Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok"

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar. Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 3

4 Julhandeln (dec-09) Förväntningarna är stora inför december månads handel. Särskilt i kristider när de råder en allmän ekonomisk osäkerhet. Julhandeln förväntas sätta fart på ekonomin och förbättra den ekonomiska konjunkturen. Svensk handels julrapport 2009 December är den försäljningsmässigt viktigaste månaden för de flesta av detaljhandelns branscher. Månaden omsätter ungefär en tredjedel mer än en genomsnittlig månad. För vissa handlare, till exempel i leksakshandeln, är försäljningen i december avgörande för helårsresultatet. Förutom all mat som vi köper till adventsfikat, julbordet och nyårsmiddagen är december främst sällanköpsvaruhandelns månad. Det ligger många klappar från exempelvis klädhandeln, elektronikhandeln och sporthandeln under granen. Decemberförsäljningen som andel (i procent) av helårsförsäljningen Leksakshandeln 24,0 Bok- och pappershandeln 15,6 Guldsmedshandeln 15,4 Elektronikhandeln 14,0 Klädhandeln 11,2 Detaljhandeln 10,2 Sport- och fritidshandeln 10,1 Dagligvaruhandeln 9,8 Möbelhandeln 9,0 Skohandeln 8,7 Järn- och bygghandeln 7,5 Optikhandeln 7,2 Färghandeln 6,6 Det finns två, till det yttre, motsägelsefulla argument som inte sällan förs fram i den allmänna ekonomiska debatten när konjunkturen försvagas. medborgarna bör dra åt svångremmen och hålla igen på utgifterna samtidigt som medborgarna bör konsumera mera i syfte att upprätthålla sysselsättningen och reducera risken för arbetslöshet Det första påståendet är sannolikt det mest naturliga utifrån den enskilda medborgarens perspektiv eftersom det är orimligt att i längden leva över sina tillgångar. Man bör ha reserver om det värsta skulle inträffa. Konsumentrådgivare rekommenderar en extra månadslön på banken i händelse av oförutsedda utgifter. Det andra påståendet är däremot mer egendomligt. Hur kan samhällets ekonomer argumentera för återhållsamhet samtidigt som man argumenterar för större konsumtion? Kapitalet och enhetskostnadens sänkning verkar i symbios. De är varandras förutsättningar. De jagar varandra i den spiral som utgör den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Och den första kan inte uppstå utan den andra. Kapitalet är en nödvändig förutsättning för de investeringar som leder till en sänkt enhetskostnad samtidigt som den sänkta enhetskostnaden finansierar kapitalrörelserna. Och just 1 Källa: SCB/HUI 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 4

5 rörelsen, dynamiken, är en förutsättning för den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskridande. Det är detta Keynes Allmänna teori tar fasta på 2. Teorin behandlar det specialfall där bristen på kapital bromsar enhetskostnadens sänkning och där bristen på enhetskostnadssänkning reducerar förmågan att generera kapital vilket kan leda till en situation där den marknadsekonomiska mognadsprocessen går i baklås. Genom att tillföra kapital (t.ex. genom en kraftigt sänkt reporänta) förväntas konsumtionen öka vilket förväntas leda till en snabbare sänkning av enhetskostnaden och därmed ett växande ekonomiskt och socialt utrymme (vilket därmed finansierar det tillförda kapitalet). Ekonomiska energiteorin 3 Vi har under efterkrigstiden fått en ekonomisk situation som bygger allt mer på konsumtion. Keynes ursprungliga ekonomiska teori att använda penningpolitiken för att kicka igång en ekonomi i stagnation, har under efterkrigstiden, omvandlats från ett syfte till ett medel. En allt större andel av dagens ekonomiska och sociala standard är lånefinansierad och därmed intecknad i framtidens sänkta enhetskostnad. En tidigarelagd överkonsumtion som bygger på medborgarnas förtroende för det ekonomiska systemets inneboende stabilitet. Ett förtroende som ytterst vilar på förmågan till en fortsatt sänkt enhetskostnad. Vid en kraftig höjning av världsmarknadspriset på energi kan vi förvänta att nationer, företag och medborgare kortsiktigt lånefinansierar en allt större del av ekonomin. Framförallt kommer dagens industrinationer sannolikt att öka statsskulderna i ett försök att hålla konsumtionen uppe, en ekonomisk politik som kan fungera under en begränsad tidsperiod, men som till slut riskerar att falla samman om inte energipriset sänks. Med en allt större obalans mellan utbudet av energi och en ständigt ökad virtuell efterfrågan blir den lånefinansierade världsekonomin alltmer instabil. Det finns en risk att den växande lånefinansierade världsekonomin brister och vi står inför en ny omfattade ekonomisk tillbakagång, vars konsekvenser ingen kan förutse. En lånefinansierad samhällsekonomi, alldeles oavsett i vilken del av samhället lånen uppstår, förutsätter en fortsatt sänkning av enhetskostnaden, varför en kompensation av höjda energipriser genom större budgetunderskott är lika socialt nödvändigt som ekonomiskt riskabelt. Den ekonomiska tillväxten förutsätter ett stabilt samhälle. Det kan därför vara försvarbart att bedriva en generös penningpolitik under en begränsad tidsperiod under förutsättning att det går att förutse ett lägre eller åtminstone stabilt energipris. En växande lånefinansierad samhällsekonomi är ett sätt att vinna tid, inget annat. Det finns en stor risk att alltmer av samhällets upplevda tillväxt är en tidigarelagd konsumtion som ska finansieras med framtidens ekonomiska tillväxt. Samhället förskottering leder till en uppblåst ekonomi där trycket på enhetskostnaden minskar vilket paradoxalt nog medför att den ekonomiska tillväxten avtar. Den expanderande fastighetsmarknaden 4 är ett av många exempel på snabba pengar under de senaste decennierna som ett resultat av en allt liberalare penningpolitik. I perspektivet av en växande lånefinansierad samhällsekonomi blir kravet på ekonomisk tillväxt ännu större eftersom en inbromsning av ekonomin kan få dramatiska konsekvenser. En växande 2 Multiplikatoreffekten är en central term hos Keynes och Stockholmsskolan, där en primäreffekt (påverkan/aktivitet/investering) sprider sig och leder till en något lägre sekundäreffekt som sprider sig och leder till en ännu något lägre tertiäreffekt som sprider sig och vars sammanlagda effekt (the multiplier enl. traditionell nationalekonomi) kraftigt överstiger primäreffekten. 3 Penningpolitik 4 Lägenhetspriserna i Stockholms innerstad kan tjäna som ett exempel. På 60 talet var priset för en lägenhet i det närmaste obefintligt. I början av 70 talet var priset SE K/m2. I början av 80 talet SEK/m2 och i början av 2000 talet SEK/m by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 5

6 andel av samhällets bruttonationalprodukt under efterkrigstiden består av privat konsumtion. Men här finns även ett fördelningspolitiskt resonemang. I ett samhälle som präglas av aktiv fördelningspolitik blir konsumtionen i sig en förutsättning för att upprätthålla sysselsättningen och undvika en eskalerande arbetslöshet. Betraktelsen 5 Samtidigt går det inte att förringa konsumtionens grundläggande fördelningspolitiska betydelse. Ju större andel rummet konsumerar av framtidens fordran desto större betydelse kan vi förvänta oss att den aktiva fördelningspolitiken får. Omvänt gäller motsatsen: om rummets konsumtion minskar, avtar den aktiva fördelningspolitikens betydelse, för att (teoretisk) helt upphöra när konsumtionen upphör. Således kan vi med rätta hävda att den aktiva fördelningspolitiken är konsumtion, vilket leder fram till flera märkliga slutsatser, som att reklam och annan marknadsföring går att betrakta som fördelningspolitiska instrument och att rummets konsumtion bör stimuleras om (eller när) den passiva fördelningspolitikens möjligheter begränsas. Om medborgarnas konsumtion minskar så reduceras det marknadsekonomiska systemets förmåga att sänka den långsiktiga enhetskostnaden. Vi lägger här tonvikten på ordet förmåga eftersom konsumtionen i sig inte är detsamma som ekonomisk och social tillväxt. Konsumtionen blir en förutsättning för det marknadsekonomiska systemets förmåga att utvinna potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen är, som namnet antyder, en process. Och en process förutsätter rörelse. Rörelsen uppkommer genom handeln som i symbios med producenternas konkurrens leder till en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden. Den fortlöpande sänkningen av rummets enhetskostnad leder till ett växande ekonomiskt och socialt utrymme som genom fördelningspolitiska åtgärder (som en gradvis sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan) kommer en bredare allmänhet tillgodo. Konsumtionen motsvarar processen, rörelsen, under vilken (eller med stöd av) enhetskostnaden gradvis kan sänkas. Om konsumtionen, eller den process konsumtionen leder till, reduceras, så försvåras den marknadsekonomiska utvecklingen vilket riskerar att sänka det ekonomiska och sociala utrymmet. En reducerad konsumtion reducerar även den aktiva fördelningspolitikens förmåga att fördela samhällets ekonomiska och sociala utrymme till en bredare allmänhet. Vilket i sig kan bidra till en inbromsning av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Men den långsiktiga sänkningen av rummets enhetskostnad är också beroende av hur snabbt rummets energikvot stiger. Företag och organisationer förväntas investera i åtgärder som syftar till en övergång från muskelkraft till andra energikällor. Vilket förutsätter god tillgång på energi. Betraktelsen 6 Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att 5 Den fördelningspolitiska utmaningen 6 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 6

7 fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder (som en konsekvens) det till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. Själva syftet med att öka tillgången på kapital (t.ex. genom en kraftigt sänkt reporänta) är att öka konsumtionen vilket förväntas leda till en långsiktigt sänkt enhetskostnad. Ett nationalekonomiskt mardrömsscenario inträffar om konsumtionen förblir stabil, att medborgarna väljer att gömma undan det tillförda kapitalet i madrassen. Betraktelsen 7 Ett samhälle som drabbas av det japanerna kallar hesokuri 8, ett tillstånd där rummets tillgängliga efterfrågan, uttryck som disponibelt kapital, blockeras och inte fördelas till en bredare allmänhet, leder till högre arbetslöshet därför att tjänstesektorn, servicemarknaden, vilken är ett synnerligen viktigt fördelningspolitiskt instrument (aktiv fördelningspolitik) inte fungerar tillfredställande. 9 Samtidigt går det inte att bortse från att kapitalet, alldeles oavsett ursprung, är en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Och att denna fordran ökar om rummets tillgängliga kapital ökar. Samtal i Hagaparken 10 En summa kapital, sedlar och mynt, är under alla omständigheter att betrakta som en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Vi kommer här in på kapitalets förmåga att, under en begränsad period, leva ett eget liv. Om detta egna liv blir alltför omfattande övergår det i inflation, dvs. det överskjutande kapitalet framtvingar en värdesänkning av hela kapitalet som därmed samtliga innehavare av nämnda kapital får finansiera. Inflationen är det marknadsekonomiska systemets sätt att korrigera en alltför vidlyftigt konstruerad efterfrågan som inte står i rimlig proportion till framtidens sänkta enhetskostnad. Det kan således vara försvarbart att bedriva en generös penningpolitik under en begränsad tidsperiod under förutsättning att det går att förutse ett lägre eller åtminstone stabilt energipris. En växande lånefinansierad samhällsekonomi är ett sätt att vinna tid, inget annat. Trots ovanstående resonemang får kostnaden för energi den helt avgörande betydelsen för rummets ekonomiska och sociala situation. Under förutsättning att energikostnaden (som får en växande betydelse allteftersom rummets energikvot stiger) fortlöpande sänks kan det ekonomiska och sociala utrymmet till och med växa även om konsumtionen stabiliseras eller rent av minskar. 7 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 8 Sedvänjan att gömma undan pengar i hemmet som ett lättåtkomligt sparkapital. 9 Det är en märklig insikt att förstå att det kapital som anses så nödvändigt för den marknadsekonomiska mognadsprocessen, uppstår genom äganderätten, i skillnaden mellan utbud och behov. Kapitalets födelseplats är utrymmet mellan obalansen i utbud och behov, som samma kapital strävar efter att utradera genom investeringar i syfte att sänka enhetskostnaden, eller med andra ord, genom en ständig strävan att minska avståndet mellan utbud och behov. Slutsatsen är paradoxal eftersom kapitalet därmed syftar till att avveckla sin egen förutsättning. Kapitalets cirkulation är således en självdestruerande process som slipas ner och förbrukas i den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den skillnad i utbud och behov som utgör födelseplatsen för det virtuella kapitalet är också angreppspunkten för samma kapital. 10 Penningpolitik och inflation 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 7

8 Samtal i Hagaparken 11 En långsiktigt hållbar energiförsörjning är av grundläggande betydelse för marknadsekonomisk tillväxt. Det går inte att energispara ett samhälle till ekonomisk tillväxt! En global energibrist får negativa marknadsekonomiska konsekvenser alldeles oavsett i vilket marknadsekonomiskt rum vi befinner oss. 11 Egenintresse vs allmänintresse 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 8

9 Den intellektuella utmaningen (nov-09) Människan tillgodogör tidigare generationers erfarenheter och slutsatser; matematikens väldefinierade regelverk med inbördes lagbundna relationer; främmande språks definitioner och grammatiska syntaxer. I samhällsorienterade ämnen förutsätts eleven lära sig årtal och kungalängder, avgörande händelser och dramatiska skeenden. Den som är bäst på att tillgodogöra tidigare generationers erfarenheter och slutsatser anses lämpligast att forma den elit som leder samhällsutvecklingen. Eller för att uttrycka det mera konkret, den som är duktig på att lösa andragradsekvationer, lära sig främmande språk, har god förmåga att tillgodogöra årtal och kungalängder, anses ha bättre förutsättningar för att bli läkare, präst, astronaut, psykolog, politiker eller företagsledare. Henry J Schmandt; De politiska idéernas historia Vägen till sann kunskap är krokig och svår. Endast ett utvalt fåtal, de som har lärt sig att tänka, kan klara den. Platon säger varnande, att möjligheten till begrundan är begränsad till dem som naturen har utrustat med medfödd förmåga för denna uppgift. Men inte ens dessa får förmågan automatiskt utan först efter ansträngning och övningar. Han påpekar att om en fånge släpps fri och förs upp i ljuset i världen ovanför skulle detta blända honom och pina honom, så att han inte kunde se en enda av de saker man nu sade honom var verkliga. Bara genom en långsam och smärtfylld process, där han tvingar sig att vända sig mot ljuset, blir han undan för undan i stånd att se och förstå. Men det går att ifrågasätta den historiska kunskapstraditionen. I en tid när all världens bibliotek och arkiv, genom Internet, håller på att öppnas för en bredare allmänhet, och inte enbart för en begränsad elit, kommer då det traditionella kunskapsbegreppet att kunna upprätthållas? När Silverbibeln och Dödahavsrullarna finns tillgängliga, sida för sida, på Internet, öppet för alla. Sven-Eric Liedman ( ); I skuggan av framtiden (1997) 12 Dagens lyckligt lottade har med all sannolikhet tillgång till datorer och Internet och därmed till en värld av information som ter sig gränslös. Genom CD är en stor del av den musikaliska repertoaren tillgänglig; med välutrustade bibliotek blir utbudet av litteratur så enormt att ett liv av läsande bara skulle täcka bråkdelen av en bråkdel. Genom filmer och massmedier ligger ytterligare omätliga informations- och upplevelsemängder inom räckhåll. Hur kommer framtiden att definiera kunskapsbegreppet när människan utkonkurreras av datorernas ofantliga databaser, som lagrar informationsmängder som vi, oavsett ålder och erfarenhet, aldrig någonsin kan komma ens i närheten av. Eller i en framtid när artificiell intelligens strukturerar och analyserar information bättre än den mänskliga hjärnan. Vad är då kunskap?! Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är 12 Femte kapitlet Lära för livet 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 9

10 en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas 13 symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Frågan är hur samhället kommer att reagera när motsvarande förändring sker inom traditionellt skyddade områden som t.ex. forskning & utveckling, arkitektur och juridik? När datorer i stora kluster samverkar och finner lösningar både snabbare och effektivare än någon människa eller grupp av människor klarar av. En dator har tillgång till tusenfalt större faktadatabaser än en mänsklig hjärna någonsin kan memorera. Även om människans hjärna än så länge är överlägsen på vissa områden som mönsterigenkänning och intuitiv känsla, är det sannolikt att framtidens datorer även kommer att införliva dessa egenskaper i programvaran. Det är inte längre en fråga om det inträffar utan när det inträffar. Techworld, nr 1, I dag finns teknik för att hitta ett personnamn i text. Om ditt namn finns på Internet hittar dagens sökmotorer det på under en sekund. Om mjukvaruföretagen håller vad de lovar kommer samma sak att gälla för ansikten i bild inom ett par års tid. Det betyder att med utgångspunkt i en eller ett par bra bilder av dig kan en framtida sökmotor hitta alla bilder av dig som finns på nätet. Det gör det svårt om du vill leva anonymt. Du kan inte röra dig i miljöer där du riskerar att någon tar en bild på dig och lägger upp på Internet. Och vem kan leva ett normalt liv utan att besöka offentliga platser, lokaler som använder kameraövervakning och privata fester där deltagarna tar festbilder? På tio, tjugo års sikt kommer i praktiken alla människor att vara sökbara vare sig de vill eller inte. Det är ett rimlig antagande att alltmer av t.ex. arkitektens arbete i framtiden kommer att utföras av datorer. Om vi antar att en idag (2009) komplicerad konstruktion, som Citybanan i Stockholm, ska byggas i en avlägsen framtid, så kommer framtidens datorer sannolikt att ha en mera komplett bild av den ekonomiska infrastrukturen, markförhållanden osv. än någon enskild människa eller grupp av människor. Framtidens politiker beställer fyra-fem olika förslag på hur Citybanan skulle kunna konstrueras. Datorer producerar på kort tid kompletta lösningsförslag på tunnelsystem, upp och nedgångar, gör kostnadsberäkningar och presenterar projektplaner i vilka datorn tar hänsyn till markförhållande, trafiksituation, juridiska avtal, miljöpåverkan etc. Därmed har en stor del av ekonomernas, arkitekternas och ingenjörernas roller ersatts av avancerade datorer. Det är till och med sannolikt att matematiskt/logiskt relaterade sekundärtjänster utsätts för en större maskinell konkurrens än praktiskt relaterade primärtjänster. Sannolikt kommer därför efterfrågan på sekundärtjänster relaterade till ren kunskapsutövning, som arkitekter, statistiker och ekonomer, att minska i framtiden. Visserligen kan resonemanget upplevas abstrakt idag (2009) men det mesta talar för en sådan utveckling. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen kommer obevekligen att tvinga fram allt effektivare och rationellare lösningar, och inom vissa tjänsteområden, som t.ex. arkitektur och konstruktionsplanering, vilka i hög grad är logiskt/rationella processer, kommer framtidens datorer, eller kanske rättare den artificiella intelligensen 13 I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer. 14 Krönika signerad Tomas Gilså 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 10

11 att hota hela yrkesgrupper på samma sätt som när typografyrkena 15 försvann när datorernas ordbehandlingssystem utvecklades under 1980-talet. Dagens upphovsrättsdebatt 16 (2009) är bara en försmak, en västanfläkt, av den debatt vi kan förväntas möta i framtiden när en allt större andel av samhällets välbeställda medborgare nödgas inse att teknikutvecklingen (i likhet med ludditerna på 1700 talet och typograferna på 1900 talet) håller på att underminera förutsättningarna för ekonomisk och social status. Historiskt har den marknadsekonomiska mognadsprocessen i huvudsak drabbat svaga samhällssektorer, som bönder och fabriksarbetare, vilka tvingats (och tvingas) söka nya utvecklingsvägar. En omställningsprocess som blivit så naturlig och allmänt accepterad att samhället förväntas erbjuda friställda arbetare arbetslöshetsunderstöd, utbildning och omställningsprogram. Rudolf Meidners och Gösta Rehns rapport Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen från 1951 har sammanfattats på följande sätt 17 : Företag skulle inte smörjas, utan pressas till stordåd. En återhållande ekonomisk politik (den så kallade finanspolitiken) kombinerad med en solidarisk lönepolitik skulle slå ut ineffektiva och lågproduktiva företag. Följden skulle bli en rationell och högproduktiv ekonomi med utrymme för höjda löner. Ett omvandlingstryck skulle pressa ut gamla och förlegade företag. De människor som ställdes utanför när ekonomin moderniserades skulle genom en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik få jobb i expansiva företag och branscher på annat håll. Nu står vi inför en marknadsekonomisk utveckling där intellektuella grupper, som till stor del representeras av medel- och höginkomsttagare, kommer att drabbas av den marknadsekonomiska mognadsprocessens omvälvande konsekvenser. Och de samhällsgrupperna kommer med största sannolikt att göra ett betydligt större (och effektivare) motstånd. De domstolsprocesser som nu (2009) sker i upphovsrättens namn, i ett försök att hejda den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är lika utsiktslösa som den kamp ludditerna förde när de slog sönder de maskiner som tog deras arbete ifrån dem på 1700-talet. Idag är det företrädare inom mediebranschen (ludditer) som försöker slå sönder den fria kommunikationen över Internet (maskinerna) genom att lobba för en restriktivare lagstiftning och hävda sin rätt i domstolar. I ett längre perspektiv kan de domstolsprocesser som syftar till att försvara det etablerade samhällets förmåner och värderingar, att framstå som både orättvisa och obehagliga. I perspektivet av den marknadsekonomiska mognadsprocessen riskerar de dessutom att återupprätta ett tydligare klassamhälle där en begränsad elit, med stöd av lagstiftare och myndigheter, upprätthåller privilegier som den marknadsekonomiska mognadsprocessen i praktiken tillintetgjort. Den utveckling ludditerna och typograferna aldrig hade en möjlighet att förhindra kan dagens etablerade samhälle komma att försvara med alla upptänkliga medel. Det finns en uppenbar risk att det etablerade samhällets självkänsla tar så stor skada att det leder till destruktiva konsekvenser för samhället i sin helhet. Det etablerade samhället bör koncentrera resurserna på att leda och styra den marknadsekonomiska mognadsprocessen istället för att försöka hejda den. 15 Typografer var verksamma inom boktryckarbranschen, till denna kategori räknades sättare, tryckare m.fl. vilkas uppgift var att sammanställa bokstäver (och bilder) till en lättläst och intresseväckande helhet. 16 Se Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid 17 Kenneth Hermele; Vad kostar framtiden; Kapitel 1 Den svenska modellens fall 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 11

12 Den långa cirkelrörelsen (nov-09) I det primitiva samhället fann människan sin utkomst av det naturen erbjöd. Hon jagade och fiskade. När hon var mätt vilade hon. Hon levde i symbios med naturen och hennes tillgångar var obegränsade. I den förindustriella biologiska ekonomin använder hon dragdjur i kombination med olika innovationer för att effektivisera jordbruket. Livsmedelproduktionen per capita stiger snabbare än befolkningsökningen, varpå livsmedelspriserna faller. Behovet av muskelkraft inom jordbruket minskar och arbetskraft friställs. Friställda jordbruksarbetare flyttar till tätorter där muskelkraften kan organiseras effektivare vilket ytterligare sänker enhetskostnaden. Därefter sker en successiv övergång till andra energikällor än solenergi. Enhetskostnaden sjunker och den sammantagna produktionen av varor och tjänster ökar. Det förindustriella hemarbetet i jordbruksbygderna, som var så vanligt under feodaltiden får konkurrens av städernas industriproduktion, vilket ytterligare frigör arbetskraft på landsbygden, som överförs till tätorter och organiseras, vilket sänker enhetskostnaden ytterligare. Produktionen av varor och tjänster ökar. I en framtid kommer människan att ha lika obegränsade tillgångar som hon hade i det primitiva samhället. Människans utveckling genomgår en lång cirkelrörelse över sekler som inleds och avslutas med att hennes tillgångar är obegränsade 18. Samtal i Hagaparken 19 Människans unika förmåga att hävda rätten att äga, vilket måste anses vara något av det mest abstrakta hon företagit sig genom historien, lägger grunden för den marknadsekonomiska utveckling, som slutar där det började, att hon befinner sig i en situation där tillgångarna är obegränsade. Vi kommer därmed till slutsatsen att det marknadsekonomiska systemet inleddes med äganderättens införande och det kommer att avslutas med äganderättens upphörande. Den primitiva samhället Post ultimus Det kan finnas anledning att erinra om historiska meningsskiljaktigheter som uppkommit därför att betraktarna utgått från olika utgångspunkter. Samtalet mellan indianhövdingen 18 Vi syftar här på upplevelsen, snarare än den fysiska tillgängligheten. 19 Äganderätt och kapital 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 12

13 Seattle och presidenten i Washington är ett belysande exempel på hur olika människan kan uppfatta den marknadsekonomiska cirkelrörelse i vilken vi alla befinner oss. Joseph Campbell ( ) Myternas makt 20 Indianhövdingen Seattle var en av de sista talesmännen för ett paleolitiskt moralsystem 21. Omkring 1852 frågade USA:s regering om de kunde få köpa indianernas land för att ge det till de människor som kom till USA. Hövdingen Seattle skrev ett fantastiskt brev till svar. Hans brev uttrycker verkligen sensmoralen i hela vår diskussion. Presidenten i Washington meddelar att han önskar köpa vårt land. Men hur kan man köpa eller sälja himlen? Marken? Det är en underlig tanke för oss. Om vi inte äger luftens friskhet och vattnets glitter, hur kan man då köpa det? Varje del av denna jord är helig för mitt folk. Varje glänsande tallbarr, varje sandig strand, varje dimma i de mörka skogarna, varje äng och varje surrande insekt. Allt är heligt i mitt folks minne och upplevelse. Vi tänker på saven som rinner i träden liksom vi tänker på blodet som rinner i våra ådror. Vi är en del av jorden och den är en del av oss. De väldoftande blommorna är våra systrar. Björnen, hjorten och den mäktiga örnen, de är våra bröder. De klippiga bergskammarna, ängarnas fukt, hästens värme och människan, allt tillhör samma familj. Det blänkande vatten som rinner i bäckar och floder är inte bara vatten, det är våra förfäders blod. Om vi säljer landet till er, måste ni minnas att det är heligt. Varje spöklik spegling i sjöarnas klara vatten återger händelser och minnen i mitt folks liv. Vattnets porlande är rösten hos min faders fader. Floderna är våra bröder. De släcker vår törst. De bär våra kanoter och ger mat åt våra barn. Därför måste ni visa floderna den vänlighet ni skulle visa en bror. Om vi säljer vårt land till er, minns då att luften är dyrbar för oss, att luften delar med sig av sin ande till allt den ger liv åt. Den vind som lät vår anfader ta sitt första andetag tog också emot hans sista suck. Vinden ger också våra barn livets ande. Om vi säljer vårt land till er, måste ni vårda det och hålla det heligt, som en plats dit människan kan gå för att smaka på vinden som fyllts av ängsblommornas sötma. Kommer ni att lära era barn det vi har lärt våra barn? Att jorden är vår mor? Det som händer jorden händer alla världens barn. Detta vet vi: jorden tillhör människan, människan tillhör jorden. Allting hör samman liksom blodet förenar oss alla. Människan vävde inte livets väv, hon är blott en tråd i den. Det människan gör med väven, det gör hon också mot sig själv. Ett vet vi: vår gud är också er gud. Jorden är dyrbar för honom och att skada jorden är att visa förakt för dess skapare. Er framtid är för oss en gåta. Vad kommer att hända när alla bufflar dödats? När vildhästarna blir tama? Vad händer när skogens undangömda vrå fylls med människans lukt och de rika bergen befläckas av de talande trådarna? Var är skogarna? Borta! Var är då örnarna? Borta! Vad innebär det att säga farväl till den snabba hästen och jakten? Där slutar livet och överlevandet tar sin början. När den siste Röde mannen försvunnit tillsammans med sin vildmark och hans minne blott är en skugga av molnet över prärien, kommer dessa stränder och skogar att finnas kvar? Kommer någon av mitt folks andar att finnas kvar? Vi älskar denna jord så som den nyfödde älskar sin mors hjärtslag. Om vi säljer vårt land till er, lova att älska det så som vi älskade det. Vårda det såsom vi har vårdat det. 20 Kapitel 1, Myterna i dagens värld 21 Ett moraliskt system som anses tillhöra äldre stenåldern by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 13

14 Bevara minnet av landet så som det är när ni tar emot det. Bevara landet för alla barn och älska det så som Gud älskar oss alla. Så som vi är en del av detta land är också ni en del av detta land. Jorden är oss dyrbar. Den är också dyrbar för er. Ett vet vi: det finns bara en Gud. Ingen människa, röd eller vit, kan leva skild från andra. Vi är verkligen bröder trots allt. Det som kan tyckas vara en djup klyfta mellan presidenten i Washington och indianhövdingen Seattle år 1852 blir i perspektivet av den marknadsekonomiska mognadsprocessen en fråga om utgångspunkt. För presidenten i Washington är äganderätten en förutsättning för att nå fram till den punkt där allting återigen är fritt och äganderättens betydelse upphör. Indianhövdingen befinner sig vid det mål presidenten i Washington strävar efter att återupprätta! Därmed upplöses den, till synes, olösliga konflikten mellan de båda ideologiska motståndarna. Äganderätten blir det medel, med vars stöd en växande befolkningen garanteras en ekonomisk och social utveckling, vars slutmål är att upplösa äganderätten för att därmed kunna återförenas med indianhövdingens värderingar. I historiens begynnelse då människans population var begränsad saknade äganderätten större betydelse, vilket blir det förhållningssätt människan återvänder till när rummet närmar sig marknadsekonomins utopia, där hon, i likhet med Adam och Eva, har obegränsad tillgång till allt hon behöver. Det marknadsekonomiska systemet kan därför beskrivas som den process med vars stöd människan strävar efter att återgå till sitt ursprungstillstånd och där verbet att äga inte längre har någon egentlig funktion, eftersom utbudet vid varje tidpunkt möter individens behov. I likhet med den luft vi andas idag, vilken ingen skulle komma på tanken att äga, upphör behovet av äganderätt i marknadsekonomins utopia. Cirkeln sluts och människan återvänder, efter en lång marknadsekonomisk mognadsprocess, till den utgångspunkt i vilket allting började. Det marknadsekonomiska egenintresset har inte längre något tydligt syfte när det marknadsekonomiska systemet närmar sig utopia, eftersom egenintresset i likhet med kapitalet fullgjort sin uppgift och går mot en upplösning. När presidenten i Washington befinner sig i samma situation som indianhövdingen Seattle har egenintresset inte längre något entydigt mål. Därmed kan vi dra slutsatsen att framtidens människa, allteftersom det marknadsekonomiska systemet mognar, sannolikt kommer allt närmare de värderingar indianhövdingen Seattle ger uttryck för. Samma historia, eller cirkelrörelse, som kommer till uttryck i dialogen mellan presidenten och indianhövdingen Seattle återkommer i andra folkliga berättelser som den om fiskaren i Sydamerika: En fiskare i Sydamerika höll på att ta hand om dagens fångst i sin lilla båt när en nordamerikansk turist passerade. Vilka fina fiskar du har där. Fångar du mycket varje dag? Nja, jag gör en tur och får kanske så här mycket. Vad gör du resten av din tid då? Jag leker lite med mina barn, jag spelar kort med några vänner, jag tar en siesta i hängmattan, jag dricker ett glas och diskuterar med folket i baren. Men varför slösar du bort tiden så. Du borde göra tre, fyra fisketurer per dag. Med hjälp av ditt överskott kan du köpa en båt till, anställa någon och se till att du tjänar ännu mer pengar. Jaha, och sedan då? Med kloka investeringar och hårt arbete kan du bygga upp en mindre fiskeflotta på år, du kan tjäna storkovan och sedan sälja hela rasket och dra dig tillbaka och göra vad du vill by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 14

15 Du menar att jag kan ta en fisketur om dagen, leka med mina barnbarn, spela kort med mina vänner, njuta av siestan i hängmattan och umgås med folk över ett glas vin i baren. Vilket på flera sätt går att likna med den cirkelrörelse människan utför när hon föds som jämlik, blir alltmer ojämnlik som vuxen, för att på ålderns höst återförenas med sina jämnåriga medresenärer. Det ligger något mer än symbolik i det faktum att så många människor intar en fosterställning på dödsbädden. Det marknadsekonomiska systemets grundförutsättningar, kostnadsbegreppet, kapitalet och äganderätten, hade en så obetydlig omfattning hos det nomadfolk som indianhövdingen Seattle representerar, att vi, utifrån vårt nuvarande perspektiv, kan hävda att indianhövdingens svar till presidenten i Washington, kanske är det närmaste vi kan komma en beskrivning av de värderingar som sannolikt råder vid marknadsekonomins utopia. Men vi kan sträcka oss ännu längre genom att hävda att de värderingarna även finns alldeles inpå oss, i vår vardag. Sebastian Haffner ( ); En tysk mans historia (1939) 22 Den preussiska puritanismen älskar typen hårt skal mjuk kärna. Den preussiska puritanen har uppfunnit den märkliga tyska beskrivningen av sig själv där han säger: Som människa säger jag er Men som ämbetsman säger jag er Det är grunden till det tillstånd som många utlänningar än idag inte riktigt kan förstå, att Preussen och Preussen-Tyskland som helhet alltid handlar och verkar som en omänsklig, grym och glupsk maskin, men i det enskilda fallet, när man besöker det och kommer i kontakt med enskilda preussare och tyskar privat, ofta gör ett helt igenom sympatiskt, mänskligt, fridsamt och älskvärt intryck. Tyskland lever som nation ett dubbelliv eftersom nästan varje tysk lever ett dubbelliv. Haffners beskrivning av det tyska folket tudelning finns i större eller mindre utsträckning i alla kulturer. Det är anmärkningsvärt hur detta avstånd, kanske inte elimineras, men i vart fall reduceras, när vi blir pensionärer eller när vi blir allvarligt sjuka. Incitamentet att upprätthålla det Sebastian Haffner beskriver som hårt skal minskar när vi som pensionärer inte längre på samma sätt behöver strida om den sociala rangordningen eller när närheten till livets slut gör behovet av hårt skal överflödigt. Övergången till, och jämförelsen med, presidenten i Washingtons hårda skal och indianhövdingens mjuka kärna är inte svår. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen klyver initialt individen vilket kan leda till starka samhällsmotsättningar. I en förlängning, i likhet med pensionären och den allvarligt sjuka, minskar avståndet igen allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider. Det hårda skalets inflytande minskar och människan återvänder till den mjuka kärnans utgångspunkt. Det hårda skalet finner sin näring i den otillfredsställelse som det begränsade utbudet av varor och tjänster inte kan tillgodose. Det hårda skalet, dess egenintresse, driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt samtidigt som dess position långssiktigt undermineras till förmån för den mjuka kärnan. Därmed uppstår den cirkelrörelse som utgår från den mjuka kärnan och drivs framåt av det hårda skalet, i syfte att återvända till den mjuka kärnan. Människan återvänder således, efter en lång cirkelrörelse, sannolikt till den grundval i vilket allting inleddes. Vi håller på att återvända till den bytesekonomi i vilken vi befann oss för tiotusentals år sedan, men vi gör det nu under helt andra materiella förutsättningar. Till skillnad från den primitiva urmänniskan kommer vi att befinna oss i 22 Kapitel 16; Boken skrevs 1939 men publicerades först by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 15

16 ett samhälle vars utbud av varor mer än väl täcker människans behov. Men det gäller enbart varuflödet. Människan gör en lång, lång cirkelrörelse, som med stöd av kostnadsbegreppet, kommer att tillgodose hennes varubehov. Däremot kommer hennes tjänstesituation inte att förändrats. Hon återvänder därmed, i post ultimus, till en handel, med tjänster och gentjänster. Tjänsteeffekten 23 I post ultimus har det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess förverkats och begreppen kostnad, kapital och äganderätt har (sannolikt) ersatts av ett tidsbegrepp. I post ultimus är varornas kostnad, i relation till post ultimus tidsbegrepp, försumbar, varför det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet endast till en ringa del kommer att kunna användas i syfte att motivera och styra samhällsutvecklingen. Medborgarna förväntas istället utföra en plikt, en samhällstjänst, under den aktiva delen av livet. En samhällstjänst som helt utgår från ett tidsbegrepp. Post ultimus är ett tjänstesamhälle där medborgarens tid, inte det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet, är samhällets viktigaste styrinstrument. Finns det ett behov av x antal timmar äldrevård eller y antal timmar brandförsvar, då fördelas tjänsterna i linje med det. 23 Kapitel: Övergången till post ultimus 2009 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 16

17 Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Vi har tidigare diskuterat hur det goda samhället uppstår i pendelrörelsen 24 mellan allmänintresset och egenintresset och att en förutsättning för själva pendelrörelsen är att makt alltid möts av motmakt. Vilket gäller i lika hög grad både för individer som för system. Det finns sannolikt lika många medborgare idag (2009) som är upprörda över egenintressets framfart, som det fanns medborgare som var upprörda över allmänintressets framfart under mitten av 1900 talet. Det ligger i samhällets intresse att återställa balansen (upprätthålla pendelrörelsen) alldeles oavsett åt vilket håll korrigeringen sker. Idag, när den marknadsekonomiska mognadsprocessen, i allt snabbare tempo, nedmonterar det geografiska rummets fördelningspolitiska förutsättningar, kommer allmänintresset, i huvudsak representerat av de politiska systemen, i ett underläge. De traditionella fördelningspolitiska instrumenten fungerar allt sämre allteftersom det geografiska rummet, går mot en upplösning. Politiska uttalanden som att det som är bra för näringslivet, är bra för nationen blir allt mindre självklara, när antalet anställda minskar i den traditionella basindustrin samtidigt som ägarnas relation till det geografiska rummet blir allt otydligare. Det finns en risk att växande motsättningar mellan olika samhällsintressen kan komma att försvaga eller blockera den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det är inte entydigt hur, eller på vilket sätt, den genomsnittliga arbetsveckans förkortning, muskelkraftens avtagande värdeskapande förmåga, den solidariska lönepolitiken, tjänsteeffektens kostnadsökningar och skattebasens inskränkning; relateras till de fördelningspolitiska strukturerna. Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar 25. Är inte skattetrycket i många industriländer orimligt högt? I Sverige har skatter och avgifter ökat från 20,6 procent av BNP år 1950 till 52,6 procent av BNP år Den utvecklingen kan inte fortsätta! Det inser varje ansvarsfull medborgare. Till det yttre kan det upplevas som om samhällets växande skattetryck har blivit så högt och den allmänna servicen så eftersatt, att skattetrycket förlorat sin legitimitet. Sonen reagerar när den 83 åriga pappan får vänta i ett och ett halvt år på en höftledsoperation från vilket pappan blir hemskickad efter bara en vecka på sjukhus. Eller den 58 åriga hustrun som drabbas av en blodpropp i lungan, genomgår en ballongsprängning, skickas hem efter bara några dagar med tabletter och sprutor hon förväntas ta själv, för att bara efter några veckors sjukskrivning tvingas återvända till ett stressigt arbete. När vägar förfaller och polisstationer bortrationaliseras. Skolor med begagnade läroböcker och en försämrad kvalitet på skolmaten. När samhället inte har råd med ett effektivt militärt försvar och väljer att upprätthålla fasader som signalspaning och diplomati. När det saknas vårdplatser inom mentalvården och vårdbehövande patienter lämnas på egen hand, ibland med tragiska följder både för dem själva och för omgivningen. Samtidigt som börsföretagens direktörer får miljonbonus och pensionerade politiker erbjuder tjänster till privata näringslivet som välbetalda lobbyister och styrelseledamöter. 24 Diskuteras bland annat i Selekteringsprocessen. 25 Diskuteras bland annat i Betraktelsen. 26 SCB, Offentliga sektorns långsiktiga utveckling, Uppdaterad juni by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 17

18 Selekteringsprocessen 27 Det går inte att öppna en dagstidning utan att förstå att något gick allvarligt fel. Medborgarna möts av korruptionsskandaler, mutor och en egoism av sällan skådat slag. Ledare som under några få år erhåller ersättningar på tiotals eller hundratals miljoner kronor. Ledare som trots höga arvoden låter lyxrenovera lägenheter på företagens bekostnad och förskingrar medborgarnas premiepensioner. Skandalerna avlöser varandra i en aldrig sinande ström av elände. Och få ställs inför rätta. Det är som om lagen plötsligt blivit tudelad, en för vanliga medborgare och en helt annan för de som på olika sätt fått ersättningar som ligger utanför varje normalt tänkande människas fattningsförmåga. En kvinna som snattar i en butik får ett hårdare straff än en etablerad ledare som lurar staten på hundratusentals kronor i sin skattedeklaration. Insiderbrott, brister i självdeklaration, lägenhetsaffärer i mångmiljonklassen. Hur många generationer kan inte Percy Barneviks avgångsersättning på femhundra miljoner kronor finansiera? Och detta i en tid när en vanlig arbetare kommer upp i en sammanlagd inkomst på tio miljoner kronor under hela sitt yrkesverksamma liv. Före skatt! Uppgivenheten och frustrationen förstärks av en allmän känsla att alltfler utnyttjar samhällets sociala skyddsnät för egen vinning. Det talas om ett eskalerande fiffelsamhälle där en växande andel medborgare inte längre tar ett socialt ansvar för samhället i sin helhet. Men till skillnad från direktörernas och politikernas oskick att utnyttja samhällets förtroende för egen vinning framställs den skattesmitande egenföretagaren och den sjukskrivna mamman som arbetar svart, som ett växande samhällsproblem. Och den rimliga slutsatsen, i ett försöka att hejda ett eskalerande fiffelsamhälle där allt färre medborgare tycks vara beredda att betala skatter och avgifter, blir att sänka skatterna och höja egenavgifterna, i en förhoppning om att förändringen ska stärka den allmänna moralen och den enskildes ansvarskännande, eftersom vinsten av svarta affärer eller specialtaxa hos rörmokaren eller snickaren, därmed reduceras. 28 Till det yttre kan resonemanget uppfattas relevant. Kostnaderna anpassas i syfte att upprätta en bättre relation till den service som samhället erbjuder medborgaren. Sonen förväntas uppleva en bättre samstämmighet mellan den sänkta inkomstskatten och den 83 åriga pappan som får vänta i ett och ett halvt år på en höftledsoperation från vilket pappan blir hemskickat efter bara någon vecka. Och den 58 åriga hustrun som drabbas av en blodpropp i lungan, genomgår en ballongsprängning, skickas hem efter några dagar, och efter bara några veckors sjukskrivning återvänder till ett stressigt arbete, förväntas uppleva att samhällets insatser står i rimligare proportion till de nu sänkta skatterna. I medierna rapporteras (2008) om en 70-talist generation där antalet nolltaxerare som köper dyra bostadsrätter, bilar och kapitalvaror ökar. Och medierna ställer underförstått frågan om samhället är på väg att förlora en hel ungdomsgenerations känsla för solidaritet. Har överhuvudtaget det moderna högskattesamhället en möjlighet att överleva? Men det är inte den snabba ekonomiska och sociala tillväxten som är grundproblemet, tvärtom är ekonomisk och social tillväxt en absolut förutsättning för fortsatt utveckling. Grundproblemet är det fördelningspolitiska dilemma som uppstår när skilda 27 Inledning 28 En ytterligare åtgärd är införandet av karensdagar i sjukförsäkringen samt att låta arbetsgivaren bekosta de första sjukdagarna (mot att den generella skatten sänkts något) vilket medför att sjukförsäkringen inte längre är kostnadsneutral utifrån arbetsgivarnas perspektiv. Halta och lytta får därmed svårare att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som bemanningsföretagen omsättning gynnas by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 18

19 samhällssektorers ökning av energikvoterna inte längre ligger i fas och när skattebasen från de samhällssektorer där energikvoten ökar snabbast minskar samtidigt som kostnaderna (relativt sett) ökar inom de samhällssektorer där energikvoten är (relativt sett) stabil. En sänkt skatt strategi i syfte att motverka ett utbrett fiffelsamhälle riskerar istället få rakt motsatt effekt eftersom en sänkning av inkomstskatterna och företagsbeskattningen riskerar att leda till ännu sämre sjukvård, ännu fler nedläggningar av polisstationer och i slutänden ytterligare försämringar av den offentliga sektorn, vilket riskerar att skapa ett ännu större missnöje och ytterligare underminera medborgarnas samhällssolidaritet. Vi står här inför ett märkligt dilemma där den marknadsekonomiska mognadsprocessen, i vilken vi alla är delaktiga, leder till en situation som i en förlängning kan komma att bli ohållbar. Betraktelsen 29 En grundläggande iakttagelse är att individens egenintresse lönsamhetsoptimerar inköp och rationaliserar produktionsprocesser. De av människan konstruerade begreppen äganderätt, kostnad och kapital bildar, i kombination med egenintresset, är den osynliga hand som driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt. När herr och fru Karlsson väljer att handla livsmedel till ett lägre butikspris, är den en liten, liten delmängd av den process som i aggregerad form kallas ekonomisk tillväxt. Men det är inte själva inköpet, eller den efterfrågan som inköpet motsvarar, utan den långsiktiga sänkning av rummets enhetskostnad som blir resultatet av hundratusentals samstämmiga beslut. I ett längre perspektiv kommer dyrare livsmedel att ersättas med billigare livsmedel som i sin tur kommer att ersättas med ännu billigare livsmedel osv. vilket inte alls behöver betyda någon försämring av livsmedlens kvalitet eller produktionens miljöbelastning. Tvärtom kan livsmedlens kvalitet t.o.m. öka samtidigt som miljöbelastningen minskar, allteftersom produktionsprocesserna rationaliseras och förbättras. Det viktiga i sammanhanget är att se sambandet mellan vardagens mikrobeslut och det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. I själva verket bidrar herr och fru Karlsson genom sitt konsekventa agerade, positivt till den marknadsekonomiska utvecklingen, eftersom agerandet ökar pressen på rummets enhetskostnad. I en förlängning leder inköpet av de billigaste livsmedlen till en garanti för att familjen Karlsson även kan handla livsmedel imorgon. Grundförutsättning är valfrihet. Familjen Karlsson måste erbjudas möjlighet att välja mellan flera olika varor och tjänster. Om det bara finns en sorts varor i livsmedelbutiken så skulle det inte finnas någon valfrihet och därmed har familjen Karlsson ingen möjlighet att påverka den marknadsekonomiska processen genom att välja den billigaste varan. 30 Valfrihet är således en nödvändig förutsättning för konsumentens förmåga att medverka till en sänkning av rummets enhetskostnad. Detta leder oss fram till begreppet konkurrens, att ett samhälle aktivt bör stimulera flera producenter att producera marknadens varor och tjänster. Ju fler oberoende producenter av varor och tjänster desto större möjlighet har konsumenten att påverka samhällsutvecklingen och, genom sin konsumtion, bidra till en lägre enhetskostnad. Det vi här beskriver är det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, inte utifrån ett producent- eller vinstperspektiv, utan ur konsumentens perspektiv. Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. 29 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 30 Vi förutsätter i detta förenklade exempel att samtliga varor på marknaden är av samma kvalitet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 19

20 Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder (som en konsekvens) det till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. Vi diskuterar här det fördelningspolitiska dilemma som uppstår när skilda samhällsektorers energikvot utvecklas olika snabbt och för vilket det inte finns någon enskilt ansvarig! Varken kapitalister, politiker, särintressen, vänsterrörelsen, teknokrater, pensionärer eller religiösa ledare kan hållas ansvariga eftersom det är en konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi är alla medbrottslingar, man som kvinna, fattig som rik, unga 31 som gamla, individer som system. När vi väljer att skylla på storfinansen girighet eller den offentliga sektorns ohejdade expansion eller politikernas svek mot sina väljare, så kastar vi alla större eller mindre stenar i det glashus i vilket vi samtliga befinner oss, vilket ibland kommer till uttryck som en frustration, ett dåligt samvete, vilket inte sällan skylls på någon annan. Lotta Grönings blogg - Jag övergav min mack i Fjärdhundra (2008) 32 Billigare bensin avgjorde - nu är macken stängd. På vägen mellan Sala och Enköping vid Fjärdhundra fanns det en Shellmack. Jag brukade stanna och tanka där. Det var en fantastisk personal. När jag var förkyld bjöd de på te och en annan gång fick jag äppelpaj till kaffet. Nybakad. Snackade gjorde vi alltid om allt från väder till aktuella politiska händelser. Det var roligt att tanka på Shell i Fjärdhundra och jag tankande så ofta att jag lyckades få en guldmugg som innebar gratis kaffe hela året. Sedan höjdes bensinpriset. Det blev allt dyrare att köra bil och en dag upptäckte jag att på Jetmacken i Enköping var bensinen alltid minst 50 öre billigare per liter, ibland nästan en krona. Så jag åkte förbi Shellmacken och började tanka på den garanterat personalfria Jetmacken. Jag fick dåligt samvete. Jag har fortfarande dåligt samvete och tänker: Hur kunde jag? Jag såg för en tid sedan att Shellmacken där i Fjärdhundra hade stängt. Bensintankarna är borta och allt är tyst, öde och dött. 31 Dessa samband blir tydligare när i diskuterar produktivitetsbegreppet utifrån enhetskostnaden. Människan strävar efter att ständigt sänka enhetskostnaden och hon gör det med stöd av begrepp som frihandel, fri företagsamhet och fri konkurrens. Men enhetskostnadsbegreppet är universellt och tycks ha varit giltigt i alla tider, alldeles oberoende av skilda kulturer, kön, språk eller åldrar. Redan i förskolan utvecklas förmågan att förstå kostnadsbegreppet och därmed enhetskostnadens betydelse. Om man tar två röda äpplen och presenterar dem för ett förskolebarn i fem-sexårsåldern och ber barnet välja mellan det ena äpplet som kostar femtio öre och det andra äpplet som kostar en krona, så möts man inte sällan av en underfundig misstro, en känsla av att det äpple som kostar femtio öre av något skäl bör vara av sämre kvalitet än det äpple som är dubbelt så dyrt och kostar en hel krona. Det kan därför finnas anledning att låta äpplena byta plats, så att det tidigare billigare äpplet nu kostar en krona mot det tidigare dyrare äpplet nu kostar femtio öre. Nu möts oftast försäljaren av en djup skepsis, eftersom förskolebarnet upplever att något inte riktigt är som det ska. Till sist väljer dock barnet äpplet för femtio öre, vilket är så självklart för barnet att hon fortsatt tycker hela frågeställningen är lustig, för att inte säga märklig. Detta enkla exempel visar hur tidigt människans kostnadsbegrepp utvecklas och hur det redan från början upplevs som naturligt för att snart bli något självklart och något vi alla tar för givet. Själva ifrågasättandet av kostnadsbegreppet, endera uttryckt som kapital eller som ett utbyte av varor, leder till misstänksamhet. Om en pensionärs inköpsbeteende ifrågasätts; varför hon tar den billigare hallonsylten istället för den dyrare hallonsylten av samma kvalitet, möts frågeställaren inte sällan av nonchalans eftersom frågan avfärdas som direkt enfaldig. Det ingen av dem ser, varken förskolebarnet eller pensionären, är att de båda, genom sitt förhållningssätt, aktivt medverkar till den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskridande, det vi i dagligt tal kallar ekonomisk och social tillväxt. 32 Aftonbladet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 20

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Fristående tillägg Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Innehållsförteckning Inledning Den intellektuella utmaningen Den långa cirkelrörelsen Primärsektorernas negativa spiral

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Tjänsteeffekten. Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster

Tjänsteeffekten. Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster Tjänsteeffekten Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster Innehållsförteckning Inledning Tjänsteeffekten Primär- och sekundärtjänster Samhällets agerande på kort sikt Samhällets agerande

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05 Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Perspektiv på jobbskatteavdraget

Perspektiv på jobbskatteavdraget 2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD?

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? Jag skulle behöva en rapport över hur vi ska få ner de höga sjukskrivningstalen, och det vore bra om jag hade den inom tre veckor, jag ska då göra en presentation för styrelsen.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

Ett bättre Gotland. För alla.

Ett bättre Gotland. För alla. Ett bättre Gotland. För alla. Socialdemokraterna F R A M T I D S PA R T I E T Valprogram 2014.indd 1 2014-07-19 11:35:15 För oss socialdemokrater har ordet rättvisa alltid haft en speciell betydelse. Det

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer