Yttrande över Boverkets rapport (2014:22) Expertfunktion för byggskador

Transkript

1 1(6) Regeringen Socialdepartementet/Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över Boverkets rapport (2014:22) Expertfunktion för byggskador (dnr S2014/187/PBB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen lämnar i det följande förslag för det fortsatta arbetet och synpunkter på innehållet i rapporten. Bakgrund Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda om en expertfunktion för byggskador bör inrättas. Om en sådan bör inrättas ska Boverket föreslå - hur den ska organiseras - vilken typ av byggskador som ska utredas - vad som ska utlösa ett agerande - hur kunskapen ska återföras till byggsektorn - hur arbetet ska utvärderas, och - hur den ska finansieras. Boverket ska också lämna förslag till ändring i lag och förordning om man bedömer att det behövs. Länsstyrelsens bedömning Mål med expertfunktionen Målet med expertfunktionen bör vara att utbilda bransch såväl som berörda myndigheter. Länsstyrelsen anser att det bör klargöras om expertgruppen ska inriktas enbart mot byggfel som påverkar människors säkerhet, eller om den också ska inriktas mot: - byggfel som påverkar människor hälsa - byggfel som påverkar byggnaders kulturhistoriska värden - byggfel som påverkar tillgängligheten Postadress: Telefon: Webbadress: E-post: Göteborg (växel) vastragotaland@lansstyrelsen.se

2 2(6) Enligt Länsstyrelsens uppfattning bör expertgruppen även hantera dessa frågor, då de är av stort allmänt intresse. Expertgruppen och referensgruppen bör i så fall bemannas med kompetens även inom dessa områden. Expertfunktionen skulle också kunna vara kunskapsinsamlande och sammanställa och sprida resultatet av forskning, utredningar inom området byggfel. Behov av forskning och utveckling Länsstyrelsen instämmer i bedömningen som görs i Skärpning gubbar att det är en brist att det inte finns samlad styrning av statliga medel för byggforskning. Expertgruppen skulle kunna ges möjlighet att ha inflytande över forskning inom områden kopplade till byggskador. I dagsläget är byggforskningen huvudsakligen beroende av att någon branschorganisation vill finansiera den. I vissa fall sammanfaller branschens och samhällets intresse av forskning, men samhället bör ha resurser för att kunna styra forskningen mot största samhällsnytta. Organisation Expertgrupp Expertgruppen bör bemannas med kompetens inom miljötillsyn, eftersom många byggfel ger sig tillkänna som ärenden för kommunens miljönämnd. Expertgruppen bör också förses med kompetens inom tillgänglighet och kulturvärden, eftersom det är av stort allmänt intresse att bevaka frågorna. Tillgänglighet och kulturhistoriska värden kan också komma i konflikt med byggnadstekniska lösningar som avser att lösa andra problem. En bedömning som är avvägd mellan byggnadsteknik, tillgänglighet och kulturvärden är därför betydelsefull. Som exempel kan nämnas att trösklar till balkonger och uteplatser ofta är så pass höga att det inte uppfyller tillgänglighetskraven. Höjden beror på ett behov av att skydda byggnaden från fukt. Här står två intressen mot varandra, men de behöver få en balanserad genomlysning för att nå en bra lösning. Referensgrupp Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och landsting bör finnas med i en referensgrupp. Likaså bör Statens Provningsanstalt kunna bidra med viktig kompetens och kanske bör även Myndigheten för delaktighet vara representerad. Intresseorganisationer såsom Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och Byggnadsnämndssekreterare och Miljösamverkan Sverige kan bidra med erfarenheter. Vilka frågor ska en expertgrupp behandla? Vad är en byggskada? Enligt allmänt språkbruk är en byggskada en skada på en byggnad eller byggnadsdel. Byggfel är ett vidare begrepp, som inbegriper fel som ännu inte lett till en byggskada. Det är väsentligt att även dessa utreds av expertgruppen. Någon typ av värderingsprincip för vilka skador som expertgruppen ska prioritera bör finnas, där frågor som rör människors säkerhet

3 3(6) och hälsa ska prioriteras. Tillgänglighet och kulturfrågor bör också utredas, medan andra byggfel som främst är en ekonomisk fråga kan utredas om de är vanligt förekommande och det därmed är ett samhälleligt intresse att de åtgärdas. Enbart byggnader eller även anläggningar? Länsstyrelsen instämmer i Boverkets bedömning att även andra anläggningar som omfattas av PBLs regelverk bör kunna utredas. När ska expertgruppen agera? Vad är expertfunktionens roll och ansvar? Expertgruppen bör kunna peka på om fel som uppstår beror på oklara ansvarsförhållanden under bygget, om det förfaller finnas brister i byggteknisk kompetens eller om byggets organisation är otillräcklig. Hur får gruppen reda på inträffade skador? Rapportering från byggherrar och fastighetsägare En hemsida dit allmänhet och andra intressenter kan rapportera skador är en bra idé. Något slags stöd för att hjälpa rapportören är väsentligt och underlättar hanteringen. Det bör finnas möjlighet att ladda upp foton och annan dokumentation. Det är också grundläggande att det finns en bra sökfunktion, så att användaren enkelt kan söka ut information om risker med olika konstruktioner, såväl som vanliga underhålls- och handhavandefel. En tanke är att ta stöd av en illustration i form av en sektion genom en byggnad, där besökaren kan peka på delar av byggnaden, både för att lära sig mer och för att rapportera fel. Koppling kan också göras till byggherrars, fastighetsägares och organisationers egna erfarenheter, utredningar och åtgärdsförslag. Länsstyrelsen bedömer att kontrollansvariga (KA) och kontrollansvarigas organisationer skulle kunna bidra under förutsättning att deras erfarenheter efterfrågas i mer allmänna fora som inte blir kopplade till deras egna åtaganden, där de i vissa fall kanske inte kan riskera att äventyra en kundrelation genom att göra brister i ett projekt allmänt kända. Samarbete med KA kan kanske bidra till att skärpa upp systemet. Rapportering från byggnadsnämnder och länsstyrelser Många byggfel upptäcks inte förrän efter byggnaden är färdigställd och har sitt slutbesked. I dessa fall är det tveksamt om det inträffade kommer till byggnadsnämndens kännedom. Det är oftast miljönämnden som får reda på fel som orsakar problem för människors hälsa, exempelvis om det är ett flerbostadshus eller en skola. För att få en rättvisande bild av byggfelen kan en konsekvens bli att även miljönämnden bör vara skyldiga att rapportera till expertgruppen. Även när det gäller en skada som påverkar byggnadens säkerhet när väl byggnaden är uppförd är det osäkert om informationen når byggnadsnämnden.

4 4(6) Enligt Länsstyrelsens bedömning är uppföljningen av byggnadsnämndernas tillsyn inte på en sådan detaljerad nivå att vi i dagsläget kan fånga upp den här typen av problem. Om Länsstyrelserna ska kunna bidra inom området krävs både utökade resurser och större byggteknisk kompetens. Länsstyrelsen befarar också att rapporteringen innebär mer arbete för byggnadsnämnden, inom ett område som redan idag är eftersatt. Information riktad till de berörda som äger resursfrågan inom kommunerna bedöms som avgörande för att uppföljningen av byggfel ska få den uppmärksamhet som den förtjänar. För att få en enhetlig hantering av rapporteringen av byggfel, bedömer Länsstyrelsen att den bästa lösningen skulle vara om det fanns ett nationellt register dit byggnadsnämnder, försäkringsbolag, enskilda och andra berörda intressenter lämnar sina uppgifter så snart de får kännedom om byggfel. Då skulle alla kommuner kunna ha information på sin hemsida om byggfel med länk till expertfunktionen så berörda enkelt att kan rapportera inträffade fel eller hitta mer information samlat på ett ställe. Via försäkringsbranschen Till skillnad från byggnadsnämnden får försäkringsgivaren i de flesta fall reda på byggskadorna. Boverket bör utreda om försäkringsbranschen ska vara skyldiga att lämna uppgifter eller statistik över byggfel till expertfunktionen. I alla händelser är ett gott samarbete med försäkringsgivarna essentiellt för att få en rättvis bild över hur vanligt förekommande byggfel är. Jordbrukets byggnader Byggnader för jordbrukets behov är en kategori som faller helt utanför byggnadsnämndernas kontroll enligt dagens lagstiftning, eftersom dessa varken behöver bygglov eller anmälas för att få uppföras. Länsstyrelsen gör en granskning vid byggnation av att djurstallar uppfyller de krav som gäller för djurskyddet och djurhälsan, exempelvis brandskydd, ventilation, byggnadens utformning, inredning, utgödsling och utfodringssystem. Övriga byggnader och övriga egenskaper, såsom bärförmåga, skydd med hänsyn till miljön, energihushållning och hushållning med vatten och avfall faller helt utanför byggnadsnämnden kontroll och därmed försvåras tillsynen. Samtidigt visar erfarenheter från takrasen att många av dessa byggnader drabbades. Länsstyrelsen befarar att det även finns andra brister i byggnaderna, även om dessa inte visar sig fullt så dramatiskt. Länsstyrelsen anser att Boverket bör utreda på vilket sätt de kan försäkra sig om att lantbruksbyggnader uppfyller de krav som ställs enligt PBL. I dagsläget bör lantbruksorganisationer var en referens för fånga upp händelser som drabbar den här typen av byggnader. Slutsats Länsstyrelsen bedömer att expertfunktionen inte kommer få en heltäckande bild av byggfelen om man huvudsakligen förlitar sig på rapporter från byggnadsnämnderna. Utöver de instanser som tidigare nämnts, vill vi tillägga att polisen ofta blir inkopplade vid byggfel som lett till olyckshändelser. Alltså bör polisen bli en part man samarbetar med.

5 5(6) Återföring av expertfunktionens arbete till byggsektorn Det är byggnadsnämnden som ska se till att byggandet leder till en god bebyggd miljö. Därför bör det vara en självklarhet att erfarenheterna och kunskaperna från expertfunktionen återförs till nämnderna och resulterar i konkret handledning, till exempel i form av checklistor, rekommendationer, stöd för kravställande och förslag till punkter till kontrollplaner. Erfarenheterna kan redovisas till byggnadsnämnderna via nationella seminarier, regionala work-shopar eller webbseminarier. När det gäller regionala workshopar kan Länsstyrelserna vara behjälpliga som arrangörer och nyhetsspridare. Kostnad och finansiering Informationsinsatser Länsstyrelsen instämmer i att det är viktigt att kunskapen återförs till de berörda. Skadeblad verkar vara bra, liksom en databas som är lätt att söka i. Kostnad för referensgrupp Länsstyrelsen anser att ersättning bör betalas ut till de berörda i den föreslagna referensgruppen, till exempel kommunrepresentanter eller företrädare för föreningar som bidrar med sin kompetens. När det gäller statliga myndigheter behöver inte ersättning utgå. Utvärdering av expertfunktionen För att det ska gå att bedöma vilket genomslag expertfunktionen får i praktiken, bör Boverket redan i ett tidigt skede ta fram statistik över vanliga och allvarliga fel, för att sedan följa upp dem om ett par år för att se om en förbättring har skett. Författningsförslag Förslaget till 11 kap. 67 Plan- och bygglagen bör kompletteras med rätt till tillträde till byggnadsverk för byggfel som påverkar byggnaders kulturhistoriska värden och som rör tillgänglighet. Enligt Länsstyrelsen bör expertgruppen utreda dessa frågor, då de är av stort allmänt intresse. Vad gäller förslaget till 8 kap. 21 Plan- och byggförordningen bör utredas om även försäkringsgivare ska vara skyldiga att rapportera byggfel som är vanliga eller allvarliga samt riskerar människor hälsa eller säkerhet. Boverket bör också utreda om miljönämnden ska vara skyldiga att lämna uppgifter. Man bör också överväga om och i så fall vilka åtgärder expertgruppen ska kunna vidta för att få in de uppgifter som de behöver från exempelvis myndigheter och försäkringsbolag. Kommentar till bilaga 1, exempel på byggskador På sidan 60 anges att det varit svårt att utreda byggskador på grund av att konstruktionsritningar inte funnits på byggnadsnämnden. Boverket bör utreda om byggnadsnämnderna ska vara skyldiga att spara mer material än kommunerna gör idag. Efter ändringen i PBL 1995, när byggnadsnämnden

6 6(6) inte längre godkände konstruktionsritningarna, har kraven därför skalats ner på vilka konstruktionsritningar som krävs in. I många fall är neddragningen kopplad till kostnader för arkivering. Kommentar till bilaga 2, regeringen uppdrag. I Socialdepartementets uppdrag till Boverket anges bland annat att utredningen ska resultera i ett svar på frågan Vad ska utlösa ett agerande från expertfunktionen? och om andra myndigheter ska kunna ge uppdrag åt expertfunktionen. Enligt Länsstyrelsens mening svarar inte rapporten på den frågan, vilket är väsentligt för att andra myndigheter och enskilda ska veta vad de kan förvänta sig. Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektören Lisbeth Schultze, efter föredragning av arkitekten Kajsa Reimers. I den slutliga handläggningen har även tillförordnade enhetschefen Helena Carling och handläggaren av förprövningsärenden på Landsbygdsenheten Anna Agné deltagit. Lisbeth Schultze Kajsa Reimers Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter