Utdrag ur publikation 2001:122 VÄGUTFORMNING 94. Version S-1 Del 11 Vägmarkeringar

Transkript

1 Utdrag ur publikation 2001:122 VÄGUTFORMNING 94 Version S-1 Del 11 Vägmarkeringar

2 Dokumentets datum Dokumentbeteckning Publikation 2001:122 Upphovsman (författare, utgivare) Kontoret för vägutformning Kontaktperson: Torsten Bergh, Jan Moberg, Anders Strömberg, Lars Fridh Dokumentets titel Vägutformning 94 Version S-1 Huvudinnehåll Utformningsråd för vägar. ISSN ISBN Nyckelord Dimensioneringsgrunder, grundvärden, trafikteknisk standard, typsektion, linjeföring, korsningar, trafikplatser, sidoanläggningar, vändplatser, rastplatser, gång- och cykelanläggninagar, vägmarkeringar, vägvisning, trafiksignaler, vägbelysning, vägutrustning, vägtyper. Distributör Vägverket, Butiken, Borlänge Tfn: , fax: , e-post: Svensk Byggtjänst, Utställningen, Regeringsgatan 44, Stockholm Tfn , fax , e-post:

3

4 Förord Vägutformning 94 (VU 94) är såväl ett styrmedel som ett hjälpmedel för utformning av Vägverkets produkter & tjänster med ambitionen att garantera önskvärd kvalité. VU 94 ska tillämpas för alla statliga väginvesteringsobjekt och för upphandling av tjänster i vilka ingår trafiktekniska krav. Avsteg från skall-krav i VU 94 ska godkännas av csv för nationella stamvägar, större huvudvägar (vägar med nummer 1-99), vägar som kan komma att hävdas som riksintresse samt vägar som respektive region anser vara av speciell vikt. Beslut om avsteg för andra vägar får fattas av regionchef. Kopia av beslutet ska sändas till Huvudkontoret, kontoret för vägutformning. Beträffande tillåtlighet att använda vägutrustning, för vilka godkända krocktester enligt CEN-standard inte föreligger, kan dock dispens endast medges av csv eller den som han delegerat ärendet till. I den här föreliggande versionen av VU 94 (version S-1) har supplementen 1, 2, 4 och 5 inarbetats i huvuddokumentet. Supplement 3 har lagts som egen bilaga. Denna version ersätter de tidigare utgivna dokumenten. Vissa ritningar och mallar har av ritningstekniska skäl inte kunnat inarbetas i version 1. Vägverkets standardritningar för balkräcken har tagits ur VU 94. Ansvaret för dessa ritningar har - som för övriga räckestyper - överlåtits till räckesleverantörerna. Vissa smärre redaktionella rättelser har också gjorts men sakinnehållet sammanfaller med VU 94 med supplementen 1-5. Läsanvisningen i del 1 har reviderats. Skulle avvikelser mot tidigare dokument förekomma gäller den senaste versionen av VU 94. Den kommer att finnas tillgänglig såväl i digital form (Internet och CD) som i dokumentform. VU 94 kommer att revideras successivt. Ändringarna kommer inte längre att ges ut som supplement utan inarbetas direkt i huvuddokumentet som version 2, 3 o.s.v. Se vidare läsanvisningen i del 1. För att angivna krav skall bli gällande vid upphandling måste VU 94 med aktuellt versionsnummer åberopas i förfrågningsunderlaget för det aktuella objektet. VU 94 kommer fortlöpande att revideras så att kraven i lagen om offentlig upphandling (SFS 1992:1258) på hänvisning till europeiska tekniska specifikationer uppfylls. Dessa revideringar kommer vid behov att införas i varje ny version av VU94. Förutom nya versioner av VU 94 kommer även korta informationer att ges ut som VU-info. Frågor om VU 94:s innehåll och tillämpning besvaras av Kontoret för vägutformning VTv.

5

6 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar Innehållsförteckning 11 Vägmarkeringar Vägmarkeringsklasser Val av vägmarkeringsklass Sträcka Motorväg Bred tvåfältsväg landsbygd VR Normal tvåfältsväg landsbygd VR Smal väg - landsbygd Tätort och VR Korsningar Trafikplatser Ramper Av- och påfarter, högeravsvängsoch högerpåsvängskörfält Övrigt VV publikation 2001:

7

8 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 1 (15) 11.1 Vägmarkeringsklasser 11 VÄGMARKERINGAR 11.1 VÄGMARKERINGSKLASSER Övergripande regler för vägmarkering ges i Vägmärkesförordningen VMF (1978:1001) och i dess tillämpningar i handboken RVT (Regler om vägmärken och trafik) Vägmarkeringsklass definieras av kantlinjetyp, synbarhet och buller Kantlinjetyp: HX = heldragen med X m breda linjer SX = streckad/intermittent med X m breda linjer Synbarhet: N = normal standard pr EN klass Q2/3; R2; RW0; S1 V = krav på synbarhet även vid vått väglag pr EN klass Q2/3; R2; RW1; S1 Buller: B = ska avge buller Kommentar: Bullerkraven har ej fastställts fysikaliskt. Q= luminanskoefficent i diffus belysning. Vithet hos vägmarkering i dagsljus och i vägbelysning. Q2 = Qd 100mcd/m 2 lux (på asfalt) Q3 = Qd 130 mcd/m 2 lux (på betong) R= retroreflektionskoefficent i torrt väglag R2 =R L 100 mcd/m 2 lux RW= retroreflektionskoefficent i vått väglag RW0 = Inget krav i väta RW1 =R L 25mcd/m2 lux S= friktion, se VÄG 94 Kraven på synbarhet och friktion uttrycks enligt preliminär Europa Norm pr EN från CEN/TC 226 WG2 Horizontal Road Markings 9. Vägmarkeringsklass uttrycks med kraven för kantlinjen. Normalt används någon av följande klasser: S0,10N H0,20N H0,30VB väta Streckad/intermittent 0,10 m bred kantlinje med normala synbarhetskrav utan bullereffekt Heldragen 0,20 m bred kantlinje med normala synbarhetskrav utan bullereffekt Heldragen 0,30 m bred kantlinje med krav på synbarhet i med bullereffekt VV publikation 2001:

9 2 (15) 11 Vägmarkeringar VU 94S Vägmarkeringsklasser Övriga linjer definieras mer i detalj för respektive vägmarkeringsklass i kapitel 11.3 till 5. Vägmarkeringens materialegenskaper redovisas i VÄG 94 kapitel Vägmarkering VV publikation 2001:122

10 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 3 (15) 11.2 Val av vägmarkeringsklass 11.2 VAL AV VÄGMARKERINGSKLASS Vägmarkeringsklass ska väljas från ett stråkperspektiv enligt tabell TABELL Val av vägmarkeringsklass. Vägmiljö Typsektion Vägmarkeringsklass tätort - tvåfältiga vägar S0,10N - flerfältiga vägar utan planskildheter - motorvägar H0,20N 1) - flerfältiga vägar med planskildheter - vägar med cykelfält landsbygd - tvåfältsvägar 2) S0,10N - motortrafikleder 2) - motorvägar H0,30VB 1) H0,30VB kan väljas om vägkorridoren är bred, inga bullerproblem befaras och en höghastighetskaraktär är önskvärd. 2) Utvärdering har skett av försöksverksamheten med alternativa utformningar av bred tvåfältsväg - med breda körfält och vägmarkeringsklass H0,30VB respektive som trefältsväg. Resultaten för breda körfält är hittills positiva för motortrafikleder och negativa för övriga vägar. För trefältsvägar är underlaget fortfarande för litet. Följande beslut har fattats: breda körfält ska genomföras som standard på motortrafikleder från och med beläggningssäsongen nya försökssträckor med breda körfält på övriga vägar ska endast i undantagsfall och då efter särskild prövning och beslut av cv Utvärdering av befintliga försökssträckor på breda tvåfältsvägar kommer att fortsätta. För breda tvåfältsvägar finns problem med: formella regler om körfältsbredd och omkörningar vid breda körfält omkörnings/passagebeteende generellt på bred tvåfältsväg relativt gällande trafikregler utformningsfrågor i plankorsningar och trafikplatser. Hur ska övergångar till smalare körfält utformas? Ska vi vid nybyggnad gå rakt igenom med breda körfält? utformning för gång och cykel (GC) trafik- och långsamtgående trafik, särskilt i korsningar. Preliminära rekommendationer om utformning av trafikplatser på motortrafikleder ges i kapitel Provverksamhet på normala tvåfältsvägar startades under Eventuellt kommer även försök med heldragna kantlinjer på smala tvåfältsvägar att påbörjas. Kriterier för försökssträckor är: vägbredder 7-9 m med VR70/90 och mycket begränsad gång- och cykeltrafik, dvs. utan vägrenskrav vägbredder 7-9 m med VR70/90 och begränsad gång- och cykeltrafik, dvs. med vägrenskrav VV publikation 2001:

11 4 (15) 11 Vägmarkeringar VU 94S Val av vägmarkeringsklass Specialproblem på smal och normal tvåfältsväg är: Finns för vissa bredder ej plats för både vägren för cykling, bred markering och "fullgod" körfältsbredd. Heldragen kantlinje innebär formellt att långsamtgående trafik ska köra på körbanan och ej utnyttja den "för smala" vägrenen. Sannolikt kommer långsamtgående att köra över den heldragna kantlinjen. Vi bjuder upp till "regelvidrigt beteende". Vägren kan också bli "för smal" för cykling på samma sätt. Hur hårt ska 3,75 m som fullgod standard på körfält på nationella vägar hävdas? Vad är minsta cykelbara bredd på vägren med olika kantlinjetyper? Vid markering i samband med underhållsbeläggning och ombyggnader ska val av vägmarkeringsklass anpassas till typsektionsprinciperna i del 5 "Sektion" och kapitel 8.5 "Rampsektion". Detta innebär att: Körfältsbredden F ska antingen vara: 3 m F 4.5 m dimensionerat för att en lastbil eller buss ska kunna framföras i körfältet. Körfältsbredd 3,75 m ska eftersträvas på nationella vägar. Eller på bredfältiga tvåfältsvägar (försöksverksamhet) 5,25 m F 5,75 m för att totala körbanebredden ska medge passagesituation med tre personbilar. Körfältsbredder i intervallet 4,5 < F < 5,25 kan endast tillämpas för extra körfält i korsningar. Körbanebredder (K) i intervallet 9,0 m till 10,5 m ska ej användas. Körbanebredder i detta intervall bedöms skapa tveksamhet hos trafikanterna om bredden räcker för passage eller ej. Vägren ska antingen vara smal avsedd för - kantlinje för vald markeringsklass eller så bred att den även får en funktion som utrymme för - GC-trafik vid vägren som separeringsform - GC-trafik vid cykelfält som separeringsform - nödväg från uppställt/havererat fordon vid stödmurar, tråg eller - tunnel - nöduppställning av fordon - utryckningsväg för räddningsfordon VU 94 del 16, Vägverket publikation 1994:062, innehåller följande vägmarkeringsritningar för typsektioner, se tabell VV publikation 2001:122

12 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 5 (15) 11.2 Val av vägmarkeringsklass TABELL Översikt VU 94 vägmarkeringsritningar för sektioner. Beteckning: Beskrivning: MV - H 0,20 N Motorväg, 0,2 m breda kantlinjer, heldragen, normal synbarhet MV - H 0,30 VB Motorväg, 0,3 m breda kantlinjer, heldragen, synbarhet i väta, bullereffekt 4F- S 0,10 N 4-fältig väg, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet SFm - S 0,10 N Stigningsfält, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet 2FB - S 0,10 N Bred 2-fältsväg, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet 2FN - S 0,10 N Normal 2-fältsväg, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet S - S 0,10 N Smal väg med 2 körfält, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet Sm - S 0,10 N Smal väg med 1 körfält och mötesplatser, 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet 1FR - H 0,10 N 1-fältig ramp, heldragen, 0,1 m breda kantlinjer, normal synbarhet 1FR - H 0,20 N 1-fältig ramp, heldragen, 0,2 m breda kantlinjer, normal synbarhet 1FR - H 0,30 VB 1-fältig ramp, heldragen, 0,3 m breda kantlinjer, synbarhet i väta, bullereffekt 2FML H 0,30 VB Motortrafikled, 0,3 m breda kantlinjer, heldragna, synbarhet i väta, bullereffekt VV publikation 2001:

13 6 (15) 11 Vägmarkeringar VU 94S Val av vägmarkeringsklass VV publikation 2001:122

14 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 7 (15) 11.3 Sträcka 11.3 STRÄCKA Motorväg Detaljutformning av vägmarkeringar på motorväg ges i tabell TABELL Utformning av vägmarkering på motorväg. VR 90 LANDSBYGD VR 70 TÄTORT 1) H0,30VB H0,20N linje typ/bredd synbarhet buller typ/bredd synbarhet buller kant H 0,30 V B H 0,20 N mitt körfält S 0,15 V S 0,15 N av/påfart S 0,30 V S 0,40 N 1) H0,30 VB kan väljas om vägkorridoren är bred, inga bullerproblem befaras och en höghastighetskaraktär är önskvärd Bred tvåfältsväg landsbygd VR 70 Detaljutformning av vägmarkeringar på breda tvåfältsvägar vid landsbygd VR 70 ges i tabell TABELL Vägmarkeringsklass på bred tvåfältsväg landsbygd VR 70 Motortrafikled H0,30VB 1) EJ motortrafikled S0,10N Linje typ/bredd Synbarhet buller typ/bredd synbarhet Buller kant H 0,30 V B S 0,10 N mitt S 0,15 N/V S 0,15 N körfält S 0,15 N/V S 0,10 N av/påfart S 0,30 N/V S 0,20 N VV publikation 2001:

15 8 (15) 11 Vägmarkeringar VU 94S Sträcka Normal tvåfältsväg landsbygd VR 70 Detaljutformning av vägmarkeringar på normala tvåfältsvägar vid landsbygd VR 70 ges i tabell TABELL Vägmarkeringsklass för normal tvåfältsväg - landsbygd VR 70 V-varianter 1) S0,10N Linje typ/bredd synbarhet Buller typ/bredd synbarhet buller kant H 0,20 V S 0,10 N S 0,20 V mitt S 0,15 N S 0,10 N körfält av/påfart S 0,20 N/V S 0,20 N 1) endast som försöksverksamhet, se kapitel Smal väg - landsbygd Detaljutformning av vägmarkeringar på smala vägar vid landsbygd VR 70 ges i tabell TABELL Vägmarkeringsklass för smal väg - landsbygd VR 70. V-varianter 1) S0,10N Linje typ/bredd Synbarhet buller typ/bredd synbarhet buller kant H 0,20 V S 0,10 N S 0,20 V mitt S 0,15 N S 0,10 2) N 1) endast som försöksverksamhet, se kapitel ) mittlinje endast vid vägbanebredd över 6,0 m VV publikation 2001:122

16 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 9 (15) 11.3 Sträcka Tätort och VR 50 Vägmarkeringsklass S0,10N enligt tabell ska tillämpas. Vägrummet ska anpassas till omgivningskraven och förhoppningsvis medverka till lägre hastigheter. Motiv saknas för att använda hög vägmarkeringsstandard. Synbarhet garanteras av vägbelysning. I följande undantagsfall ska vägmarkeringsklass H0,20N enligt tabell tillämpas: motorvägar och flerfältiga vägar med planskildheter genomfarter/infarter med separerad GC-trafik och stora friområden som ingår i nationella eller regionala leder vägar med cykelfält TABELL Detaljutformning av vägmarkeringar vid vägmarkeringsklass H0,20N i tätort. linje typ/bredd synbarhet buller kant H 0,20 N mitt S 0,15 N körfält S 0,15 N av/påfart S 0,40 N VV publikation 2001:

17 10 (15) 11 Vägmarkeringar VU 94S Sträcka VV publikation 2001:122

18 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 11 (15) 11.4 Korsningar 11.4 KORSNINGAR VU 94 del 16, Vägverket publikation 1994:062, innehåller följande vägmarkeringsritningar för korsningar, se tabell och kapitel 7.7 "Detaljutformning". För högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält, se kapitel TABELL Vägmarkeringsritningar för korsningar i VU 94 (g=geometri och m=markering). Beteckning och Beskrivning vägmarkeringsklass 3-vägs, typ A1, ministandard: A1-1m S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A/C, ej GC 3-vägs, typ A, utan refug: A-1m S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A, ej GC A-2gm S0,10N geometri: tätort, (LBn)A, GC indragen 6 m i sekundärväg A-3gm S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 6 m i sekundärväg 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m S0,10N geometri: landsbygd,(lps)a, ej GC B-2gm S0,10N geometri: tätort, (LBn)A, GC indragen 6 m i sekundärväg B-3gm S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 6 m i sekundärväg 4-vägs, typ B: B-4gm S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 1 m i sekundärväg B-5gm S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, GC indragen 6 m i sekundärväg 3-vägs, typ C med separat körfält för vänstersvängande: C-1m S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A, målad refug, ej GC 4-vägs typ C: C-2m S0,10N geometri: tätort, (LBn)A, med eller utan lång refug, GC indragen 6m C-3m S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A 4-vägs typ D, cirkulationsplats: D-1m S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A, 1 körfält, avböjd D-2m S0,10N geometri: landsbygd, (Lps)A, 2 körfält, avböjd D-3m S0,10N geometri: tätort, (Lps)A, 1 körfält, avböjd, GC D-4m S0,10N geometri: tätort, (Lps+P)A, 2 körfält, avböjd, GC sekundärväg 4-vägs typ E, trafiksignal: E-1m S0,10N geometri: (Lps)A, VR50-blandfas ORA, GC indragen 1m E-2m S0,10N geometri: (Lps)A, VR70-ORA, fri högersväng VV publikation 2001:

19 12 (15) 11 Vägmarkeringar VU 94S Korsningar VV publikation 2001:122

20 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 13 (15) 11.5 Trafikplatser 11.5 TRAFIKPLATSER Ramper Detaljutformning av vägmarkeringar på ramper ges i tabell TABELL Detaljutformning av vägmarkeringar på ramper Vägmarkeringsklass H0,30VB Typsektion och miljö motorväg VR 90 landbygd motortrafikled H0,20N motorväg VR 70 1) flerfältsvägar med planskildheter H0,10N alla övriga vägar 2) 1) H0,30VB kan väljas om vägkorridoren är bred, inga bullerproblem befaras och en höghastighetskaraktär är önskvärd. 2) H0,30VB bör välja på försöksverksamhet med breda körfält, se kapitel 11.2 Principer för sektionsindelning ges i kapitel Av- och påfarter, högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält VU 94 del 16, Vägverket publikation 1994:062, innehåller följande vägmarkeringsritningar för av- och påfarter samt högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält, se tabell Utformning av av- och påfarter ges i kapitel 8.4 och för motortrafikleder med breda körfält i kapitel Utformning av högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält ges i avsnitt VV publikation 2001:

21 14 (15) 11 Vägmarkeringar VU 94S Trafikplatser TABELL Vägmarkeringsritningar för av- och påfarter samt högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält i VU 94. Beteckning och vägmarkeringsklass MVpåfart-1m H0,20N MVpåfart-2m H0,30VB 2FBpåfart-1m S0,10N Beskrivning Påfarter och högerpåsvängskörfält: Motorvägspåfart Motorvägspåfart påfart eller högerpåsvängskörfält på bred tvåfältsväg Avfarter och högeravsvängskörfält: Parallellavfart på motorväg MVparallellavfart-1m H0,20N MVparallellavfart-2m Parallellavfart på motorväg H0,30VB MVkilavfart-1m H0,20N kilavfart på motorväg MVkilavfart 2m H0,30VB kilavfart på motorväg 2FBparallellavfart 1m S0,10N Parallellavfart eller parallellt högeravsvängskörfält på bred tvåfältsväg 2FBkilavfart-1m S0,10N kilavfart eller kilformat högeravsvängskörfält på bred tvåfältsväg VV publikation 2001:122

22 VU 94S-1 11 Vägmarkeringar 15 (15) 11.6 Övrigt 11.6 ÖVRIGT För markering av spärrområden, specialfält, GC-överfarter, sidoanläggningar mm, hänvisas till VMF samt dess tillämpningar i RVT. VU 94:s del 16 innehåller vägmarkeringsritningar för förstärkt spärrområde i korsningar och stigningsfält, se tabell TABELL övrigt. Beteckning SFM Spärr typ B Spärr typ C Översikt VU 94 vägmarkeringsritningar Beskrivning Stigningsfält på 2-fältsväg med 0,1 m breda kantlinjer, streckade/intermittenta, normal synbarhet Spärrområde i sekundärvägstillfart med normal och förstärkt synbarhet Spärrområde i primärvägstillfart med normal och förstärkt synbarhet VV publikation 2001:

23

24 Borlänge Telefon Telefax Texttelefon e-post: / Internet: