Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren 2012 2016"

Transkript

1 Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren

2 2 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND Utlandsfinländskhet Utvecklingen av utlandsfinländarpolitiken RIKTLINJER OCH ÅTGÄRDER Den finländska identiteten bevaras Finlandsskolornas verksamhet utvecklas Den grundläggande utbildningen för tillfälligt utomlands bosatta barn stöds Uppföljningen av skolförhållandena för utlandsfinländare och möjligheterna att påverka dem Ansökan till Europaskolor och utvidgning av den europeiska undervisningen Studier i finska språket och kulturen främjas vid utländska universitet Skolgång, studier och praktik i Finland främjas Utlandsfinländsk föreningsverksamhet stöds Information till utlandsfinländarna Församlingsarbetet bland utlandsfinländarna Utlandsfinländarnas rättsliga ställning förbättras Återtagande av finskt medborgarskap uppmuntras Valdeltagandet bland utlandsfinländarna höjs Utlandsfinländarparlamentets verksamhet tryggas Utlandsfinländarnas sociala trygghet samt hälso- och sjukvård stöds Utlandsfinländarna en resurs för näringslivet Utlandsfinländarnas förutsättningar att återflytta stöds Forskningen i finländsk migration och utlandsfinländskhet stöds GENOMFÖRANDET AV PROGRAMMET, ANSVARSFÖRDELNINGEN OCH DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA AV PROGRAMMET... 22

3 3 1 INLEDNING Finland har med tanke på invånarantalet under olika skeden av sin historia varit ett betydande utflyttningsland. Sannolikt har varje finländare en anhörig, släkting, vän eller bekant ute i världen. Antalet utlandsfinländare är ca 1,3 miljoner. En stor del av utlandsfinländarna har gift sig utomlands, vilket bidrar till en bredare och mångsidigare kontaktyta mellan utlandsfinländarna och Finland ute i världen. Till utlandsfinländarna hör också ett ansenligt antal sverigefinländare och deras ättlingar. Enligt internationella avtal om migration hör möjligheten att bevara ursprungslandets kulturdrag och kulturella identitet till utvandrarnas rättigheter, och mottagarlandet ska tillåta detta. Det ligger i allmänhet i den mottagande statens intresse att kulturdragen bevaras, eftersom det oftast inte försvårar, utan stöder integrationen i det nya bosättningslandet. Ofta ligger det också i ursprungslandets intresse att bevara kulturdragen. Ett aktivt och fungerande nätverk för utlandsmedborgare kan på många sätt gagna ursprungslandets näringsliv, kulturliv och politiska liv. För utlandsfinländaren själv utgör en stark kulturell identitet ett stöd för ett aktivt deltagande i det nya bosättningslandets olika funktioner. Detta program innehåller en sammanställning av ståndpunkter, bedömningar och verksamhetsmodeller som ytterligare kan stärka växelverkan mellan utlandsfinländarna och Finland. Det utlandsfinländarpolitiska programmet har beretts vid inrikesministeriet. 2 BAKGRUND 2.1 Utlandsfinländskhet Den första flyttningsrörelsen från Finland under och 1600-talen gick till Sverige, Norge, Nordamerika och de områden i Ryssland som hade ockuperats av Sverige (Ingermanland). Av dessa flyttningsrörelser finns det i någon mån fortfarande kvar utlandsfinländskhet. Utlandsfinländskhet är också en följd av gränsförflyttningar. I huvudsak är utlandsfinländskhet ändå en följd av senare flyttningsrörelser, bl.a.: utvandringen till Förenta staterna och Kanada som började i slutet av 1800-talet, utvandringen till Australien som började på 1920-talet, utvandringen till S:t Petersburg och Ingermanland som fortsatte ända fram till ryska revolutionen, utvandringen på och 1930-talet till Sovjetunionen från Finland och bland kanada- och amerikafinländare och utvandringen till Sverige och andra europeiska länder som började efter andra världskriget. De faktorer som låg bakom migrationen var dels ekonomiska, dels politiska. Under 2000-talet har migrationens karaktär förändrats. En mer permanent utvandring sker numera närmast till följd av äktenskap utomlands, en relativt vanlig orsak att flytta utomlands. Utvandring är i dag till stor del avsedd att vara temporär. De som flyttar är ofta motiverade av studier eller praktik, eller av att förbättra sina språkkunskaper, utveckla sin karriär eller söka nya livserfarenheter. Pensionärerna är en helt ny grupp av utvandrare. En del pensionärer flyttar

4 4 utomlands för en del av året eller för hela året. Dagens utvandrare är i genomsnitt bättre utbildade än tidigare. Några exakta siffror på finska medborgare som är bosatta utomlands finns inte att tillgå. Befolkningsregistercentralen kontrollerade vid utgången av 2011 inför presidentvalet antalet utomlands bosatta röstberättigade. Antalet var sammanlagt personer. I denna siffra ingår inte personer under 18 år. Enligt migrationsinstitutets uppskattning är antalet utomlands bosatta personer som är utlandsfinländare i första generationen och födda i Finland ca och antalet utlandsfinländare i första och andra generationen sammanlagt ca När utlandsfinländare i tredje generationen och i ännu fler generationer räknas med stiger antalet utlandsfinländare till ca 1,3 miljoner. Av dessa bor ca i Förenta staterna, ca i Kanada och ca i Sverige. Med begreppet utlandsfinländare avses ofta infödda finska medborgare som har flyttat från Finland och är bosatta utomlands samt deras ättlingar, oavsett om ättlingarna är finska medborgare eller födda i Finland. Personerna måste dock själva räkna sig som finländare (finländsk identitet). Den gemensamma faktorn för dagens utlandsfinländare är närmast medvetenheten om den finländska bakgrunden och de finländska rötterna och strävan att bevara den finländska identiteten samt behovet av att upprätthålla kontakterna med Finland oberoende av bosättningsland, generation eller politisk åskådning. 2.2 Utvecklingen av utlandsfinländarpolitiken Den omfattande emigration från Finland till Amerika som började i slutet av 1800-talet väckte det allmännas intresse för migrationsfrågor. På förslag av lantdagen lät senaten göra en utredning om migration och strävade efter att få till stånd en migrationslag, som emellertid inte förverkligades. Emigrationens omfattning och de sociala och individuella missförhållandena i samband med den väckte uppmärksamhet. Den allmänna inställningen till migration var negativ. Verksamheten bland utlandsfinländarna var närmast beroende av den evangelisk-lutherska kyrkan och Finska sjömansmissionssällskapet. Beredningen av en migrationslag fortsatte efter att Finland blivit självständigt. Syftet var att avhjälpa missförhållanden i samband med flyttningen, kompensera det utflyttningsöverskott som migrationen gav upphov till samt främja emigranters återvandring. Beredningen ledde dock inte till att någon lag stiftades. Utlandsfinländarpolitiken fick sin början i och med att det efter sekelskiftet inrättades en avdelning för utlandsfinländare i Suomalaisuuden liitto (finskhetsförbundet), som 1927 gav upphov till Finland-Samfundet, samt att företrädare för statsmakten togs med i samfundets styrelse. I det sammanhanget erkände man i praktiken att det också låg i statsmaktens intresse att utlandsfinländarna upprätthöll kontakter med Finland och att de var villiga att upprätthålla språket och den finländska identiteten. Den omfattande utvandringen till Sverige som inleddes i slutet av 1950-talet innebar en ny dimension i diskussionen om utlandsfinländskheten. Den finländska befolkning som etablerat sig permanent i Sverige har i frågor som gäller sverigefinländarnas ställning och situation förutsatt aktiva åtgärder också av Finlands regering, dels bilateralt med Sveriges regering, dels inom ramen för det allmänna nordiska samarbetet. Sverigefinländarna har som ett

5 5 resultat av aktiv verksamhet inom sina egna organisationer uppnått en ställning som nationell minoritet, vilket också innebär att finska språket och den finländska kulturen skyddas. Detta är en unik prestation i utlandsfinländarnas historia. Finlands evangelisk-lutherska kyrka har alltid haft en relativt stabil ställning bland finländska emigranter. Kyrkan sände t.ex. emigrantpräster till Sverige redan från 1950 ända fram till övergången mellan 1980-talet och 1990-talet. I Sverige integrerades Ruotsin suomenkielisen seurakuntatyön keskus (RSSK) med svenska kyrkans centrala förvaltning i början av talet. I många av betänkandena från den av statsrådet tillsatta delegationen för migrationsärenden, som var verksam under åren , ingick förslag till åtgärder som gällde utlandsfinländarna och återflyttning. Av dessa har många också genomförts. I delegationens migrationspolitiska principbetänkande (1980) fastställdes också principerna för utlandsfinländarpolitiken. Dessa principer har styrt myndigheternas verksamhet i ärenden som berör utlandsfinländare. Även om delegationens verksamhet senare har utvidgats och inriktat sig på frågor som gäller migration och etniska relationer, har också frågor som berör utlandsfinländare fortfarande varit aktuella. På 1980-talet behandlade Svenska emigrationskommittén frågor som gällde finlandssvensk migration. Som en ny grupp av utlandsfinländare uppmärksammades i början av 1990-talet ingermanländarna, som var bosatta inom det forna Sovjetunionens område, och de personer som på och 1930-talet hade flyttat till Sovjetunionen, samt deras ättlingar. Dessa grupper hade under flera decennier inga möjligheter att upprätthålla kontakter med Finland. Inte heller kunde finska staten hålla kontakt med dem. Utlandsfinländarparlamentet, som grundades 1997, innebar en ny fas i utlandsfinländarpolitiken. Utlandsfinländare bosatta på olika håll i världen kan genom parlamentet få en direkt diskussionskontakt med statsmakten i Finland och föra fram problem och behov samt lämna förslag till åtgärder i anslutning till dem. Utlandsfinländarna utgör en mångsidig resurs för Finland. Utlandsfinländarna gör Finland känt ute i världen. Det utlandsfinländska nätverket gagnar såväl Finlands näringsliv och kulturliv som det politiska livet. De utlandsfinländare som återvänder för med sig information och färdigheter som de förvärvat utomlands. I allmänhet har återflyttarna inga större problem att integreras i Finland. Först så sent som 2006 upprättades det första utlandsfinländarpolitiska programmet, som kompletterade det invandrarpolitiska program som statsminister Matti Vanhanens regering vid samma tid hade upprättat. Programmet sträckte sig fram till Detta program har gjorts upp för åren

6 6 3 RIKTLINJER OCH ÅTGÄRDER De riktlinjer och åtgärder som presenteras nedan utgör regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren Genomförandet av programmet och de aktörer som ansvarar för det samt de ekonomiska konsekvenserna av programmet behandlas i avsnitt Den finländska identiteten bevaras Finlandsskolornas verksamhet utvecklas Finlandsskolorna (Suomi-koulu) har under de senaste decennierna varit utlandsfinländarnas mest resultatrika strävan inom området för bildning. Skolornas syfte är att stödja barnen att lära sig finska och svenska och att inhämta kunskaper om den finländska kulturen samt att upprätthålla språkkunskaperna. Studiegrupperna bestämmer själva om sina målsättningar. Målet kan vara tillräckliga språkkunskaper för att hålla kontakt med släkten, men ofta siktar man på en framgångsrik övergång till studier eller arbetslivet i Finland och, som ett led i denna strävan, att kunna avlägga ett officiellt språkprov i Finland. Finlandsskolorna ger möjligheter till mångsidiga sociala nätverk. Elevantalet i Finlandsskolorna ökade kraftigt under det första decenniet på 2000-talet, men ser vid ingången av 2010-talet ut att ha stabiliserats på den ungefärliga siffran Finlandsskolorna är verksamma på ca 150 olika ställen i världen. Också antalet skolor är relativt stabilt. Skolorna drivs oftast av en lokal förening som bildats av föräldrar. Finlandsskolorna understöds årligen genom statsunderstöd. Understödsanslaget ingår i undervisnings- och kulturministeriets budget under momentet Statsunderstöd till organisationer. Av detta anslag anvisar undervisnings- och kulturministeriet i sin detaljerade kontoindelning ett belopp som Utbildningsstyrelsen riktar till att stödja Finlandsskolornas och hemgrundskolornas verksamhet och till Suomi-koulujen tuki ry. Från och med 2009 har utdelningen av understöd till Finlandsskolorna skötts av Finland-Samfundet. Utbildningsstyrelsen ansvarar fortfarande för uppföljningen av statsunderstödsprocessen. Genom statsunderstödet stöds utöver Finlandsskolornas omkostnader även seminarier och utbildningsdagar inom undervisningsområdet för lärare vid Finlandsskolorna. De viktigaste av dessa är de fortbildningsdagar för lärare vid Finlandsskolorna som årligen arrangeras vid Utbildningsstyrelsen och som i snitt har 80 deltagare från olika delar av världen. De understöd som beviljas Finlandsskolorna har de senaste åren uppgått till sammanlagt ca euro per år, vilket innebär ett beräknat stöd på ca 100 euro per elev. Problemet är att momentet Statsunderstöd till organisationer nästan årligen har varit utsatt för nedskärningstryck, vilket står i konflikt med de behov av ökade anslag som målgrupperna upplever sig ha. Med stöd av finansiering från Utbildningsstyrelsen sammanställdes för Finlandsskolorna 2011 ett hjälpmedel, Kielipuntari. Hjälpmedlet består av uppgifter som lärarna kan använda för att utreda och bedöma nivån på elevernas språkkunskaper. Allt fler skolor styrs av en läroplan som utarbetats separat för ett land eller en skola. År 2012 inledde Utbildningsstyrelsen ett projekt där Suomi-koulujen tuki ry, Finland-Samfundet och Finlandsskolorna i samarbete ska ta fram en rekommendation till gemensam läroplan för Finlandsskolorna. Planen ska enligt uppskattning vara klar att införas 2014.

7 7 Informationstekniken, som utvecklas hela tiden, och särskilt internet har öppnat för nya möjligheter för att utveckla verksamheten också vid Finlandsskolorna. Det viktigaste utvecklingssteget har dock varit föreningen Suomi-koulujen tuki ry, som bildades Föreningen stöder skolorna pedagogiskt och administrativt i form av utbildning, guider och internetportaler (www.suomikoulut.fi). Till föreningen utbetalas årligen ett litet statsunderstöd med medel under momentet Statsunderstöd till organisationer. Föreningen bildades till följd av en utredning som gjordes av utredningsman Maila Eichhorn vid undervisningsministeriet om hur många utlandsfinländare som har finska eller svenska som modersmål och om behovet av fortbildning för Finlandsskolornas lärare. Utredningen "Aapiskukkoa ja Aku Ankkaa - Suomi-koulujen toimintaedellytysten kartoitus" blev färdig Riktlinjer: * Finansieringen och det aktiva utvecklandet av Finlandsskolorna fortsätter. * Finland-Samfundet fortsätter under Utbildningsstyrelsens tillsyn att stödja Finlandsskolorna ekonomiskt inom de ramar som fastställts i statsbudgeten. En utbildningsdag arrangeras för lärarna vid Finlandsskolorna med stöd av statsunderstöd. * Suomi-koulujen tuki ry:s verksamhet stöds. * Samarbetet mellan de organisationer som verkar till förmån för utbildningen av utlandsfinländare stärks. * Nya it-möjligheter utnyttjas för att stödja Finlandsskolornas administrativa och pedagogiska kompetens Den grundläggande utbildningen för tillfälligt utomlands bosatta barn stöds Det ökade antalet finländska familjer som tillfälligt bor utomlands har ökat behovet av att se till att det ordnas utbildning utomlands som motsvarar den finländska grundskolan. Lagen och förordningen om utomlands verksamma privata skolor som motsvarar grundskolan trädde i kraft Enligt lagen beviljas dessa s.k. utlandsskolor statsunderstöd till fullt belopp. Lagen om grundläggande utbildning, som trädde i kraft år 1999, omfattar också grundskolor som är verksamma utomlands. Utlandsskolorna är privata skolor som motsvarar grundskolan och vars huvudmän är understödsföreningar, och undervisningen i dessa skolor sker i enlighet med finländska läroplaner. År 2012 var sammantaget sex utlandsskolor verksamma i Belgien, Spanien (också gymnasium), Ryssland och Estland. Antalet elever i grundskolan är ca 400. För skolornas personal har Utbildningsstyrelsen årligen ordnat fortbildningsdagar. Finländska barn som är bosatta utomlands kan oavsett bosättningsorten använda distansskolan Kulkuri som Kansanvalistusseura (föreningen för folkbildning) är huvudman för. Kulkuri började under namnet Hemgrundskolan som en korrespondenskurs år 1975 och är numera verksam via internet, e-post och post. Hemgrundskolan hade 2012 ca 400 elever i ca 50 länder. Största delen av eleverna går vid sidan av hemgrundskolan även i lokal eller internationell skola i sitt bosättningsland. Utbildningsstyrelsen stöder med hjälp av statsunderstöd Kulkuri och dess svenskspråkiga systerverksamhet som inleddes 2008.

8 8 Understödet för hemgrundskolan har varit ca euro per år, vilket med sparåtgärder räcker till för att ordna den grundläggande verksamheten. Den svenskspråkiga hemgrundskolan heter Nomadskolan och den är verksam inom ramen för Raseborgs stads undervisningsväsende. Nomadskolans statsunderstöd har i inledningsskedet varit ca euro per år. Skolans elevantal har tills vidare varit relativt litet (10 20 elever). Det har också varit möjligt att stödja både den finska och den svenska hemgrundskolan med hjälp av s.k. statsunderstöd för utvecklande av inlärningsmiljöer. 2. Riktlinjer: Den grundläggande utbildningen för barn som är tillfälligt bosatta utomlands stöds. * Utbildningsstyrelsen stöder kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal samt elektroniska distansundervisningsprojekt riktade till målgruppen. * Den finsk- och svenskspråkiga hemgrundskolan stöds fortsättningsvis inom de ramar som fastställts i statsbudgeten Uppföljningen av skolförhållandena för utlandsfinländare och möjligheterna att påverka dem I länder med en relativt stor befolkning med finländskt ursprung finns det möjligheter att få finskspråkig undervisning eller undervisning i finska språket. I Sverige finns finskspråkiga klasser i kommunala skolor, med sammanlagt ca 450 elever. Det finns åtta friskolor med ca elever. Grundskolorna och gymnasierna i Finnmarkens län i Norge har undervisningsskyldighet i finska språket. I Kanada är finska språket ett undervisningsämne i ett par gymnasier. I Frankrike och i en del av de tyska delstaterna kan finska språket ingå i studentexamen. I S:t Petersburg i Ryssland undervisas finska som första främmande språk i fem grundskolor. Dessutom har tiotals skolor i S:t Petersburg, Karelen och på områden där ingermanländare är bosatta undervisning i finska, antingen som andra språk eller som frivilligt ämne. Det finns finska skolor i både S:t Petersburg och Dorpat. I Estland ges undervisning i finska i 140 skolor antingen som tilläggsämne eller i form av klubbverksamhet. 3. Riktlinjer: * Utvecklingen av de utlandsfinländska skolförhållandena följs och främjas. * Man strävar efter att påverka myndigheterna i de för utlandsfinländarna mest centrala bosättningsländerna så, att möjligheterna att få finsk eller svensk skolundervisning eller att få undervisning i finska eller svenska förbättras.

9 Ansökan till Europaskolor och utvidgning av den europeiska undervisningen Europaskolor är skolor som förvaltas gemensamt av EU-medlemsstater och Europeiska kommissionen och det finns 14 sådana på olika ställen i Europa. Den äldsta skolan grundades redan på 1950-talet. Skolorna ska i enlighet med konventionen med stadga för Europaskolor erbjuda gemensam undervisning för barn till personer som är anställda vid Europeiska gemenskaperna. Finland anslöt sig 1995 till konventionen med stadga för Europaskolor (lag 105/2004 och förordning 106/2004). Samma år inrättades finskspråkiga språkavdelningar vid skolorna i Bryssel och Luxemburg. Europaskolorna har som mål att stödja och stärka barnens egen kulturella identitet samtidigt som den europeiska synvinkeln och identitetsutvecklingen samt globala teman framhävs. Skolorna är belägna i Luxemburg, Belgien, Tyskland, Nederländerna, Italien, Storbritannien och Spanien. I skolorna fanns det 2011 sammantaget ca elever, av vilka ca studerar vid de fyra Europaskolorna i Bryssel och vid de två skolorna i Luxemburg. Antalet finländska elever var sammanlagt 680. Av dem studerade 583 vid de finskspråkiga språkavdelningarna i Bryssel eller Luxemburg. Av de övriga eleverna har största delen placerats i de svenskspråkiga språkavdelningarna vid samma skolor i enlighet med sitt modersmål. Skolorna är verksamma enligt enhetsskoleprincipen, från förskola via lågstadium och högstadium till gymnasium. När gymnasiet är avklarat skriver studerandena Europaskolornas studentexamensprov (EB, dvs. European Baccalaureate). De flesta ämnena skrivs på studerandens eget modersmål. Läroplanerna är gemensamma för alla Europaskolor och avviker från de finländska läroplanerna. Inspektörer från de olika länderna ansvarar i samarbete för utarbetandet av läroplaner. Europaskolornas kostnader fördelar sig mellan kommissionen och EU-medlemsstaterna. På ansökan kan också andra barn än barn till personer anställda vid EU:s institutioner och organ antas som elever. Denna möjlighet erbjuds särskilt på andra orter än Bryssel och Luxemburg, där efterfrågan på elevplatser är störst. Terminsavgifterna varierar mellan euro (förskola) och euro (högstadium gymnasium). Genom terminsavgifter täcktes 2011 ca 11 procent av utgifterna. Europaskolorna spelar en viktig roll när det gäller att upprätthålla och stödja barnens egen kulturella identitet utomlands, eftersom en stor del av undervisningen ges på elevens eget modersmål (antingen finska eller svenska). För alla elever har en omfattande modersmålsundervisning tryggats också i de skolor där det inte finns en språkavdelning på det egna modersmålet. Utbildningsstyrelsen väljer, utser och sänder lärare till de finskspråkiga språkavdelningarna. Eleverna garanteras också rätt att studera det andra inhemska språket, vilket stöder deras möjligheter till fortsatta studier och en övergång till arbetslivet i hemlandet.

10 10 4. Riktlinjer: * Europaskolornas möjligheter att främja arbetstagarnas rörlighet och återflyttning betonas. * Växelverkan mellan Europaskolorna och andra utomlands verksamma finländska skolor samt mellan Europaskolorna och de nationella skolorna främjas. * Informationen om Europaskolor till utlandsfinländare och till personer som planerar att flytta till EU-området effektiviseras. * Man deltar i utvecklandet av Europaskolsystemet genom att trygga undervisningskvaliteten och undervisningens uppbyggnad så att den stärker och bevarar den kulturella identiteten. * Utbildningsstyrelsen ordnar fortbildning för lärarna vid Europaskolorna inom ramen för statsbudgeten. * Den allmänna informationen om EB-examen främjas Studier i finska språket och kulturen främjas vid utländska universitet Gästprofessorer och gästlektorer sänds från Finland till utländska universitet som erbjuder undervisning i finska språket och kulturen. Uppgiften samordnas av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO 1. För närvarande kan finska studeras vid mer än 100 universitet i 30 olika länder. Framtiden för lärostolarna för finska språket och kulturen vid flera utländska universitet är dock osäker. I några länder har man varit tvungen att minska utbudet. Undervisningsutbudet påverkas givetvis av antalet studerande som är intresserade av undervisning i ämnet. 5. Riktlinjer: * Studier i finska språket och kulturen främjas vid utländska universitet. * Informationen till utlandsfinländare om utbudet av undervisning i finska språket och kulturen vid utländska universitet effektiviseras. * Inom ramen för det bilaterala samarbetet diskuteras behovet av att bevara den ställning undervisningen i finska språket och kulturen har med de länder där undervisningsutbudet har minskat eller där man håller på att minska på utbudet. 1 CIMO är en expert- och serviceorganisation inom internationell mobilitet och internationellt samarbete. Centret grundades 1991 och det är verksamt inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde som ett självständigt ämbetsverk underställt ministeriet. Dess uppgift är att främja internationaliseringen av det finländska samhället inom utbildning, arbetsliv och kultur samt bland ungdomar.

11 Skolgång, studier och praktik i Finland främjas Utbildningsprogram på främmande språk vid de finländska högskolorna ger utlandsfinländska unga en möjlighet att söka sig till Finland för studier. När det gäller utlandsfinländare i grundskole- eller gymnasieålder kan man komma överens med skolan om tillfällig skolgång i Finland. För utländska högskolestuderande ordnas internationella sommarkurser i Finland. Dessa kurser, som ordnas av CIMO, är i första hand avsedda för personer som studerar finska eller svenska som främmande språk vid utländska universitet. Även personer som är av finsk härkomst men som har bristfälliga kunskaper i finska eller svenska och bristfällig kännedom om Finland och om den finländska kulturen kan delta i sommarkurserna. EU:s program för utbildning, ungdom och kultur erbjuder möjligheter till bl.a. samarbete mellan skolor och läroanstalter, grundläggande utbildning och fortbildning för undervisningspersonalen samt nätverk mellan olika EU-länder och EES-länder. Information om studie- och praktikmöjligheter i Finland finns tillgänglig på både Discover Finlands och CIMO:s webbplats. CIMO svarar också för Finlands andel i webbportalen PLOTEUS, som tillhandahåller information om utbildningsmöjligheter i olika länder i Europa. Alla finska medborgare, även utlandsfinländare, kan ansöka om studiestöd och studielån för studier som syftar till examen i Finland. 6. Riktlinjer: Utlandsfinländares skolgång, studier och praktik i Finland främjas. * Informationen till utlandsfinländska unga om möjligheter till skolgång och om studieoch praktikprogram i Finland ökas. * Utlandsfinländska lärare uppmuntras att delta i utbytesprogram Utlandsfinländsk föreningsverksamhet stöds Olika former av hobbyverksamhet har av tradition varit ett sätt för utlandsfinländarna att bevara sin finländska identitet. Man räknar med att antalet ideella och kulturella organisationer som grundats bland utlandsfinländarna för närvarande är närmare I Förenta staterna är de mest kända organisationerna Finlandia Foundation, den kyrkliga Suomi Conference samt FinnFest USA, som årligen arrangerar en utlandsfinländsk sommarfest. I Kanada arrangerar det finska kulturförbundet, Suomalainen Kulttuuriliitto, årligen en stor fest för kanadafinländare, som samlar de olika finländska föreningarna i Kanada. I Australien är Australasian Suomalaisten Liitto en centralorganisation för de finländska föreningarna, och den arrangerar årligen Finlandsdagar. Ingermanländska samarbetsorgan i Ryssland är Inkerin liitto och Karjalan suomalaisten Inkeri-liitto, i Estland

12 12 Viron Inkerisuomalaisten liitto och i Sverige Ruotsin Inkeriliitto. Det Sverigefinska Riksförbundet SFRF (Ruotsinsuomalaisten Keskusliitto RSKL) är Europas största utlandsfinländska organisation. Finlandssvenskarnas Riksförbund (FRIS) är finlandssvenskarnas organisation i Sverige. Finländska studerande har föreningsverksamhet bl.a. i Storbritannien, Förenta staterna, Frankrike, Tyskland, Sverige och Estland. Föreningar inom ramen för Finland Samfundet, vänskapsföreningar och andra motsvarande organisationer har verksamhet även i andra europeiska länder. Den utlandsfinländska föreningsverksamheten är mångsidig, men i vissa länder har det uppstått en del motsättningar mellan gamla och nya invandrargrupper. Finland-Samfundet (Suomi-Seura ry.) är utlandsfinländarnas intresseorganisation i Finland. Samfundet grundades 1927 och har ca medlemmar och ca 300 organisationsmedlemmar. Finland-Samfundets verksamhet omfattar bl.a. följande: Att ge rådgivning i frågor som gäller flyttning till utlandet, boende utomlands och återflyttning. Att förmedla myndighetsmeddelanden till utlandet och att utarbeta landguider för dem som flyttar utomlands. Att arrangera kurser för dem som flyttar tillbaka till Finland och för dem som planerar att flytta till utlandet som pensionärer. För unga och unga vuxna (18 40 år) utlandsfinländare arrangeras årligen en två veckor lång sommarkurs i finska språket och kulturen. Att utveckla och utbilda stödpersonsnätverk i samarbete med utlandsfinländska organisationer. För närvarande finns det i 20 olika länder drygt 40 stödpersoner som handleder nya finländska inflyttare. Att vara sekretariat för Utlandsfinländarparlamentet och att arrangera Utlandsfinländarparlamentets plenum vartannat eller vart tredje år. Finland-Samfundet delar årligen ut stipendier för ca euro till utlandsfinländska organisationer. Understöd ges också till utlandsfinländska massmedier. Undervisnings- och kulturministeriet stöder samfundets verksamhet ekonomiskt. År 2012 uppgick understödets belopp till euro. 7. Riktlinjer: * Utlandsfinländsk organisationsverksamhet stöds. * Undervisnings- och kulturministeriet tryggar fortsättningsvis verksamhetsvillkoren för Finland-Samfundet. * Utvecklingen av föreningsverksamheten stöds så, att också sådana grupper som man för närvarande inte når fås med i verksamheten. Målsättningen är att förbättra samarbetet mellan nya och gamla migrationsgrupper. * Samarbetet utvecklas mellan å ena sidan Finlands beskickningar utomlands och Finlands kultur- och vetenskapsinstitut och å andra sidan utlandsfinländarna och deras organisationer.

13 Information till utlandsfinländarna Ett centralt instrument för Finland när det gäller informationen till utlandsfinländarna är Finland- Samfundets tidning Finlandsbron (Suomen Silta), som utkommer sex gånger per år. Finland-Samfundet publicerar varje månad också ett meddelande i elektronisk form, som är ett sammandrag av frågor som är av betydelse för utlandsfinländarna. Det publiceras också på internet. Inrikesministeriet har stött publiceringen av Finlandsbron, men understödets belopp har minskat avsevärt. Undervisnings- och kulturministeriet stöder publiceringen av Uutisviikko och genom Finland-Samfundet också utlandsfinländarnas egna massmedier (2012 delades euro ut till 70 massmedier). Utbudet av Rundradions tjänster för utlandsfinländare görs tillgängligt på internet. Utöver innehållen i programutbudet beaktas framför allt det tekniska underlaget samt utvecklandet av mottagningssätt. Satsningarna på nättjänster och utvecklingen av mottagningssätt och terminalutrustning innebär också att man på Rundradion framöver allvarligt måste överväga hur nödvändig TV Finland är som en del av tjänsteutbudet. Alla Rundradions radiokanaler kan höras via internet och tjänsteutbudet innehåller dessutom finländska tv-program, närmast nyheter och aktualitetsprogram. På internet kan vissa program ses och höras på webbplatsen YLE Arenan och Levande arkiv också utanför Finland. YLE Arenan är Rundradions avgiftsfria nättjänst. Arenan innehåller radio- och televisionsprogram som tidigare har sänts i radio eller television. På webbplatsen kan man också lyssna på alla Rundradions radiokanaler i realtid, inklusive Radio Suomis och Radio Vegas landskapskanaler. I Levande arkiv finns det rikligt med audio- och videoklipp från tidigare årtionden. Text-TV fungerar via internet och de flesta mobilapparater. Rundradions radiokanaler erbjuder också Facebook- och Twitter-tjänster. YLE Radio 1 tillhandahåller som en särskild tjänst också nyheter på klarspråk. Tjänsteutbudet för utlandsfinländarna inbegriper också aktörer som inte är anställda vid Rundradion. En av de viktigaste faktorerna för att tjänsterna ska kunna användas är den utrustning som används för mottagning samt de tekniska kunskaper och färdigheter som behövs för att använda tjänsterna. Rundradion har på sina servicesidor anvisningar om hur man kan kontrollera om ens egen tekniska omgivning är kompatibel med Yle.fi-tjänsterna. Utöver Finland-Samfundets publikationer och Rundradions verksamhet riktar vissa föreningar och kommersiella massmedier i Finland information till utlandsfinländare, främst till finländare som arbetar utomlands. Utlandsfinländarna kan själva skaffa information med hjälp av Europe Direct per telefon eller via internet (europa.eu) och med hjälp av den nordiska tjänsten Haloo Pohjola/Hallå Norden (www.norden.org).

14 14 8. Riktlinjer: * Informationen till utlandsfinländarna effektiviseras. * Användningen av utlandsfinländarnas egna massmedier för myndighetsmeddelanden riktade till utlandsfinländarna ökas. * Rundradion uppmuntras till ett fortsatt mångsidigt programutbud för utlandsfinländarna. * Finland bör sträva efter att internationella upphovsrättsliga avtal ändras eller kompletteras så att förutsättningarna att få internationell spridningsrätt för televisionsprogram underlättas Församlingsarbetet bland utlandsfinländarna Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har regelbundet församlingsarbete i cirka 40 länder. I stora målländer med finländsk migration har den kyrkliga verksamheten sina egna takorganisationer. I USA, Kanada och Australien är dessa organisationer Suomi Conference (Suomi-konferenssi) och i Tyskland Zentrum der finnischen kirchlichen Arbeit e.v. (Suomalaisen kirkollisen työn keskus, SKTK). Kyrkan har ett samarbetsavtal om utlandsfinländskt arbete med de lutherska kyrkorna i Sverige, Norge, Tyskland, Österrike, Schweiz, Thailand, Australien, Förenta staterna, Kanada och Estland, med Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka och med Finlands Sjömanskyrka rf. Finlands Sjömanskyrka är verksam i London, Hamburg, Bryssel, Antwerpen och Rotterdam. I Spanien, där det inte finns en luthersk systerkyrka, är det arbete som Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bedriver bland utlandsfinländarna registrerat i ett register för religiösa samfund som förs av det ministerium som ansvarar för religionsärenden. Den utlandsfinländska kyrkliga verksamheten sker i samarbete med lokala katolska församlingar. Dessutom ansvarar arbetstagarna i olika missionsorganisationer enligt avtal för det utlandsfinländska arbetet på sina stationeringsorter, särskilt i flera länder i Asien och Afrika. Utöver de ovannämnda länderna omfattas finländska samfund i Argentina, Brasilien och Chile samt Kina och många länder i Fjärran Östern av ett regelbundet besöksprogram. Principen för den evangelisk-lutherska kyrkans utlandsfinländska arbete är att kyrkan i respektive land ansvarar för församlingsarbetet bland de finländare som är bosatta på området på deras modersmål. Kyrkan förmedlar finländsk personal till utländska kyrkor, bistår kyrkorna med råd och bistår vid behov då nya projekt startas. Den finländska evangelisk-lutherska kyrkans församlingsarbete är omfattande. Kyrkan stöder kulturverksamhet, är bakgrundsorganisation för Finlandsskolorna och arrangerar tillsammans med Finland-Samfundet stödpersons-, grannhjälps- och väntjänstverksamhet. De flesta emigrantpräster har rätt att förrätta vigslar i enlighet med bestämmelserna i sitt stationeringsland eller med stöd av tillstånd beviljat av undervisnings- och kulturministeriet i Finland i enlighet med Finlands lagstiftning.

15 15 Tidsbegränsade samfund som bildas av emigranter är det senaste utvecklingsområdet för den evangelisk-lutherska kyrkans utlandsfinländararbete. Sådana samfund uppkommer ofta också på de populäraste turistorterna. Utanför Europa syns den nya formen av utvandring främst på områden där det av tradition inte förekommer något finländskt kyrkligt migrationsarbete. Särskilt utmanande är det är inleda verksamhet inom de områden där de kristna utgör en liten minoritet eller där kristendomen som åskådning är nästan okänd. Kyrkans turistarbete blir hela tiden mer omfattande. De största orterna är Kanarieöarna, Solkusten och Costa Blanca i Spanien, Grekland, Cypern och Thailand. Det kyrkliga arbetet utomlands sker antingen i egna lokaler eller i lokaler som hyrts av den utländska systerkyrkan. Det finns dock ett behov av verksamhetslokaler i utlandsfinländarnas nya bostadsområden, särskilt i storstäderna. De tjänster som kyrkans utlandsfinländararbete tillhandahåller för utlandsfinländarna har i stor utsträckning överförts till internet och sociala medier. Publikationen Finländare ute i världen delas ut till alla finländska församlingar och UM:s beskickningar utomlands. Nästan alla utlandsfinländarförsamlingar har också egna webbplatser. Ortodoxa kyrkan i Finland har församlingssamfund bland utlandsfinländare i Sverige, där finska församlingen i Sverige huvudsakligen är verksam som ett andligt hem för de ortodoxa som är bosatta i Stockholmstrakten. I semestermål i Spanien och Portugal finns det också små församlingssamfund. Ortodoxa bosatta i andra länder, t.ex. i Tyskland, Ryssland, Grekland, Belgien och Frankrike, rekommenderas delta i de lokala ortodoxa församlingarnas verksamhet. Inom klasslärarutbildningen vid Östra Finlands universitet samarbetar man i fråga om utbildningen i ortodox religion med Finlandsskolorna i Grekland och på Cypern. Dessa skolor har nästan årligen utbyteslärare och utbyteselever. 9. Riktlinjer: * De religiösa samfundens närvaro som samarbetspartner identifieras. * Samarbetet med de religiösa samfunden utvecklas när det gäller att lösa problem som berör utomlands bosatta och resande finländares sociala trygghet. * Till utbildningsevenemang för lärare vid Finlandsskolorna bjuds också experter vid de religiösa samfunden som kan bistå vid utvecklandet av "religiös läskunnighet". 3.2 Utlandsfinländarnas rättsliga ställning förbättras I finsk lagstiftning är finskt medborgarskap ett centralt element när det gäller den rättsliga ställningen för utlandsfinländare. Speciallagstiftning om tidigare finska medborgare eller utländska medborgare av finländsk härkomst finns endast i utlänningslagen och i medborgarskapslagen. Vissa rättigheter som grundar sig på boende i Finland, såsom bosättningsbaserad social trygghet, och skyldigheter, såsom skattskyldighet, gäller endast i begränsad utsträckning finska medborgare som är bosatta utomlands.

16 16 För finska medborgare som är bosatta utomlands utgör bl.a. rösträtt och valbarhet i statliga val centrala rättigheter som grundar sig på lag, medan värnplikten är en sådan central skyldighet Återtagande av finskt medborgarskap uppmuntras Finlands nuvarande medborgarskapslag, som trädde i kraft den 1 juni 2003, tillåter flerfaldigt medborgarskap. Enligt lagen behåller en person sitt finska medborgarskap även om han eller hon förvärvar medborgarskap i en annan stat. En förutsättning är dock att även den andra staten godkänner flerfaldigt medborgarskap. Praxis i fråga om dubbelt medborgarskap varierar i olika länder. Medborgarskapslagen innehåller en övergångsbestämmelse med stöd av vilken tidigare finska medborgare och deras ättlingar kunde återfå finskt medborgarskap genom ett anmälningsförfarande under perioden Enligt migrationsverket återfick genom en sådan anmälan enligt övergångsbestämmelsen fram till den 31 december 2010 sammanlagt tidigare finska medborgare och dessutom ättlingar till tidigare eller nuvarande finska medborgare medborgarskapet. I och med en ändring av medborgarskapslagen som trädde i kraft den 1 september 2011 är det återigen möjligt för tidigare finska medborgare, oavsett vistelseort, att genom anmälningsförfarandet återfå sitt medborgarskap. Under perioden efter det att övergångsbestämmelsen upphört att gälla fram till lagändringen, , kunde medborgarskapet återfås endast om den som ansökte om det var bosatt i Finland. Under perioden återfick 566 tidigare finska medborgare medborgarskapet genom anmälan. Av dessa återfick 439 personer medborgarskapet efter lagändringen Finland är en medlemsstat i Europeiska unionen (EU), vilket innebär att en finsk medborgare också är en EU-medborgare med en EU-medborgares rättigheter och skyldigheter, såsom rätten att röra sig fritt och arbeta inom EU:s område. 10. Riktlinjer: * Utlandsfinländare uppmuntras att ansöka om att återfå sitt finska medborgarskap. * Möjligheterna att sänka priset på medborgarskapsanmälningen utreds så att kostnaden inte ska utgöra ett praktiskt hinder för att återfå medborgarskapet Valdeltagandet bland utlandsfinländarna höjs Valdeltagandet bland utlandsfinländarna i statliga val har av tradition varit låg. Skälen till det låga valdeltagandet har bedömts vara en fjärmning från det politiska livet i Finland samt röstningsförhållandena. För att en person ska kunna utöva sin rösträtt kan det krävas resor på hundratals kilometer, till och med till ett annat land. För att öka utlandsfinländarnas valdeltagande har det tidvis föreslagits en egen valkrets för utlandsfinländarna (bl.a.

17 17 delegationen för migrationsärenden år 1981). Man har emellertid inte ansett det vara möjligt att inrätta en sådan valkrets. Utlandsfinländarnas valdeltagande i de senaste riksdagsvalen År Röstberättigade Valdeltagande ,5 % ,5 % ,6 % Justitieministeriet har sedan ingången av 2012 utrett möjligheterna till brevröstning. Eftersom frågan inte ingår i regeringsprogrammet har alla regeringspartier fått en förfrågan om sin åsikt om saken på principiell nivå. Om regeringen förhåller sig positiv kan beredningsarbetet inledas under Centrala kännetecken för det civila samhället är aktiva medborgare och en fungerande representativ demokrati. Därför är det viktigt att också utlandsfinländarna utövar sin rösträtt och att orsaken till att inte rösta åtminstone inte ligger i oöverstigliga praktiska svårigheter. 11. Riktlinjer: * Målet är att öka utlandsfinländarnas valdeltagande. * Antalet utlandsfinländska valförrättare ökas för att det ska bli lättare för utlandsfinländarna att utöva sin rösträtt. Valförrättarna utbildas i samarbete med Finlands beskickningar, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut och de utlandsfinländska organisationerna. * Möjligheterna till brevröstning utreds Utlandsfinländarparlamentets verksamhet tryggas De utlandsfinländska organisationerna grundade 1997 utlandsfinländarparlamentet för att driva utlandsfinländarnas frågor i Finland. Utlandsfinländarparlamentet samlas vartannat eller vart tredje år till en två dagars session, i vilken representanter för de organisationer som har ratificerat parlamentets stadgar deltar. Organisationerna har rätt att framlägga motioner för parlamentet. Motionerna gäller missförhållanden i fråga om vilka utlandsfinländarna önskar förbättringar. Vid parlamentets sessioner utarbetar utskotten förslag till resolutioner, som antas vid parlamentssessionen. Resolutionerna överlämnas till statsministern. Utlandsfinländarparlamentets sjunde session hölls den oktober 2012 i Helsingfors. Nästa gång sammanträder utlandsfinländarparlamentet i maj Mellan sessionerna för utlandsfinländarparlamentets presidium och sekretariatet för parlamentet, dvs. Finland-Samfundet, utlandsfinländarparlamentets talan. Finland-Samfundet finansierar utlandsfinländarparlamentets verksamhet i sin helhet. Representanterna står själva för kostnaderna för sina resor till sessionerna.

18 18 Centrala frågor som utlandsfinländarparlamentet arbetat för är t.ex. flerfaldigt medborgarskap och praktikantutbyte för finskspråkiga social- och hälsovårdspraktikanter i finska äldrecentrum (Finland-hemmen) utomlands. Andra frågor som utlandsfinländarparlamentet arbetat för är bl.a. en sänkning av källskatten på finska arbetspensioner som betalas till utlandet, tryggande av radio- och televisionstjänsterna för utlandet, stödjande av Finlandsskolornas verksamhet, bättre möjligheter för utlandsfinländarna att rösta samt stödjande av mångkulturella familjer och nyinflyttade familjer. 12. Riktlinjer: * Verksamhetsvillkoren för utlandsfinländarparlamentet tryggas. * Utlandsfinländarparlamentet stöds fortsättningsvis genom Finland-Samfundet. * Utlandsfinländarparlamentet hörs vid beredningen av åtgärder som berör utlandsfinländare. 3.3 Utlandsfinländarnas sociala trygghet samt hälso- och sjukvård stöds Utlandsfinländarna omfattas endast i undantagsfall av den bosättningsbaserade sociala tryggheten och hälso- och sjukvården i Finland. Det rör sig då närmast om arbetstagare som har sänts ut från Finland till utlandet eller deras familjemedlemmar. Utlandsfinländarna omfattas vanligtvis av systemen för social trygghet och hälso- och sjukvård i sitt bosättningsland. Finska staten har i allmänhet inte hjälpt utlandsfinländare som råkat i ekonomiskt trångmål. Man har strävat efter att tillgodose den sociala tryggheten och hälso- och sjukvården för finska medborgare genom överenskommelser om social trygghet med olika länder. På personer som flyttar inom ett EU-land eller ett EES-land tillämpas EU:s lagstiftning om social trygghet (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen). De skatteavtal som ingåtts för undvikande av dubbelbeskattning reglerar också beskattningen av utlandsfinländarnas pensionsinkomster. Det råder dock tidvis oklarhet om tillämpningen och tolkningen av överenskommelserna om social trygghet och skatteavtalen. Mellan de nordiska länderna har det ingåtts ett avtal om patientöverföring till det nordiska land som patienten har starka band till. Med stöd av avtalet kan den sändande och den mottagande kommunen komma överens om att dela vård- och flyttningskostnaderna för en person som behöver institutionsvård. Trots social- och hälsovårdsministeriets anvisningar och det anslag för patientöverföringar som reserverats i statsbudgeten har ytterst få patientöverföringar från Sverige till Finland genomförts. Den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster kommer sannolikt att omarbetas inom de närmaste åren. I Sverige, Kanada, Förenta staterna och Australien finns ett tiotal vård- och vilohem för äldre utlandsfinländare (Finland-hemmen). Vårdhemmen betjänar på finska och svenska, och en del av dem har också demens- och sjukavdelningar. Vilohemmen har grundats av utlandsfinländska organisationer, i allmänhet genom att medel för byggnaden samlats in inom den finländska gemenskapen. Det land där vård- eller vilohemmet finns ansvarar tillsammans

19 19 med användarna för omkostnaderna i anslutning till verksamheten. På vissa ställen finns också hemservice för äldre. Inom de närmaste åren lämnar de stora åldersklasserna arbetsmarknaden också i Finland. Mest kritiskt är läget inom social- och hälsovården, där arbetskraftsunderskottet fram till 2025 kommer att vara minst personer i och med att nästan hälften av arbetstagarna i branschen går i pension. Samtidigt minskar storleken av de åldersklasser som består av ungdomar, medan de som behöver tjänster är allt fler. En förutsättning för att bristen på arbetskraft ska kunna avhjälpas är att arbetstagare rekryteras från utlandet också utanför EU. Det finns ett stort behov av finsk- och svenskspråkig vårdpersonal och praktikanter i de utlandsfinländska vårdhemmen. Som en följd av demens är det vanligt att personer som länge bott utanför Finland helt glömmer språket i sitt nya bosättningsland och inte längre talar något annat språk än sitt modersmål. På initiativ av utlandsfinländarparlamentet samordnar CIMO från och med 2004 en förmedling av studerande inom social- och hälsovård vid yrkeshögskolor till utlandsfinländska vårdhem. Projektet fortgår och beslut om finansieringen av det fattas för ett år åt gången. Förutom gemensamma etiska spelregler för rekrytering behövs det riktlinjer mellan de olika parterna om hur rekryteringen av utbildad personal till utlandet ska organiseras i en situation där det inte finns tillräckligt med utbildade arbetstagare för behovet i hemlandet. 13. Riktlinjer: * Utlandsfinländarnas sociala trygghet görs mer transparent och tydlig och tillgången på social- och hälsovårdstjänster främjas. * De finska myndigheternas sakkunskap i frågor som gäller avtal om social trygghet och skatteavtal samt EU:s lagstiftning om social trygghet förbättras. * Informationen om utlandsfinländarnas rätt till social trygghet ökas. * Arbetet med att avlägsna gränshinder fortgår under Nordiska ministerrådets ledning. * Man utreder i samråd med myndigheterna inom området om det är möjligt att utvidga praktikantutbytet av studerande inom social- och hälsovården till utlandsfinländarnas vårdhem så att det också gäller studerande vid läroanstalter med utbildning på andra stadiet. 3.4 Utlandsfinländarna en resurs för näringslivet Utlandsfinländarna främjar dialogen mellan sitt bosättningsland och Finland. De har utgjort en kanal till främmande kulturer och språkområden som det inte funnits tillräckliga språkkunskaper och tillräcklig lokalkännedom om i Finland. Detta har haft stor betydelse för finländska företags internationalisering. På 2000-talet har Företagarna i Finland sammanställt ett register över utlandsfinländare, vilket varit till hjälp för finländska företag då det gällt utrikeshandel eller planer på att etablera sig på nya marknader. Organisationen kan dock på grund av knappa resurser inte längre föra detta register.

20 20 Enligt en utredning som Finland-Samfundet gjorde 2012 önskar många utlandsfinländare att företag oftare bad dem om hjälp i sina internationaliseringsprocesser. Utlandsfinländarna kan bistå ett företag som vill etablera sig utomlands med lokalkännedom om mållandet, språkkunskaper, sin egen kompetens och sina nätverk. För att företag och utlandsfinländare ska kunna mötas behövs dock allt mer systematisk information om olika möjligheter och olika mekanismer för hur målen kan nås. Under Finland-Samfundets ledning ordnades hösten 2012 ett nätverksevenemang i vilket bl.a. Finlands näringsliv rf, FinnCham, Företagarna i Finland, SMI-stiftelsen och utrikesministeriet deltog. Även Finlands exportorganisationer, handelskamrar och beskickningar kan förmedla dessa kontakter. Genom att utnyttja det faktum att det inom näringslivet finns utlandsfinländare i viktiga positioner kan man genom små insatser också bidra till den finska samhällsekonomin. Utlandsfinländare som är verksamma inom internationell affärsverksamhet ingår också numera i nätverk inom Finlands näringsliv genom medlemskap i finländska handelsgillen och handelskamrar, business councils och motsvarande organisationer i våra viktigaste exportländer. Utlandsfinländarna har även i övrigt en central roll när det gäller att förmedla och sprida information om Finland i sina bosättningsländer. Man kan säga att de på sina arbetsplatser, läroanstalter och i sina olika sammanhang över huvud taget har denna uppgift varje dag. På detta sätt ger de sin omgivning en bild av Finland, som är viktig när Finland marknadsförs som turistland och finländska produkter marknadsförs utomlands. Utlandsfinländarna kan genom sina nätverk också förmedla information om arbets- och företagsmöjligheter i Finland. 14. Riktlinjer: * Kontakterna mellan näringsliv och utlandsfinländare stöds. Det nätverk som Finlands honorärkonsuler har på olika håll i världen utnyttjas genom att företagen informeras om nätverket och dess servicemöjligheter. * Finland-Samfundet och utlandsfinländarparlamentet fortsätter att främja kontakterna mellan företag och utlandsfinländare. * Finland-Samfundets globala kontaktnät utnyttjas också inom näringslivet Utlandsfinländarnas förutsättningar att återflytta stöds En del av utlandsfinländarna flyttar alltid tillbaka hem. Till målgruppen hör också utländska makar och makor. Både en lyckad utlandsfinländarpolitik och en lyckad immigrationspolitik förbättrar förutsättningarna för utlandsfinländarna att återvända till Finland. Förutsättningen för en lyckad återflyttning för utlandsfinländare är att de har bevarat banden till Finland, upprätthållit sin finska och följt förhållandena och utvecklingen i Finland. Återflyttningen styrs genom information och rådgivning samt vid behov även genom andra åtgärder så att den är en ändamålsenlig lösning både för Finland och med tanke på utlandsfinländarens livssituation. En viktig fråga när en person i arbetsför ålder överväger att återflytta är naturligtvis det aktuella ekonomiska läget i Finland. Särskilt inom hälsovårds- och tjänstesektorn krävs

Regeringens utlandsfinländarpolitiska program. för åren 2006-2011

Regeringens utlandsfinländarpolitiska program. för åren 2006-2011 1 Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren 2006-2011 2 Innehåll 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 2.1. Utlandsfinländskhet...3 2.2. Utvecklingen av utlandsfinländarpolitiken...4 2.3. Behovet

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

ULKOSUOMALAISPARLAMENTTI UTLANDSFINLÄNDARPARLAMENTET FINNISH EXPATRIATE PARLIAMENT

ULKOSUOMALAISPARLAMENTTI UTLANDSFINLÄNDARPARLAMENTET FINNISH EXPATRIATE PARLIAMENT Bilaga 5. Resolutioner antagna av 8. session of Utlandsfinländarparlamentet, 22.- 23.5.2015 Som en sammanfattning av antagna resolutioner (41 stycken) har en lista över de korta beslut texter av resolutioner

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Världen finns nära dig

Världen finns nära dig Världen finns nära dig Bli internationell med oss Internationalisering angår alla Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en fördomsfri vägvisare för internationaliseringen

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Sekreterarna för de olika utskotten har utsetts på förhand från Finland-Samfundets personal. Utskottens ordförande väljs under sessionen.

Sekreterarna för de olika utskotten har utsetts på förhand från Finland-Samfundets personal. Utskottens ordförande väljs under sessionen. Utlandsfinländarparlamentets sjunde ordinarie session Helsingfors universitet, 26. 27.10.2012 MOTIONSSAMMANDRAG 35 motioner har inlämnats till utlandsfinländarparlamentets session. Sekretariatet gör nu

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra policy INNEHÅLLSFÖRTECKNING Internationella uppgifter 5 Information och stöd vid matchning 5

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det

Läs mer

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018. Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om studiestöd ändras. Det föreslås

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer