byggandet grävdes tillfälligt en del av rullstensåsen bort här, liksom plaskdammen m.m. Av tidsskäl utgick dock denna tur till Rådmansgatans tunnelbanestation.) Man kunde antingen spränga en tunnel i berg, en teknik som behärskades väl tack vare den betydande svenska gruvindustrin. Så byggdes tunneln på sträckan Slussen Medborgarplatsen. Där det inte var fråga om berg och sprängd tunnel fick man i stället gräva sig ned från markytan. Då utnyttjade man de breda esplanaderna enligt Lindhagensplanen från Gröna linjen (som den kallas idag men naturligtvis inte alls då den byggdes) går sålunda Drottningholmsvägen S:t Eriksgatan Karlbergsvägen Odengatan Sveavägen till Hötorget. Sedan var det helt nödvändigt med omfattande rivningar i City för att komma vidare, snett genom 1630-talets rutnät, som saknade breda och diagonalt gående gator som man kunde gräva sig ned under, till Centralstationen. På Södermalm byggdes enligt ovan en bergtunnel Slussen Medborgarplatsen, men sedan grävde man upp den söder därom breda Götgatan (återigen utnyttjade man således de breda gatorna i den gamla Lindhagensplanen!) och byggde tunnelbanetunneln (d.v.s. en f.d. spårvägstunnel) under denna esplanad!

2 2 Exkurs: Den befolkningsprognos som enligt ovan åtminstone delvis låg till grund för principbeslutet om tunnelbanebygget 1941 hade tagits fram av Stockholms stads statistiska kontor under ledning av dåvarande docenten, sedermera professorn i geografi vid Handelshögskolan i Stockholm, William William-Olsson. De politiker och högra tjänstemän som pläderade för tunnelbanebeslutet drog dock väl stora växlar på basis av den här prognosen. William-Olsson skriver sålunda själv i texten till prognosen att stadens /men därmed menade han Stor-Stockholms och inte enbart Stockholms stads/ folkmängd troligen kommer att stiga med avtagande hastighet fram till årtiondet , då en siffra av 900,000, med en marginal i positiv och negativ riktning av 50,000, uppnås. Efter detta årtionden beräknas folkmängden stagnera, eventuellt falla något. Budskapet i den sista meningen kan idag verka märkligt, men faktum är att Stockholm stads befolkning minskade med under perioden , och att Stockholms läns befolkning, inklusive Stockholms stads, stagnerade under 1970-talet (d.v.s. under gröna vågens glansdagar). Tunnelbanetrafiken mellan Slussen och Söderort (Hökarängen) kom igång 1950, och trafiken mellan Hötorget och Västerort (Vällingby) inleddes Redan året innan (1951) började sträckan Gullmarsplan Stureby trafikeras. Den felande länken Hötorget Slussen togs i bruk En ny befolkningsprognos från 1945 talade om att Stockholms stad kunde ha 1¼ milj. invånare fram mot På ett sent stadium i planeringen av gröna linjen gjordes därför de justeringarna i planerna att stationerna och plattformarna förlängdes, så att man skulle kunna köra 8-vagnarståg i stället för som tidigare planerats max. 6-vagnarståg. Det beslutet innebar samtidigt, att det blev så korta avstånd mellan några av stationerna i innerstaden att ett par av dem som planerats där slopades. Befolkningstillväxten blev dock i praktiken inte alls så stor, och mellan 1965 och 1980 minskade Stockholms stads befolkning som nämnts med personer! Detta trots att miljonprogrammet rullade på för fullt under åren ! Men 1940 bodde 60% av Stor-Stockholms befolkning i Stockholms innerstad, 20% i Söder- och Västerort och 20% i förortskommunerna var motsvarande andelar knappt 30%, 40% respektive drygt 30%. Det hade med andra ord skett en betydande omfördelning av befolkningen från innerstaden till förortsområdena under kvartsseklet Under 1920-talet hade det föreslagits en tunnel Norrtull Centralstationen för en normalspårig Djursholmsbana, Lidingöbanornas spårvagnståg och Sundbybergsbanan, eventuellt även för lokaltågen på (den då privata) Västeråsbanan. En förebild var spårtrafiken i de västra delarna av Oslo. Ungefär samtidigt fördes det också fram ett förslag om att föra in Örby- och Enskedebanorna (förortsspårvägar), tillsammans med spårvägslinjerna till Mälarhöjden och Midsommarkransen samt Saltsjöbanan i en gemensam tunnel Skanstull Slussen och vidare till Centralstationen. Spårvägstrafiken på Örby- och Skarpnäcksbanorna flyttades också ned i en tunnel Slussen Skanstull från hösten Ännu efter 1941 års beslut om tunnelbanetrafik fortlevde tankarna om att de tre sydliga grenarna i det gröna systemet, tillsammans med en tunnelbanegren till Årsta samt Saltsjöbanan och de båda sydvästliga spårvägslinjerna, skulle kunna samsas i tunneln under Södermalm och vidare över (eller under) Norr- och Söderström till Centralstationen. Men nya prognoser visade snart att tunnelns kapacitet inte skulle räcka till, och i stället började man längre fram i tiden (från 1954) att arbeta med planer på det röda systemet.

3 3 S:t Eriksbron fanns med redan i Lindhagensplanen från 1866, men bron byggdes först Efter det att trafiken hade ökat kraftigt mellan Kungsholmen och Norrmalm, inte minst efter öppnandet av Västerbron, byggdes bron om och återinvigdes Då hade man under brobanan förberett för en eventuell tunnelbana här! Med den sträckning som beslutades enligt 1941 års principbeslut, således den som gröna linjen har idag. I samband med att man konstruerade den nya bron här blev man därför tvungen att bestämma vilken bredd som tunnelbanetågen skulle få. Man valde Londonstandard, d.v.s. med en hel del smalare vagnar än enligt järnvägsstandard. Detta beslut kom att bli normgivande vid principbeslutet ca. 10 år senare, vilket kanske var beklagligt. Vad var det då för transportbehov, geografiskt sett, som tunnelbanan skulle tillgodose? Det visste man faktiskt ganska väl, och kunde i högsta grad påverka, i och med att Stockholms stad ägde en mycket stor del av marken både i Västerort och i Söderort. Dessutom var tunnelbanan en helt kommunal angelägenhet, byggandet finansierades helt av Stockholms stad, utan ett öre i statsbidrag, och banan skulle helt och hållet byggas innanför stadsgränsen. (Det var vid den här tiden nog inte ens tillåtet för staden, enligt den dåvarande kommunallagstiftningen, att överhuvudtaget tänka på att bygga en stockholmsägd tunnelbana i en grannkommun!) Vi måste nu komma in på Stockholms stads stora markköp från slutet av 1800-talet och fram till in på 1970-talet. Redan från mitten av 1800-talet hade staden köpt in mark för gator m.m. i dåvarande staden, d.v.s. nuvarande innerstaden. Staden hade köpt in råmark, behållit den mark som behövdes för gator och parker och skolor m.m. och sålt resten för privat byggnation. Från omkring 1870 bestämdes det i de s.k. stadsstadgorna (ordnings-, brand-, hälsovårds- och byggnadsstadgorna) att städerna i Sverige var skyldiga att tillhandahålla mark för upplag av ved och sopor, vattenförsörjning, upplag av avträdesämnen (notera att medellivslängden för män i Stockholm år 1860 var under 20 år!), begravningsplatser, epidemisjukhus och för otrevlig industri typ sprängämnesfabriker, garverier, slakterier etc. Stockholms stad hade helt enkelt inte plats för sådant innanför stadsgränsen (att stora områden av jungfrulig mark, nämligen Djurgårdsområdet, hade inkorporerats på 1860-talet hjälpte inte, eftersom staten, som ägde den här marken, inte var villig att sälja den till staden till ett rimligt pris). Därför började staden att köpa in mark för sådana här ändamål i grannkommunerna, d.v.s. i Brännkyrka, Bromma och Solna i första hand. Sålunda köptes t.ex Norsborg och Bornsjöområdet i Brännkyrka socken för att säkra stadens vattenförsörjning. Fem år senare, 1904, köptes bl.a. Enskede gård i dåvarande Brännkyrka landskommun. En viktig anledning till det köpet var det planerade byggandet av Hammarbyleden och Hammarbyhamnen. Men för första gånge anfördes också bostadssociala behov! Redan senare samma år skedde, av detta skäl, stora markköp i Bromma landskommun, det gällde där köp av Traneberg, St. Ängby, Ulvsunda och Åkeshov. Året efter, 1905, köpte staden bl.a. Årsta och Ålsten. Brännkyrka landskommun inkorporerades med staden 1913, Bromma Redan 1910, d.v.s. några år före inkorporeringen, ägde staden 20% av marken i Brännkyrka k:n och inte mindre än 60% av marken i Bromma k:n. Markköpen fortsatte, i början av 1910-talet köptes bl.a. Farsta och i början av 20-talet (efter en inköpspaus under 1:a världskriget) Skarpnäck, 1927 Beckomberga och Råcksta, i början av 30-talet Vårby i Huddinge kommun och Hässelby i Hässelby köping. Denna inkorporerades med staden, liksom en stor del av Spånga (bl.a. området för det blivande Vällingby).

4 4 Det är viktigt att framhålla att staden behöll den inköpta marken i egen ägo, och arrenderade ut den mot tomträtt under en begränsad tid (till en början ofta, som i G:la Enskede, på 60 år). Genom inkorporeringarna 1913 och 1916 (Brännkyrka och Bromma) liksom 1949 (Hässelby köping och en stor del av Spånga kommun) kom stadens territorium att omfatta mycket stora förortsområden. Detta var internationellt sett, åtminstone fram till de första efterkrigsåren på 1940-talet, något ganska ovanligt! Den inkorporerade Stockholms stad en del av Huddinge kommun, nämligen nuvarande Skärholmen och Vårberg. Denna kommungränsjustering (som den högst avsiktligt kallades, inkorporering både var och är ett ord som alltför lätt kan ge upphov till lokalpolitiska konvulsioner!) var en viktig förutsättning för byggandet av den röda linjen. De stora och systematiska markköpen i förorterna (både inom och utom den dåvarande stadsgränsen) gav staden stora möjligheter att styra markanvändningen och att avgöra hur och när (och om) olika områden skulle exploateras. Det kommunala planmonopol som infördes i Sverige i och med den nya byggnadslagstiftningen 1947, men som delvis gällt i varje fall för städernas del redan tidigare, förstärkte ytterligare stadens möjlighet att råda över markanvändningen. I och med att staden från 1920-talet fick en monopolställning vad gäller kollektivtrafiken inom stadens gränser blev styrningsmöjligheterna ännu större! Stockholms stad hade, i kraft av allt detta, internationellt sett näst intill unika möjligheter att styra den framtida markanvändningen. Staden Wien och, i varje fall i vissa avseenden, ett par större städer i Nederländerna är näst intill de enda andra storstäder i Västeuropa som har haft liknande styrningsmöjligheter under 1900-talet. Men det skall samtidigt noga påpekas, att den svenska staten (riksdag och regering) styrde bostadsbyggandet på ett näst intill stalinistiskt sätt (mycket beundrat och avundat! av åtskilliga delegationer från exv. DDR!) under efterkrigstiden och fram till in på 80-talet, eller åtminstone fram till miljonprogrammets sammanbrott i mitten av 70-talet. Detta gjorde man genom att varje år fatta beslut om hur många bostäder som skulle byggas i varje kommun i landet under det kommande året. Med respektive utan statliga lån. De statliga länsbostadsnämnderna kontrollerade detta byggande mycket noggrant! I stockholmsområdet försökte dock kommunerna, genom att bilda en interkommunal planeringsnämnd, med viss framgång att bryta länsbostadsnämndens makt över bostadsbyggandet inom länet. Men hur många bostäder som skulle byggas varje år i hela Stockholms län, det bestämde staten! Utbyggnaden av tunnelbanestadsdelar skedde mycket systematiskt under och 60- talen. Planeringsmodellen redovisades utförligt i förslaget till generalplan för Stockholm från 1952 och i förarbetena till detta planförslag. Kring en tunnelbanestation skulle det byggas upp en stadsdel med ett lokalt centrum nära stationen, och ofta med relativt hög flerbostadshusbebyggelse i direkt anslutning till detta centrum. Längre ut byggdes lägre flerbostadshus men också tät småhusbebyggelse. Ut mot gränsen till nästa tunnelbanestadsdel utvecklades ett grönområde med idrottsplatser m.m. Ofta reserverades mark för industri i transportmässigt strategiska lägen i de här nya förorterna, ett stycke ifrån de rena bostadsområdena, helt i enlighet med funktionalismens idéer. Exempel på sådana modellförorter är Gubbängen, Hökarängen och (fast betydligt senare) Farsta strand.

5 5 Längs varje tunnelbanegren byggdes det härtill upp ett överordnat centrum (som Vällingby från ca 1950, Farsta ca och Skärholmen strax före 1970), s.k. ABC-städer (arbete bostad centrum), som skulle fungera som centra för mera kvalificerad service och avlasta innerstaden och city. I dessa stadsdelsgruppcentra skulle det finnas service för en befolkning på från (Vällingby, Farsta) upp till (Skärholmen) ett par invånare. Här skulle erbjudas en ganska differentierad arbetsmarknad men också kvalificerad offentlig service (sjukhus, gymnasium) liksom förstås ett stort utbud också av sällanköpsvaror. Lokala busslinjer skulle stråla samman till t-banestationerna i dessa centra. Förortsborna skulle inte behöva resa in till innerstaden och City för att arbeta eller handla. Idéerna om ABC-städer var inspirerade av byggandet av s.k. new towns i Storbritannien. Det programmet inleddes rätt omgående efter 1945, och pågick sedan tills Margaret Thatcher stoppade det ett halvsekel senare. Denna flerkärniga fysiska struktur gynnar naturligtvis en hög kollektivtrafikandel och är miljömässigt effektiv, och rekommenderas idag varmt ur hållbarhetsskäl inom exv. EU. Samtidigt som de små centrumen vid vanliga tunnelbanestationer sedan länge går tillbaka och även ABC-städernas stora centra, väl belägna inom kollektivtrafiksystemet, har utsatts för hård konkurrens från externlokaliserade köpcentra av amerikansk modell som är helt bilberoende! (Efter en ombyggnad mot slutet av 1990-talet har dock exv. Farsta Centrum lyckats hävda sig rätt väl i konkurrensen med externlokaliserade centra på Södertörn.) I och med den s.k. Hörjelöverskommelsen vintern 1964/65 regionaliserades kollektivtrafiken i stockholmsregionen. Det var i detta sammanhang som regionkorten (månadskorten med enhetspris) för kollektivtrafiken i hela Stockholms län (kortet kallades ursprungligen 50- kortet ) infördes. (Antalet försålda månadskort lär ha ökar från per månad omedelbart innan 50-kortet infördes till månaden därefter, och till ett par månader senare.) Från tog Stockholms läns landsting över ansvaret för kollektivtrafiken inom länet och därmed bl.a. för tunnelbanan. Utbyggnaden av systemet fortsatte i och för sig, i första hand med den blå linjen till Järvastadsdelarna, men också med förlängningen av den röda linjen till Mörby centrum (men icke till Täby). Från och med nu blev det, p.g.a. regionaliseringen, betydligt svårare att synkronisera utbyggnaden av nya förorter och förortscentra med utbyggnaden av tunnelbanan. T.ex. i Tensta dröjde det 7-8 år från första inflyttning tills tunnelbanestationen invigdes. Med tiden kom nya centra att byggas ut mera vid pendeltågsstationerna än vid tunnelbanelinjerna. Några planer på att återinföra modern spårvägstrafik i form av en tvärbana fanns naturligtvis inte heller under lång tid, inte förrän in på 1990-talet. Avslutande exkurs i mån av tid: Tidiga tunnelbaneprojekt: Redan omkring 1900 presenterades ett förslag till tunnelbanesystem för Stockholm. Det skulle bestå av två linjer, en i nord-syd och en i öst-väst, som korsade varandra vid G. Adolfs Torg. Förslaget togs fram trots att man vid denna tid ansåg att det krävdes en befolkning på minst 1 miljon för att bära upp en tunnelbana. Stockholm hade då bara ca invånare

6 6 Ett mera genomarbetat förslag lades fram av 1910 års lokaltrafikkommitté. Även nu föreslogs en linje i nord-syd och en i öst-väst, men med skärningspunkten vid SJ:s Centralstation. En ny kommitté, som tillsattes 1918, efter kriget, föreslog 1921 den tidigare nämnda spårvägstunneln för förortsbanorna till Söderort och för Saltsjöbanan. Det var först 1930 års lokaltrafikkommitté som formulerade principen om att bygga upp ett tunnelbanesystem med genomgående trafik mellan Söderort och Västerort via en slinga genom innerstaden. Nu inleddes också byggandet av en första etapp av det blivande systemet, tunneln Slussen Skanstull, tills vidare för spårvägstrafik. Den invigdes den 1 oktober Det var redan då helt klart att banan skulle förlängas norrut, men hur skulle den dras vidare från Centralstationen? Flera alternativ utreddes, men först 1940 bestämde man sig för det s.k. sveavägsalternativet, d.v.s. den sträckning som senare kom att byggas. Beslutet om att bygga den röda linjen (tunnelbana 2) fattades i juni inleddes trafiken på sträckan Östermalmstorg Fruängen/Örnsberg förlängdes banan till Ropsten och Vårberg antog KSL (det kommunalförbund som föregick bildandet av storlandstinget ) en principplan för att utsträcka den röda linjen till Täby (och även från Ropsten till Lidingö) respektive Norsborg i Botkyrka kommun, och för att bygga den nya blåa linjen mellan Nacka och Järvastadsdelarna. Nu var det således fråga om regionala projekt, banorna skulle utsträckas ut över Stockholms stads gränser. Några litteraturtips (vid sidan av mera allmänt kända skrifter ss. Johansson, Ingemar: Stor- Stockholms bebyggelsehistoria. Gidlunds/BFR, Värnamo s. och Sidenbladh, Göran: Planering för Stockholm Monografier utgivna av Stockholms komunalförvaltning 22: V 3. Almqvist & Wiksell, Uppsala s.) kan vara: Dufwa, Arne: Trafik, broar, tunnelbanor, gator. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad 62: I. Almqvist & Wiksell, Uppsala s. Svallhammar, Stig: I väntan på tunnelbanan. Kollektistrafikutbyggnad och bebyggelseexploatering i Storstockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad 191. Stockholmia Förlag, Värnamo s. samt vidare ett par artiklar ur Bebyggelsehistorisk Tidskrift nr (Stockholm den planerade staden) nämligen: Sannel, Bertil: Vägval och strategier i Stor-Stockholms bebyggelsehistoria S Sannel, Bertil & Stig Svallhammar: Spåren, husen och staden. Järnvägar och bebyggelsestruktur i stockholmsområdet. S Tystberga den 18 maj 2009 Bertil Sannel D/2009/GEOGR FÖRB EXK DOC

Stockholms nya tunnelbana. Lättläst

Stockholms nya tunnelbana. Lättläst Stockholms nya tunnelbana Lättläst Stockholms nya tunnelbana Elva nya stationer alla alla Duvbo Duvbo rgs centrum rgs centrum Solna strand Solna strand Axelsberg Axelsberg jden jden Husby Husby Kista centrum

Läs mer

Med nya tunnelbanan Mot framtiden

Med nya tunnelbanan Mot framtiden Med nya tunnelbanan mot framtiden STOCKHOLMS TUNNELBANA år 2025 Barkarby station Barkarbystaden Hjulsta Akalla Mörby centrum Ropsten Tensta Rinkeby Husby Kista Arenastaden Danderyds sjukhus Bergshamra

Läs mer

Var bor simhallarnas besökare?

Var bor simhallarnas besökare? Var bor simhallarnas besökare? Av -12-10 FoU och Driftavdelningen IDROTTSFÖRVALTNINGEN UNDERSÖKNINGEN Idrottsförvaltningens forskningsenhet har, med hjälp av studenter vid Stockholms universitet och Södertörns

Läs mer

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar

Läs mer

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07

Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07 Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07 Ställer SL speciella krav vid byggnation? Beställare, kravställare och förvaltare Vad är SL? Vilka krav har SL? Vilka krav ställer SL vid byggnation? 2010-04-07

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:78 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:20 av Lars B Strand och Maria Wallhager (fp) om byggandet av Tvärbanans Älvsjögren Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort. JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana

Läs mer

2013 års Stockholmsförhandling

2013 års Stockholmsförhandling 2013 års Stockholmsförhandling 2013-12-10 2013 års Stockholmsförhandling Utbyggd tunnelbana En överenskommelse om finansiering av tunnelbanans förlängning till Nacka, samt eventuella anslutande åtgärder

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Tunnelbana Kungsträdgården Nacka C Gullmarsplan och söderort

Tunnelbana Kungsträdgården Nacka C Gullmarsplan och söderort Tunnelbana Kungsträdgården Nacka C Gullmarsplan och söderort beskrivning av planläggning och prövning Här hittar du information om hur projektet kommer att planläggas och prövas, när du kan påverka samt

Läs mer

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden Utlåtande 2009: RI (Dnr 011-1374/2009) Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden 2010-2014 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Valkretsindelning för perioden 2010

Läs mer

Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka

Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka Foto: Susanne Walstrom, Istockphoto, rubiphoto Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka I en politisk överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö

Läs mer

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Trafikanalys Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Trafikanalys Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER Bostadsbyggandet. S 2011:02 2011-03-22 Lina Sjölin 08-508 35 007 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER Bostadsbyggandet. S 2011:02 2011-03-22 Lina Sjölin 08-508 35 007 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER Bostadsbyggandet 2010 S 2011:02 2011-03-22 Lina Sjölin 08-508 35 007 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar en samlad statistik

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

Sidan 2 Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Nya tunnelbanan till söderort

Sidan 2 Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Nya tunnelbanan till söderort Sidan 2 Nya tunnelbanan till söderort Sidan 3 Här presenterar vi kortfattat lokaliseringsutredningen Sidan 4 Kollektivtrafikens utveckling i Stockholm har ett nära samband med befolkningsutvecklingen Sidan

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Att lyckas iväst. För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby. broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22.

Att lyckas iväst. För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby. broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22. Att lyckas iväst För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22.57 Välkommen till Hässelby-Vällingby! Hässelby-Vällingby ligger i den västra

Läs mer

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden Utlåtande 2009:153 RI (Dnr 011-1374/2009) Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden 2010-2014 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Valkretsindelning för perioden 2010

Läs mer

Moderat spårvägsvision för Stockholm

Moderat spårvägsvision för Stockholm Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också

Läs mer

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion,

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion,

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

S-förening Huvudmedlemskap Extramedlemskap Totalt Antal ombud Adolf Fredrik s-förening 66 25 91 2 Afrikanska s-föreningen 3 16 19 0 AGGIS

S-förening Huvudmedlemskap Extramedlemskap Totalt Antal ombud Adolf Fredrik s-förening 66 25 91 2 Afrikanska s-föreningen 3 16 19 0 AGGIS S-förening Huvudmedlemskap Extramedlemskap Totalt Antal ombud Adolf Fredrik s-förening 66 25 91 2 Afrikanska s-föreningen 3 16 19 0 AGGIS Agitationsklubben i Stockholm 22 16 38 1 Akademikersossarna 23

Läs mer

IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana

IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana ENRICHING STOCKHOLM IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana Stockholm 2011 06 28 Idéstudie - Östra Länken med tunnelbana Innehåll Förord 1 Förena tunnelbanan och Östra Länken 4 2 Tunnelbana till Nacka Centrum

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Delen Sundbyberg Ulvsundaleden

Delen Sundbyberg Ulvsundaleden Delen Sundbyberg Ulvsundaleden Kallhäll Jakobsberg Allén Barkarby Kista Annedal Järnvägsgatan Spånga Ulriksdal Sundbyberg C Solna Sundbybergbe Tomteboda Bällstavägen Landsvägen Beskrivningen omfattar sträckan

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Trygghetshöjande åtgärder finansierade genom Stockholmsförsöket

Trygghetshöjande åtgärder finansierade genom Stockholmsförsöket Trygghetshöjande åtgärder finansierade genom Stockholmsförsöket Inledning SL samordnar ett flertal olika investeringar inom ett projekt kallat Trygghetsprojektet. Projektet inför system för kameraövervakning

Läs mer

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion,

Läs mer

Bostadsbyggandets villkor Var finns kommersiella förutsättningar för bostäder? 1 september 2016

Bostadsbyggandets villkor Var finns kommersiella förutsättningar för bostäder? 1 september 2016 Bostadsbyggandets villkor Var finns kommersiella förutsättningar för bostäder? 1 september 216 1 Variation i byggande över tiden och i olika miljöer Byggtakt Kommersiella förutsättningar 2 Antal bostäder

Läs mer

Nya tunnelbanan Åsa Montani, Göran Tiger & Linus Levinsson

Nya tunnelbanan Åsa Montani, Göran Tiger & Linus Levinsson Nya tunnelbanan Åsa Montani, Göran Tiger & Linus Levinsson 2017-03-29 Sidan 2 Tunnelbanans utbyggnad Grön linje byggs på 40-talet Sidan 3 Tunnelbanans utbyggnad Röd linje byggs på 50- och 60-talet Sidan

Läs mer

Odenplan, delar av Sveavägen, Odengatan, N Drottninggatan Bostad. Valhallavägen, Östermalmsgatan Bostad. Vasaparken, Sabbatsberg, Tegnerlunden Bostad

Odenplan, delar av Sveavägen, Odengatan, N Drottninggatan Bostad. Valhallavägen, Östermalmsgatan Bostad. Vasaparken, Sabbatsberg, Tegnerlunden Bostad Sida: 1 ( 19 ) 0101 0180136 Norra Djurgården 0180138 Hjorthagen, Albano 0180140 Gärdet 0180141 Askrikegatan 0180142 Frihamnen 0180144 Södra Djurgården 0180146 Djurgårdsstaden 0180148 Norrtull 0180150 Norra

Läs mer

Se Stockholm från. Linje 4. En trafikhistorisk rundtur

Se Stockholm från. Linje 4. En trafikhistorisk rundtur Se Stockholm från Linje 4 En trafikhistorisk rundtur Trafikhistorisk rundtur på linje 4 Hoppa på busslinje 4 vid Gullmarsplan och åk på en trafikhistorisk resa genom Stockholm. Denna guide är till för

Läs mer

Bostäder och transporter ett oupplösligt Stockholmsdrama. Anders Gullberg -ll Bofrämjandets konferens den 26 november 2015

Bostäder och transporter ett oupplösligt Stockholmsdrama. Anders Gullberg -ll Bofrämjandets konferens den 26 november 2015 Bostäder och transporter ett oupplösligt Stockholmsdrama Anders Gullberg -ll Bofrämjandets konferens den 26 november 2015 Kampen om jordräntan Henry George megakändis Markvärden -llhör hela samhället Oförtjänt

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.

Läs mer

Vi bygger ut Blå linje till söderort

Vi bygger ut Blå linje till söderort Vi bygger ut Blå linje till söderort Välkommen till samråd om förlängning av tunnelbanans Blå linje från Kungsträdgården till och söderort. Tyck till om uppgångar och sträckningar. Foto: Solveig Edlund

Läs mer

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

Områdesansvariga ENHETSINDELNING Områdesansvariga ENHETSINDELNING Exploateringskontoret Avdelningen för projektutveckling 29 juni 2015 bygg.stockholm.se Yttre västerort Gustaf Schneidler Västra innerstaden och inre västerort Niklas Karlsson

Läs mer

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

Områdesansvariga ENHETSINDELNING Områdesansvariga ENHETSINDELNING Exploateringskontoret Avdelningen för projektutveckling 19 oktober 2015 bygg.stockholm.se Yttre västerort Gustaf Schneidler Västra innerstaden och inre västerort Niklas

Läs mer

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

Områdesansvariga ENHETSINDELNING Områdesansvariga ENHETSINDELNING Exploateringskontoret Avdelningen för projektutveckling 17 september 2015 bygg.stockholm.se Yttre västerort Gustaf Schneidler Västra innerstaden och inre västerort Niklas

Läs mer

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 2014-12-11 Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 STATISTIKGRUPPENS DELRAPPORT BASERAD PÅ HYRESGÄST- FÖRENINGENS HYRESDATABAS INLEDNING... 3 INNERSTAD, INRE YTTERSTAD, YTTRE YTTERSTAD... 4 STADSDELAR...

Läs mer

Förlängning av tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka C

Förlängning av tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka C Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret Stadsbyggnadskontoret Miljöförvaltningen Fastighetskontoret Södermalms stadsdelsförvaltning Handläggare Till Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr 111-248/2015

Läs mer

JUL Stockholms läns landsting i (2)

JUL Stockholms läns landsting i (2) JUL Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 1402-0228 Landstingsstyrelsen Motion 2014:5 av Gunilla Roxby Cromvall (V) m.fl. om pendeltågsstation i Rågsved Föredragande

Läs mer

Stadskvalitet efterfrågas

Stadskvalitet efterfrågas Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med

Läs mer

Trafikförbättrande åtgärder 2015. Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015

Trafikförbättrande åtgärder 2015. Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015 Trafikförbättrande åtgärder 2015 Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015 Trafikförbättrande åtgärder i Stockholm 2015 Projekt med trafik och resenärspåverkan

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Ekholmsvägen 88. Industri, m 2, Stockholm, Skärholmen. Webbadress:

Ekholmsvägen 88. Industri, m 2, Stockholm, Skärholmen. Webbadress: Webbadress: www.lokalnytt.se/lokal/269058 Ekholmsvägen 88 Industri, 1050-1229 m 2, Stockholm, Skärholmen Denna lokal ligger i källarplan i centrala Skärholmen, nära butiksstråket vid Skärholmsgången. Lokalen

Läs mer

Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka

Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka 1(5) Handläggare Beatrice Gustafsson 08-686 3907 beatrice.gustafsson@sll.se Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka På uppdrag

Läs mer

Betalstation 1.Danvikstull

Betalstation 1.Danvikstull 1.Danvikstull Saltsjön VIKIG-terminalen Masthamnen Danvikstull 1 In 222 Folkungagatan Danviksbron 1 Ut en, som avser båda trafikriktningarna, är belägen där Folkungagatan ansluter till Danviksbron. --------------------------------------

Läs mer

SL:s förslag på trafikändringar 2010 remissvar

SL:s förslag på trafikändringar 2010 remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) DATUM 2009-08-04 Handläggare: Sophie Dahlberg Telefon: 508 14 037 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd SL:s

Läs mer

Norra innerstaden, Södermalm och Västra Söderort Enhetschef: Sara Lundén,

Norra innerstaden, Södermalm och Västra Söderort Enhetschef: Sara Lundén, Norra innerstaden, Södermalm och Västra Söderort Enhetschef: Sara Lundén, 08-508 270 54 Skärholmen Bredäng Maria Jansson 08-508 265 16 Louise B Sätra Skärholmen Vårberg Hägersten- Gröndal Karl Gylje 08-508

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Tunnelbana till Nacka och söderort Dan Palmgren, projektledare Berg och Anläggning och Karin Olofsson, kommunikationsansvarig

Tunnelbana till Nacka och söderort Dan Palmgren, projektledare Berg och Anläggning och Karin Olofsson, kommunikationsansvarig Tunnelbana till Nacka och söderort Dan Palmgren, projektledare Berg och Anläggning och Karin Olofsson, kommunikationsansvarig 2016-12-15 Upplägg idag Allmänt om tunnelbanans utbyggnad i Stockholm Tunnelbanan

Läs mer

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst.

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. En stark och växande region i Mälardalen är en förutsättning för Stockholms konkurrenskraft. Eftersom många väljer att flytta till regionen för

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Trafikförändringar i sommar

Trafikförändringar i sommar Trafikförändringar i sommar Folder_allma n_sommar_a65.indd 1 2015-06-15 14:30 Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Stockholm

Läs mer

Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort

Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort Maria Pleiborn 2013-11-01 Martinskolan i Hökarängen Martinskolan är en waldorfskola som ligger i Hökarängen söder om Söder i Stockholm.

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Bostadsbyggandet 2012 Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion, ombyggnad, rivningar samt nettotillskott

Läs mer

Förstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort

Förstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort Stockholms läns landsting 1(9) Förvaltningen för utbyggd tunnelbana Handläggare: Stefan Persson Ankom Stockholms läns landsting 2014-03- 2 8 Landstingsstyrelsens arbetsutskott wisiivmtilt^ IIMllllllll

Läs mer

Utbyggnad av Tunnelbanan i Stockholm enligt Stockholmsförhandlingen 2013

Utbyggnad av Tunnelbanan i Stockholm enligt Stockholmsförhandlingen 2013 1 Utbyggnad av Tunnelbanan i Stockholm enligt Stockholmsförhandlingen 2013 Stefan Persson, Stockholms läns landsting 2014-03-07 1. Stockholmsförhandlingen 2013 2. Tunnelbana till Nacka och till Gullmarsplan/Söderort

Läs mer

Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick

Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick (Backspegeln nr 5, copyright Mauritz Henriksson 1999 Den första kända busslinjen startades i maj 1916 av Karl Gustav Ferdinand Ring och kördes med två turer

Läs mer

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden 6 januari 07 Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand och köpmarknaden Hyresstatistik framtagen av bostadssajten, tillsammans med data från Svensk Mäklarstatistik, visar var det är som mest

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Version 1. godkänna föreliggande förslag till yttrande samt att översända detsamma till landstingsstyrelsens förvaltning.

Version 1. godkänna föreliggande förslag till yttrande samt att översända detsamma till landstingsstyrelsens förvaltning. 1(4) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 9 TN 2014-0320 Förslag till yttrande över motion 2014:4 av Gunilla Roxby Cromvall m.fl. (V) om förstudie

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer Wennerholm ÄRENDET Motionärerna föreslår

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016 Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Inledning I Sverige har det funnits en politisk ambition om att flytta statliga myndigheter ut i landet. En rad sådana myndighetsflyttar

Läs mer

Tunnelbana till Nacka och söderort. Samrådsredogörelse

Tunnelbana till Nacka och söderort. Samrådsredogörelse Tunnelbana till Nacka och söderort Samrådsredogörelse Titel: Tunnelbana till Nacka och söderort Projektchef: Martin Hellgren Bilder & illustrationer: Maja Modém Dokumentid: Diarienummer: FUT 1501-0022,

Läs mer

Tunnelbaneprojekten i Stockholmsförhandlingen 2013

Tunnelbaneprojekten i Stockholmsförhandlingen 2013 1 Tunnelbaneprojekten i Stockholmsförhandlingen 2013 2013-06-03 Aktuella projekt i Stockholmsförhandlingen 2013 1. Tunnelbana till Nacka 2. Avgrening från Tunnelbana till Nacka till Grön linje söderut

Läs mer

Delen Jakobsberg. Beskrivningen omfattar sträckan från strax norr. sen för Jakobsberg. Korridorernas namn och indelning

Delen Jakobsberg. Beskrivningen omfattar sträckan från strax norr. sen för Jakobsberg. Korridorernas namn och indelning 5. A LT E R N AT I V Korridorernas namn och indelning Delen Jakobsberg Kallhäll Jakobsberg Kista Vattmyran Barkarby Spånga Ulriksdal Solna Sundbyberg Tomteboda Beskrivningen omfattar sträckan från strax

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM lägenheter BOSTÄDER. Bostadsbyggandet S 2008:2 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM lägenheter BOSTÄDER. Bostadsbyggandet S 2008:2 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Bostadsbyggandet 2007 5 151 lägenheter S 2008:2 Bo Karlsson 2008-02-27 Tel: 508 35 030 Nybyggnation under 2007 resulterade i 3 569 nya lägenheter,

Läs mer

Trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 svar på remiss från trafikförvaltningen Stockholms läns landsting

Trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 svar på remiss från trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Kungsholmens stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-03-17 Handläggare Maria Stigle Telefon: 08-508 09 062 Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Bostadsbyggandet BOSTÄDER. Andra kvartalet 2008

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Bostadsbyggandet BOSTÄDER. Andra kvartalet 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Bostadsbyggandet Andra kvartalet 2008 S 2008:12 Eva Andersson 2008-09-05 Tel: 508 35 042 I Stockholm påbörjades, under andra kvartalet 2008, 724 lägenheter

Läs mer

STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med 2015-06-01

STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med 2015-06-01 DHL Freight STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med 2015-06-01 Postnummer Postort 10012 STOCKHOLM 10026 STOCKHOLM 10028

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 Stockholm Sveriges huvudstad 847 073 invånare Staden har c:a 42 000 anställda 14 stadsdelsnämder 16 facknämnder 16 bolagstyrelser

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Geografiska fördelningseffekter

Geografiska fördelningseffekter Geografiska fördelningseffekter Jonas Eliasson WSP Analys & Strategi (fd. Transek och Inregia) (och snart Professor, föreståndare Centre for Transport Studies, KTH) Geografiska fördelningseffekter varför?

Läs mer

Vi bryter segregationen!

Vi bryter segregationen! www.stockholmsvanstern.se Kungsholmen Rinkeby- Kista Spånga- Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Norrmalm Östermalm Södermalm Hägersten- Liljeholmen Skärholmen Älvsjö Enskede-Årsta- Vantör Farsta Skarpnäck

Läs mer

Så tycker företagarna om Stockholm. Sammanställning av Stockholm Business Regions företagsbesök 2009

Så tycker företagarna om Stockholm. Sammanställning av Stockholm Business Regions företagsbesök 2009 Så tycker företagarna om Stockholm Sammanställning av Stockholm Business Regions företagsbesök 2009 Innehållsförteckning Så tycker företagarna om Stockholm... 1 Sammanställning av Stockholm Business Regions

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer