Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 4/06

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (7) Eva Simic KASAM-sammanträde nr 4/06 Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 4/06 31 augusti 2006, Stockholm Närvarande Ledamöter: Kristina Glimelius, ordförande * Carl Reinhold Bråkenhielm, vice ordförande** Lena Andersson Skoog* Yvonne Brandberg* Gert Knutsson Inga-Britt Lindblad Tuija Hilding-Rydevik Clas-Otto Wene Sakkunnig Hannu Hänninen Expert: Torsten Carlsson Kanslichef: Björn Hedberg Sekreterare: Eva Simic* Bitr. Sekr.: Konsulter: Övriga: (del av mötet) Siv Milton Olof Söderberg Sören Norrby Kjell Andersson * Deltog t.o.m. pkt 8. ** Mötesordförande fr.o.m. pkt 9. Shulan Xu, SSI Öivind Toverud, SKI Olle Olsson, SKB Saida Laarôuchi-Engström, SKB 1. Beslut om föredragningslista Föredragningslistan godkändes med det att två ytterligare punkter togs upp under punkten Övrigt : (i) Ytterligare informationsinsatser från KASAM (OS) och (ii) information från MKBsamråd i Oskarshamn (TC). 2. Föregående mötes protokoll Föregående mötesprotokoll (3/06) har skickats ut. Protokollet kommer att justeras med ledning av framförda synpunkter. 3. Information från SKB (Saida Laârouchi-Engström och Olle Olsson) SKB har noterat en kraftsamling från KASAM och SKB ser positivt på detta. I hanteringen av SKB:s ansökan har KASAM en naturlig roll som länk mellan olika parter och det är positivt att KASAM tar tag i denna roll. Postadress Besöksadress Telefon Telefax c/o Miljö- och samhälls- Regeringsgatan byggnadsdepartementet uppgång B, Stockholm STOCKHOLM

2 Information om SKB:s förändrade tidplan (Olle Olsson) Ett omfattande platsundersökningsprogram har genomförts. Efter det inledande steget har utvärderingar gjorts och nu håller SKB på att färdigställa säkerhetsanalysen SR-Can och man har även tittat på olika layouter. SKB bedömer att tidplanen för platsundersökningarna kommer att hålla; undersökningarna i Forsmark och Laxemar blir klara våren 2007 respektive efter sommaren 2007 och därefter kommer observationer av grundvattennivå och grundvattenkemi att fortsätta. Det krävs dock mer tid för modellering, projektering och för säkerhetsanalys. Säkerhetsanalysen måste uppdateras med avseende på nya data framförallt är det hydroberäkningarna som tar tid. SKB bedömer att alla beräkningar kommer att vara klara i mitten av Därefter måste allt kvalitetsgranskas och fristående säkerhetsgranskas (enligt SKI:s föreskrifter), vilket SKB bedömer vara klart i slutet av Först när allt underlag finns framme kan platsvalet göras. Tidplan för redovisningar är följande. En s.k. ansökansplan kommer att överlämnas till SKI under september I slutet av september 2006 överlämnas till SKI en ansökan enligt kärntekniklagen om tillstånd för en inkapslingsanläggning ( Inka-ansökan ). Vidare överlämnas till SKI säkerhetsanalysen SR-Can i slutet av oktober Fud-Program 2007 (september/oktober 2007) kommer att innehålla SKB:s planer för forskningsarbetet framöver. Den fristående granskningen hanteras av SKB:s avd S. Dessutom är SKB:s rådgivande grupp SIERG med och granskar, bland annat har de granskat SR-Can. Det finns krav i SKIFS 2004:1 om hur en fristående granskning ska göras. Olle Olssons presentation följdes av frågor angående ansökansplanens innehåll, systemanalysen Sys-Inka, om SR-Can är komplett vad gäller metodik och modeller samt hur SKB avser att hantera återkopplingen mellan granskningskommentarer för SR-Can och de fortsatta undersökningarna. Ansökansplanen beskriver den utveckling och prövning SKB ser av inkapslingsanläggningen och slutförvaret fram till driftsättning. Syftet är att omvärlden ska förstå hela processen och vad som är framme till vilken tidpunkt; det som ingår i Fud:en är utanför ansökansplanen. SR-Can är i stort sett komplett vad gäller metodik och modeller. Den metodik som redovisas är den SKB avser gå vidare med till SR-Site. Granskningen måste visa om metodiken måste förtydligas. SR-Can ska sedan uppdateras med nya platsdata. Sys-Inka, som ger stommen för Sys-Djup, ligger parallellt med SR-Can. Det poängterades av Olle Olsson att det inte finns något lagkrav för att det ska finnas en systemanalys. När Sys-Inka har redovisats vill SKB föra en diskussion med olika parter vilken fråga systemanalysen ska svara på och vilken nytta den spelar. Vad gäller hantering av återkoppling mellan granskningskommentarer för SR-Can och de fortsatta undersökningarna, menar Olle Olsson att det finns möjlighet att göra kompletterande undersökningar och om synpunkterna leder till omfattande extraarbete kommer inte tidplanen att kunna hållas. 2 (7) Information om samråd om alternativ (Saida Laarôuchi-Engström) SKB har studerat alternativa metoder inom ramen för sitt Fud-arbete, vilket styrs av bestämmelserna i kärntekniklagen. I Miljöbalken finns bestämmelser (6 kap. 7 ) om att sökanden ska redovisa alternativa utformingar av den planerade verksamheten. Det arbete som SKB gjort inom ramen för Fud om alternativa metoder kommer att redovisas i samband med ansökan 2009 enligt kärntekniklagen. Då kommer alltså SKB att redovisa: (i) det huvudalternativ som ansökan avser, (ii) en översiktlig redovisning av de alternativ som beaktas och (iii) de viktigaste orsakerna till valda lösningen med beaktande av miljöeffekter. Ansökan enligt kärntekniklagen kommer att innehålla en bilaga som behandlar alternativa metoder till KBS-3. I MKB-samråden ger SKB en information om alternativa metoder eftersom det arbetet sker inom ramen för FUD:en enligt kärntekniklagen, medan MKB:n och miljöbalken kräver redovisning av alternativa utformningar.

3 SKB avser att i ansökan 2009 enligt miljöbalken följa bestämmelserna i 6 kap 7 om att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redovisning av alternativa utformningar. Om ansökan enligt miljöbalken kommer att innehålla en redovisning av alternativa metoder, så kommer den redovisningen inte att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Inom ramen för BAT tittar SKB på teknik mm. och Saida Laarôuchi-Engström betonar att alternativet djupa borrhål enligt SKB inte uppfyller BAT. Frågan ställs om hur SKB agerar om det skulle visa sig att man kommer fram till att de båda platserna som undersöks är likvärdiga hur motiveras ett val av plats och vilka urvalskriterier används? Saida svarade att man utgår från miljöbalken avseende BAT, lokaliseringsprincipen och de allmänna hänsynsreglerna. Om platserna även efter en sådan utvärdering är jämställda så tittar man i ett större perspektiv, dvs. samhällsekonomiskt, kompetensmässigt etc. Olle Olsson påpekade slutligen att redan i Fud-K gjordes en systemanalys för alternativa metoder. Sys-Inka är endast en systemanalys för inkapslingsanläggningen. 3 (7) 4. SSI:s program för utveckling av granskningsmodeller (Shulan Xu) (Bilaga 2) Syftet med projektet CLIMB är att utveckla en oberoende modelleringskapacitet för att SSI ska kunna utvärdera SKB:s beräkningar av radionuklidtransport och dos/risk. I CLIMB fokuserar man på geosfär-biosfärgränssnittet (GBI) eftersom man tidigare har försummat denna del. Forskningsmålet för GBI är att öka förståelsen för grundvattenflöde och radionuklidtransport i olika skalor och få en bättre förståelse för dessa processer. Shulan Xu betonade att SSI genom att arbete med egna modeller har funnit att SKB har kvalitetsproblem med data avseende kvartära avlagringar detta framkom i granskningen av de preliminära säkerhetsbedömningarna av Forsmark och Laxemar. Följande frågor följde efter presentationen: (i) vad det är som gör att SKB har valt sin modell och varför har SSI valt sin modell, (ii) vilken betydelse kommer SSI:s granskning av SKB:s arbete att ha vid ansökningstillfället (dvs. vad är mest sant vad gäller modellval och antaganden), (iii) vilken kompetens bygger SSI upp samt (iv) hur modeller verifieras? Shulan Xu svarade att SSI anser att GBI är en viktig fråga och därför startade SSI forskningsprojektet på SLU. Shulan Xu påpekade att SSI inte har någon möjlighet att göra egna undersökningar. Modellvalet görs på basis av processförståelse, men vem som har rätt kan man inte säga. SSI försöker bygga upp en modelleringskapacitet men det går inte att jämföra med SKB:s arbete. SSI och SKI samarbetar i detta arbetet. Modellerna verifieras med platsdata och man deltar även i den internationella gruppen Bioprota. 5. Genomlysningsprojektet (Björn Hedberg & Kjell Andersson) (Bilaga 3) Inledningsvis gav Björn Hedberg en bakgrund till genomlysningsprojektet, och betonade att det är KASAM som ska driva projektet och att KASAM har upphandlat en konsult, Kjell Andersson, som får till uppdrag att bistå KASAM med detta. Förstudie för genomlysningsprojektet (Kjell Andersson) Kjell Andersson gav en beskrivning av förstudien för genomlysningsprojektet (bilaga 3). Genomlysningen ska ge stöd för beslutsfattandet som i kärnavfallsfrågan kommer att ske både på nationell och kommunal nivå. För beslut av hög kvalitet krävs god insyn från beslutsfattare och

4 medborgare/allmänhet. Man bör undvika att frågorna får en för snäv inramning eftersom nya aspekter då kan lyftas fram sent i beslutsprocessen. Utgångspunkter för genomlysningen är öppenhet och transparens vilket bland annat innebär klarläggande av fakta respektive värderingar samt olika aktörers legitimitet och autenticitet ( finns det dolda agendor? ). Särskilt viktigt är att värderingarna bakom analyser, förslag och argument lyfts fram. Förprojektet ska ta till vara erfarenheter från tidigare genomförda projekt om riskkommunikation med relevans för kärnavfallsfrågan (t.ex. RISCOM projekten och SSI: s Transparensforum om mobiltelefoni). RISCOM modellen hjälper till med att strukturera genomlysningen på ett effektivt sätt så att frågor av olika karaktär kan behandlas i ett systematiskt upplagt program. Samtidigt behövs flexibilitet för att kunna tillmötesgå behov som uppkommer under arbetets gång. Ett exempel på det senare är behovet av en utfrågning om djupa borrhål som redan förts fram av andra parter, särskilt kommunerna. Det kan noteras att olika parter haft huvudrollen för att ta fram och använda metoder för att öka transparensen i kärnavfallsfrågan. Först var det SKI/SSI som såg behovet av ett samlat grepp för att öka transparensen och man tog fram RISCOM-modellen, sedan har främst kommunerna använt modellen. Nu är KASAM en naturlig värd för särskilda insatser med genomlysning, vilket dock givetvis inte betyder att andra parter inte kan ta egna initiativ. KASAM ska kunna tillhandahålla en neutral arena där alla parter kan medverka. Genomlysningen blir en resurs för både samrådsprocess och tillståndsprocess. Förprojekt ska ta fram ett konkret förslag till genomlysningens form och innehåll. Arbetet under hösten 2006 syftar till att ge KASAM underlag för kommande verksamhetsplan för år 2007 men också till att ta fram en struktur för genomlysningen under en längre tidsperiod. 4 (7) Det påpekades att man bör ta tillvara erfarenheter från stora nationella projekt (t.ex. Hallandsåsen) och internationell kunskap, samt att det behövs en genomgång av litteratur för att identifiera frågor varefter en diskussion måste ske med alla aktörer och därefter skapas arenor för dialog. Det påpekades även att det är oklart hur det som sagts ska tas omhand. Kjell Andersson svarade att syftet med arenorna är att alla argument ska kunna ifrågasättas. Frågan om hur resultatet ska användas är en viktig del i genomlysningsprojektet. Det efterfrågades även referenser till bl.a. RISCOM-modellen samt en kort beskrivning av RISCOM-modellen som bilaga till projektplanen. Slutligen noterades det att begreppet genomlysning inte är definierat och att detta måste göras. Ett förslag till definition finns dock i RISCOM terminologin. Beslut: Uppdrogs åt kansliet att förtydliga föreliggande preliminära projektplan (daterad ) med ledning av framförda synpunkter. En ny version av projektplanen ska presenteras vid nästa sammanträde med KASAM. 6. Strategidokumentet Det utsända förslaget till strategidokument diskuterades. Kansliet fick i uppdrag att bearbeta dokumentet med ledning av framförda synpunkter. Ordföranden bemyndigades att fastställa dokumentet. 7. Kunskapslägesrapport 2007 (Carl Reinhold Bråkenhielm & Eva Simic) Kunskapslägesrapport 2007 (KLR07) består av två delar: en huvudrapport (tidigare kallad sammanfattningsrapport) och fyra underlagsrapporter. Huvudrapporten ska tryckes som en SOU, medan underlagsrapporterna trycks i KASAM:s rapportserie. Tanken är att huvudrapportens

5 omfattning ska vara sidor. Underlagsrapporterna ska vara fristående från huvudrapporten och omfatta ca sidor. Syftet är nu att nå en bredare målgrupp eftersom tidpunkten för ansökningarna närmar sig. Carl Reinhold Bråkenhielm gjorde en kort genomgång av den synopsis han tagit fram för huvudrapporten. Det påpekades att en stor utmaning är att skapa en bra beslutsprocess (beslutsunderlag avseende beräkningar mm), men att det inte är tydligt var detta kommer in i huvudrapporten. Även riskperspektivet bör framgå tydligare i huvudrapporten. Ytterligare en utmaning är hur resultat ska kommuniceras. Clas-Otto Wene menade att en ny punkt Processen och transparens bör tas upp under avsnittet Utmaningar och påpekade att man bör ha i bakhuvudet var i processen vi befinner oss när KLR kommer ut. Det påpekades även att KASAM bör ta fram en strategi för hur massmedia ska hanteras. 5 (7) 8. Remiss Atomansvarsutredningen (Eva Simic & Olof Söderberg) Eva Simic och Olof Söderberg gav en kort genomgång av bakgrunden till förslaget och föredrog utsänt förslag till KASAM:s yttrande. Beslut: Uppdrogs åt kansliet att bearbeta förslaget med ledning av framförda synpunkter, främst avsnittet om obegränsat skadeståndsansvar. Ordföranden bemyndigades att fatta beslut om yttrandet. 9. Övriga frågor För att effektivisera mötestiden föreslogs att informationen rörande informationspunkter på KASAM:s sammanträden, när så är möjligt, inkluderas i utskicket av handlingar inför dessa möten. Kansliet ser över rutinerna för detta inför kommande sammanträden. 9.1 Information från möten med kommunerna, MKG och SKB (Björn Hedberg) Björn Hedberg och Eva Simic har haft möten med Östhammars kommun, Oskarshamns kommun, SKB och MKG med syfte att informera om KASAM:s genomlysningsprojektet samt övrig pågående och planerad verksamhet inom KASAM. Både Östhammars och Oskarshamns kommun anser att det vore värdefullt med möten under 2007, där respektive kommun får tillfälle att träffa hela KASAM, t.ex. i samband med KASAM:s ordinarie sammanträden. Både Östhammars och Oskarshamns kommun anser att det är angeläget att hålla en utfrågning om alternativet djupa borrhål, och att KASAM bör göra detta, i början av Såväl MKG som SKB (som bör vara huvudaktörerna att utfrågas) anser att det är en bra idé att KASAM håller en utfrågning om alternativet djupa borrhål, och att denna borde genomföras i slutet av mars En utfrågning om alternativet djupa borrhål passar mycket väl in i planeringen av genomlysningsprojektet, och kommer att läggas in i förslaget till verksamhetsplanen för 2007.

6 6 (7) 9.2 Information om Budgetläget (Björn Hedberg) Översiktligt ligger utgifterna hittills under året på den beräknade nivån. 9.3 Information från seminarium om fristående forskning (Carl Reinhold Bråkenhielm) Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet arrangerade den 29 augusti 2006 ett seminarium om samhällsvetenskaplig forskning riktad mot miljöområdet, där KASAM (ordföranden, vice ordföranden och Eva Simic) deltog. Vice ordföranden informerade om seminariet, och sammanfattade med att vi inte ska vänta oss alltför mycket avseende ytterligare resurser för samhällsrelaterad forskning riktad mot kärnavfallsområdet. KASAM bör kunna ta någon typ av initiativ när FORMAS utlysningstexter finns klara om någon månad, i form av t.ex. seminarium med forskare i något lämpligt format. Lena Andersson-Skog är insatt i dessa frågor och kanske kan bidra med idéer. Kansliet diskuterar detta vidare med henne. 9.4 Information från mötet med NWTRB (Carl Reinhold Bråkenhielm) Hela NWTRB (Nuclear Waste Technical Review Board), utom dess ordförande, besökte Sverige augusti Förutom allmän information gav NWTRB en beskrivning av det juridiska förfarandet för licensiering av det planerade slutförvaret i Yucca mountain. NWTRB visade ett stort intresse av den svenska beslutsprocessen. 9.5 Lägesuppdatering för seminarium om beslutsprocessen 15 november 2006 (Olof Söderberg) Information om programmet (version ). Uppdrag till Peggy Lerman och Jonas Ebbesson inför seminariet är på gång. Kjell Andersson påpekade att det inför seminariet behöver konkretiseras ett antal frågor: Ansökningarna gäller 2 anläggningar (inkapslingsanläggning och slutförvar) och avser såväl Miljöbalken som Kärntekniklagen. Remisshanteringen för respektive anläggning och lag behöver tydliggöras. Såväl miljödomstolen som SKI, SSI och kommunen kommer att ställa villkor på verksamheten, utifrån sina respektive expertområden. Hur kommer detta att gå till i praktiken? Det bör enligt Kjell Andersson gå att göra en beskrivning av olika möjliga sätt att lösa bl.a. dessa frågor på, och helst skicka detta underlag till deltagarna inför seminariet. Ett viktigt mål med rapporteringen av seminariet är att konkretisera dessa och andra frågeställningar så tydligt som möjligt, för att sedan utveckla processbeskrivningen ytterligare i genomlysningsprojektet och i kunskapslägesrapport Regelbundna möten med Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (Björn Hedberg) Björn Hedberg föreslog att KASAM planerar att regelbundet, 2 gånger per år (höst resp. vår), ha möten med M-dep. för avstämning och diskussion, där ordförande, vice ordförande, kanslichef och sekreterare bör delta. Syftet är att stämma av - och informera om - aktuella områden frågor som

7 KASAM (eller departementet) vill ta upp. En återkommande punkt på höstmötet är genomgång av preliminär årsredovisning samt verksamhetsplan och budgetförslag inför kommande budgetår. En annan återkommande punkt är KASAM:s hantering av SKB:s ansökningar. 7 (7) 9.7 Kommande remiss från M-dep ang. avgiftsfrågan planering av arbete (Olof Söderberg) KASAM får varje år SKI:s förslag på avgifter från kärnkraftverken på remiss under hösten. (Detta är sista året för detta upplägg.). SKI:s avgiftsförslag brukar komma per den 1 november. KASAM:s remissvar behöver beslutas på KASAM:s sammanträde den14 november Förslag på arbetsgrupp är Eva Simic, Olof Söderberg, Sören Norrby och om möjligt någon ledamot. 9.8 Ytterligare informationsinsatser från KASAM (Torsten Carlsson, Olof Söderberg) (Bilaga 4) Torsten Carlsson och Olof Söderberg beskrev förslaget till informationsinsatser (bilaga 4) som innebär en fortsättning på informationstillfällen för riksdagsgrupper, samt information/frågestunder till länsstyrelser och regionförbund i de län som direkt berörs av eller som angränsar till platsundersökningarna. 9.9 Information från MKB-samrådsmöten (Torsten Carlsson, Sören Norrby) Torsten Carlsson redovisade att till samrådsmötet i Oskarshamn den 27 augusti 2006 kom c:a 15 personer. Aktuellt ämnesområde var metodfrågan, men det diskuterades även andra frågor. Inga kritiska synpunkter framkom under mötet, där även MKG var representerat. Sören Norrby redovisade att vid mötet i Uppsala med MKB-grupp Forsmark den 2 juni 2006 diskuterades alternativ- och metodfrågor, men särskilt intresse ägnades åt kulturhistoriska miljöfrågor. 10. Kommande möten KASAM:s sammanträde nr 5/06 börjar med lunch kl 12 den 17 oktober 2006 (mötet inleds kl 13 och sedan arbete med KLR) och avslutas med en sen lunch den 18 oktober. Vid protokollet: Justeras: Eva Simic Kristina Glimelius Bilagor: 1. SKB:s förändrade tidplan 2. SSI:s program för utveckling av granskningsmodeller (CLIMB) 3. Förstudie för genomlysningsprojekt 4. Vissa informationsinsatser