Begrepp : struktur, strukturnivåer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begrepp : struktur, strukturnivåer"

Transkript

1 Avancerad materialteknologi Sammanfattning Kap. 1 Atomanordningar Begrepp : struktur, strukturnivåer Atombindningar begrepp : attraktionskraft, repulsionskraft, potentiellenergi primära : jon-, kovalent-, metalliskbindning sekundära : van der Waals, vätebindning Kristallstruktur Kristallina och icke-kristallina material Begrepp : fjärr- och närordning Kristallsystem (7), kristallgitter (14) Kristalltyper : fcc, bcc och hcp, tätpackning av atomer, staplingsföljd Atompositioner, plan och riktningar i kristaller Miller index, Miller- Bravais system Weiss zonlag Stereografiska projektioner Grafisk metod beskrivning av kristallorienteringar 3-D info på pappersplan Konstruktion av stereogram för kubisk och hexagonal kristallstruktur Användning av stereogram t. ex. identifiera glidriktningar, representera anisotropiska egenskaper Polfigurer och textur Kapitel : 3 Faser och fasomvandlingar Stelning av smältor - kärnbildning och tillväxt, underkylning av smältor, dendritbildning. krympning under stelningsprocessen. Gjutstruktur, Gasinnehållet och porositet. Sieverts lag. Riktad stelning tillämpningar. Tillväxt av enkristaller - från smältor : Bridgman, Czochralski och Floating zone metoder - från fastfas : lätt deformation och glödgning

2 Fasdigram och deras tillämpningar Fas, Gibbs fasregel : 1 komponent system, t. ex. vatten, kol Huvudsatserna i termodynamik. du = δq + δw ; ds = δq rev / T C P = dh/dt = (δq/dt) P C V = du/dt = (δq/dt) V G = H T S dg = 0 (jämvikt) dg < 0 (spontan process) fasstabilitiet : motsvarar lägsta energi tillstånd Fasbegrepp Gibbsenergi för en homogen fas (lösning) - blandningsenergi G = H T S - Blandningsentropi S = k ln W = k ln [ N!] / [n! (N-n)!] = - R ( X A ln X A + X B ln X B ) - blandningsentalpi ( = 0 för ideala lösningar) Fasstabilitet - Gibbsenergi kurvor - begrepp kemiskpotential (partiella molära Gibbsenergi) för ett ämne i lösningen (konstruktion av gemensamma tangenter till Gibbsenergi kurvor) Eutektisk stelning Peritektisk stelning Segring under stelningsprocess - Coring - Cellular microsegregation Zonraffinering - kraftig minskning av föroreningar och kristalldefekter

3 Ternära fasdigram - t. ex. Fe-C-Mn - Konstruktion av ett ternärt fasdigram med hjälp av tre binära fasdiagram - ett ternärt system med tre binära system som visar fullständig löslighet i såväl fast som flytande fas - ett ternärt system med två binära eutektiska system och ett binärt system som visar fullständig löslighet i såväl fast som flytande fas - ett ternärt system med tre binära eutektiska system - konstruktion och användning av isotermsnitt och vertikala snitt i ternära system Lösningar - begrepp, utbyteslösningar, mellanrumslösningar, metalliska lösningar i fast och smält tillstånd - Löslighet och Hume-Rotherys regler radieförhållande, kristallstruktur, kemisk affinitet, elektron koncentration, valensskillnad och osymmetrisk löslighet Intermediära faser (Hume-Rotherys faser, elektronföreningar) - ordnad struktur (t. ex. CuZn, Cu 3 Au, CuAu, FeAl) - Hume-Rotherys regel Elektron/atom 3/2 21/13 7/4 Kubisk kubisk hcp Bcc, komplex komplex Intermediära fasernas stabilitet påverkar lösligheten i andra faser Kap. 4 Kristalldefekter - orsak till hållfastheten << teoretisk hållfasthet - punkt-, linje-, yt- och volymdefekter. Påverkar strukturkänsliga egenskaper - Vakanser (fraktion vakanser 10-4 för alla metaller, nära smältpunkten). n/n = e -E/RT Strålningsskador - vakanser och interstitialer Elektrisk resistivitet påverkas starkt av vakanser. ρ = A e -E/RT Vandring av vakanser. E Diffusion E bildning + E vandring

4 Släckning av ett material efter värmebehandling - leder till en övermättnad av vakanser och spänningar - Vakansernas roll i halvledaroxider (p- och n-typ) och deras tillämpningar Linjedefekter (dislokationer) : Som en linje på ytan eller en sluten slinga inuti Dislokationernas rörelse på glidplanen leder till plastisk deformation av materialet Renodlade typer : kant- och skruvdislokationer Begrepp : Burgers vector ( b )- glidriktning Dislokationens karaktär : Kantdislokation b u = 0 u är dislokationsvektor bu Blandad dislokation 0 < < 1 Alla tre typer förekommer i b bu Skruvdislokation = 1 en sluten dislokationsslinga b Kraft som verkar på en dislokation = τ b (N m -1 ) Peierls-Nabarro spänning (Skjuvspänning som behövs för glidning av en dislokation på ett glidplan) = τ = c e -(k.d/b) Cottrells mekanismen för glidning av dislokationer Klättring av dislokationer. Tvärglidning (Cross-slip). Schmids lag. Vilket glidsystem aktiveras först? Duplex slip / multiple slip Dislokationskvarn Frank-Read generatorn. Uppstockning. Forest of dislocations. Dislokationshack ( Jog ). Multiple Jog. Kink. Dislokationsdipol. Dislokationsenergi. Beteckning för Burgersvektorn. Växelverkan mellan dislokationer och minskning av energi. Partiella dislokationer. Staplingsfel. Sessile & Glissile. Frank Partials : dislokationer som är låsta - kan inte glida Shockley Partials : dislokationer som kan glida vidare Lomer lås och Cottrell-Lomer lås. Thomson tetraeder konstruktion och användning Ytdefekter staplingsfel, tvillinggränser, korngränser.

5 Kap. 5 Materialkarakteriseringsmetoder Ljusmikroskopi - Grunder - Optiska etsningsmetoder Mörkfältbelysning Polariseratljus Faskontrastmikroskopi Differential Interference Contrast Microscopy Elektronmikroskopi - TEM (Transmissionselektronmikroskopi) - SEM (Svepelektronmikroskopi) Grundprincip, Provberedning guldbeläggning Sekundära elektroner (SE), tillbakaspridda elektroner (BSE) Karakteristiska röntgenstrålar och EDS-analys Kikuchi mönster EBSP (Electron Back Scattering Pattern) ESEM (Environmental Scanning Electron Microscope) Dynamiska studier Röntgendiffraktion Termiskanalys TGA (Thermogravimetric analysis) DTA (Differential Thermal Analysis) DSC (Differential Scanning Calorimetry) Kap. 6 Fysikaliska egenskaper - värmekapacitet, värmeutvidgning, värmeledningsförmåga. Diffusion - Utjämningsförlopp, koncentrationsskillnader som drivande kraft - Ficks 1:a lag (stationärt tillstånd), begrepp : diffusivitet - Ficks 2:a lag (icke-stationärt tillstånd) - lösningar till Ficks 2:a lag (D f (C)) - halvoändligt ( semi-infinite ) och ändligt ( finite ) system

6 begrepp : heterodiffusion, självdiffusion, interstitiell och substitutionell diffusion, ytdiffusion, korngränsdiffusion, volymdiffusion, termiskdiffusion. Diffusionspar och Kirkendall effekt - Interdiffusion och Intrinsic diffusion - Lösning till Ficks 2:a lag ( D = f (C)) - Matano-ytan - Bestämning av totala ( Interdiffusion coefficient ) och individuella ( Intrinsic diffusion coefficients ) diffusionskonstanter Kap. 7 Mekaniska egenskaper Materialprovningsmetoder Dragprov Elastisk deformation. Sträckgränsfenomen. Plastisk deformation. Ludwig samband. Midjebildning och instabilitet. Considères konstruktion. Krypdeformation - Primär, sekundär och tertiär kryp Krypmekanismer. Deformationshärdning och återhämtning. Nortons kryp. Temperatur effekt. Klättring av dislokationer och självdiffusion av vakanser. Herring-Nabarro kryp och Coble kryp. Förbättringar i krypmotståndet - genom legering, introduktion av andrafaspartiklar, minska korngränsytan (enkristaller). Kap. 8 Seghärdning Härdningsmetoder Utskiljningshärdning genom fasomvandling - koherenta utskiljningar - upplösningsbehandling, släckning och åldring i Al-Cu system Eutektoidisk omvandling i Fe-C systemet Kärnbildning och tillväxt, TTT diagram Austenit perlit omvandling Kylningshastighet och omvandlingstemperatur

7 Kontroll över omvandlingsprocessen Austenit bainit omvandling Austenit martensit omvandling Anlöpning av martensit Termomekanisk behandling Kap. 9 Lätta legeringar Lättmetaller (Al, Mg och Ti) och deras legeringar. Termomekaniska behandlingar för att få önskvärda egenskaper Kap. 12 Korrosion och ytbehandling Oxidation - Oxidskikt och täckning av metallytor - Oxidstabilitet. Termodynamik bakom oxidationsprocessen. Oxidations kinetik linjär, parabolisk, kubisk och logaritmisk oxidation. Experimentell bestämning av oxidations hastighet Wagners teori för parabolisk oxidation. Korrosion Ytbehandling Kap. 13 Biomaterial - användningsområden - krav - tandvårdsmaterial - proteser (höft, knä, axel, hand ) - material för hjärtreparationer - ögonlinser m.m. - material för reglerad inmatning av droger

8 Kap. 14 Idrottsmaterial - tennis racket - golfklubbor - bågskytte - cyklar - vintersport - säkerhetshjälm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

1. Struktur egenskap samband

1. Struktur egenskap samband KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Uppsala universitet SKRIVNING Materialkemi (1KB210) Institutionen för kemi Ångström 2016 12 20 K3M, Q3, KandKe3 Provansvarig: Erik Lewin Tentamen 2016 12 20, kl 14.00 19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL miniräknare,

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning

Läs mer

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel

Läs mer

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2007 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära De är liksidiga trianglar som anger

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap]

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap] 530117 Materialfysik vt 2010 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap] 7.3.1. Dislokationers struktur De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast)

Läs mer

Dislokationers struktur Materialfysik vt 2010 dislokationer 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap]

Dislokationers struktur Materialfysik vt 2010 dislokationer 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap] 7.3.1. Dislokationers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast) hänger nära ihop med dislokationer

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i

Läs mer

Materialfysik vt Dislokationer. [Callister; Kittel; egen forskning]

Materialfysik vt Dislokationer. [Callister; Kittel; egen forskning] 530117 Materialfysik vt 2016 8. Dislokationer [Callister; Kittel; egen forskning] 8.1. Dislokationers struktur De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast) hänger nära ihop

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Utgående från

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,

Läs mer

( ) = B 0 samt att B z ( ) måste vara begränsad. Detta ger

( ) = B 0 samt att B z ( ) måste vara begränsad. Detta ger Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysik Londons ekvation Måndagen den augusti, 011 Teoridel 1. a) Från Amperes lag och det givna postulatet får vi att: B = m 0 j fi B = m 0 j

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i metaller 10.5 Kol och kisel:

Läs mer

Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur

Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] Utgående från

Läs mer

IM2601 Fasta tillståndets fysik

IM2601 Fasta tillståndets fysik IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt

Läs mer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer Definition 530117 Materialfysik II Ht 2010 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål

Läs mer

0. Lite om ämnet och kursen

0. Lite om ämnet och kursen 0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska

Läs mer

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6 Föreläsning: Faslära PH 15-09-07 Allmänna begrepp System: avgränsat område som studeras Fas: homogen del av ett system Exempel System: Köldblandning Fast fas 1: H 2 O (s)

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i

Läs mer

Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik II Ht 2016 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 4.1.4. Mer komplicerade tvåkomponentsfasdiagram: principer Vi såg alltså ovan hur det enklaste tänkbara två-komponentsystemet, den

Läs mer

Material lektion 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material lektion 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material lektion 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 15:e December 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda Fortsättning fasdiagram från föreläsning 8 Paus Genomgång av övningar E8 E16

Läs mer

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAI16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 171027 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 601 UNS N606601, NiCr23Fe, 2.4851 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 601 (UNS benämning N06601) är en nickel-krom legering avsedd att användas

Läs mer

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011 TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011 Tid: Lokal: 2011-03-18 förmiddag VV salar Hjälpmedel: Hjälpmedel: Physics Handbook, bifogad formelsamling, typgodkänd räknare eller annan räknare i fickformat

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp

Läs mer

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011 TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011 Tid: 2012-08-24 kl. 08.30 Lokal: VV- salar Hjälpmedel: Physics Handbook, egen formelsamling på ett A4 blad (fram och baksidan), typgodkänd räknare eller

Läs mer

Gitter är endast en samling av identiska matematiska punkter som ger information om symmetri och enhetscell.

Gitter är endast en samling av identiska matematiska punkter som ger information om symmetri och enhetscell. Skillnaden mellan ett amorft ämne och ett kristallint ämne är att det amorfa ämnet endast har en närordning. Det kristallina ämnet har närordning och fjärrordning vilket även gör den termodynamisk stabil.

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek) Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar

Läs mer

Årets Nobelpris i kemi, 2011 Tema: Kvasikristaller. Jan-Olof Nilsson

Årets Nobelpris i kemi, 2011 Tema: Kvasikristaller. Jan-Olof Nilsson Årets Nobelpris i kemi, 2011 Tema: Kvasikristaller Jan-Olof Nilsson Nobelpriset i Kemi 2011 går till Daniel Shechtman från Israel för upptäckten av kvasikristaller Shechtman som person: Anspråkslös och

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Fasdiagram. Repetion: Komponenter och faser. Repetion: Stelning av Cu-5 wt% Sn legering

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Fasdiagram. Repetion: Komponenter och faser. Repetion: Stelning av Cu-5 wt% Sn legering LIQUID FCC_A1#2 Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Cs C(x,t) to t 1 t 2 t 3 Co läge, x Diffusion av Cu i Aluminium Föreläsning 5: Diffusion i fast fas Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas

Läs mer

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77 SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in

Läs mer

Metallurgi och Materialteknik

Metallurgi och Materialteknik Metallurgi och Materialteknik Specialutbildning för ingenjörer inom Stål- och Metallbranschen 15 dagar Hösten 2017 - start v. 37 Bergsskolan Kompetensutveckling AB Box 173, 682 24 Filipstad www.bergsskolan.se

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Slagg Smält råjärn Masugn Reduktion av järnmalm till smält råjärn (Pig Iron)

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 2014-05-31 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material repetitionsföreläsning 10 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 7:e Januari 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda 13:15 17:00 Viktiga delar från respektive kapitel Paus 14:00 Rast

Läs mer

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84 SVENSK STANDARD SS 14 25 84 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 3 Rostfritt stål SS-stål 25 84 Stainless steel SS steel 25 84 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in

Läs mer

MTS Sammanfattning VT2017 Q2014

MTS Sammanfattning VT2017 Q2014 MTS Sammanfattning VT2017 Q2014 Innehåll: 1 Tekniska material (Urban) 3 1.1 Föreläsningar och lektioner 3 1.1.1 Introduktion (F1-F2) 3 1.1.1.1 Bindningstyper och potentialkurvor 3 1.1.1.2 Densitet (ρ)

Läs mer

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller. 5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p 7 5 pearlite 1 ustenite (stable) earlite TE (727 C) Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen II (I3). Även teknologer

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric GÖTEBORGS UNIVERSITET 06-11 10 Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric PROJEKTTENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK FYN160, ht 2006 Inlämningsuppgifterna ersätter tentamen. Du skall lösa uppgifterna

Läs mer

Innehållsförteckning. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation

Innehållsförteckning. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation Innehållsförteckning Notera: denna förteckning uppdateras under kursens lopp, men stora förändringar är inte att vänta. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation I.1.1. Vad behandlar

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga

Läs mer

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER Datum: 2006-12-20 Tid: kl 14-19 Sal: (B21), B22-26, M31-34 Hjälpmedel Miniräknare/kalkylator Dictionaries

Läs mer

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.) Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 12 Halvledare PN-diod Kretsanalys med diodkretsar. 1 Labrapport Gratisprogram för att rita kretsar: http://www.digikey.com/schemeit/ QUCS LTSPICE (?) 2 Föreläsningen

Läs mer

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk termodynamik 2005-11-07 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3

Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3 Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3 Olle Edholm September 15, 2010 1 Introduktion Denna studieanvisning är avsedd att användas tillsammans med boken och exempelsamlingen. Den är avsedd

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

3. Defekter i kristaller

3. Defekter i kristaller 3. Defekter i kristaller [AM 30, Kittel 18, 20 mm.] I de två föregående kapitlen har vi beskrivit perfekta kristallers egenskaper. Kristaller är dock i verkligheten aldrig helt perfekta, utan de har ett

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

( ) Räkneövning 3 röntgen. ( ) = Â f j exp -ir j G hkl

( ) Räkneövning 3 röntgen. ( ) = Â f j exp -ir j G hkl Räkneövning 3 röntgen 1. Natrium, Na, har en bcc-struktur med gitterparametern 4,225 Å. I ett röntgenexperiment på ett polykristallint Na-prov använder man sig av Cu-K a - strålning med våglängden 1,5405

Läs mer

Punktdefekt-typer i rena grundämnen. Punktdefekttyper i föreningar (GaAs som exempel) Defektnotation. Exempel på intrinsiska defekters struktur

Punktdefekt-typer i rena grundämnen. Punktdefekttyper i föreningar (GaAs som exempel) Defektnotation. Exempel på intrinsiska defekters struktur 3.6.1. Defekter i kristaller i allmänhet 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.6. Punktdefekter i kristaller Hittills har vi bara behandlat perfekta kristaller eller amorfa ämnen Men verkliga

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme

Läs mer

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11 Fysik TFYA86 Föreläsning 11/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 40-42* (*) 40.1-4 (översikt) 41.6 (uteslutningsprincipen) 42.1, 3, 4, 6, 7 koncept enklare uppgifter Översikt

Läs mer

Termodynamisk utvärdering av borstål

Termodynamisk utvärdering av borstål K14023 Examensarbete 30 hp Augusti 2014 Termodynamisk utvärdering av borstål Thermodynamic Evaluation of Boron Steel Daniel Persson Referat Termodynamisk utvärdering av borstål Daniel Persson Vid framställning

Läs mer

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system) Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING, VÄRME, ARBETE, TERMODYNAMIKENS 1:A HUVUDSATS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM ENERGIÖVERFÖRING Värme Arbete Massa (endast öppna system) Energiöverföring i ett slutet system

Läs mer