Internationell feriepraktik, 2012

Transkript

1 Internationell feriepraktik, 2012 CITAT FRÅN ELEVERNAS SKRIFTLIGA RAPPORTER I sammanfattning har resan varit en tre veckor lång lektion i livet, där jag har lärt mig språk, ansvar, sociala färdigheter och haft väldigt roligt under tiden. (Vasaelev som tillbringat tre veckor i Frankrike som internationell feriepraktikant under sommaren 2012) A R B E T S M A R K N A D S E N H E T E N Adress Arbetsmarknadsenheten, Gävle Kommun, Gävle Tfn , Fax mari.benktson@gavle.se

2 Sid 2 (13) Personlig utveckling, stärkt självkänsla & nyttig arbetslivserfarenhet Jag känner framför allt att jag blivit mycket mer självständig efter den här resan och jag är inte rädd för någonting längre. Jag har fått lösa problem på egenhand på ett främmande språk och även om det varit en utmaning så har det varit riktigt roligt och lärorikt. Jag har växt otroligt mycket som person under de här veckorna och jag är verkligen glad att jag åkte. Speciellt nu när jag är tillbaka så förstår jag hur fantastiskt det var (jag förstod det inte riktigt när jag var där då jag hade hemlängtan ibland och arbetet var då tufft). (Belgien) Jag är jätteglad att jag fick den här möjligheten och det har varit väldigt lärorikt. Inte minst på det personliga planet då jag själv inte visste hur jag skulle klara av tre veckor hemifrån utan familjen. Det visade sig att det skulle gå väldigt bra och det ger mig mersmak att ge mig ut och resa/jobba utomlands efter skolan! (Italien) I sammanfattning har resan varit en tre veckor lång lektion i livet, där jag har lärt mig språk, ansvar, sociala färdigheter och haft väldigt roligt under tiden. (Frankrike) Jag trodde innan jag åkte att det svåraste skulle vara att klara mig utan mina föräldrar i en främmande stad, att behöva lösa att problem själv. Jag tyckte att den delen flöt på så bra att det inte kändes nytt eller ovant. Jag är van att lösa problem hemma och ofta behövs inte föräldrarnas hjälp. Men det jag kommer ta med mig från denna upplevelse är vetskapen om att jag klarar mig själv. Jag kan resa från Sverige till Italien och bo där i tre veckor utan att behöva någons hjälp. Det hjälper självförtroendet att veta att man kan klara något på egen hand. Jag har varit hemma så pass kort tid än för att veta, men kanske är jag inte längre lika blyg och tillbakadragen. Jag kanske har förändrats lite ändå. Förutom ökat självförtroende är detta en erfarenhet att skriva in i cv:t. Jag kommer att bära med mig den genom hela livet, både i arbetslivet och privat. Så får man chansen att åka iväg dessa 3 veckor, ska man ta den. Det är en ovärderlig erfarenhet för resten av livet. (Italien) Nu har jag goda möjligheter att kanske få komma tillbaka dit och jobba om jag skulle vilja det, vilket känns roligt. Det har ju definitivt öppnat fler dörrar för mig. (Slovenien)

3 Sid 3 (13) Denna resa har gett mig massor av erfarenhet, då man i princip får klara sig helt själv i ett främmande land som jag inte skulle kunnat ha fått på något annat sätt. Och nu har jag ett kvitto på att jag klarar av en sådan situation helt själv. Det är en stor upplevelse att få göra en sådan här sak som också förändrar en personligen, man mognar som person. Jag är väldigt glad att jag tog denna möjlighet, för det är verkligen en möjlighet. Det är en upplevelse för livet. (Spanien) Jag lärde mig mycket om mig själv, t.ex. att jag är väldigt anpassningsbar, att jag klarar att vara hemifrån länge utan att längta hem, jag ser positivt på det mesta och jag försöker oftast att hitta lösningar istället för att se hinder. Detta har även gjort att jag är ännu mer inne på att plugga vidare utomlands efter gymnasiet, jag fick det bekräftat att jag verkligen kan resa och klara mig själv. (Slovenien) Men slutligen, jag tror det är en otroligt bra erfarenhet att ha med sig i framtiden, inte bara i jobbsammanhang. Som person har jag klarat av många påfrestningar och andra faktorer som gör mig starkare idag. (Spanien) Det var en jätterolig resa och verkligen något jag kan rekommendera till andra man får nya minnen och nya vänner och upptäcker saker om sig själv om hur man fungerar i att ständigt ha folk runt sig. Man lär sig hålla humöret uppe. (Frankrike) Kort sagt var det hårt arbete och underbar fritid. Det finns många detaljer jag skulle kunna berätta om men då skulle jag kunna skriva hur långt som helst så jag nöjer mig med den beskrivningen. Hela resan är och kommer att vara en bra erfarenhet att ha med sig i framtida arbeten och resor. Jag har lärt mig mycket och känner mig framför allt mycket tryggare att arbeta och bo utomlands efter detta! (Spanien) Jag vet inte riktigt på vilket sätt men jag känner mig lite som en ny människa med tusen nya erfarenheter efter resan. Jag har lärt mig att klara mig själv mer, att stå på egna ben och veta att jag klarar av det. Det var en så skön känsla att känna att man klarar sig själv och få uppleva ett helt nytt land och en helt ny kultur vilket var precis det jag ville så jag är verkligen mer än nöjd med den här feriepraktiken. Jag skulle nog kunna skriva en hel bok om vad vi gjort och lärt oss där borta i Italien. (Italien)

4 Sid 4 (13) Förbättrade språkkunskaper & ny motivation för språkstudier Jag har verkligen fått chansen att öva på min franska eftersom man var tvungen att prata franska konstant då många var väldigt dåliga på engelska. (Frankrike) Språket! Jag känner att jag verkligen vill lära mig att kunna kommunicera på spanska nu. Jag förstår spanskan jättebra men när jag ska prata känns det som en ända stor gröt i hjärnan. Det är något jag tycker att jag har förbättrat något, även om det är svårt att prata så vågar jag mer nu. (Spanien) En annan fantastisk erfarenhet var att få både lära sig mer och att använda franskan på ett sätt jag aldrig har gjort tidigare. Det känns som att jag efter några dagars inledande förvirring faktiskt både förstod och pratade bättre än vad jag trodde var möjligt. Framförallt kom jag över en viktig barriär i att inte fundera så mycket utan att bara babbla på. (Belgien) På restauranger och i andra sociala sammanhang tycktes det som om det var uppskattat att vi talade någorlunda bra spanska. Att höra, tala och läsa spanska överallt gjorde att jag fick en mycket bättre inblick i hur spanskan är sammankopplad med spanjorerna, människorna bakom språket, och deras kultur. Jag lärde mig att uppträda efter spanjorernas oskrivna sociala regler och hur viktig spanskan är för att bli del av deras gemenskap. Vilken avgörande roll språket spelar. Men också vilken skillnad det är att få använda sig av sina språkkunskaper ute i verkligheten istället för att bara lära sig tomma glosor och grammatik i skolan utan att kunna använda sig av det. Jag önskar att alla som ville skulle kunna få prova på det. För mig har det inneburit att jag fått ett annat förhållningssätt till spanskan och lärt mig att uppskatta det jag kan och får lära mig. Samt att jag lär mig snabbt och att det faktiskt inte är så svårt att prata på spanska om jag anstränger mig. (Spanien) Trots att jag ganska nyligen börjat läsa italienska så har det fungerat över förväntan. Jag har försökt att kommunicera så långt det går och alla har varit väldigt tålmodiga och försökt förstå, vilket lett till ett förbättrat språk och en ny villighet att tala hos mig. (Italien) I Nice talade de bara franska för att de inte kunde engelska alls, men där glömde de ofta bort att vi inte var så bra på franska, för de talade väldigt fort. Dock blev det inga större missförstånd i arbetet, och man får snabbt

5 Sid 5 (13) in rutinerna på vad som behövs göras och hur man gör det den första arbetsdagen, så egentligen hade vi inte ens behövt kunna franska för att arbeta där. Dock var det en väldigt stor trygghet att kunna grunderna, och jag hade aldrig använt franskan utanför lektionerna innan jag åkte till Nice, så jag lärde mig mycket franska och även hur mycket franska jag egentligen kan, vilket givetvis var mer än jag trodde! (Frankrike) Ovana sysslor och omständigheter I början hjälpte jag en städerska under en del språkliga missförstånd för att sedan efter tre dagar få helt eget ansvar över ett ökande antal rum samt en del extrauppgifter. Det var slitigt, lite enformigt och oväntat stressigt men väldigt lärorikt. Mycket lyft och ovana arbetsställningar gav både ryggont och trasig hud, vilket gjorde oss till storkonsumenter av Ice Power och Voltaren. Jag känner både en ökad förståelse för alla viktiga lokalvårdare, tacksamhet för en möjlighet att tjäna pengar under studier och inte minst en ökad motivation att studera. (Belgien) Min första reaktion när vi klev av planet, och det kommande dygnet, var hur skulle vi klara värmen? Vi plågade oss igenom hela första natten och kände att tre veckor skulle bli en evighet. Hur vi dessutom skulle klara att jobba i hettan hade vi ingen plan för, och en god natts sömn kändes avlägset. Nu, cirka tre veckor senare har jag fått en helt ny syn på värme och på Italien! (Italien) Det var en utmaning att bo tio stycken tätt in på varandra i 21 dygn. Någon ensamtid fanns inte. Ändå är det denna närhet till kompisarna, min tillfälliga familj, som jag saknar mest. Mitt mål med resan var att växa, inte bara i språket utan som person, och det gjorde jag. Det tycker jag att alla tio har gjort under resan. Man får lära sig så mycket genom att ta ansvar själv. (Spanien) Att känna sig så självständig och vuxen och erfaren som jag gjorde när det fruktade besöket i tvättomaten inte resulterade i några förstörda kläder, när jag lyckades tillaga en billig och nyttig maträtt på den oberäkneliga gasspisen eller när man efter någon vecka började känna igen folk som åkte till jobbet samtidigt med tunnelbanan. Det gav mig helt enkelt en försmak på hur vuxenlivet kommer att bli. (Belgien)

6 Sid 6 (13) Jag måste erkänna att jag blev ganska nervös över allt prat om ficktjuvar, smådjur etc. som vi fick på mötena och det förbättrades inte av att vi, när vi kom fram till vårt boende, hade fått en myrinvasion som till och med fick en av de arbetande att rygga tillbaka men till slut fick vi bort de flesta myror och då var det inte så stort problem. Till slut försvann min rädsla för smådjur nästan helt och jag stod och dammade spindlar på jobbet. (Italien) Under denna resa har jag lärt mig att inte alla jobb är så glamorösa som man nu tror och även om man nu får göra ett riktigt jobbigt jobb så är det bara att bita ihop och göra det som behövs. (Spanien) Jag ska inte sticka under stol med att den första jobbdagen var både läskig och jobbig. Det var stressigt och vi visste inte hur till exempel tapasrätterna skulle stå på bordet eller vilka sallader som skulle serveras med sked och inte. Även personalen var stressad och eftersom att de ofta pratade fort med varandra kunde man inte uppfatta vad de sa och vi oroade sig att de pratade om oss. Men vad de än sade så försvann hetsen när gästerna minskade och vi började upptäcka vilken underbar skara med människor vi hamnat hos. Så kärleksfulla personer som jobbade där har jag aldrig träffat i Sverige. (Spanien) Möten med nya människor & knutna vänskapsband Det som jag kommer att sakna mest från denna resa är möjligheten att träffa andra människor och knyta band över hela världen. Jag har träffat flera spännande människor från andra delar utav världen som jag hoppas kunna hålla kontakten med. Den stora världen har krympt, men min värld har blivit större. (Frankrike) Vi var en bra grupp som drog iväg, alla pratade med alla och var öppna, men det var en jättebra, tajt, familj som kom tillbaka. (Spanien) Speciellt lärorikt har nog mötena med alla nya människor varit; vi har hela tiden mött nya härliga människor som varit lika nyfikna på Sverige som vi är på deras land. Jag tror att man som person utvecklas mer än man själv inser i mötet med nya personer, kanske inte bara på en språklig nivå. Det jag tar med mig till framtiden efter den här resan är inte bara en massa härliga minnen, utan också en insikt om att jag verkligen vill flytta till Italien så småningom. Jag har lärt mig att inte vara rädd för att fråga

7 Sid 7 (13) om saker och att det mesta löser sig även om språket försvårar knepiga situationer. (Italien) Samtidigt när man åker på en sån här resa, alla människor man får träffa. Gruppen man åker med och alla man träffar när man jobbar och när man är ute. Jag är så fruktansvärt glad över vi tjejer som åkte tillsammans. Nu kände jag 2 av dem redan, men de andra 3 jag lärde känna var verkligen hur roligt som helst. Det är kul när jag tänker efter på hur vi var när vi satt på tåget mot Arlanda första dagen. Alla kände inte varandra och det var lite stelt. Men sen efter 3 veckor och man hade träffats då och då. Sen på tåget hem mot Gävle från Arlanda så var vi som en tjejgrupp som hade känt varandra hur länge som helst. (Frankrike) Att dessutom kunna leva med människor du aldrig träffat förut och skapa gemenskap med var även det helt nytt, och något av det bästa av hela resan. Min lilla familj som det blev tillslut, är människor som jag aldrig kommer glömma. Det var själva gruppen som gjorde hela resan komplett utan allihopa skulle det inte alls varit lika roligt och bra. (Spanien) Vi var 9 tjejer som åkte tillsammans och vi har hållit kontakten och träffat alla och blivit mycket bra kompisar. Det är roligt att fått uppleva det här med dem och vi planerar att ha en återträff snart och prata minnen och så. (Italien) Jag har också utvecklats som människa och umgåtts med människor som jag annars inte hade träffats om jag inte hade åkt till Frankrike. Så jag har träffat mycket trevligt folk under dessa tre veckor vilket har varit både roligt och utvecklande! På fritiden umgicks vi inte bara med de andra som också var på feriepraktik utan vi var även tillsammans med personalen och även med gästerna. (Frankrike) Det som jag tyckte var roligast med att arbeta på vandrarhemmen dessa 3 veckor var att man träffade så mycket folk från olika länder! Jag har fått många nya vänner och kontakter, som verkligen har inspirerat till att livet och världen har så mycket att erbjuda! (Frankrike) Jag kände att jag verkligen kom jättenära människorna jag jobbade med, kanske för att de var väldigt öppna och det blev min lilla familj i Spanien. Jag hoppas verkligen att jag har turen att träffa dessa personer igen. (Spanien)

8 Sid 8 (13) Till sist utvecklades jag mycket som person genom att prata och diskutera med alla människor jag stötte på under dagarna på vandrarhemmet. Att jag skulle möta människor från Brasilien, USA, Kanada, Storbritannien, Ungern, Italien, Sydafrika, Kazakstan, Australien och Nya Zeeland under ett och samma tak hade jag aldrig trott. Genom att dem delade med sig av sina historier, erfarenheter, deras misstag och deras lycka gör att jag nu känner mig mer säker när det kommer till mig egen framtid och mitt eget liv på den här planeten som vi förövrigt kunde fasställa är mycket mindre än vad vi tror. (Frankrike) Flera av de jag träffade, vet jag att jag kommer att hålla kontakten med och träffa igen, antingen i Spanien eller i Sverige. (Spanien) Jag är överlycklig att jag åkte på den här resan för jag har fått vänner för livet där nere. Så nu har jag goda möjligheter att kanske få komma tillbaka dit och jobba om jag skulle vilja det, vilket känns roligt. Det har ju definitivt öppnat fler dörrar för mig. (Slovenien) Kulturkrockar & andra sätt än våra att göra saker på Vår första dag var väldigt lättsam och välkomnande av våra handledare. Jag hade sen tidigare alltid vetat om att Italienare var väldigt öppna och sociala, vilket jag fick ta del av, mer eller mindre, på gott och ont under hela resan. Ibland var det svårt att hantera denna socialitet Italienarna hade eftersom vi i Sverige är uppfostrade att inte vara allt för utåt, vi svenska är tråkiga helt enkelt! (Italien) När jag kom till t ex jobbet hälsade man på de som jobbade där genom att pussa varandra en gång på kinden. Vi i Sverige är vana vid att man skakar hand eller kramas när man träffas. Jag tror att många kan tycka att det är lite jobbigt med just sådan närkontakt, jag hade inga problem med det men det kan vara någonting man kan nämna om andra ska åka dit. Man måste respektera varandras kulturer och kompromissa om man skulle se något problem med det. Jag kände dock en uppskattning av den lilla gesten när man pussar varandra på kinden. (Belgien) Kunskapsnivån i engelska var väldigt annorlunda om man jämför med Sverige. I Sverige kan många vuxna engelska, i Spanien var det inte många vuxna som behärskade språket. Även om de jobbade på restau-

9 Sid 9 (13) ranger och affärer kring turistområden kunde de inte bra engelska, vilket jag tyckte var konstigt då det skulle vara en självklarhet i Sverige att kunna engelska för gästernas skull. Dock kunde de flesta ungdomar i Spanien engelska och var villiga till att lära sig mer av språket. Alla spanjorer jag har pratat med har uppskattat när man pratat spanska med dem. Jag har fått en massa beröm om min spanska när jag pratat med dem, vilket var mycket kul. Jag fick även en helt annan relation till personerna jag pratat med när jag pratade spanska med dem, de öppnade sig mer och blev trevligare. Vilket jag tror tyder på att de är stolta över sitt språk, något som jag tycker att vi svenskar ska ta efter mer. (Spanien) I jämförelse med det svenska systemet var det väldigt roligt att få uppleva hur man gör saker och ting i Italien. Det allra första jag antecknat i min dagbok är ordet avslappnat, och otroligt charmigt (i lagom dos, dvs. tre veckor räckte av denna charm sen ville man hem till ordningen). Ett exempel är att i stort sätt hela tiden kom vår arbetsgivare försent. Från början trodde vi att vi hade ställt oss på fel upphämtningsplats eftersom han aldrig dök upp, men oftast kom han ungefär 40 minuter sent. (Italien) Stora skillnader gentemot svenska arbetsplatser var till exempel avsaknaden av fikarum och kaffeautomater (!), de sjaskiga korridorerna för de som arbetade där och framför allt de stora svårigheterna att få sjukledigt en dag. (Belgien) Jag har lärt mig mycket om mig själv som person, men också om hur man ska leva med andra personer. Jag har lärt mig att det är viktigt med en bra inställning när man gör någonting jobbigt, eftersom en negativ attityd kan tynga ner en hel grupp. (Spanien) Och självklart var alla så himla trevliga. London. England. En stad och ett land som kryllar av översnälla människor. Nuddar man någon med lillfingret när man passerar varandra på gatan säger de varenda en, sorry sorry sorry tusentals gånger om. (England) Att kunna säga, redan första dagen man kommit hem att man vill tillbaka och återuppleva allt igen är bara det en bekräftelse på hur mycket jag uppskattar att jag åkte iväg på feriepraktik. Det är något som sätter spår i ens liv och något man tar med erfarenheter av till framtiden just för att det är

10 Sid 10 (13) en resa som verkligen har allt och ger en så mycket mer än bara lärdomar. (Spanien) Rent kulturellt sett så har vi märkt några små skillnader mellan länderna, främst i den italienska öppenheten. Flera gånger blev vi bjudna in i sammanhang som man i Sverige troligtvis hade valt att utesluta främmande människor ur (t ex 50årskalas). En annan skillnad är att italienare väldigt gärna vill bjuda på saker och verkligen ser till att man har allt man behöver, medan normalsvensken kanske skulle ha ryckt på axlarna och bett en klara sig själv. Också samhörigheten i byarna var starkare än i Sverige, det fanns en vi-känsla i grunden som skapade en trygghet även för oss som besökare. Ytterligare en sak som jag noterade är deras öppna kärlek och värme till alla bekanta, alla som kommer förbi uppmärksammas verkligen. Likheterna är nog också många, men är svårare att lägga märke till. I stort sett är länderna lika, men Sveriges bussar är lite mer logiska och Italiens invånare lite mer sociala. (Italien) Att saker och ting är sena är något man måste vänja sig med väldigt fort, likväl frånvaron av organisation. Redan första morgonen hade vi ett möte inplanerat med Chaoki (handledaren) där han anlände 30 min för sent. Det bästa sättet att hantera det här är att helt enkelt inte bry sig. Det är ju lite dumt att bli upprörd när man sitter under solen i Cote d Azur och det regnar i Sverige, även om man måste vänta lite. (Frankrike) Redan då fick vi smak på den Italienska matkulturen. Nämligen att man gärna sitter och äter i flera, flera timmar och beställer in flera olika maträtter. Att man dricker mycket vin är något vi lärde oss på en gång också. Det var även denna första kväll som vi fick känna på deras lite galna körsätt, man satt i princip och bara hoppades att man inte skulle dö, speciellt då föraren hade tagit sig något glas. (Italien) Något vi ganska snabbt kunde konstatera var att vi i Sverige har det väldigt bra med våra arbetsvillkor. (Belgien) Redan när arbetarna skulle dela in vem som skulle arbeta med vilken såg man att könsskillnaderna inte är detsamma som i Sverige. Vi tre killar från gruppen fick arbeta med Julio för att göra det som klassades för det tyngsta arbetet och tjejerna fördelades till de kvinnliga arbetarna. (Spanien)

11 Sid 11 (13) En stor skillnad där som vi inte har i Sverige är att där så röker människorna över allt. Till och med i stallet rökte dem även fast det fanns skyltar som visade rökförbud. För mig som inte röker var det jobbigt till en början för det var som att gå in i en rökvägg men även det vande jag mig vid, till slut tänkte man knappt på det längre. (Slovenien) Ingenting på jobbet var anpassat för att underlätta för oss arbetare. Arbetsställningar var helt klart inte anpassade som här i Sverige, man kunde få jobba på markhöjd och huka sig i timmar eller så kunde man få jobba med växterna i taket och stå stäckt på tå. (Spanien) Något jag lade märke till var att familjer ofta hjälpte till på varandras jobb, inte bara på min turistshop utan även på restauranger m.m. Det är en skillnad från Sverige, då man oftast söker egna jobb och jobbar på olika ställen. Det verkar alltså vanligare med familjeföretag i Porto Colom. (Spanien) Hos min arbetsgivare var den lägsta lönen ca 75 kronor + dricks, och den högsta lönen hos den anställda var cirka 200 kronor + dricks. Visst kan det låta mycket, men det som är viktigt att observera är att de anställda får dagslön, och inte timlön som i Sverige! Nar jag räknade ut hur mycket jag tjänade i Sverige fick jag lite ångest. Villkoren är sjӓlvklart annorlunda, men inte tillräckligt annorlunda för att göra dem acceptabla. (Turkiet) Den stora skillnaden mellan svenska och Österrikiska skolor, som jag märkte, är nog hur man tilltalar sina lärare. I Österrike så måste man kalla vuxna för herr eller frau och med deras tilltals titel, alltså professor om det är en lärare. (Österrike) Råd till nästa års praktikanter & fler bra citat Det är det som jag vill föra vidare till de som åker nästa år. Alla hinder kan lösas och man ska inte vara rädd att göra bort sig, eftersom man lär sig av det. Missa inte den här chansen för den är verkligen ett minne för livet. Jag skulle behöva er än 100 sidor för att ha någon som helst att kunna beskriva allt jag har varit med om. Så jag kan bara säga att det här har varit de tre bästa veckorna i mitt liv och jag kommer absolut att rekommendera andra att göra detsamma! (Italien)

12 Sid 12 (13) Jag tycker att resan var underbar och ville absolut inte åka hem när den dagen kom och jag vet att jag någon gång kommer att åka tillbaka. Jag skulle göra om det alla dagar i veckan. (Italien) Sammanfattningsvis har den här månaden inte bara gett mig viktig arbetslivserfarenhet utan även ett ökat självförtroende till både mitt fortsatta liv och franskan, för att inte tala om minnen för livet och en andra hemstad. (Frankrike) Så till alla dem där ute som tvekar på huruvida de ska åka på en feriepraktik eller inte, ÅÅÅÅÅÅÅÅÅK!!!! Det spelar egentligen ingen roll vart, när och med vem man hamnar. Inte ens jobbet spelar någon roll. Jag kan garantera att man kommer få en fantastisk upplevelse för livet. Resan blir vad man gör det till. Så för guds skull, åk! Ni kommer inte att ångra er!!! (Italien) När jag nu tänker tillbaka på tiden i Trieste så vill jag inte annat än åka tillbaka, och jag har många gånger känt mig tacksam över att ha fått den här chansen. Visst var arbetet ibland ansträngande och värmen lite för mycket men i slutändan så har resan lett till många nya bekantskaper, förbättrat språk och massor av fina minnen. (Italien) Jobbet på gården var ganska slitsamt och lite jobbigt. Eftersom det inte gick en buss ända fram fick vi gå de sista 3 km till gården och sedan var det dags att jobba. Men eftersom jag var så inne att jobba och att vår relation till de andra på gården var så bra, så flöt allt på hur bra som helst. Såklart tänkte man ibland, varför gör jag det här och hur kommer jag att överleva alla dessa dagar, men man kämpade på och vi fick så mycket tillbaka av familjen. Jag tänker absolut åka tillbaka dit och vi håller kontakten med familjen för vi ska försöka få dem att komma till Sverige så att vi kan få visa dem vårt land. (Italien) Att få vara hemifrån i 21 dagar i ett annat land är någonting som jag inte skulle haft råd att göra på min egen hand, så att kommunen ger oss denna möjlighet är toppen. Att få djupare förståelse för andra kulturer, att lära sig kommunicera utanför språkets räckvidd, att stå ut med min bästa vän dygnet runt i tre veckor, få saker att fungera för att saker måste fungera, jag kan knappt räkna upp allt som denna resa har givit mig. Detta samarbete måste fortsätta, yngre elever på Vasaskolan, och de andra kommunala gymnasieskolorna i Gävle också för den delen, kommer nog uppskatta

13 Sid 13 (13) detta lika mycket som vi har gjort. Vill tacka, tacka så otroligt mycket, för den här upplevelsen och möjligheten. (Frankrike) Jag skulle vilja sammanfatta min tid i Slovenien som en blandning av jobb och semester. Det har varit slitigt, smutsigt och svettigt samtidigt som det varit fantastiskt, avslappnande och otroligt roligt (för att inte nämna lärorikt!). Det var knappt att vi ville åka hem när den dagen var kommen, men hemma är alltid hemma och det var skönt att få träffa mina nära och kära. (Slovenien)