Edge golvslip. Sid 4. Rosengrens Skafferi. Sid 6. Från trä till tegel. Sid Svensk Byggnadsvard. Sid Om fukt och mögel. Sid

Transkript

1 Nummer Medlemstidning för Egnahemsägarnas Riksförbund - vår tidning i Ditt intresse - Edge golvslip Sid 4 Rosengrens Skafferi Sid 6 Från trä till tegel Sid 9-10 Svensk Byggnadsvard Sid Om fukt och mögel Sid Notiser Sid Om fukt och mögel Nummer egnahemsägaren 1

2 A D V O K A T F I R M A N A H L S T R Ö M Kostnadsfri rådgivning Enligt avtal med Egnahemsägarna erbjuder advokatfirman kostnadsfri rådgivning till medlemmar med upp till 30 minuter per hushåll och kvartal i angelägenheter som berör fastighetsrätt. Rådgivningen sker via telefon, e-post eller fax. För närmare detaljer om villkoren för den avgiftsfria rådgivningen kontakta Egnahemsägarnas kansli eller advokatfirman. Advokatfirman Ahlström AB Besöksadress: Köpmangatan Västerås Postadress Mailbox Västerås Telefonnr: Faxnr: E-post: max.ahlstrom@telia.com - Fastighetsrätt, hyresrätt, affärsjuridik, varumärkesrätt, entreprenadjuridik, skadeståndsrätt, brottmål och familjerätt - EGNAHEMSÄGARNAS RIKSFÖRBUND MIN HUSSE/MATTE ÄR MEDLEM I EGNAHEMSÄGARNA! ÄR DIN? OM INTE, BE HEN KONTAKTA KANSLIET ELLER GÅ IN PÅ HEMSIDAN OCH ANMÄLA SIG. TEL HEMSIDA: 2 egnahemsägaren Nummer Nummer

3 Inledare Januari Så här mitt i vintern eller, om man hellre vill, halvvägs mot våren börjar man allt mer längta till de varmare dagarna. Vi får hoppas att 2013 har rejält många fler soldagar än 2012 som blev det 3e regnigaste året sen man började mäta. En fördel med bedörvligt väder är att man med gott samvete kan trycka ned sig i soffan och läsa en bok. För egen del har jag med viss oregelbundenhet utnyttjat den fina inrättningen bibliotek till att låna faktaböcker, ljudböcker och filmer. Allt finns väl på nätet kan någon invända. Jodå, men biblioteket finns också på nätet. Vill man inte gå och leta bland hyllorna, kan man boka via nätet. Mycket bra. Stöd ditt lokala bibliotek, där finns många mycket kunniga människor som gärna ger dig hjälp. När du läser detta har vi haft trängselskatt i Göteborg ungefär 2 månader. I den lokala avisen har det skrivits om att prognoserna varit korrekta avseende hur mycket trafiken ändrats. Jaha, än sen. Hade inte trängselskatten införts hade man inte behövt räkna alls. Kritiken mot trängselskatter från drabbade, dvs vanligt folk, är massiv och över personer har skrivit på en namninsamling för att få till stånd en folkomröstning. Nu verkar politikerna ha fullt huvudbry med att försöka hitta argument för att slingra sig ur detta. Jag ser fram mot en omröstning som innebär att vi kan välja bort orättvisa trängselskatter. Att var ung och hitta sitt första boende på egen hand har blivit en alltmer betungande utmaning. Det byggs för lite bostäder, det är för dyrt och många har svårt att få en inkomst som räcker till för att bli godkänd av banken som låntagare. En fördyrande omständighet är att kommuner har möjlighet att hitta på egna regler för byggande. Ta bort denna dumhet. Det både räcker och blir över med de gemensamma regler för byggande som finns hos Boverket. Enskilda kommuner har ingen anledning att spä på regelfloran ännu mer. Jobba mer på att förkorta handläggningstiderna och minska kostnaderna i husproduktionen så att fler kan få sin första boende tidigare. I detta nummer av Egnahemsägaren kan du blanda annat läsa om hussvamp och hur man kan skydda sig mot detta otrevliga problem. Man inser att en fuktmätare kan vara en god investering. En annan artikel som jag tycker är mycket intressant handlar om Bovieran. En mycket trevlig utformning av lägenhetsboende med en stor inglasad gemensam yta som fler byggherrar borde ta efter. Ha det så gött! /Bengt NUMMER egnahemsägaren är en medlemstidning för Egnahemsägarnas Riksförbund ISSN Ansvarig utgivare: Bengt Rasmusson, kansli@egnahemsagrna.se Redaktör: Anders Lampinen, , anders@egnahemsagarna.se Kansli: Anders Lampinen, kansli@egnahemsagarna.se Idé och layout: Egnahemsägarna Tryck: AB Kontorsrutin, Örebro Skriv till experterna Våra experter hjälper dig att få svar på frågor om ditt boende. Du kan skriva, maila eller ringa in din fråga, så hjälper vi på kansliet dig vidare. Du har som medlem i Egnahemsägarna tillgång till både teknisk och juridisk support, med frågor som rör ditt boende. Behöver du hjälp med att hitta seriösa hantverkare? Du hittar dem här: Nummer Egnahemsägarnas Riksförbund Box Örebro Besök: Mosåsvägen 18, Örebro Tel: E-post: kansli@egnahemsagarna.se BankGiro: egnahemsägaren 3

4 Underhållsfria staket De har 5 olika modeller att välja mellan, samtliga staket har en slät yta. Det finns inga naglar, vassa kanter, eller flisor. Produkterna är förstärkta efter önskemål med aluminium balkar. Det är dock bra att vara försiktig när du använder gräsklippare eller trimmer vid staketet. EDGE slipmaskinen som alla kan använda! EDGE slipmaskin är enkel att använda, även för en nybörjare, och den slipar ända ut i kanterna och in i hörn. Resultatet blir jämt och fint och risken för rosor och färgskiftningar är minimal. EDGE slipmaskin slipar i alla riktningar oavsett fiberriktning på trät. Maskinen har bra dammkontroll och pluggas enkelt in i ett vanligt 220V 10 A eluttag. Med EDGE slipmaskin finns det ingen risk för brännmärken och diken som lätt kan uppstå med till exempel en bandslip. Kommer åt överallt! Edge slipmaskin kommer åt i trånga utrymmen och till exempel under köksskåp. Den fyrkantiga formen gör dessutom att du utan problem kommer åt i hörnen där andra maskiner har mycket svårt att komma intill. Edge slipmaskin finns att hyra hos maskinuthyrare på många ställen i Sverige. Finns den på din ort? Hyrställen hittar du här: Ytbehandling av trägolv Rubio Monocoat är en hårdvaxolja baserad på ny teknik. Oljan är lämplig som ytbehandling på alla träslag och alla typer av trä. Det spelar ingen roll om du har furu, ek eller ett tropiskt träslag. Värmebehandlat trä är heller inte något problem för oljan. Exempel på lämpliga ytor att behandla är golv, möbler, arbetsbänkar, väggar eller altaner, så länge materialet är trä så fungerar det alldeles utmärkt. Det finns utöver transparent många kulörer att välja bland, kulörerna läggs även de i ett lager sen är ytan klar. De innehåller inte heller bly eller kräver de tunga metallerna eller farliga kemikalier som behövs för att behandla och underhålla trämaterial. Det finns inga kemikalier som kan förorena din trädgård och vinylen bryts inte ner eller blir förstörd när det utsätts för vatten, fukt eller jord. Kan det gulna? Nej. När vinylprodukter gulnar beror det på solens UV strålar. Dessa produkter innehåller titan dioxid (TiO2), vilket ger ett otroligt bra UV skydd. Hur håller jag staketet fräscht? Dessa staket har designats för att vara underhållsfria och brukar räcka att skölja av staketet med en trädgårdsslang. Om det blir mycket nedsmutsat kan man använda rengöringsmedel och sedan duscha av det. Man skall dock först alltid prova rengöringsmedlet på en dold yta först, innan man rengör hela staketet. Kan det bli mögel på staketet? Staketet har en slät, icke porös yta som gör det svårt för mögel att fästa. Men om det är mycket fuktig miljö, kan dock mögel uppkomma. Om det gör det, kan det lätt tvättas av med vatten och rengöringsmedel. Källa och mer info: se/ Hårdvaxoljan behåller den oljade träkänslan och blir inte halkig. Oljan är mycket lätt att applicera både för hand och maskinellt, är även lämplig för industriellt bruk. Förbrukning: 30-50m²/L. Finns även som 2 komponents olja. Här kan du få mer information om produkten. Rubio Monocoat Sverige, Norrtullsgatan Stockholm info@rubiomonocoat.se 4 egnahemsägaren Nummer nummer

5 Fjärrvärme Förslag på åtgärder för utvecklade fjärrvärmemarknader till nytta för kunder och restvärmeleverantörer Sammanfattning Näringsdepartementet gör i promemorian bedömningen att förutsättningarna för en effektivt fungerande konkurrens på fjärrvärmemarknaden är begränsade. Inträdesbarriärerna är betydande för att konkurrens ska kunna uppstå på såväl kort som lång sikt. Därför redovisas förslag åtgärder som syftar till att förstärka kundernas ställning på fjärrvärmemarknaden och samtidigt säkerställa att restvärmeleverantörer får avsättning för sin produkt (värme). Syftet med förslagen är att skydda konsumenter från oskäliga tariffhöjningar eftersom kunderna i många fall är inlåsta i sin uppvärmningsform. Därför föreslås att en prisförändringsprövning införs för att skydda konsumenterna från oskäliga höjningar. Konsumentens position bör därtill förstärkas genom en lagstadgad likabehandlingsprincip för kunder inom samma kundkategori. Kunder som inte har någon möjlighet att byta uppvärmningsform kan med förslaget veta att de inte betalar mer än kunder inom samma kundkategori som har möjlighet att byta uppvärmningsform. I promemorian görs bedömningen att miljövänlig restvärme bör användas till uppvärmning på de orter där det är samhällsekonomiskt motiverat. Därför föreslås ett reglerat tillträde till fjärrvärmenäten för restvärmeleverantörer och för andra fjärrvärmeproducenter. Det föreslås också att redovisning av restvärmepotential ska vara obligatoriskt i miljökonsekvensbeskrivning vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. Mer info: content/1/c6/19/81/57/25546d3f. pdf Vägtullsystem Förslag till reglering av uttag av avgifter på vissa vägar och elektroniska vägtullsystem 2011 års vägtullsutredning har i dag överlämnat delbetänkandet Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem, SOU 2012:60, till finansminister Anders Borg. Hur avgifter på broar ska tas ut Delbetänkandet innehåller förslag till hur avgifter på de nya broarna i Motala, Sundsvall och Skurusundet författningsmässigt ska regleras. Vid utformningen av reglerna har hänsyn bland annat tagits till det så kallade Eurovinjettdirektivet som styr hur EU:s medlemsstater får ta ut avgifter av tunga lastbilar på vissa infrastrukturer. Utredningen har inte haft i uppdrag att ta ställning till om broarna ska finansieras med avgifter. Avgiftsnivåer Förslaget innehåller inga avgiftsnivåer. Utredningen föreslår att Trafikverket ska föreskriva om avgifternas storlek på varje enskilt objekt utifrån vissa angivna beräkningsramar. Det är framför allt Eurovinjettdirektivet och de svenska principerna om vad som är en skatt och vad som är en avgift som sätter gränserna för hur avgifterna ska bestämmas. Bland annat får avgifterna inte sättas så högt att bron avbetalas på mindre än 20 år. Personbilar Utredningens förslag innebär att avgifterna på de tre broarna ska tas ut på ett enhetligt sätt. Det innebär att avgifter ska tas ut för personbilar, lätta och tunga lastbilar samt bussar på samtliga tre broar. Förslaget i denna del beror bland annat på bestämmelserna i Eurovinjettdirektivet och på den svenska gränsdragningen kring vad som är en skatt och vad som är en avgift. Enligt båda dessa regelverk och principer får lastbilskollektivet inte betala mer för passage av en bro än den kostnad som är hänförlig till lastbilarna. Det innebär att kostnaden för personbilar inte kan vältras över på lastbilskollektivet. Utländska fordon Avgifterna ska även tas ut för sådana fordon som inte är registrerade i det svenska vägtrafikregistret. För att förenkla ett sådant avgiftsuttag föreslår utredningen bland annat att transponder ska kunna användas. En grundläggande förutsättning är nämligen att broarna inte ska förses med bommar utan att trafiken ska kunna flöda fritt över bron utan att man ska behöva stanna för att betala års vägtullsutredning Fi 2011:08 fortsättning på sidan 8 nummer Nummer egnahemsägaren 5

6 Rosengrens Skafferi Vintriga trädgårds betraktelser 2013 Nu kommer kylan med stora steg, i mitten av januari får vi nu 20 grader, som tur är så har vi ett litet snötäcke som förhoppningsvis skyddar växterna. Men visst är det fint med en vit vinter efter förra vinterns blötväder. Jag måste nu utfärda en varning för Goijbärsbuskar, i somras var jag lyrisk, min 1-åriga buske verkade frodig och stark, hade klarat vintern bra. I höstas läste jag i en av mina trädgårdstidningar att busken är ett otyg. Den sprider sig häftigt och vad jag förstår bildas en snårig spretig buske. I vår skall den absolut flyttas, nu växer den på det bästa soligaste platsen i trädgården. Det var tänkt att den skulle bli ett smycke och leverera goda goijbär till familjen, men nu skall den bort! Jag har funnit ett nytt ställe! Ett hörn i trädgården där det brukar gro ihop sig, där skall den få stå. Det kan bli bra med en spretig buske full med Goijbär, mycket snyggare än nuvarande ogräs. I januari dimper frökatalogerna ner och frestar, så härligt att bara få drömma! Svart krasse verkar så läckert, likaså mörk violetta luktärter som nästan är svarta. Svart är en ny färg i trädgården, lite spännande eller hur? Bild: svart krasse "Black Velvet" Bild: Blommande ouinoa Förra våren blommade mina svarta papegojtulpaner, otroligt vackra med fransiga blommor. Jag köpte lökarna i Lilla fiskargårdens trädgårdsbutik i Lund, en härlig butik. Tulpanen har en spännande historia, härstammar från bergstrakterna i Asien, kom till Europa på 1500-talet, först lär det ha varit som ätlig lök, sen upptäckte man dess vackra blommor. Tulpanlökarna blev mycket eftertraktade och åtråvärda. Människor samlade på lökarna och investerade i dem. På 1600-talet steg priset på lökarna till fantasipriser. Händelsen kallas för tulipomanian eller tulpanfeber. I Amsterdam kunde en lök med vacker blomma kosta lika mycket som ett hus. Men efter ett tag sprack bubblan. Detta var faktiskt den första börskraschen över en natt blev lökarna värdelösa och många människor förlorade sin förmögenhet. Idag kommer det åter många gamla sorter som vi kan njuta av. Tulpanen går också att äta, både blommor och blad, vackert att garnera både sallader och tårtor med tulpaner i läckra färger. Men ännu godare är det med Goijbär, trend och superbäret nr 1 idag, innehåller mycket nyttigheter. Sänder med ett recept vi gjorde på restaurangen idag, vi gillade salladen mycket, hoppas ni med gör det. Vill ni ha mer koll på vad vi gör, gå in på vår hemsida: Hoppas ni får en härlig trädgårdsvår. Quinoasallad med goijbär 3 dl kokt vit quinoa 1 röd paprika 1 bit purjolök ½ påse bladspenat 1 dl torkade goijbär 1 dl pumpafrö ett par msk äppelcidervinäger 1 par msk olivolja Salt & peppar Strimla purjolöken tunt, skär paprikan i strimlor, skölj spenaten, blanda ihop alla ingredienserna, smaka av med vinäger, olja, salt & peppar. Te x t: Ma r g a r e t a Ro s e n g r e n 6 egnahemsägaren Nummer Nummer

7 Från Vänersborg till drömkåk i Aneby! De som gjorde lite tvärtom. Ett hus som var precis det som motsvarade deras önskan. Det gjorde att Agneta och Alf Sedvall, snabbare än de själva nästan hann med att fatta, togs beslutet att flytta till Aneby. Vi hade planerat att flytta om ett par år när jag blivit pensionär, säger Alf. Vi har barn och barnbarn här och det har lockat oss att komma närmare dem. Men så var de här på besök hos dottern och hennes familj i påskas. Då fick de för sig att åka runt och titta på lediga hus. Direkt vid besöket i radhuset på Lundmarksgatan kände de att det var här de ville bo. Det var en planlösning som passade deras behov som handsken. Två dagar senare var vi husägare i Aneby, det gick väldigt snabbt. Nästan chockartat, säger Alf. Inflyttningsfika Agneta och Alf Sedvall har bott i Vänersborg i år, men har rötterna i Haparanda respektive Västmanland. Agneta har redan tagit steget in i pensionärslivet, men för Alf återstår ett par år. Han jobbar inom socialtjänsten och är leg. psyko-/ och familjeterapeut. Jag har kvar min tjänst i Vänersborg ytterligare ett par månader, men jag har börjat söka jobb här runtomkring nu och jag har några kontakter i grannstäderna. Även om beslutet om flytten gick väldigt snabbt ångrar de sig inte för en sekund, nu när allt är på plats. När kommunen kommer på besök och bjuder på inflyttningsfika visar de runt i huset med stor entusiasm. De är helt enkelt helnöjda med hur de landat in i Aneby. Trevliga grannar Vi har fått så trevliga grannar också, säger Agneta. Knappt hade vi hunnit hit förrän de var här med en inflyttningsblomma, så vi känner oss väl mottagna. Aneby är en precis lagom stor ort, konstaterar hon vidare. Här finns allt vi behöver och sedan är det så nära till många större orter. Det tar ju ingen tid att åka iväg om man vill besöka något annat. Jag hade inte riktigt tänkt på hur centralt det ligger innan vi flyttade hit. Positiva kontakter Under de här veckorna vi bott här har jag också upptäckt många fina saker som jag inte trodde fanns på en så här liten ort. Servicen exempelvis, inflikar Alf. Vi har haft ett antal entreprenörer här som hjälpt oss med lite renoveringsarbeten och det har varit mycket positiva kontakter. Och TV-handlaren kom hem hit och monterade in allt och såg till att det fungerade. Det är en sådan där pusselbit som är mycket svårare att få hjälp med och framförallt hitta på större orter. Och det kanske allra bästa av allt med flytten till Aneby, det är förstås att de kan träffa barnbarnen Ebba, Tilda och Arvid Rosander nästan precis när de vill. Det är kul att nu få följa dem närmare när de växer upp, och sedan ska man komma ihåg att vi också blir äldre, och då är det skönt att barn och barnbarn på närmare håll när man behöver lite hjälp, säger Agneta. Källa: Aneby kommuns tidning Åttingen Konsumentverket Så gör du för att slippa gratistidningar i posten För att inte få gratistidningar i posten behöver du sätta upp en skylt på brevlådan. Det räcker inte att du redan har information om att du inte vill ha reklam. Sedan april i år delar Posten inte ut gratistidningar i brevlådor med skylten Nej tack till gratistidningar, eller Inga gratistidningar, tack. Du kan inte välja att få vissa gratistidningar. Om du har en skylt på brevlådan där du ber att bara få en viss gratistidning kommer du att få alla gratistidningar. Nummer Nummer Vill du slippa både reklam och gratistidningar kan du till exempel sätta upp en skylt på brevlådan med texten Nej tack till reklam och gratistidningar, eller Reklam och gratistidningar, nej tack. egnahemsägaren 7

8 Elektroniska vägtullsystem I delbetänkandet finns även förslag till hur kommissionens beslut om det europeiska systemet för elektroniska vägtullar ska genomföras i svensk rätt. Reglerna gäller alla avgiftsupptagare som har ett elektroniskt vägtullsystem, dvs. där man kan betala med stöd av exempelvis transponder. Ikraftträdande Författningarna föreslås träda i kraft den 1 juli Utredningen ska i ett slutbetänkande, som ska presenteras senast den 15 februari 2013, bland annat behandla frågorna om delegation av beslutanderätt till kommuner avseende trängselskatt, tilläggs-, påminnelse- och sanktionsavgift både avseende trängselskatt och infrastrukturavgift, utländska fordon i trängselskattesystemet och därmed sammanhängande frågor om kontroll samt hur trängselskatten ska justeras. Källa: Regeringen fortsättning från sidan 5 E-handlare ger fel info om rättigheter Konsumenter får felaktig information om sina rättigheter när de handlar på nätet. Det visar en granskning som Konsumentverket har genomfört. Hälften av de granskade e-handelsföretagen slarvar, framför allt är det informationen om ångerrätten som brister. Företag som säljer varor över nätet är skyldiga att informera sina kunder om ett antal saker. Det handlar om pris, leveranskostnader, betalningssätt och inte minst konsumentens lagstadgade ångerrätt. Enligt distans- och hemförsäljningslagen har konsumenter 14 dagars ångerätt när de handlar på internet. Det ska de få tydlig information om när de handlar på e-handelsföretagens webbplatser. Men en granskning av 413 svenska e- handlare, som Konsumentverket har genomfört, visar på stora brister hos företagen. Mer än hälften bryter mot något av lagens informationskrav och nästan hälften av företagen, 187 stycken, har felaktig eller ingen information om ångerrätten. Vissa e-handlares webbplatser saknar helt och hållet information om ångerrätten. Andra företag skriver att den är kortare än 14 dagar eller ställer felaktiga krav på att varorna ska skickas tillbaka oöppnade eller i originalförpackning. - Resultatet är uselt. Det här är grundläggande lagstiftning som företagen ska klara av att följa. Många konsumenter befinner sig i ett informationsunderläge mot företagen. Därför måste de kunna lita på att de får korrekt information om sina rättigheter, säger Cecilia Tisell, ställföreträdande Konsumentombudsman. Informationsbristerna kan göra att konsumenter behåller dyra varor de inte vill ha för att de tror att de inte kan ångra köpet. Konsumenter kan också drabbas ekonomiskt av att företagen tar betalt för fraktkostnader företagen själva ska stå för. Konsumentverket kommer nu att kontakta samtliga företag med brister och förväntar sig att alla företag rättar sig och ger korrekt information. Konsumentskydd för småhus Regeringen beslutade den 6 september lämna Utredningen om översyn av vissa byggfrågor ett tilläggsdirektiv att utreda behovet av ett kompletterande ekonomiskt konsumentskydd vid fel eller skada till följd av fel i ett småhus som uppförts eller byggts till av en näringsidkare eller som en konsument köpt av en näringsidkare och konsumenten inte får rättelse genom reklamation Utredaren ska också lämna förslag på hur ett sådant skydd kan utformas. Initiativet har sin bakgrund i ett tidigare förslag att avskaffa kravet på byggfelsförsäkring. Utredningstiden förlängs för delar av uppdraget. Kontrollansvariga e n l i g t p l a n - o c h bygglagen Förlängning av övergångsperiod för krav på kontrollansvariga enligt planoch bygglagen m.m. Ladda ner: sb/d/108/a/ Förlängning av övergångsperiod för krav på kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen m.m.,s2012/6650/ PBB (pdf 102 kb) Sammanfattning I promemorian föreslås dels en justering av punkt 17 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900) och dels en rättelse av en felaktig hänvisning i lagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari egnahemsägaren Nummer Nummer

9 Från trä till tegel En flytt kan beskrivas på så många sätt. Från trä till tegel är en rubrik, lite byggnadsteknisk och rymmer inte ens en bråkdel av alla de känslor och processer som en flytt innehåller. Från sjöutsikt till bilbrus kan vara en annan. Från land till stad en tredje. Från ryggskott till avlastning eller från konstant underhåll till kvalitetstid är också några alternativ som börjar berätta en lite mer nyanserad bild av vårt omtumlande år. För att rekapitulera en smula: 2005 bytte maken och jag stadspulsen i Edinburgh mot en villa i Floda, på pendlingsavstånd utanför Göteborg. Här fann vi lugnet vi sökte och en trygg miljö för eventuella kommande barn. För mig gick en dröm i uppfyllelse, ja ni vet den där om Madicken-huset med spröjsade fönster, punschveranda, stor trädgård, sjöutsikt o.s.v. Sju år, två katter, två barn och ett antal ryggskott senare insåg vi att äldre trähus är otroligt vackra på avstånd och utan en färgskrapa eller målarpensel i näven. Vi upplevde underbart fina vårar och somrar, med badstranden på gångavstånd och vitsipporna på tomten. Efter sju år kunde vi summera ett nytt tak, ny balkong, helt ommålat, ett nytt kök, ny kamin, ny tillbyggnad med tvättstuga, nya ytskikt överallt, nya golv i 5 Bild: Sekelskiftesvillan på Västkusten Nummer rum, en renoverad källare, renoverade fönster på 3 av väggarna, nya elledningar lite här och var, en större och dränerad uppfart, fungerade kompost, ett massa nedtagna träd och ved som skulle räcka ett bra tag framöver. Då är det kanske inte så konstigt att tiden inte hade räckt till för så många lördagar på stan eller söndagsturer i skogen som vi hade tänkt. Inte heller så konstigt att ryggar protesterar och tålamod tryter när man tar sig an ett sådant projekt. För skojs (?) skull tänkte vi räkna ut antal ton vi kört till tippen, men det kändes till slut mer deprimerande än kul. Med barn nummer två kom också tankarna på att leta efter något annat mindre krävande boende smygande. Två småbarn och heltidsarbetande föräldrar kräver också en logistik för att få vardagen att gå ihop och en längtan tillbaka till rötterna och släkten, blev startskottet för min del. Ett första trevande letande efter alternativ som skulle ge mer tid för barnen och varandra som par. Så kom då annonsen om en tjänst som turistchef för Värmland och en tjänst som visade sig bli min. En perfekt kombination av yrkesområde och i det landskap som format mig och hela min släkt. En bra tjänst för maken fanns också och helt plötsligt var vi framme vid det svåra beslutet. Ett särskilt svårt val med tanke på all den tid och energi vi lagt ner påhuset i Floda. Min nya tjänst började 1a april och under julen fattades beslutet, vilket gav oss tre månader att göra i ordning huset för försäljning, köpa nytt hus och organisera en flytt med allt vad det innebär av packning. Så föräldraledig med sonen på 9 månader och en kall vinter rev vi den gamla utbyggnaden och lyckades med god hjälp från duktiga hantverkare och mor och far bygga en ny tvättstuga som skulle stå färdig för fotografering av huset. Färgen på väggarna hade precis torkat och mamma hade just putsat sista fönsterrutan när fotografen kom. Många veckor gick åt att serva hantverkare med nybryggt kaffe, hålla den nu krypandes sonen borta från alla verktyg och samtidigt packa, rensa, slänga, skänka bort och sälja allt överflödigt för att minimera flyttlasset. Innan vi visste ordet av satt jag på tåget till Karlstad och skulle bo i kappsäck i fyra veckor tills vi fick tillgång till det nya huset. Det nya huset ja, det är ett funkishus från 1963 i centrala Karlstad. På en avstyckad tomt i kvarteret Sjötullen, mitt bland fina äldre hus från ca tal, här finns en liten lekplats och uppväxta träd i mitten. Vi bor granne med Klarälven och har nära till dagis, skolor och centrum. Gräddbakelsen med den stora naturtomten byttes mot funkishuset i vinkel med lagom stor gräsmatta, perenner och en balkong med kvällssol. Samma familj hade ägt huset sedan det byggdes och med omtanke vårdat sin lilla pärla. Vi föll för den raka funkisstilen och personliga detaljer i huset. Hittills har vi hunnit renovera badrummet och måla vardagsrummet. Alla tak har träpanel som gulnat, men med vit färg på tak och ljust grå färg på väggarna, blev det ett lyft. Vi kommer att fortsätta med detta i resten av huset, egnahemsägaren 9

10 men den här gången lämnar vi över penslarna till proffsen. Barnen fick lite ny färg på väggarna i det delade sovrummet och lite nya lampor och säng så var de nöjda. Lekrummet på nedervåningen är perfekt för alla sorts upptåg och oöm behandling. Tvättnedkastet med tillhörande korg på hjul som rullas iväg till tvättstugan gillas av alla. Katterna sitter gärna på de bevarade fönsterbrädorna av grå marmor och tittar ut på grannskapet. De har fått lite mer konkurrens om sina revir och är nu mer inne än ute. Bergvärmen i huset gör att det än så länge känns varmt och skönt. Det ska bli spännande att se hur vi klarar den första vintern. Målet att få in den nya bilen i garaget innan vintern uppfylldes inte, men nu återstår bara en vägg av kartonger som ska packas upp för att bilen nästan ska få plats. Lobbying pågår nu från vissa av familjemedlemmarna att ta ner det alldeles för stora trädet invid huset och bygga ett cykelförråd för att frigöra plats i garaget. Sedan ska pappen Bild: Det nya boendet i funkisvillan på taken kontrolleras och trädetaljer utomhus oljas in. Några rabatter behöver göras om och kanske vi behöver komplettera med en grind för att hålla koll på den lille krabaten. Det finns m a o gott om projekt att ta itu med, men jämfört med det stora trähuset känns detta som relativt enkla åtaganden. Vi har t.o.m. tagit oss tid att flanera på stan på lördagar, ta turer med båten på Vänern, utforskat närliggande grönområden med den införskaffade cykelkärran, letat svamp, åkt skidor, pulka och skridskor, gått på danskurs och gym, samt att vi vissa dagar helt enkelt inte gjort särskilt mycket alls. Jag saknar mina kära mormorsmöbler som inte passade in i detta nya funkishus. Jag saknar att kunna gå i morgonrock till badplatsen. Jag saknar att sitta på fina vårkvällar och se ut över sjön. Men slitet, kölden, ryggsmärtor, bristen på tid med barnen och det eviga lövkrattandet och ogräsrensandet saknar jag inte alls! Text och bild: Laila Gibson Skydda din identitet på nätet Kunskapen om hur man skyddar sina källor på nätet när man samtidigt lämnar allt fler digitala spår efter sig är oerhört begränsad. Precis som de som har känslig information att dela ofta inte känner till hur man kan skydda sin identitet. Många journalister är inte ens medvetna om att de utsätter sina källor för risker när de exempelvis kommunicerar via e-post, eller att deras surfande kan spåras. I samarbete med Journalistförbundet har.se nyligen släppt en kostnadsfri handbok om digitalt källskydd: Guiden är full av fallstudier, lösningar och konkreta tips på hur journalister och andra som hanterar känslig information kan värna anonymiteten. Det finns också bra tips på hur den som har känslig information att dela kan skydda sig själv. Här kan du läsa boken på webben, ladda ned den som pdf eller beställa hem den i tryckt format. Om du är intresserad av flera av.se:s Internetguider är ett hett tips till dig att börja prenumerera på guiderna per post. Sänd då ett mejl med din adress till publikationer@iis.se, och skriv att det gäller en prenumeration. Då får du till att börja med vår senast utgivna Internetguide, och nyutgivna publikationer skickas till dig vartefter de ges ut. Källa:.se direkt 10 egnahemsägaren Nummer Nummer

11 Byggnadsvård Hussvamp, en av husets fiender Skrivet av Pedro Gandra Ur Byggnadskultur nr 0/2000 En svamp som bara finns i hus, och som förstör träets bärande förmåga, kan framgångsrikt bekämpas med torka eller värme. I takt med ett ökat intresse för byggnadsvård får allt fler lära sig det latinska artnamnet Serpula lacrymans,»den krypande, gråtande svampen«, som oftare brukar kallas hussvamp eller till och med äkta hussvamp. Äldre benämningar kan vara Merulius l. bland andra. De allra flesta som hört talas om den vet att den är bland de värsta husskadegörare man kan råka ut för men sedan varierar kunskapen om denna mycket märkliga varelse kraftigt. Hur känner man igen ett angrepp av hussvampen och vad gör man? Ofta luktar den inte alls men Bild: Artnamnet lacrymans, som betyder tårögd, syftar på svampens egenhet att bilda vattendroppar. Fotograf/Illustratör: Pedro Gandra vid färska angrepp kan det lukta tydligt»champinjon«i en angripen grund. Observera att sökhundar inte klarar att skilja Serpulalukten från andra betydligt beskedligare svampar. Hur känner man igen hussvamp? Fruktkroppens viktigaste funktion är att sluta cirkeln, dvs. producera nya sporer och säkerställa artens fortbestånd. Och även detta gör denna svamp märkligt effektiv: När det är dags, exploderar den bildligt talat och sprutar ut enorma mängder av sporer bara hundradels millimeter stora, och det gör den bara där det är»effektivt«, således inte bakom någon tapet eller parti med bomputs (där mycelet gärna håller till) utan t. ex. över en krypgrund från undersidan av ett bottenbjälklag. Denna fas är nog den lättaste att upptäcka och känna igen. Den som aldrig sett detta kan försöka föreställa sig ett oanvänt hus där någon hällt ut ett paket kakaopulver över golvet! Precis så kan det se ut. Finns det synliga fruktkroppar (det gör det ofta inte!) kan de variera mycket i storlek men det gemensamma är att de är relativt platta och tunna med en vit till vitgul kant med brunröd»pizzafyllning«i mitten. Ibland kan det dock se ut som renaste (och vitaste) badskum och är då frågan om rätt nybildat mycel. Naturligtvis slutar inte alla oupptäckta angrepp med att huset rasar, det är däremot inte ovanligt att man i t. ex. restaureringssammanhang upptäcker gamla angrepp som av olika anledningar stannat av. Förutom de redan beskrivna formerna kan den döda svampen likna trasiga rester av spindelväv, som hänger på murverket när bomputsen faller ned. Hittar man då tjocka mycelsträngar som går av med tydligt knäppljud när de böjs, kan man vara tämligen säker på att det är en hussvamp som man håller i men lika säkert är att den då är inaktiv. En ofta diskuterad fråga, inte minst i samband med rättstvister, är hur snabbt ett hussvampsangrepp utvecklas. Självklart är det helt beroende av betingelserna men det är också välkänt att det kan gå väldigt fort, enligt en uppgift kan den sprida sig centimeter i månaden. Bild: En ovanligt stor fruktkropp som har producerat miljarder sporer. Fotograf/Illustratör: Pedro Gandra Denna artikel är tidigare publicerad i Svenska byggnadsvårdsföreningens medlemstidning Byggnadskultur nr 0/2000. På finns över 600 artiklar om byggnadsvård, tillgängliga för alla. Svenska byggnadsvårdsföreningen är en oberoende ideell förening som förmedlar kontakter och sprider kunskaper om byggnadsvård, och hjälper medlemmarna att bli bättre beställare. Bli medlem i Byggnadsvårdsföreningen för 340 kr/år. Som medlem får du: tidskriften Byggnadskultur ett stort byggnadsvårdsnätverk regionala arrangemang temadagar rabatter och medlemsförmåner frågeforum m.m. Med ditt medlemskap hjälper du oss även att skapa uppmärksamhet när historiska byggnader och miljöer hotas. Läs mer på eller kontakta oss på eller kansli@byggnadsvard.se. för hus och människor Nummer Nummer egnahemsägaren 11

12 Hussvamp - fortsättning från sidan 11 Inaktiv, men inte död? Frågan om hur och när hussvampen dör är ju central kan man tycka, men faktum är att sifferuppgifterna om denna märkliga svamps»gränsvärden«revideras ofta och alltid i samma riktning. Den tycks klara mycket mer än vad man tror genom att, när livet blivit alltför hårt, övergå i något slags»dvala«som tycks kunna fortgå i åratal. Genom att undersöka innehållet av atp (adenosin trifosfat) i cellerna kan man idag säkert skilja detta vilotillstånd från rena dödsfall. Hur gör man då för att stoppa den? Två faktorer har sedan länge varit grundbultar vid sanering av hussvamp. Fuktkontroll är absolut grundläggande. Även om det är omtvistat hur länge den kan klara sig utan fukt, (observera att den inte klarar sig enbart på sina egna»tårar«som det ibland påstås!) är det i praktiken så att den förr eller senare måste ge upp när relativa fuktigheten på ett varaktigt sätt hålls under 85 procent. Är fuktkällan ett läckage i takplåten, brukar det räcka med att laga taket för att stoppa angreppet. Värre är det när det, vilket ofta är fallet, rör sig om fukt i marken t. ex. orsakad av en trasig markbrunn som under lång tid genomfuktat en tjock grundmur och där såväl själva inläckningen som uttorkningen är besvärliga och långsamma. Utan att hemfalla åt panikåtgärder bör man därför alltid ta allvarligt på ett angrepp av hussvamp. Här följer ett beprövat handlingssätt i detta sammanhang. 1. Fastställ att det verkligen rör sig om Serpula lacrymans och inte någon annan liknande art. 2. Fastställ varifrån fukten kommer. Kartlägg noggrant skadans art och omfattning. Observera att ett angrepp av hussvamp är väldigt likt»isberget«. Det är bara en mindre del som syns, till att börja med - riv varsamt men tänk på konsekvenserna av en alltför försiktig undersökning. Skilj samtidigt gamla angrepp från nya genom att på prov böja eventuella mycelsträngar (se ovan). Mögelhundar hittar fuktskador men kan inte särskilja hussvampsangrepp från andra svampangrepp. 3. Avlägsna eller avskärma alla fuktkällor, alternativt ventilera tänkbara transportvägar. Om strängarna torkar ut stoppas fuktförsörjningen till de torra träpartierna och svampen dör eller blir i vart fall inaktiv. 4. Torka ut angripet virke till en relativ fuktighet under 85 procent, vilket motsvarar en fuktkvot (mäts enkelt med fuktmätare) på 20 procent. 5. Ersätt endast virke som bedömts att det är nödvändigt med hänsyn till funktionen, alltså inte allt virke som angripits. Däremot bör man se upp med vart angripet virke tar vägen. Det har hänt att man fått igång allvarliga angrepp på tidigare friska konstruktioner när bråtet hamnat i någon källare, istället för att brännas upp, vilket är det rätta enligt Boverket. 6. Kontrollera att saneringen har lyckats genom mätning av fuktkvoten på representativa kontrollpunkter. Snåla inte! Mät helst före och efter åtgärd på varje sådan punkt. Hittills nämnda åtgärder är oftast tillräckliga om de utförs väl. Generellt kan sägas att man måste jobba noggrant och metodiskt och varken gripas av panik eller ta lätt på en sådan skada. Konventionella konsulter och entreprenörer med erfarenhet från modernare byggnader där bevarande av t. ex. originalmaterial väger lätt jämfört med känslan av att»man gjort allt som går att göra«, tar till omfattande materialutbyten och kemisk sanering. Naturligtvis behöver det inte alltid vara fel att söka skaffa sig säkerhetsmarginaler på ett sådant sätt. Det är dock viktigt att man inser att det första målet inte bör vara att försöka utrota eller ens döda svampen. Betänk att en enda spor (ca en hundradels millimeter, på längden) som lyckats överleva kan starta ett nytt angrepp. Chansen att stoppa svampen»för alltid«är alltså inte så stor. I Danmark använder man sig gärna av värme för att sanera hussvampsangrepp. Rent mykologiskt är det klokt. Det har visat sig att ett av de säkraste sätten att verkligen ha ihjäl hussvamp är att värma mycelet till 50 C i 16 timmar. (Observera att rekommendationen i detta sammanhang har skärpts gång på gång!). Ändå ska man veta att sporerna överlever temperaturer på upp till C! I Sverige finns ännu så länge få väl kontrollerade erfarenheter av denna metod. Med specialiserade och erfarna entreprenörer och ordentliga temperaturmätningar går det säkerligen att använda sig av svampens känslighet för värme men det är betydligt svårare (och dyrare) än vad man kan tro (tänk på att det ska bli 50 C en bra bit in i murverket och ned i marken!). Det är för övrigt ingen överdrift att slå fast att sanering av ett hussvampsangrepp bör göras av eller åtminstone med stöd av specialister såväl på konsult- som på entreprenörsidan. Detta är kanske i strid med den vedertagna uppfattningen om hussvampens farlighet. Men här, liksom i andra liknande sammanhang, är det kunskapen om byggnadsfysiken och om den äldre byggnadstekniken som bör ligga till grund för rationell och varsam byggnadsvård. Saneringar eller andra ingrepp föreslagna av specialister bör därför granskas av byggtekniker med sådan kompetens. Pedro Gandra är civilingenjör, verksam som bl. a. skadeutredare vid Barab AB med specialisering inom byggnadsrestaurering och inomhusmiljö. Fakta Hussvamp, Serpula lacrimans, är en mytomspunnen varelse, men kunskapen 12 egnahemsägaren Nummer Nummer

13 Hussvamp - fortsättning från sidan 12 om den är fortfarande begränsad och det är lätt att hitta avvikande uppgifter om den i litteraturen. Ändå beskrevs den för första gången i England i slutet av 1500-talet, där den f. ö. motiverade att en kommission tillsattes för att stoppa dess framfart i de kungliga skeppen. Förutom trä och fukt kunde dessa skepp erbjuda kalk i olika former. För att hussvampen ska trivas måste den ha tillgång till tre ting: rikligt med fukt i starten, trä och kalk. Därför har den blivit en äkta»hussvamp«, d.v.s. den har anpassat sig ytterligt väl till husmiljöer och förekommer nästan inte i naturen. I en dansk undersökning av 60(!) hussvampar i Köpenhamn, i slutet av åttiotalet, konstaterades att svampen befann sig i snitt ca 14 cm från närmaste kalkkälla, med en variation på 0-1 m. Mykologerna kunde i detalj studera hur den lyckades tillgodogöra sig det livsviktiga kalciumet och då inte bara från självklara källor som kalkhaltigt murbruk utan även sådana skenbart»kalkfria«material som stenull, glasull och leca (lättklinker). Omöjligt, tänker man spontant: Det handlar ju om smält sten (diabas) respektive smält glas och lera. Men stenull görs av bl. a. dolomit, som är en kalkhaltig bergart och vad beträffar glas så används kalciumoxid i framställningen av glasmassa! Och så handlar det om överlevnad! Hussvampen använder sig av oxalsyra (som bl. a. finns i rabarber!) för att bryta ned hemicellulosan i träet och skulle helt enkelt slå ihjäl sig själv om den inte kunde neutralisera syran med något alkaliskt som kalken. snittvärdet för avståndet mellan mycelets»front«och fuktkällan 2,7 m, med en variation på 0-6 m. Lustigt nog har hussvamp lättare för att drunkna än de flesta andra rötsvampar men det har den också lärt sig att bemästra: Den har flyttat in i våra hus där det finns trä, kalk och lagom fukt (bra med tak över huvudet), perfekt temperatur (det är OK med t.o.m. någon minusgrad men helst 20 C och inte över 28 C för då stannar den i växten). Blir det ändå för fuktigt kan den avfukta träet till lagom fuktnivå och avge överskottet genom att bilda droppar,»tårar«(se bilden). Denna egenskap har gett den såväl namnet lacrymans, tårögd, som det felaktiga ryktet att kunna vara självförsörjande på fukt. Alla svampar har en livscykel med sinsemellan olika kännetecken. Betänker man att svampens»frön«, dvs. sporerna, i de flesta fall finns i luften, i sprickor i trä, på marken osv., inser man att när betingelserna är de rätta, (i hussvampens fall framförallt när de får sig en ordentlig och inte alltför kortvarig»rotblöta«), gror dessa sporer och bildar hyfer. Hyferna växer ihop till mycel som kan växa ihop till stora,»pizzaformade«fruktkroppar. Alldeles särskilt för denna art är att mycelet kan bilda»sugrör«tjocka som en blyertspenna, som transporterar vatten och därigenom försörjer svampen i dess framfart på väg över torra och näringslösa partier. Därav benämningen»krypande«i det latinska namnet - Serpula. Från Regeringens nyhetsbrev under hösten 2012, bl.a. Regeringens budgetsatsningar på fler bostäder I Sverige har det under de senaste tjugo åren byggts jämförelsevis få bostäder. Därför råder det stor bostadsbrist i framför allt Sveriges tillväxtregioner. För att komma till rätta med bostadsbristen tar regeringen i budgetpropositionen initiativ till att bland annat korta länsstyrelsernas handläggningstider för överklaganden och förenkla byggreglerna för studentboenden. Regeringen vill också göra det billigare för byggföretag att använda byggstandarder, så kallade eurokoder. I budgetpropositionen 2013 föreslog regeringen att vissa boenderelaterade skatter förändras. Regeringen föreslog att procentsatsen för fastighetsavgiften för flerbostadshus från 2013 sänks till 0,3 procent och fastighetsavgiftens tak per lägenhet sänks till kronor. Regeringen föreslog också att undantaget för fastighetsavgift vid nyproduktion förlängs från dagens 10 till 15 år efter färdigställande. Dessutom vill regeringen från 2013 höja schablonavdraget för dem som vill hyra ut delar eller hela sin privatbostad till kronor. Idag är schablonavdraget kronor. Mer info finns här: Det som f.ö. karaktäriserar hussvamp, och skiljer den från alla andra rötsvampar, är att den kan angripa torrt virke genom att sörja själv för transporten av den livsviktiga fukten från en fuktkälla flera meter bort till den plats där den är sysselsatt med att bryta ned virket. I den nämnda undersökningen var Nummer Bild: Angrepp i husgrund. Fotograf/Illustratör: Pedro Gandra egnahemsägaren 13

14 Föreningssida Mjölkgård blev Aseastad Lokalföreningen Västra Förstaden har firat 100 år, detta nämndes i föregående nummer av Egnahemägaren. Här följer lite historia från föreningen och om Västerås Hammarby gård hade varit i släkten Cronstedts ägo sedan 1740-talet och var ursprungligen en utflyttning från Kumla gård som då låg i Sankt Ilians socken. År 1912 sålde greve C W Cronstedt på Fullerö 22 hektar av egendomen till den nybildade tomtägarföreningen Västra Förstaden. Året därpå köpte Asea de 218 hektar som återstod. Asea lät sin mark ligga orörd länge, medan föreningen omedelbart började bygga på en del av de 206 tomter som styckats upp mellan Solvägen, Stadshagsvägen, Förstadsvägen och Köpingsvägen. Där drog föreningens medlemmar gator, grävde diken och byggde sig stora och små egnahem i olika byggnadsstilar. Initiativet till tomtägarföreningen Västra Förstaden togs den 18 november 1911 då bryggmästare Kvarnström och ingenjör Hierseman lyckades samla en skara intresserade till ett möte på Kafé Ideal på Köpmangatan 8 i Västerås. Efter ett par månader var uppgörelsen med greven i det närmaste klar och så här underdånigt kunde tonläget gentemot överheten vara på den tiden: Högvälborne Herr Grefve C W Cronstedt, FULLERÖ. Vi tillåta oss härmed vördsamt få öfverlämna tvenne exemplar af det förslag till aftal, om hvilket vi förut haft äran underhandla med Herr Grefven.. Det blev genast stor efterfrågan på tomtägarföreningens mark. Redan första året såldes 149 tomter till ett medelpris av 540 kronor. Den genomsnittliga månadslönen för en arbetare var då kronor i månaden. Nybyggarna på Hammarby Stadshage var huvudsakligen unga barnfamiljer och snart insåg de att skolgången skulle bli ett stort problem. De bodde nu i Lundby socken och var hänvisade till kyrkskolan. Men dit var det alldeles för långt att skicka småbarnen, så det krävdes snabbt ett alternativ på närmare håll. Problemet löstes provisoriskt genom att Godtemplarlokalen vid Kronvägen på Jakobsberg gjordes om till skola Där gick barnen tills Hammarby skola byggdes Hammarbyborna fick elektricitet 1914 och när Lundby inkorporerades med Västerås den 22 december 1917 tog staden över ansvaret för skolan, hälsovården och fattigvården. När Västerås stad grävde ned nya vatten- och avloppsledningar i mitten av 1920-talet var ytterligare ett problem ur världen. De öppna, stinkande slaskdikena hade länge varit ett gissel i området. Vid den tiden var en stor del av tomterna mellan Narvavägen och Solvägen bebyggda. I hörnet Sveavägen/ Köpingsvägen hade smeden Abraham Jansson byggt sig ett stort boningshus och en smedja. Och på Tomtebovägen 7 hade H Norén etablerat sig som slaktare med egen köttbutik. Längre upp på samma gata hade Norén konkurrens av kollegan A J Törnblom. En av de drivande i föreningen, Paul Hierseman, bodde då i eget hus på Solvägen 3. Hammarby Stadshage blev med åren en lummig och trivsam villaförstad. Och fridfull. När polisen i Västerås 1936 erbjöd viss bevakning i området tackade tomtägarföreningen nej. Man ansåg att det inte fanns något behov. Fram till slutet av 1940-talet utgjorde Förstadsvägen stadens västra gräns. Där tog landsbygden vid. Men 1946 började Asea bygga ungkarlsbaracker och små enplansvillor på Hammarbygärdet åt sina tjänstemän och åt de arbetare som företaget värvat från Italien och andra länder. Tio år senare hade denna nya, västliga Asea-stad invånare som bodde i 82 egnahemsvillor, elva hyreshus, två hotell, sex ungkarlsbaracker och åtta elevhem. På hotell Sjöhagen bodde då ett åttiotal invandrare från ett tjugotal länder. Hammarby blev tidigt en invandrartät stadsdel. De arbetare som Asea värvade i Sydeuropa efter andra världskriget bodde första tiden i baracker på Sjöhagen i Hammarby. Störst var den italienska kolonin som satte stark prägel på området. År 1957 planerade Västerås stad för invånare på Hammarby, som skulle bli en toppmodern stadsdel med höghus, modernt centrum och fritidsgård för ungdomarna. Här finns det mer om detta: vlt.se/nostalgi/arosiana/ mjolkgard-blev-aseastad Bilder: Utdrag ur protokollet då föreningen bildades 1912 samt ytterligare ett papper ur deras arkiv - en kostnadsberäkning för elektrisk anläggning som t ex gatubelysning. Utdrag ur en offert från svenska metallverken egnahemsägaren Nummer Nummer

15 Föreningssida BOVIERAN STUDIEBESÖK Sörby-Eklunda-Almby villaägareförening bjöd in sina medlemmar på ett studiebesök till Bovieran i Örebro. Det var ett 30-tal personer som i höstas fick en intressant guidning och en entusiastisk berättelse om Bovierans tillkomst i Sverige. Guide var Lars-Göran Gustavsson, en av de boende i Bovieran. för att njuta och umgås. För den som vill motionera och träffa vänner så finns det en boulebana att samlas kring. Medlemmarna fick även möjlighet att titta in i en av lägenheterna, en 3:a på andra våningen. Alla 48 lägenheterna har hög utrustningsstandard som parkett på golven, klinker och kakel i badrum, tvättmaskin och torktumlare. Bovieran är den 5:e som är klar och inflyttad i Sverige, ytterligare 7 är under uppbyggnad och 14 städer står på tur för Bovieran. Kriterierna för att få köpa en lägenhet är att man skall fyllt 45 år och inte har några hemmavarande barn. Fastigheten byggs enligt samma modell i alla städer för att hålla byggkostnaderna nere. De består av 48 lägenheter fördelade på 2:or och 3:or. Huskroppen är utformad som ett U i 3 våningar, kring den inglasade vinterträdgården. Alla lägenheterna har entrén genom trädgården men också en stor altan eller balkong åt utsidan. Den inglasade gården fungerar som solfångare och värmen därifrån används i golvvärmesystemet i lägenheterna. Huset klassas som lågenergihus. Klimatet i trädgården är ca grader på vintern och grader på sommaren. Efter fikat, som egnahemsföreningen bjöd på fick medlemmarna gå runt i trädgården, som är uppbyggd av 4 olika trädgårdsarkitekter. Skandinaviska trädgården med smultron, blåbär och lövträd och den japanska med en röd träbro över fisk- och näckrosdammen. Där växer bambu, magnolia och rododendron. I den tropiska trädgården njuter du av palmer, bananplantor, papegojblommor och afrikanska liljor. I medelhavsträdgården växer citroner och apelsiner. Överallt står det sittgrupper och bänkar att äta eller fika vid eller bara sitta där Nummer egnahemsägaren 15