Arbetsvetenskap, magisterprogram 60 högskolepoäng (hp), avancerad

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap UTBILDNINGSPLAN S2ARB Arbetsvetenskap, magisterprogram 60 högskolepoäng (hp), avancerad nivå Master (one year) in Working Life Science, 60 ECTS, advanced level Avancerad nivå 1. Fastställande Utbildningsplanen är behandlad av institutionsstyrelsen vid institutionen för arbetsvetenskap och antagen vid Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnde , att gälla från och med läsåret 2008/ Programmets inplacering Magisterprogrammet i arbetsvetenskap omfattar 60 högskolepoäng (hp) och ges på helfart. Magisterutbildningen är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Halmstad. Varje lärosäte har ansvaret för undervisningen i en kurs samt för uppsatshandledning (se bilaga 1) 3. Förkunskaper För tillträde till programmet fordras kandidatexamen på 180 högskolepoäng (hp) med huvudämnet Arbetsvetenskap eller motsvarande kunskaper. Programmet ges på svenska men föreläsningar på engelska kan förekomma. 4. Utbildningens lärandemål Efter avslutat program skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse visa kunskap om och förståelse av olika teoretiska perspektiv inom det arbetsvetenskapliga området visa kunskap om och förståelse för arbetsvetenskapens område med stöd i aktuell forskning om de former och processer som kännetecknar det moderna arbetslivet och dess framväxt, både nationellt och internationellt samt arbetets påverkan på människan, hennes sociala relationer och aktivitet visa kunskap om och förståelse för kvinnors och mäns livsvillkor samt skillnader i deras ställning på arbetsmarknaden och i organisationer nationellt och internationellt

2 visa fördjupad kunskap om metoder för vetenskapliga studier inom arbetsvetenskapens område problematisera segregeringen i arbetslivet både på nationell och internationell nivå redogöra för och diskutera metoder och valet av metod för vetenskapliga studier inom arbetsvetenskapens område Färdighet och förmåga redogöra för konsekvenser av förändringar av olika anställningsförhållanden och organisationsförhållanden. visa förmåga att värdera arbetsmarknadens och organisationers krav på kompetens, förnyelse och utveckling av dels individer, dels företag/verksamheter både nationellt och internationellt visa förmåga att vid bedömningar av texter också väga in vetenskapliga, samhälleliga och/eller etiska aspekter Värderingsförmåga och förhållningssätt visa på medvetenhet om etiska aspekter i samband med undersökningar inom det arbetsvetenskapliga området visa förmåga att dels identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap, dels reflektera över samspelet mellan egna erfarenheter och egen kunskapsutveckling samt ta ansvar för sin kunskapsutveckling 5. Programmets innehåll och upplägg Programmet är en ettårig utbildning på avancerad nivå och omfattar 60 högskolepoäng (hp) i Arbetsvetenskap, uppdelad i fyra obligatoriska kurser på vardera 15 högskolepoäng: Arbetsmarknad i svenskt och internationellt perspektiv, 15 hp (15 ECTS credits) Organisationer i nationellt och internationellt perspektiv, 15 hp (15 ECTS credits) Forskningsmetoder, 15 hp (15 ECTS credits) Examensarbete, 15 hp (15 ECTS credits) Delkurs 1 Organisationer i nationellt och internationellt perspektiv, 15 hp I delkursen studeras hur produktions- och tjänsteprocesser (production system) är organiserade nationellt och internationellt. Olika organisationsmodeller problematiseras med avseende på ekonomisk effektivitet och social hållbarhet (bl.a. hälsa, mångfald och jämställdhet) för både företag/verksamhet och individ. Frågeställningar som behandlas under kursen är: - Vilka organisationsmodeller förekommer och hur förhåller de sig till effektivitet och social hållbarhet? Vilka blir konsekvenserna för arbete och arbetets organisering? Vilken betydelse har kunskap som produktionsfaktor vid val och tillämpning av organisationsmodeller? Hur sprids olika organisationsmodeller?

3 - Varför anammar företag/verksamheter vissa modeller men inte andra? Hur tilllämpar företag/verksamheter olika organisatoriska modeller lokalt, nationellt? Och vad är det som styr denna tillämpning? Vad innebär olika organisationsmodeller och deras konkreta tillämpning för företag respektive anställda? Delkurs 2 Arbetsmarknad i nationellt och internationellt perspektiv, 15 hp Globalisering och samhällsomvandling håller på att förändra förutsättningarna för arbetslivet på 2000-talet. Det globala sammanhang, inom vilket dessa förändringar äger rum, belyses i syfte att ge de studerande underlag för bedömningar av aktuella utvecklingstendenser. Anställningsförhållande (Employment Relations/Industrial Relations) och arbetsmarknadens funktionssätt, dess aktörer och institutioner för lönebildning och fastställande av andra anställningsvillkor analyseras utifrån makt-, klass- och genusperspektiv. Klassiska Employment Relations/Industrial Relations teorier ställs mot nya sätt att förstå anställningsförhållanden och arbetsmarknadsrelationer. Med utgångspunkt i den svenska och skandinaviska modellen för arbetsmarknadsrelationer presenteras fackliga organisationernas, arbetsgivarorganisationernas och statens roll på den svenska arbetsmarknaden. Kursen beskriver arbetsmarknads och sysselsättningspolitik och dess inverkan på sysselsättning och arbetslöshet. Särskilt beaktas kvinnors och mäns position på arbetsmarknad. Andra sätt att organisera arbetsmarknadsrelationer beskrivs. Särskilt behandlas Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland, Skandinaviska länderna, Ostasien och Östeuropa. De multinationella företagens roll behandlas liksom nya sätt att hantera anställningsförhållanden t.ex. HRM och Corporate Social Responsibility. Delkurs 3 Forskningsmetoder 15 hp Andra terminen inleds med kursen forskningsmetoder som omfattar två områden dels metodologi, dels metod. Dessa områden tas upp, granskas och analyseras med avseende på vilken betydelse de har för forskningsprocessen och därmed också för forskningsresultaten. Kursen innehåller därmed praktiska inslag vad gäller tillämpningen av kvalitativa och kvantitativa metoder, men även teoretiska och analytiska inslag vad gäller olika typer av metodologiska utgångspunkter. Stor vikt läggs vid att relatera dessa områden till varandra och därmed skapa en bredare och djupare förståelse för en central del i den (arbets)vetenskapliga kunskapsproduktionen. Delkurs 4 Examensarbete 15 hp Programmets fjärde och avslutande kurs är ett självständigt arbete eller ett så kallat examensarbetet. Examensarbete i form av en uppsats innebär att studenten självständigt, under handledning, planerar och genomför en empirisk undersökning samt redovisar resultaten från denna enligt vetenskapliga riktlinjer. Studenten skall också kunna försvara sitt eget vetenskapliga arbete samt kunna kritiskt granska andras vetenskapliga arbeten. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Examensbenämning

4 Efter avslutat program utfärdas efter ansökan examensbevis till vilket knyts examensbenämningen Filosofie magister i arbetsvetenskap (60hp). Programmet ger möjlighet till fortsatta studier på avancerad nivå, masternivå och forskarutbildning i Arbetsvetenskap. 8. Former för bedömning Examination för de i programmet ingående delkurserna kan ske dels individuellt och/eller i grupp, i form av skriftliga och muntliga tentamina, inlämningsuppgifter och/eller uppsats. Examensarbetet behandlas alltid på ett seminarium liksom vissa inlämningsuppgifter. För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Studerande som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg. 9. Betyg De i programmet ingående delkurserna bedöms med betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. 10. Kursvärderingar Kursledare ansvarar för att studenternas synpunkter på kurserna systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten i utvärderingar i olika former ligger till grund för kursernas och programmets utformning. Kvalitetsbrister behandlas löpande under kursperioden, samt på sikt i det att de tas upp av kursansvarig till diskussion och utvärdering inför kommande läsår. 11. Övrigt Jämställdhetsaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. Arbetsformer Utbildningens arbetsformer präglas av problemorientering, de studerande medverkar i fastställandet av de problem/frågor som studeras och tar själva ansvar för att söka adekvat kunskap såväl individuellt som i grupp, med handledning av lärarna. Studenterna kommer från flera orter och kommunikation via lärplattform blir därför centralt. I varje kurs ingår två till tre träffar vid den högskola som har ansvaret för den aktuella kursen. Övriga sammankomster under kursen är webbaserade, sköts på distans och studenten behöver därför ha tillgång till Internet. För att stimulera till att tankar och attityder bryts och prövas mot varandra och för att främja förmågan att arbeta i team är de studerande organiserade i studiegrupper. För programmet kommer existerande internationellt utbyte att utvecklas. Undervisningen är på svenska men vissa moment kan komma att hållas på engelska

5 Bilaga 1. Schematisk översikt av tidsplanering för delkurserna i magisterprogrammet Arbetsvetenskap samt ansvarsuppdelningen mellan samarbetande lärosäten läsåret 2008/2009 Tid/ Läsperiod Ht 2008:1 Delkurs Organisationer i nationellt och internationellt perspektiv, 15 hp (15 ECTS) Kursansvar har lärosäte och lärarkollegiet vid Högskolan Borås, Institutionen för Pedagogik Högskolan Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle Representanter i det regionala samarbetet Arbetsvetenskap i Väst samt kontaktpersoner för magisterprogrammet * Bernd Hofmaier, professor, Högskolan Halmstad; Roland Ahlstrand, univ. lektor, Högskolan Halmstad*; Margareta Oudhuis, univ.lektor, Högskolan Borås; Bertil Rolandsson, univ. lektor, Högskolan Borås Christer Theandersson, univ. lektor, Högskolan Borås*; Eivor Hoffert - Pålsson, univ.adj., Högskolan Halmstad Ht 2008:2 Arbetsmarknad i nationellt och internationellt perspektiv, 15 hp (15 ECTS) Göteborgs universitet, Institutionen för Arbetsvetenskap Karlstads universitet, Arbetsvetenskap Birger Simonsson, professor Tommy Isidorsson, forskare* Lena Gonäs professor Vt 2009:1 Forskningsmetoder, 15 hp (15 ECTS) Karlstads universitet, Arbetsvetenskap Jan Ch Karlsson, professor Birgitta Eriksson, docent* Ann Bergman, univ. lektor* Vt 2009:2 Examensarbete (vetenskaplig uppsats), 15 hp (15 ECTS) Ansvar för uppsatshandledning har lärarkollegierna vid varje lärosäte