Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok"

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar. Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 3

4 Julhandeln (dec-09) Förväntningarna är stora inför december månads handel. Särskilt i kristider när de råder en allmän ekonomisk osäkerhet. Julhandeln förväntas sätta fart på ekonomin och förbättra den ekonomiska konjunkturen. Svensk handels julrapport 2009 December är den försäljningsmässigt viktigaste månaden för de flesta av detaljhandelns branscher. Månaden omsätter ungefär en tredjedel mer än en genomsnittlig månad. För vissa handlare, till exempel i leksakshandeln, är försäljningen i december avgörande för helårsresultatet. Förutom all mat som vi köper till adventsfikat, julbordet och nyårsmiddagen är december främst sällanköpsvaruhandelns månad. Det ligger många klappar från exempelvis klädhandeln, elektronikhandeln och sporthandeln under granen. Decemberförsäljningen som andel (i procent) av helårsförsäljningen Leksakshandeln 24,0 Bok- och pappershandeln 15,6 Guldsmedshandeln 15,4 Elektronikhandeln 14,0 Klädhandeln 11,2 Detaljhandeln 10,2 Sport- och fritidshandeln 10,1 Dagligvaruhandeln 9,8 Möbelhandeln 9,0 Skohandeln 8,7 Järn- och bygghandeln 7,5 Optikhandeln 7,2 Färghandeln 6,6 Det finns två, till det yttre, motsägelsefulla argument som inte sällan förs fram i den allmänna ekonomiska debatten när konjunkturen försvagas. medborgarna bör dra åt svångremmen och hålla igen på utgifterna samtidigt som medborgarna bör konsumera mera i syfte att upprätthålla sysselsättningen och reducera risken för arbetslöshet Det första påståendet är sannolikt det mest naturliga utifrån den enskilda medborgarens perspektiv eftersom det är orimligt att i längden leva över sina tillgångar. Man bör ha reserver om det värsta skulle inträffa. Konsumentrådgivare rekommenderar en extra månadslön på banken i händelse av oförutsedda utgifter. Det andra påståendet är däremot mer egendomligt. Hur kan samhällets ekonomer argumentera för återhållsamhet samtidigt som man argumenterar för större konsumtion? Kapitalet och enhetskostnadens sänkning verkar i symbios. De är varandras förutsättningar. De jagar varandra i den spiral som utgör den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Och den första kan inte uppstå utan den andra. Kapitalet är en nödvändig förutsättning för de investeringar som leder till en sänkt enhetskostnad samtidigt som den sänkta enhetskostnaden finansierar kapitalrörelserna. Och just 1 Källa: SCB/HUI 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 4

5 rörelsen, dynamiken, är en förutsättning för den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskridande. Det är detta Keynes Allmänna teori tar fasta på 2. Teorin behandlar det specialfall där bristen på kapital bromsar enhetskostnadens sänkning och där bristen på enhetskostnadssänkning reducerar förmågan att generera kapital vilket kan leda till en situation där den marknadsekonomiska mognadsprocessen går i baklås. Genom att tillföra kapital (t.ex. genom en kraftigt sänkt reporänta) förväntas konsumtionen öka vilket förväntas leda till en snabbare sänkning av enhetskostnaden och därmed ett växande ekonomiskt och socialt utrymme (vilket därmed finansierar det tillförda kapitalet). Ekonomiska energiteorin 3 Vi har under efterkrigstiden fått en ekonomisk situation som bygger allt mer på konsumtion. Keynes ursprungliga ekonomiska teori att använda penningpolitiken för att kicka igång en ekonomi i stagnation, har under efterkrigstiden, omvandlats från ett syfte till ett medel. En allt större andel av dagens ekonomiska och sociala standard är lånefinansierad och därmed intecknad i framtidens sänkta enhetskostnad. En tidigarelagd överkonsumtion som bygger på medborgarnas förtroende för det ekonomiska systemets inneboende stabilitet. Ett förtroende som ytterst vilar på förmågan till en fortsatt sänkt enhetskostnad. Vid en kraftig höjning av världsmarknadspriset på energi kan vi förvänta att nationer, företag och medborgare kortsiktigt lånefinansierar en allt större del av ekonomin. Framförallt kommer dagens industrinationer sannolikt att öka statsskulderna i ett försök att hålla konsumtionen uppe, en ekonomisk politik som kan fungera under en begränsad tidsperiod, men som till slut riskerar att falla samman om inte energipriset sänks. Med en allt större obalans mellan utbudet av energi och en ständigt ökad virtuell efterfrågan blir den lånefinansierade världsekonomin alltmer instabil. Det finns en risk att den växande lånefinansierade världsekonomin brister och vi står inför en ny omfattade ekonomisk tillbakagång, vars konsekvenser ingen kan förutse. En lånefinansierad samhällsekonomi, alldeles oavsett i vilken del av samhället lånen uppstår, förutsätter en fortsatt sänkning av enhetskostnaden, varför en kompensation av höjda energipriser genom större budgetunderskott är lika socialt nödvändigt som ekonomiskt riskabelt. Den ekonomiska tillväxten förutsätter ett stabilt samhälle. Det kan därför vara försvarbart att bedriva en generös penningpolitik under en begränsad tidsperiod under förutsättning att det går att förutse ett lägre eller åtminstone stabilt energipris. En växande lånefinansierad samhällsekonomi är ett sätt att vinna tid, inget annat. Det finns en stor risk att alltmer av samhällets upplevda tillväxt är en tidigarelagd konsumtion som ska finansieras med framtidens ekonomiska tillväxt. Samhället förskottering leder till en uppblåst ekonomi där trycket på enhetskostnaden minskar vilket paradoxalt nog medför att den ekonomiska tillväxten avtar. Den expanderande fastighetsmarknaden 4 är ett av många exempel på snabba pengar under de senaste decennierna som ett resultat av en allt liberalare penningpolitik. I perspektivet av en växande lånefinansierad samhällsekonomi blir kravet på ekonomisk tillväxt ännu större eftersom en inbromsning av ekonomin kan få dramatiska konsekvenser. En växande 2 Multiplikatoreffekten är en central term hos Keynes och Stockholmsskolan, där en primäreffekt (påverkan/aktivitet/investering) sprider sig och leder till en något lägre sekundäreffekt som sprider sig och leder till en ännu något lägre tertiäreffekt som sprider sig och vars sammanlagda effekt (the multiplier enl. traditionell nationalekonomi) kraftigt överstiger primäreffekten. 3 Penningpolitik 4 Lägenhetspriserna i Stockholms innerstad kan tjäna som ett exempel. På 60 talet var priset för en lägenhet i det närmaste obefintligt. I början av 70 talet var priset SE K/m2. I början av 80 talet SEK/m2 och i början av 2000 talet SEK/m by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 5

6 andel av samhällets bruttonationalprodukt under efterkrigstiden består av privat konsumtion. Men här finns även ett fördelningspolitiskt resonemang. I ett samhälle som präglas av aktiv fördelningspolitik blir konsumtionen i sig en förutsättning för att upprätthålla sysselsättningen och undvika en eskalerande arbetslöshet. Betraktelsen 5 Samtidigt går det inte att förringa konsumtionens grundläggande fördelningspolitiska betydelse. Ju större andel rummet konsumerar av framtidens fordran desto större betydelse kan vi förvänta oss att den aktiva fördelningspolitiken får. Omvänt gäller motsatsen: om rummets konsumtion minskar, avtar den aktiva fördelningspolitikens betydelse, för att (teoretisk) helt upphöra när konsumtionen upphör. Således kan vi med rätta hävda att den aktiva fördelningspolitiken är konsumtion, vilket leder fram till flera märkliga slutsatser, som att reklam och annan marknadsföring går att betrakta som fördelningspolitiska instrument och att rummets konsumtion bör stimuleras om (eller när) den passiva fördelningspolitikens möjligheter begränsas. Om medborgarnas konsumtion minskar så reduceras det marknadsekonomiska systemets förmåga att sänka den långsiktiga enhetskostnaden. Vi lägger här tonvikten på ordet förmåga eftersom konsumtionen i sig inte är detsamma som ekonomisk och social tillväxt. Konsumtionen blir en förutsättning för det marknadsekonomiska systemets förmåga att utvinna potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen är, som namnet antyder, en process. Och en process förutsätter rörelse. Rörelsen uppkommer genom handeln som i symbios med producenternas konkurrens leder till en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden. Den fortlöpande sänkningen av rummets enhetskostnad leder till ett växande ekonomiskt och socialt utrymme som genom fördelningspolitiska åtgärder (som en gradvis sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan) kommer en bredare allmänhet tillgodo. Konsumtionen motsvarar processen, rörelsen, under vilken (eller med stöd av) enhetskostnaden gradvis kan sänkas. Om konsumtionen, eller den process konsumtionen leder till, reduceras, så försvåras den marknadsekonomiska utvecklingen vilket riskerar att sänka det ekonomiska och sociala utrymmet. En reducerad konsumtion reducerar även den aktiva fördelningspolitikens förmåga att fördela samhällets ekonomiska och sociala utrymme till en bredare allmänhet. Vilket i sig kan bidra till en inbromsning av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Men den långsiktiga sänkningen av rummets enhetskostnad är också beroende av hur snabbt rummets energikvot stiger. Företag och organisationer förväntas investera i åtgärder som syftar till en övergång från muskelkraft till andra energikällor. Vilket förutsätter god tillgång på energi. Betraktelsen 6 Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att 5 Den fördelningspolitiska utmaningen 6 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 6

7 fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder (som en konsekvens) det till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. Själva syftet med att öka tillgången på kapital (t.ex. genom en kraftigt sänkt reporänta) är att öka konsumtionen vilket förväntas leda till en långsiktigt sänkt enhetskostnad. Ett nationalekonomiskt mardrömsscenario inträffar om konsumtionen förblir stabil, att medborgarna väljer att gömma undan det tillförda kapitalet i madrassen. Betraktelsen 7 Ett samhälle som drabbas av det japanerna kallar hesokuri 8, ett tillstånd där rummets tillgängliga efterfrågan, uttryck som disponibelt kapital, blockeras och inte fördelas till en bredare allmänhet, leder till högre arbetslöshet därför att tjänstesektorn, servicemarknaden, vilken är ett synnerligen viktigt fördelningspolitiskt instrument (aktiv fördelningspolitik) inte fungerar tillfredställande. 9 Samtidigt går det inte att bortse från att kapitalet, alldeles oavsett ursprung, är en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Och att denna fordran ökar om rummets tillgängliga kapital ökar. Samtal i Hagaparken 10 En summa kapital, sedlar och mynt, är under alla omständigheter att betrakta som en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Vi kommer här in på kapitalets förmåga att, under en begränsad period, leva ett eget liv. Om detta egna liv blir alltför omfattande övergår det i inflation, dvs. det överskjutande kapitalet framtvingar en värdesänkning av hela kapitalet som därmed samtliga innehavare av nämnda kapital får finansiera. Inflationen är det marknadsekonomiska systemets sätt att korrigera en alltför vidlyftigt konstruerad efterfrågan som inte står i rimlig proportion till framtidens sänkta enhetskostnad. Det kan således vara försvarbart att bedriva en generös penningpolitik under en begränsad tidsperiod under förutsättning att det går att förutse ett lägre eller åtminstone stabilt energipris. En växande lånefinansierad samhällsekonomi är ett sätt att vinna tid, inget annat. Trots ovanstående resonemang får kostnaden för energi den helt avgörande betydelsen för rummets ekonomiska och sociala situation. Under förutsättning att energikostnaden (som får en växande betydelse allteftersom rummets energikvot stiger) fortlöpande sänks kan det ekonomiska och sociala utrymmet till och med växa även om konsumtionen stabiliseras eller rent av minskar. 7 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 8 Sedvänjan att gömma undan pengar i hemmet som ett lättåtkomligt sparkapital. 9 Det är en märklig insikt att förstå att det kapital som anses så nödvändigt för den marknadsekonomiska mognadsprocessen, uppstår genom äganderätten, i skillnaden mellan utbud och behov. Kapitalets födelseplats är utrymmet mellan obalansen i utbud och behov, som samma kapital strävar efter att utradera genom investeringar i syfte att sänka enhetskostnaden, eller med andra ord, genom en ständig strävan att minska avståndet mellan utbud och behov. Slutsatsen är paradoxal eftersom kapitalet därmed syftar till att avveckla sin egen förutsättning. Kapitalets cirkulation är således en självdestruerande process som slipas ner och förbrukas i den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den skillnad i utbud och behov som utgör födelseplatsen för det virtuella kapitalet är också angreppspunkten för samma kapital. 10 Penningpolitik och inflation 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 7

8 Samtal i Hagaparken 11 En långsiktigt hållbar energiförsörjning är av grundläggande betydelse för marknadsekonomisk tillväxt. Det går inte att energispara ett samhälle till ekonomisk tillväxt! En global energibrist får negativa marknadsekonomiska konsekvenser alldeles oavsett i vilket marknadsekonomiskt rum vi befinner oss. 11 Egenintresse vs allmänintresse 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 8

9 Den intellektuella utmaningen (nov-09) Människan tillgodogör tidigare generationers erfarenheter och slutsatser; matematikens väldefinierade regelverk med inbördes lagbundna relationer; främmande språks definitioner och grammatiska syntaxer. I samhällsorienterade ämnen förutsätts eleven lära sig årtal och kungalängder, avgörande händelser och dramatiska skeenden. Den som är bäst på att tillgodogöra tidigare generationers erfarenheter och slutsatser anses lämpligast att forma den elit som leder samhällsutvecklingen. Eller för att uttrycka det mera konkret, den som är duktig på att lösa andragradsekvationer, lära sig främmande språk, har god förmåga att tillgodogöra årtal och kungalängder, anses ha bättre förutsättningar för att bli läkare, präst, astronaut, psykolog, politiker eller företagsledare. Henry J Schmandt; De politiska idéernas historia Vägen till sann kunskap är krokig och svår. Endast ett utvalt fåtal, de som har lärt sig att tänka, kan klara den. Platon säger varnande, att möjligheten till begrundan är begränsad till dem som naturen har utrustat med medfödd förmåga för denna uppgift. Men inte ens dessa får förmågan automatiskt utan först efter ansträngning och övningar. Han påpekar att om en fånge släpps fri och förs upp i ljuset i världen ovanför skulle detta blända honom och pina honom, så att han inte kunde se en enda av de saker man nu sade honom var verkliga. Bara genom en långsam och smärtfylld process, där han tvingar sig att vända sig mot ljuset, blir han undan för undan i stånd att se och förstå. Men det går att ifrågasätta den historiska kunskapstraditionen. I en tid när all världens bibliotek och arkiv, genom Internet, håller på att öppnas för en bredare allmänhet, och inte enbart för en begränsad elit, kommer då det traditionella kunskapsbegreppet att kunna upprätthållas? När Silverbibeln och Dödahavsrullarna finns tillgängliga, sida för sida, på Internet, öppet för alla. Sven-Eric Liedman ( ); I skuggan av framtiden (1997) 12 Dagens lyckligt lottade har med all sannolikhet tillgång till datorer och Internet och därmed till en värld av information som ter sig gränslös. Genom CD är en stor del av den musikaliska repertoaren tillgänglig; med välutrustade bibliotek blir utbudet av litteratur så enormt att ett liv av läsande bara skulle täcka bråkdelen av en bråkdel. Genom filmer och massmedier ligger ytterligare omätliga informations- och upplevelsemängder inom räckhåll. Hur kommer framtiden att definiera kunskapsbegreppet när människan utkonkurreras av datorernas ofantliga databaser, som lagrar informationsmängder som vi, oavsett ålder och erfarenhet, aldrig någonsin kan komma ens i närheten av. Eller i en framtid när artificiell intelligens strukturerar och analyserar information bättre än den mänskliga hjärnan. Vad är då kunskap?! Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är 12 Femte kapitlet Lära för livet 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 9

10 en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas 13 symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Frågan är hur samhället kommer att reagera när motsvarande förändring sker inom traditionellt skyddade områden som t.ex. forskning & utveckling, arkitektur och juridik? När datorer i stora kluster samverkar och finner lösningar både snabbare och effektivare än någon människa eller grupp av människor klarar av. En dator har tillgång till tusenfalt större faktadatabaser än en mänsklig hjärna någonsin kan memorera. Även om människans hjärna än så länge är överlägsen på vissa områden som mönsterigenkänning och intuitiv känsla, är det sannolikt att framtidens datorer även kommer att införliva dessa egenskaper i programvaran. Det är inte längre en fråga om det inträffar utan när det inträffar. Techworld, nr 1, I dag finns teknik för att hitta ett personnamn i text. Om ditt namn finns på Internet hittar dagens sökmotorer det på under en sekund. Om mjukvaruföretagen håller vad de lovar kommer samma sak att gälla för ansikten i bild inom ett par års tid. Det betyder att med utgångspunkt i en eller ett par bra bilder av dig kan en framtida sökmotor hitta alla bilder av dig som finns på nätet. Det gör det svårt om du vill leva anonymt. Du kan inte röra dig i miljöer där du riskerar att någon tar en bild på dig och lägger upp på Internet. Och vem kan leva ett normalt liv utan att besöka offentliga platser, lokaler som använder kameraövervakning och privata fester där deltagarna tar festbilder? På tio, tjugo års sikt kommer i praktiken alla människor att vara sökbara vare sig de vill eller inte. Det är ett rimlig antagande att alltmer av t.ex. arkitektens arbete i framtiden kommer att utföras av datorer. Om vi antar att en idag (2009) komplicerad konstruktion, som Citybanan i Stockholm, ska byggas i en avlägsen framtid, så kommer framtidens datorer sannolikt att ha en mera komplett bild av den ekonomiska infrastrukturen, markförhållanden osv. än någon enskild människa eller grupp av människor. Framtidens politiker beställer fyra-fem olika förslag på hur Citybanan skulle kunna konstrueras. Datorer producerar på kort tid kompletta lösningsförslag på tunnelsystem, upp och nedgångar, gör kostnadsberäkningar och presenterar projektplaner i vilka datorn tar hänsyn till markförhållande, trafiksituation, juridiska avtal, miljöpåverkan etc. Därmed har en stor del av ekonomernas, arkitekternas och ingenjörernas roller ersatts av avancerade datorer. Det är till och med sannolikt att matematiskt/logiskt relaterade sekundärtjänster utsätts för en större maskinell konkurrens än praktiskt relaterade primärtjänster. Sannolikt kommer därför efterfrågan på sekundärtjänster relaterade till ren kunskapsutövning, som arkitekter, statistiker och ekonomer, att minska i framtiden. Visserligen kan resonemanget upplevas abstrakt idag (2009) men det mesta talar för en sådan utveckling. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen kommer obevekligen att tvinga fram allt effektivare och rationellare lösningar, och inom vissa tjänsteområden, som t.ex. arkitektur och konstruktionsplanering, vilka i hög grad är logiskt/rationella processer, kommer framtidens datorer, eller kanske rättare den artificiella intelligensen 13 I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer. 14 Krönika signerad Tomas Gilså 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 10

11 att hota hela yrkesgrupper på samma sätt som när typografyrkena 15 försvann när datorernas ordbehandlingssystem utvecklades under 1980-talet. Dagens upphovsrättsdebatt 16 (2009) är bara en försmak, en västanfläkt, av den debatt vi kan förväntas möta i framtiden när en allt större andel av samhällets välbeställda medborgare nödgas inse att teknikutvecklingen (i likhet med ludditerna på 1700 talet och typograferna på 1900 talet) håller på att underminera förutsättningarna för ekonomisk och social status. Historiskt har den marknadsekonomiska mognadsprocessen i huvudsak drabbat svaga samhällssektorer, som bönder och fabriksarbetare, vilka tvingats (och tvingas) söka nya utvecklingsvägar. En omställningsprocess som blivit så naturlig och allmänt accepterad att samhället förväntas erbjuda friställda arbetare arbetslöshetsunderstöd, utbildning och omställningsprogram. Rudolf Meidners och Gösta Rehns rapport Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen från 1951 har sammanfattats på följande sätt 17 : Företag skulle inte smörjas, utan pressas till stordåd. En återhållande ekonomisk politik (den så kallade finanspolitiken) kombinerad med en solidarisk lönepolitik skulle slå ut ineffektiva och lågproduktiva företag. Följden skulle bli en rationell och högproduktiv ekonomi med utrymme för höjda löner. Ett omvandlingstryck skulle pressa ut gamla och förlegade företag. De människor som ställdes utanför när ekonomin moderniserades skulle genom en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik få jobb i expansiva företag och branscher på annat håll. Nu står vi inför en marknadsekonomisk utveckling där intellektuella grupper, som till stor del representeras av medel- och höginkomsttagare, kommer att drabbas av den marknadsekonomiska mognadsprocessens omvälvande konsekvenser. Och de samhällsgrupperna kommer med största sannolikt att göra ett betydligt större (och effektivare) motstånd. De domstolsprocesser som nu (2009) sker i upphovsrättens namn, i ett försök att hejda den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är lika utsiktslösa som den kamp ludditerna förde när de slog sönder de maskiner som tog deras arbete ifrån dem på 1700-talet. Idag är det företrädare inom mediebranschen (ludditer) som försöker slå sönder den fria kommunikationen över Internet (maskinerna) genom att lobba för en restriktivare lagstiftning och hävda sin rätt i domstolar. I ett längre perspektiv kan de domstolsprocesser som syftar till att försvara det etablerade samhällets förmåner och värderingar, att framstå som både orättvisa och obehagliga. I perspektivet av den marknadsekonomiska mognadsprocessen riskerar de dessutom att återupprätta ett tydligare klassamhälle där en begränsad elit, med stöd av lagstiftare och myndigheter, upprätthåller privilegier som den marknadsekonomiska mognadsprocessen i praktiken tillintetgjort. Den utveckling ludditerna och typograferna aldrig hade en möjlighet att förhindra kan dagens etablerade samhälle komma att försvara med alla upptänkliga medel. Det finns en uppenbar risk att det etablerade samhällets självkänsla tar så stor skada att det leder till destruktiva konsekvenser för samhället i sin helhet. Det etablerade samhället bör koncentrera resurserna på att leda och styra den marknadsekonomiska mognadsprocessen istället för att försöka hejda den. 15 Typografer var verksamma inom boktryckarbranschen, till denna kategori räknades sättare, tryckare m.fl. vilkas uppgift var att sammanställa bokstäver (och bilder) till en lättläst och intresseväckande helhet. 16 Se Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid 17 Kenneth Hermele; Vad kostar framtiden; Kapitel 1 Den svenska modellens fall 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 11

12 Den långa cirkelrörelsen (nov-09) I det primitiva samhället fann människan sin utkomst av det naturen erbjöd. Hon jagade och fiskade. När hon var mätt vilade hon. Hon levde i symbios med naturen och hennes tillgångar var obegränsade. I den förindustriella biologiska ekonomin använder hon dragdjur i kombination med olika innovationer för att effektivisera jordbruket. Livsmedelproduktionen per capita stiger snabbare än befolkningsökningen, varpå livsmedelspriserna faller. Behovet av muskelkraft inom jordbruket minskar och arbetskraft friställs. Friställda jordbruksarbetare flyttar till tätorter där muskelkraften kan organiseras effektivare vilket ytterligare sänker enhetskostnaden. Därefter sker en successiv övergång till andra energikällor än solenergi. Enhetskostnaden sjunker och den sammantagna produktionen av varor och tjänster ökar. Det förindustriella hemarbetet i jordbruksbygderna, som var så vanligt under feodaltiden får konkurrens av städernas industriproduktion, vilket ytterligare frigör arbetskraft på landsbygden, som överförs till tätorter och organiseras, vilket sänker enhetskostnaden ytterligare. Produktionen av varor och tjänster ökar. I en framtid kommer människan att ha lika obegränsade tillgångar som hon hade i det primitiva samhället. Människans utveckling genomgår en lång cirkelrörelse över sekler som inleds och avslutas med att hennes tillgångar är obegränsade 18. Samtal i Hagaparken 19 Människans unika förmåga att hävda rätten att äga, vilket måste anses vara något av det mest abstrakta hon företagit sig genom historien, lägger grunden för den marknadsekonomiska utveckling, som slutar där det började, att hon befinner sig i en situation där tillgångarna är obegränsade. Vi kommer därmed till slutsatsen att det marknadsekonomiska systemet inleddes med äganderättens införande och det kommer att avslutas med äganderättens upphörande. Den primitiva samhället Post ultimus Det kan finnas anledning att erinra om historiska meningsskiljaktigheter som uppkommit därför att betraktarna utgått från olika utgångspunkter. Samtalet mellan indianhövdingen 18 Vi syftar här på upplevelsen, snarare än den fysiska tillgängligheten. 19 Äganderätt och kapital 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 12

13 Seattle och presidenten i Washington är ett belysande exempel på hur olika människan kan uppfatta den marknadsekonomiska cirkelrörelse i vilken vi alla befinner oss. Joseph Campbell ( ) Myternas makt 20 Indianhövdingen Seattle var en av de sista talesmännen för ett paleolitiskt moralsystem 21. Omkring 1852 frågade USA:s regering om de kunde få köpa indianernas land för att ge det till de människor som kom till USA. Hövdingen Seattle skrev ett fantastiskt brev till svar. Hans brev uttrycker verkligen sensmoralen i hela vår diskussion. Presidenten i Washington meddelar att han önskar köpa vårt land. Men hur kan man köpa eller sälja himlen? Marken? Det är en underlig tanke för oss. Om vi inte äger luftens friskhet och vattnets glitter, hur kan man då köpa det? Varje del av denna jord är helig för mitt folk. Varje glänsande tallbarr, varje sandig strand, varje dimma i de mörka skogarna, varje äng och varje surrande insekt. Allt är heligt i mitt folks minne och upplevelse. Vi tänker på saven som rinner i träden liksom vi tänker på blodet som rinner i våra ådror. Vi är en del av jorden och den är en del av oss. De väldoftande blommorna är våra systrar. Björnen, hjorten och den mäktiga örnen, de är våra bröder. De klippiga bergskammarna, ängarnas fukt, hästens värme och människan, allt tillhör samma familj. Det blänkande vatten som rinner i bäckar och floder är inte bara vatten, det är våra förfäders blod. Om vi säljer landet till er, måste ni minnas att det är heligt. Varje spöklik spegling i sjöarnas klara vatten återger händelser och minnen i mitt folks liv. Vattnets porlande är rösten hos min faders fader. Floderna är våra bröder. De släcker vår törst. De bär våra kanoter och ger mat åt våra barn. Därför måste ni visa floderna den vänlighet ni skulle visa en bror. Om vi säljer vårt land till er, minns då att luften är dyrbar för oss, att luften delar med sig av sin ande till allt den ger liv åt. Den vind som lät vår anfader ta sitt första andetag tog också emot hans sista suck. Vinden ger också våra barn livets ande. Om vi säljer vårt land till er, måste ni vårda det och hålla det heligt, som en plats dit människan kan gå för att smaka på vinden som fyllts av ängsblommornas sötma. Kommer ni att lära era barn det vi har lärt våra barn? Att jorden är vår mor? Det som händer jorden händer alla världens barn. Detta vet vi: jorden tillhör människan, människan tillhör jorden. Allting hör samman liksom blodet förenar oss alla. Människan vävde inte livets väv, hon är blott en tråd i den. Det människan gör med väven, det gör hon också mot sig själv. Ett vet vi: vår gud är också er gud. Jorden är dyrbar för honom och att skada jorden är att visa förakt för dess skapare. Er framtid är för oss en gåta. Vad kommer att hända när alla bufflar dödats? När vildhästarna blir tama? Vad händer när skogens undangömda vrå fylls med människans lukt och de rika bergen befläckas av de talande trådarna? Var är skogarna? Borta! Var är då örnarna? Borta! Vad innebär det att säga farväl till den snabba hästen och jakten? Där slutar livet och överlevandet tar sin början. När den siste Röde mannen försvunnit tillsammans med sin vildmark och hans minne blott är en skugga av molnet över prärien, kommer dessa stränder och skogar att finnas kvar? Kommer någon av mitt folks andar att finnas kvar? Vi älskar denna jord så som den nyfödde älskar sin mors hjärtslag. Om vi säljer vårt land till er, lova att älska det så som vi älskade det. Vårda det såsom vi har vårdat det. 20 Kapitel 1, Myterna i dagens värld 21 Ett moraliskt system som anses tillhöra äldre stenåldern by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 13

14 Bevara minnet av landet så som det är när ni tar emot det. Bevara landet för alla barn och älska det så som Gud älskar oss alla. Så som vi är en del av detta land är också ni en del av detta land. Jorden är oss dyrbar. Den är också dyrbar för er. Ett vet vi: det finns bara en Gud. Ingen människa, röd eller vit, kan leva skild från andra. Vi är verkligen bröder trots allt. Det som kan tyckas vara en djup klyfta mellan presidenten i Washington och indianhövdingen Seattle år 1852 blir i perspektivet av den marknadsekonomiska mognadsprocessen en fråga om utgångspunkt. För presidenten i Washington är äganderätten en förutsättning för att nå fram till den punkt där allting återigen är fritt och äganderättens betydelse upphör. Indianhövdingen befinner sig vid det mål presidenten i Washington strävar efter att återupprätta! Därmed upplöses den, till synes, olösliga konflikten mellan de båda ideologiska motståndarna. Äganderätten blir det medel, med vars stöd en växande befolkningen garanteras en ekonomisk och social utveckling, vars slutmål är att upplösa äganderätten för att därmed kunna återförenas med indianhövdingens värderingar. I historiens begynnelse då människans population var begränsad saknade äganderätten större betydelse, vilket blir det förhållningssätt människan återvänder till när rummet närmar sig marknadsekonomins utopia, där hon, i likhet med Adam och Eva, har obegränsad tillgång till allt hon behöver. Det marknadsekonomiska systemet kan därför beskrivas som den process med vars stöd människan strävar efter att återgå till sitt ursprungstillstånd och där verbet att äga inte längre har någon egentlig funktion, eftersom utbudet vid varje tidpunkt möter individens behov. I likhet med den luft vi andas idag, vilken ingen skulle komma på tanken att äga, upphör behovet av äganderätt i marknadsekonomins utopia. Cirkeln sluts och människan återvänder, efter en lång marknadsekonomisk mognadsprocess, till den utgångspunkt i vilket allting började. Det marknadsekonomiska egenintresset har inte längre något tydligt syfte när det marknadsekonomiska systemet närmar sig utopia, eftersom egenintresset i likhet med kapitalet fullgjort sin uppgift och går mot en upplösning. När presidenten i Washington befinner sig i samma situation som indianhövdingen Seattle har egenintresset inte längre något entydigt mål. Därmed kan vi dra slutsatsen att framtidens människa, allteftersom det marknadsekonomiska systemet mognar, sannolikt kommer allt närmare de värderingar indianhövdingen Seattle ger uttryck för. Samma historia, eller cirkelrörelse, som kommer till uttryck i dialogen mellan presidenten och indianhövdingen Seattle återkommer i andra folkliga berättelser som den om fiskaren i Sydamerika: En fiskare i Sydamerika höll på att ta hand om dagens fångst i sin lilla båt när en nordamerikansk turist passerade. Vilka fina fiskar du har där. Fångar du mycket varje dag? Nja, jag gör en tur och får kanske så här mycket. Vad gör du resten av din tid då? Jag leker lite med mina barn, jag spelar kort med några vänner, jag tar en siesta i hängmattan, jag dricker ett glas och diskuterar med folket i baren. Men varför slösar du bort tiden så. Du borde göra tre, fyra fisketurer per dag. Med hjälp av ditt överskott kan du köpa en båt till, anställa någon och se till att du tjänar ännu mer pengar. Jaha, och sedan då? Med kloka investeringar och hårt arbete kan du bygga upp en mindre fiskeflotta på år, du kan tjäna storkovan och sedan sälja hela rasket och dra dig tillbaka och göra vad du vill by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 14

15 Du menar att jag kan ta en fisketur om dagen, leka med mina barnbarn, spela kort med mina vänner, njuta av siestan i hängmattan och umgås med folk över ett glas vin i baren. Vilket på flera sätt går att likna med den cirkelrörelse människan utför när hon föds som jämlik, blir alltmer ojämnlik som vuxen, för att på ålderns höst återförenas med sina jämnåriga medresenärer. Det ligger något mer än symbolik i det faktum att så många människor intar en fosterställning på dödsbädden. Det marknadsekonomiska systemets grundförutsättningar, kostnadsbegreppet, kapitalet och äganderätten, hade en så obetydlig omfattning hos det nomadfolk som indianhövdingen Seattle representerar, att vi, utifrån vårt nuvarande perspektiv, kan hävda att indianhövdingens svar till presidenten i Washington, kanske är det närmaste vi kan komma en beskrivning av de värderingar som sannolikt råder vid marknadsekonomins utopia. Men vi kan sträcka oss ännu längre genom att hävda att de värderingarna även finns alldeles inpå oss, i vår vardag. Sebastian Haffner ( ); En tysk mans historia (1939) 22 Den preussiska puritanismen älskar typen hårt skal mjuk kärna. Den preussiska puritanen har uppfunnit den märkliga tyska beskrivningen av sig själv där han säger: Som människa säger jag er Men som ämbetsman säger jag er Det är grunden till det tillstånd som många utlänningar än idag inte riktigt kan förstå, att Preussen och Preussen-Tyskland som helhet alltid handlar och verkar som en omänsklig, grym och glupsk maskin, men i det enskilda fallet, när man besöker det och kommer i kontakt med enskilda preussare och tyskar privat, ofta gör ett helt igenom sympatiskt, mänskligt, fridsamt och älskvärt intryck. Tyskland lever som nation ett dubbelliv eftersom nästan varje tysk lever ett dubbelliv. Haffners beskrivning av det tyska folket tudelning finns i större eller mindre utsträckning i alla kulturer. Det är anmärkningsvärt hur detta avstånd, kanske inte elimineras, men i vart fall reduceras, när vi blir pensionärer eller när vi blir allvarligt sjuka. Incitamentet att upprätthålla det Sebastian Haffner beskriver som hårt skal minskar när vi som pensionärer inte längre på samma sätt behöver strida om den sociala rangordningen eller när närheten till livets slut gör behovet av hårt skal överflödigt. Övergången till, och jämförelsen med, presidenten i Washingtons hårda skal och indianhövdingens mjuka kärna är inte svår. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen klyver initialt individen vilket kan leda till starka samhällsmotsättningar. I en förlängning, i likhet med pensionären och den allvarligt sjuka, minskar avståndet igen allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider. Det hårda skalets inflytande minskar och människan återvänder till den mjuka kärnans utgångspunkt. Det hårda skalet finner sin näring i den otillfredsställelse som det begränsade utbudet av varor och tjänster inte kan tillgodose. Det hårda skalet, dess egenintresse, driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt samtidigt som dess position långssiktigt undermineras till förmån för den mjuka kärnan. Därmed uppstår den cirkelrörelse som utgår från den mjuka kärnan och drivs framåt av det hårda skalet, i syfte att återvända till den mjuka kärnan. Människan återvänder således, efter en lång cirkelrörelse, sannolikt till den grundval i vilket allting inleddes. Vi håller på att återvända till den bytesekonomi i vilken vi befann oss för tiotusentals år sedan, men vi gör det nu under helt andra materiella förutsättningar. Till skillnad från den primitiva urmänniskan kommer vi att befinna oss i 22 Kapitel 16; Boken skrevs 1939 men publicerades först by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 15

16 ett samhälle vars utbud av varor mer än väl täcker människans behov. Men det gäller enbart varuflödet. Människan gör en lång, lång cirkelrörelse, som med stöd av kostnadsbegreppet, kommer att tillgodose hennes varubehov. Däremot kommer hennes tjänstesituation inte att förändrats. Hon återvänder därmed, i post ultimus, till en handel, med tjänster och gentjänster. Tjänsteeffekten 23 I post ultimus har det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess förverkats och begreppen kostnad, kapital och äganderätt har (sannolikt) ersatts av ett tidsbegrepp. I post ultimus är varornas kostnad, i relation till post ultimus tidsbegrepp, försumbar, varför det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet endast till en ringa del kommer att kunna användas i syfte att motivera och styra samhällsutvecklingen. Medborgarna förväntas istället utföra en plikt, en samhällstjänst, under den aktiva delen av livet. En samhällstjänst som helt utgår från ett tidsbegrepp. Post ultimus är ett tjänstesamhälle där medborgarens tid, inte det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet, är samhällets viktigaste styrinstrument. Finns det ett behov av x antal timmar äldrevård eller y antal timmar brandförsvar, då fördelas tjänsterna i linje med det. 23 Kapitel: Övergången till post ultimus 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 16

17 Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Vi har tidigare diskuterat hur det goda samhället uppstår i pendelrörelsen 24 mellan allmänintresset och egenintresset och att en förutsättning för själva pendelrörelsen är att makt alltid möts av motmakt. Vilket gäller i lika hög grad både för individer som för system. Det finns sannolikt lika många medborgare idag (2009) som är upprörda över egenintressets framfart, som det fanns medborgare som var upprörda över allmänintressets framfart under mitten av 1900 talet. Det ligger i samhällets intresse att återställa balansen (upprätthålla pendelrörelsen) alldeles oavsett åt vilket håll korrigeringen sker. Idag, när den marknadsekonomiska mognadsprocessen, i allt snabbare tempo, nedmonterar det geografiska rummets fördelningspolitiska förutsättningar, kommer allmänintresset, i huvudsak representerat av de politiska systemen, i ett underläge. De traditionella fördelningspolitiska instrumenten fungerar allt sämre allteftersom det geografiska rummet, går mot en upplösning. Politiska uttalanden som att det som är bra för näringslivet, är bra för nationen blir allt mindre självklara, när antalet anställda minskar i den traditionella basindustrin samtidigt som ägarnas relation till det geografiska rummet blir allt otydligare. Det finns en risk att växande motsättningar mellan olika samhällsintressen kan komma att försvaga eller blockera den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det är inte entydigt hur, eller på vilket sätt, den genomsnittliga arbetsveckans förkortning, muskelkraftens avtagande värdeskapande förmåga, den solidariska lönepolitiken, tjänsteeffektens kostnadsökningar och skattebasens inskränkning; relateras till de fördelningspolitiska strukturerna. Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar 25. Är inte skattetrycket i många industriländer orimligt högt? I Sverige har skatter och avgifter ökat från 20,6 procent av BNP år 1950 till 52,6 procent av BNP år Den utvecklingen kan inte fortsätta! Det inser varje ansvarsfull medborgare. Till det yttre kan det upplevas som om samhällets växande skattetryck har blivit så högt och den allmänna servicen så eftersatt, att skattetrycket förlorat sin legitimitet. Sonen reagerar när den 83 åriga pappan får vänta i ett och ett halvt år på en höftledsoperation från vilket pappan blir hemskickad efter bara en vecka på sjukhus. Eller den 58 åriga hustrun som drabbas av en blodpropp i lungan, genomgår en ballongsprängning, skickas hem efter bara några dagar med tabletter och sprutor hon förväntas ta själv, för att bara efter några veckors sjukskrivning tvingas återvända till ett stressigt arbete. När vägar förfaller och polisstationer bortrationaliseras. Skolor med begagnade läroböcker och en försämrad kvalitet på skolmaten. När samhället inte har råd med ett effektivt militärt försvar och väljer att upprätthålla fasader som signalspaning och diplomati. När det saknas vårdplatser inom mentalvården och vårdbehövande patienter lämnas på egen hand, ibland med tragiska följder både för dem själva och för omgivningen. Samtidigt som börsföretagens direktörer får miljonbonus och pensionerade politiker erbjuder tjänster till privata näringslivet som välbetalda lobbyister och styrelseledamöter. 24 Diskuteras bland annat i Selekteringsprocessen. 25 Diskuteras bland annat i Betraktelsen. 26 SCB, Offentliga sektorns långsiktiga utveckling, Uppdaterad juni by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 17

18 Selekteringsprocessen 27 Det går inte att öppna en dagstidning utan att förstå att något gick allvarligt fel. Medborgarna möts av korruptionsskandaler, mutor och en egoism av sällan skådat slag. Ledare som under några få år erhåller ersättningar på tiotals eller hundratals miljoner kronor. Ledare som trots höga arvoden låter lyxrenovera lägenheter på företagens bekostnad och förskingrar medborgarnas premiepensioner. Skandalerna avlöser varandra i en aldrig sinande ström av elände. Och få ställs inför rätta. Det är som om lagen plötsligt blivit tudelad, en för vanliga medborgare och en helt annan för de som på olika sätt fått ersättningar som ligger utanför varje normalt tänkande människas fattningsförmåga. En kvinna som snattar i en butik får ett hårdare straff än en etablerad ledare som lurar staten på hundratusentals kronor i sin skattedeklaration. Insiderbrott, brister i självdeklaration, lägenhetsaffärer i mångmiljonklassen. Hur många generationer kan inte Percy Barneviks avgångsersättning på femhundra miljoner kronor finansiera? Och detta i en tid när en vanlig arbetare kommer upp i en sammanlagd inkomst på tio miljoner kronor under hela sitt yrkesverksamma liv. Före skatt! Uppgivenheten och frustrationen förstärks av en allmän känsla att alltfler utnyttjar samhällets sociala skyddsnät för egen vinning. Det talas om ett eskalerande fiffelsamhälle där en växande andel medborgare inte längre tar ett socialt ansvar för samhället i sin helhet. Men till skillnad från direktörernas och politikernas oskick att utnyttja samhällets förtroende för egen vinning framställs den skattesmitande egenföretagaren och den sjukskrivna mamman som arbetar svart, som ett växande samhällsproblem. Och den rimliga slutsatsen, i ett försöka att hejda ett eskalerande fiffelsamhälle där allt färre medborgare tycks vara beredda att betala skatter och avgifter, blir att sänka skatterna och höja egenavgifterna, i en förhoppning om att förändringen ska stärka den allmänna moralen och den enskildes ansvarskännande, eftersom vinsten av svarta affärer eller specialtaxa hos rörmokaren eller snickaren, därmed reduceras. 28 Till det yttre kan resonemanget uppfattas relevant. Kostnaderna anpassas i syfte att upprätta en bättre relation till den service som samhället erbjuder medborgaren. Sonen förväntas uppleva en bättre samstämmighet mellan den sänkta inkomstskatten och den 83 åriga pappan som får vänta i ett och ett halvt år på en höftledsoperation från vilket pappan blir hemskickat efter bara någon vecka. Och den 58 åriga hustrun som drabbas av en blodpropp i lungan, genomgår en ballongsprängning, skickas hem efter några dagar, och efter bara några veckors sjukskrivning återvänder till ett stressigt arbete, förväntas uppleva att samhällets insatser står i rimligare proportion till de nu sänkta skatterna. I medierna rapporteras (2008) om en 70-talist generation där antalet nolltaxerare som köper dyra bostadsrätter, bilar och kapitalvaror ökar. Och medierna ställer underförstått frågan om samhället är på väg att förlora en hel ungdomsgenerations känsla för solidaritet. Har överhuvudtaget det moderna högskattesamhället en möjlighet att överleva? Men det är inte den snabba ekonomiska och sociala tillväxten som är grundproblemet, tvärtom är ekonomisk och social tillväxt en absolut förutsättning för fortsatt utveckling. Grundproblemet är det fördelningspolitiska dilemma som uppstår när skilda 27 Inledning 28 En ytterligare åtgärd är införandet av karensdagar i sjukförsäkringen samt att låta arbetsgivaren bekosta de första sjukdagarna (mot att den generella skatten sänkts något) vilket medför att sjukförsäkringen inte längre är kostnadsneutral utifrån arbetsgivarnas perspektiv. Halta och lytta får därmed svårare att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som bemanningsföretagen omsättning gynnas by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 18

19 samhällssektorers ökning av energikvoterna inte längre ligger i fas och när skattebasen från de samhällssektorer där energikvoten ökar snabbast minskar samtidigt som kostnaderna (relativt sett) ökar inom de samhällssektorer där energikvoten är (relativt sett) stabil. En sänkt skatt strategi i syfte att motverka ett utbrett fiffelsamhälle riskerar istället få rakt motsatt effekt eftersom en sänkning av inkomstskatterna och företagsbeskattningen riskerar att leda till ännu sämre sjukvård, ännu fler nedläggningar av polisstationer och i slutänden ytterligare försämringar av den offentliga sektorn, vilket riskerar att skapa ett ännu större missnöje och ytterligare underminera medborgarnas samhällssolidaritet. Vi står här inför ett märkligt dilemma där den marknadsekonomiska mognadsprocessen, i vilken vi alla är delaktiga, leder till en situation som i en förlängning kan komma att bli ohållbar. Betraktelsen 29 En grundläggande iakttagelse är att individens egenintresse lönsamhetsoptimerar inköp och rationaliserar produktionsprocesser. De av människan konstruerade begreppen äganderätt, kostnad och kapital bildar, i kombination med egenintresset, är den osynliga hand som driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt. När herr och fru Karlsson väljer att handla livsmedel till ett lägre butikspris, är den en liten, liten delmängd av den process som i aggregerad form kallas ekonomisk tillväxt. Men det är inte själva inköpet, eller den efterfrågan som inköpet motsvarar, utan den långsiktiga sänkning av rummets enhetskostnad som blir resultatet av hundratusentals samstämmiga beslut. I ett längre perspektiv kommer dyrare livsmedel att ersättas med billigare livsmedel som i sin tur kommer att ersättas med ännu billigare livsmedel osv. vilket inte alls behöver betyda någon försämring av livsmedlens kvalitet eller produktionens miljöbelastning. Tvärtom kan livsmedlens kvalitet t.o.m. öka samtidigt som miljöbelastningen minskar, allteftersom produktionsprocesserna rationaliseras och förbättras. Det viktiga i sammanhanget är att se sambandet mellan vardagens mikrobeslut och det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. I själva verket bidrar herr och fru Karlsson genom sitt konsekventa agerade, positivt till den marknadsekonomiska utvecklingen, eftersom agerandet ökar pressen på rummets enhetskostnad. I en förlängning leder inköpet av de billigaste livsmedlen till en garanti för att familjen Karlsson även kan handla livsmedel imorgon. Grundförutsättning är valfrihet. Familjen Karlsson måste erbjudas möjlighet att välja mellan flera olika varor och tjänster. Om det bara finns en sorts varor i livsmedelbutiken så skulle det inte finnas någon valfrihet och därmed har familjen Karlsson ingen möjlighet att påverka den marknadsekonomiska processen genom att välja den billigaste varan. 30 Valfrihet är således en nödvändig förutsättning för konsumentens förmåga att medverka till en sänkning av rummets enhetskostnad. Detta leder oss fram till begreppet konkurrens, att ett samhälle aktivt bör stimulera flera producenter att producera marknadens varor och tjänster. Ju fler oberoende producenter av varor och tjänster desto större möjlighet har konsumenten att påverka samhällsutvecklingen och, genom sin konsumtion, bidra till en lägre enhetskostnad. Det vi här beskriver är det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, inte utifrån ett producent- eller vinstperspektiv, utan ur konsumentens perspektiv. Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. 29 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 30 Vi förutsätter i detta förenklade exempel att samtliga varor på marknaden är av samma kvalitet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 19

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Fristående tillägg Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Innehållsförteckning Inledning Den intellektuella utmaningen Den långa cirkelrörelsen Primärsektorernas negativa spiral

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Tjänsteeffekten. Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster

Tjänsteeffekten. Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster Tjänsteeffekten Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster Innehållsförteckning Inledning Tjänsteeffekten Primär- och sekundärtjänster Samhällets agerande på kort sikt Samhällets agerande

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Fristående tillägg Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Innehållsförteckning Inledning Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11)

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Tid är inte pengar utan pengar är tid.

Tid är inte pengar utan pengar är tid. Published by Erik Dahlén at Smashwords Copyright Erik Dahlén This copy is for your private use only, no distribution is allowed without consent from the author. Denna kopian är enbart för ditt privata

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ett bättre Gotland. För alla.

Ett bättre Gotland. För alla. Ett bättre Gotland. För alla. Socialdemokraterna F R A M T I D S PA R T I E T Valprogram 2014.indd 1 2014-07-19 11:35:15 För oss socialdemokrater har ordet rättvisa alltid haft en speciell betydelse. Det

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL AVENSIA 2009-03-20 INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL Jonas Arnberg, HUI UPPLÄGG Försäljningsutveckling Vem är konsumenten Vad fungerar Framtid + 8 % e-barometern E-HANDELNS UTVECKLING

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer