Institutet för distansstudier DISTIS Fortsättningskurs i finska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutet för distansstudier DISTIS Fortsättningskurs i finska"

Transkript

1 FORTSÄTTNINGSKURS I FINSKA Målet för denna kurs är att ge kursdeltagaren sådana kunskaper och färdigheter i finska att han/hon klarar sig i vardagliga språksituationer och kan förstå huvudinnehållet i massmedia. Strukturstoffet omfattar grundskolans högstadiekurs, men ordförrådet är rikare och mera krävande. Motivkretsarna är valda med tanke på den vuxna medborgarens viktigaste språksituationer. Efter varje textstycke finns en liten tilläggsordlista med ord från ifrågavarande motivkrets. Kursen är avsedd för personer som behärskar basstrukturerna, dvs. kasusböjningen (talossa, koiralta, isälle), verbböjningen i aktiv (tulemme, he ovat menneet) samt användningen av de viktigaste satsdelarna (subjekt, predikat, objekt, adjektivattribut) och det mest centrala ordförrådet (ca 1000 ord). Dessa krav skall dock inte skrämma någon, den viktigaste basgrammatiken repeteras under kursens gång. Texterna är av tre olika typer: bastexter som skall studeras noggrant, svårare texter (förståelsetexter) och dialoger. Du har kanske ditt eget sätt att läsa och lära dig en text, men nya råd är säkert inte skadliga. Du kan följa dessa om de låter bra för dig. Dialogerna är exempel på hur man kan uttrycka sig i olika vardagliga situationer. De tjänar som modeller, men kan naturligtvis inte omfatta alla tänkbara situationer i ett ämnesområde. Läs dem högt för dig själv flera gånger och försök sätta dig in i situationen. Överdriv och dramatisera! Du kan kanske här få hjälp av en vän eller en familjemedlem. Ordet grammatik låter motbjudande för många. Grammatiken är inget självändamål. Men att lära sig finska, som har en rik formbyggnad, genom naturmetoden, genom att lyssna, läsa och härma, skulle ta mycket lång tid. Speciellt om du är tvungen att skriva finska t.ex. på arbetsplatsen, är det viktigt att alla bokstäver är på sin plats. Här hjälper grammatikreglerna. Grammatikreglerna stöder naturmetoden, stöder inlärningen av strukturstoffet. Grammatiken lämpar sig speciellt bra för en vuxen människa. Kännetecknande för en vuxen människa är ju att hon tänker logiskt och analyserar saker. En lista över de vanliga grammatikaliska begreppen följer med detta studieavsnitt. Insändningsuppgifterna är ganska omfattande och tidskrävande. Om det inte finns plats reserverad på själva uppgiftspappret, använd då DISTIS-blanketten och dessutom vanligt rutigt papper. Frågorna är ofta personliga, men du behöver inte ta dem för allvarligt. Du kan fantisera och ljuga. Ta dem med humor. De är ju språkövningar. Fråga gärna! Läraren är till för att hjälpa dig, att du verk- ligen kan få reda på alla språkets finesser du stöter på! Inga frågor är dumma frågor när det gäller att lära sig ett nytt språk. Om du lever i en miljö där du kan använda finska, gör det! Testa dig själv. Använd de nya formerna och orden. Lyssna och läs! I vardagliga situationer är det inte så farligt att göra lite fel. Det viktigaste är naturligtvis att förstå och bli förstådd. Finskan är inte alls ett så svårt språk som man ibland vill påstå. Alla moderna språk måste uttrycka ungefär samma saker, och måste ha medel att göra det. Dessa medel är i finskan mycket regelbundna och om man behärskar systemet klarar man sig. LYCKA TILL!

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BREV 1 LAURI KOIVUMÄKI - 40-VUOTIAS AUTONKULJETTAJA REPETITION AV VERBFORMER KONDITIONALIS HUR UTTRYCKA KÄNSLOR POTENTIALIS BREV 2 PELKKIÄ MURHEITA JA SAIRAUKSIA UNIPERSONELLA UTTRYCK HÄLSOVÅRD INFINITIV I REPETITION: TIDSUTTRYCK BREV 3 LASSE VIREN KAATUI IDROTT, KONDITION REPETITION: KASUS INFINITIV III ABESSIV, KOMITATIV, INSTRUKTIV BREV 4 OLI IHAN HAUSKAA LUONNON JA IHMISEN MAISEMA KOMPARATION ADVERB TEATER, KONST TEST I BREV 5 JUHLARUOKAA ARKI-ILTANA LUOMURUOKA PASSIV TALSPRÅK/DIALEKT MAT, MATLAGNING BREV 6 TRENTINO - ALPPIEN JA JÄRVIEN MAAKUNTA PARTITIV SUBJEKT, OBJEKT, RESOR, TURISM PREDIKATIV BREV 7 UUTISIA PARTICIP PRESSEN, NYHETER MM. BREV 8 VÄLÄHDYKSIÄ SUOMEN HISTORIASTA HENRIK-PIISPA - SUOMEN SUOJELUSPYHIMYS JUHANA TUO PUOLALAISEN PRINSESSAN SUOMEEN ME ALEKSANTERI I

3 HISTORIA, RELIGION RÄKNEORD TEST 2 BREV 9 KÄNNYKKÄ - JUPPINALLE - MATKAPUHELIN INFINITIV II, IV PRONOMINA VUODEN VENE TEKNISK TEXT, INSTRUKTIONER BREV 10 KÖYHÄ TEUVA ELVYTTÄÄ AMERIKKALAISELLA UHOLLA SATSMOTSVARIGHETER FINALKONSTRUKTION EKONOMI, POLITIK POST- OCH PREPO- SITIONER BREV 11 JOKAMIEHEN LAKIKIRJA LAGTEXT SATSMOTSVARIGHETER TEMPORAL- FORMULÄRMODELLER KONSTRUKTION POSSESIVSUFFIX OCHANDRA TILLÄGGSÄNDELSER BREV 12 PAKINA UTDRAG UR PAASILINNA " AUTA ARMIAS" SATSMOTSVARIGHETER PARTICIP- KONSTRUKTION TEST 3 Studieavsnitt 1 TEXT 1 LAURI KOIVUMÄKI, 40-VUOTIAS AUTONKULJETTAJA Lauri Koivumäki on ammatiltaan autonkuljettaja. Hän on viikko sitten täyttänyt neljäkymmentä vuotta. Nyt hänellä on kesäloma, jonka hän viettää isänsä maatilalla Hämeessä. Hän on eronnut kolme vuotta sitten. Hänellä on kaksi tytärtä, jotka asuvat äitinsä luona Lahdessa, mutta nyt he ovat Laurin kanssa maalla. Lauri pitää kovasti tytöistään, ja hänestä on ikävää, että hän tapaa heitä aika harvoin. He eivät nimittäin asu samassa kaupungissa kuin hän. Osan kesälomasta hän kuitenkin voi olla heidän kanssaan. Lauri on viime aikoina miettinyt aika paljon elämäänsä. Ehkä siksi että hän on juuri täyttänyt vuosia. Neljäkymmentä vuotta - se on aika paljon. Ja mitä hän on saanut aikaan? Avioliitto epäonnistui eikä hän oikein ole löytänyt sopivaa naisystävää sen jälkeen. Viime keväänä hän oli Riitan kanssa, mutta ei se sitten sujunutkaan. Häntä harmitti, että Riitta flirttaili kaikkien

4 miesten kanssa työpaikalla, tai ainakin nauroi ja jutteli kaikkien kanssa. Lauri myöntää, että hän oli ehkä vähän liian mustasukkainen. Hän ei myöskään ole ollenkaan tyytyväinen työhönsä. Hän on bussinkuljettajana Helsingissä ja työ on todella raskasta. Hänestä tuntuu, että hän koko ajan tulee vihaisemmaksi ja ärtyneemmäksi. Hänellä on vakinainen työsuhde ja hänen pitäisi olla iloinen siitä, varsinkin nykyään kun on niin paljon työttömiä. Mutta kuitenkin hän tuntee, että hänen pitäisi jollakin tavalla muuttaa elämäänsä. Lauri ja hänen isänsä istuvat puutarhakeinussa. On kaunis kesäilta. Isä: Sinähän aina valitat työstäsi. Etkö nyt voisi vielä kerran miettiä. Täällä olisi peltoa ja hyväkuntoiset rakennukset ja kyllä maanviljelijänkin ammatissa hyviä puolia on. Lauri: Tästä ei nyt enää kannata puhua. Minä en enää tänne sopeutuisi. Olen kyllä ajatellut ammatin vaihtamista. Mutta yritän ehkä päästä jonnekin opiskelemaan. Olen jo kysellyt vähän työvoimatoimistosta erilaisia aikuiskoulutuspaikkoja. Tiedät että olen aina halunnut tehdä jotakin, josta näkyy työn tulos, haluaisin esimerkiksi rakentaa jotakin. Studieavsnitt 1 Isä: Mutta eikö tämä maanviljelijän työ juuri olisi sellaista. Ja kuinka tämän tilan sitten käy kun minä tästä kuolla kupsahdan. Lauri: Sinähän olet vielä aika nuori ja onhan tuo Timo. Hänhän taitaa olla kiinnostunut näistä töistä. Ainakin touhuaa tuolla naapurin pelloilla aamusta iltaan. Isä: Minä vähän epäilen, että se johtuu jostakin muusta. Taitaa olla pihkassa naapurin Tiinaan, niin kuin ennen muinoin sanottiin. Mutta eihän sitä tiedä, Liisa sanoi, että ei hänestä ainakaan lukumieheksi ole. Laiska kuuluu olevan koulussa, mutta tuolla pellolla kyllä paiskii töitä. Olisihan hyvä jos joku lastenlapsista tämän ottaisi hoitaakseen, ettei aivan vieraille menisi, vanha sukutalo. Lauri: Minä olen muuten jo ilmoittautunut iltalukioon. Yritän kahdessa vuodessa saada ylioppilastutkinnon valmiiksi ja sitten aion jatkaa teknillisessä opistossa tai vaikkapa korkeakoulussa, jos hyvin menee. Työtäni en ainakaan vielä jätä. Täytyy nyt ensin katsoa miten onnistun. Isä: No onpa hyvä että sinulla on suunnitelmia. Olin jo vähän huolestunut sinusta, kun olet jo pitkään ollut niin masentunut. Ja täällä on tietenkin aina tämä talo, jos satut muuttamaan mieltäsi. Sinun ja Liisanhan tämä on ja teidän lastenne, kun aika minusta jättää.

5 SANASTO ammatti ammatin ammattia ammatteja autonkuljettaja -n -a -kuljettajia viettää vietän vietti viettänyt maatila -n -a maatiloja Häme Hämeen Hämettä erota eroan erosi eronnut tytär tyttären tytärtä tyttäriä pitää pidän piti pitänyt jostakin tavata tapaan tapasi tavannut harvoin nimittäin miettiä mietin mietti miettinyt elämä elämän elämää saada aikaan avioliitto avioliiton avioliittoa avioliittoja sopiva sopivan sopivaa sopivia naisystävä -ystävän -ystävää -ystäviä sujua sujuu sujui sujunut se ei sujunut yrke Tavastland väninna bilchaufför tillbringa, fira lantgård skilja sig dotter tycka om träffa ngn, träffas sällan nämligen fundera tänka liv få till stånd äktenskap lämplig, passlig gå undan, framskrida det gick inte bra VIKTIGA GRAMMATIKALISKA BEGREPP SOM ANVÄNDS I STUDIEAVSNITTEN ORDKLASSER SUBSTANTIV är benämningar på personer, djur, växter och föremål flicka, hund, ros, bok PRONOMEN används i stället för substantiv jag, han, den, det ADJEKTIV anger hurudant ett substantiv är vacker, gammal, ljus RÄKNEORD anger antal eller ordningsföljd två, elva, den femte VERB berättar det som görs eller sker i satsen sjunger, kommer, har varit ADVERB anger rummet, tiden eller sättet för ett skeende här, nu, bra PREPOSITION bildar tillsammans med ett annat ord en bestämning bland,på, framför SATSDELAR SUBJEKT är ett ord som säger vem det är som gör något han i satsen Han kommer hem. PREDIKAT är ett ord som säger vad någon gör kommer i satsen Han kommer hem. OBJEKTär föremålet för handlingen. Objektet svarar på frågan vem, vad, vilka + predikatet + subjektet en bok i satsen Jag läser en bok.

6 ATTRIBUT anger hurudant huvudordet är ny i satsen Jag läser en ny bok. PREDIKATIV anger hurudant eller vad subjektet är vacker i satsen Flickan är vacker. ADVERBIAL anger var, när och hur handlingen i satsen sker hemma, nu i satsen Han är nu hemma. SINGULARISental PLURALIS flertal AKTIV (VERB) I finskan en sats eller en verbform med subjekt, subjektet känt. PASSIV (VERB) En sats eller en verbform utan grammatikaliskt subjekt, dvs. subjektet är obestämt, icke känt. TIDSFORMER (VERB) PRESENS nutid kommer, talar IMPERFEKT förfluten tid kom, talade PERFEKT anger att någonting har skett har kommit, har talat PLUSKVAMPERFEKT anger att någonting hade skett hade kommit, hade talat MODUS (VERB) anger sättet på vilket handlingen i satsen sker. INDIKATIV anger verklighet (de vanliga verbformerna). KONDITIONALISanger en villkorlig handling. Laulaisin, jos osaisin. IMPERATIV anger en befallning. Laula! Laulakaa! POTENTIALIS anger en möjlig handling. Laulanen huomenna. KASUSböjningsformer av substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord STADIEVÄXLINGen växling av konsonanterna k, p, t i stammen av två- och flerstaviga ord när ändelser tillfogas. VOKALHARMONIen ändelse med främre vokalerna ä, ö, y kan inte fogas till en stam som innehåller bakre vokaler (a, o, u). (Då väljer man motsvarande ändelse med a, o, u.) POSSESSIVSUFFIXÄndelser som anger ägaren och motsvarar bl.a. svenskans possessiva pronomina: min = -ni, din = -si osv. INSÄNDNINGSUPPGIFTER 1 1. VASTAA KYSYMYKSIIN OMIN SANOIN TEKSTIN MUKAAN: 1. Millainen perhe Laurilla on? 2. Kuka on Riitta? 3. Millainen työ Laurilla on ja mitä hän pitää työstään? 4. Mitä isä haluaisi, että Lauri tekisi? 5. Millaisia suunnitelmia Laurilla on? 6. Miksi isä on ollut huolestunut Laurista? 7. Kuka on Liisa ja kuka Timo? Saitko selvää?

7 2. KIRJOITA LYHYT AINE (n sanaa) aiheesta A Minun ammattini TAI B Ihanneammatti 3. VERBIMUOTOJA - KERTAUS Täydennä seuraava kertomus! Käännä ja/tai taivuta suluissa olevat sanat! Lauri (fyller) tänään neljäkymmentä vuotta. (Han har bjudit in) paljon sukulaisia ja ystäviä. (Han firar) juhlan maalla, vaarin talossa. Talo (är belägen) järven rannalla. Matti ja Lauri (har målat) sen punaiseksi tänä keväänä. Lapset (har städat) koko pihan. Jo viime viikolla Liisa (började) valmistaa ruokia. Lauri on itse (pyydystää) kaikki kalat, joista (vi har gjort) maukkaita kalaruokia. Lauri (har varit) koko viikon jännittynyt, eikä hän viime yönä (kunde inte) nukkua. Nyt kaikki on valmista ja (vi väntar) vain vieraita. Ensin Lauri (tarjota) kuohuviiniä ja kaikki (lyckönskar) häntä. Vaari, siis Laurin isä, pitää puheen ja (berättar) Laurin lapsuudesta. Kaikki vieraat (är) iloisia ja (skrattar) vaarin kertomuksille. Puheen jälkeen Lauri (öppnar) paketteja, joita hän (har fått). Hetken kuluttua me (käydä) pöytään. (Vi har dukat) juhlapöydän pihamaalle. Nyt kaikki (har funnit) paikkansa ja ateria (kan) alkaa. 4. KIRJOITA SEURAAVIEN VERBIEN KONDITIONAALIMUODOT MALLIN MUKAAN MALLI SANOISIMME OLISIT SANONUT Olla saada tulla antaa

8 tehdä käyttää alkaa jäädä tuntea tarvita

Institutet för distansstudier DISTIS Nybörjarkurs i finska för vuxna

Institutet för distansstudier DISTIS Nybörjarkurs i finska för vuxna NYBÖRJARKURS I FINSKA Målet för denna kurs är att ge kursdeltagaren baskunskaper i finska, dvs. sådana färdigheter som hjälper honom/henne att förstå språket och använda det i vardagliga språkbrukssituationer.

Läs mer

Finskans grammatik Innehåll

Finskans grammatik Innehåll Finskans grammatik Innehåll Att vara och inte vara 2 Verbböjning (verbityypit 1-5) 3 Att ha och inte ha Partitiv Stadieväxling Genitiv, min, din Måste konstruktion Imperativ Inre lokalkasus Yttre lokalkasus

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

1. Genitiv. Översättning finska-svenska. Genitivkedjor. Objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv

1. Genitiv. Översättning finska-svenska. Genitivkedjor. Objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv Översättning finska-svenska 1. Genitiv 2. Konditionalis - villkorssatser 3. Bestämning till substantiv 4. Ordföljd 5. Passiv 6. Verbalsubstantiv 7. Elativ och illativ 1. Genitiv Undvik osvenska genitivkonstruktioner

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 Kort sammandrag av gruppverkstäder / Ryhmätyöpajojen lyhyt yhteenveto En ideal arbetsmiljö / Ihannetyöympäristö Assistent / Avustaja överlärare

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt BIO FIX UDERSÖKIG 1. Allmänt Enkäten har förverkligats som webbenkät under tiden 15.1 15.4.213 samt som pappersenkät vid Bio Fix filmvisningar under samma period. Syftet med enkäten är i första hand att

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen inte begränsad till ett läroämne. All verksamhet i skolan ger

Läs mer

Nybörjarfinska 1. Läsårsplanering. 2008/2009 www.sofiadistans.nu

Nybörjarfinska 1. Läsårsplanering. 2008/2009 www.sofiadistans.nu Nybörjarfinska 1 Läsårsplanering 2008/2009 www.sofiadistans.nu Välkommen att läsa ett nytt språk, finska! Föreställ dig en språkkurs, som äger rum i Finland under en sommarmånad. Deltagarna kommer från

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA!

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA! 1 Enkät vid September Open Företagsmässan 14.9.2013 Svaren på enkäten: 163 st TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA! 1) Vilken fråga är den viktigaste för Kimitoön just nu, enligt dig? Mikä

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

1.1 Modersmål och litteratur

1.1 Modersmål och litteratur 1 Läroämnen 1.1 Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Mål: Eleven skriver Penngrepp (vid behov) skriva bokstäver forma bokstäver åk 1 skriva meningar med stor bokstav och skriva ord och egna

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti

ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti PAKKAUSSELOSTE ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti Lue tämä pakkausseloste huolellisesti, ennen kuin aloitat lääkkeen käytön. Säilytä tämä pakkausseloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. Jos

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Kommunikativ språkundervisning

Kommunikativ språkundervisning Kommunikativ språkundervisning Michaela Pörn, michaela.poern@abo.fi Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Om språksyn och språklärande Kognitiv syn på språklärande Social syn på språklärande Tidigare betonades

Läs mer

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Hillerstorp 2004-01-07 ARBETSPLAN I ENGELSKA FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Arbetsplan i engelska år 2-9 Övergripande för alla år gäller: Att aktivt öva den muntliga förmågan. Progressiv

Läs mer

1. MITÄ GLUCOSAMIN RATIOPHARM ON JA MIHIN SITÄ KÄYTETÄÄN PAKKAUSSELOSTE

1. MITÄ GLUCOSAMIN RATIOPHARM ON JA MIHIN SITÄ KÄYTETÄÄN PAKKAUSSELOSTE PAKKAUSSELOSTE Lue tämä seloste huolellisesti ennen kuin aloitat lääkkeen käyttämisen. - Säilytä tämä seloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. - Jos sinulla on lisäkysymyksiä, käänny lääkärisi tai apteekin

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

ändringar efter 1.1. 2015

ändringar efter 1.1. 2015 www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av

Läs mer

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti joulukuu 2008 StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2009 mennessä TOIMEENTULOTUEN ENNAKKOTILASTO 1.1. 31.12.2008 Tällä

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. ENGELSKA ÅR 1 6 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Eleven skall: förstå tydligt och enkelt tal och själv kunna delta i enkla samtal kunna läsa och förstå enkla berättelser

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014 Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) 383 Kaj / Den av ledamoten Juha Hakola väckta motionen om automatisk trafikövervakningsutrustning i Kajsaniemigatans område Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00.

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00. Gruppbrev 7-2015 INBJUDAN AV-läger Örnsköldsvik! Meidän kestävyysleiri Örnsköldsvikissä lähestyy. Toivottavasti olette tyytyväisiä kevätkauden suorituksista, mutta nyt alkaa harjoituskausi taas syksyn

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

B2: Obligatorisk övning

B2: Obligatorisk övning B2: Obligatorisk övning Allmänna råd: Namnge dina övningsfiler enligt följande. Ge ditt studerandenummer i början av varje filnamn: t.ex. 014288978A1avalmis.txt. Skicka bara filerna som önskades i övningen.

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg Pohjustuskeskustelu Keskustele vierustoverisi kanssa: Minkälaisia ryhmätyötaitoja yhteiskirjoittaminen edellyttää? Luetko blogeja? Mitä blogeja? Millaisia blogeja on olemassa? Millaisia blogitekstit ovat?

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

AKTIVERA DIN SVENSKA! för ett aktivt språkbruk i vardag och arbete

AKTIVERA DIN SVENSKA! för ett aktivt språkbruk i vardag och arbete AKTIVERA DIN SVENSKA! för ett aktivt språkbruk i vardag och arbete Västra Nylands folkhögskola (VNF) i Raseborg har år 2010 erhållit ett bidrag från Utbildningsstyrelsen för att kunna utveckla pedagogiken

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Lektion 19 STUDIEANVISNINGAR FÖR DELKURS III

Lektion 19 STUDIEANVISNINGAR FÖR DELKURS III STUDIEANVISNINGAR FÖR DELKURS III Lektion 19 Du kan välja att antingen börja med att ögna igenom lektionen i läroboken eller ha studieanvisningarna nedan som utgångspunkt för arbetet med denna lektion.

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms)

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 o En värld av texter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MO 2 o Epik och medietexter Lärobok

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus Heidi Kankainen Ruotsi 1 Yhteinen osuus Hakemisto 1. Vem är jag? Opiskelijatarinoita Suomesta..3 2. Vårt land Oi maamme.. 6 3. Opettajan vinkkinurkkaus sanakirjojen käytöstä.8 2 1. Vem är jag? - Opiskelijatarinoita

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

AURORA HELSINKI EN PJÄS AV SOFIA AMINOFF PÅ BASEN AV INTERVJUER

AURORA HELSINKI EN PJÄS AV SOFIA AMINOFF PÅ BASEN AV INTERVJUER AURORA HELSINKI 2 AURORA HELSINKI EN PJÄS AV SOFIA AMINOFF PÅ BASEN AV INTERVJUER KONCEPT A LUNDSTRÖM RESEARCH SOFIA AMINOFF OCH ARBETSGRUPPEN ÖVERSÄTTNING FRÅN FINSKA TILL SVENSKA SOFIA AMINOFF ÖVERSÄTTNING

Läs mer

Arbetsplan i Thailändska

Arbetsplan i Thailändska Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att välja det bästa

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Finska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Finska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Onnittelut! Toivomme teille molemmille kaikkea onnea maailmassa. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

V15H15 Terminsplanering Vt-15

V15H15 Terminsplanering Vt-15 V15H15 Terminsplanering Vt-15 Terminstid: 12 januari 12 juni Självstudiedagar: vecka 8, vecka 14 och 15/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter -

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

VASA UNIVERSITET. Humanistiska fakulteten. Institutionen för nordiska språk

VASA UNIVERSITET. Humanistiska fakulteten. Institutionen för nordiska språk VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk Pauliina Valkama Svenska motsvarigheter till finskans agentparticip i tre olika textgenrer Avhandling pro gradu i svenska språket

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Datum: 2010-08-19 Ämnesansvariga: John Dennis, Maria kehlmeier, Karin Munthe, Elin Fengpíng Mao Undervisning i Moderna språk

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Uppgift 1: Rörelseserie till musik + undervisning

Uppgift 1: Rörelseserie till musik + undervisning Rytm och Rörelse Gymnastikdelen Biämnesstudier 2006 Uppgift 1: Rörelseserie till musik + undervisning Skapa parvis en rörelseserie till musik, minst 30 sek, högst 60 sek. Utgå från någon idé-tema/ musiken/

Läs mer