till åklagarna Dnr 3/31/ AÅL 3 2 mom. I kraft tills vidare Motivering av åtalsprövningsavgöranden 1. Allmänt
|
|
- Peter Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALLMÄN ANVISNING RÅ:2007:3 till åklagarna Dnr 3/31/07 Utfärdad Normbas AÅL 3 2 mom. I kraft tills vidare Motivering av åtalsprövningsavgöranden 1. Allmänt Denna anvisning tar upp allmänna synpunkter på hur åtalsprövningsavgöranden ska utformas och motiveras både när de innebär att åtal väcks och när de innebär beslut om åtalseftergift. Mest utrymme ägnas åtalsprövningsavgöranden som resulterar i åtal och samtidigt behandlas också stämningsansökans innehåll. En separat anvisning har utfärdats om hur beslut att inte väcka åtal sätts upp och utformas. Den finländska straffrättsvården kräver inte att åtalsbeslut motiveras medan det motsatta gäller beslut att inte väcka åtal. Av stämningsansökan framgår det avgörande som ligger till grund för åtalsbeslutet. Stämningsansökan innehåller emellertid inte de explicita motiven för åklagarens avgörande utan en gärningsbeskrivning samt de bevis med vilka åklagaren har för avsikt att styrka åtalet. Stämningsansökan avgränsar föremålet för rättegången och lägger grunden till huvudförhandlingen, där åklagaren muntligt preciserar grunderna för åtalet och där rättegångsmaterialet även i övrigt blir mångsidigare. Beslut att inte väcka åtal fattas uteslutande med stöd av det skriftliga förundersökningsmaterialet. I åtalsprövningsskedet får man inte en lika tillförlitlig bild av bevisens värde som under huvudförhandlingen. Ett beslut att inte väcka åtal kan inte heller innehålla en lika detaljerad bevisvärdering som den som kan göras efter att bevisning tagits emot vid huvudförhandlingen. Avsaknaden av möjligheten att lägga fram muntliga bevis kräver å andra sidan att de slutsatser som dragits uteslutande på basis av förundersökningsmaterialet motiveras öppet och övertygande, på det sätt som ärendets art förutsätter. Det skriftliga förfarande som togs i bruk för rättegångsförfarandet i brottmål avviker från det normala förfarandet vid domstolsbehandling av brottmål. Det hålls inte någon muntlig huvudförhandling som ytterligare skulle belysa rättegångsmaterialet. Den möjlighet att ge ett muntligt yttrande som eventuellt bereds svaranden gäller straffmätningen. Med avvikelse från det normala rättegångsförfarandet i brottmål kan åklagaren i ett skriftligt
2 2 förfarande åberopa förundersökningsutsagor som bevis, varefter yttrandena blir rättegångsmaterial som skall beaktas i den mån som de åberopas. I ärenden där åklagaren har beslutat väcka åtal kräver en tydlig och konsekvent huvudförhandling att gärningsbeskrivningen i åtalet inriktas på omständigheter som är väsentliga för frågan om brottsrekvisitet har uppfyllts eller för straffmätningen. Gärningsbeskrivningen ska innehålla alla de omständigheter som är nödvändiga för uppfyllande av åklagarens skyldighet att åberopa utsagorna men däremot inte någon motivering till åtalsprövningsavgörandet. Eftersom beslutet att väcka åtal innehåller ett visst inbyggt motiveringsunderskott ska särskilt avseende fästas vid den information som lämnas i stämningsansökans bevisavsnitt. En tydlig individualisering och tematisering av bevisen gör det lättare för de andra parterna och domstolen att förbereda sig på en koncentrerad huvudförhandling. 2. Om rättsfakta Åtalsprövning handlar om att bedöma vad som har utretts i en sak och vilka brottsrekvisit ett förfarande eventuellt uppfyller. De brottsrekvisit som kan bli aktuella har i allmänhet beaktats i förundersökningen, men åklagarens prövning bör gå längre och även beakta eventuella andra rekvisit. Om saken är komplicerad ska åklagaren genom förundersökningssamarbete försäkra sig om att undersökningen omfattar alla relevanta omständigheter. Fokuseringen av processen på relevanta rättsfakta bör inledas redan under förundersökningen. Under åtalsprövningen och under den prövning som domstolen gör inför sitt avgörande jämförs de konkreta händelserna (rättsfakta) med abstrakta brottsrekvisit. Det är därför viktigt att individualisera väsentliga rättsfakta i målet. Med rättsfakta avses omständigheter som är direkt relevanta för att rättspåföljder ska uppkomma, alltså i brottmål sådana händelser som ska ha inträffat för att ett brottsrekvisit ska uppfyllas. Av gärningsbeskrivningen ska framgå de faktiska, konkreta händelser som innebär att åklagaren anser gärningen motsvara ett abstrakt brottsrekvisit. I enkla brottmål är rättsfakta i allmänhet klara och prövningen kan närmast koncentreras på att utreda om det finns tillräckliga bevis. I mål som är komplicerade såväl i rättsligt som i bevisningshänseende kan det däremot vara ytterst krävande att definiera vilka rättsfakta som är relevanta och har samband med ett visst brottsrekvisit. En korrekt individualisering av de rättsfakta som är relevanta i en sak är särskilt viktigt i åklagarverksamheten eftersom åberopandeskyldigheten och bevisbördan uttryckligen avser rättsfakta. 3. Åklagarens åberopandeskyldighet samt aspekter på åtalsbundenhet och rättskraft
3 3 Domstolen kan tillräkna svaranden ett brott endast med stöd av omständigheter som har legat till grund för straffyrkandet. Av åtalsbundenheten följer att domstolen i sin prövning endast får beakta rättsfakta som ingått i gärningsbeskrivningen. De rättsfakta som åklagaren tar med i gärningsbeskrivningen bestämmer sålunda avgränsningen av åtalsbundenheten. Inte bara åtalsbundenheten utan också domens rättskraftsverkan är ett viktigt skäl för åklagaren att på ett korrekt sätt uppfylla sin åberopandeskyldighet. Den negativa rättskraften i en lagakraftvunnen dom gör att det inte i en ny rättegång är möjligt att åberopa rättsfakta som hänför sig till samma händelse. På grund av rättskraftsverkan måste åklagaren under rättegången åberopa alla relevanta rättsfakta i saken. Rättskraften begränsar sig inte till gärningen i dess utredda form (dvs. det som framgår av förundersökningsmaterialet) utan gäller gärningen sådan den de facto måste anses ha inträffat. Detta innebär att rättskraften omfattar också sådana gärningsrelaterade omständigheter som åklagaren hade kunnat åberopa om myndigheterna haft kännedom om dem. Sålunda måste åklagaren för egen del försäkra sig om att det faktiska händelseförloppet med dess rättsligt relevanta detaljer har utretts tillräckligt noggrant i samband med förundersökningen. För att kunna uppfylla sin åberopandeskyldighet måste åklagaren reagera på förändringar i förundersökningsmaterialet enligt principen om s.k. fortlöpande åtalsprövning. Om det beroende på bevisprövningen eller den rättsliga bedömningen är osäkert vilken av flera straffbestämmelser respektive vilket gärningssätt som kan tillämpas i ärendet, är det skäl att redan i stämningsansökan framställa alternativa yrkanden. Om alternativen kan fastställas redan under förundersökningen ska de alternativa yrkandena framställas i stämningsansökan. I annat fall ska åklagaren justera sina yrkanden under rättegången om skäl därtill framkommer. I vissa enstaka fall kan det vara möjligt att genom extraordinärt ändringssökande åberopa omständigheter som har kommit till åklagarens kännedom i ett senare skede. Detta är emellertid så pass exceptionellt att denna möjlighet inte begränsar åklagarens skyldighet att noggrant utreda relevanta rättsfakta i ett mål. Också i beslut att inte väcka åtal ska relevanta rättsfakta individualiseras. Om det rör sig om ett tillräknande beslut ska framställningen göras på motsvarande sätt som i stämningsansökan. Också när det gäller processuella åtalseftergiftsbeslut är det viktigt att precisera vilka rekvisitselement som är otillräckligt bevisade eller när avsaknaden av ett rekvisitselement innebär att det inte över huvud taget rör sig om ett brott. Om det faktiska händelseförloppet i många avseenden blivit oklart kan det bli nödvändigt att nöja sig med en mera begränsad individualisering också av rättsfakta. Ett beslut att inte väcka åtal vinner inte laga kraft. Rätten att ändra beslutet har emellertid begränsats. Under de förutsättningar som nämns i RBL 1 kap. 11 kan beslutet återkallas om en ny utredning
4 4 visar att beslutet har grundat sig på uppgifter som i väsentlig grad är ofullständiga eller oriktiga. En högre åklagare har likväl rätt att ta upp ärendet på nytt ta ärendet till åtalsprövning enligt vad som föreskrivs särskilt. 4. Om bevisfakta Under åtalsprövningen måste åklagaren ta ställning till frågan om det finns tillräckliga bevis för relevanta rättsfakta. Resultatet av bevisprövningen avgör om åklagaren ska besluta att inte väcka åtal på grund av att bevis saknas eller om det blir aktuellt att väcka åtal eller alternativt fatta ett åtalseftergiftsbeslut av påföljdsnatur. Bevisprövningen baserar sig på vilket bevisvärde olika rättsfakta ges. Med bevisfakta avses omständigheter som har en indirekt (bevisande) betydelse för rättspåföljden. De är bevis för att någon annan omständighet föreligger. Innehållet i en vittnesutsaga eller i ett skriftligt bevis utgör bevisfakta. Bevisfakta kan ytterligare indelas i hjälp(bevis)fakta, som får sin betydelse endast när det är fråga om att bedöma något annat bevisfaktums bevisvärde och tillförlitlighet. Exempelvis ett vittnes möjligheter att göra iakttagelser eller en utredning om undersökningsmetoden i fråga om ett tekniskt bevis har betydelse för vittnesutsagans eller det tekniska bevisets tillförlitlighet. I praktiken kan vissa omständigheter i ett och samma ärende kategoriseras som såväl rätts- som bevisfakta. Gränsdragningen är inte alltid entydig men ändå mycket viktig, eftersom åklagarens åberopandeskyldighet endast gäller rättsfakta inte bevisfakta. Det hör till domstolen att bedöma bevisvärdet av de rättsfakta som lagts fram i saken. I detta avseende är domstolen på inget sätt bunden av vad parterna har åberopat, men åklagaren ska föra fram sin egen syn på de bevis som lagts fram. Beslut att inte väcka åtal på grund av att tillräcklig bevisning saknas ska innehålla ett konstaterande av viktigaste bevisfakta i saken. Det finns i allmänhet ingen anledning att i detalj redogöra för innehållet i bevisen om detta inte i undantagsfall är nödvändigt för att förstå de slutsatser som åklagaren dragit. Motiven ska inriktas på bevisvärderingen och på de slutsatser som åklagaren har dragit av den. Beslutet ska i första hand ge svar på frågan varför åklagaren vid vägning av de omständigheter som talar för respektive mot ett åtal har kommit fram till den slutsats som framgår av beslutet. Det räcker inte att bara redogöra för de omständigheter som stöder avgörandet. Ett beslut om åtalseftergift av påföljdsnatur ska innehålla uppgifter som motsvarar gärningsbeskrivningen i stämningsansökan samt en redogörelse för de bevis som stöder åsikten att brottsrekvisiten uppfyllts. Motiveringarna för åklagarens slutsats kan vara mera omfattande än i stämningsansökan. I motivdelen kan man ta upp den typ av argument som annars skulle framföras muntligt under huvudförhandlingens sakframställning eller slutplädering. Det är
5 5 emellertid skäl att hålla i minnet att avgörandet, till åtskillnad från en domstolsdom, endast baserar sig på skriftligt material. 5. Gärningsbeskrivningen i en stämningsansökan I stämningsansökans gärningsbeskrivning ska anges alla de rättsfakta som krävs för att brottsrekvisiten ska uppfyllas och som är viktiga med tanke på straffmätningen. Ett sätt att försäkra sig om att gärningsbeskrivningen är komplett är att i åtalsprövningen noggrant jämföra gärningsbeskrivningens innehåll med brottsrekvisiten. Men i åtalet kan man inte nöja sig med att bara upprepa det abstrakta rekvisitet utan gärningsbeskrivningen ska innehålla de konkreta, inträffade händelser, dvs. rättsfakta, som framgått i fallet och som enligt åklagarens rättslig prövning motsvarar brottsrekvisiten. Gärningsbeskrivningens mångsidighet och omfattning ska vägas mot åberopandeskyldigheten. Gärningsbeskrivningen och de eventuella uttryckliga justeringar av den som gjorts under rättegången ska täcka alla aktuella rekvisitselement. De grunder som åklagaren i övrigt exempelvis under sakframställningen eller slutpläderingen framför till stöd för åtalet kan domstolen inte utnyttja i tillräknandet, om de inte har framförts som en justering av gärningsbeskrivningen. Under rättegången antecknas endast sådana yttranden av parterna som avser yrkanden och ändringar av yrkanden. Åklagaren ska själv försäkra sig om att domstolen beaktar de justeringar av gärningsbeskrivningen som åklagaren har framfört. Det finns ingen anledning att i stämningsansökans gärningsbeskrivning mångordigt referera grunderna för åklagarens åtalsprövning, eftersom de rättsfakta som ingår i gärningsbeskrivningen hänför sig till åberopandeskyldigheten och åtalsbundenheten. Sålunda kräver varje liten ändring också en justering av åtalet. I gärningsbeskrivningen ska i allmänhet inte tas in andra än sådana ovan nämnda omständigheter som är relevanta för tillräknandet och straffmätningen. Den närmare bakgrunden till fallet ges muntligt under huvudförhandlingen, men framställningen faller utanför åberopandeskyldigheten och åtalsbundenheten. Det kan emellertid vara ändamålsenligt att i stämningsansökan ta in ett mera omfattande material än vad som sägs ovan exempelvis när det är fråga om komplicerade namn- eller sifferuppgifter. I ett skriftligt förfarande utsträcker sig svarandens erkännande uttryckligen bara till den konkreta gärning som framgår av gärningsbeskrivningen. Ett erkännande är en förutsättning för det skriftliga förfarandet och möjligheten att justera gärningsbeskrivningen under huvudförhandlingen saknas. När ärenden behandlas i skriftligt förfarande är det alltså extra viktigt att gärningsbeskrivningen är tillräckligt detaljerad redan i stämningsansökan. För att en gärning ska tillräknas någon som ett brott krävs förutom att den motsvarar ett brottsrekvisit ytterligare rättsstridighet och skuld. Det är bara undantagsvis nödvändigt att i
6 6 gärningsbeskrivningen ange omständigheter som förklarar hur rättsstridigheten och skulden uppfylls. Nödvärn, nödsituation eller den kränktes samtycke kan undanröja en gärnings rättsstridighet. För att omständigheter som visar att kravet på rättsstridighet uppfyllts ska behöva tas upp i gärningsbeskrivningen krävs det särskilda skäl som antyder någon av de ovan nämnda grunderna. Om exempelvis svarandens tillräknelighet inte är entydig, kan ett ställningstagande om detta tas in i bevisningsavsnittet. En bedömning av frågan om de subjektiva förutsättningarna för gärningsmannens förfarande har uppfyllts, oberoende av om de i brottsstrukturen kan kopplas till skuldfrågan eller rekvisitsfrågan, sker vanligen med hjälp av andra rekvisitselement. I allmänhet är det inte nödvändigt att i gärningsbeskrivningen särskilt beskriva gärningsmannens uppsåt. När det gäller oaktsamhet kan det däremot från fall till fall vara skäl att dels relatera det konkreta förfarande som tyder på oaktsamhet och dels hänvisa till aktsamhetsnormen, dvs. innebörden av ett aktsamt förfarande. 6. Hur bevisavsnittet formuleras i stämningsansökan En detaljerad redovisning av bevistemat när det gäller de bevis som nämns i stämningsansökan underlättar planeringen av huvudförhandlingen samt ett klart och stringent genomförande av denna. Detta är också ett sätt att försöka undvika klart onödig och irrelevant bevisning. I brottmål gäller regeln att ett bevistema som inte anmälts tidigare inte prekluderas, utan vid behov kan också ställas frågor som hänför sig till andra teman. En avvikelse från de teman som anmälts kan emellertid påverka t.ex. förhörsordningen. I stämningsansökan ska enligt RBL 5 kap. 3 uppges de bevis som åklagaren har för avsikt att lägga fram för att styrka sitt åtal. I stämningsansökans bevisningsavsnitt kan åklagaren friare än i gärningsbeskrivningen motivera också omständigheter som grundar sig på värdering eller prövning. I stämningsansökan ska bevisen grupperas enligt bevismedel (personbevisning, skriftliga bevis och reella bevis) och den skall innehålla åtminstone med en generell beskrivning av vad åklagaren ämnar styrka med respektive bevis. Målets natur och arten av bevisningen avgör hur detaljerat det är skäl att presentera olika bevisteman. Ett bevistema avser åtminstone i teorin alltid ett stridigt rättsfaktum eller ett rättsfaktum vars existens förblir oklar utan bevisning. Om bevisen utgör en kedja kan det vara ändamålsenligt att uppge ett bevisfaktum som ett bevistema ett bevisfaktum kan sålunda vara ett bevistema som leder vidare till ett visst rättsfaktum. En utredning t.ex. om svarandens ekonomiska ställning kan ha ett indirekt bevisvärde för ett rättsfaktum som utgör element i ett rekvisit. I avgörandet HD 2006:78 framlades som indirekt bevisning för att svaranden gjort sig skyldig till snatteri att tillgripna föremål
7 7 hittats i svarandens besittning, att svaranden rört sig på tillgreppsplatsen samt att svarandens utsagor inte var tillförlitliga. Sambandet mellan den omständighet som är föremål för bevisning och ett rättsfaktum ska också i dessa fall framgå av stämningsansökan. För att underlätta huvudförhandlingen kan en framställning om grunderna för åtalsprövningen ges i stämningsansökan. Detta låter sig bättre göras när det gäller skriftliga bevis är personbevis. Innehållet i ett skriftligt bevis är oförändrat under rättegången och särskilt om det skriftliga bevismaterialet är mångtydigt och tolkbart är det skäl att i stämningsansökan mera detaljerat redogöra för vilka slutsatser åklagaren har dragit av materialet. Åklagaren kan inom ramen för sin objektivitetsplikt beskriva bevistemat i enlighet med sin värdering av själva beviset. Bevistemat är då åklagarens påstående om en viss omständighets existens. Under huvudförhandlingen ska åklagaren under alla förhållanden motivera behovet av bevisning och redovisa sin uppfattning om bevisningens betydelse. 7. Om bevisteman Utgångspunkten är den att behovet av bevisning är en följd av att vissa rättsfakta kan bestridas. Av stämningsansökan borde så klart som möjligt framgå vad som enligt åklagarens uppfattning är stridigt. Ett sätt att tydliggöra detta är att i början av bevisningsavsnittet i ett särskilt stycke räkna upp de ostridiga omständigheterna. Därefter kan bevisningen inriktas på de stridiga omständigheterna. Stridighetskriteriet utesluter ändå inte nödvändigtvis helt bevisningsbehovet eftersom enbart ett erkännande inte räcker som grund för tillräknande, åtminstone inte vid allvarliga brott. Åklagaren kan utifrån svarandens erkännande konstatera att vissa omständigheter är ostridiga och att det därför inte kommer att läggas fram någon bevisning eller att endast begränsad bevisning kommer att läggas fram om saken. Enbart svarandens erkännande i samband med förundersökningen räcker som direkt bevis bara i ett skriftligt förfarande eller i en utevarohandläggning. I ärenden som går till huvudförhandling ska ett erkännande inte nämnas som bevis. Innehållet i ett erkännande blir en del av rättegångsmaterialet bara vid en eventuell ändring av utsagan, om denna åberopas i enlighet med RBL 6 kap. 7 2 mom. eller RB 17 kap mom. I dessa fall kommer de utsagor som åklagaren läser upp ur förundersökningen att ingå i rättegångsmaterialet som en del av att svaranden hörs i bevissyfte. I okomplicerade ärenden med ett begränsat rättegångsmaterial är det i allmänhet för alla parter och för domstolen helt klart vad exempelvis ett ögonvittne ska höras om. I stämningsansökan skall som bevistema ändå inte bara vagt anges "händelseförloppet". Händelseförloppet innefattar inget påstående om en omständighet som uppfyller ett brottsrekvisit. Bevistemat måste därför konkretiseras så att t.ex. i ett misshandelsfall som bevistema anges föremålet
8 8 för våldet och våldets art, precisering av gärningsmannens identitet, skadornas art osv. I komplicerade mål och särskilt i fråga om skriftliga bevis kan åklagaren med synnerligen detaljerade beskrivningar underlätta domstolens och de andra parternas förberedelser genom att informera om grunderna för åtalet. I ett mål som t.ex. inbegriper svårtolkade räkneoperationer är det rationellt att redan i stämningsansökans bevisningsavsnitt presentera grunderna för de räkneoperationer som givit åklagaren de siffror som framgår av gärningsbeskrivningen. I mål som berör revisionsberättelser liknande ofta omfattande handlingar ska åklagaren i stämningsansökan så som målets natur kräver individualisera de iakttagelser som åklagaren åberopar till stöd för åtalet. Också när det gäller mindre omfattande expertyttranden är det skäl att i avsnittet om bevisteman precisera den slutsats som åklagaren i åtalsprövningen har kommit fram till beträffande yttrandets bevisvärde. I bevisningen kan frågan om uppsåt eller oaktsamhet särskiljas till varsitt bevistema men det är också fullt möjligt att andra, preciserade bevisteman på ett tillräckligt heltäckande sätt anger att de subjektiva förutsättningarna för brottsrekvisitet uppfylls. I ett skriftligt förfarande avviker individualiseringen av bevis i stämningsansökan från mål som går till huvudförhandling i det avseendet att åklagaren vid behov också ska åberopa skriftliga förundersökningsutsagor. I regel ska ärenden som behandlas i skriftligt förfarande innehålla ett erkännande och vara klara i bevisningshänseende. Därför kan erkännandet i korthet konstateras i avsnittet om ostridiga fakta. Eftersom ett erkännande avser vissa inträffade, reella händelser och inte erkännande av en rättslig bedömning, kan det vara skäl att i stämningsansökans bevisningsavsnitt nämna huvudpunkterna i erkännandet. Utifrån detta kan svaranden och ordföranden konstatera hur åklagaren har värderat ett erkännande som givits under förundersökningen. I stämningsansökan kan bevisen efter åklagarens egen bedömning och beroende på bevismaterialet i målet individualiseras bevis för bevis (varje vittne och varje skriftligt bevis med respektive tema) eller enligt bevisteman (under bevistemat, ofta ett rekvisitselement, anges de bevis som hör till temat). Ett framställningssätt enligt bevisteman är att föredra såtillvida att då framgår all den bevisning som stöder ett visst rekvisitelement. Det är att rekommendera att vardera metoden används i åtalsprövningen. Vid en genomgång av hela materialet bevis för bevis kan åklagaren försäkra sig om att betydelsen av de enskilda bevisen noga prövas. Därmed minskar behovet att under pågående rättegång åberopa nya bevis. En bedömning enligt bevisteman gör det lättare att fastställa om det för varje rekvisitselement finns bevisning som kan individualiseras och räcker för att väcka åtal.
9 9 Riksåklagare Matti Kuusimäki Statsåklagare Pekka Koponen
till åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:4 till åklagarna Dnr 38/31/06 Utfärdad Normbas 13.12.1006 AÅL 3 2 mom. Upphäver I kraft RÅ:1998:3 1.1.2007 - tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt 1 Bakgrunden till
Läs merRIKSÅKLAGAREN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:2 till åklagarna Dnr 36/31/06
RIKSÅKLAGAREN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:2 till åklagarna Dnr 36/31/06 Given I kraft 6.11.2006 1.11.2006 tills vidare Beslut om verkställighet av reststraff 1. Styrningsbehov Enligt strafflagens nya 2 c
Läs mer2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2010:2 Till åklagarna Dnr 17/31/10 Given Normbas 3.3.2010 ÅAL 3 2 mom ÅAL 4 Upphäver I kraft Allmän anvisning 1.4.2010 till åklagarna tills vidare RÅ 2005:2 Dnr 37/31/05 Förfarande
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande
Läs merSAMMANDRAGET VID FÖRBEREDELSEN I TVISTEMÅL. Arbetsgruppens rapport. Medlemmar i arbetsgruppen:
SAMMANDRAGET VID FÖRBEREDELSEN I TVISTEMÅL Arbetsgruppens rapport Medlemmar i arbetsgruppen: Hovrättsrådet Jukka Heikkilä Hovrättsfiskalen Outi Holmström Tingsdomaren Eija Iivonen Tingsdomaren Seppo Karvonen
Läs merRÅ:2000:2 RÅ:2000:3. Hur beslut att inte väcka åtal sätts upp samt beslutets innehåll
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2007:4 till åklagarna Dnr 4/31/07 Utfärdad Normbas 29.1.2007 AÅL 3 2 mom. Upphäver RÅ:2000:1 RÅ:2000:2 RÅ:2000:3 I kraft 1.2.2007- tills vidare Hur beslut att inte väcka åtal sätts
Läs merDubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten
Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?
Läs merALLMÄN ANVISNING tili åklagarna. Given
RIKSAKLAGARÄMBETET ALLMÄN ANVISNING tili åklagarna Given 19.12.2002 RÄ:2002:4 Dnr 55/31/02 Normbas F om häradsåklagare 13 a 1 mom. I kraft 1.1.2003 - tillsvidare Anvisning om åklagares beredskap som undersökningsledare
Läs merÅklagares ändringssökande till hovrätten
Åklagares ändringssökande till hovrätten ALLMÄN ANVISNING Dnr 31/31/11 Gäller fr.o.m. 1.10.2012 - tills vidare Upphäver RÅ:1998:2 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333
Läs merFörfarandet vid yttrandefrihetsbrott
Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott ALLMÄN ANVISNING Dnr 21/31/14 24.4.2015 I kraft 1.5.2015 - tills vidare Upphäver RÅ:2004:1 Dnr 65/31/04 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan
Läs merSamband mellan vissa grundläggande processuella begrepp
Samband mellan vissa grundläggande processuella begrepp Processubjekt/processuella aktörer: Kärande Svarande Rätten Processhandlingar: Yrkande Medgivande/ Domslut (se rätts- Bestridande följd) Grund Sakinv.
Läs merÅklagares ändringssökande till hovrätten
Åklagares ändringssökande till hovrätten ALLMÄN ANVISNING Dnr 31/31/11 Gäller fr.o.m. 1.10.2012 - tills vidare Upphäver RÅ:1998:2 I den allmänna anvisningen gjorts 19.6.2017 följande deluppdateringar:
Läs merFörfarande i militära rättegångsärenden
Förfarande i militära rättegångsärenden ALLMÄN ANVISNING Dnr 19/31/14 12.2.2015 I kraft 16.2.2015 -tills vidare Upphäver RÅ:2010:2 dnr 17/31/10 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål
RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål Ärende Regeringen har till 2009 års riksmöte överlämnat sin proposition
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök
Läs merFörfarandet vid yttrandefrihetsbrott
Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott ALLMÄN ANVISNING RÅ:2017:2 Dnr 6/31/17 Given 15.6.2017 Gäller fr.o.m. 1.7.2017 tills vidare Upphäver RÅ:2015:4 Adress Telefon E-postadress Fågelviksgränden 4 029 56
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning
Läs merDe lokala åklagarmyndigheternas anmälningsskyldighet
De lokala åklagarmyndigheternas anmälningsskyldighet ALLMÄN ANVISNING Dnr 18/31/14 30.6.2014 Gäller fr.o.m 1.8.2014 - tills vidare Upphäver RÅ:2011:1, dnr 16/31/11 Besöksadress Postadress Telefon Telefax
Läs merINSTRUKTIONER FÖR HOVRÄTTSPROCESSEN Brottmål. 1. Allmänt om förfarandet i hovrätten
INSTRUKTIONER FÖR HOVRÄTTSPROCESSEN Brottmål 1. Allmänt om förfarandet i hovrätten Hovrättens uppgift är att inom de gränser som anges av besvären och bemötandet undersöka riktigheten av tingsrättens avgörande
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2006 B 4823-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART IJ SAKEN Bilbältesförseelse ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten
Läs merSjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån
Läs merSärskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning
Särskilda förfaranden i anslutning till anonym bevisning ALLMÄN ANVISNING Dnr 28/31/15 29.2.2016 I kraft 1.3.2016 -tills vidare Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333 00180
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 december 2004 B 276-03 KLAGANDE BC Offentlig försvarare och ombud: advokaten ML MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. EG Ombud, tillika målsägandebiträde:
Läs merUnderrättelse till åklagaren om brott som kommit för undersökning, förfarandet och åklagarens åtgärder
Underrättelse till åklagaren om brott som kommit för undersökning, förfarandet och åklagarens åtgärder ALLMÄN ANVISNING 12.6.2013 Gäller fr.o.m. 1.1.2014 tills vidare Upphäver RÅ:2008:2 Besöksadress Postadress
Läs merRH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren
Läs merOrdförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012
14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012
Läs merSjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har
Läs merArbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela
8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 april 2019 Ö 4417-17 PARTER Sökande MS Ombud och offentlig försvarare: Advokat AR Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merLag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Läs merStämningsansökan i tvistemål I 42 kap. 2 RB framgår vad en ansökan om stämning skall innehålla, vilket är 1. ett bestämt yrkande, 2. en utförlig redog
De grundläggande dragen i rollfördelningen och i den yttre ramen för processen 1. Det är parterna som bestämmer vilken tvistefråga som skall dras inför domstolen och det är parterna som bestämmer tvistefrågans
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 87/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 26 kap. 2 i rättegångsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att de bestämmelser i rättegångsbalken
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merLämna en realistisk processprognos; en lektion i juridisk matematik. Välj inte en alltför partisk skiljeman!
1 DO AND DON T FÖR OMBUD I SKILJEFÖRFARANDEN 23 nov 2017/Lars Edlund Klienthantering Lämna en realistisk processprognos; en lektion i juridisk matematik Valet av skiljeman Välj inte en alltför partisk
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 juni 2019 B 381-19 PARTER Klagande 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JM Ombud och målsägandebiträde: Advokat L-ÅC Motpart
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103 Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredningen ska överväga om rätten
Läs merALLMÄN ANVISNING OCH RÅ:2004:1 FÖRESKRIFT Dnr 65/31/04 till åklagarna. Författningsgrund AÅL 3 2 mom. RÅÄF 13
ALLMÄN ANVISNING OCH RÅ:2004:1 FÖRESKRIFT Dnr 65/31/04 till åklagarna Given Författningsgrund 28.12.2004 AÅL 3 2 mom. RÅÄF 13 I kraft 1.1.2005 - tills vidare Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott 1. Bakgrund
Läs merNågot kort om förhör i rättegång.
NYHETER M.M. 2011-10-13 Något kort om förhör i rättegång. En part som för en talan i ett mål hos en domstol åberopar ofta flera omständigheter som utgör en grund för att rätten domstolen ska fatta det
Läs mertill åklagarna Dnr 37/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Drivande av målsägandes privaträttsliga anspråk
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:3 till åklagarna Dnr 37/31/06 Utfärdad Normbas 13.12.2006 AÅL 3 2 mom. Upphäver Gäller RÅ:1998:4 1.1.2007 - tills vidare Drivande av målsägandes privaträttsliga anspråk 1 Bakgrunden
Läs merDen anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2011:1 Dnr 16/31/11 Given I kraft 25.8.2011 1.9.2011 - tills vidare Upphäver RÅ:2008:1 Dnr 3/31/08 Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna Författningsgrund
Läs merSkattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013
Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 68/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 17 tingsrättslagen och 8 lagen om häradsåklagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merHur beslut om åtalseftergift sätts upp samt beslutets innehåll
Hur beslut om åtalseftergift sätts upp samt beslutets innehåll ALLMÄN ANVISNING Dnr 23/31/16 8.12.2016 I kraft 1.1.2017 -tills vidare Upphäver RÅ:2007:4 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 juni 2017 KLAGANDE Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Ombud: Advokat Roger Hagman Box 45030 104 30 Stockholm
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2004 T 2166-02 KLAGANDE KS Ombud, tillika målsägandebiträde: advokaten PL MOTPART AB Ombud: advokaten PA SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT
Läs merJustitiedepartementet
1(5) Remissyttrande 2017-02-13 UFV 2016/2011 Justitiedepartementet Juridiska institutionens remissyttrande över SOU 2016:70 Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 januari 2013 B 380-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART S B Ombud och offentlig försvarare: Advokat R B SAKEN
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-23 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Ella Nyström samt justitierådet Dag Mattsson. En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet
Läs merSkattebrottslag (1971:69)
Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga
Läs merStockholm den 18 december 2014
R-2014/2076 Stockholm den 18 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/4044 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 november 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Utkast till lagrådsremiss
Läs merBidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan
Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av och i lagen om rättegång i brottmål PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 oktober 2003 Ö 2658-03 Framställning om utlämning till Litauen av R. P. Offentlig försvarare: advokaten L. H. Riksåklagarämbetet i
Läs merFörordnande av två eller flera åklagare till samma ärende
Förordnande av två eller flera åklagare till samma ärende ALLMÄN ANVISNING Dnr 13/31/13 Gäller fr.o.m. 1.4.2013 tills vidare Upphäver RÅ:2007:5 (såvitt gäller åklagarpar) Besöksadress Postadress Telefon
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 4 februari 2011 SÖKANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokat Anders Frigell Advokatfirman Lindahl Box 1203 751 42 Uppsala SAKEN Resning
Läs merA.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.
HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:
Läs mer1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun
1 meddelad i Falun Mål nr: B 3756-18 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Per TOMMY Emanuelsson, 19620421-7134 Malmgatan 28 A Lgh 1102 774 33 Avesta Åklagare Kammaråklagare Johan Knies Åklagarmyndigheten
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda
Läs merEn modernare rättegång några utvecklingsområden
PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2014 Ö 3428-13 SÖKANDE MDB Ombud: Advokat EA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN
Läs merPromemoria om tillämpning av lagstiftning som gäller åtalsuppgörelse
Promemoria om tillämpning av lagstiftning som gäller åtalsuppgörelse Dnr 26/31/14 28.12.2015 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333 00180 Helsingfors 00181 Helsingfors
Läs merBARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN
BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms
Läs merRättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik.
1 (5) Rättsavdelningen 2015-09-03 SR 35/2015 Rättslig kommentar angående bedömning av ålder i asylärenden Sammanfattning Migrationsverket ska i prövningen både ta ställning till om sökanden har gjort sannolikt
Läs merEA./. riksåklagaren ang. anstiftan av mord m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2015-05-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-04-24 B 1791-15 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM EA./. riksåklagaren ang. anstiftan av mord m.m.
Läs merLag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394
Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och
Läs merSida 1 (7) Internationella enheten Datum Dnr Per Hedvall ÅM 2016/0165. Er beteckning Byråchef Ö R 14.
Sida 1 (7) Per Hedvall 2016-01-20 ÅM 2016/0165 Ert datum Er beteckning Byråchef 2016-01-11 Ö 58-16 R 14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM ML./. riksåklagaren angående överlämnande enligt en europeisk
Läs merRegistrering av brottmål med saksamband
Registrering av brottmål med saksamband ALLMÄN ANVISNING Dnr 25/31/15 15.10.2015 I kraft 1.11.2015 -tills vidare Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333 00180 Helsingfors
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2017:176 Utkom från trycket den 14 mars 2017 utfärdad den 2 mars 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 3944-11 SÖKANDE RG Ombud: Advokat MD MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JS SAKEN Resning TIDIGARE
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Läs merDepartementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar
Läs merMisstänktas rätt till insyn i förundersökningar
Justitieutskottets betänkande Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar som syftar till att öka rättssäkerheten
Läs merRiktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet
Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN
Läs merKommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14
Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det
Läs merHQ AB plädering. Del 10 Orsakssamband
HQ AB plädering Del 10 1 Faktiskt scenario Svarandena Oaktsamhet Brister FI:s beslut Skada Hypotetiskt scenario Svarandena Oaktsamhet Brister FI:s beslut Skada 2 Led 1: Har svarandens oaktsamhet orsakat
Läs merAA./. riksåklagaren ang. grov mordbrand m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Datum 2017-02-21 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2017-02-10 B 486-17 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AA./. riksåklagaren ang. grov mordbrand m.m. (Svea
Läs mer3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)
2 (8) Det är av flera anledningar viktigt att försöka klargöra identiteten tidigt i asylprocessen. Vi bör därför informera den asylsökande om vikten av att han eller hon styrker sin identitet genom att
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2012 Ö 5629-10 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat J-ÅN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merResande i sexuella övergrepp mot barn
Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE
Läs merSedan Socialstyrelsen ombetts yttra sig i målet, får jag såsom ombud för Styrelsen anföra följande.
ADVOKATFIRMAN BERTIL SÖDERMARK AB Advokat BERTIL SÖDERMARK STRANDVÄGEN 1 BOX 14055 SE-104 40 STOCKHOLM TELEFON: 08-670 57 50 TELEFAX: 08-663 67 20 Till Regeringsrätten Målnr 5189--5190-2003, rotel 25 Sedan
Läs merÖverklagande av hovrättsdom insiderbrott
ÖVERKLAGANDE Sida 1 (9) Rättsavdelningen 2011-01-17 ÅM 2011/0129 Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom insiderbrott
Läs merProcessuell preklusion
BENGT LINDELL Processuell preklusion Av nya omständigheter eller bevis rörande saken NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 5 Förkortningar 7 Innehåll 9 1 Inledning 15 1.1 Något om metod- och tillämpningsproblem
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579); Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)
Läs merBevisvärdering. Introduktion
Bevisvärdering Introduktion Kursens upplägg Undervisning: Övning 8/11: bayesianska nätverk www.agenarisk.com Övning 21/11: case (OJ Simpson) Litteratur Kompendier (1 + 2) Examination Uppsats analys av
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 mars 2019 Ö 1537-18 PARTER Klagande MK Ombud: Advokat ME Motpart TB Ombud: Jur.kand. FH-W SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merPRESENTATIONSBLAD. Nyckelord civilprocessrätt, rättegångsförfarande, konsumentskydd, miljöskada
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgrupp IV om grupptalan Ordförande: lagstiftningsråd Asko Välimaa
Läs merSLUTLIGT BESLUT Mål nr B meddelat i Varberg
VARBERGS TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr B 2501-09 meddelat i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Mats Forsén Ekobrottsmyndigheten Utredningsenhet Halmstad Tilltalad Hans PETTER
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 05. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum 2018-04-16 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2018-02-28 B 146-18 JS 05 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm YB./. riksåklagaren ang. brukande av falsk
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-06-25 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Enligt
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har
Läs mer24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373
24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud
Läs mer